Förlängd tid för ökning av aktiekapital i privata aktiebolag
Betänkande 1997/98:LU6
Lagutskottets betänkande
1997/98:LU06
Förlängd tid för ökning av aktiekapital i privata aktiebolag
Innehåll
1997/98 LU6
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet proposition 1997/98:39 Förlängd tid för ökning av aktiekapital i privata aktiebolag jämte två motioner som väckts med anledning av propositionen. Propositionen innehåller förslag om att de aktiebolag som har ett aktiekapital som understiger 100 000 kr och som enligt nu gällande regler i aktiebolagslagen skulle komma att avregistreras vid utgången av år 1997 skall få ytterligare ett år på sig att öka sitt aktiekapital. Den ena motionen (v) innehåller ett yrkande om att övergångstiden skall utsträckas till två år, dvs. till utgången av år 1999. I den andra motionen (m) begärs tillkännagivande om att bl.a. de bolag som redan inrättat sig och agerat i enlighet med den ordning som gällt fram till den 31 oktober 1997 skall kompenseras på visst sätt. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionsyrkandena. Till betänkandet har fogats två reservationer (fp,v respektive m) och ett särskilt yttrande (fp).
Propositionen
I proposition 1997/98:39 föreslår regeringen (Justitiedepartementet) att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till 1. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385), 2. lag om ändring i lagen (1997:000) om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385), 3. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554), 4. lag om ändring i bokföringslagen (1976:125). Lagförslagen har intagits som bilaga till betänkandet.
Motionerna
1997/98:L2 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att komplettera regeringens förslag i syfte att kompensera bl.a. de bolag som inrättat sig och agerat efter den ordning som gällde fram till den 31 oktober 1997. 1997/98:L3 av Tanja Linderborg m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen beslutar att tiden för ökning av aktiekapitalet i privata aktiebolag förlängs till utgången av år 1999.
Utskottet
Allmän bakgrund Sedan den 1 januari 1995 är aktiebolagen indelade i två kategorier - publika aktiebolag och privata aktiebolag. Endast de publika aktiebolagen har rätt att inbjuda allmänheten att teckna eller förvärva aktier eller andra värdepapper som bolaget ger ut. Fondpapper som har givits ut av privata aktiebolag kan däremot inte bli föremål för handel på börs eller annan organiserad marknadsplats. Den publika aktiebolagsformen är således avpassad för större bolag med stor spridning på aktierna, medan den privata bolagsformen är avpassad företrädesvis för små bolag med ett begränsat antal delägare. Aktiekapitalet skall i ett publikt aktiebolag uppgå till minst 500 000 kr. Sedan den 1 januari 1995 gäller att aktiekapitalet i privata aktiebolag skall uppgå till minst 100 000 kr i stället för som tidigare minst 50 000 kr. 1995 års ökning av gränsen för lägsta tillåtna aktiekapital till 100 000 kr motiverades bl.a. av att skyddet för borgenärerna behövde förstärkas (prop. 1993/94:196, bet. LU32, rskr. 422). Syftet med bestämmelserna om aktiekapitalet är att skydda borgenärerna, att garantera att det verkligen skapas en bolagsförmögenhet och att denna behålls inom bolaget. Delägarna i ett aktiebolag är nämligen i princip inte personligen betalningsansvariga för bolagets skulder. Borgenärerna måste därför - till den del de inte har skaffat särskild säkerhet i form av pant eller borgen - hålla sig till bolagets förmögenhet för att få ut sina fordringar. Bestämmelserna om vinstutdelning i aktiebolagslagen förhindrar bolaget att betala ut medel motsvarande bolagets bundna kapital, till vilket bl.a. aktiekapitalet hör, till aktieägarna. Vidare innehåller aktiebolagslagen bestämmelser som föreskriver att bolaget under vissa förhållanden är skyldigt att träda i likvidation om dess egna kapital understiger aktiekapitalet. Sammantaget bidrar dessa och andra bestämmelser i lagen till att skydda bolagets förmögenhet för fordringsägarnas räkning. Enligt 1895 års aktiebolagslag skulle ett aktiebolag ha ett aktiekapital om minst 5 000 kr. Denna bestämmelse gällde oförändrad fram till år 1973, då lägsta tillåtna aktiekapital höjdes till 50 000 kr. Höjningen motiverades med att det var nödvändigt med en betydande kapitalinsats för att de som står bakom bolaget och skall svara för rörelsen skall kunna uppfylla förpliktelser mot anställda, det allmänna och andra borgenärer. Om en företagare inte är beredd eller i stånd att göra en sådan kapitalinsats, borde han inte tillåtas att använda aktiebolagsformen utan vara hänvisad till någon annan företagsform, där han personligen svarar för företagets förbindelser (se prop. 1973:93 s. 85, LU 1973:19 s. 46). De aktiebolag vars aktiekapital vid dessa bestämmelsers ikraftträdande understeg 50 000 kr medgavs en särskild övergångstid. Denna övergångstid
utsträcktes i flera omgångar och kom därigenom att gälla till utgången av år 1981. En övervägande majoritet av de berörda bolagen kom att utnyttja denna möjlighet.
