Djurförsök
Betänkande 1995/96:JoU18
Jordbruksutskottets betänkande
1995/96:JOU18
Djurförsök
Innehåll
1995/96 JoU18
Sammanfattning
Utskottet behandlar här 42 motionsyrkanden om djurförsök m.m. från den allmänna motionstiden 1995. Motionerna avser bl.a. lagstiftning rörande försöksdjur och myndighets tillsynsbefogenheter, djurtest av kosmetika och hygienprodukter, avveckling av djurförsök, utveckling av alternativ till djurförsök och den etiska prövningen. Samtliga motioner avstyrks.
Till betänkandet fogas åtta reservationer och två särskilda yttranden.
Motionerna
1994/95:Ub905 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav på omedelbart stopp för alla onödiga djurförsök, som kan innebära plåga för djuret,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av gällande reglemente och lagstiftning för vetenskapliga djurförsök så att myndighetsveterinär har befogenhet att ingripa vid oförutsett lidande för djur i djurförsök,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökade krav på försöksdjursetiska nämnders rutiner vid djurförsöksärenden samt nya bestämmelser om speciell utbildning i djurkunskap för nämndernas ledamöter.
1994/95:Jo504 av Rose-Marie Frebran och Gullan Lindblad (kds, m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att djurskyddslagen även skall ge försöksdjur lagstadgad rätt till utrymmen och vård som tillgodoser beteendemässiga krav,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige inom EU bör medverka till att en plan för halvering av antalet djurförsök fram till år 2000 upprättas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en nationell strategi för halvering av antalet försöksdjur till år 2000,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige inom EU bör medverka till utökad kontroll och efterlevnad av EU:s djurförsöksdirektiv.
1994/95:Jo511 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stärka de djurförsöksetiska nämndernas rekommendationer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en avvecklingsplan för djurförsöken i enlighet med det som EU- kommissionen slagit fast,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvärdering av djurförsöksverksamheten i efterhand,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till alternativ till LC50- tester,
5. att riksdagen hos regeringen begär en utredning för att se över de metoder som finns när det gäller produktion av monoklonala antikroppar, enligt vad som i motionen anförts.
1994/95:Jo512 av Elving Andersson och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en avvecklingsplan för djurförsök,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avgiftsbeläggning av djurförsök,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering av de djurförsöksetiska nämndernas beslut och rekommendationer,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändringar i djurskyddslagen.
1994/95:Jo513 av Lennart Beijer m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär ett samlat program för hur Sverige skall arbeta för att EU skall realisera sitt kosmetikadirektiv,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om märkning av kosmetika med uppgift om huruvida det testats på djur eller ej.
1994/95:Jo515 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i Sverige förbjudna djurtester av kosmetika och hygienprodukter samt djurtester av råvaror som ingår i dessa produkter, samt att Sverige från 1998 bör förbjuda försäljning av kosmetika och hygienprodukter där ingående råvaror testats på djur, vare sig produkterna tillverkats eller testats i Sverige eller andra länder.
1994/95:Jo516 av Elving Andersson och Anders Svärd (c) vari yrkas
1. att riksdagen av regeringen begär ett förslag till förbud mot djurtestning av kosmetika och hygienprodukter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett förbud från 1998 mot försäljning av kosmetika och hygienprodukter som testats på djur,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges agerande gentemot EU och OECD.
1994/95:Jo522 av Birgitta Gidblom och Lisbet Calner (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts mot import av apor i djurförsökssyfte.
1994/95:Jo523 av Birgitta Gidblom (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om djurtester av kosmetika och hygienprodukter.
1994/95:Jo525 av Birgitta Gidblom (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning i och forskning om alternativ till djurförsök.
1994/95:Jo529 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av ett institut för strategisk alternativforskning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatorisk djurförsöksetik i forskningsutbildningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en avvecklingsplan för djurförsök,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav på myndighet att redovisa avvecklingsplan för djurförsök,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att myndigheter som kräver djurförsök skall redovisa hur de håller sig informerade om utvecklingen av alternativ och hur de avser att informera berörda företag,
7. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag som innebär krav på substitution av djurförsök då alternativ finns,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att när annat lands myndighet accepterat alternativ till djurförsök också svensk myndighet skall acceptera detta,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksdjurs rätt till naturligt beteende,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Centrala försöksdjursnämndens skyldigheter,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av gällande regler så att myndighetsveterinär har befogenhet att ingripa vid oförutsett lidande för djur i samband med djurförsök,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökade krav på djuretiska nämndernas ledamöter vad gäller närvaro vid försökstillfällen, vid tillfällen mellan försöken och eventuellt efter försöken,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om speciell utbildning i djurkunskap för etiska nämnders ledamöter,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stärkt djurskyddsintresse i de etiska nämnderna,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om djurförsöksstatistik i Statistisk årsbok,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kosmetika- och hygientester på djur,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot försäljning av djurtestade kosmetika- och hygienprodukter,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud av import av viltfångade apor till djurförsök.
