Exportfrämjande verksamhet
Betänkande 1991/92:NU23
Näringsutskottets betänkande
1991/92:NU23
Exportfrämjande verksamhet
Innehåll
1991/92 NU23
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels proposition 1991/92:100 (budgetpropositionen) bilaga 4 (utrikesdepartementet) punkterna B 6 (organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m.), B 7 (internationell råvarulagring), E 1 (kommerskollegium) och E 3 (exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar),
dels proposition 1991/92:108 om statens roll i den exportfrämjande verksamheten vid Sveriges exportråd,
dels -- helt eller delvis -- fyra motioner från allmänna motionstiden,
dels de tre motioner som har väckts med anledning av proposition 1991/92:108.
En skrivelse med synpunkter på statens stöd till export av konsulttjänster har inkommit från Swedish National Road Consulting AB (SweRoad).
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag beträffande organisationer för internationell handel och råvarusamarbete, internationell råvarulagring samt kommerskollegium. Vidare tillstyrks förslag om anslag och bemyndiganden gällande exportkreditnämnden. Därmed avstyrker utskottet en motion (v) som går ut på att nämnden inte skulle kompenseras för skuldlättnad avseende Egypten. Likaså avstyrks fyra motioner om liberalisering av riktlinjerna för exportkreditgarantier med avseende på bistånd (v), miljöskydd (nyd) resp. sysselsättning (s; nyd).
I betänkandet behandlas även en proposition om exportfrämjande. Med anledning av yrkanden i två motioner (s; nyd) föreslår utskottet att riksdagen skall göra ett tillkännagivande om att uppgifterna för Sveriges exportråd bör förtydligas såväl när det gäller dess verksamhet för de små och medelstora företagen som dess samarbete med de regionala utvecklingsfonderna. Vidare förespråkar utskottet en samordning av skilda verksamheter utomlands med anknytning till främjandet av svenska intressen, bl.a. avseende export och turism; genom ett uttalande av riksdagen i enlighet härmed blir en motion (s) i huvudsak tillgodosedd. Utskottet tillstyrker regeringens begäran om bemyndigande att teckna nytt avtal om Exportrådet. Likaså godtas regeringens förslag om medel till exportfrämjande för budgetåret 1992/93; motioner som går ut på ett ökat (v) resp. minskat anslag (nyd) avstyrks härigenom.
Proposition 1991/92:100
I proposition 1991/92:100 bilaga 4 (utrikesdepartementet) framlägger regeringen förslag om anslag m.m. under tredje huvudtiteln för budgetåret 1992/93. Efter föredragning av statsrådet Ulf Dinkelspiel föreslås under här angivna punkter följande:
B 6. Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m. (s.46--48) att riksdagen till Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 9278000 kr.
B 7. Internationell råvarulagring (s.48f.) att riksdagen till Internationell råvarulagring för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2000000 kr.
E 1. Kommerskollegium (s.217--219) att riksdagen till Kommerskollegium för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 51647000 kr.
E 3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar (s.220--227) att riksdagen 1. medger att det av riksdagen medgivna högsta betalningsansvaret för exportkreditgarantier fastställs till 25000000000 kr. för n-garantier och till 45000000000 kr. för LT-garantier, 2. medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för investeringar i utlandet till ett belopp av högst 2000000000 kr., 3. godkänner att den rörliga kredit som ställts till EKN:s förfogande budgetåret 1992/93 hos riksgäldskontoret får uppgå till 3700000000 kr. för de gamla systemen och till 200000000 kr. för de nya systemen, 4. bemyndigar regeringen att medge att EKN från budgetåret 1992/93 och tills vidare får uppta lån i utländsk valuta till ett motvärde av högst 1000000000 kr., varav 200000000 kr. för de nya systemen, 5. till Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar [för] budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr. enligt de riktlinjer föredragande statsrådet förordat.
Under sistnämnda punkt bereds (6) vidare riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet anfört om garantigivning i n-systemet för varor och tjänster som inte är svenska, men som ingår i svenska exportaffärer.
Proposition 1991/92:108
Huvudsakligt innehåll
I proposition 1991/92:108 (utrikesdepartementet) konstateras att det finns samhällsekonomiska motiv för att staten även i fortsättningen skall stödja den exportfrämjande verksamhet som bedrivs genom Sveriges exportråd. Vissa riktlinjer för verksamheten förordas. Små och medelstora företag som saknar erfarenhet från export bör prioriteras i rådets verksamhet.
Förslag framläggs om godkännande av ett reviderat avtal mellan staten och Sveriges allmänna exportförening om Sveriges exportråd. I linje med omläggningen av den ekonomiska politiken mot generellt verkande åtgärder för främjande av det svenska näringslivets konkurrenskraft förespråkas en halvering av det statliga stödet under en treårsperiod. För budgetåret 1992/93 föreslås totalt ca 219milj.kr. till exportfrämjande verksamhet, varav 190milj.kr. är avsedda för Sveriges exportråd.
Förslag
I propositionen föreslår regeringen -- efter föredragning av statsrådet Ulf Dinkelspiel -- att riksdagen 1. antar förslaget till lag om upphävande av lagen (1979:545) om beslutanderätt för Sveriges exportråd beträffande projektexport, 2. bemyndigar regeringen att sluta nytt avtal med Sveriges allmänna exportförening om Sveriges exportråd i huvudsaklig överensstämmelse med vad som sägs i avsnitt 4, 3. till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 219180000 kr.
Motionerna
De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:
1991/92:N217 av Elvy Söderström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om exportkrediter till Ryssland och övriga öststater.
1991/92:N235 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör utfärda instruktion till Exportkreditnämnden att vid kreditgivning till u-länder beakta de fem biståndspolitiska målen, 2. avslår regeringens begäran om bemyndigande att använda anslaget E 3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar för budgetåret 1992/93, för att bevilja EKN ersättning med 63000000 kr. med anledning av skuldlättnad till Egypten, överenskommen i Parisklubben.
1991/92:N267 av Christer Windén m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om exportkrediter till länderna inom OSS, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om s.k. barter-affärer till OSS.
1991/92:Jo645 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) såvitt gäller yrkandet (8) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att snabbt skapa tillräckliga finansieringsinstrument för att få i gång icke biståndsfinansierade investeringar.
De motioner som har väckts med anledning av proposition 1991/92:108 är följande:
1991/92:N26 av Anita Gradin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till de små och medelstora företagen vad gäller exportfrämjande verksamhet, 2. hos regeringen begär förslag om en närmare knytning av svenska turistfrågor till Exportrådets verksamhet.
1991/92:N27 av Bengt Dalström (nyd) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättandet av en utredning om utvecklingsfondernas framtida arbetsuppgifter, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Exportfrämjandets organisation i utlandet med speciell hänsyn till behovet för småföretagen att vid ambassaderna utomlands anställa lokalt rekryterade säljare/affärsmän, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en ytterligare neddragning med 15 milj.kr. till 65 milj.kr. görs av anslaget till ER [Exportrådet], dvs. till totalt 195 milj.kr.
