Film m.m.
Betänkande 1994/95:KrU25
Kulturutskottets betänkande
1994/95:KRU25
Film m.m.
Innehåll
1994/95 KrU25
Sammanfattning
I betänkandet behandlas de förslag som regeringen lagt fram i budgetpropositionen under avsnittet Film m.m. samt vissa av förslagen under avsnittet Myndigheter på radio- och TV-området.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning till Stöd till svensk filmproduktion m.m. (91 020 000 kronor), Stöd till filmkulturell verksamhet (90 780 000 kronor), Stöd till fonogram och musikalier (19 107 000 kronor), Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland (43 666 000 kronor), Statens biografbyrå (11 589 000 kronor) samt Forskning och dokumentation om medieutvecklingen m.m. (900 000 kronor). Totalt föreslås således i betänkandet en medelsanvisning på 257 062 000 kronor. Vidare tillstyrker utskottet ett i propositionen framlagt förslag om fortsatt giltighet under år 1996 av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram.
Utskottets ställningstagande beträffande regeringens budgetförslag innebär att motionsförslag som avser dessa avstyrks.
Vidare avstyrker utskottet motionsyrkanden som syftar till att ett regionalt stöd till filmproduktion skall inrättas samt att produktionsstöd skall utgå till textning av svenska filmer. Även förslag att medel skall avsättas för ett nationellt filmmuseum avstyrks liksom förslag om att Sverige skall delta i uppbyggnaden av ett gemensamt europeiskt filmsamarbete.
Till betänkandet har fogats två reservationer.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 12 (Kulturdepartementet) under C. Konstarterna och det tryckta ordet avsnittet Film m.m. och under D. Radio och television m.m. avsnittet Myndigheter på radio- och TV-området
dels under punkt C 29 (s. 113--114) föreslagit riksdagen att till Stöd till svensk filmproduktion m.m. för budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag på 91 020 000 kr,
dels under punkt C 30 (s. 114--116) föreslagit riksdagen att till Stöd till filmkulturell verksamhet för budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag på 90 780 000 kr,
dels under punkt C 31 (s. 116--117) föreslagit riksdagen att till Stöd till fonogram och musikalier för budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag på 19 107 000 kr,
dels under punkt D 4 (s. 143--145) föreslagit riksdagen att
1. anta förslaget till lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram,
2. till Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland för budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 43 666 000 kr,
dels under punkt D 5 (s. 146--147) föreslagit riksdagen att till Statens biografbyrå för budgetåret 1995/96 anvisa ett ramanslag på 11 589 000 kr,
dels under punkt D 6 (s. 147) föreslagit riksdagen att till Forskning och dokumentation om medieutvecklingen m.m. för budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag på 900 000 kr.
Lagförslaget har intagits i bilaga till betänkandet.
Motionerna
1994/95:Kr205 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör delta i uppbyggnaden av ett gemensamt europeiskt filmsamarbete,
5. att riksdagen avsätter medel till ett nytt filmmuseum,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anslaget till Statens biografbyrå bör anpassas till verksamhetens omfattning.
1994/95:Kr210 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om textning av svenskt tal i spelfilmer som får produktionsstöd.
1994/95:Kr240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
13. att riksdagen till Stöd till filmkulturell verksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar 5 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 95 780 000 kr.
1994/95:Kr241 av Erling Bager m.fl. (fp, s, c, v, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat stöd till regionala filmfonder genom en omfördelning med 5 miljoner kronor i anslaget för Stöd till svensk filmproduktion.
1994/95:Kr242 av Eva Persson Sellin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regional filmproduktion.
Utskottet
Stöd till svensk filmproduktion m.m. (C 29)
Ett sexårigt film- och videoavtal, som träffats mellan staten, film- och videobranschen, Sveriges Television AB och Nordisk Television AB (numera TV 4 AB) trädde i kraft den 1 januari 1993. Avtalet reglerar hur Svenska Filminstitutets stöd till svensk filmproduktion skall utformas samt hur parterna skall finansiera denna verksamhet. Avtalet har, enligt överenskommelse mellan parterna, under hösten 1994 varit föremål för överläggningar i syfte att undersöka om förutsättningarna för avtalet har förändrats.