Utskottet
Motionerna
Lagstiftning m.m.
Enligt motion Jo504 (mp) yrkande 1 skall djurskyddslagen även ge försöksdjur lagstadgad rätt till utrymmen och vård som tillgodoser beteendemässiga krav. I stället för att helt undanta försöksdjuren från sådan lagstadgad rätt vore det bättre att möjliggöra undantag i de enskilda fall där man inte kan klara lagens målsättning. Motsvarande krav framförs även i motion Jo512 (c) yrkande 4. I motion Jo529 (mp) yrkande 9 framhålls att försöksdjuren i dag ofta hamnar utanför det lagskydd som reglerar djurens rätt till naturligt beteende. Försöksdjuren skall ges lagstadgad rätt till naturligt beteende oavsett ekonomiska överväganden.
Enligt motionerna Jo529 (mp) yrkande 11 och Ub905 (mp) yrkande 32 bör gällande regler ändras så att myndighetsveterinär har befogenhet att ingripa vid oförutsett lidande för djur i samband med djurförsök.
I motion Jo522 (s) yrkas att import av apor i djurförsökssyfte (fångade eller uppfödda) förbjuds. Enligt motionärerna finns det starka djurskyddsskäl för att stoppa handeln med dessa apor. Enligt motion Jo529 (mp) bör Sverige aktivt verka för att det inom EU införs ett förbud mot import av viltfångade apor (yrkande 23).
Kosmetika
Krav på förbud mot djurtester av kosmetika och hygienprodukter samt att all försäljning av djurtestade produkter förbjuds från år 1998 framförs i motionerna Jo515 (fp), Jo516 (c) yrkandena 1 och 2, Jo523 (s) samt Jo529 (mp) yrkandena 16 och 17. I motion Jo513 (v) yrkande 2 begärs ett samlat program för hur Sverige skall arbeta för att EU skall realisera sitt kosmetikadirektiv. Vidare är det viktigt att man, när det gäller märkning, uppnår en lösning som är förenlig med EU:s kosmetikadirektiv, så att man på ett för konsumenten lättillgängligt sätt skall kunna upplysa om huruvida kosmetika testats på djur eller inte (yrkande 3). Enligt motion Jo516 (c) yrkande 3 bör Sverige verka för att alternativa metoder för kosmetikatest utvecklas, utvärderas och genomförs före 1997. I motion Ub905 (mp) krävs att plågsamma djurförsök som gäller tester för onödiga varor som kosmetika skall stoppas (yrkande 31).
Avveckling av djurförsöken m.m.
Enligt motion Jo504 (kds, m) yrkande 3 bör Sverige inom EU medverka till att en plan för halvering av antalet djurförsök fram till år 2000 upprättas. Vidare bör en nationell strategi för halvering av antalet djurförsök till år 2000 utarbetas (yrkande 4). Sverige bör inom EU även medverka till utökad kontroll och efterlevnad av EU:s djurförsöksdirektiv (yrkande 5). Enligt motionerna Jo511 (v) yrkande 2, Jo512 (c) yrkande 1 och Jo529 (mp) yrkande 4 bör en avvecklingsplan för djurförsöken utarbetas. I sistnämnda motion yrkas vidare att de myndigheter som kräver djurförsök i samband med olika tester skall åläggas att redovisa interna avvecklingsplaner som medför att den nationella målsättningen kan uppnås (yrkande 5).
Enligt motion Jo512 (c) yrkande 2 bör djurförsöken avgiftsbeläggas. Här- igenom tillskapas nödiga resurser för att tillse att djurskyddslagen efterlevs även när det gäller försöksdjuren.
