Filmfrågor
Betänkande 2000/01:KrU2
Kulturutskottets betänkande
2000/01:KRU02
Filmfrågor
Innehåll
2000/01
KrU2
Sammanfattning
I betänkandet behandlas motioner från allmänna motionstiden hösten 2000.
Yrkanden som rör filmpolitikens inriktning och inrättandet av en utvecklingsfond för fria filmare behandlas. Vidare tas upp yrkanden om produktionsstöd dels för samiska filmer, dels för filmer med jämlika sexuella skildringar.
Utskottet behandlar vidare en motion om vissa folkrörelsers möjlighet att ägna sig åt att visa film för de minsta barnen. Förslag om att en standard skall utarbetas för dold textning av svenska filmer på video och dvd behandlas också i betänkandet.
Samtliga yrkanden avstyrks av utskottet.
Två reservationer och två särskilda yttranden har avgivits.
Utskottets överväganden
Filmpolitiska frågor m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- filmpolitikens inriktning,
- inrättande av en utvecklingsfond, jämför reservation 1 (fp, mp),
- produktionsstöd för vissa typer av film, jämför reservation 2 (mp),
- Knattebio,
- textning av film.
Filmpolitikens inriktning
Motionen
I motion Kr235 (m) framhålls bl.a. att filmen är en viktig näringssektor, alltifrån produktion till distribution och att många människor får arbete genom filminspelningar. Yrkandet syftar till att filmproduktionen i olika delar av landet skall underlättas. Motionärerna anser vidare att etablerandet av s.k. Film Commissions bör uppmuntras i Sverige. Slutligen framför motionärerna åsikten att vårt betydelsefulla filmarv skall tas om hand, t.ex. genom att inrätta ett s.k. Film-Sesam-projekt (yrkande 4).
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar inledningsvis att filmindustrin är en viktig näring som består av många olika delar, bl.a. produktion, distribution och visning. Samtidigt är film ett konstnärligt uttrycksmedel och filmproduktion och filmvisning är därmed också i hög grad en kulturell företeelse.
Från statens sida har sedan 1990-talet satsningar gjorts för att stimulera utvecklingen av filmverksamhet i hela landet genom att stödja uppbyggnaden av regionala resurscentrum för film och video. För närvarande finns 17 sådana resurscentrum, t.ex. Film i Väst, Filmpool Nord och Film i Skåne. Vidare är tre nya resurscentrum under uppbyggnad. I 26 § filmavtalet regleras stödet till regionala resurscentrum.
I 26 § återfinns också bestämmelser om stöd till regionala filmproduktionscentrum, som har till syfte att stödja och främja filmproduktion. Tre regionala filmproduktionscentrum, knutna till de ovan nämnda resurscentrumen Film i Väst, Filmpool Nord och Film i Skåne, tilldelades 1 miljon kronor vardera för år 2000. De tre organisationerna fördelar därefter bidragsmedlen - tillsammans med intäkter från andra bidragsgivare såsom landsting, kommun eller annan huvudman - till regionala filmprojekt. Det anförda visar att motionsyrkandet - i den del som syftar till att filmproduktionen i olika delar av landet skall underlättas - i viss grad är tillgodosett.
Då det gäller förslaget i motionen att staten skall uppmuntra inrättandet av s.k. Film Commissions vill utskottet anföra följande.
I Sverige finns fyra regionala s.k. Film Commissions, nämligen Gotland Film Commission, Dalarna Film Commission, West Sweden Film Commission och Barents Euro Arctic Film Commission. På nationell nivå fungerar Sweden Film Commission inom Svenska Filminstitutet som paraplyorganisation för samtliga regionala kommissioner. (I fortsättningen används även det försvenskade begreppet "filmkommission".)
En filmkommission har i uppgift att marknadsföra sin region, locka filmproducenter att göra film i regionen, förmedla användbara regionala kontakter etc. Den som företräder en filmkommission skall genom sina kunskaper om regionen kunna förmedla uppgifter om var lämpliga inspelningsplatser, studior, maskinell utrustning, personal m.m. finns att tillgå i regionen. Filmkommissionen är således ett förmedlande och kontaktskapande organ, som saknar egna inspelningsfaciliteter såsom lokaler, maskinell utrustning m.m. Enligt uppgift från Svenska Filminstitutet gäller dessa förhållanden även för filmkommissioner i utlandet.
