Forskning inom skogs- och livsmedelsindustrierna
Betänkande 1995/96:NU19
Näringsutskottets betänkande
1995/96:NU19
Forskning inom skogs- och livsmedelsindustrierna
Innehåll
1995/96 NU19 Ärendet
I detta betänkande behandlas - helt eller delvis - elva motioner från den allmänna motionstiden 1995 om forskning inom skogs- och livsmedelsindustrierna.
Sammanfattning
Utskottet avstyrker yrkanden i åtta motioner rörande insatser för forskning och utveckling (FoU) inom skogsindustrin, med hänvisning bl.a. till den forskningspolitiska proposition som är aviserad till hösten 1996. Det framhålls dock redan nu från utskottets sida att frågan om FoU-insatser inom skogsindustrin är av stor betydelse och att det är viktigt att de svenska forskningsinsatserna inom skogsområdet ligger minst i nivå med vad som gäller i jämförbara konkurrentländer.
Vidare avstyrks tre motioner med krav på ökade FoU-insatser inom livsmedelsindustrin. Även i detta fall hänvisas till den aviserade forskningspolitiska propositionen, i vilken det enligt utskottets mening är angeläget att frågan om FoU-insatser inom livsmedelsindustrin lyfts fram.
Motionerna
De motioner som behandlas här är följande:
1994/95:Jo238 av Göte Jonsson m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet (31) att riks- dagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning inom skogs- och träproduktssektorn.
1994/95:N212 av Inga Berggren och Peter Weibull Bernström (båda m) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skapa förutsättningar för högvärdiga och mer konkurrenskraftiga livsmedel,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skapandet av ett livsmedelstekniskt forsknings- och utvecklingsprogram,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda behovet av ett livsmedelsforskningsråd.
1994/95:N244 av Inge Carlsson och Lars Stjernkvist (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av livsmedelsindustrin.
1994/95:N245 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för att öka förädlingen av skogsråvaran och därmed dess exportvärde,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning för ett ökat användande av träfiber i byggnader.
1994/95:N261 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om utbyggnad av ett skogsindustriellt centrum i enlighet med vad som i motionen anförts.
1994/95:N269 av Ulf Kero m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet (1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett program för att öka förädlingen av skogsråvaran och därmed dess exportvärde.
1994/95:N277 av Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om att flytta del eller delar av Skogsindustrins tekniska forskningsinstitut (STFI) till Sundsvall.
1994/95:N285 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om FoU- satsningar inom svensk livsmedelssektor.
1994/95:N290 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om FoU- insatser för att hitta nya, kompletterande användningsområden för skogsråvaran,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grundforskning och tillämpad forskning inom massa- och pappersindustrin,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om FoU- insatser inom den trämekaniska och träbearbetande industrin,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att inrätta ett utvecklingsprogram för sågverksindustrin.
1994/95:N291 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om FoU- insatser för att hitta nya, kompletterande användningsområden för skogsråvaran,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grundforskning och tillämpad forskning inom massa- och pappersindustrin,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om FoU- insatser inom den trämekaniska och träbearbetande industrin,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett utvecklingsprogram för sågverksindustrin.
1994/95:N299 av Kjell Ericsson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (4) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om program för ytterligare användning och förädling av den svenska träråvaran.
Utskottet
Motionerna
Motioner rörande FoU-insatser inom skogsindustrin
I åtta motioner tas upp olika frågor rörande insatser för forskning och utveckling (FoU) inom skogsindustrin. Gemensamt för flera av dem är att det framförs krav på ökade FoU-insatser i syfte att åstadkomma en ökad förädlingsgrad inom skogsindustrin.
Riksdagen bör göra ett uttalande om att det behövs insatser för att öka förädlingen av skogsråvaran och därmed dess exportvärde samt om behovet av forskningsinsatser med syfte att öka användningen av träfiber inom byggsektorn, anförs det i motion 1994/95:N245 (s). Förädlingsgraden inom sågverkssektorn tycks endast ha ökat måttligt, sägs det i motionen. Mot bakgrund av skogsnäringens stora roll för handelsbalansen och för sysselsättningen, framför allt i glesbygd, är det samhällsekonomiskt väl motiverat med stöd till näringen, menar motionärerna. Härvid borde ett mål vara att utveckla system och metoder för vidareförädling av träråvaran och ett annat mål att ersätta andra råvaror med den förnybara råvaran trä. Motionärerna anser att ökade anslag till relevant forskning är ett exempel på en lämplig stödform. Ett annat kan vara ett särskilt etableringsstöd och hjälp till utbildning för småföretag. Som ett tredje exempel anges initierandet av en gemensam nordisk marknadsföring av träprodukter i Europa. Vidare bör forskningsprojekt startas med syfte att uppnå en ökad användning av träfiber i byggnader, sägs det i motionen.