Nuvarande övergångsbestämmelser, m.m. Övergångsbestämmelserna till 1994 års lagändringar innebär att ett aktiebolag vars aktiekapital understiger 100 000 kr, och som inte före utgången av år 1997 anmält beslut om höjning av aktiekapitalet till minst 100 000 kr, skall avregistreras och därmed anses upplöst (punkt 6). Av övergångsbestämmelserna följer vidare att en avregistrering kan komma till stånd även vid en tidigare tidpunkt under förutsättning att aktieägarna, styrelsen eller den verkställande direktören begär det före utgången av oktober 1997 (punkt 5). Sedan bolaget har avförts ur aktiebolagsregistret svarar aktieägarna, styrelseledamöterna och den verkställande direktören solidariskt för bolagets förpliktelser. För en aktieägare som inte har varit styrelseledamot eller verkställande direktör gäller dock detta ansvar endast i förhållande till hans eller hennes andel i aktiekapitalet. Det avregistrerade bolagets tillgångar övergår till aktieägarna och dessa inträder i bolagets ställe som part i de avtal som bolaget har slutit med tredje man. Enligt en annan övergångsbestämmelse har styrelseledamöter, verkställande direktör, aktieägare, borgenärer och andra vars rätt kan vara beroende därav haft möjlighet att under tiden den 1 oktober 1996-den 31 mars 1997 ansöka om likvidation av bolag, vars aktiekapital vid utgången av september 1996 inte uppgick till 100 000 kr. Av övergångsbestämmelserna till årsredovisningslagen (1995:1554) följer att bolag som skall avregistreras enligt övergångsbestämmelserna till de ovan redovisade ändringarna i aktiebolagslagen inte omfattas av den nya årsredovisningslagstiftningen. I stället skall dessa bolag tillämpa motsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen och bokföringslagen (1976:125). Enligt uppgift från Patent- och registreringsverket hade i mitten av oktober 1997 omkring 85 000 aktiebolag med ett aktiekapital understigande 100 000 kr ännu inte vidtagit några åtgärder med anledning av de nya reglerna om lägsta tillåtna aktiekapital. Från företagarhåll har påtalats att de aktuella företagarna ofta har behov av att driva verksamheten vidare i aktiebolag men att man hittills inte har kunnat anskaffa nödvändiga medel för att genomföra en ökning av aktiekapitalet. Företagarnas Riksorganisation har i en skrivelse till Justitiedepartementet i oktober 1997 begärt förslag till lagändringar som innebär att den treåriga övergångstiden skall förlängas med ytterligare två år.
