Egenskapskrav på byggnader
Betänkande 1991/92:BoU20
Bostadsutskottets betänkande
1991/92:BOU20
Egenskapskrav på byggnader
Innehåll
1991/92 BoU20
Sammanfattning
Med anledning av en motion (v) gör utskottet ett tillkännagivande om en översyn av kraven på barnsäkerhet i befintliga byggnader m.m. Övriga motionsyrkanden med krav på ändrade byggregler m.m. avstyrks av utskottet.
Till betänkandet har fogats en reservation (nyd) samt en meningsyttring av suppleant (v).
Motionerna m.m.
I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1992 väckta motionerna
1991/92:Bo233 av Eva Zetterberg och Annika Åhnberg (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att boverket m.fl. får i uppdrag att komma med förslag till hur användningen av miljövänliga energislag skall öka i nyproducerade bostäder och andra lokaler.
1991/92:Bo236 av Ian Wachtmeister och Dan Eriksson i Stockholm (nyd) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en avreglering av bostadsbyggandet utom i fråga om säkerhet och hygien.
1991/92:Bo241 av Richard Ulfvengren (nyd) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om boverkets bristfälliga föreskrifter för funktionskontroll av ventilationssystem.
1991/92:Bo502 av Ulla-Britt Åbark och Anita Johansson (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett tillägg i Svensk byggnorm om installation av brandvarnare, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information till hushållen om behovet av brandvarnare i våra bostäder.
1991/92:Bo503 av Ingvar Björk och Bo Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flervåningshusens tillgänglighet för rörelsehindrade personer.
1991/92:Bo504 av Ingvar Björk och Börje Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att handikappade bör få förbättrad tillgänglighet till miljön.
1991/92:Bo507 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i bygglagen att värmekällor i badrum blir obligatoriskt.
1991/92:Bo508 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förbättringskraven i PBL 17 kap. 20 § bör utvidgas till att omfatta barnsäkerheten i byggnader och på tomt, 2. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till ny bomiljölag.
1991/92:Bo512 av Sverre Palm och Lisbet Calner (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att krav på införande av brandvarnare ingår i Svensk byggnorm.
1991/92:Jo690 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga yrkas 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om planering för källsortering av avfall vid ny- och ombyggnad av bostäder -- -- -- (yrkandet i vad avser en marknad för källsorterat avfall behandlas i ett kommande betänkande).
1991/92:N272 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utarbeta en starkt förenklad byggnorm.
1991/92:N419 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om energieffektivisering i nyproduktionen, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en sådan ändring i plan- och bygglagen att energirådgivning blir en obligatorisk serviceuppgift för de kommunala byggnadsnämnderna.
I ärendet har inkommit en skrivelse från barnmiljörådet.
Utskottet
Inledning
Plan- och bygglagen (1987:10) -- PBL -- trädde i kraft den 1 juli 1987 efter beslut av riksdagen hösten 1986 (BoU 1986/87:1). Den ersatte byggnadslagen, byggnadsstadgan samt lagen om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande.
De grundläggande kraven på byggnader kommer till uttryck i 3 kap. PBL. Med stöd av PBL (16 kap. 1 §) har regeringen utfärdat plan- och byggförordningen (1987:343) -- PBF -- i vilken boverket bemyndigas att meddela föreskrifter till PBL avseende nybyggnad och ombyggnad samt förbättring. De av boverket med stöd härav utfärdade nybyggnadsreglerna trädde i kraft den 1 januari 1989 och gäller fullt ut fr.o.m. den 1 januari 1991. Dessförinnan har äldre bestämmelser övergångsvis kunnat tillämpas. Nybyggnadsreglerna gäller uppförande av nya byggnader som kräver bygglov. I fråga om byggnader som får uppföras utan bygglov skall reglerna tillämpas i skälig utsträckning. Under åren 1990 och 1991 har två mindre kompletteringar till nybyggnadsreglerna givits ut. Den senaste av dessa träder i kraft den 1 juli 1992.
