Egenskapskrav på byggnader m.m.
Betänkande 1991/92:BoU3
Bostadsutskottets betänkande
1991/92:BOU03
Egenskapskrav på byggnader m.m.
Innehåll
1991/92 BoU3
Sammanfattning
Utskottet avstyrker i betänkandet tio motionsyrkanden med krav på ändrade byggnormer m.m.
Motionerna
I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1991 väckta motionerna
1990/91:Bo206 av Ingvar Björk och Bo Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillägg till boverkets instruktion.
1990/91:Bo246 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om s.k. fribyggen.
1990/91:Bo252 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om byggnormer.
1990/91:Bo402 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen förordats om utformningen av boverkets nybyggnadsregler.
1990/91:Bo411 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas 24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder vad avser normer vid ny- och ombyggnader i syfte att förbättra ungdomens situation på bostadsmarknaden.
1990/91:Bo504 av Gunilla Andersson och Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en översyn av gällande normer bör ske för att främja daghemsutbyggnaden.
1990/91:Bo508 av Anita Stenberg och Ragnhild Pohanka (mp) vari yrkas att riksdagen ger regeringen i uppdrag att se till att tillämpningsföreskrifter till plan- och bygglagen revideras i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Bo525 av Ulla-Britt Åbark och Anita Johansson (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett tillägg i Svensk byggnorm om installation av brandvarnare, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av information om installation av brandvarnare i våra bostäder.
1990/91:Bo538 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad flexibilitet beträffande byggnaders och lokalers utformning. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Fi516.
Uppgifter i anslutning till motionerna
Normsystemets uppbyggnad m.m.
Plan- och bygglagen (1987:10) -- PBL -- trädde i kraft den 1 juli 1987 efter beslut av riksdagen hösten 1986 (BoU 1986/87:1). Den ersatte därvid byggnadslagen, byggnadsstadgan samt lagen om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande.
De grundläggande kraven på byggnader kommer till uttryck i 3 kap. PBL. Med stöd av PBL (16 kap. 1 §) har regeringen utfärdat plan- och byggförordningen (PBF) i vilken boverket bemyndigas att meddela föreskrifter till PBL avseende nybyggnad och ombyggnad samt förbättring. De av boverket med stöd härav utfärdade nybyggnadsreglerna trädde i kraft den 1 januari 1989 och gäller fullt ut fr.o.m. den 1 januari 1991. Dessförinnan har äldre bestämmelser övergångsvis kunnat tillämpas. Nybyggnadsreglerna gäller uppförande av nya byggnader som kräver bygglov. I fråga om byggnader som får uppföras utan bygglov skall reglerna tillämpas i skälig utsträckning.
Krav på hörselslingor resp. brandvarnare
Den tidigare gällande byggnormen (SBN 1980) innehöll ett direkt uttalat krav på att teleslingor -- även kallade hörselslingor -- skulle installeras i samlingslokaler. I dagens nybyggnadsregler finns dock inte detta krav utsatt. Däremot omfattar de allmänna kraven på tillgänglighet i 3 kap. 7 § PBL även hörselskadade. Detta innebär bl.a. att lokaler dit allmänheten har tillträde skall kunna användas av hörselskadade genom att erforderliga tekniska hjälpmedel installeras.
Bostadsutskottet behandlade under föregående riksmöte (1990/91:BoU2 s. 8) en motion med förslag bl.a. om att nybyggnadsreglerna borde revideras så att kravet på hörselslingor klart framgick. Utskottet uttalade härvid att kravet på att samlingslokaler skall vara tillgängliga och användbara för hörselskadade kvarstod och att nybyggnadsreglerna i detta avseende inte kunde anses innebära någon uppluckring i förhållande till SBN 1980. Enligt utskottet kunde det dock inte uteslutas att det fanns behov av ett förtydligande av nybyggnadsreglerna på området. Det borde därför övervägas på vilket sätt reglerna kunde utformas så att tillgänglighetskravet för hörselskadade verkligen efterlevdes. Detta gav riksdagen regeringen till känna.