I motion 1994/95:N269 (s) anförs att regeringen bör anmodas att lägga fram ett förslag om branschutvecklingsprogram i syfte att öka förädlingen av skogsråvaran. Skogen och dess produkter är den för Sverige viktigaste inkomstkällan, sägs det. En ökad förädlingsgrad anses kunna bidra till att minska konjunktureffekterna på skogsindustrin och till att skapa stabilare marknadsförhållanden, särskilt i områden med skogsråvara som bas för sysselsättningen. För närvarande är endast en liten andel av de totala FoU- resurserna riktade mot träteknisk forskning, träfiberforskning eller annan forskning med mål att utveckla användningen av skogsråvaran, hävdar motionärerna. De anser att forskning inom trätekniska ämnen bör vara ett nationellt prioriterat verksamhetsmål.
Också i motionerna 1994/95:N290 (s) och 1994/95:N291 (s) framhålls skogsindustrins och skogsbrukets stora betydelse för den svenska ekonomin. I motionerna som har likalydande yrkanden - förordas ökade FoU-insatser för att finna nya, kompletterande användningsområden för skogsråvaran. Vidare föreslås ökade insatser avseende grundforskning och tillämpad forskning inom massa- och pappersindustrin samt ökade FoU-insatser inom den trämekaniska och träbearbetande industrin. Mot bakgrund av att FoU-insatserna inom sågverksindustrin under decennier anses ha legat mycket lågt, föreslås ett statligt utvecklingsprogram för sågverksindustrin. Ett sådant program skall ha till syfte att åstadkomma dels en samordning och förmedling av resultat till företagen av insatser som genomförs på olika områden, dels ett initierande och genomförande av studier och pilotprojekt till stöd för branschen. Den övergripande målsättningen skall vara att långsiktigt stärka konkurrenskraften såväl mot sågverksindustrin i andra länder som mot industrin inom andra materialslag. Det finns ett stort forskningsbehov inom olika sektorer inom skogsnäringen, och resurser måste komma från såväl näringen som staten, anför motionärerna sammanfattningsvis. De anser att de medel som tidigare fanns i löntagarfonderna och som nu har placerats i forskningsstiftelser bör kunna användas i detta syfte.
En målsättning för det svenska skogsbruket måste vara att väsentligt öka förädlingsgraden, varigenom en ökning av arbetstillfällen kan komma till stånd, anförs det i motion 1994/95:Jo238 (m). För att lyckas med detta krävs en prioritering av forskning och produktutveckling men också en politik som underlättar förändring och flexibilitet inom näringslivet, menar motionärerna.
I motion 1994/95:N277 (m) begärs att regeringen skall tillsätta en utredning om att flytta en del eller vissa delar av Skogsindustrins tekniska forskningsinstitut (STFI) från Stockholm till Sundsvall. Där finns de tre skogsföretagen SCA, Sunds Defibrator och Nobel Industrier, konstaterar motionären och hänvisar till att alla dessa företag bedriver omfattande forskning och utveckling och har ett nära samarbete, i vilket även Mitthögskolan deltar. Det är unikt att tre sådana företag och en teknisk högskola finns på samma ort, anser motionären.
Regeringen bör ges i uppdrag att utarbeta ett program för ytterligare användning och förädling av den svenska träråvaran, anförs det i motion 1994/95:N299 (c). Sveriges stora skogstillgångar innebär möjligheter till fler användningsområden inom såväl byggnads- som energisektorn, anser motionärerna. Härigenom kan nya arbetstillfällen skapas, samtidigt som ur miljösynpunkt sämre alternativ kan elimineras från marknaden. Ökade satsningar på forskning inom sektorerna papper, massa, trä och energi bör därför snarast komma till stånd, anförs det.
I motion 1994/95:N261 (c) begärs förslag från regeringen om utbyggnad av ett skogsindustriellt centrum i Karlstad. I motionen hänvisas till att Högskolan i Karlstad har fört diskussioner med företag och andra intressenter om bildandet av ett skogsindustriellt centrum. En utförlig redovisning av hur verksamheten vid ett sådant centrum skulle kunna utformas lämnas i motionen.
Motioner rörande FoU-insatser inom livsmedelsindustrin
Det behövs ökade FoU-insatser inom livsmedelsindustrin, anförs det i de tre motionerna 1994/95:N244 (s), 1994/95:N285 (s) och 1994/95:N212 (m). I motionerna hänvisas till de förändrade marknads- och konkurrensförhållanden som den svenska livsmedelsindustrin ställts inför i och med EU-medlemskapet. För att kunna hävda sig på den europeiska marknaden måste svensk livsmedelsindustri öka förädlingsgraden i sina produkter, anser motionärerna. Jämförelser görs med förhållandena i Danmark och Frankrike, vilka länder sägs göra större FoU-insatser än Sverige.