Filmkommissionerna är organiserade på olika sätt. T.ex. är West Sweden Film Commission knuten till Västsvenska turistrådet och finansieras helt av Västra Götalandsregionen. Gotland Film Commission är knuten till det regionala resurscentrumet på Gotland, Film på Gotland, och lyder under den kommunala kultur- och fritidsförvaltningen.
Enligt utskottets uppfattning ankommer det på Filminstitutet och den till Filminstitutet knutna paraplyorganisationen Sweden Film Commission att fungera som inspiratör och samtalspart för de delar av landet som önskar inrätta egna filmkommissioner. Utskottet är inte berett att föreslå att regeringen skall vidta några särskilda åtgärder med anledning av motionsförslaget i denna del.
Då det gäller den del av yrkandet som syftar till att vårt filmarv skall tas om hand, t.ex. genom ett s.k. Film-Sesam-projekt vill utskottet erinra om att 34 § filmavtalet stadgar att Filminstitutet av influtna medel årligen skall använda 5 miljoner kronor för restaurering av svensk färgfilm. Denna satsning är en fortsättning på det arbete som inleddes år 1996 då regeringen, efter ett tillkännagivande från riksdagen, tilldelade Filminstitutet ett engångsbidrag på 12 miljoner kronor av s.k. Sesammedel, medel för sysselsättningsinsatser på kulturområdet (jfr prop. 1994/95:100 bil. 12, bet. 1994/95:KrU18, rskr. 1994/95:251).
Då det gäller det filmkulturella arvet i övrigt kan nämnas att regeringen år 1998 tillkallade en särskild utredare med uppgift att se över förutsättningarna för att bevara respektive göra dokumentära filmer tillgängliga i framtiden samt att analysera förutsättningarna för att etablera en filmvårdscentral i Grängesberg. Utredaren presenterade i mars 1999 sina förslag i betänkandet Bevara dokumentärfilmens kulturarv (SOU 1999:41), som därefter har remissbehandlats. Regeringskansliet utreder nu hur en filmvårdscentral i Grängesberg på sikt kan organiseras och finansieras (jfr prop. 2000/01:1 utg.omr. 17 s. 29). Utskottet anser att riksdagen inte bör föregripa den beredning av ärendet som pågår inom Regeringskansliet.
Sammantaget innebär utskottets ställningstagande att motion Kr235 (m) yrkande 4 avstyrks.
Inrättande av en utvecklingsfond
Motionen
Förslaget i motion Kr701 (mp) syftar till att regeringen skall överväga om en utvecklingsfond för fria filmare bör inrättas. En sådan fond skulle enligt motionärerna bakom motionen öka möjligheterna för fria filmare att söka bidrag för sina produktioner (yrkande 35).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid flera tillfällen behandlat yrkanden liknande det nu aktuella, senast i betänkande 1999/2000:KrU8 s. 25. Utskottet erinrade därvid om det utredningsförslag som en särskild utredare lagt fram i betänkandet Bidrag till fri svensk TV-produktion (SOU 1997:172). Förslaget innebär bl.a. att en fond skall inrättas med ändamålet att stödja svensk kvalitetstelevision producerad utanför de sändande bolagen. Medel ur fonden skall enligt utredningsförslaget kunna utgå till TV-program inom genregrupperna kortfilm och dokumentärer. Liksom vid tidigare tillfällen anser utskottet att riksdagen inte skall föregripa regeringens överväganden med anledning av utredningsförslaget om stöd till kvalificerad TV- produktion.
Vidare påminner utskottet om att 2000 års filmavtal innehåller bestämmelser om stöd till produktion av långfilm, barn- och ungdomsfilm samt dokumentärfilm. Inom ramen för filmavtalet finns även ett s.k. utvecklingsstöd som omfattar projektstöd till manusförfattare, producenter och regissörer, växthusverksamhet för unga filmskapare, stöd till fortbildning för etablerade filmskapare samt företagsstöd till oberoende producenter (19 §). En tanke bakom tillkomsten av detta stöd har varit att det är viktigt att det finns producentmiljöer där inte minst oberoende producenter får möjlighet att vara konstnärligt drivande och där de får möjlighet till noggranna förberedelser av sina filmprojekt. Det har också ansetts att mer tid för manusbearbetning och utveckling av filmidéer behövs (prop. 1998/99:131 Ny svensk filmpolitik s. 19-20).
