Europa-Medelhavsavtalet mellan EU och Marocko
Betänkande 1996/97:UU3
Utrikesutskottets betänkande
1996/97:UU03
Europa-Medelhavsavtalet mellan EU och Marocko
Innehåll
1996/97 UU3
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens förslag (prop. 1995/96: 195) om godkännande av Europa- Medelhavsavtalet med Marocko samt de motioner som väckts med anledning av avtalet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Centerpartiet, Folkpartiet, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna har fogat en gemensam reservation till betänkandet.
Propositionen
I proposition 1995/96:195 yrkar regeringen att riksdagen godkänner Europa-Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och Konungariket Marocko å andra sidan.
Motionerna
1995/96:U45 av Bodil Francke Ohlsson och Eva Goës (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige i ministerrådet bör vänta med att godkänna EU:s associationsavtal med Marocko tills respekt för demokrati och mänskliga rättigheter uttrycks i praktiskt handlande och förändringar i marockansk inrikes- och utrikespolitik.
1995/96:U46 av Lennart Daléus och Lennart Brunander (c) vari yrkas att proposition 1995/96:195 avslås.
Utskottet
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett Europa-Medelhavsavtal om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och Konungariket Marocko å den andra. Avtalet innehåller bestämmelser om bl.a. politisk dialog, frihandel samt ekonomiskt, socialt och kulturellt samarbete. Syftet med avtalet är bl.a. att inom ramen för EG:s nya Medelhavspolitik bidra till stabilitet och en positiv ekonomisk och social utveckling i regionen.
Avtalet träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter det att alla parter har godkänt det.
Bakgrund
Den ekonomiska utvecklingen i Marocko
Den ekonomiska utvecklingen i Marocko under 1990-talet har växlat mellan en relativt hög tillväxt på mellan 6 och 12 % och stora bakslag med en nedgång i bruttonationalprodukten på mellan 4 och 6 %. Dessa kraftiga svängningar är typiska för landet och sammanhänger med variationer i väderleksförhållandena som påverkar skördeutfallet.
En viss liberalisering av landets importregim har genomförts, men mycket återstår att göra. Åtgärder planeras för att påskynda det privatiseringsprogram som föreligger och för att få in kapital för infrastrukturella projekt.
I såväl Världsbankens som i gemenskapens analyser och i interna marockanska utredningar påpekas de påfrestningar som den marockanska lokala industrin kommer att utsättas för till följd av tullavvecklingen på industrivaruområdet visavi gemenskapen. Enligt den marockanska regeringen kommer stora investeringar att krävas för att den lokala industrin skall bli tillräckligt konkurrenskraftig. Effekterna av det nya avtalet kan emellertid komma att bli gynnsamma på sikt under förutsättning att avtalet leder till produktivitets- ökningar i kombination med omfattande utlandsinvesteringar.
Den svensk-marockanska handeln
Sverige har under hela 1990-talet haft ett handelsöverskott i handeln med Marocko. Vår export uppgick under åren 1993 och 1994 till 788 miljoner kronor respektive 720 miljoner kronor. Samtidigt uppgick den svenska importen från Marocko till endast 222 miljoner kronor respektive 282 miljoner kronor.
Handeln mellan EG och Marocko
EG har ett handelsöverskott i handeln med Marocko. EG:s export till Marocko uppgick åren 1993 och 1994 till 4 182 miljoner ECU respektive 4 376 miljoner ECU. EG:s import från Marocko uppgick under samma tidsperiod till 3 206 miljoner ECU respektive 3 707 miljoner ECU.
Förhandlingarnas bakgrund
Kommissionens riktlinjer för en ny fördjupad Medelhavsstrategi godkändes vid Europeiska rådets möte i Essen i december 1994 och antogs av Europeiska unionens råd fyra månader senare. Medelhavsstrategin syftar till samarbete som skall säkra fred, säkerhet samt politisk och social stabilitet i Europa och i Medelhavsområdet .