1991/92:N28 av Rolf L Nilson (v) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att nästa utredning som görs av Exportrådets verksamhet skall grundas på en ekonomisk och ekologisk effektivitetsanalys, 2. till Sveriges exportråd för budgetåret 1992/93 anvisar 52820000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 272000000 kr., 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sveriges exportråd skall prioritera export av miljövänlig teknik, 4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sveriges exportråd skall främja handel med tredje världen, 5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sveriges exportråd även skall engageras i importverksamhet, 6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljökompetensen hos Exportrådet.
Utskottet
Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
I budgetpropositionen (prop. 1991/92:100 bil. 4) föreslås ett anslag av drygt 9 milj.kr. till organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m. Merparten härav, 7 milj.kr., avser bidrag till det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT). Resterande medel gäller främst bidrag till vissa internationella råvaruorgan. Regeringens förslag tillstyrks av utskottet.
Till kostnader för internationell råvarulagring föreslår regeringen ett anslag av 2 milj.kr. Även detta förslag tillstyrker utskottet.
Kommerskollegium
Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet med uppgift att handlägga frågor om handelspolitik och utrikeshandel samt vissa frågor i samband med näringsrättsliga regleringar och inrikeshandel. Den huvudsakliga inriktningen av kollegiets verksamhet under perioden 1991/92--1993/94 fastställdes våren 1991 (prop 1990/91:100 bil.5, bet. NU26). Regeringen anför att denna inriktning bör gälla i sina huvuddrag; vissa förändringar i omvärlden motiverar emellertid att kollegiets roll och uppgifter preciseras klarare. Kommerskollegium bör, enligt regeringens uppfattning, bli en renodlat handelspolitisk myndighet. Vidare bör arbetsformerna och arbetsfördelningen mellan kollegiet och utrikesdepartementets handelsavdelning ses över på vissa områden, anförs det. Regeringen anmäler sin avsikt att återkomma i denna fråga. Kollegiets resurser när det gäller handelspolitik borde under de närmaste åren koncentreras till vissa angivna områden, däribland tillämpningen av ett EES-avtal, utvecklingen av den inre marknaden och frågor rörande GATT. Angelägenheten av ett mer ingående samrådsförfarande med den tilltänkta nya konkurrensmyndigheten (se bet. 1991/92:NU20) betonas. Det föreslås att ca 51,6 milj.kr. skall anvisas till kommerskollegium för verksamheten under det kommande budgetåret.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till kommerskollegium.
Exportfinansiering
Riktlinjer
Statens stöd till finansiering av export sker dels genom kreditgivning, dels genom utfärdande av garantier för krediter. En garanti utgör en försäkring som skyddar svenska företag mot förluster av vissa slag vid exportaffärer eller -- numera -- investeringar i utlandet. Exportkreditnämnden (EKN) har till uppgift att främja svensk export genom att utfärda garantier. Riksdagen beslutade våren 1990 (prop. 1989/90:44, bet. NU19) om ändrade riktlinjer för EKN:s verksamhet. Garantigivningen sker inom två system: ett n-system (n står för normal) och ett LT-system (LT står för Long Term). Båda systemen skall numera vara självbärande; LT-systemet på sikt. Tidigare vägdes risken för utebliven betalning mot exportaffärens samhällsnytta. Den nya inriktningen innebär att en bedömning görs i två steg. Först prövas om risken är acceptabel. Endast om så befinns vara fallet prövas i ett andra steg om den svenska samhällsnyttan främjas genom affären. För LT-systemet skall bedömningen av samhällsnyttan baseras på i vilken utsträckning som den aktuella garantin kan bidra till vissa svenska industripolitiska mål, t.ex. kompetensuppbyggnad i landet. I den mån andra -- i och för sig lika angelägna -- samhällsmål skall uppfyllas, bör detta ske i annan ordning.
Genom den s.k. consensus-överenskommelsen inom organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har de deltagande staterna -- däribland Sverige -- åtagit sig att tillämpa enhetliga regler för statsstödda exportkrediter. Hösten 1991 nåddes enighet om en förstärkning av överenskommelsen, i vilken -- på svenskt initiativ -- ett avsnitt om premier för exportkreditgarantier har införts. Till grund härför ligger relevant text i den s.k. subventionskoden i GATT.
I fyra motioner framförs förslag som med delvis skilda utgångspunkter skulle innebära avsteg från de nu refererade riktlinjer som gäller för den statliga garantigivningen vid exportkrediter. Frågan om bistånd ur en mer generell synvinkel tas upp i en av motionerna. En annan motion går ut på att intresset för en god miljö i Sverige bör väga tungt vid garantigivningen. Ytterligare två motioner tar i första hand sikte på att behovet av sysselsättning i Sverige skall vara en viktig bedömningsgrund för EKN. Utskottet behandlar de tre frågorna var för sig i det följande.
Biståndspolitiken har uppenbarligen inte getts utrymme i EKN:s verksamhet, sägs det i motion 1991/92:N235 (v). För denna slutsats talar det förhållandet att EKN har så stora fordringar på en rad diktaturer, såsom Demokratiska Folkrepubliken Korea (Nordkorea), Irak, Iran och Egypten, heter det vidare. Motionärerna kräver därför att det i EKN:s instruktion skall införas en bestämmelse som går ut på att nämnden vid sin garantigivning skall beakta de mål som gäller för övrig biståndsverksamhet.
En motion (v) med motsvarande yrkande avslogs våren 1991 av riksdagen. Utskottet hänvisade därvid (bet. 1990/91:NU26) dels till de regler som riksdagen har ställt upp för exportfinansiering genom garantigivning, dels till de särskilda organ som har biståndspolitiska uppgifter. Motionen följdes upp i en reservation (v).
Såsom har framgått i det föregående har EKN till uppgift att främja svensk export genom att utfärda exportkreditgarantier. Genom de nya riktlinjer för EKN som trädde i kraft den 1 juli 1990 har en renodling av dess verksamhet genomförts. Några biståndspolitiska uppgifter har statsmakterna inte lagt på EKN. Det finns, menar utskottet, ingen anledning att göra avsteg i detta avseende. Utskottet vidhåller således sin tidigare uppfattning och avstyrker därmed motion 1991/92:N235 (v) såvitt den gäller frågan om biståndspolitiska mål.
Den svenska miljöpolitiken bör inte i första hand vara inriktad på åtgärder i Sverige utan snarare i nordöstra Europa, anförs det i motion 1991/92:Jo645 (nyd). De områden som åsyftas är de baltiska staterna och Polen. Motionärerna hävdar att en sådan orientering av miljöpolitiken skulle ge avsevärt mycket bättre resultat av satsade medel än motsvarande investeringar i Sverige. De efterlyser finansieringsformer som inte är baserade på biståndsmedel; exportkreditgarantier nämns som en tänkbar lösning.