En förutsättning för att ökade FoU- insatser skall bli effektiva är att det finns en bred samverkan mellan samhället, företagen och de anställda, sägs det i den förstnämnda motionen. Som ett första steg behövs därför ett branschråd för livsmedelsindustrin, där en samlad strategi för näringen kan utformas, anser motionärerna.
I motion 1994/95:N285 (s) föreslås att staten - i samverkan med livsmedelsindustrin - skall utarbeta nationella mål och ramprogram, där båda parter bidrar med såväl ekonomiska som personella resurser. Även regionala program bör utarbetas, sägs det. Ett särskilt regionalt livsmedelsprogram borde sålunda utarbetas för de sex sydligaste länen.
Riksdagen bör göra uttalanden om att det bör skapas förutsättningar för utveckling av högvärdiga och mer konkurrenskraftiga livsmedel, om att det bör skapas ett livsmedelstekniskt forsknings- och utvecklingsprogram samt om att frågan om att inrätta ett livsmedelsforskningsråd bör utredas, anförs det i den tredje här aktuella motionen, 1994/95:N212 (m). Praktisk samverkan bör ske inom ramen för ett livsmedelstekniskt forskningscentrum i Skåne, föreslår motionärerna och menar att både branschen och berörda institutioner bör kunna bidra med ekonomiska och personella resurser.
Tidigare riksdagsbehandling
Utskottet behandlade senast våren 1994 flera motioner med krav på ökade FoU- insatser inom skogs- och livsmedelsindustrierna. I det näringspolitiska betänkandet 1993/94:NU15 (s. 66 resp. s. 74) redovisade utskottet de insatser som gjordes på olika områden.
Beträffande skogsindustrin anförde utskottet att det är mycket viktigt att kunskapsnivån inom såväl massa- och pappersindustrin som träindustrin upprätthålls på en hög nivå. Detta ansågs angeläget om den svenska skogsindustrins konkurrenskraft skulle kunna bibehållas och utvecklas. Utskottet hänvisade till insatser på olika områden, bl.a. till följd av förslag i den forskningspolitiska propositionen våren 1993, och ansåg att det var för tidigt att göra en utvärdering av resultaten av dessa insatser. Utskottet framhöll det angelägna i att den svenska skogsråvaran, bl.a. genom ökade forskningsinsatser, kunde få ökad användning. De aktuella motionerna avstyrktes därmed.
I en reservation (s) föreslogs att riksdagen skulle besluta om att ytterligare 100 miljoner kronor skulle avsättas för insatser för den träråvarubaserade industrin. Regeringen borde anmodas att lämna förslag till ett skogsindustriellt program som skulle omfatta förslag till åtgärder beträffande skogsbruket, massa- och pappersindustrin, sågverksindustrin samt byggnads-, snickeri- och trähusindustrierna, sades det. I en meningsyttring (v) krävdes att riksdagen skulle fastlägga att staten bör föra en långsiktig, systematisk och övergripande branschpolitik, varvid det ansågs särskilt viktigt att åstadkomma en ökad vidareförädling av skogsråvaran. Vidare förordades att riksdagen skulle besluta om att inrätta ett nytt branschprogram för träindustrin och anvisa 15 miljoner kronor till detta. Riksdagen följde utskottet.
Utskottet avstyrkte också de då aktuella motionerna om FoU-insatser inom livsmedelsindustrin. Det bedömdes att svensk livsmedelsindustri har goda förutsättningar att kunna hävda sig på en öppen Europamarknad, och att det för detta krävs en ökad satsning på forskning och utveckling. Utskottet konstaterade att den svenska livsmedelsindustrin har en låg FoU-andel i jämförelse med andra industrigrenar, men att detta enligt företrädare för branschen bedömdes komma att förändras i takt med att den svenska livsmedels- industrin får tillgång till en mer öppen Europamarknad. I denna förändringsprocess borde enligt utskottets mening staten och industrin samarbeta.
I en reservation (s), med instämmande i en meningsyttring (v), förordades att regeringen skulle anmodas att utarbeta ett program för livsmedelsindustrin med syfte att uppnå ökad kvalitet i såväl produktionsmetoder som produkter. För ett sådant program föreslogs att 25 miljoner kronor skulle avsättas, under förutsättning att livsmedelsindustrin själv bidrog med minst lika mycket. Riksdagen anslöt sig till utskottets förslag.
Forskningspolitisk proposition
Inom regeringskansliet pågår beredningsarbete inför den forskningspolitiska proposition som regeringen har aviserat till hösten 1996. I denna proposition kommer statliga FoU-insatser för skogs- och livsmedelsindustrierna att ingå.