Propositionens förslag I propositionen anför regeringen att lågkonjunkturen under 1990-talet drabbat de minsta bolagen särskilt hårt och att många bolag för närvarande endast har begränsade ekonomiska förutsättningar att öka aktiekapitalet till 100 000 kr. De skäl som ursprungligen angavs för den treåriga övergångstiden får därför, enligt regeringens mening, i stor utsträckning anses gälla fortfarande. En förlängning av den tid som de privata aktiebolagen har på sig för att öka aktiekapitalet skulle, enligt regeringens bedömning, innebära att de får möjligheter att under högkonjunkturen ackumulera vinster som kan användas för att öka aktiekapitalet. Mot den bakgrunden anser regeringen att det finns skäl att förlänga övergångstiden. Enligt regeringens mening bör dock förlängningen inte utsträckas mer än ett år. De i propositionen framlagda lagförslagen innebär att för privata aktiebolag som har bildats före den 1 januari 1995 kravet på ett lägsta tillåtna aktiekapital om 100 000 kr skall gälla först fr.o.m. den 1 januari 1999. Om ett bolag vars registrerade aktiekapital understiger 100 000 kr ännu vid utgången av år 1998 inte har anmält beslut om ökning av aktiekapitalet till minst 100 000 kr, skall bolaget avföras från aktiebolagsregistret och därmed vara upplöst. Ett bolag vars registrerade aktiekapital understiger 100 000 kr skall avföras från aktiebolagsregistret vid en tidigare tidpunkt än utgången av år 1998, om aktieägarna, styrelsen och den verkställande direktören begär det före utgången av oktober 1998. Styrelseledamöter, den verkställande direktören, aktieägarna, borgenärerna eller andra vars rätt kan vara beroende därav skall under tiden den 1 januari-den 31 mars 1998 kunna ansöka om likvidation av bolag, vars aktiekapital vid utgången av år 1997 inte uppgår till 100 000 kr. I betänkande 1997/98:LU4 behandlade utskottet tidigare denna höst regeringens proposition 1997/98:22 om företagshypoteks ställning efter avregistrering av aktiebolag. Utskottet förordade, i enlighet med regeringens förslag, att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i aktiebolagslagen skulle införas två nya punkter, 15 och 16 (jfr propositionens lagförslag 2). Riksdagen fattade den 5 november 1997 beslut i enlighet med vad utskottet hemställt (rskr. 29). Ändringarna innebär följande. När egendom i vilken företagshypotek gäller övergår från ett aktiebolag till dess aktieägare på grund av att bolaget har upplösts i enlighet med punkt 6 i övergångsbestämmelserna, skall en borgenär som har företagshypotek i bolagets verksamhet till säkerhet för sin fordran under en övergångstid behålla den förmånsrätt i egendomen som följer med företagshypoteket. Borgenären skall vidare ha rätt att söka betalning ur egendomen trots att fordran inte är förfallen till betalning. Några motsvarande regler för det fall att ett aktiebolag avregistrerats efter ansökan som har skett före utgången av oktober 1997 har inte beslutats. En sådan lagreglering skulle nämligen träffa även sådana fall då bolaget redan avregistrerats och därigenom få en retroaktiv verkan som inte ansetts lämplig. Enligt regeringens mening ställer sig saken annorlunda om man, såsom föreslås i förevarande proposition, skjuter fram tidpunkten för avregistrering enligt punkt 6 till utgången av år 1998 och samtidigt gör det möjligt för aktiebolag att ansöka om avregistrering även efter utgången av oktober 1997. Det kan då, anser regeringen, antas att det under år 1998 kommer att göras ett inte obetydligt antal avregistreringar enligt punkt 5, och goda skäl talar för att borgenärer som har säkerhet i företagshypotek bör ges samma skydd i dessa fall som de har enligt de tidigare beslutade reglerna om företagshypoteks ställning efter avregistrering av aktiebolag. För att bestämmelserna inte skall få någon retroaktiv verkan föreslår regeringen att de begränsas till de fall då aktiebolaget avregistreras på grund av en ansökan som har gjorts efter utgången av oktober 1997. När det gäller redovisningslagstiftningen innebär regeringens förslag att också aktiebolag med ett aktiekapital som understiger 100 000 kr skall följa årsredovisningslagens redovisningsregler. Aktiebolag som avsett att bli avförda från aktiebolagsregistret i anslutning till utgången av år 1997 och som därför hittills har varit undantagna från årsredovisningslagens redovisningsregler skall dock, enligt förslaget, få tillämpa äldre redovisningsregler t.o.m. det räkenskapsår som inleds före utgången av mars 1998.
