Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Europa-Medelhavsavtalet mellan EU och Israel

Betänkande 1995/96:UU22

Utrikesutskottets betänkande 1995/96:UU22

Europa-Medelhavsavtalet mellan EU och Israel


Innehåll

1995/96
UU22

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i detta betänkande
regeringens förslag (prop. 1995/96:
185)    om    godkännande   av   Europa-
Medelhavsavtalet   med   Israel.    Inga
motioner  har  väckts med  anledning  av
propositionen.

Propositionen

I    proposition    1995/96:185    yrkar
regeringen   att   riksdagen   godkänner
Europa-Medelhavsavtalet  om  upprättande
av   en  associering  mellan  Europeiska
gemenskaperna och deras medlemsstater  å
ena sidan och Israel å den andra.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I  propositionen föreslås att  riksdagen
godkänner  ett Europa-Medelhavsavtal  om
upprättande  av  en  associering  mellan
Europeiska   gemenskaperna   och   deras
medlemsstater, å ena sidan, och  Israel,
å    den   andra.   Avtalet   innehåller
bestämmelser  om bl.a. politisk  dialog,
frihandel  samt ekonomiskt  och  socialt
samarbete.
Syftet med avtalet är bl.a. att  inom
ramen   för  EG:s  nya  Medelhavspolitik
bidra  till  stabilitet och  en  positiv
ekonomisk   och  social   utveckling   i
regionen.
Avtalet  träder  i  kraft   den  första
dagen i den andra månaden efter det  att
alla  parter  har  anmält  att  de   har
godkänt det.

Den ekonomiska utvecklingen i Israel

Den israeliska ekonomin har uppvisat  en
hög  tillväxt  under  de  senaste  åren.
Tillväxten  under  år 1995  beräknas  ha
uppgått  till  7 % och årets  utveckling
tyder på en fortsatt hög nivå.
En   bidragande   faktor   till   denna
positiva  utveckling har varit  en  ökad
liberalisering    av   den    israeliska
handelsregimen.       Dessutom       har
fredsprocessen skapat en större  dynamik
i  den  israeliska ekonomin och bidragit
till att förhoppningar och ambitioner om
att  skapa  en framtida marknad  i  hela
Mellan-östern    och   Nordafrika    för
israeliska produkter är klart  uttalade.
Möjligheterna  att  etablera  israelisk-
arabiska  samriskföretag hör också  till
framtidsbilden.
Israel är anslutet till Allmänna  tull-
och  handelsavtalet, GATT, och medlem  i
världshandelsorganisationen  WTO.   Från
GATT:s      sida      uppskattas      de
liberaliseringar som har genomförts, men
man  påpekar  också att en rad  reformer
bör genomföras. Det handlar om fortsatta
avregleringar   inom   ekonomin,   t.ex.
minskat   statsstöd,   borttagande    av
exportsubventioner och en neutralisering
av  inköpsskatten,   tama ,  vad  gäller
importerade produkter visavi inhemska.
Från   israelisk  sida  har   fortsatta
justeringar av handelsregimen utlovats.

Den svensk-israeliska handeln före
Sveriges EU-inträde

Sverige     har    länge    haft     ett
handelsöverskott med Israel. Den svenska
exporten  till Israel uppgick åren  1993
och  1994  till  2  007 miljoner  kronor
respektive
2 251 miljoner kronor, medan den svenska
importen  från Israel uppgick  till  483
miljoner  kronor respektive 665 miljoner
kronor under samma tid.  Siffror för det
första halvåret 1995 visar på en nedgång
i   den  svenska  exporten  till  1  140
miljoner  kronor  jämfört  med   1   281
miljoner   kronor  samma  period   1994.
Importen  har  under samma  period  ökat
från 269 miljoner kronor första halvåret
1994  till  400  miljoner  kronor  samma
period 1995.