Underlag för propositionen är bl.a. fördjupade anslagsframställningar från de berörda myndigheterna och instituten. Vidare har olika utredningar tillsatts på FoU-området. Betänkanden från dessa utredningar jämte remissutfall kommer också att utgöra underlag för propositionen.
Förutom inom Näringsdepartementets område är FoU-insatser inom skogs- och livsmedelsindustrierna aktuella inom Utbildnings- och Jordbruksdepartementens områden.
Insatser inom Näringsdepartementets område
Nuvarande FoU-insatser
Näringsdepartementets FoU-insatser på skogs- och livsmedelsområdena sker genom Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) och indelas i branschvisa resp. s.k. generiska insatser. De branschvisa insatserna kanaliseras via industriforskningsinstitut, särskilda program och kompetenscentrum.
Inom industriforskningsinstituten görs FoU-insatser rörande skogsområdet vid följande fyra institut (inom parentes anges det nuvarande statliga bidraget per år via NUTEK): Skogsindustrins tekniska forskningsinstitut - STFI (40 miljoner kronor), Institutet för träteknisk forskning - Trätek (22 miljoner kronor), Institutet för medieteknik - IMT (9 miljoner kronor) och Ytkemiska institutet - YKI (6 miljoner kronor). Inom livsmedelsområdet görs FoU-insatser vid två industriforskningsinstitut, nämligen Svenska livsmedelsinstitutet - SIK (12 miljoner kronor) och Institutet för förpackning och distribution - PACKFORSK (7 miljoner kronor).
Allmänt gäller att NUTEK:s bidrag till industriforskningsinstituten utgör ca 40 % av de totala kostnaderna. Utöver de redovisade s.k. ramanslagen stöder NUTEK projekt vid de angivna instituten med ytterligare ca 10 miljoner kronor per år. Totalt uppgår NUTEK:s FoU-insatser avseende skogs- och livsmedelsområdena genom industriforskningsinstitut således till drygt 100 miljoner kronor per år.
NUTEK stöder också FoU-insatser inom skogs- och livsmedelsindustrierna genom s.k. särskilda program. Beträffande skogsområdet görs FoU-insatser inom följande fem program: Optiträ - som avser utnyttjande av träråvara (8 miljoner kronor), Trä och miljö - som avser sågade produkter (5 miljoner kronor), Papper, färg och tryck (5 miljoner kronor) samt de två samnordiska programmen Nord-papp och Nord-wood (4 miljoner kronor vardera). Tre program avser både skogs- och livsmedelsområdena, nämligen Nya produkter från förnybara råvaror (5 miljoner kronor), Optimala förpackningar (2 miljoner kronor) och Driftutvecklingssystem för processindustrin (4 miljoner kronor). Det samnordiska programmet Nord-food (4 miljoner kronor) gäller endast livsmedelsområdet.
Utöver dessa insatser genom program gör NUTEK också särskilda projektinsatser inom skogs- och livsmedelsområdena om ca 5 miljoner kronor resp. 3 miljoner kronor.
Vidare har NUTEK bidragit med medel (ca 4 miljoner kronor) för svenskt deltagande i ett EU-program inom ramen för det tredje ramprogrammet för forskning Agriculture and Agro- Industry, including Fisheries (AIR). Detta program har sin fortsättning i programmet Agriculture and Fisheries (FAIR) inom det fjärde ramprogrammet. FAIR omfattar totalt 600 miljoner ecu, varav beslut har fattats om 150 miljoner ecu. Av dessa medel avser 50 miljoner ecu livsmedelsområdet, varav Sverige har tilldelats knappt 4 miljoner ecu (motsvarande ca 34 miljoner kronor), eller ca 7 %. Som jämförelse kan noteras att den svenska andelen av den totala EU- budgeten utgör ca 2,5%, och att preliminär statistik pekar på att andelen för det svenska deltagandet i det fjärde ramprogrammet ligger på drygt 3 % i den första ansökningsomgången. Enligt uppgift från NUTEK har livsmedelsintressenterna lyckats väl när det gäller EU:s forskningsprogram, såväl inom Sverige som inom EU. Sverige deltar vidare i ett program inom Eureka Euroagri - där NUTEK tidigare svarade för ca 2 miljoner kronor per år; NUTEK:s bidrag uppgår för närvarande till 300 000 kr.
NUTEK har under senare år medverkat vid inrättandet av ett antal s.k. kompetenscentrum vid universitet och högskolor. Efter ett uppbyggnadsskede avses varje kompetenscentrum omsätta ca 18 miljoner kronor per år, varav NUTEK kommer att svara för ungefär en tredjedel. Följande centrum berör skogs- och livsmedelsbranscherna: Amfifila polymerer - Lunds universitet, Miljövänliga tensider - Kungliga tekniska högskolan (KTH) och Strömningsmekanik - KTH. Ett kompetenscentrum - Vedfiberns ultrastruktur - med planerad start under våren 1996 vid Sveriges lantbruksuniversitet avser endast skogsområdet.