Motionerna I motion 1997/98:L3 anför Tanja Linderborg m.fl. (v) att situationen för små och medelstora företag som har hemmamarknaden som bas under flera års tid varit ogynnsam. Trots att den ekonomiska utvecklingen nu har vänt har fortfarande ett stort antal s.k. hemmamarknadsföretag dålig lönsamhet och för dessa finns det, menar motionärerna, ingen möjlighet att med hjälp av fondemissioner höja sitt aktiekapital. Detta innebär att ägaren måste tillskjuta eget kapital genom nyemission, vilket motionärerna menar är att ge fel signaler till småföretagen. I motionen anförs vidare att många s.k. 50 000 kronorsbolag redan låtit avregistrera sig till följd av gällande lagstiftning, men att dessa kanske kunnat kvarstå om de vetat att regeringen skulle föreslå att övergångstiden skulle förlängas. Motionärerna ser helst att minimikapitalet i privata aktiebolag återgick till 50 000 kr, men föreslår nu med anledning av propositionen att övergångstiden förlängs ytterligare ett år. I motionen yrkas att riksdagen beslutar att tiden för ökning av aktiekapital i privata aktiebolag förlängs till utgången av år 1999. Rolf Dahlberg m.fl. (m) anför i motion 1997/98:L2 att klara och tillförlitliga regler är av stor vikt för framväxten av ett mer gynnsamt företagsklimat varvid förutsägbarhet är av central betydelse. Motionärerna anser att regeringens förslag, som med kort varsel ändrat på givna förutsättningar, innebär att ett stort antal småföretagare som ännu inte har hunnit återhämta sig ekonomiskt efter den senaste lågkonjunkturen får en möjlighet att ackumulera vinster som kan användas till att öka aktiekapitalet. Trots att övergångstiden varit känd sedan år 1994 finns det ett stort antal företag som inte klarat av att höja aktiekapitalet och därför redan före utgången av oktober 1997 anmält att aktiebolaget skall avregistreras. För dessa företagare framstår inte den nu föreslagna förlängningen som rättvis eller konkurrensneutral. Vidare finns det, anför motionärerna, bolag som saknat medel för fondemission varför ägarna varit tvungna att fatta beslut om att tillskjuta egna medel för att höja aktiekapitalet. För att dessa företagare skall bli jämställda med dem som inte ökat sitt aktiekapital krävs, enligt motionärernas mening, att de kompenseras i någon form. Ett sätt att ge kompensation till ägare som tvingats tillskjuta egna medel är att ge ägarna rätt att från aktiebolaget erhålla ränta på tillskjutet kapital varigenom dessa pengar skattemässigt bör likställas med att ägaren haft pengarna inlånade till bolaget. Härigenom undgår ägaren dubbelbeskattning av aktiekapitalet. Motionärerna menar vidare att de som redan avregistrerat sina aktiebolag bör beredas möjlighet att kostnadsfritt återgå till aktiebolagsformen. Därutöver bör, enligt motionärernas mening, kompensation utgå för företagens och organisationernas nedlagda kostnader för informations- och anpassningsinsatser som till följd av regeringens förslag nu blivit onyttiga. I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att komplettera regeringens förslag i syfte att kompensera bl.a. de bolag som inrättat sig och agerat efter den ordning som gällde fram till den 31 oktober 1997.
Utskottets ställningstaganden Beträffande bakgrunden till de nuvarande övergångsbestämmelserna för ökning av aktiekapitalet i privata aktiebolag vill utskottet erinra om att Aktiebolagskommittén i sitt betänkande (SOU 1992:83) Aktiebolagslagen och EG i oktober 1992 förordade en övergångstid på ett år. Med hänsyn till att det förelåg en viss risk för att en ettårig övergångstid inte var tillräcklig för att bolagen skulle hinna generera vinstmedel eller på annat vis skaffa ytterligare kapital i den utsträckning som fordrades föreslog regeringen - i enlighet med förslag från bl.a. Sveriges Industriförbund, Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Revisorssamfund - att aktiebolag som bildats före den 1 januari 1995 borde få en tid om tre år på sig för att höja sitt aktiekapital till 100 000 kr. Förslaget föranledde inga erinringar från utskottets sida (prop. 1993/94:196 s. 138, bet. LU32 s. 15). Med hänsyn till att den senaste lågkonjunkturen drabbat särskilt de minsta aktiebolagen och att många bolag för närvarande endast torde ha begränsade ekonomiska möjligheter att öka aktiekapitalet till 100 000 kr före årsskiftet vill utskottet inte motsätta sig att de berörda aktiebolagen får ytterligare en viss tid på sig att öka sitt aktiekapital. När det sedan gäller spörsmålet om vilken ytterligare övergångstid som bör komma i fråga konstaterar utskottet att det av regeringen nu framlagda förslaget innebär att de berörda aktiebolagen fått fyra år på sig att anpassa sig till den nya ordningen. Denna tidsperiod måste, enligt utskottets mening, även med beaktande av de finansieringsproblem som accentuerats av tidigare rådande konjunkturer, anses väl tilltagen. Utöver vad regeringen anfört i propositionen vill utskottet peka på att finansutskottet i sitt nyligen avgivna betänkande 1997/98:FiU1 om utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna gjort bedömningen att förutsättningarna för en hög tillväxt under det kommande året är mycket goda och att tillväxten, under vissa närmare angivna förutsättningar, kan bli historiskt hög fram till åtminstone sekelskiftet. Någon ytterligare förlängning av övergångstiden - utöver vad som regeringen föreslagit i propositionen - bör enligt utskottet inte komma i fråga. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker bifall till propositionen och avstyrker motion 1997/98:L3. Med anledning av vad som anförts i motion 1997/98:L2 vill utskottet påpeka att initiativet till lagändringarna tagits av en näringslivsorganisation utan några förbehåll om ekonomisk eller annan kompensation till de aktiebolag som redan höjt sitt aktiekapital eller till andra. Utskottet utgår från att man därvid gjort bedömningen att de negativa effekterna av förslaget kommer att uppvägas av de fördelar som förslaget medför för näringslivet i stort. Vid sådana förhållanden och med beaktande av att de negativa effekterna av en förlängd övergångstid för det stora flertalet av de bolag som redan anpassat sig till nya reglerna måste ses som mycket begränsade finner utskottet inte skäl att förorda några särskilda initiativ från riksdagens sida i linje med vad som föreslås i motionen. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 1997/98:L2.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande förlängd tid för ökning av aktiekapitalet att riksdagen med avslag på motion 1997/98:L3 antar regeringens förslag till dels lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385), dels lag om ändring i lagen (1997:000) om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385), dels lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554), dels ock lag om ändring i bokföringslagen (1976:125), res. 1 (fp, v) 2. beträffande kompensationer att riksdagen avslår motion 1997/98:L2. res. 2 (m)
Stockholm den 20 november 1997
På lagutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Anita Persson (s), Bengt Kronblad (s), Carin Lundberg (s), Rune Berglund (s), Stig Rindborg (m), Karin Olsson (s), Eva Arvidsson (s), Henrik S Järrel (m), Bengt Harding Olson (fp), Inger Segelström (s), Tanja Linderborg (v), Anders Ygeman (s), Tomas Högström (m), Birgitta Carlsson (c) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m).
Reservationer
1. Förlängd tid för ökning av aktiekapitalet (mom. 1) Bengt Harding Olson (fp) och Tanja Linderborg (v) anser dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ?När det? och slutar med ?motion 1997/98:L3? bort ha följande lydelse: Beträffande övergångstidens längd bör enligt utskottets mening beaktas att den ekonomiska utvecklingen under den treårsperiod aktiebolagen haft på sig att höja sitt aktiekapital varit mycket svag. Som anförts i motion 1997/98:L3 har särskilt hemmamarknadsberoende företag haft en svag efterfrågan och redovisat låga vinster. Detta har påverkat intjäningsförmågan och bolagens faktiska möjligheter att höja aktiekapitalet. Situationen är för närvarande den att ett stort antal bolag inte har de balanserade vinster som krävs för att höja aktiekapitalet och många ägare saknar helt enkelt ekonomiska möjligheter att tillskjuta ytterligare riskkapital. För dessa aktiebolag är det ofta inget realistiskt alternativ att fortsätta verksamheten i annan form. Som exempelvis underleverantör till större företag och offentlig sektor är det av många olika skäl mer ändamålsenligt att driva verksamheten i aktiebolagsform än som enskild näringsidkare eller i form av handelsbolag. Till saken hör också att kunskapen om aktiebolagsformen som regel är större i företagens omgivningar. Ett påtvingat byte av företagsform i förtid kan få stora negativa konsekvenser för verksamheten och de anställda. Utskottet anser mot denna bakgrund att den av regeringen föreslagna tiden om ett år är alltför kort. Det behövs längre tid för att de berörda aktiebolagen skall kunna ackumulera egna vinster som kan användas för att höja aktiekapitalet. En förlängd övergångstid på endast ett år medför risk för att på sikt lönsam verksamhet slås ut i onödan och att anställda förlorar sin sysselsättning. Sådana risker bör självfallet undvikas särskilt i en tid när mycket kraft och energi i övrigt satsas på att främja de minsta företagens utveckling och möjligheter att bidra till ökad sysselsättning. Erfarenheterna från 1973 års höjning av aktiekapitalet bör också beaktas i sammanhanget. Enligt utskottets mening bör den förlängda övergångstiden utsträckas till åtminstone två år. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag till erforderliga lagändringar i enlighet med vad som nu anförts. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motion 1997/98:L3 som sin mening ge regeringen till känna. I avvaktan på en ny proposition i frågan bör de nu föreliggande lagförslagen godtas tills vidare. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande förlängd tid för ökning av aktiekapitalet att riksdagen dels med anledning av motion 1997/98:L3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört dels antar regeringens förslag till dels lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385), dels lag om ändring i lagen (1997:000) om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385), dels lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554), dels ock lag om ändring i bokföringslagen (1976:125).