En mer omfattande revidering av nybyggnadsreglerna har påbörjats av boverket. För revideringen gäller följande utgångspunkter:
EG-harmonisering, allmän förenkling och funktionsnormering samt sakliga ändringar av vissa avsnitt.
Arbetet med att samordna de svenska byggreglerna med de regler som gäller inom EG sker med sikte på att en första EG-anpassad utgåva av nybyggnadsreglerna skall kunna träda i kraft vid årsskiftet 1993/94. Avsikten är att den därefter följande anpassningen skall kunna ske begränsat avsnitt för avsnitt.
Boverkets arbete med förenkling och funktionsnormering delas upp i två steg. I ett första steg revideras föreskrifterna för bostadens utformning för att helt utformas som funktionskrav. Föreskrifterna i denna del är tänkta att träda i kraft vid årsskiftet 1992/93. Ytterligare förenklingar mot funktionskrav kommer därefter att göras i samband med EG-utgåvan av nybyggnadsreglerna till årsskiftet 1993/94.
När det gäller de sakliga ändringarna av nybyggnadsreglerna bedriver boverket ett utredningsarbete i de sakfrågor som av av regeringskansliet och branschen bedömts om särskilt angelägna. Dessa områden är
förbättrad ljudisolering i bostäder, radonrisker och åtgärder mot dessa, åtgärder mot bakterier i tappvarmvatten (legionella), översyn av ventilationskrav i byggnader, översyn av krav på värmeåtervinning i byggnader samt översyn av krav på effektiv elanvändning och av krav på energihushållning i fjärrvärmeområden.
Avsikten är att föreskrifterna i denna del skall kunna fogas in i EG-utgåvan av nybyggnadsreglerna och därmed träda i kraft vid årsskiftet 1993/94.
Inom boverket pågår även ett grundläggande utredningsarbete avseende byggmaterials emissionsegenskaper.
Några ombyggnadsregler har ännu inte utfärdats. Ett förslag till ombyggnadsregler har utarbetats av boverket. Efter en nyligen avslutad remissomgång är förslaget föremål för bearbetning inom verket som avser att presentera ett slutligt förslag till ombyggnadsregler senare under våren 1992. Reglerna avses därefter träda i kraft den 1 januari 1993.
I avvaktan på särskilda ombyggnadsregler baseras tillämpningen direkt på det grundläggande kravet i 3 kap. 10 § PBL om att tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens särdrag beaktas. Härutöver gäller att ombyggnader skall utföras enligt de krav som anges i 3 § PBF. Detta innebär att nybyggnadsreglerna i huvudsak är tillämpbara, dock med beaktande av det grundläggande kravet på varsamhet och med hänsyn tagen till den befintliga byggnadens förutsättningar. Det ankommer på byggnadsnämnden att i det enskilda ärendet göra denna avvägning.
Normsystemets utformning m.m.
Enligt Ny demokratis partimotion Bo236 har befintliga regler genom sin detaljeringsgrad verkat hämmande för nya lösningar inom bostadsbyggandet. Utvecklings-, försöks- och experimentverksamheten har enligt motionärernas mening ibland direkt motverkats av offentliga myndigheter där alternativa lösningar har fallit utanför ramen för gällande regler. Med hänvisning härtill föreslås att en total avreglering, utom i vad avser säkerhet och hygien, skall göras av bostadsbyggandet -- yrkande 9. En sådan avreglering anges bl.a. leda till lägre byggkostnader och minskad likriktning i byggandet.
Även i Ny demokratis partimotion N272 yrkande 4 förs fram förslag om en starkt förenklad byggnorm -- detta mot bakgrund av behovet av en översyn av hela byggbranschen.
Med anledning av vad som i de nu aktuella motionerna föreslagits beträffande utformningen av byggreglerna m.m. vill utskottet anföra följande.