Med anledning av riksdagens tillkännagivande gav den dåvarande regeringen våren 1991 boverket i uppdrag att lämna de förslag eller genomföra de åtgärder som kunde föranledas härav. Boverket har sedermera i en skrivelse redovisat resultatet av uppdraget. Skrivelsen bereds f.n. inom regeringskansliet.
Varken dagens nybyggnadsregler eller den tidigare gällande byggnormen innefattar något krav på installation av brandvarnare i bostäder. Riksdagen har också vid flera tillfällen (senast 1988/89:BoU3 s. 30) avvisat motionsyrkanden om att regler om obligatorisk installation av brandvarnare skall införas. Utskottet har härvid bl.a. hänvisat till att i första hand andra vägar för att öka antalet brandvarnare bör väljas och till det ansvar och intresse som de boende liksom den statliga räddningstjänstorganisationen och försäkringsbolagen m.fl. har av att brandvarnare installeras och underhålls.
På uppdrag av den tidigare regeringen utreder boverket f.n. behovet av föreskrifter om brandvarnare eller brandlarm i bostäder. Enligt utredningsuppdraget behöver en rad frågor närmare utredas innan det går att ta ställning till om ett generellt krav på brandvarnare eller brandlarm i bostadshus skall införas och hur det i så fall skall utformas. Uppdraget, som skall genomföras i samråd med räddningsverket och andra berörda, kommer att redovisas till regeringen under senare delen av år 1991.
Utskottet
Normsystemets uppbyggnad m.m.
Utskottet tar inledningsvis upp fyra motionsyrkanden som från olika utgångspunkter för fram förslag om förenklade nybyggnadsregler och genomförandet av s.k. fribyggen.
Mot bakgrund av bostadssituationen i Stockholms län förordas i motion 1990/91:Bo246 (fp) yrkande 1 att erfarenheterna från s.k. fribyggen skall tas till vara.
I motion 1990/91:Bo252 (fp) yrkande 20 föreslås att tillämpningen av den nya byggnormen skall följas för att utröna om den inneburit en minskning av detaljregleringen av byggandet. Motionärerna anför också att det bör vara möjligt att genomföra s.k. fribyggen.
Omfånget och inriktningen på byggnormerna diskuteras i moderata samlingspartiets partimotion 1990/91:Bo402. Enligt motionärerna har nybyggnadsföreskrifterna inneburit en otillräcklig omarbetning av tidigare gällande byggnormer. Antalet bestämmelser föreslås därför i motionens yrkande 19 reduceras kraftigt och helt utformas som funktionskrav. I motion 1990/91:Bo411 (m) yrkande 24 hemställs om åtgärder vad avser normer vid ny- och ombyggnad i syfte att förbättra ungdomens situation på bostadsmarknaden.
Med anledning av vad som i de nu aktuella motionerna föreslagits beträffande utformningen av nybyggnadsreglerna m.m. vill utskottet anföra följande.
Det torde vara en allmänt omfattad uppfattning att de regler som styr byggandet inte skall göras mer omfattande än nödvändigt. Den övergång till s.k. funktionskrav som skett genom nybyggnadsreglerna innebär också att normernas omfång har minskat i jämförelse med tidigare. Enligt utskottets mening bör det dock vara möjligt att ytterligare förenkla dagens regler. Inom boverket pågår också ett arbete med att samla in och bearbeta erfarenheterna från tillämpningen av nybyggnadsreglerna i syfte att arbeta in dessa erfarenheter i en ny version. Verkets avsikt är härvid bl.a. att söka förenkla och renodla de olika funktionskrav som ställs. Regeringen har ambitionen att förenkla inom bostadssektorn. Ett arbete med den inriktning som föreslås i de nu aktuella motionerna kommer alltså till stånd utan någon riksdagens begäran härom. Enligt utskottets uppfattning finns det mot bakgrund härav inte tillräckliga skäl för riksdagen att bifalla förslagen i moderata samlingspartiets partimotion 1990/91:Bo402 yrkande 19 samt motionerna 1990/91:Bo246 (fp) yrkande 1, 1990/91:Bo252 (fp) yrkande 20 och 1990/91:Bo411 (m) yrkande 24. Motionerna avstyrks.
Avslutningsvis i detta avsnitt behandlar utskottet två motionsyrkanden som avser regelsystemet för vissa lokaler för vård och omsorg.