Motionsyrkanden om stöd till export av miljöteknik har behandlats av riksdagen vid flera tillfällen. En utförlig redovisning av hithörande frågor lämnade utskottet våren 1990 (bet. 1989/90:NU19) i anslutning till behandlingen av den då framlagda propositionen om ändrade riktlinjer för statens medverkan vid finansiering av export (prop. 1989/90:44). Med anledning av yrkanden i motioner (c; mp) anförde utskottet att det delade regeringens uppfattning att en särskild garantigivning för export av miljöteknik inte borde införas. Utskottet underströk att det skulle innebära ett stort avsteg från gällande principer för exportgarantisystemet och från Sveriges åtagande enligt GATT-reglerna om garanti skulle beviljas för export till länder som inte är kreditvärdiga. Utskottet hänvisade till stimulansåtgärder av annat slag som hade vidtagits och planerats med anledning av miljöproblemen i vissa av Sveriges grannländer. I en reservation (fp, c, mp) följdes motionerna upp.
Såvitt gäller kreditgarantier vid export till resp. investeringar i de baltiska staterna och Polen gäller följande.
Frågan om en speciell kreditgarantiram för export till de baltiska staterna har prövats av regeringen vid två tillfällen, nämligen dels av den förutvarande socialdemokratiska regeringen i samband med de baltiska staternas självständighet i augusti 1991, dels av den nuvarande regeringen vid beredningen av 1992 års budgetproposition. Slutsatsen vid båda tillfällena har varit att de riktlinjer som statsmakterna har lagt fast för EKN -- dvs. att garantiverksamheten i princip skall gå ihop -- skall gälla även för garantigivning till de baltiska staterna. Beslut om policy för garantigivning till enskilda länder fattas självständigt av EKN:s styrelse. Mot bakgrund av de baltiska staternas bristande betalningsförmåga och den därmed åtföljande förlustrisken har EKN beslutat att tills vidare inte utfärda garantier för export till dessa områden. För Polens del gäller att EKN för närvarande utfärdar garantier, dock med en viss restriktivitet. Prioritet ges åt projekt som syftar till att stärka Polens betalningsförmåga men också åt sådana projekt som förordas starkt i Polen.
Vid sidan av garantier för export administrerar EKN, som har nämnts i det föregående, ett system för investeringsgarantier. Enligt detta system kan företag försäkra sig mot vissa typer av politiska risker -- såsom nationaliseringar och rättstridiga åtgärder -- samt krig, inre oroligheter och naturkatastrofer. Detta system har nyligen modifierats för att garantitagarna skall ges ett större skydd mot förluster till följd av politiska systemskiften. EKN kan lämna sådan s.k. transfereringsgaranti för investeringar i samtliga länder i Central- och Östeuropa. Vissa begränsningar kan dock gälla i enskilda fall med hänsyn till valutasituationen. Den osäkerhet som i detta hänseende råder i de baltiska staterna kan sålunda komma att innebära att EKN vid en prövning inte kan utfärda transfereringsgarantier avseende investeringar i dessa områden.
Mot bakgrund av vad som har anförts i det föregående avstyrker utskottet det nu berörda yrkandet i motion 1991/92:Jo645 (nyd).
Arbetsmarknadspolitiska, regionalpolitiska men även utrikespolitiska skäl talar för att finansiering med statligt stöd bör lämnas för export till Ryssland och övriga öststater, sägs det i motion 1991/92:N217 (s). Motionärerna åberopar ett företag -- AB Hägglund & Söner i Örnsköldsvik -- som inte har beviljats statligt stöd vid export till Ryssland. Sysselsättningsläget i Sverige föranleder även ett motsvarande yrkande i motion 1991/92:N267 (nyd). Det tar sikte på att exportkreditgarantier på rimliga villkor skall beviljas vid export till länderna inom OSS (Oberoende Staters Samvälde). I den sistnämnda motionen föreslås dessutom att s.k. barterhandel, dvs. att importlandet betalar sina inköp med varor som är intressanta för exportlandet, skall ges ett garantiskydd när det gäller handel med OSS.
I det föregående har redovisats de riktlinjer som riksdag och regering har fastställt för EKN:s garantigivning vid exportaffärer. EKN har beslutat att för närvarande inte medge garantier vid export till OSS och enskilda stater inom samväldet på grund av dessa länders bristande betalningsförmåga. Även garantiinstituten i Sveriges konkurrentländer har en mycket restriktiv policy när det gäller garantigivning till länderna inom OSS. Frågan om garanti för barterhandel övervägs för närvarande, enligt vad utskottet har inhämtat, inom regeringskansliet.
Med hänvisning till vad som här har anförts avstyrker utskottet motionerna 1991/92:N217 (s) och 1991/92:N267 (nyd).
Anslag m.m.
Regeringen föreslår ett formellt belopp av 1000 kr. till anslaget Exportkreditnämnden, täckande av vissa skadeersättningar samt vissa riktlinjer för utnyttjandet av anslaget. I den s.k. Parisklubben -- ett internationellt organ för omförhandling av krediter genom statlig exportfinansiering -- träffades under år 1991 överenskommelser med Polen och Egypten om 50-procentig skuldlättnad. För EKN:s del berörs fordringar på ca 3000 milj.kr. i fråga om Polen och ca 700 milj.kr. i fråga om Egypten. Riksdagen föreslås godkänna att anslaget fr.o.m. budgetåret 1992/93 får användas för beviljande av ersättning till EKN med anledning av skuldlättnader som har överenskommits i Parisklubben även för sådan garantigivning som inte i särskild ordning har bemyndigats av regeringen. Med ett sådant godkännande avser regeringen att under det kommande budgetåret anvisa 63 milj.kr. till EKN för skuldnedskrivningen avseende Egypten.
I motion 1991/92:N235 (v) kritiseras den aviserade kompensationen till EKN för denna skuldlättnad. Egypten hör till en krets av länder till vilka bistånd -- och därmed kreditgarantier -- inte borde ha lämnats, anser motionärerna.
Utskottet har i det föregående betonat att biståndspolitiska mål inte bör uppfyllas genom statens system för exportkreditgarantier. I detta sammanhang erinrar utskottet om att Sverige i Parisklubben aktivt har verkat för att skuldlättnader skall beviljas fattiga och hårt skuldtyngda länder. Utskottet vill betona det angelägna i att EKN medges ersättning för avtalade skuldlättnader; Sverige bör även framgent kunna verka för ytterligare skuldreduktion. Det är av vikt att EKN:s finansiella ställning inte försämras genom Sveriges agerande härvidlag. Med vad som nu har sagts godtar utskottet regeringens förslag om dels riktlinjer för ersättning till EKN, dels anslag till EKN. Följaktligen avstyrker utskottet motion 1991/92:N235 (v) såvitt gäller den nu berörda delen.