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr701 (mp) yrkande 35.
Produktionsstöd för vissa typer av film
Motionerna
I två nu aktuella motioner behandlas frågor om produktionsstöd till vissa typer av film.
Motionärerna bakom motion Kr701 (mp) anser att det är otillfredsställande att ursprungsbefolkning och minoriteter i dag konkurrerar på samma villkor som alla andra som söker produktionsstöd hos Filminstitutet. I motionen föreslås att ett visst - icke preciserat - belopp under en övergångstid skall avsättas för samisk filmproduktion (yrkande 39).
I motion Ub821 (v) begärs ett tillkännagivande om att ett offentligt stöd skall inrättas för produktion och distribution av filmer med jämlika sexuella skildringar. Motionärerna bakom motionen anser att ett sådant stöd skulle kunna höja kvaliteten på filmer med sexuella skildringar och hjälpa människor att finna sin egen fria sexualitet (yrkande 6).
Utskottets ställningstagande
Som redovisats i ett inledningsavsnitt till detta betänkande gäller nuvarande filmavtal t.o.m. den 31 december 2004. Avtalet innehåller allmänt hållna stödregler för produktion och distribution av filmer. De medel som står till Filminstitutets förfogande för utdelning av produktionsstöd m.m. är begränsade och måste självfallet tilldelas filmprojekt som håller hög kvalitet. Samiska filmprojekt liksom filmprojekt som inrymmer skildringar av jämlika sexuella förhållanden har enligt utskottets synsätt samma möjligheter att erhålla stöd som andra filmprojekt.
Utskottet är - i den mån yrkandena syftar till ingripanden i filmavtalet - inte berett att medverka till att upphäva eller ändra avtalet med anledning av nu aktuella motioner.
Då det gäller förslaget i motion Kr701 (mp) att avsätta medel för samisk filmproduktion erinrar utskottet även om att det inom ramen för den statliga kulturbudgeten finns en viss möjlighet för samiska filmare att erhålla stöd från de medel som anvisas för samisk kultur och som disponeras av Sametinget (anslagsposten 5 Bidrag till samisk kultur under anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete). Utskottet vill därutöver tillägga att Kulturrådet på uppdrag av regeringen under våren 2001 skall redovisa hur bl.a. samisk kultur skall få tillräckligt utrymme i svenskt kulturliv. Utskottet utgår från att olika kulturyttringar, således även filmproduktion, omfattas av uppdraget. Enligt utskottets uppfattning ankommer det närmast på regeringen att bl.a. med utgångspunkt i det redovisade uppdraget bedöma vilka åtgärder som bör vidtas.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr701 (mp) yrkande 39 och Ub821 (v) yrkande 6.
Knattebio
Motionen
I motion Kr299 (s) framhålls att de ideella folkrörelserna Unga Örnar, Folkets hus och Våra Gårdar bedriver filmverksamhet trots minskade bidrag från Filminstitutet. De ideella organisationernas roll får - menar motionärerna bakom motionen - inte underskattas då det gäller spridning av film till de minsta barnen. Det borde vara möjligt för Filminstitutet att i samarbete med dessa organisationer distribuera och visa de filmer som ingår i det s.k. Knattefilmspaketet, en verksamhet som Filminstitutet initierat för barn.
Utskottets ställningstagande
Av den summa som totalt går till distribution och visning av film i hela landet enligt 23 § filmavtalet skall enligt 28 § en del gå till visningsorganisationerna, varmed i första hand avses en sammanslutning av allmännyttiga ideella för- eningar, som i egen regi eller genom anslutna medlemmar visar film på biograf.