Det torde vara en allmänt omfattad uppfattning att de regler som styr byggandet inte skall göras mer omfattande än vad som är nödvändigt. Den övergång till s.k. funktionskrav som skett genom nybyggnadsreglerna innebär också att normernas omfång har minskat i jämförelse med tidigare. Enligt utskottets mening bör det dock vara möjligt att ytterligare förenkla dagens regler. Som redovisats ovan har också boverket påbörjat en revidering av nybyggnadsreglerna. Avsikten med denna revidering är bl.a. att åstadkomma en allmän förenkling och funktionsnormering. Ett arbete med den inriktning som föreslås i de nu aktuella motionerna har alltså redan påbörjats. Enligt utskottets uppfattning finns det mot bakgrund härav inte anledning för riksdagen att bifalla förslagen i Ny demokratis partimotioner Bo236 yrkande 9 samt N272 yrkande 4. Motionsyrkandena avstyrks.
Byggnaders tillgänglighet
Dagens regler om att hus som har mer än två våningar skall förses med hiss är enligt motion Bo503 (s) bra. Enligt motionärerna innebär dock redan ett hus med två våningar stora begränsningar för rörelsehindrade då det är fullständigt omöjligt för dem att besöka den övre våningen. Med hänvisning härtill förordas att det skall undersökas hur rörelsehindrade utan alltför stort hinder skall ges möjlighet att komma upp till den övre våningen i tvåvåningshus.
Samhället domineras enligt motion Bo504 (s) av en i många avseenden otillgänglig miljö. För att skapa goda miljöer för alla krävs enligt motionärernas mening en skärpning av PBL och dess tillämpning när det gäller tillgängligheten för handikappade. Enligt förslaget bör ändringarna bl.a. innebära att personer i elrullstol och/eller med nedsatt funktionsförmåga i armar garanteras tillgänglighet till all miljö som byggs eller ändras. Undantag från tillgänglighetskravet med hänsyn till kulturhistoriska värden skall inte kunna medges. Dessutom föreslås att handikapporganisationerna skall ges besvärsrätt enligt PBL.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att bostäder och övrig bebyggelse görs tillgänglig för personer med olika former av funktionshinder och handikapp. Målet måste vara att uppnå en sådan tillgänglighet att alla människor på lika villkor skall kunna delta i samhällslivet. Krav på att bostäder och boendemiljöer skall vara tillgängliga för personer med olika funktionshinder ställs också i PBL. Dessa övergripande krav på tillgänglighet konkretiseras i sin tur i nybyggnadsreglerna liksom i de ombyggnadsregler som är under utarbetande. Det är dock ofrånkomligt att målet om en total tillgänglighet för alla måste avvägas mot vad som är praktiskt och ekonomiskt möjligt att genomföra. De nu gällande reglerna är resultatet av en sådan avvägning. Även om utfallet kan ifrågasättas från olika utgångspunkter är det utskottets uppfattning att de regler som i dag gäller i huvudsak svarar mot kravet på en acceptabel avvägning mellan de olika intressen som här gör sig gällande. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill förslagen i motionerna Bo503 (s) och Bo504 (s).
Hushållning med energi m.m.
Som ett led i strävandena att utveckla och introducera alternativa energislag föreslås i motion Bo233 (v) att åtgärder skall vidtas för att öka användningen av miljövänliga energislag i nyproducerade bostäder och andra lokaler. Enligt förslaget skall t.ex. bygglov för bostäder och lokaler som är ämnade att permanent värmas upp beviljas endast om energiförsörjningen till en viss del består av sådana energislag.
I Vänsterpartiets partimotion N419 anförs att kraven vid nyproduktion är högt ställda när det gäller värmeisolering och täthet. Vad som saknas är en helhetssyn och ett ekologiskt tänkande som minimerar energiåtgången i alla led, från byggmaterialtillverkning och byggande till användning och drift. Med hänvisning härtill föreslås att regeringen skall ta fram förslag till regler om energiminimering så att bl.a. solvärmen tillvaratas -- yrkande 2. I anslutning härtill förordas också att PBL skall ändras så att energirådgivning blir en obligatorisk uppgift för de kommunala byggnadsnämnderna -- yrkande 3.