Det euromediterrana frihandelsområdet skall vara utbyggt till år 2010 och baseras på bilaterala avtal slutna mellan EG och följande Medelhavsländer/områden: Algeriet, Cypern, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Malta, Marocko, Syrien, Tunisien, Turkiet och de palestinska territorierna; samt mellan dessa inbördes. Avtal har redan slutits med Tunisien och Israel. Förhandlingar pågår med Egypten, Jordanien och Libanon.
Den politiska dialogen
När det gäller avtalets genomförande skall dialogen mellan EU och dess medlemsländer samt Marocko äga rum inom ramen för ett associeringsråd, en associeringskommitté samt särskilt upprättade arbetsgrupper.
Associeringsrådet, som upprättas på ministernivå, har till uppgift att undersöka betydelsefulla problem som uppkommer inom ramen för avtalet och andra bilaterala och internationella frågor av gemensamt intresse.
De institutionella arrangemangen har bl.a. till uppgift att skapa en grund för dialog i politiska frågor. Enligt avtalets artikel 4 gäller den politiska dialogen alla frågor av gemensamt intresse för parterna, i synnerhet de förutsättningar som kan garantera fred, säkerhet och regional utveckling.
Vidare gäller enligt avtalets artikel 5 att den politiska dialogen skall äga rum regelbundet på olika nivåer:
- ministernivå inom ramen för associeringsrådet
- vid möten på högre tjänstemannanivå
- genom ett fullständigt utnyttjande av alla diplomatiska kanaler.
Kompetensfrågor
I avtalet är det Europeiska gemenskapen och Europeiska kol- och stålgemenskaperna och medlemsstaterna som är avtalsparter på den ena sidan. Avtalet är därmed ett s.k. blandat avtal .
Europa-Medelhavsavtalet är ett associeringsavtal som bl.a. reglerar frågor inom den gemensamma handelspolitikens område. Europeiska gemenskapens traktatkompetens är inom detta område exklusiv. Det aktuella avtalet reglerar emellertid också förhållanden som ligger utanför gemenskapernas kompetens och därmed inom ramen för medlemsstaternas kompetens (t.ex. politisk dialog, socialt och finansiellt samarbete samt brottsbekämpning). Sålunda innehåller avtalet bl.a. bestämmelser om olika sociala frågor. För Sveriges del innebär dessa inga nya åtaganden på området eftersom det sedan 1982 finns en gällande bilateral konvention om social trygghet mellan Sverige och Marocko.
Godkännande av avtalet
Regeringen anför att Medelhavsområdet har fått en ökad betydelse för vårt land sedan Sveriges EU-inträde. Associeringsavtalet med Marocko utgör ytterligare ett steg på vägen mot ett utökat partnerskap mellan EG och länderna vid Medelhavets östra och södra stränder, och kommer på ett positivt sätt att fördjupa och utöka de europeisk- marockanska förbindelserna. Målsättningen är att säkerställa en fredlig utveckling i Medelhavsområdet samt att främja stabilitet och en positiv ekonomisk och social utveckling.
Sammanfattning av motionerna
I motion U45 (mp) hänvisar motionärerna till innehållet i Europa-Medel- havsavtalet mellan Marocko och EU, där det anges att respekten för demokratiska principer och mänskliga rättigheter är en viktig beståndsdel i avtalet. Motionärerna menar att avtalets skrivning på denna punkt inte är tillräckligt stark i detta fall, eftersom det gäller ett land där respekten för de mänskliga rättigheterna är bristfällig. Respekt för de mänskliga rättigheterna måste vara ett villkor för ett associationsavtal mellan Europeiska gemenskaperna och andra länder.
Man hänvisar också till den olösta konflikten i Västsahara och hävdar att den fredsplan som lagts fram av FN och OAU, men som ännu ej fullföljts, måste diskuteras innan ett associationsavtal kan ingås.