Alternativ till djurförsök
I motion Jo511 (v) yrkas att en utredning tillsätts med uppgift att se över möjligheterna att avskaffa den klassiska användningen av LC50-metoden samt pröva vilka insatser som krävs för att användandet av djur i LC50-försök skall kunna ersättas med alternativa metoder (yrkande 4). Vidare bör regeringen låta se över de metoder som finns när det gäller produktion av monoklonala antikroppar. Enligt motionärerna finns det i dag metoder för att producera antikroppar genom cellodling (yrkande 5).
Enligt motion Jo525 (s) bör en obligatorisk och ingående utbildning i alternativa metoder ingå i högskolans grund- och forskarutbildning för medicinare och biologer. I motion Jo529 (mp) yrkas att ett institut för strategisk alternativforskning inrättas (yrkande 2). I forskningsutbildningen bör ingå en obligatorisk del om djurförsöksetik (yrkande 3). Vidare skall myndigheter som kräver djurförsök redovisa hur de håller sig informerade om utvecklingen av alternativ och hur de avser att informera berörda företag (yrkande 6). Regeringen bör utarbeta ett lagförslag som innebär krav på substitution av djurförsök då alternativ finns (yrkande 7), och när annat lands myndighet accepterat alternativ till djurförsök skall också svensk myndighet acceptera detta (yrkande 8).
Den etiska prövningen m.m.
I motion Jo511 (v) yrkande 1 framhålls att de djurförsöksetiska nämndernas rekommendationer måste stärkas för att den djurförsöksetiska prövningen skall kunna spela den roll som det är tänkt. I stället för att nämnderna skall kunna tillstyrka ansökningar med iakttagande av vissa råd bör nämnderna i stället ges möjlighet att tillstyrka ansökningar under förutsättning att den sökande följer de råd som nämnden avger. Enligt motionen behövs vidare en utvärdering några år i efterhand av djurförsöksverksamheten för att man skall få en överblick över om de djurförsök som görs stämmer överens med de av riksdagen beslutade kraven (yrkande 3). Enligt motion Jo512 (c) bör frågan om huruvida de djurförsöksetiska nämnderna verkligen följer gällande föreskrifter bli föremål för en utvärdering. Vidare är det angeläget att en sådan utvärdering även omfattar efterlevnaden av de rekommendationer som meddelas av nämnderna (yrkande 3). I motion Jo529 (mp) krävs att Centrala försöksdjursnämnden, som är huvudman för de djurförsöksetiska nämnderna, åläggs att skärpa tillsynen över nämnderna så att djurförsök inte används då alternativ finns (yrkande 10). Vidare bör ledamöterna i nämnderna ha en självklar kontakt med de djurs liv man beslutar om. Anvisningarna bör därför ändras så att de ledamöter som deltagit vid godkännande av ett djurförsök skall närvara vid minst ett försökstillfälle. Det skall dessutom vara obligatoriskt att besöka djuren mellan försöken och vidare skall ledamöterna närvara vid eventuell avlivning av försöksdjuren (yrkande 12). Vidare är det viktigt att alla ledamöter i nämnden har goda kunskaper om berörda djurarters naturliga levnadssätt, speciella behov och beteende (yrkande 13). Enligt yrkande 14 bör djurskyddsintressena stärkas i de etiska nämnderna och vidare bör djurförsöksstatistik redovisas av SCB i Statistisk årsbok (yrkande 15). De i sistnämnda motion framförda synpunkterna återkommer till stor del även i motion Ub905 (mp) yrkande 33.
Utskottets överväganden
Lagstiftning m.m.
Djurskyddslagen (1988:534) i den lydelse den fick efter omarbetningen under 1980- talet syftar till ett förbättrat djurskydd. Lagen gäller liksom tidigare husdjur och andra djur som hålls i fångenskap. Det övergripande målet är enligt djurskyddslagens 2 § att djuren skall behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Paragrafen omfattade fram till den 1 juli 1990 även försöksdjuren fullt ut. Härigenom kunde en kommunal miljö- och hälsoskyddsnämnd förhindra att djurförsök, som inte bedömdes godtagbara från djurskyddssynpunkt, utfördes inom kommunen. Enligt 1990 års lagändring skall försöksdjur inte anses vara utsatta för onödigt lidande eller sjukdom vid användningen om denna tillstyrkts av en djurförsöksetisk nämnd.