För år 2001 har en prognos gjorts för de inkomster som kommer att genereras av filmavtalet. Med utgångspunkt i prognosen har 7 550 000 kronor reserverats för visningsorganisationerna för år 2001. (Avtalets formulering om "minst 9 procent" innebär att Filminstitutet för år 2001 av de i prognosen uppskattade inkomsterna skulle vara skyldigt att anvisa minst 6 813 000 kronor.) Utskottet har inhämtat att Filminstitutets bidragsfördelning till de tre i motionen nämnda organisationerna fördelar sig enligt följande under perioden 1998-2001. --------------------------------------------------------------------
1998 1999 2000 2001 -------------------------------------------------------------------- Unga Örnars Riksförbund 600 000 300 000 300 000 300 000 -------------------------------------------------------------------- Riksföreningen Våra Gårdar 300 000 300 000 300 000 400 000 -------------------------------------------------------------------- Folkets Hus 2 000 1 900 2 150 2 150 000 Riksorganisation (fr.o.m 000 000 000 år 2000 Folkets Hus & Parker) --------------------------------------------------------------------
Utskottet uttalade vid föregående riksmöte med anledning av ett yrkande liknande det nu aktuella att det är viktigt att även de minsta barnen får tillgång till ett utbud av kvalitetsfilm som kan visas över hela landet. Vidare ansåg utskottet att de ideella organisationernas roll i detta sammanhang inte borde underskattas. Det borde - enligt utskottets uppfattning - vara möjligt för Filminstitutet att i samarbete med dessa organisationer distribuera och visa de filmer som ingår i Knattefilmspaketet (bet. 1999/2000:KrU1 s. 67).
Utskottet har inhämtat att Filminstitutet tillsammans med Folkets bio och Film i Väst sammanställt fem filmpaket med kortfilmer för den yngsta biopubliken. I det s.k. Knattefilmspaketet finns vanlig spelfilm, animationer och dockfilmer. Paketen, som visas av Filminstitutet på hyrd biograf i Stockholm, distribueras även till biografer i hela landet och kan således bokas av de i motionen nämnda visningsorganisationerna.
Utskottet anser att motionen inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Motionen avstyrks således.
Textning av film
Motionen
Förslaget i motion Kr223 (kd) syftar till att en standard skall utarbetas för dold textning av svenska filmer på video och dvd.
Utskottets ställningstagande
Utskottet erinrar inledningsvis om att 32 § filmavtalet medger att ett särskilt stöd utgår för att göra film lättillgänglig för funktionshindrade. Enligt information från Filminstitutet har filmavtalets första år resulterat i att distributörer till 43 långfilmer på dvd (digital versatile disc) och video erhållit bidrag för textning, vilket bedöms som framgångsrikt, inte minst med tanke på stödstorlekens begränsade omfattning.
I övrigt konstaterar utskottet att dvd synes vara på väg att slå ut videotekniken. Hos dvd och dvd-spelare finns redan en funktion för dold textning. Däremot synes det inte vara praktiskt genomförbart att införa dold textning då det gäller video, eftersom ytterst få videobandspelare - i praktiken endast professionell apparatur - är försedda med en sådan funktion.
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att hörselskadades - liksom andra funktionshindrades - tillgång till olika kulturyttringar underlättas. Filmavtalet speglar också denna inställning genom att de avtalsslutande parterna enats om att avsätta medel för att göra film mer lättillgänglig för funktionshindrade.
I den mån det skulle finnas behov av standardisering i enlighet med motionsförslaget bör det enligt utskottet ankomma på video- och dvd-branschen att ta ett sådant initiativ.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr223 (kd).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs under Utskottets överväganden föreslår utskottet att riksdagen fattar följande beslut:
1. Filmpolitikens inriktning
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr235 yrkande 4.
2. Inrättande av en utvecklingsfond
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr701 yrkande 35.
Reservation 1 (fp, mp)
3. Produktionsstöd för vissa typer av film
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr701 yrkande 39 och 2000/01:Ub821 yrkande 6.
Reservation 2 (mp)
4. Knattebio
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr299.
5. Textning av film
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr223.
Stockholm den 15 februari 2001
På kulturutskottets vägnar
Inger Davidson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Roy Hansson (m), Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp) och Gunilla Tjernberg (kd).
Filmavtalet
Riksdagens beslut hösten 1996 att anta nya mål för kulturpolitiken innebar att även filmområdet i realiteten kom att innefattas i kulturområdet. De nationella kulturpolitiska målen utgör därmed grunden även för den nationella filmpolitiken. Jämför prop. 1996/97:3, bet 1996/97:KrU1 s. 40-41, rskr. 1996/97:129.