I propositionen anförs bl.a. att vissa frågor rests rörande fördelningen mellan för- och efterhandsstöd till filmproduktion. Dessa frågor kan enligt regeringens mening lösas inom filmavtalets ram. Regeringen finner inga skäl att förändra de övergripande mål för verksamheten som angetts i proposition 1992/93:10 Film- och videoavtalet och statens stöd till filmkulturell verksamhet. I avvaktan på förslag rörande eventuell mervärdesskattebeläggning av vissa tjänster har överläggningarna om ändringar av film- och videoavtalet ajournerats.
Regeringen föreslår att anslaget förs upp med 91 020 000 kronor för nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Utskottet behandlar i detta sammanhang tre motioner som avser användningen av produktionsstödet.
Två av de aktuella motionerna behandlar frågan om stöd till regional filmproduktion. Motionärerna bakom motion Kr241 (fp, s, c, v och kds) anför att regionala filmfonder syftar till att initiera, stimulera och finansiera professionella produktioner inom filmområdet, dvs. kort-, dokumentär- och långfilm för bio. Som exempel nämns i motionen Västsvenska filmfonden. Motionärerna föreslår att 5 miljoner kronor av förevarande anslag skall avsättas och fördelas mellan olika regionala filmfonder.
Även motionären bakom motion Kr242 (s) föreslår att statliga medel skall anvisas för regional filmproduktion. Något belopp för sådant stöd anges inte i motionen.
Regional filmproduktion har på senare år blivit allt vanligare. Den i motionen nämnda Västsvenska filmfonden, som bildades år 1994, är landets första regionala filmfinansieringsfond. Fondens syfte är att möjliggöra en kontinuerlig produktion av konstnärligt intressant dokumentär-, kort- och långfilm i Västsverige. Fonden drivs som en ideell förening. Medlemmar är bl.a. Göteborgs stad, Göteborgs och Bohus läns samt Älvsborgs läns landsting genom Film i Väst, Länsstyrelsen i Älvsborgs län, SVT Göteborg m.fl. I en broschyr om fonden anges bl.a. att utformningen av det nationella stödsystemet för filmproduktion gör att många filmprojekt har svårt att få ihop de sista miljonerna i sin budget. Därför kan Västsvenska filmfonden, trots sitt i uppbyggnadsskedet blygsamma kapital, vara en viktig finansieringsmöjlighet i slutet av finansieringsarbetet när toppfinansieringen saknas. Även som bottenfinansiär har fonden visat sig vara betydelsefull.
Regionala satsningar på stöd till filmproduktion har gjorts även i andra regioner i landet. Utskottet har hösten 1993 beskrivit den verksamhet som bedrivs vid Filmpool Nord som skall ge tekniskt, ekonomiskt, administrativt, juridiskt och konstnärligt stöd till i första hand Norrbottensfilmare och filmer som har Norrbotten och Nordkalotten som utgångspunkt (bet. 1992/93:KrU7 s. 8). Liknande verksamhet bedrivs i Jämtlands län vid Filmpool Jämtland och i Kopparbergs län vid Filmpool Dalarna. Utskottet har vidare inhämtat att det finns långtgående planer på att inrätta en sydsvensk filmfond i Skåne.
Utskottet har vid en rad tillfällen, senast våren 1994, behandlat frågor om stöd till regional filmproduktion. Utskottet kan i likhet med tidgare år konstatera att fördelningen av produktionsstödet i enlighet med film- och videoavtalet ankommer på Filminstitutets styrelse efter förslag från filmkonsulenterna. Vid fördelningen av produktionsstödet skall hänsyn inte tas till produktionsorten. (Jfr bl.a. bet. 1993/94:KrU28 s. 7.) Utskottet vill i likhet med tidigare år understryka att det är angeläget att det finns goda förutsättningar för filmproduktion i regioner utanför Stockholmsregionen. Enligt utskottets uppfattning utgör Västsvenska fonden ett gott exempel på hur centrala och regionala medel kan samverka för att finansiera filmproduktion.
Vidare vill utskottet erinra om att det arbete som pågår inom kommittén om kulturpolitikens inriktning (Kulturutredningen) innebär att en utvärdering skall göras av kulturpolitikens hittillsvarande inriktning med utgångspunkt i 1974 års kulturpolitiska mål, bl.a. det s.k. decentraliseringsmålet (dir. 1993:24). Kulturutredningen skall även -- i enlighet med sina tilläggsdirektiv -- analysera massmediernas inverkan på den kulturella utvecklingen (dir. 1994:146). Enligt utskottets uppfattning är det naturligt att utredningen i detta sammanhang behandlar frågor som rör regional filmproduktion. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr241 och Kr242.