Regeringen begär vidare i budgetpropositionen vissa medgivanden rörande betalningsansvar, godkännande av rörlig kredit samt bemyndigande att uppta lån i utländsk valuta. Samtidigt bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen anförts om garantigivning i n-systemet för varor och tjänster som inte är svenska men som ingår i svenska exportaffärer. Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen i denna del har anfört. Utskottet tillstyrker också de angivna förslagen.
Exportfrämjande verksamhet
Inledning
Exportfrämjande verksamhet bedrivs med statens medverkan i huvudsak genom dels utrikesförvaltningen, dels Sveriges exportråd. Även andra offentliga organ, såsom de regionala utvecklingsfonderna, har uppgifter av exportfrämjande karaktär.
Sveriges exportråd bildades år 1972 av staten och näringslivet företrätt av Sveriges allmänna exportförening. Enligt det avtal som därvid upprättades -- och som sedermera har omarbetats -- skall Exportrådet som centralt organ planera, samordna, marknadsföra och genomföra åtgärder för att främja svensk export. Verksamheten inom rådet kan i huvudsak indelas i tre slags aktiviteter, nämligen exportservice, exportaktioner och exportuppdrag. Exportrådet har genom lag tilldelats dels beslutanderätt över handelssekreterare, dels viss direktivrätt över den exportfrämjande verksamheten inom utrikesrepresentationen.
Exportrådet har drygt 400 anställda, varav omkring hälften tjänstgör i Sverige. Resterande personer, som antingen är utsända eller lokalt anställda, är placerade vid 32 fristående handelskontor (inkl. filialer) i 20 länder. En nyligen genomförd omorganisation inom Exportrådet innebär att en klarare indelning både när det gäller regionala bevakningsområden och verksamheten i affärsområden har uppnåtts; syftet är att effektiviteten skall ökas genom att tydligare resultatenheter skapas. Exportrådets omslutning uppgick under verksamhetsåret 1990/91 till ca 440 milj.kr., varav staten hade tillskjutit ca 260 milj.kr. Rådet leds av en styrelse, i vilken de båda huvudmännen vardera utser hälften av ledamöterna.
Statens roll vid främjande av export
Allmän inriktning
Våren 1991 presenterade exportfrämjandeutredningen sina överväganden och förslag i betänkandet (SOU 1991:3) Statens roll vid främjande av export. Betänkandet har remissbehandlats.
I proposition 1991/92:108 lägger regeringen fram förslag på grundval av detta betänkande. Regeringen konstaterar att det finns samhällsekonomiska motiv för att staten även i fortsättningen skall stödja den exportfrämjande verksamhet som bedrivs genom Sveriges exportråd. Målet bör vara att främja svenskt näringslivs export och internationalisering på ett sätt som positivt påverkar Sveriges långsiktiga välfärdsutveckling.
Den inriktning som föreslås kan sammanfattas enligt följande.
Inledningsvis anför regeringen att de små och medelstora företagens verksamhet bör prioriteras i Exportrådets verksamhet.
Statens stöd till Exportrådet har hittills avsett relativt breda verksamhetsområden. Regeringen föreslår nu att stödet skall koncentreras till främst exportservice men också till vissa aktiviteter som ryms inom gruppen exportaktioner. Exportservice, som omfattar upplysnings- och rådgivningsverksamhet, bedöms motsvara ett behov hos svenska företag -- inte minst de små och medelstora -- men också hos utländska företag när det gäller import från Sverige. Denna verksamhet bör även i fortsättningen finansieras genom anslag från staten och abonnemangsavgifter från företagen. Regeringen anser dock att avgiftsdebitering bör kunna komma i fråga i större utsträckning än som sker för närvarande. Däremot bör det statliga stödet till exportaktioner reduceras, anförs det. Huvudprincipen borde sålunda vara att de deltagande företagen själva finansierar sådan verksamhet.
Statens finansiella ansvar begränsas till tre angivna områden. Det första gäller utveckling av exporten hos framför allt små och medelstora företag som saknar erfarenhet från exportverksamhet. Det andra avser export till marknader som är lovande men svårbearbetade eller avlägsna. Det tredje området rör större manifestationer som anses angelägna för att tillgodose intresset att stimulera svenskt näringsliv och för att turism till Sverige skall främjas. Liksom hittills bör något statligt stöd inte utgå till exportuppdrag och andra konsultinsatser, anser regeringen.
För att exportsatsningarna för de små och medelstora företagen ytterligare skall främjas har regeringen betonat (s. 13) önskvärdheten av att företrädare för denna företagsgrupp finns representerade i Exportrådets styrelse. Även ledamöter från andra verksamheter, t.ex. från utvecklingsfonder och handelskammare, bör ingå i styrelsen; syftet uppges vara att tydliga samarbetsrelationer mellan Exportrådet och sådana organ skall skapas liksom att ett effektivt utnyttjande av de samlade exportfrämjande resurserna skall stimuleras. För att ett effektivare samarbete mellan Exportrådet, handelskammare och utvecklingsfonder skall uppnås bör Exportrådet enligt regeringen ta initiativ till särskilda referensgrupper eller liknande, knutna till Exportrådets ledning. Även frågan om ett stabsorgan för omvärldsanalys och strategisk planering diskuteras i propositionen. Enligt vad som där sägs ankommer det på Exportrådets ledning och styrelse att bedöma behovet av ett sådant stabsorgan.
Regeringen är otydlig när det gäller Exportrådets verksamhet för de små och medelstora företagen, anförs det i motion 1991/92:N26 (s). Där betonas vidare utvecklingsfondernas roll när det gäller kontaktskapande verksamhet i exportfrågor. Tankegångar rörande bl.a. den exportfrämjande verksamheten inom utvecklingsfonderna kommer till uttryck även i motion 1991/92:N27 (nyd). I båda motionerna begärs att riksdagen skall göra tillkännagivande med angiven innebörd.
En lokalt anställd engelsktalande affärsman bör vid behov kunna ingå i ambassadens personaluppsättning, anförs det vidare i motion 1991/92:N27 (nyd). Rekrytering av sådant slag vore motiverad med hänsyn till det behov som små och medelstora företag kan ha, menar motionären.
I propositionen konstateras (s. 15) att utlandsorganisationen -- dvs. dels handelskontoren, dels ambassaderna -- är en nyckelresurs i det exportfrämjande arbetet. Regeringen framhåller det önskvärda i en ökad flexibilitet när det gäller formerna för utlandsrepresentationen, inte minst på de viktigaste marknaderna. Enligt nu gällande ordning utses handelssekreterare av regeringen på förslag av Exportrådet. Enligt regeringens mening bör Exportrådet ges en större frihet att besluta i person- och organisationsfrågor. I propositionen understryks att Exportrådet via handelskontoren inte bör engagera sig i direkt handelsverksamhet.