Även i motion U46 (c) hävdas att frågan om Västsaharas framtid måste lösas innan Sverige kan godkänna EU-avtalet med Marocko. Motionärerna hänvisar till att Västsaharas rätt till självbestämmande är erkänd av FN och att en folkomröstning skall genomföras enligt FN:s fredsplan. Att folkomröstningen ännu inte kunnat äga rum beror till stor del på att Marocko förhalat processen och förhindrat FN:s arbete genom brott mot fredsplanen. Att godkänna avtalet med Marocko i detta läge vore närmast en provokation mot det västsahariska folket, skriver motionärerna och hemställer att propositionen avslås.
Utskottets överväganden
EU:s medlemsländer har intresse av att stabila förhållanden råder i stater i deras närområde, att befolkningarna i dessa länder kommer i åtnjutande av ökad välfärd och att demokratiska och mänskliga fri- och rättigheter respekteras.
Länderna runt Medelhavet ingår i EU:s närområde. Gemenskapens Medelhavsstrategi och Medelhavsavtalen syftar till att ge relationerna med de icke-europeiska Medelhavsländerna en ny dimension och att understödja den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen i dessa länder. Inom ramen för den nya Medelhavsstrategin är associeringsavtalet med Marocko det tredje avtal som sluts med ett icke- europeiskt Medelhavsland. Målsättningen med avtalen är att säkerställa en fredlig utveckling i Medelhavsområdet samt att främja stabilitet i regionen.
Europa-Medelhavsavtalet med Marocko skapar bl.a. ramar för en politisk dialog och definierar ett brett spektrum av samarbetsområden.
Genom avtalets breda och långsiktiga ansats ser utskottet även detta avtal som ett uttryck för en vidgad syn på säkerhet, vilken omfattar såväl liberalisering av handeln som utökade ekonomiska, politiska, samhälleliga och kulturella relationer med länderna i EU:s närområde.
Utskottet beklagar bristen på framsteg i fredsprocessen för Västsahara. Sedan 1988, då Marocko och Polisario accepterade det av FN och den afrikanska enhetsorganisationen OAU framlagda fredsförslaget, har intensiva ansträngningar pågått, bl.a. via FN- operationen Minurso, för att genomföra planen. Som också framgår av motionerna har folkomröstningen fått uppskjutas vid ett flertal tillfällen då enighet inte kunnat nås i frågan om hur de röstberättigade i folkomröstningen skall identifieras.
Utskottet delar motionärernas syn på det angelägna i att fredsprocessen går vidare och att en folkomröstning kan hållas i enlighet med FN:s fredsplan. Samtidigt ser det Medelhavsavtalet med Marocko som ett nytt instrument för påverkan i Västsaharafrågan. Utskottet anser vidare, liksom motionärerna, att Sverige med kraft bör verka för att de mänskliga rättigheterna respekteras samt att de politiska fångarna släpps fria.
Enligt vad utskottet erfarit arbetar regeringen aktivt för att stödja alla de ansträngningar som görs för att fredsplanen verkligen skall kunna genomföras. Bl.a. har Sverige i bilaterala kontakter med Marocko understrukit den vikt som Sverige fäster vid att folkomröstningen kan genomföras.
I linje med tidigare deklarerade ställningstaganden är det utskottets bedömning att det är genom dialog med parterna som Sverige bäst kan verka för att konflikten får sin lösning. Det är också genom en ständigt fortgående dialog som Sverige bäst verkar för att respekten för de mänskliga rättigheterna förbättras i Marocko.
Genom avtalet skapas en ny grund och ytterligare ett medel för att utveckla dialogen med Marocko. I avtalets artikel 2 sägs att den universella förklaringen om de mänskliga rättigheterna utgör inspiration till och en väsentlig beståndsdel av avtalet. Vidare sägs i avtalets artikel 4 att den politiska dialogen i synnerhet gäller förutsättningar som kan garantera fred, säkerhet och regional utveckling. Det är utskottets uppfatttning att regeringen till fullo bör utnyttja de möjligheter som avtalet ger för att föra dialogen vidare med Marocko vad gäller en lösning på konflikten om Västsahara och en förbättrad situation vad gäller respekten för de mänskliga rättigheterna i Marocko.