Frågan om textning av svenska filmer behandlas i motion Kr210 (s). Med tanke på att en stor del av befolkningen har hörselproblem bör filmer som erhåller produktionsstöd i högre utsträckning än hittills textas. Denna fråga bör, anser motionärerna, beaktas i samband med att ett nytt filmavtal tecknas (yrkande 3).
Enligt gällande filmavtal finns ingen särskild stödform för textning av filmer. Självklart finns det inte något som hindrar att det stöd som en filmproduktion erhåller även kan användas för textning. Det ankommer på producenten av en film att bedöma hur resurserna skall användas.
Utskottet konstaterar att hörbarheten när det gäller svensk film utgör ett problem för många, både i bio- och TV-publiken. Av den anledningen textas ett urval svenska långfilmer som visas i Sveriges Television av Text-TV-redaktionen inom företaget. Utskottet anser att det finns skäl för regeringen att inför ett nytt filmavtal uppmärksamma den i motionen aktualiserade frågan. Enligt utskottets uppfattning bör dock inte riksdagen ta något initiativ med anledning av motionen. Denna avstyrks således.
Stöd till filmkulturell verksamhet (C 30)
Under anslaget beräknas medel för bl.a. främjande av spridning och visning av värdefull film, verksamhet riktad till barn och ungdom, bevarande av filmer och material av kulturhistoriskt intresse och för Filminstitutets styrelse och ledning. Vidare beräknas under anslaget medel för Konstnärsnämndens filmstöd.
I propositionen konstateras att förbättringar och rationaliseringar av verksamheten vid Filminstitutet företagits, bl.a. genom att vissa verksamheter har överförts till organisationsformer med eget resultatansvar och egen finansiering. Regeringen anser att verksamheten bör koncentreras ytterligare i riktning mot ett mer begränsat antal centrala filmkulturella uppgifter och att en fortsatt rationalisering av arbetet bör ske. Regeringen föreslår att Filminstitutet skall få återuppta viss import av vuxenfilm. För denna verksamhet har 500 000 kronor beräknats. Filminstitutet föreslås i fortsättningen få svara för kostnader som kan uppkomma inom ramen för Europaunionens (EU) MEDIA 95-program och andra internationella program på filmområdet. Medel härför, 4 416 000 kronor, föreslås anvisade under en särskild anslagspost.
Regeringen föreslår att 90 780 000 kronor skall anvisas under anslaget.
I tre motionsyrkanden behandlas frågor om den filmkulturella verksamheten och medelstilldelningen under förevarande anslag.
Med anledning av filmens 100-årsjubileum föreslår motionärerna bakom motion Kr240 (fp) att anslaget bör tillföras 5 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit, dvs. totalt 95 780 000 kronor (yrkande 13).
En rad aktiviteter planeras i hela världen under åren 1995 och 1996 med anledning av filmens 100-årsjubileum. I slutet av 1800-talet konstruerade de franska bröderna Lumière en kombinerad filmkamera och projektor som kunde visa film på duk. I december 1895 ägde den först offentliga visningen av film rum i Paris. Ett halvår senare ägde den första filmvisningen i Sverige rum i Malmö.
Från Filminstitutet, som har en samordnande roll för firandet i Sverige, har inhämtats att en rad aktiviteter planeras med anledning av jubileet. Av dessa kan följande nämnas.
Jubileumsafton. Ett jubileumsprogram anordnas av Filminstitutet och TV 4 och planeras äga rum och sändas i TV 4 den 8 september 1995.
Den stora biodagen. Alla Sveriges biografer kommer att visa film från morgon till kväll söndagen den 10 september 1995 till rabatterat pris. Lokala biografägare, kulturnämnder m.fl. planerar sidoarrangemang av olika slag samma dag.