Rekryteringen av ambassadpersonal med exportfrämjande uppgifter sker inom utrikesförvaltningen och inte via Exportrådet. Att hos utrikesförvaltningens utlandsmyndigheter ha personer anställda som är direkt engagerade i handelsverksamhet eller verksamhet i övrigt med kommersiell inriktning är inte förenligt med Wienkonventionens bestämmelser om diplomatiska förbindelser. Däremot finns inget hinder mot att rekrytera personal med näringslivsbakgrund till exportfrämjande verksamhet. Enligt vad utskottet har erfarit finns lokalt anställda med sådan erfarenhet hos såväl handelskontoren som inom ambassaderna.
Utskottet vill understryka vikten av att verksamheten vid Exportrådet effektiviseras och att en bättre samordning kommer till stånd mellan olika intressenter när det gäller exportfrämjande aktiviteter.
Av särskild betydelse är att Exportrådet i sin verksamhet prioriterar de små och medelstora företagens exportsatsningar. Stora svenska företag kommer alltid att själva kunna finansiera de aktiviteter som hänger samman med export. Flertalet småföretag saknar emellertid resurser för de marknadsanalyser och kampanjer som erfordras för en framgångsrik exportverksamhet. Utskottet erinrar om den betydelse som verksamheten "exportchef-att-hyra" men också konsulttjänster för mer begränsade insatser har haft för just de små och medelstora företagen. Risken för att minskade anslag till exportfrämjande verksamhet drabbar denna kategori av företag kan inte uteslutas. Utskottet anser därför att en klar markering när det gäller medelsanvändningen erfordras i detta avseende. Även i övrigt bör ett förtydligande göras när det gäller Exportrådets särskilda ansvar för sådana företag. Utskottet vill betona det angelägna i att de små och medelstora företagen -- samt även utvecklingsfonderna -- blir representerade i Exportrådets styrelse. Vidare bör möjligheten övervägas att i större utsträckning än för närvarande tillgodose behovet hos sådana företag av exportfrämjande insatser under kortare tid eller i projektform.
Utskottet anser vidare att möjligheten för de små och medelstora företagen att få kontakt med Exportrådet måste underlättas. I detta avseende bör de regionala utvecklingsfonderna spela en viktig roll. Det är därför angeläget att Exportrådets uppgifter när det gäller samarbetet med utvecklingsfonderna anges särskilt. Vidare bör medel reserveras för ändamålet. I den mån frågan om relationen mellan Exportrådet och utvecklingsfonderna är ofullständigt belyst utgår utskottet från att en utredning snarast tillsätts för att ytterligare klarlägga behovet av kompetensutveckling hos utvecklingsfonderna när det gäller exportfrämjande, ansvarsområden och andra hithörande frågor.
Såvitt gäller frågan om lokalt anställd personal vill utskottet framhålla värdet av den lokala förankring som en sådan kategori representerar. Än viktigare är att sådan personal gagnar kontinuiteten i handelskontorens verksamhet. Det är, anser utskottet, viktigt att den erfarenhet som lokalt anställd personal på handelskontoren har tas till vara.
Det bör ankomma på regeringen att på lämpligt sätt ombesörja de åtgärder som utskottet nu har förordat. Genom ett uttalande av riksdagen av här angiven innebörd blir motionerna 1991/92:N26 (s) och 1991/92:N27 (nyd) i huvudsak tillgodosedda såvitt nu är i fråga.
Turistfrågor
Regeringen understryker (s. 9) det angelägna i att ett närmare samarbete etableras mellan Exportrådet och Svenska institutet för produktion av allmänt material rörande informationen om Sverige. Det erinras härvid om att Exportrådets verksamhet omfattar även tjänstenäringar som t.ex. turismen till Sverige.
Frågor om turism och annan verksamhet med anknytning härtill ombesörjs för närvarande i varierande grad och med delvis olika inriktning av skilda organ, såsom Sveriges turistråd, Svenska institutet, ambassaderna samt Exportrådet.
I budgetpropositionen (prop. 1991/92:100 bil. 13) har regeringen bl.a. föreslagit att Sveriges turistråd skall avvecklas. Detta förslag jämte motioner har kulturutskottet behandlat i betänkande 1991/92:KrU16. Enligt kulturutskottet bör staten även i fortsättningen engagera sig i marknadsföringen utomlands genom spridning av allmän utlandsinriktad Sverigeinformation. Det noteras att ett företagsinitierat branschbolag för turistfrågor håller på att ta form. Kulturutskottet förespråkar att en särskild turistdelegation inrättas med uppgift att dels upphandla marknadsföringstjänster, dels samordna statens internationella insatser för turismen. De marknadsföringsinsatser som skall riktas mot utlandet har å ena sidan betydande likheter med den utlandsinformation som utrikesdepartementet och Svenska institutet redan bedriver och gränsar å andra sidan till sådan exportfrämjande verksamhet som Exportrådet har i uppdrag att utföra, anförs det. Den föreslagna delegationen föreslås få disponera ett anslag av 100 milj.kr. avsett främst för upphandling av tjänster från branschbolaget men också från bl.a. Exportrådet och Svenska institutet. Kulturutskottet instämmer i regeringens förslag att Sveriges turistråd skall avvecklas. Riksdagen har i dagarna bifallit kulturutskottets förslag (RD 1991/92:94).
Vidare har utrikesutskottet besvarat (bet. 1991/92:UU14) ett motionsyrkande (m) som rör samverkan mellan Svenska institutet, Sveriges turistråd och Exportrådet när det gäller uppgiften att åstadkomma en samlad presentation av Sverige. Utrikesutskottet utgår från att en aviserad beredning av frågan om Svenska institutets uppgifter i samband med avvecklingen av Sveriges turistråd kommer att tillgodose motionärens önskemål.
Svenska turistfrågor bör ges en närmare knytning till Exportrådets verksamhet, föreslås det i motion 1991/92:N26 (s). Motionärerna anser att en bred front för att föra ut Sverigebilden utomlands skulle kunna tillskapas genom en samordning av verksamheterna inom Sveriges turistråd, Sveriges exportråd, handelskontoren inom de svenska ambassaderna och de privata handelskamrarna.
Utskottet konstaterar att det i den nu aktuella frågan finns synpunkter med delvis olika inriktning. Regeringen har sålunda nöjt sig med ett allmänt hållet uttalande när det gäller Exportrådets befattning med turistfrågorna och de möjligheter till samordning mellan olika organ som står till buds; något konkret förslag läggs inte fram.
