Europa-Medelhavsavtalet mellan EU och Israel
Betänkande 1995/96:UU22
Utrikesutskottets betänkande
1995/96:UU22
Europa-Medelhavsavtalet mellan EU och Israel
Innehåll
1995/96 UU22
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens förslag (prop. 1995/96: 185) om godkännande av Europa- Medelhavsavtalet med Israel. Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.
Propositionen
I proposition 1995/96:185 yrkar regeringen att riksdagen godkänner Europa-Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och Israel å den andra.
Utskottet
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett Europa-Medelhavsavtal om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Israel, å den andra. Avtalet innehåller bestämmelser om bl.a. politisk dialog, frihandel samt ekonomiskt och socialt samarbete.
Syftet med avtalet är bl.a. att inom ramen för EG:s nya Medelhavspolitik bidra till stabilitet och en positiv ekonomisk och social utveckling i regionen.
Avtalet träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter det att alla parter har anmält att de har godkänt det.
Den ekonomiska utvecklingen i Israel
Den israeliska ekonomin har uppvisat en hög tillväxt under de senaste åren. Tillväxten under år 1995 beräknas ha uppgått till 7 % och årets utveckling tyder på en fortsatt hög nivå.
En bidragande faktor till denna positiva utveckling har varit en ökad liberalisering av den israeliska handelsregimen. Dessutom har fredsprocessen skapat en större dynamik i den israeliska ekonomin och bidragit till att förhoppningar och ambitioner om att skapa en framtida marknad i hela Mellan-östern och Nordafrika för israeliska produkter är klart uttalade. Möjligheterna att etablera israelisk- arabiska samriskföretag hör också till framtidsbilden.
Israel är anslutet till Allmänna tull- och handelsavtalet, GATT, och medlem i världshandelsorganisationen WTO. Från GATT:s sida uppskattas de liberaliseringar som har genomförts, men man påpekar också att en rad reformer bör genomföras. Det handlar om fortsatta avregleringar inom ekonomin, t.ex. minskat statsstöd, borttagande av exportsubventioner och en neutralisering av inköpsskatten, tama , vad gäller importerade produkter visavi inhemska.
Från israelisk sida har fortsatta justeringar av handelsregimen utlovats.
Den svensk-israeliska handeln före Sveriges EU-inträde
Sverige har länge haft ett handelsöverskott med Israel. Den svenska exporten till Israel uppgick åren 1993 och 1994 till 2 007 miljoner kronor respektive 2 251 miljoner kronor, medan den svenska importen från Israel uppgick till 483 miljoner kronor respektive 665 miljoner kronor under samma tid. Siffror för det första halvåret 1995 visar på en nedgång i den svenska exporten till 1 140 miljoner kronor jämfört med 1 281 miljoner kronor samma period 1994. Importen har under samma period ökat från 269 miljoner kronor första halvåret 1994 till 400 miljoner kronor samma period 1995.
Handeln mellan EG och Israel
EG:s export till Israel är mer än dubbelt så stor som importen därifrån. EG:s export till Israel uppgick åren 1993 och 1994 till 7 567 miljoner ecu respektive 8 958 miljoner ecu, medan EG:s import från Israel uppgick till 3 438 miljoner ecu respektive 4 143 miljoner ecu under samma period.
Förhandlingarnas bakgrund
EG:s handelspolitik när det gäller länderna kring Medelhavet har länge baserats på en kombination av associerings- och frihandelsavtal samt samarbetsavtal med ensidiga handelspreferenser. Riktlinjerna för Medelhavspolitiken har återkommande presenterats i särskilda program. Avtalen har innehållit tre viktiga beståndsdelar: upprättandet av institutioner för politiskt samarbete, handelsförmåner samt särskilda protokoll för tekniskt och ekonomiskt samarbete.
I enlighet med rådets beslut av den 20 december 1993, inledde kommissionen förhandlingar om ett nytt avtal mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och staten Israel å den andra. Förhandlingarna fördes av kommissionen i samråd med medlemsstaterna. Sverige har deltagit aktivt i arbetet från och med medlemskapet den 1 januari 1995. Förhandlingarna avslutades under hösten 1995 och avtalet undertecknades den 20 november 1995.
I oktober 1994 presenterade EG- kommissionen samtidigt riktlinjer för en ny fördjupad Medelhavsstrategi, vilka godkändes vid Europeiska rådets möte i Essen i december 1994. Strategin, som antogs vid ett möte med Allmänna rådet i april 1995, syftar till att säkra stabilitet och utveckling i Europa och Medelhavsområdet. Den vilar på tre pelare, där den första utgörs av nya former för ett fördjupat politiskt samarbete, den andra ugörs av ett s.k. euromediterrant frihandelsområde, och den tredje av ett biståndspaket.