Filmtåget. Filminstitutet, Statens Järnvägar och Riksutställningar planerar en tågturné som skall täcka hela landet under 18 månader med premiär den 28 december 1995. I tåget skall bl.a. finnas en biograf och en utställning om filmens utveckling. Under dagtid kommer skolor att erbjudas guidade visningar av utställningen, filmvisningar m.m. Under kvällstid kommer ett flertal seminarier att anordnas i tåget.
Andra utställningar. Fyra utställningar öppnas på Tekniska museet i december 1995 om filmens förhistoria, filmkamerans historia, Greta Garbo och svenska filmkomiker. Även andra museer runt om i landet planerar utställningar i anslutning till jubileet.
Utgivning av frimärken. I oktober ger posten ut sex jubileumsfrimärken med motiv från svenska filmklassiker.
Härutöver kan nämnas att filmfestivaler kommer att arrangeras runt om i landet, bl.a. i Skövde, Leksand, Vetlanda och Umeå samt att Arbetets museum i Norrköping avser att påbörja ett forskningsprojekt rörande arbetarrörelsens filmer.
Enligt utskottets uppfattning är det glädjande att filmjubileet får en stor uppslutning i landet av olika organisationer, privata företag, kulturinstitutioner m.fl. En så omfattande manifestation torde påtagligt kunna bidra till att öka medvetenheten om filmen som kulturell företeelse.
Utskottet kan inte biträda motionens förslag att särskilda medel skall beräknas för filmens 100-årsjubileum. Med hänsyn härtill och då utskottet inte heller i övrigt har något att erinra tillstyrker utskottet regeringens förslag. Motion Kr240 yrkande 13 avstyrks således.
I motion Kr205 (mp) föreslås att riksdagen skall avsätta medel för ett nationellt filmmuseum (yrkande 5). Något belopp preciseras inte i motionen.
Utskottet behandlade hösten 1994 ett motionsförslag om att utreda förutsättningarna för att inrätta ett filmmuseum i Stockholm (bet. 1994/95:KrU1). Motionen avstyrktes med hänvisning till att Filminstitutet i sin anslagsframställning för perioden den 1 juli 1995--den 31 december 1996 begärt bidrag för att förbereda och projektera ett filmmuseum och att regeringens beredning av frågan inte borde föregripas. I nämnda betänkande redovisade utskottet även att en särskild avdelning vid Länsmuseet i Kristianstad inrättats som filmmuseum.
Utskottet erinrar om att regeringen har överlämnat Museiutredningens betänkande (SOU 1994:51) Minne och bildning till Kulturutredningen. Betänkandet skall tillsammans med remissyttranden bilda underlag för utredningens fortsatta överväganden. Utskottet är inte berett att föregripa utredningens arbete. Utskottet vill tillägga att utskottet har inhämtat att Filminstitutet förbereder en nationell kampanj i syfte att lägga grunden för ett framtida filmmuseum.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen i denna del.
Sverige bör -- menar motionärerna bakom samma motion, nämligen motion Kr205 (mp) -- delta i uppbyggnaden av ett gemensamt europeiskt filmsamarbete (yrkande 3).
Med anledning av motionsyrkandet redovisar utskottet de program på filmområdet som finns inom EU och inom Europarådet. Vidare redovisar utskottet det paneuropeiska samarbete som bedrivs genom Audiovisuella Eureka.
Inom EU finns ett särskilt mediaprogram, benämnt MEDIA 95 (=MEDIA I), avsett att löpa under fem år t.o.m. år 1995. Programmet innehåller stimulansåtgärder för den europeiska film- och TV-industrin. Däremot finns i programmet inte något regelrätt produktionsstöd. Målet för programmet är att främja samverkan mellan olika medier i Europa, att balansera marknadskrafterna och att mobilisera startkapital. Programmet syftar bl.a. till att
förbättra distributionen av europeiska produktioner genom att stärka biografer och videohandeln,
förbättra produktionsvillkoren för europeiska produktioner bl.a. genom att utveckla nya finansieringsformer, ny teknologi samt återanvändning av arkiverat material,
förbättra yrkeskunnandet inom vissa nyckelgrupper och
stödja utvecklingen av den audiovisuella produktionen i länder med svag produktionskapacitet och/eller med begränsad geografisk eller språklig räckvidd.
Minst tre länder skall medverka i ett projekt och högst hälften av kostnaderna kan täckas genom bidrag från MEDIA 95.