Statens insatser på filmområdet är knutna till den avtalsmodell som funnits i Sverige sedan år 1963 och som alltjämt råder. Nu gällande avtal, 2000 års filmavtal, avser tiden den 1 januari 2000 t.o.m. den 31 december 2004. De avtalsslutande parterna är, förutom staten, filmbranschen, dvs. Sveriges Biografägareförbund, Folkets Husföreningarnas Riksorganisation, Riksföreningen Våra Gårdar, Sveriges Filmuthyrareförening och Föreningen Sveriges Filmproducenter, samt TV-företagen Sveriges Television AB (SVT) och TV 4 AB.
Regeringen redovisade i proposition 1998/99:131 Ny svensk filmpolitik innehållet i 2000 års filmavtal, som parterna träffat i april 1999. Riksdagens beslut med anledning av propositionen innebar ett godkännande av att, utöver sådana ändamål som ingått i det tidigare avtalet, de statliga stöden till filmkulturella ändamål och till regional verksamhet skulle omfattas av det nya avtalet (bet. 1999/2000:KrU5, rskr. 1999/2000:13).
Av avtalet framgår att Stiftelsen Svenska Filminstitutet under avtalsperioden årligen skall erhålla ett bidrag på 200,5 miljoner kronor från staten. Den s.k. biografavgiften, som filmbranschen bidrar med, uppgår till 10 % av bruttobiljettintäkterna vid föreställningar. SVT och TV 4 bidrar vardera årligen med minst 38 miljoner kronor respektive minst 7,2 miljoner kronor. Slutligen skall Föreningen Sveriges Filmproducenter årligen lämna ett bidrag till Filminstitutet som uppgår till högst 2 miljoner kronor. Intäkterna till Filminstitutet för år 2000 uppgick till 366 miljoner kronor (preliminärt belopp den 8 februari 2001). Filminstitutet skall enligt avtalet använda de medel som tillförts institutet för följande ändamål:
- produktionsstöd till svensk film,
- stöd till distribution och visning av film i hela landet och
- stöd till filmkulturell verksamhet m.m.
Utskottets uppföljningsarbete
En förutsättning för filmavtalets giltighet var att Europeiska gemenskapens kommission skulle godkänna stödformerna i avtalet. I enlighet med EG-fördragets artikel 88.3 anmäldes avtalet till kommissionen i slutet av år 1999.
Utskottet erhöll i december 1999 viss skriftlig information från Kulturdepartementet om den s.k. notifieringen av filmavtalet.
Som ett led i utskottets arbete med att följa upp riksdagens beslut har utskottet i februari 2001 låtit sig ytterligare informeras av kulturministern om resultatet av notifieringen.
Kommissionen ansåg att vissa bidragsregler i avtalet stred mot EU:s konkurrensregler. Resultatet blev att Sverige tvingades till vissa modifieringar i tillämpningen av avtalet. Efter godkännande av avtalsparterna har Filminstitutet i sina bestämmelser för produktionsstödet angivit att en filmproduktion inte får finansieras till mer än 50 % av de statsbudgetmedel och de medel från SVT som enligt filmavtalet inflyter till Filminstitutet. Eftersom intäkterna till Filminstitutet enligt filmavtalet även härrör från andra - icke-statliga eller offentliga - intäktskällor får emellertid det totala produktionsstödet till en film uppgå till högst 80 %. (Här kan nämnas att EU:s konkurrensregler även påverkat stödet till distribution av film. Högst 50 % av ett sådant bidrag får utgöras av statsbudgetmedel och medel från SVT.)
Utskottet har vidare från kulturministern inhämtat att Sverige under sitt ordförandeskap i Europeiska unionen avser att följa frågan om i vilken utsträckning den gemensamma konkurrenslagstiftningen begränsar medlemsstaternas möjligheter att föra en aktiv kulturpolitik, bl.a. på filmområdet.
Utskottet har även vid ett studiebesök hos Filminstitutet i januari 2001 informerats om de hittills vunna erfarenheterna av det ett år gamla filmavtalet. Vidare har utskottet undersökt vilka möjligheter filmavtalet ger dels för att stödja visningsorganisationerna, dels för att stödja och uppmuntra återväxt av unga filmare.