Enligt utskottets mening är tiden nu mogen för genomförande av åtgärder med den inriktning som kommer till uttryck i motion 1991/92:N26 (s). En samordning skulle innebära betydande effektivitetsvinster. Det är, menar utskottet, angeläget att regeringen tar ett samlat grepp om hithörande frågor och därvid ger ett preciserat mål för verksamheten. Utskottet kan för sin del tänka sig tillskapandet av vad som skulle kunna betecknas som ett "Sverige-hus", en organisation i vilken de nu spridda verksamheterna utomlands med anknytning till främjandet av svenska intressen, bl.a. avseende export och turism, skulle integreras. Utskottet vill i sammanhanget betona att avsikten inte är att verksamheten skall utvidgas. Ytterligare statliga resurser bör sålunda inte komma i fråga. Regeringen bör för riksdagen lägga fram ett konkret förslag med den nu utstakade inriktningen. Genom ett uttalande av riksdagen med här angiven innebörd blir motion 1991/92:N26 (s) i huvudsak tillgodosedd såvitt den gäller Exportrådets insatser avseende turistfrågor.
Importfrämjande
Inslaget av importvaror i svensk export är så stort att detta förhållande skulle kunna utgöra ett skäl för att Exportrådet även borde ägna sig åt importfrämjande, anförs det i propositionen. Regeringen tillbakavisar dock tanken; ett nära samarbete med importörernas olika organ, framför allt Grossistförbundet Svensk Handel, förordas i stället.
Uppslaget i propositionen att Exportrådets verksamhet även skulle inkludera importfrämjande är emellertid väl värt att ta fasta på, hävdas det i motion 1991/92:N28 (v). Där föreslås att riksdagen skall göra ett uttalande härom.
Utskottet anser -- i likhet med regeringen -- att det inte är motiverat med en utvidgning av Exportrådets verksamhet när det gäller importfrämjande jämfört med vad som nu sker. Det samarbete som redan finns mellan Exportrådet och exempelvis Grossistförbundet Svensk Handel bör kunna utvecklas. Någon anledning att i riktlinjerna för Exportrådet särskilt markera dessa frågor finns inte, menar utskottet. Motion 1991/92:N28 (v) avstyrks härmed i aktuellt avseende.
Miljöaspekter i den exportfrämjande verksamheten
Ett genomgående tema i nyssnämnda motion är att intresset för ett internationellt miljöskydd borde ges ett avsevärt större utrymme i Sveriges exportfrämjande. Det är hög tid att alla inblandade parter inser att miljövänliga produkter och processer kommer att vara svensk exportindustris stora -- och på sikt kanske enda -- möjlighet, heter det. Nästa utredning som genomförs om Exportrådets verksamhet borde grundas på en ekonomisk och ekologisk effektivitetsanalys. Motionären anser att riksdagen bör göra ett tillkännagivande av denna innebörd. Vidare begärs ett motsvarande uttalande om vikten av att Exportrådet dels prioriterar export av miljövänlig teknik, dels tillförs tillräcklig kompetens på miljöområdet.
Inom Exportrådet har sedan ett antal år miljöfrågorna uppmärksammats i hög grad. I rådets organisation för affärsområdestjänster ingår bygg- och energiteknik. Arbetet inom denna sektion bedrivs bl.a. genom s.k. samverkansgrupper, som består av ett antal företag med närbesläktade verksamheter. Bland dessa samverkansgrupper finns det flera som är inriktade på miljörelaterade frågor, bl.a. beträffande avancerad energiteknik, vattenrening och avfallshantering. Som en följd av den ökade aktiviteten när det gäller exportsatsningar inom miljöområdet har också i större utsträckning än tidigare personer med sådan kompetens knutits till Exportrådet. Mot bakgrund härav finner utskottet inte att de uttalanden av riksdagen som motionären efterlyser är motiverade. Motion 1991/92:N28 (v) avstyrks därför i nu behandlade delar.
Ökad inriktning av exportfrämjandet mot u-länderna
Sveriges handel med tredje världen har minskat avsevärt under senare år, anförs det vidare i motion 1991/92:N28 (v). Motionären ser en möjlighet för Exportrådet att bidra till att nivån på handelsutbytet höjs.
Tyngdpunkten i Exportrådets verksamhet när det gäller exportservice är i huvudsak efterfrågestyrd, dvs. det är de berörda företagen som genom sina anspråk på allmän service och andra tjänster anger inriktningen av Exportrådets verksamhet. Detta förhållande gäller i än högre grad de verksamheter som bedrivs inom områdena exportaktioner och exportuppdrag. Erfarenhetsmässigt riktar de små och medelstora företagen sina exportansträngningar företrädesvis till vårt lands närområden, dvs. i första hand till länder inom Europa. För vårt lands export till u-länderna svarar nästan uteslutande de mycket stora företagen.
Utskottet finner inte skäl till någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av det krav som framförs i motion 1991/92:N28 (v). Denna avstyrks alltså i berört avseende.
Nytt avtal om Sveriges exportråd
I propositionen föreslås (s. 23 f.) att riksdagen skall bemyndiga regeringen att sluta ett nytt avtal om Sveriges exportråd. Avtalspart förutsätts -- liksom vid tidigare tillfällen -- vara Sveriges allmänna exportförening. Regeringen anmäler vissa ändringar i det tilltänkta avtalet. En nyhet är den markering som skall göras att Exportrådet skall ses som ett serviceorgan. Rådets särskilda uppgifter bör tydligare framgå av avtalet. Även hittillsvarande krav på Exportrådet om en årlig redovisning till regeringen av hur statliga medel har använts bör formellt infogas i ett nytt avtal, anförs det. Utskottet godtar regeringens begäran om bemyndigande att sluta ett nytt avtal med i propositionen angivna förändringar.
Anslag m.m.
I propositionen förordas (s. 20 f.) en avveckling av två verksamheter inom Exportrådet, nämligen dels konsultstöd, dels stöd till svensk projektexport. Ett beslut i enlighet med det senare förslaget innebär att lagen (1979:545) om beslutanderätt för Sveriges exportråd beträffande projektexport bör upphävas. Utskottet har ingen erinran häremot.
Regeringen har föreslagit medel till exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1992/93 av drygt 219 milj.kr. Det innebär en minskning med ca 40 milj.kr. jämfört med innevarande budgetår. Samtidigt anförs att anslaget under en treårsperiod bör minskas till hälften.
Två motioner har väckts som gäller anslaget för det kommande budgetåret.
Det finns utrymme för ytterligare besparingar inom Exportrådets verksamhet, hävdas det i motion 1991/92:N27 (nyd). Motionären anser därför att anslaget kan minskas med 15 milj.kr. utöver den neddragning som regeringen har föreslagit.
Motsatt uppfattning kommer till uttryck i motion 1991/92:N28 (v); enligt vad som där sägs bör ca 53 milj.kr. utöver regeringens förslag tillföras Exportrådet. Motionären finner det orimligt att Exportrådet skall utföra "samma arbete till halva kostnaden". Vidare krävs resursförstärkning för de av motionären förespråkade satsningarna på dels export av miljöteknik och därmed sammanhängande uppgifter, dels export till tredje världen.