Det euromediterrana frihandelsområdet skall vara utbyggt till år 2010, och baseras på bilaterala avtal slutna mellan EG och de icke-europeiska Medelhavsländerna samt mellan de icke- europeiska Medelhavsländerna inbördes. Förutom frihandel rymmer avtalen frågor om EG-bistånd för modernisering av Medelhavsländernas ekonomier, bekämpandet av terrorism, organiserad brottslighet, narkotikasmuggling m.m.
Som ett delmål på vägen mot att etablera frihandelsområdet ses bl.a. att sluta associeringsavtal med de icke- europeiska länderna runt Medelhavet. Ett Europa-Medelhavsavtal har redan slutits med Tunisien. Dessutom har ett avtal förhandlats fram med Marocko vilket enligt planerna kommer att undertecknas under våren 1996. Förhandlingar pågår dessutom med Eygpten, Jordanien och Libanon.
Avtalets innehåll
Genom Europa-Medelhavsavtalet upprättas en associering mellan Israel och Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater. Avtalet omfattar 85 artiklar indelade i nio avdelningar med följande rubriker: politisk dialog (I), fri rörlighet för varor (II), etableringsrätt och tillhandahållande av tjänster (III), kapitalrörelser, betalningar, offentlig upphandling. konkurrensbestämmelser och immateriell äganderätt (IV), vetenskapligt och tekniskt samarbete (V), ekonomiskt samarbete (VI), samarbete om audiovisuella och kulturella frågor, information och kommunikation (VII), sociala frågor (VIII), institutionella och allmänna bestämmelser samt slutbestämmelser (IX). Avtalet omfattar även sju bilagor, fem protokoll och en slutakt som samtliga utgör en integrerad del av avtalet.
Kompetensfrågor
I avtalet är det Europeiska gemenskapen och Europeiska kol- och stålgemenskapen och medlemsstaterna som är avtalsparter på den ena sidan. Avtalet är därmed ett s.k. blandat avtal.
Avtalet reglerar bl.a. frågor inom den gemensamma handelspolitikens område. Av artikel 113 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och EG- domstolens praxis framgår att Europeiska gemenskapens traktatkompetens inom den gemensamma handelspolitiken är exklusiv. Kompetensen att ingå associeringsavtal är också i princip exklusiv. Det nu aktuella avtalet reglerar emellertid också förhållanden som ligger utanför gemenskapens kompetens och därmed inom ramen för medlemsländernas kompetens (t.ex. politisk dialog, socialt och finansiellt samarbete samt brottsbekämpning).
Som tidigare nämnts innehåller avtalet dessutom bestämmelser om olika sociala frågor som bl.a., i vissa fall, innebär en samordning av de sociala trygghetssystemen. För Sveriges del innebär avtalet emellertid inga nya åtaganden på området eftersom Sverige och Israel redan 1982 slöt en överenskommelse om social trygghet.
Godkännande av avtalet
Regeringen anför att associeringsavtalet med Israel utgör ytterligare ett steg på vägen mot ett utökat partnerskap mellan EG och länderna kring Medelhavets östra och södra strand, och kommer på ett positivt sätt att fördjupa och utöka de europeisk-israeliska förbindelserna. Målsättningen är att säkerställa en fredlig utveckling i Medelhavsområdet samt att främja stabilitet och en positiv ekonomisk och social utveckling.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att riksdagen godkänner Europa- Medelhavsavtalet mellan EU och Israel.
Utskottetets överväganden
Gemenskapens Medelhavsstrategi syftar till att ge relationerna med de icke- europeiska Medelhavsländerna en ny dimension och att understödja den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen i dessa länder. Europa- Medelhavsavtalet med Israel skapar bl.a. ramar för politisk dialog och definierar ett brett spektrum av samarbetsområden.
Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner Europa-Medelhavsavtalet med Israel.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen godkänner det i proposition 1995/96:185 föreslagna Europa-Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och staten Israel å andra sidan.
Stockholm den 21 maj 1996
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Mats Hellström (s), Inga-Britt Johansson (s), Nils T Svensson (s), Inger Koch (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Berndt Ekholm (s), Bertil Persson (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Eva Zetterberg (v), Carina Hägg (s), Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kds), Agneta Brendt (s) och Anna Corshammar-Bojerud (c).