Det bör enligt utskottets mening vara en strävan att åstadkomma en ökad energihushållning. Även enligt bostadsutskottets mening finns det sålunda skäl att både effektivisera och minska energiförbrukningen. En fråga som är av stor betydelse för energiförbrukningen och energieffektiviteten i bebyggelsen är naturligtvis utformningen av byggregler m.m. Gällande nybyggnadsregler innebär i förhållande till tidigare gällande byggnorm skärpta krav på energihushållning i alla bostadshus. Viss kritik har dock riktats mot reglerna bl.a. därför att tillräcklig hänsyn inte tas till elanvändningen. I den revidering av nybyggnadsreglerna som påbörjats av boverket ingår också överväganden avseende olika energikrav m.m. Som utskottet redovisat i det föregående innefattar sålunda boverkets översyn kraven på värmeåtervinning i byggnader liksom kraven på effektiv elanvändning samt energihushållning i fjärrvärmeområden.
Som framgår av framställningen ovan pågår det ett arbete som bl.a. syftar till att minska energiförbrukningen och förbättra energieffektiviteten i våra byggnader. Detta arbete innefattar i inte ringa utsträckning överväganden om regeländringar m.m. i enlighet med vad som förordas i de nu behandlade motionerna. Resultatet av dessa överväganden bör avvaktas. Vänsterpartiets partimotion N419 yrkande 2 samt motion Bo233 (v) avstyrks.
Frågan om energirådgivning som en obligatorisk uppgift för byggnadsnämnderna har tidigare behandlats av utskottet (1990/91:BoU4y s. 6). Utskottet har härvid anfört att ett obligatorium inte är den lämpligaste lösningen utan att det bör ankomma på varje kommun att med utgångspunkt bl.a. i de lokala behoven och förutsättningarna avgöra hur och i vilken utsträckning energirådgivning skall tillhandahållas. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill förslaget i Vänsterpartiets partimotion N419 yrkande 3.
Krav på barnsäkerhet m.m.
I motion Bo508 (v) anförs att byggreglerna i huvudsak gäller vid ny- eller ombyggnad, dvs. i samband med förändringar av något slag av en byggnad. Samtidigt framhålls att det finns tre undantag från denna princip där kraven kan hävdas separat och retroaktivt. Det gäller bl.a. säkerhetsanordningar vid maskindrivna portar. Enligt motionärernas mening bör förbättringskraven vad gäller barnsäkerhet inte enbart avse maskindrivna portar. De barnsäkerhetskrav som gäller vid nybyggnad bör enligt förslaget kunna hävdas oberoende av om andra åtgärder vidtas i byggnaden -- yrkande 1. I motionen anförs vidare att utvidgningen av förbättringskraven vad gäller barnsäkerhet skall ses som ett första steg på vägen mot en bomiljölag. Enligt motionärernas mening är det lika viktigt att slå vakt om hälsa, säkerhet och trevnad i boendemiljön som i arbetsmiljön, varför de föreslår att det som en parallell till arbetsmiljölagen skall införas en bomiljölag -- yrkande 2.
I fråga om krav på barnsäkerhet i befintliga byggnader m.m. vill utskottet anföra följande.
Tillgängliga undersökningar visar att de olyckor som drabbar barn i stor utsträckning sker i eller i direkt anslutning till hemmet. Förklaringen härtill är naturligtvis att barn, och då särskilt de yngre barnen, tillbringar en stor del av sin tid i denna miljö. Det är därför viktigt att bostad och boendemiljö utformas och utrustas så att risken för skador minimeras. Vid nybyggnad och i tillämpliga delar vid ombyggnad gäller också att en rad skyddsanordningar mot barnolycksfall skall vidtas. De med stöd av PBL utfärdade reglerna innebär i denna del bl.a. att skydd mot fallolyckor skall finnas vid fönster och balkongdörrar samt trappor m.m. Det skall vidare finnas svåråtkomliga förvaringsutrymmen för farliga produkter och hushållsredskap samt petsäkra eluttag m.m. För tomtmark gäller bl.a. att brunnar och bassänger skall ha ett tillfredsställande skydd mot barnolycksfall.