I samband med lagändringen anförde utskottet bl.a. följande (1989/90: JoU23). Användningen av försöksdjur skall enligt djurskyddslagen prövas från etisk synpunkt innan försöket påbörjas. Prövningen görs av särskilda nämnder. Den djurförsöksetiska nämndens uppgift är att göra en ingående och allsidig bedömning av nödvändigheten av ett djurförsök och de etiska problemen kring försöket. Vid prövningen gäller enligt djurskyddsförordningen att nämnden skall ta hänsyn till å ena sidan försökets betydelse och å andra sidan lidandet för djuret. Den etiska prövningen tillgodoser bl.a. kravet på att djur inte onödigtvis utsätts för lidande och sjukdom. Avsikten med gällande bestämmelser är givetvis att den bedömning av angelägenheten av forskningen som görs av de djurförsöksetiska nämnderna skall vara bindande för tillsynsmyndigheterna. I annat fall förlorar den etiska prövningen en del av sitt värde. Miljö- och hälsoskyddsnämnderna har att se till att försöket utförs i enlighet med den tillstyrkta ansökningen och att djurens vård och förvaring är tillfredsställande från djurskyddssynpunkt.
Av redogörelsen ovan framgår att nuvarande utformning av 2 § djurskyddslagen förutsätter en väl fungerande djurskyddstillsyn. Utskottet har tidigare uttalat att om djurskyddslagstiftningen verkligen skall få genomslag i det praktiska arbetet krävs det bl.a. en effektiv och målmedveten djurskyddstillsyn i alla delar av landet. Med anledning av de brister som påvisats av bl.a. Riksdagens revisorer (1993/94:RR8) uttalade riksdagen, på utskottets förslag, att regeringen skulle återkomma med förslag om de ytterligare åtgärder som kan anses erforderliga om handläggningen i djurskyddsärenden inte kan anses uppfylla de grundläggande kraven och ambitionerna i djurskyddslagen (1994/95:JoU1, rskr. 32). I beslut den 1 juni 1995 har regeringen tillkallat en särskild utredare med uppgift att redovisa och utvärdera hur tillsynen enligt djurskyddslagen och med stöd av lagen meddelade föreskrifter bedrivs samt lämna förslag till hur tillsynen fortsättningsvis bör anordnas. Uppdraget skall redovisas under våren 1996. Utredaren skall bl.a. utvärdera 2 § djurskyddslagen och de avgränsningsproblem som kan finnas beträffande de kommunala nämndernas tillsynsansvar i fråga om försöksdjur. Vidare skall utredaren utvärdera 4 § djurskyddslagen och överväga om inte Jordbruksverkets rätt att meddela föreskrifter bör omfatta samtliga djur (dir. 1995:36). I avvaktan på resultatet av utredningen anser utskottet det inte meningsfullt att nu föreslå något riksdagsuttalande med anledning av motionerna Jo504 yrkande 1, Jo512 yrkande 4, Jo529 yrkandena 9 och 11 samt Ub905 yrkande 32. Motionerna avstyrks i berörda delar.
När det gäller frågan om införsel av apor för djurförsöksändamål vill utskottet anföra följande. De inom EU gällande reglerna beträffande djur som används för försök eller andra vetenskapliga ändamål återfinns framför allt i direktivet 86/609/EEG. Bl.a. föreskrivs att varje medlemsstat skall se till att djurförsök där djur utnyttjas som är att anse som utrotningshotade i enlighet med bilaga 1 i konventionen om internationell handel med utrotningshotade vilda djur och växter (den s.k. CITES-konventionen) och bilaga C, del 1 i förordning (EEG) nr 3626/82 tillåts endast på villkor att de står i överensstämmelse med den förordningen och att avsikten med försöken är tillgodoseendet av viktiga biomedicinska syften där den berörda arten i rena undantagsfall visar sig vara den enda som kan användas för dessa ändamål (art. 4). Vidare föreskrivs att försök på djur som infångats i naturen inte får utföras annat än när försök på andra djur inte skulle vara till fyllest för att uppnå syftena med försöket (art. 7). Alla apor (primater) som används för försök skall vara uppfödda för ändamålet såvida det inte medgivits en generell eller speciell dispens i överensstämmelse med bestämmelser som utfärdats av den nationella myndigheten (art. 21). Ifrågavarande direktiv skall inte inskränka rätten för medlemsstaterna att tillämpa eller besluta om strängare åtgärder för skyddet av djur som används för försök eller för att kontrollera och begränsa användningen av djur för försök (art. 24).