Med generiska insatser avses insatser som är inriktade mot ett visst område och inte mot en speciell bransch. Beträffande generiska insatser gäller generellt att sådana insatser inom ett visst område också kan ha betydelse för andra områden. När det gäller skogs- och livsmedelsbranscherna finns exempel på detta inom informationsteknologi- och energiområdena. På det förstnämnda området kan nämnas programmen Industrianpassade reglermetoder och Modellbaserad styrning, till vilka 10 miljoner kronor resp. 5 miljoner kronor har avsatts av NUTEK. Båda dessa program kan ge resultat som kan appliceras inom skogs- och livsmedelsbranscherna.
På energiområdet har den generiska kunskapssökningen gett många resultat som har kommit till användning inom skogs- och livsmedelsbranscherna. Det har också genomförts olika teknikprojekt. Ett exempel på ett sådant projekt är NUTEK:s satsning på en experimentmaskin för pressning och torkning av papper, till vilken Energiteknikfonden bidrar med 15 miljoner kronor.
Utredningar
Inom Näringsdepartementets område pågår utredningsarbete avseende frågor som har relevans för de här aktuella motionerna. Resultaten från dessa utredningar jämte remissutfall kommer att ingå i underlaget för den forskningspolitiska propositionen.
Kommittén (N 1994:03) för omstrukturering och förstärkning av industriforskningsinstituten ordförande: direktör Lars Östholm tillkallades i juni 1994. Kommittén har i uppdrag att tillsammans med NUTEK genom förhandlingar med institutens intressenter genomföra en förnyelse av industriforskningsinstituten (dir. 1994:62 och 1995:27). I kommitténs uppgift ingår att göra överväganden om lämpliga samverkansformer mellan existerande industriforskningsinstitut, om nyetablering av institut samt om lämpliga associationsformer för institutens verksamhet. Möjligheterna att skapa större och för näringslivet mer slagkraftiga industriforskningsinstitut skall särskilt prövas. Uppdraget skall vara avslutat och slutredovisat senast den 30 november 1996. Enligt ett särskilt regeringsbeslut i september 1995 skall kommittén dock inkomma med en avrapportering av sitt arbete senast den 1 april 1996. Avrapporteringen skall omfatta följande punkter: strukturen på det nya systemet, associationsformer, finansiering, institutens roll i förhållande till högskolan samt institutens roll i förhållande till små och medelstora företag.
En särskild utredare professor Claes Sandgren (N 1995:10) tillkallades i november 1995 med uppgift att se över existerande samverkansformer mellan universitet, högskolor och industrin. I direktiven (dir. 1995:139) sammanfattas uppdraget enligt följande:
Sedan tillkomsten av de första kontaktsekretariaten vid universitet och högskolor har flera nya samverkansformer skapats mellan å ena sidan lärosäten och å andra sidan näringslivet och samhället i övrigt i syfte att vidareutveckla och kommersialisera forskningsresultat. En utredare skall undersöka om dessa samverkansformer är ändamålsenliga och tillräckliga för ett ökat nyttiggörande av forskningsresultaten vid universitet och högskolor. Uppdraget innefattar en översyn av lagstiftningen rörande rätten till uppfinningar som gjorts i tjänsten av personal vid läroanstalter.
De samverkansformer som nämns i direktiven är kontaktsekretariat, teknikparker, teknikbrostiftelser, holdingbolag inom högskolans ram, industriforskningsinstitut och kompetenscentrum. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 30 april 1996.
F.d. överdirektör Alf Wallin har på uppdrag av Näringsdepartementet gjort en kartläggning av svensk skogsforskning och skogsutbildning. Enligt hans rapport (dnr N95/2093) behövs det en fördjupad diskussion på följande områden: fördelningen av forskningsinsatser inom hela produktionskedjan, den finansiella ansvarsfördelningen mellan branschen och staten, den praktiska utformningen av skoglig utbildning och samordningen mellan olika universitet, forskningsinstitut och forskning inom företag.
Insatser inom Utbildningsdepartementets område
Inom Utbildningsdepartementets område bedrivs forskning och utbildning med relevans för skogs- och livsmedelsindustrierna vid olika universitet och högskolor. Omfattningen av dessa insatser är emellertid svår att kvantifiera.