De ovan i korthet relaterade bestämmelserna får enligt utskottets mening ses som ett uttryck för den vikt som samhället fäster vid att barn skyddas mot olycksfall. Genom att barn inte har samma möjligheter och förmåga som vuxna att skydda sig mot skador och olycksfall är det naturligtvis särskilt viktigt att åtgärder vidtas som riktar sig mot denna grupp. När det gäller ny- och ombyggnad av bostäder m.m. ger också dagens regler förutsättningar för en tillfredsställande barnsäkerhet. I väsentliga delar är dock dessa bestämmelser relativt nya. Stora delar av det äldre bostadsbeståndet erbjuder därför inte samma skydd mot olycksfall. Det är emellertid inte sällan så att det även i det äldre bostadsbeståndet har vidtagits olika skyddsåtgärder, trots avsaknaden av tvingande bestämmelser. Många av dessa åtgärder är inte mer kostsamma eller komplicerade än att de relativt enkelt kan utföras i efterhand. Föräldrar och andra vuxna har självfallet också ett intresse av att se till att sådana åtgärder vidtas. Detta till trots kan det enligt utskottets mening finnas anledning att överväga behovet av ytterligare åtgärder för att öka barnsäkerheten.
Vikten av att åtgärder vidtas i ökad utsträckning också i det befintliga bostadsbeståndet för att undanröja riskerna för barnolycksfall motiverar enligt utskottets mening att denna fråga ses över. Inte minst gäller detta med avseende på de risker som finns i boendemiljön utanför själva bostaden. En fråga som i detta sammanhang särskilt bör uppmärksammas är enligt utskottets mening säkerheten vid brunnar. Utan att i förväg ta ställning till resultatet av övervägandena i denna del vill utskottet dels peka på möjligheten att i PBL reglera denna fråga när det gäller tomtmark, dels framhålla behovet av att överväga de ansvars- och skadeståndsrättsliga reglerna när en olycka har inträffat. De nu förordade övervägandena bör ges en bred inriktning där såväl säkerhetsmässiga som praktiska och ekonomiska konsekvenser av olika åtgärder beaktas. Samtidigt bör övervägandena inte enbart avse tillkomsten av tvingande regler m.m. utan de bör även omfatta möjligheterna att genom t.ex. olika informationsinsatser öka barnsäkerheten. Som utskottet i det föregående anfört är flera av de åtgärder som föreskrivs i samband med ny- och ombyggnad inte mer kostsamma eller komplicerade än att de relativt enkelt kan utföras i efterhand. Genom att göra fastighetsägare liksom föräldrar och andra boende medvetna om detta torde bättre förutsättningar för en ökad barnsäkerhet i framför allt våra bostäder skapas.
Vad utskottet nu med anledning av motion Bo508 (v) yrkande 1 anfört om krav på barnsäkerhet i befintliga byggnader m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
När det gäller frågan om införandet av en bomiljölag anför utskottet följande.
Utskottet kan med anslutning till tidigare ställningstaganden till motsvarande motionsyrkanden (senast 1990/91:BoU19 s. 23) konstatera att de regler som styr bostädernas utformning m.m. finns i bl.a. PBL och i nybyggnadsreglerna liksom i de ombyggnadsregler som är under utarbetande. I vissa avseenden är dessutom t.ex. miljö- och hälsoskyddslagstiftningens regler tillämpliga. En övervägande del av de förhållanden som motionärerna avser att reglera i en särskild bomiljölag har redan beaktats, om än i olika författningar. Någon ytterligare reglering på området i enlighet med förslaget i motion Bo508 (v) yrkande 2 bör enligt utskottets mening inte komma till stånd. Motionen avstyrks.