Jordbruksverket har med stöd av 50 § djurskyddsförordningen (1988:539) meddelat föreskrifter om undantag från djurskyddslagens (19 §) krav på destinationsuppfödning av djur som används för vetenskapliga ändamål. Apor är för närvarande undantagna från detta krav. Enligt vad utskottet erfarit har Jordbruksverket uppmärksammat detta förhållande. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo522 och Jo529 yrkande 23 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.
Kosmetika
Utskottet har tidigare vid flera tillfällen (senast 1994/95:JoU1) redovisat sin principiella inställning till användningen av försöksdjur vid testning av kosmetika. Utskottet har i samband därmed bl.a. framhållit följande. Det etiska dilemma som inställer sig i samband med djurförsök framträder med särskild styrka när syftet med försöket är att utveckla eller undersöka produkter som objektivt sett kan betecknas som överflödiga eller lyxbetonade. Enligt utskottets mening måste bl.a. kosmetika hänföras till sådana produkter beträffande vilka det av etiska skäl inte bör accepteras att djurförsök kommer till användning. Samtidigt finns det ett intresse av att produkter som saluförs till allmänheten bör ha genomgått erforderliga undersökningar i syfte att förhindra skadliga verkningar hos konsumenterna. På förslag av utskottet har riksdagen tidigare, som sin principiella uppfattning, uttalat att djurförsök inte bör få förekomma vid framställning och testning av kosmetika. Kosmetika skulle dock inte undantas från de produktsäkerhetskrav som i konsumenternas intresse gäller för kemiska produkter i allmänhet. Härigenom förväntades tillverkare och importörer få ett ökat intresse av att alternativa testmetoder tas fram.
Bakom utskottets tidigare ställningstagande för ett förbud ligger således värderingen att det inte är etiskt försvarbart att utsätta djur för lidande vid framställningen av kosmetiska produkter. Genom ett förbud skulle man dessutom uppnå en minskning av antalet djur som används vid testning av kemikalier. För att nå syftet med ett förbud är det enligt utskottets mening dock inte meningsfullt att utforma regleringen som enbart ett förbud att i Sverige använda försöksdjur vid framställning och testning av kosmetiska produkter eftersom någon sådan användning inte sker i landet. Ett förbud måste förenas med import- och försäljningsrestriktioner beträffande kosmetiska produkter som testats på djur för att vara meningsfullt. Ett förbud som utformats på detta sätt torde dock få vissa handelspolitiska konsekvenser framför allt med hänsyn till Sveriges medlemskap i EU. I juni 1993 beslutade EU att införa ett förbud mot kosmetikatester på djur (avser råvaror och färdiga produkter) fr.o.m. år 1998. Samtidigt inträder ett försäljningsförbud för sådana produkter. Förbudet kan skjutas upp i två år om alternativa testmetoder inte finns tillgängliga senast år 1997. Kommissionen skall göra en lägesbedömning senast den 1 januari 1997 (dir. 93/35/EEG, tillägg till dir. 76/768/EEG). Enligt utskottets mening ankommer det på regeringen att följa utvecklingen på detta område och internationellt bedriva ett aktivt arbete för att få till stånd skärpta regler på djurförsöksområdet, inte minst när det gäller djurförsök i samband med tillverkning av kosmetika. EU:s regler om märkning av kosmetiska produkter får självfallet inte lägga hinder i vägen för att konsumenterna på ett lättillgängligt sätt kan upplysas om huruvida en sådan produkt testats på djur eller ej. Fortsatta skärpta krav på detta område kan även förväntas påskynda arbetet med utvecklandet av alternativa metoder för testning av kosmetika- och hygienprodukter där sådana alternativ ännu ej finns tillgängliga. Utskottet förutsätter att regeringen inför lägesbedömningen i januari 1997 aktivt medverkar vid utarbetandet av det underlag som skall ligga till grund för kommissionens beslut. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo513 yrkandena 2 och 3, Jo515, Jo516 yrkandena 1, 2 och 3, Jo523 och Jo529 yrkandena 16 och 17 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd. Motion Ub905 yrkande 31 om förbud mot alla onödiga djurförsök tycks enligt motiveringen ta sikte på djurförsök för framställning av kosmetika m.m. Motionsyrkandet avstyrks med hänvisning till det ovan anförda.
Avveckling av djurförsöken m.m.