Handeln mellan EG och Israel

EG:s  export  till  Israel  är  mer   än
dubbelt  så stor som importen  därifrån.
EG:s  export  till Israel  uppgick  åren
1993  och  1994 till 7 567 miljoner  ecu
respektive  8  958 miljoner  ecu,  medan
EG:s  import från Israel uppgick till  3
438   miljoner  ecu  respektive  4   143
miljoner ecu under samma period.

Förhandlingarnas bakgrund

EG:s   handelspolitik  när  det   gäller
länderna  kring  Medelhavet  har   länge
baserats    på    en   kombination    av
associerings-  och frihandelsavtal  samt
samarbetsavtal       med        ensidiga
handelspreferenser.   Riktlinjerna   för
Medelhavspolitiken   har    återkommande
presenterats   i   särskilda    program.
Avtalen   har  innehållit  tre   viktiga
beståndsdelar:      upprättandet      av
institutioner  för politiskt  samarbete,
handelsförmåner samt särskilda protokoll
för tekniskt och ekonomiskt samarbete.
I  enlighet med rådets beslut av den 20
december   1993,  inledde   kommissionen
förhandlingar om ett nytt  avtal  mellan
Europeiska   gemenskaperna   och   deras
medlemsstater  å  ena sidan  och  staten
Israel   å  den  andra.  Förhandlingarna
fördes  av  kommissionen  i  samråd  med
medlemsstaterna.  Sverige  har  deltagit
aktivt   i   arbetet   från   och    med
medlemskapet   den   1   januari   1995.
Förhandlingarna avslutades under  hösten
1995  och avtalet undertecknades den  20
november 1995.
I   oktober   1994   presenterade   EG-
kommissionen samtidigt riktlinjer för en
ny  fördjupad  Medelhavsstrategi,  vilka
godkändes vid Europeiska rådets  möte  i
Essen  i  december 1994. Strategin,  som
antogs vid ett möte med Allmänna rådet i
april   1995,  syftar  till  att   säkra
stabilitet  och utveckling i Europa  och
Medelhavsområdet.  Den  vilar   på   tre
pelare,  där  den första utgörs  av  nya
former   för  ett  fördjupat   politiskt
samarbete, den andra ugörs av  ett  s.k.
euromediterrant  frihandelsområde,   och
den tredje av ett biståndspaket.
Det  euromediterrana  frihandelsområdet
skall  vara  utbyggt till år  2010,  och
baseras   på  bilaterala  avtal   slutna
mellan   EG   och   de   icke-europeiska
Medelhavsländerna samt mellan  de  icke-
europeiska  Medelhavsländerna  inbördes.
Förutom frihandel rymmer avtalen  frågor
om   EG-bistånd  för  modernisering   av
Medelhavsländernas            ekonomier,
bekämpandet  av  terrorism,  organiserad
brottslighet, narkotikasmuggling m.m.
Som   ett  delmål  på  vägen  mot   att
etablera frihandelsområdet ses bl.a. att
sluta  associeringsavtal  med  de  icke-
europeiska länderna runt Medelhavet. Ett
Europa-Medelhavsavtal har redan  slutits
med  Tunisien.  Dessutom har  ett  avtal
förhandlats  fram  med  Marocko   vilket
enligt  planerna kommer att undertecknas
under  våren  1996. Förhandlingar  pågår
dessutom  med  Eygpten,  Jordanien   och
Libanon.

Avtalets innehåll

Genom  Europa-Medelhavsavtalet upprättas
en   associering   mellan   Israel   och
Europeiska   gemenskaperna   och   deras
medlemsstater.   Avtalet   omfattar   85
artiklar indelade i nio avdelningar  med
följande rubriker: politisk dialog  (I),
fri    rörlighet   för    varor    (II),
etableringsrätt och tillhandahållande av
tjänster     (III),     kapitalrörelser,
betalningar,    offentlig   upphandling.
konkurrensbestämmelser  och  immateriell
äganderätt   (IV),   vetenskapligt   och
tekniskt   samarbete   (V),   ekonomiskt
samarbete     (VI),     samarbete     om
audiovisuella  och  kulturella   frågor,
information  och  kommunikation   (VII),
sociala  frågor  (VIII), institutionella
och     allmänna    bestämmelser    samt
slutbestämmelser (IX). Avtalet  omfattar
även  sju bilagor, fem protokoll och  en
slutakt som samtliga utgör en integrerad
del av avtalet.