Även frågor som rör s.k. e-bio har behandlats inom ramen för utskottets uppföljningsarbete. (Begreppet e-bio är inte något entydigt samlingsbegrepp men kan avse "kollektiv upplevelse av rörliga bilder och användning av avancerade bredbandstjänster i en ny form av offentliga lokaler". Definitionen har hämtats från skriften E-bions teknik, ekonomi och marknad. Rapport 1, utgiven av Arbetsgruppen för e- bio, Svenska Filminstitutet.)
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Inrättande av en utvecklingsfond (punkt 2)
av Ewa Larsson (mp) och Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 1. Tillkännagivandet görs med bifall till motion 2000/01:Kr701 yrkande 35.
Ställningstagande
Vi anser att det är angeläget att möjligheterna för fria filmare att söka bidrag för sina produktioner ökas. En särskild utvecklingsfond bör därför inrättas för detta ändamål. Den inom Regeringskansliet sedan lång tid tillbaka pågående beredningen av frågan om en utvecklingsfond skall inrättas bör nu avslutas. Regeringen bör därefter lämna förslag i frågan till riksdagen. Vad vi här anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr701 (mp) yrkande 35 som sin mening tillkännage för regeringen.
2. Produktionsstöd för vissa typer av film (punkt 3)
av Ewa Larsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 2. Tillkännagivandet görs med bifall till motion 2000/01:Kr701 yrkande 39. Därmed avslås motion 2000/01:Ub821 yrkande 6.
Ställningstagande
När det gäller stödet till samisk filmproduktion återstår alltjämt mycket att önska. Samiska filmare konkurrerar i dag på samma villkor som andra filmare som ansöker om bidrag hos Filminstitutet. Under en övergångstid bör enligt min mening de samiska filmarna få en positiv särbehandling genom att särskilda medel avsätts för deras filmproduktion. Regeringen bör lämna förslag till riksdagen i denna fråga. Detta bör riksdagen med bifall till motion Kr701 (mp) yrkande 39 som sin mening tillkännage för regeringen. Motion Ub821 (v) yrkande 6 bör avslås.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Filmpolitikens inriktning (punkt 1)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Roy Hansson (alla m).
De ansträngningar som görs för att bevara film och de resurser som enligt filmavtalet avsätts för ändamålet är självklart välkomna. Vi vill emellertid påminna om att det av den moderata partimotionen Kr235 (m) framgår att betydligt större ansträngningar behöver göras för att ett stort antal äldre spel- och dokumentärfilmer - och därmed viktiga delar av vårt filmkulturella arv - inte skall gå förlorade.
2. Produktionsstöd för vissa typer av film (punkt 3)
av Charlotta L Bjälkebring (v).
Jag har valt att inte reservera mig till förmån för motionerna Kr701 (mp) yrkande 39 och Ub821 (v) yrkande 6 om inrättande av särskilt produktionsstöd till samiska filmer och till filmer med goda sexuella skildringar. Jag anser att båda typerna av film är angelägna. Jag konstaterar att det inom filmavtalets ram finns möjligheter för båda dessa filmtyper att erhålla produktionsstöd.
Förteckning över behandlade förslag
I detta sammanhang behandlar utskottet nedan uppräknade motioner i vilka föreslås att riksdagen fattar följande beslut.
2000/01:Kr223 av Kenneth Lantz (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om standard gällande dold textning på svenska video- och dvd-filmer.
2000/01:Kr235 av Bo Lundgren m.fl. (m):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inriktningen av filmpolitiken.
2000/01:Kr299 av Monica Green m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om folkrörelsernas möjligheter att bedriva filmverksamhet.
2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl. (mp):
35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att överväga om en utvecklingsfond för fria filmare bör inrättas.
39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att samisk filmproduktion behöver en positiv särbehandling och öronmärkta pengar under en övergångstid.
2000/01:Ub821 av Charlotta L Bjälkebring och Tasso Stafilidis (v):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att offentligt stöd till produktion och distribution av jämlika sexuella skildringar kan hjälpa människor att hitta sin egen fria sexualitet.