Den inriktning av Exportrådets verksamhet som utskottet i det föregående har förordat innebär inte oväsentliga möjligheter till samordning och annan effektivisering inom det statligt stödda exportfrämjandet. Utskottet godtar den anslagsnivå för budgetåret 1992/93 som regeringen har föreslagit. Med hänvisning till vad nu har anförts avstyrker utskottet motionerna 1991/92:N27 (nyd) och 1991/92:N28 (v), båda i nu berörda delar.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 4 punkt B6 till Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m. för budgetåret 1992/93 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 9278000 kr.,
2. beträffande internationell råvarulagring att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 4 punkt B7 till Internationell råvarulagring för budgetåret 1992/93 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 2000000 kr.,
3. beträffande kommerskollegium att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 4 punkt E1 till Kommerskollegium för budgetåret 1992/93 under tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 51647000 kr.,
4. beträffande biståndsmål vid garantigivning att riksdagen avslår motion 1991/92:N235 yrkande 1, men. (v) - delvis
5. beträffande garantigivning vid export av miljöskyddsteknik att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo645 yrkande 8,
6. beträffande sysselsättningsintresset m.m. vid exportgarantier att riksdagen avslår motionerna 1991/92:N217 och 1991/92:N267,
7. beträffande Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 4 punkt E3 moment 5 och med avslag på motion 1991/92:N235 yrkande 2 dels till Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar för budgetåret 1992/93 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr., dels godkänner i propositionen angivna riktlinjer för utbetalningar från anslaget, men. (v) - delvis
8. beträffande övriga förslag rörande exportkreditnämnden att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 4 punkt E 3 momenten 1--4 och med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga 4 punkt E 3 moment 6 a) medger att det av riksdagen medgivna högsta betalningsansvaret för exportkreditgarantier fastställs till 25000000000 kr. för N-garantier och till 45000000000 kr. för LT-garantier, b) medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för investeringar i utlandet till ett belopp av högst 2000000000 kr., c) godkänner att den rörliga kredit som ställts till exportkreditnämndens förfogande budgetåret 1992/93 hos riksgäldskontoret får uppgå till 3700000000 kr. för de gamla systemen och till 200000000 kr. för de nya systemen, d) bemyndigar regeringen att medge att exportkreditnämnden från budgetåret 1992/93 och tills vidare får uppta lån i utländsk valuta till ett värde av högst 1000000000 kr., varav 200000000 kr. för de nya systemen, e) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om garantigivning i n-systemet för varor och tjänster som inte är svenska, men som ingår i svenska exportaffärer,
9. beträffande inriktningen av den exportfrämjande verksamheten inom Sveriges exportråd att riksdagen med anledning av motion 1991/92:N26 yrkande 1 och motion 1991/92:N27 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 1 (m, fp, c, kds)
10. beträffande uppgifter för Sveriges exportråd i turistfrågor att riksdagen med anledning av motion 1991/92:N26 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 2 (m, fp, c, kds)
11. beträffande importfrämjande som ny uppgift för Sveriges exportråd att riksdagen avslår motion 1991/92:N28 yrkande 5, men. (v) - delvis
12. beträffande exportfrämjande m.m. avseende miljöskyddsteknik att riksdagen avslår motion 1991/92:N28 yrkandena 1, 3 och 6, men. (v) - delvis
13. beträffande ökad inriktning av exportfrämjandet mot u-länderna att riksdagen avslår motion 1991/92:N28 yrkande 4, men. (v) - delvis
14. beträffande beslutanderätt för Sveriges exportråd beträffande projektexport att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:108 moment 1 antar förslaget till lag om upphävande av lagen (1979:545) om beslutanderätt för Sveriges exportråd beträffande projektexport,
15. beträffande avtal om Sveriges exportråd att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:108 moment 2 bemyndigar regeringen att sluta nytt avtal med Sveriges allmänna exportförening om Sveriges exportråd i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i propositionen,
16. beträffande anslag till exportfrämjande verksamhet att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:108 moment 3 och med avslag på motion 1991/92:N27 yrkande 3 och motion 1991/92:N28 yrkande 2 till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1992/93 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 219180000 kr. men. (v) - delvis
Stockholm den 9 april 1992
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Anita Gradin (s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Kjell Ericsson (c), Bo Finnkvist (s), Karin Falkmer (m), Bengt Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Jan Backman (m), Bo Bernhardsson (s), Anita Modin (s), Gudrun Norberg (fp) och Roland Lében (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Inriktningen av den exportfrämjande verksamheten inom Sveriges exportråd (mom. 9)
Rolf Dahlberg (m), Per-Richard Molén (m), Kjell Ericsson (c), Karin Falkmer (m), Jan Backman (m), Gudrun Norberg (fp) och Roland Lében (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.12 som börjar med "Av särskild" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att de små och medelstora företagen bör prioriteras i Exportrådets verksamhet. Dessa företag saknar i motsats till de större företagen ofta möjligheter att på egen hand bedriva exportfrämjande aktiviteter. Det angelägna i att Exportrådet i ökad utsträckning inriktar sin verksamhet mot de små och medelstora företagen betonas också i propositionen. Som tidigare nämnts aviseras där ett närmare samarbete mellan Exportrådet och de regionala utvecklingsfonderna angående exportfrämjande insatser för denna företagsgrupp. Det meddelas också att representanter för såväl de små och medelstora företagen som bl.a. utvecklingsfonderna kommer att ingå i rådets styrelse. Någon anledning att ytterligare markera Exportrådets betydelse för de små och medelstora företagen finns inte, menar utskottet. Med hänsyn härtill och till vad utskottet i övrigt har anfört avstyrks motionerna 1991/92:N26 (s) och 1991/92:N27 (nyd) i här behandlade delar.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande inriktningen av den exportfrämjande verksamheten inom Sveriges exportråd att riksdagen avslår motion 1991/92:N26 yrkande 1 och motion 1991/92:N27 yrkandena 1 och 2.
2. Uppgifter för Sveriges exportråd i turistfrågor (mom. 10)
Rolf Dahlberg (m), Per-Richard Molén (m), Kjell Ericsson (c), Karin Falkmer (m), Jan Backman (m), Gudrun Norberg (fp) och Roland Lében (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 13 med "Utskottet konstaterar" och slutar på s. 14 med "avseende turistfrågor" bort ha följande lydelse:
De tankegångar som förs fram i motion 1991/92:N26 (s) om en samordning av turistfrågorna och om en närmare betoning av deras roll inom Exportrådet saknar förvisso inte intresse. Till övervägande del sammanfaller dessa aspekter också med dem som regeringen ger uttryck för i propositionen.
Utskottet finner dock att en organiserad samordning av den art som förespråkas i motionen till inte oväsentlig del sätter marknaden ur spel. Det är, menar utskottet, efterfrågan på tjänster från de berörda företagen som i huvudsak skall styra inriktningen och omfattningen av marknadsföringen utomlands. Ett visst statligt grundstöd kan givetvis behövas. Detta behov tillgodoses emellertid genom den verksamhet som framgent kommer att finna sina former genom det beslut om ändrad inriktning av turistpolitiken som riksdagen nyligen har fattat.