Forskningsfinansieringsutredningen särskild utredare: riksdagsledamoten Susanne Eberstein tillkallades i mars 1995 med uppdrag att genomföra en översyn av det svenska systemet för tilldelning av resurser till forskning, av balansen mellan medel från olika forskningsfinansiärer samt av relationerna mellan forskningsfinansiärer å den ena sidan och universitet och högskolor å den andra. Uppdraget har nyligen slutredovisats i betänkandet Forskning och pengar (SOU 1996:29). Där anges att följande frågor har stått i fokus för utredningens arbete: universitetens och högskolornas roll som utförare av forskning, forskningsråds- och sektorforskningsorganisationerna, EU:s inverkan på den svenska forskningen samt privata finansiärer - särskilt de nya forskningsstiftelserna. Utredningen föreslår bl.a. följande åtgärder i syfte att öka basresurserna vid högskolorna: ökade bidrag från samtliga externa finansiärer till den långsiktiga kompetensuppbyggnaden inom högskolan, överföring av medel från forskningsfinansiärer till forskningsutförare för komplettering av EU-projekt samt förändrad ansvarsfördelning inom teknisk forskning där vissa medel bör föras över från NUTEK till universitet och högskolor. På det sistnämnda området föreslår utredningen att medlen till NUTEK:s stöd till teknisk forskning skall minskas med 300 miljoner kronor. Utredningsbetänkandet - och remissutfallet - kommer att utgöra ett underlag för den forskningpolitiska propositionen.
Det kan noteras att den utredning om en översyn av forskningsrådsorganisationen som den tidigare regeringen hade tillsatt, och som enligt förslag i motion 1994/95:N212 (m) skulle ges i uppdrag att pröva frågan om inrättandet av ett livsmedelsforskningsråd, lades ned i november 1994. Regeringen tillsatte i stället i mars 1995 den nyss beskrivna Forskningsfinansieringsutredningen.
Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) har tillsammans med Stiftelsen för strategisk forskning på eget initiativ genomfört en utredning avseende den naturvetenskapliga forskningens betydelse för skogsnäringen. I utredningsrapporten Naturvetenskapen åt skogen, som publicerades i december 1995, lämnas följande förslag:
Naturvetenskapliga forskningsrådet bör tillskapa ett insatsområde för skogsnäringen,
forskningsfinansiärerna bör inrätta ett rådgivande samverkansorgan för skogsnäringens frågor,
ett riktat stöd för uppbyggnad av små forskargrupper inom kvalificerade forskningsmiljöer, med en kostnad per grupp om 2 miljoner kronor och ett totalt resursbehov för fem grupper om 10 miljoner kronor per år, bör införas,
ett stipendiesystem med syfte att till Sverige överföra ny vetenskaplig teknik och nya kunskaper av relevans för skogsnäringen bör upprättas,
en återkommande temadag kring skogsnäringens frågor för alla nyblivna professorer inom de naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga områdena bör anordnas,
gemensamt arbete i s.k. problemorienterade samverkansbolag bör eftersträvas för att uppnå ett fullt utnyttjande av forskningskompetensen vid högskolorna för produktrelaterade och företagsstrategiska forskningsmål,
forskningsfinansiärer och skogsnäring bör uppmärksammas på möjligheterna att koppla kvalificerad forskning till större demonstrationsprojekt,
forskarutbildningen bör vitaliseras genom forskarskolor med aktivt deltagande från näringen,
forskningsinstituten bör utnyttjas mer offensivt för att stärka kontakterna mellan naturvetenskap och dess industriella tillämpning, och instituten bör på projektbasis i ökad utsträckning konkurrera om forskningsfinansiering från forskningsråden.
I ett appendix till rapporten har de sammanlagda FoU-insatserna avseende skogsindustrin beräknats till 1 200 miljoner kronor, där industrin anges svara för tre fjärdedelar och det offentliga för en fjärdedel.
Insatser inom Jordbruksdepartementets område
FoU-insatser avseende skogsindustrin
I samband med den forskningspolitiska propositionen våren 1993 (prop. 1992/93:170) gavs Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i uppdrag att i samråd med berörda organisationer presentera ett samlat program för träteknisk forskning och träfiberforskning. Arbetet har utförts i en av SJFR initierad arbetsgrupp, Träfibergruppen. Resultaten har i februari 1995 publicerats i rapporten Ökat värdeutbyte och industriellt utnyttjande av skogsråvara som har överlämnats till regeringen och kommer att utgöra ett underlag för den forskningspolitiska propositionen.
Träfibergruppen har som en bas för sina analyser kartlagt kunskapsförsörjningen inom området. Enligt en under hösten 1993 genomförd enkät uppgår den berörda forskningskapaciteten i Sverige till totalt ca 665 s.k. årsverken, varav ca 315 vid universitet och högskolor och ca 350 vid institut. Kostnaden för den pågående forskningen utanför företagen har beräknats till ca 350 miljoner kronor per år. Därav svarar staten för ca 200 miljoner kronor och näringen för ca 150 miljoner kronor.