Krav på byggnader i övrigt
Enligt motion Bo241 (nyd) utgör de av boverket beslutade föreskrifterna för funktionskontroll av ventilationssystem ett klart avsteg från riksdagens beslut i frågan. Med hänvisning härtill hemställs om ett riksdagens tillkännagivande om boverkets bristfälliga föreskrifter i detta avseende som torde innebära att några undantag från eller lättnader i ventilationskontrollen för t.ex. småhus inte skall göras -- yrkande 2.
Förslaget i motionen baseras på bedömningen att boverkets föreskrifter avseende funktionskontroll av ventilationssystem m.m. genom att de bl.a. undantar vissa ventilationssystem inte skulle följa riksdagens beslut i frågan. Utskottet delar inte denna uppfattning. Riksdagsbeslutet (1990/91:BoU19 s. 17) innebar bl.a. att det borde uppdras åt boverket att överväga i vilken utsträckning och under vilka förutsättningar undantag från kravet på ventilationskontroll m.m. kunde göras. Motion Bo241 (nyd) yrkande 2 avstyrks.
Enligt motion Bo502 (s) är dagens samhälle så brandfarligt att installation av brandvarnare är en nödvändighet. Med hänvisning härtill föreslås dels att krav på brandvarnare skall föras in i nybyggnadsreglerna -- yrkande 1 -- , dels att en informationskampanj om information av brandvarnare i våra bostäder skall genomföras -- yrkande 2.
Ett väl fungerande brandlarm är enligt motion Bo512 (s) det säkraste sättet att upptäcka en brand, och det ger också förutsättningar för snabba insatser och effektiv släckning. I motionen föreslås därför att det i byggreglerna skall ställas krav på installation av brandvarnare vid nyproduktion samt vid renovering och tillbyggnad av äldre bostäder.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten och värdet av att brandvarnare installeras och underhålls. En väl fungerande brandvarnare kan medverka till att spara såväl liv som till att begränsa materiella skador. Frågan om installation av brandvarnare har också utretts av boverket, som helt nyligen lämnat ett förslag till regeringen i frågan. Förslaget bereds för närvarande i regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör resultatet av denna beredning avvaktas. Motionerna Bo502 (s) och Bo512 (s) avstyrks sålunda.
I motion Bo507 (fp) begärs förslag till sådan ändring i PBL att det blir obligatoriskt med värmekälla i badrum. Enligt motionären är det en gåta att dagens regler inte innefattar ett sådant obligatorium och då speciellt i fråga om äldrebostäder.
Enligt 3 kap. 5 § skall byggnader bl.a. ge möjlighet till ett tillfredsställande inomhusklimat. Detta allmänt formulerade krav har konkretiserats i de med stöd av PBL utfärdade nybyggnadsreglerna. I nybyggnadsreglerna ställs sålunda vissa temperaturkrav på olika typer av bostadsrum. I korthet innebär dessa krav att minimitemperaturen i princip skall vara 20 °C i badrum, vilket är 2 °C högre än i andra rum i vanliga bostäder. För äldrebostäder gäller detta högre temperaturkrav i såväl badrum som i andra rum. I dessa bostäder ställs sålunda samma krav på minimitemperatur i alla rum. Enligt utskottets mening får förslaget i motion Bo507 (fp) anses tillgodosett genom de nu i korthet refererade funktionskraven. Något behov av en ytterligare reglering med den detaljerade utformning som förordas i motionen föreligger enligt utskottets mening därför inte. Vad i motionen föreslagits beträffande värmekälla i badrum avstyrks sålunda.
Med utgångspunkt i strävandena att förbättra miljön i Stockholms län föreslås i motion Jo690 (fp) yrkande 14 såvitt nu är i fråga att källsortering av sopor bör underlättas genom att bostäder vid ny- och ombyggnad förses med utrymmen för förvaring av utsorterat avfall.