EU-kommissionen har nyligen fattat principbeslut om att föreslå ministerrådet och Europaparlamentet att förlänga programmet till att gälla från den 1 januari 1996 till den 31 december 2000, dvs. ytterligare fem år. Det fortsatta programmet benämns MEDIA II. Förslaget till MEDIA II-programmet innebär att det skall koncentreras till tre delprogram som avser utbildning, distribution och utveckling på film- och TV-området. Den ekonomiska tyngdpunkten skall enligt förslaget läggas på det delprogram som avser distribution, bl.a. i syfte att öka cirkulationen av europeiska film- och TV-produktioner. Anslaget till programmet föreslås bli fördubblat under nästa period och uppgå till 400 miljoner ecu (motsvarande ca 3,7 miljarder svenska kronor).
Inom Europarådet inrättades år 1988 en europeisk fond för filmproduktion, Eurimages. En grundförutsättning för att en produktion skall erhålla stöd är att minst tre europeiska länder är involverade i projektet. Innevarande budgetår bidrar Sverige med 4,3 miljoner kronor till fonden, en kostnad som belastar anslaget Stöd till svensk filmproduktion m.m. I sammanhanget bör nämnas att den framtida inriktningen av Eurimages för närvarande diskuteras inom Europarådet.
Audiovisuella Eureka, som inrättades år 1989, har till uppgift att stödja utvecklingen av intressanta europeiska projekt på film-, TV- och videoområdet. Bakom organisationen står 33 länder i Europa samt EU-kommissionen. Vidare ingår Europarådet som ständig observatör. Audiovisuella Eureka fungerar som ett nätverk med uppgift att förmedla gränsöverskridande kontakter. Något särskilt produktionsbidrag utbetalas inte. Projekt som godkänts av Audiovisuella Eureka förses med en särskild etikett (label), en kvalitetsstämpel som fungerar som en rekommendation till eventuella finansiärer. Hittills har ca 100 projekt försetts med denna etikett.
Det samarbete som sker inom det mediepolitiska området berör främst den audiovisuella sektorn med produktion och distribution av film och TV-program. Som framgår av den redovisning som lämnats i det föregående samarbetar Sverige genom sitt deltagande i de tre programmen med praktiskt taget hela Europa på filmområdet. Utskottet konstaterar att motionsyrkandet således redan är tillgodosett och därför bör avslås av riksdagen.
Stöd till fonogram och musikalier (C 31)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland (D 4)
Från anslaget utgår medel till TERACOM Svensk Rundradio AB, Svenska Kabel-TV AB och Sverigefinska Riksförbundet för kostnader med anledning av utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland.
Utskottet tillstyrker förslag av regeringen till lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisonsprogram till utgången av år 1996.
Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelstilldelning, vilket innebär att anslaget för budgetåret 1995/96 bör föras upp med 43 666 000 kronor.
Statens biografbyrå (D 5)
Statens biografbyrå skall enligt lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram samt enligt sin instruktion (1990:994) granska videogram avsedda för offentlig visning. Byrån är också tillsynsmyndighet för videogrammarknaden och skall yttra sig till Justitiekanslern i vissa åtalsärenden rörande våldsskildringar i filmer. Övergripande mål för biografbyrån är att minska förekomsten av skadliga våldsskildringar i rörliga bilder.
I sin årsredovisning konstaterar byrån att antalet beslag som misstänks innehålla olaga våldsskildring har ökat starkt, vilket medfört ökade arbetsuppgifter när det gäller yttranden till Justitiekanslern. Byrån har i en särskild skrivelse till regeringen föreslagit en avgiftsanordning avseende dessa yttranden.
Regeringen anser att byråns verksamhet skall fortsätta i enlighet med uppsatta mål. Därmed avses bl.a. -- som framgår av det föregående -- att ett övergripande mål skall vara att minska förekomsten av filmer som innehåller skadliga våldsskildringar (regleringsbrevet för budgetåret 1994/95).
För nästa budgetår föreslås ett ramanslag på 11 589 000 kronor.
I motion Kr205 (mp) anförs att Biografbyråns arbetsbörda ökat i och med att antalet våldsskildringar ökat. Motionärerna bakom motionen anser att Biografbyråns ramanslag skall anpassas till byråns arbetsbörda (yrkande 22).