2. Kompensationer (mom. 2) Stig Rindborg, Henrik S Järrel, Tomas Högström och Marietta de Pourbaix-Lundin (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ?Med anledning? och på s. 7 slutar med ?motion 1997/98:L2? bort ha följande lydelse: I likhet med vad som anförts i motion 1997/98:L2 anser utskottet en förlängning av tiden för ökning av aktiekapitalet i privata aktiebolag innebär en hel del negativa konsekvenser för dem som redan anpassat sig till de nuvarande reglerna, och utskottet finner det anmärkningsvärt att det i propositionen inte gjorts någon som helst konsekvensanalys i detta avseende. Enligt uppgift från Patent- och registeringsverket har inte mindre än 15 000 aktiebolag under åren 1996-1997 avregisterat sig enligt punkt 5 i de nuvarande övergångsbestämmelserna och ytterligare omkring 3 000 aktiebolag har ingivit ansökan därom. Många av de bolag som avregistrerats skulle med all sannolikhet inte ha behövt göra det om de haft kännedom om det nu aktuella lagförslaget. Därutöver finns det en mängd aktiebolag som redan höjt sitt aktiekapital till 100 000 kr trots att de saknat medel till fondemission. Höjningen har i stället fått finansieras på så sätt att ägarna tillskjutit egna medel, som många gånger har lånats upp i bank. Därtill kommer att många företag, organisationer och myndigheter lagt ned inte obetydliga belopp på att informera om de nya reglerna, kostnader som nu blivit helt onödiga. Som anförts i motion 1997/98:L2 framstår den nu föreslagna förlängningen inte som rättvis eller konkurrensneutral. Utskottet anser mot denna bakgrund att de negativa effekterna av den föreslagna lagändringen måste lindras. Åtgärder bör således komma till stånd i syfte att - så långt det nu är möjligt - jämställa aktiebolag och aktieägare som redan anpassat sig med sådana som ännu inte vidtagit några åtgärder alls. Ett sätt att kompensera ägare som tvingats tillskjuta egna medel kan vara att ge ägarna rätt att från aktiebolaget erhålla ränta på tillskjutet kapital varigenom dessa pengar skattemässigt blir likställda med att ägaren haft pengarna inlånade till bolaget. Härigenom skulle ägaren undgå dubbelbeskattning på vinstutdelning, eller, i fall då utrymme för vinstutdelning inte finns, inkomstskatt och arbetsgivaravgift på löneuttag, för att kunna betala räntan på det privat upptagna lånet. Enligt utskottets mening bör det ankomma på regeringen att omgående återkomma till riksdagen med förslag till sådana lagändringar att de berörda ägarna åtminstone kan få en rimlig skattemässig kompensation. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion 1997/98:L2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande kompensationer att riksdagen med bifall till motion 1997/98:L2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Kompensationer Bengt Harding Olson (fp) anför: Inom såväl näringslivet som inom andra sektorer i samhället finns ett starkt behov av stabila spelregler. Regeländringar som genomförs med kort varsel motverkar ett gott företagsklimat och kan leda till att tilltron till regelsystemen undergrävs. För företag som redan inrättat sig och agerat i enlighet med gällande bestämmelser kan lagändringar orsaka ekonomiska skador och andra olägenheter. Med all sannolikhet finns det en mängd aktiebolag och näringsidkare som anser att förevarande lagändringar inte uppfyller kravet på stabila spelregler. Det finns säkerligen också många som anser sig ha drabbats ekonomiskt genom att onödigt tidigt ha anpassat sig till de nuvarande övergångsbestämmelserna. Jag utgår från att regeringen på lämpligt sätt ser till att de särskilt drabbade företagen kommer att hållas skadeslösa.
Propositionens lagförslag
1 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)
2 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:000) om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)
3 Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)
4 Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1976:125)