På förslag av bostadsutskottet uttalade riksdagen hösten 1988 (1988/89:BoU1 s. 10) att det fanns goda skäl att vidta åtgärder för att i samband med ny- och ombyggnad underlätta källsortering av sopor. Med anledning härav har boverket på regeringens uppdrag i nybyggnadsreglerna inarbetat nya bestämmelser som innebär att krav ställs på att utrymmen och anordningar för avfall skall vara så utformade att olika typer av avfall kan förvaras och hämtas var för sig. Bestämmelserna i denna del träder i kraft den 1 juli 1992. Vad i motion Jo690 (fp) yrkande 14 såvitt nu är i fråga förordats är sålunda redan tillgodosett. Motionen avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1.beträffande utformningen av byggreglerna m.m. att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Bo236 yrkande 9 och 1991/92:N272 yrkande 4, res. (nyd)
2.beträffande krav på tillgänglighet att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Bo503 och 1991/92:Bo504,
3.beträffande energihushållning att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Bo233 och 1991/92:N419 yrkande 2, men. (v) - delvis
4.beträffande energirådgivning att riksdagen avslår motion 1991/92:N419 yrkande 3, men. (v) - delvis
5.beträffande krav på barnsäkerhet i befintliga byggnader m.m. att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Bo508 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6.beträffande en bomiljölag att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo508 yrkande 2, men. (v) - delvis
7.beträffande funktionskontroll av ventilationssystem att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo241 yrkande 2,
8.beträffande brandvarnare att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Bo502 och 1991/92:Bo512,
9.beträffande värmekälla i badrum att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo507,
10.beträffande källsortering av sopor att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo690 yrkande 14 i denna del.
Stockholm den 9 april 1992
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit:
Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Ulf Lönnqvist (s), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Dan Eriksson i Stockholm (nyd), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Inga Berggren (m) och Lars Stjernkvist (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Utformningen av byggreglerna m.m. (mom. 1)
Dan Eriksson i Stockholm (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Det torde" och på s. 5 slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:
Det mest uppenbara problemet på dagens bostadsmarknad är det höga kostnadsläget. De huvudsakliga förklaringarna till de höga byggkostnaderna och därmed också de höga boendekostnaderna är bristen på konkurrens och kraftiga subventioner som medverkat till en okänslighet för prishöjningar. En annan mycket viktig förklaring är den omfattande regleringen av byggandet. Som framhålls i Ny demokratis partimotion Bo236 har befintliga regler genom sin detaljeringsgrad verkat hämmande för nya lösningar inom bostadsbyggandet. Utvecklings-, försöks- och experimentverksamheten har direkt motverkats av offentliga myndigheter där alternativa lösningar regelmässigt har ansetts falla utanför ramen för gällande regler. Vad som erfordras är därför en total avreglering i fråga om byggandet m.m. Utgångspunkten för en sådan avreglering bör enligt utskottets mening vara att endast behålla de regler som behövs för att trygga säkerhet, handikappanpassning och hygien. En avreglering med denna inriktning skulle bl.a. leda till lägre byggkostnader och en minskad likriktning i byggandet.
Vad utskottet nu med anslutning till Ny demokratis partimotioner Bo236 yrkande 9 samt N272 yrkande 4 anfört om en avreglering av bostadsbyggandet m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1.beträffande utformningen av byggreglerna m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Bo236 yrkande 9 och 1991/92:N272 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Eva Zetterberg (v) anför:
Energihushållning (mom. 3)
Det finns i dag en rad tekniska lösningar för uppvärmning och energiproduktion m.m. där olika alternativa, miljövänliga energislag används. Som framhålls i motion Bo233 (v) har utvecklingen av solenergianläggningar, värmepumpar och vindkraftsanläggningar m.m. nu nått så långt att de kan användas i kommersiell produktion. Bristen på statligt stöd och engagemang har dock medfört att det varit svårt att få till stånd en mer omfattande introduktion av denna typ av anläggningar. Åtgärder måste därför vidtas för att öka användningen av miljövänliga energislag i nyproducerade bostäder och andra lokaler. En sådan åtgärd är att bygglov för bostäder och lokaler som är ämnade att permanent värmas upp bör beviljas endast om energiförsörjningen till en viss del består av sådana energislag.