Biografbyrån skall i fråga om olaga våldsskildringar i filmer och videogram yttra sig till Justitiekanslern (JK) innan allmänt åtal väcks (16 kap. 19 § Brottsbalken). Den avgift som JK betalar härför redovisas på inkomsttitel på statsbudgeten.
Av Biografbyråns årsredovisning för budgetåret 1993/94 framgår att det skett en viss minskning av den reguljära granskningsverksamheten under 1990-talet. Under samma tid har antalet misstänkta olaga våldsskildringar fluktuerat. I linje med vad motionärerna framhåller är det enligt utskottets uppfattning svårt att bedöma hur stor arbetsvolymen kan komma att bli för Biografbyrån under nästa budgetår. Utskottet finner inte anledning att frångå regeringens beräkningsgrunder. Utskottet gör således bedömningen att de kostnader som Biografbyrån kommer att ha både i fråga om den reguljära granskningsverksamheten och i fråga om granskningen av olaga våldsskildringar bör rymmas inom det föreslagna ramanslaget. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning och avstyrker motionsyrkandet.
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen m.m. (D 6)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande medelsanvisningen till Stöd till svensk filmproduktion m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stöd till svensk filmproduktion m.m. för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 91 020 000 kr,
2. beträffande stöd till regional filmproduktion
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr241 och 1994/95:Kr242,
3. beträffande textning av svenska filmer
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr210 yrkande 3,
4. beträffande medelsanvisningen till Stöd till filmkulturell verksamhet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Kr240 yrkande 13 till Stöd till filmkulturell verksamhet för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 90 780 000 kr, res. 1 (fp)
5. beträffande medel för ett nationellt filmmuseum
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr205 yrkande 5, res. 2 (mp)
6. beträffande ett gemensamt europeiskt filmsamarbete
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr205 yrkande 3,
7. beträffande medelsanvisningen till Stöd till fonogram och musikalier
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stöd till fonogram och musikalier för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 19 107 000 kr,
8. beträffande förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisonsprogram
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram,
9. beträffande medelsanvisningen till Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 43 666 000 kr,
10. beträffande medelsanvisningen till Statens biografbyrå
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Kr205 yrkande 22 till Statens biografbyrå för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 11 589 000 kr,
11. beträffande medelsanvisningen till Forskning och dokumentation om medieutvecklingen m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Forskning och dokumentation om medieutvecklingen m.m. för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 900 000 kr.
Stockholm den 4 april 1995
På kulturutskottets vägnar
Elisabeth Fleetwood
I beslutet har deltagit: Elisabeth Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Leo Persson (s), Stig Bertilsson (m), Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Monica Widnemark (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Agneta Ringman (s), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kds), Nils-Erik Söderqvist (s), Annika Nilsson (s) och Erik Arthur Egervärn (c).
Reservationer
1. Medelsanvisningen till Stöd till filmkulturell verksamhet (mom. 4)
Carl-Johan Wilson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet kan" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att staten tagit ett renodlat ansvar för den filmkulturella verksamheten. I likhet med motionärerna bakom yrkande 13 i motion Kr240 (fp) anser utskottet det därför vara motiverat att särskilda medel, nämligen 5 miljoner kronor, anvisas med anledning av filmens 100-årsjubileum. Utskottets ställningstagande innebär att totalt 95 780 000 kronor bör anvisas under förevarande anslag.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande medelsanvisningen till Stöd till filmkulturell verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr240 yrkande 13 och med anledning av regeringens förslag till Stöd till filmkulturell verksamhet för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 95 780 000 kr,
2. Medel för ett nationellt filmmuseum (mom. 5)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet erinrar" och på s. 7 slutar med "i denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser -- i likhet med motionärerna bakom motion Kr205 (mp) -- att ett nationellt filmmuseum skall inrättas. Vissa förberedelser i detta syfte har redan gjorts av Filminstitutet. I ett nationellt filmmuseum bör filmen kunna speglas i ett historiskt och nutida perspektiv. Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med förslag till medelsanvisning för ett sådant museum. Utskottets ställningstagande innebär att riksdagen med bifall till motion Kr205 yrkande 5 bör ge regeringen till känna vad utskottet sålunda anfört.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande medel för ett nationellt filmmuseum
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr205 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
I propositionen framlagt och av utskottet tillstyrkt lagförslag
Förslag till Lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram
Bilaga