Forskning avseende massa och papper har en tydlig tyngdpunkt i Stockholm med STFI och anknuten verksamhet inom KTH som kärna, sägs det i rapporten. Härutöver finns forskningsverksamhet vid ett flertal tekniska högskolor och universitet, t.ex. Chalmers tekniska högskola (CTH), Lunds universitet (LTH), Högskolan i Karlstad, Mitthögskolan i Sundsvall och Umeå universitet.
Den trätekniska forskningen är mer utspridd, konstateras det i rapporten. Betydande forskningsverksamhet finns i Stockholm vid Trätek och KTH, vid LTH och vid Högskolan i Luleå med dess avdelning i Skellefteå. Trätek har filialverksamhet dels i Skellefteå, dels i Jönköping; på den sistnämnda orten förekommer forskningssamverkan med Möbelinstitutet. Vid CTH sker vidare träteknisk forskning, främst byggnadsforskning, men även forskning om träimpregnering. Initiativ till träindustriinriktad forskningsverksamhet finns även vid Linköpings universitet.
I rapporten redovisas att det har etablerats s.k. skogsindustriella centrum vid Lunds universitet och vid CTH. Inom ramen för dessa centrum har man samlat specialkompetenser med relevans för det skogsindustriella området.
Träfibergruppen identifierar inom sitt analysområde följande angelägna forskningsområden: produkters funktionskrav, vedmaterialets egenskaper, system för sortimentsuppdelning av skogsråvara, fiberteknologi, träteknologi samt nya produkter ur skogsråvara. För att täcka forskningsbehoven inom dessa områden behöver existerande insatser förstärkas, sägs det i rapporten. Träfibergruppen föreslår utan prioritetsordning riktade nysatsningar inom områdena råvaruutnyttjande, bioteknik, IT-teknik, byggsystem, trä-, fiber- och pappersytor samt inom forskningsstödd innovationsverksamhet. Ett viktigt led i näringens kompetensförsörjning är också en satsning på s.k. forskarskolor, dvs. forskarutbildning med behovsinriktade utbildningsmål, sägs det vidare i rapporten. Det tillkommande finansieringsbehovet för de föreslagna nysatsningarna beräknas sammantaget uppgå till minst 125 miljoner kronor per år, och verksamheterna föreslås pågå under en tioårsperiod.
Beträffande nu pågående insatser inom Jordbruksdepartementets område kan nämnas att SJFR anvisat ca 26 miljoner kronor, beräknat på en 12- månadersperiod, till skogsforskning generellt, dvs. inte endast forskning om träfibrer och liknande. SJFR och SLU har vidare inrättat en forskarskola för trä- och fiberforskning, där SLU bidrar med ca 6 miljoner kronor och SJFR med ca 5 miljoner kronor per år. Till skolan har 24 doktorander rekryterats. Vid SLU i Umeå och Uppsala bedrivs vidare högre utbildning för träindu-strin. SLU har fyra institutioner som är delvis inriktade på trä, en i Alnarp och tre i Uppsala.
SJFR har anvisat ytterligare ca 19 miljoner kronor till ett skogsforskningsprogram, vilket inkluderar ca 5 miljoner kronor till ett träkvalitetsprogram. Skogsforskningsprogrammet kommer snart att avvecklas, till följd av det besparingskrav som ålades SJFR i budgetpropositionen 1995. SJFR har vidare bidragit med 24 miljoner kronor, beräknat på en 12-månadersperiod, till forskning vid industriforskningsinstitutet Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut SkogForsk.
Inom det tidigare nämnda EU-programmet FAIR finansieras även viss skogsforskning. Verksamheten är inriktad på skogsbrukets miljöfrågor och trä som industriråvara.
FoU-insatser avseende livsmedelsindustrin
Inom Jordbruksdepartementets område finansieras FoU-insatser inom livsmedelssektorn via SJFR och SLU. SJFR bedriver ramprogrammet Forskning för bättre mat, där staten bidrar med ca 18 miljoner kronor per år. Inom SLU görs årligen statliga insatser på forskning inom livsmedelssektorn på i storleksordningen 28 miljoner kronor.
Forskningsprogram avseende livsmedelsindustrin är vidare aktuella inom de två forskningsstiftelserna Stiftelsen för strategisk forskning (Strategiska stiftelsen) och Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA). Den förstnämnda stiftelsen har beviljat planeringsanslag till ett program vid SLU, Framtida teknologier för livsmedelsproduktion. MISTRA har beviljat planeringsanslag till ett annat program vid SLU, Mat 21 Produktion av livsmedel med hög miljökvalitet.