Efter noggrant övervägande har utskottet därför kommit fram till att avtalet kan användas som ett medel för att uppnå motionärernas syfte. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen godkänner avtalet.
Utskottet förutsätter att regeringen såväl inom ramen för FN:s arbete, genom fortsatta bilaterala kontakter som i EU:s ministerråd aktivt verkar för genomförande av fredsplanen samt för respekt av de mänskliga rättigheterna i såväl Marocko som i av Marocko respektive Polisario kontrollerade områden i Västsahara.
Med det anförda tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner Europa- Medelhavsavtalet med Marocko och betraktar motionerna U45 (mp) och U46 (c) som besvarade.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:195 godkänner det föreslagna Europa-Medelhavsavtalet om upprättandet av en association mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsländer å ena sidan och Konungariket Marocko å andra sidan samt förklarar motionerna 1995/96:U45 och 1995/96:U46 besvarade med vad utskottet anfört.
res. (c, fp, v, mp, kd)
Stockholm den 8 oktober 1996
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Inga-Britt Johansson (s), Nils T Svensson (s), Inger Koch (m), Urban Ahlin (s), Helena Nilsson (c), Bertil Persson (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Tone Tingsgård (s), Eva Zetterberg (v), Agneta Brendt (s), Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kd) och Inger Lundberg (s).
Reservation
Helena Nilsson (c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Eva Zetterberg (v), Bodil Francke Ohlsson (mp) och Ingrid Näslund (kd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 5 börjar med Samtidigt ser det Medelhavsavtalet och slutar med U46 (c) som besvarade bort ha följande lydelse:
Västsahara var under namnet Spanska Sahara ett område utan självstyre, en spansk koloni, som Spanien lämnade 1975. Området skulle då avkoloniseras, en process som en rad andra f.d. kolonier tillhörande andra kolonialmakter, redan påbörjat. Spanien föreslog att Marocko, Mauretanien och Algeriet skulle ta hand om detta under överinseende av FN. Sedan 1979 är Västsahara ockuperat av Marocko, som nonchalerar FN:s beslut om rätt till självbestämmande för Västsahara. År 1991 lade FN fram en plan för området, som godtogs av Marocko och den västsahariska befrielseorganisationen Polisario. I en folkomröstning skulle befolkningen få välja mellan självständighet eller att tillhöra Marocko. På olika sätt har Marocko motarbetat folkomröstningen, som ännu inte ägt rum.
I EU:s olika associationsavtal med länder utanför EU framhålls respekten för mänskliga rättigheter och demokrati som en viktig avtalsgrund.
Att genom förmånliga avtal gynna ett land, som saknar denna respekt, är att dra sig undan ansvaret att stödja FN:s grundsatser och FN:s freds- och konfliktförebyggande arbete.
Sverige har haft bilaterala förbindelser med Marocko i många år. Dialogtillfällena har varit många, men uppenbarligen inte framgångsrika.
Om vi vill att FN:s konventioner skall vara vägledande och få folkrättslig betydelse, måste vi använda dem i det internationella samarbetet.
Därför bör Sverige vänta med att godkänna associationsavtalet tills konflikten i Västsahara löses på det sätt som föreslagits av FN och OAU.
Utskottet förutsätter att regeringen under tiden såväl inom ramen för FN:s arbete som i EU:s ministerråd aktivt verkar för och stöder fredsplanen och har en ständigt fortgående dialog med Marocko såväl som med Polisario.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion 1995/96:U45, betraktar motion 1995/96:U46 (c) som besvarad samt avstyrker regeringens proposition 1995/96:195.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:U45 och med anledning av regeringens proposition 1995/96:195 och motion 1995/96:U46 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om Europa-Medelhavsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Konungariket Marocko.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 1 Motionerna 1 Utskottet 1 Utskottets överväganden 4 Hemställan 6 Reservation 6