Kompetensfrågor

I  avtalet är det Europeiska gemenskapen
och  Europeiska kol- och stålgemenskapen
och  medlemsstaterna som är avtalsparter
på  den ena sidan. Avtalet är därmed ett
s.k. blandat avtal.
Avtalet reglerar bl.a. frågor inom  den
gemensamma handelspolitikens område.  Av
artikel  113 i Fördraget om upprättandet
av   Europeiska  gemenskapen   och   EG-
domstolens praxis framgår att Europeiska
gemenskapens traktatkompetens  inom  den
gemensamma handelspolitiken är exklusiv.
Kompetensen  att  ingå associeringsavtal
är  också  i  princip exklusiv.  Det  nu
aktuella   avtalet  reglerar  emellertid
också  förhållanden som  ligger  utanför
gemenskapens kompetens och  därmed  inom
ramen   för  medlemsländernas  kompetens
(t.ex.  politisk  dialog,  socialt   och
finansiellt        samarbete        samt
brottsbekämpning).
Som  tidigare nämnts innehåller avtalet
dessutom  bestämmelser om olika  sociala
frågor  som bl.a., i vissa fall, innebär
en     samordning    av    de    sociala
trygghetssystemen.  För   Sveriges   del
innebär  avtalet  emellertid  inga   nya
åtaganden  på  området eftersom  Sverige
och   Israel   redan   1982   slöt    en
överenskommelse om social trygghet.

Godkännande av avtalet

Regeringen anför att associeringsavtalet
med Israel utgör ytterligare ett steg på
vägen  mot ett utökat partnerskap mellan
EG  och länderna kring Medelhavets östra
och  södra  strand, och  kommer  på  ett
positivt sätt att fördjupa och utöka  de
europeisk-israeliska     förbindelserna.
Målsättningen  är  att  säkerställa   en
fredlig  utveckling  i  Medelhavsområdet
samt   att  främja  stabilitet  och   en
positiv ekonomisk och social utveckling.
Mot  denna bakgrund föreslår regeringen
att    riksdagen    godkänner    Europa-
Medelhavsavtalet mellan EU och Israel.
Utskottetets överväganden

Gemenskapens  Medelhavsstrategi   syftar
till  att  ge relationerna med de  icke-
europeiska   Medelhavsländerna   en   ny
dimension   och   att  understödja   den
politiska,   ekonomiska   och    sociala
utvecklingen  i  dessa  länder.  Europa-
Medelhavsavtalet med Israel skapar bl.a.
ramar för politisk dialog och definierar
ett brett spektrum av samarbetsområden.
Utskottet   tillstyrker  att  riksdagen
godkänner  Europa-Medelhavsavtalet   med
Israel.

Hemställan

Utskottet hemställer

att    riksdagen   godkänner    det    i
proposition    1995/96:185    föreslagna
Europa-Medelhavsavtalet  om  upprättande
av   en  associering  mellan  Europeiska
gemenskaperna och deras medlemsstater  å
ena  sidan  och  staten Israel  å  andra
sidan.

Stockholm den 21 maj 1996

På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I    beslutet   har   deltagit:    Viola
Furubjelke  (s),  Göran Lennmarker  (m),
Mats    Hellström    (s),     Inga-Britt
Johansson  (s),  Nils  T  Svensson  (s),
Inger  Koch  (m), Yvonne  Sandberg-Fries
(s),  Berndt Ekholm (s), Bertil  Persson
(m),  Karl-Göran  Biörsmark  (fp),   Eva
Zetterberg  (v), Carina Hägg (s),  Bodil
Francke  Ohlsson  (mp),  Ingrid  Näslund
(kds),   Agneta  Brendt  (s)  och   Anna
Corshammar-Bojerud (c).


Tillbaka till dokumentetTill toppen