Förlängning av Sveriges deltagande i IMF:s Nyalånearrangemang, NAB
Betänkande 2002/03:FIU17
Finansutskottets betänkande2002/03:FIU17
Förlängning av Sveriges deltagande i IMF:s Nyalånearrangemang, NAB
Sammanfattning Finansutskottet behandlar i betänkandet Riksbankens förslag 2002/03:RB4 Förlängning av Sveriges deltagande i Internationella valutafondens Nya lånearrangemang, NAB. Om Internationella valutafonden (IMF) behöver låna medel för att avvärja eller förebygga en kris i det internationella valuta- och betalningssystemet kan fonden, vid sidan av sin normala finansiering, utnyttja två särskilda kreditarrangemang, de nya lånearrangemangen (NAB) och de generella lånearrangemangen (GAB). I första hand ska NAB utnyttjas. NAB bildades 1998 och är en uppsättning kreditavtal mellan IMF och 25 medlemsländer och institutioner och omfattar totalt 34 miljarder Särskilda dragningsrätter (SDR). NAB gäller för en period av fem år. I november 2002 fattade IMF ett principbeslut om att förlänga NAB med ytterligare fem år när den första 5-årsperioden tar slut den 17 november 2003. IMF beslutade samtidigt att deltagarantalet i NAB ska utökas med Chiles centralbank, Banco Central de Chile, inom ramen för ett oförändrat totalbelopp för NAB. Därmed minskar övriga deltagares åtaganden marginellt. Sveriges åtagande under den nya 5- årsperioden uppgår till ca 850 miljoner SDR. Riksbanken är avtalspart gentemot IMF när det gäller NAB. Enligt riksbankslagen krävs dock riksdagens medgivande för att Riksbanken ska kunna godkänna en förlängning av NAB. Finansutskottet anger i betänkandet att utskottet inte har något att erinra mot att Riksbanken medverkar i NAB under ytterligare en femårsperiod i enlighet med det principbeslut som fattats i IMF. Utskottet tillstyrker därmed Riksbankens förslag. Ingen motion har väckts i ärendet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut Förlängning av Sveriges deltagande i Internationella valutafondens Nya lånearrangemang, NAB Riksdagen medger att Riksbanken för Sveriges del får biträda det inom Internationella valutafonden fattade principbeslutet om förlängning av Nya lånearrangemang, NAB, med fem år fr.o.m. den 17 november 2003, vilket innebär ett svenskt låneåtagande om 849 763 441 SDR. Därmed bifaller riksdagen Riksbankens förslag i 2002/03:RB4. Stockholm den 25 mars 2003 På finansutskottets vägnar Sven-Erik Österberg Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven- Erik Österberg (s), Carin Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia Karlsson (s), Kjell Nordström (s), Mats Odell (kd), Lars Bäckström (v), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m), Tommy Waidelich (s), Christer Nylander (fp), Hans Hoff (s), Tomas Högström (m), Agneta Gille (s), Jörgen Johansson (c) och Mikael Johansson (mp).
2002/03 FiU17 Redogörelse för ärendet I förslag till riksdagen 2002/03:RB4 föreslår Riksbanken att riksdagen medger att Riksbanken deltar i Internationella valutafondens (IMF:s) Nya lånearrangemang, det s.k. NAB, under ytterligare en 5-årsperiod. NAB är ett speciellt kreditarrangemang som IMF kan utnyttja om de behöver låna medel för att avvärja eller förebygga en kris i det internationella valuta- och betalningssystemet. I november 2002 fattade IMF ett principbeslut om att förlänga NAB med ytterligare en 5-årsperiod när den nuvarande 5-årsperioden löper ut i november 2003. Samtidigt fattades beslut om att antalet deltagare i NAB skulle utökas med Chiles centralbank. Om deltagarna i NAB inte vill delta i NAB:s förlängning ska detta, enligt IMF:s principbeslut, delges IMF senast sex månader före utgången av innevarande avtal, dvs. senast den 16 maj 2003.