En viktig fördel med nuvarande system är att en viss valfrihet kvarstår för företagen; de kan alltså välja mellan olika alternativ, t.ex. handelskammare och Exportrådet, när det gäller insatser som syftar till ökad turism eller som kan följa av sådana aktiviteter. I den mån som samordning är motiverad torde en sådan ordning finna sina naturliga former -- exempelvis i projektform -- inte minst under medverkan av bl.a. företag och branschorganisationer. Med vad som nu har sagts avstyrker utskottet motion 1991/92:N26 (s) i här aktuellt avseende.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande uppgifter för Sveriges exportråd i turistfrågor att riksdagen avslår motion 1991/92:N26 yrkande 2.
Särskilda yttranden
1. Garantigivning vid export av miljöskyddsteknik (mom.5)
Bengt Dalström (nyd) anför:
De finansiella instrument som står till buds för handel och investeringar synes inte kunna användas -- i vart fall inte i tillräcklig utsträckning -- när det gäller länder för vilka denna typ av stöd skulle göra bäst nytta, såsom de baltiska staterna och Polen. Mot bakgrund av de stora miljöproblem som vissa länder i nordöstra Europa ger upphov till bör regeringen i linje med vad som anges i motion 1991/92:Jo645 (nyd) nu ägna stor uppmärksamhet åt att söka skapa nya finansieringsformer för angelägna investeringar i de berörda länderna.
2. Sysselsättningsintresset m.m. vid exportgarantier (mom.6)
Bengt Dalström (nyd) anför:
Regeringens överväganden i fråga om s.k. barterhandel bör enligt min uppfattning snarast resultera i ett sådant förslag att syftet med det berörda yrkandet i motion 1991/92:N267 (nyd) kan tillgodoses.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Rolf L Nilson (v) anför:
Enligt min mening borde utskottet ha intagit följande ståndpunkter när det gäller exportfinansiering resp. exportfrämjande.
Vid sidan av andra angelägna samhällsintressen bör även de biståndspolitiska målen vara vägledande för exportkreditnämndens (EKN) garantigivning vid export till u-länder. Regeringen bör därför i EKN:s instruktion införa bestämmelser med denna inriktning.
Regeringen har begärt bemyndigande att använda anslaget E3 för att bevilja EKN ersättning med 63 milj.kr. med anledning av de skuldlättnader till Egypten, som har överenskommits i den s.k. Parisklubben. Denna begäran bör inte medges. Egypten tillhör de länder, vilkas demokratiska process kan ifrågasättas. Några svenska kreditgarantier för export till länder med sådan utveckling borde inte ha utfärdats.
Exportrådets verksamhet bör i större utsträckning än för närvarande inriktas på dels miljöfrågor, dels handel med u-länderna. I båda avseenden finns ett stort behov av exportfrämjande verksamhet; förhållanden som helt har negligerats i propositionen.
På sikt är det helt nödvändigt att miljöhänsynen anger ramarna för olika verksamheter, inte minst när det gäller Sveriges handel med omvärlden. Sverige är världsledande inom en rad miljövänliga processer, t.ex. rökgasrening, solenergi och biobränsleteknik. Om den politiska viljan finns är det inget som hindrar att Exportrådet ges ett särskilt uppdrag att sprida modern svensk miljövänlig teknik. Innan vårt land blir akterseglat av andra länder, såsom Japan och Tyskland, måste berörda aktörer i Sverige nu inse att miljövänliga produkter och processer kommer att vara svensk exportindustris stora -- och på sikt kanske enda -- möjlighet att hävda sig. Mot den nu angivna bakgrunden bör nästa utredning som avser exportfrämjande verksamhet grundas på såväl en ekonomisk som en ekologisk effektivitetsanalys. Vidare bör föreskrivas att Exportrådet skall prioritera export av miljövänlig teknik; i sammanhanget bör också miljökompetensen hos Exportrådet höjas.
Sveriges handel med tredje världen har reducerats avsevärt under senare år. Detta är inte tillfredsställande. Exportrådet bör kunna spela en viktig roll för att handeln skall öka. I likhet med vad som sägs i det föregående om exportfrämjande avseende miljöteknik bör Exportrådet ges ett särskilt uppdrag att främja handeln med u-länderna.
För att ytterligare en markering skall göras när det gäller vikten av ökad handel med u-länderna bör regeringen ombesörja att en utredning tillsätts om möjligheten för Exportrådet att bistå företag med importverksamhet. Med hänvisning till vad som nu har förespråkats i fråga om utökade uppgifter för Exportrådet bör den exportfrämjande verksamheten tillföras 52820000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under momenten 4, 7, 11--13 och 16 bort ha följande lydelse:
4. beträffande biståndsmål vid garantigivning att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N235 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,
7. beträffande Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga 4 punkt E3 moment 5 och med bifall till motion 1991/92:N235 yrkande 2 delstill Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar för budgetåret 1992/93 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr., dels godkänner de riktlinjer för utbetalningar från anslaget som har angivits i det föregående,
11. beträffande importfrämjande som ny uppgift för Sveriges exportråd att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N28 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,
12. beträffande exportfrämjande m.m. avseende miljöskyddsteknik att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N28 yrkandena 1, 3 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,
13. beträffande ökad inriktning av exportfrämjandet mot u-länderna att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N28 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,
16. beträffande anslag till exportfrämjande verksamhet att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:108 moment 3, med bifall till motion 1991/92:N28 yrkande 2 och med avslag på motion 1991/92:N27 yrkande 3 till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1992/93 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 272000000 kr.
Innehåll
Ärendet1
Sammanfattning1
Proposition 1991/92:1002
Proposition 1991/92:1083 Huvudsakligt innehåll3 Förslag3
Motionerna3
Utskottet5 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.5 Kommerskollegium5 Exportfinansiering6 Riktlinjer6 Anslag m.m.9 Exportfrämjande verksamhet9 Inledning9 Statens roll vid främjande av export10 Allmän inriktning10 Turistfrågor13 Importfrämjande14 Miljöaspekter i den exportfrämjande verksamheten14 Ökad inriktning av exportfrämjandet mot u-länderna15 Nytt avtal om Sveriges exportråd15 Anslag m.m.16 Hemställan16
Reservationer 1. Inriktningen av den exportfrämjande verksamheten inom Sveriges exportråd (m, fp, c, kds)19 2. Uppgifter för Sveriges exportråd i turistfrågor (m, fp, c, kds)19
Särskilda yttranden 1. Garantigivning vid export av miljöskyddsteknik (nyd)20 2. Sysselsättningsintresset m.m. vid exportgarantier (nyd)20
Meningsyttring av suppleant (v)21