Utskottets ställningstagande
FoU-insatser inom skogsindustrin
Skogsindustrin har mycket stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen i Sverige och svarar för en betydande del av det svenska exportnettot. Mot denna bakgrund anser utskottet att det är angeläget att konkurrenskraften inom den svenska skogsindustrin kan upprätthållas och utvecklas. Detta kräver en hög kunskapsnivå inom industrin. Likaså är det önskvärt att det sker en utveckling mot ökad vidareförädling inom skogsindustrin. Mycket av vad som sägs i de här aktuella motionerna är således enligt utskottets uppfattning välmotiverat.
Utskottet har i det föregående lämnat en utförlig redovisning av vilka FoU- insatser som görs från statens sida inom Närings-, Utbildnings- och Jordbruksdepartementens områden. Flera utredningar på området har också genomförts eller kommer att slutföras inom kort.
Regeringen har vidare, som nämnts, aviserat en forskningspolitisk proposition till hösten 1996. I denna kommer FoU-insatser avseende skogsindustrin att behandlas. Utskottet kommer sålunda att få anledning att återkomma i den här aktuella frågan i samband med behandlingen av de delar av propositionen som tillhör utskottets ansvarsområde. Det bör dock framhållas redan nu att utskottet tillmäter frågan om FoU-insatser inom skogsindustrin stor betydelse. Det är viktigt att de svenska forskningsinsatserna inom skogsområdet ligger minst i nivå med vad som gäller i jämförbara konkurrentländer.
När det gäller den speciella frågan om inrättandet av ett skogsindustriellt centrum i Karlstad, som tas upp i motion 1994/95:N261 (c), pågår enligt vad utskottet erfarit en diskussion mellan berörda parter och NUTEK. Intressenterna har presenterat ett förslag för NUTEK, och diskussioner i frågan påbörjades i december 1995.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga här aktuella motioner i berörda delar.
FoU-insatser inom livsmedelsindustrin
Utskottet anser att den svenska livsmedelsindustrin har goda möjligheter att hävda sig på den europeiska marknaden. Hög kvalitet i råvaror och produktionsprocesser utgör ett konkurrensmedel på en marknad där medvetna konsumenter ställer ökade krav. Som anförs i de här aktuella motionerna krävs dock att det inom den svenska livsmedelsindustrin tas fram mer förädlade och kvalitativt sett bättre produkter. För detta erfordras i sin tur ökade FoU-insatser. Härvid är det angeläget att de svenska livsmedelsföretagen använder sig av de möjligheter som EU-medlemskapet erbjuder.
I det föregående har utskottet redovisat de FoU-insatser som görs på de berörda departementens områden. Vidare pågår, som nämnts, beredningsarbete inför den forskningspolitiska proposition som regeringen har aviserat till hösten 1996. I denna proposition är det enligt utskottets mening angeläget att frågan om FoU-insatser inom livsmedelsindustrin lyfts fram. Utskottet vill samtidigt understryka att huvudansvaret för forskningsinsatserna måste ligga hos de berörda företagen.
Vad avser frågan om ett regionalt livsmedelsprogram för de sex sydligaste länen, som tas upp i motionerna, har enligt uppgift de berörda länen som ett led i planeringen av ett eventuell program - genomfört en utredning om kompetensutvecklingsbehoven för livsmedelsindustrin i regionen. Utredningen, som slutfördes i december 1995, har tillställts NUTEK.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet även de tre här aktuella motionerna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande FoU-insatser inom skogsindustrin
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo238 yrkande 31, 1994/95: N245, 1994/95:N261, 1994/95:N269 yrkande 1, 1994/95:N277, 1994/95:N290, 1994/95:N291 och 1994/95:N299 yrkande 4,
2. beträffande FoU-insatser inom livsmedelsindustrin
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N212, 1994/95:N244 och 1994/95:N285.
Stockholm den 26 mars 1996
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Karin Falkmer (m), Sylvia Lindgren (s), Barbro Andersson (s), Chris Heister (m), Marie Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m), Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kds), Laila Bäck (s), Sten Tolgfors (m), Siw Wittgren-Ahl (s), Kerstin Warnerbring (c), Torsten Gavelin (fp) och Frank Lassen (s).
Innehållsförteckning
Ärendet 1 Sammanfattning 1 Motionerna 1 Utskottet 3 Motionerna 3 Motioner rörande FoU-insatser inom skogsindustrin 3 Motioner rörande FoU-insatser inom livsmedelsindustrin 4 Tidigare riksdagsbehandling 5 Forskningspolitisk proposition 6 Insatser inom Näringsdepartementets område 6 Nuvarande FoU-insatser 6 Utredningar 8 Insatser inom Utbildningsdepartementets område 9 Insatser inom Jordbruksdepartementets område 10 FoU-insatser avseende skogsindustrin 10 FoU-insatser avseende livsmedelsindustrin 11 Utskottets ställningstagande 12 FoU-insatser inom skogsindustrin 12 FoU-insatser inom livsmedelsindustrin 12 Hemställan 13 Gotab, Stockholm 1996