Utskottets överväganden Förlängning av Sveriges deltagande i Internationella valutafondens Nya lånearrangemang, NAB Utskottets förslag i korthet Utskottet har inget att erinra mot att Riksbanken medverkar i en ny 5-årsperiod i IMF:s Nya lånearrangemang, NAB, i enlighet med det principbeslut som fattats i IMF. Riksbankens förslag tillstyrks. Riksbankens förslag i korthet Internationella valutafonden (IMF) finansierar normalt sett sin utlåning genom medlemsländernas insatser (kvoter) i fonden. När IMF behöver låna medel för att avvärja eller förebygga en kris i det internationella valuta- och betalningssystemet kan fonden även utnyttja två speciella kreditarrangemang. Dessa två är: 1. De generella lånearrangemangen (General Arrangements to Borrow) GAB. GAB skapades 1962 och är ett kreditarrangemang med de 11 industriländer som ingår i den s.k. G10-gruppen. GAB omfattar totalt 17 miljarder i IMF:s speciella valuta SDR (Särskilda dragningsrätter). Det motsvarar ungefär 199 miljarder svenska kronor, enligt kursen vid mitten av mars 2003. 2· De nya lånearrangemangen (New Arrangements to Borrow) NAB. För att bl.a. utvidga kretsen länder med möjlighet att låna medel till IMF startades NAB i november 1998. NAB är en uppsättning kreditavtal mellan IMF och 25 medlemsländer och institutioner som gäller för en period av fem år. NAB omfattar totalt 34 miljarder SDR, ca 398 miljarder kronor. Det svenska låneåtagandet i NAB uppgår för närvarande till 859 miljoner SDR, eller 10 miljarder kronor (åtagandet eller andelarna i NAB baseras på ländernas relativa ekonomiska styrka). Om IMF är i behov av kompletterande lån ska fonden i första hand utnyttja NAB (dock får fonden maximalt låna 34 miljarder SDR från NAB och GAB sammantagna). För att IMF ska kunna utnyttja NAB krävs godkännande från deltagare som svarar för minst 80 % av totalbeloppet i NAB samt från IMF:s exekutivstyrelse. Om det godkänns att IMF:s ska få utnyttja NAB för utlåning till någon av IMF:s medlemsländer lånar IMF medlen från deltagarna i NAB. IMF lånar i sin tur ut pengarna till det aktuella landet. IMF svarar därmed för den kreditrisk som uppstår gentemot det låntagande landet. IMF ska inom fem år betala tillbaka medlen till deltagarna i NAB. Hittills har IMF utnyttjat NAB vid ett tillfälle, i december 1998 för finansiering av ett lån till Brasilien. Detta lån är återbetalat. I november 2002 fattade IMF:s exekutivstyrelse ett principbeslut om att förlänga NAB med ytterligare fem år när den första 5-årsperioden tar slut den 17 november 2003. Styrelsen beslutade samtidigt att deltagarantalet i NAB ska utökas med Chiles centralbank, Banco Central de Chile. Chiles centralbanks åtagande ska uppgå till 340 miljoner SDR inom ramen för ett oförändrat totalbelopp för NAB på 34 miljarder SDR. Utökningen med Chiles centralbank innebär därmed att de övriga deltagarnas åtaganden minskar marginellt. Sveriges andel blir då ca 850 miljoner SDR, motsvarande ca 9,9 miljarder kronor. Om en deltagare i NAB inte vill delta i förlängningen av kreditarrangemanget måste detta delges IMF senast sex månader före utgången av innevarande avtal, dvs. senast den 16 maj 2003 i den nu aktuella förlängningen. Om så inte görs deltar deltagaren automatiskt i förlängningen av NAB. Riksbanken är avtalspart gentemot IMF när det gäller NAB. Men enligt lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank måste Riksbanken ha rikdagens medgivande för att delta i en förlängning av NAB. Därför begär Riksbanken i skrivelsen att riksdagen medger att Riksbanken deltar i NAB under ytterligare en 5- årsperiod (inklusive att NAB utökas med Chiles centralbank). Riksbanken anger vidare att IMF:s behov av kompletterande finansiering är lika stort i dagsläget som det var för fem år sedan. Riksbanken gör också bedömningen att en utökning av deltagarantalet i NAB med Chiles centralbank är berättigat. Utskottets ställningstagande På våren 1997 medgav utskottet och riksdagen att Riksbanken deltog i den första 5-årsperioden i IMF:s Nya lånearrangemang, NAB (redog. 1996/97: RB3, bet. 1996/97:FiU16, rskr. 1996/97:210). Finansutskottet ser det som naturligt att Sverige fullföljer sitt åtagande i NAB och har därför inget att erinra mot att Riksbanken medverkar i NAB under ytterligare en 5-årsperiod i enlighet med det principbeslut som fattats i IMF. Sveriges åtagande kommer under den nya 5-årsperioden att uppgå till ca 850 miljoner SDR, motsvarande ca 9,9 miljarder kronor. Utskottet tillstyrker därmed Riksbankens förslag i 2002/03:RB4. Bilaga Förteckning över behandlade förslag Förslag 2002/03:RB4 I förslag 2002/03:RB4 Förlängning av Sveriges deltagande i Internationella valutafondens Nya lånearrangemang, NAB, föreslår Riksbanken att: Riksdagen, i god tid före den 16 maj 2003, lämnar sitt medgivande för Riksbanken att för Sveriges del biträda det inom Internationella valutafonden fattade principbeslutet om förlängning av IMF:s Nya lånearrangemang, NAB, med fem år fr.o.m. den 17 november 2003 inklusive utökning av deltagarantalet med Chiles centralbank inom oförändrat totalbelopp för NAB, vilket för Sveriges del innebär ett marginellt minskat låneåtagande till 849 763 441 SDR.