Det kan vidare hävdas att det som saknas är en helhetssyn och ett ekologiskt tänkande som minimerar energiåtgången i byggandets alla led, från byggmaterialtillverkning och byggande till användning och drift. I enlighet med förslaget i Vänsterpartiets partimotion N419 bör det därför uppdras åt regeringen att ta fram förslag till regler om energiminimering i byggandet genom att bl.a. solvärmen tillvaratas.
Vad som ovan med anledning av Vänsterpartiets partimotion N419 yrkande 2 samt motion Bo233 (v) anförts om energihushållning i byggnader bör riksdagen som sin mening ger regeringen till känna.
Energirådgivning (mom. 4)
Genom det stöd som fram till år 1986 kunde utgå till kommunal energirådgivning byggdes en verksamhet och kompetens upp i kommunerna som har varit av stort värde bl.a. när det gäller att få till stånd en förbättrad energihushållning. Verksamheten och därmed också kompetensen har dock successivt trappats av. Detta är en olycklig utveckling inte minst mot bakgrund av att tidpunkten för kärnkraftsavvecklingen rycker allt närmare. Med hänvisning härtill och till de goda erfarenheterna av den hittillsvarande verksamheten med kommunala energirådgivare bör åtgärder vidtas för att återinföra energirådgivarna i landets samtliga kommuner. I enlighet med förslaget i den nu behandlade partimotionen (v) bör sålunda plan- och bygglagen ändras så att kommunerna blir skyldiga att bistå med energirådgivning.
Vad som ovan med anledning av Vänsterpartiets partimotion N419 yrkande 3 anförts beträffande energirådgivning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
En bomiljölag (mom. 6)
Utskottet har ovan ställt sig bakom förslaget i motion Bo508 (v) om att krav på förbättrad barnsäkerhet skall kunna ställas på befintlig bebyggelse utan att andra byggnadsåtgärder samtidigt vidtas. Detta ställningstagande kan väsentligt öka säkerheten för barn. Som framhålls i samma motion kan detta ses som ett viktigt första steg mot en bomiljölag som med arbetsmiljölagen som förebild ger förutsättningar för att alla boende skall tillförsäkras en bra och säker boendemiljö i såväl ny- och ombyggda som befintliga bostäder.
Det måste betraktas som ett självklart mål att alla skall tillförsäkras sunda och hygieniska bostäder av god kvalitet inte minst i det befintliga beståndet. Frågan är hur detta mål skall uppnås. De regler som finns och som påverkar boendemiljöfrågor är för närvarande spridda i olika lagar och administreras av olika myndigheter. Bostäders utformning m.m. vid tillkomsten styrs av reglerna i PBL och av nybyggnadsreglerna. De ombyggnadsregler som är under utarbetande får naturligtvis också tillmätas stor betydelse. I vissa avseenden är även miljö- och hälsoskyddslagstiftningens bestämmelser tillämpliga. Förutsättningarna för att nå målet skulle väsentligt förbättras om de regler som syftar till att tillgodose goda boendemiljöer samlas i en särskild bomiljölag. Den bör också omfatta barns och ungdomars vistelsemiljö som t.ex. daghem, skolor och fritidslokaler. Lagen bör i första hand reglera de faktorer som har betydelse ur hälsosynpunkt, men även andra för boendemiljön väsentliga förhållanden bör kunna regleras i lagen. I sammanhanget kan övervägas i vilken utsträckning arbetsmiljölagen kan tjäna som förebild för lagens utformning.
Vad som ovan med anledning av motion Bo508 (v) yrkande 2 anförts beträffande en bomiljölag bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 3, 4 samt 6 borde ha hemställt:
3.beträffande energihushållning att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Bo233 och 1991/92:N419 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
4.beträffande energirådgivning att riksdagen med anledning av motion 1991/92:N419 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
6.beträffande en bomiljölag att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Bo508 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,