I motion 1990/91:Bo504 (s) begärs en översyn av gällande normer för att främja daghemsutbyggnaden.
Som en del i ett förslag som syftar till en omvandling av den offentliga sektorn föreslås i motion 1990/91:Bo538 (fp) att de regler som styr utformningen av byggnader och lokaler inom vård- och omsorgssektorn skall ges en större flexibilitet.
Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom förslagen i motionerna 1990/91:Bo504 (s) och 1990/91:Bo538 (fp) i vad avser regelsystemet för daghem m.m. Det får förutsättas att även vad i dessa motioner förordats kommer att omfattas av det ovan redovisade arbetet med en översyn av byggnormerna. Motionerna avstyrks sålunda.
Krav på hörselslingor resp. brandvarnare m.m.
Enligt motion 1990/91:Bo508 (mp) bör nybyggnadsreglerna revideras så att de tekniska lösningar som krävs för att göra lokaler m.m. tillgängliga för hörselskadade direkt anges.
Vid sin behandling av ett motsvarande motionsyrkande om krav på hörselslingor under föregående riksmöte (1990/91:BoU2 s. 8) uttalade utskottet att kravet på att lokaler m.m. skall vara tillgängliga och användbara för hörselskadade ligger fast och att avsaknaden av detaljerade föreskrifter snarast bör ses som en öppenhet för nya tekniska lösningar och en möjlighet till lokal anpassning. Samtidigt anförde utskottet att det inte kunde uteslutas att ett förtydligande av nybyggnadsreglernas innebörd i denna del kunde behövas och att det därför borde ankomma på regeringen att överväga behovet härav. Som framgår av framställningen ovan bereds f.n. frågan inom regeringskansliet bl.a. mot bakgrund av en av boverket genomförd genomgång av ärendet. Enligt utskottets mening bör resultatet av denna beredning avvaktas. Motion 1990/91:Bo508 (mp) avstyrks.
Enligt motion 1990/91:Bo525 (s) är dagens samhälle så brandfarligt att behovet av brandvarnare är en nödvändighet. Med hänvisning härtill föreslås dels att krav på brandvarnare skall föras in i nybyggnadsreglerna -- yrkande 1, dels att en informationskampanj om information av brandvarnare i våra bostäder skall genomföras -- yrkande 2.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten och värdet av att brandvarnare installeras och underhålls. Frågan om installation av brandvarnare utreds också, som redovisats ovan, av boverket. Enligt utskottets mening bör resultatet av detta arbete avvaktas. Motion 1990/91:Bo525 (s) avstyrks sålunda.
Med hänvisning bl.a. till kommunernas ökade ansvar i normfrågor förordas i motion 1990/91:Bo206 (s) att boverkets instruktion skall ges ett tillägg som innebär att verket ges ett direkt ansvar för utbildning och kunskapsförmedling i fråga om byggnaders tillgänglighet för funktionshindrade.
Som redovisas i motionen åligger det enligt boverkets instruktion (1988:590) bl.a. verket att förmedla kunskaper och erfarenheter inom sitt verksamhetsområde (4 §). Häri ingår naturligtvis också ett ansvar för kunskapsförmedlingen avseende gällande bestämmelser m.m. i fråga om byggnaders tillgänglighet för funktionshindrade. Vad i motion 1990/91:Bo206 (s) förordats får sålunda anses tillgodosett redan genom den nu gällande instruktionen för boverket. Motionen avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1.beträffande utformningen av nybyggnadsreglerna m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo246 yrkande 1, 1990/91:Bo252 yrkande 20, 1990/91:Bo402 yrkande 19 och 1990/91:Bo411 yrkande 24,
2.beträffande regelsystemet för daghem m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo504 och 1990/91:Bo538,
3.beträffande hörselslingor att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo508,
4.beträffande brandvarnare att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo525,
5.beträffande boverkets instruktion att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo206.
Stockholm den 5 november 1991
På bostadsutskottets vägnar
Oskar Lindkvist
I beslutet har deltagit: Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s), Ulf Lönnqvist (s), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Inga Berggren (m), Max Montalvo (nyd) och Rune Thorén (c).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.