Som redovisats ovan är det direktivet 86/609/EEG som reglerar användningen av försöksdjur inom EU. Av direktivet framgår att den eftersträvade harmoniseringen av medlemsstaternas lagstiftning på detta område bl.a. skall säkerställa att antalet djur som används för försök eller andra vetenskapliga ändamål reduceras till ett minimum. Vidare har EU i sitt femte miljöhandlingsprogram slagit fast att antalet djurförsök skall minskas med 50 % före år 2000. Utskottet har vid flera tillfällen utvecklat sin syn på frågan om behovet av försöksdjur m.m. (senast 1994/95:JoU1). CFN har ansvaret för den långsiktiga planeringen av försöksdjursverksamheten i landet, och nämnden skall särskilt verka för att användningen av försöksdjur begränsas. Även de etiska nämnderna har att verka i samma riktning. CFN redovisar årligen i sin anslagsframställning försöksdjursanvändningen i landet och har därvid möjlighet att ange i vilken omfattning nämnden påverkat användningen av försöksdjur. Enligt utskottets mening innebär den önskvärda utvecklingen att den existerande försöksdjursanvändningen förfinas och effektiviseras i olika avseenden. Målsättningen har formulerats med de s.k. tre R:n (Replace, Reduce och Refine). Detta innebär en strävan efter att ersätta, minska och förbättra de djurförsök som godkänts av de djurförsöksetiska nämnderna. Utskottet delar således den syn på behovet av att på olika sätt ytterligare minska antalet djurförsök som redovisas i motionerna Jo504 yrkandena 3, 4 och 5, Jo511 yrkande 2, Jo512 yrkande 1och Jo529 yrkandena 4 och 5. Utskottet förutsätter att regeringen följer utvecklingen på detta område och även internationellt driver ett aktivt arbete för att få till stånd ytterligare begränsningar av försöksdjursanvändningen. Enligt utskottets bedömning är syftet med de angivna motionerna med det anförda i allt väsentligt tillgodosett. Yrkandena påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
Frågan om avgiftsbeläggning av djurförsöken eller förbrukningen av försöksdjur behandlades ingående av 1985 års djurförsöksutredning (Ds Jo 1986:3 s. 77 f.). Utredningen fann att en mängd tunga skäl talade emot en avgiftsbeläggning och avstod därför från att lägga fram något förslag härom. Även utskottet har tidigare (1994/95:JoU1) ställt sig tveksamt till tanken på en avgiftsbeläggning av försöksdjursförbrukningen, bl.a. av det skälet att en avgiftsbeläggning och därmed fördyring av försöksdjuren lätt kan leda till att djuren av ekonomiska skäl används i ett större antal försök än för närvarande. Utskottet vidhåller sin tidigare redovisade inställning i denna fråga. Därmed avstyrks motion Jo512 yrkande 2.
Alternativ till djurförsök
Som framhållits ovan är en av CFN:s huvuduppgifter att begränsa behovet av försöksdjur. Detta skall nämnden bl.a. åstadkomma genom att främja utvecklingen av alternativa metoder. För detta ändamål publicerar CFN regelbundet skrifter om tillgängliga alternativa metoder samt anordnar konferenser m.m. CFN har vidare i en särskild rapport redovisat dagsläget inom olika delar av forskningen beträffande ämnens giftighet (toxikologin) och bedömt den framtida utvecklingen beträffande alternativa metoder. I rapporten redovisar CFN bl.a. vilken inriktning forskningsstödet avseende alternativa metoder bör ha, och där framhålls vidare att insatserna bör avse utvärdering av befintlig metodik samt utveckling av modeller för att möjliggöra en omsättning av resultat från in vitro-tester (utanför kroppen) av ämnens giftighet till en effektiv riskvärdering för människa och miljö (CFN:s skriftserie Nr 18). CFN har även redovisat aktuella forskningsprojekt när det gäller utveckling av alternativa metoder (CFN:s skriftserie Nr 20). Vidare har en antologi om alternativa metoder till djurförsök inom biomedicinen publicerats (CFN:s skriftserie Nr 27). Det finansiella stödet beträffande forskning om alternativa metoder har under senare år främst riktats mot sådana forskningsområden som bedömts som särskilt viktiga för att nå försöksdjursbesparande effekter. De områden som prioriterats är bl.a. toxikologi och läkemedel (se bl.a. prop. 1994/95:100 bil. 10). När det gäller produktionen av monoklonala antikroppar framgår av CFN:s allmänna råd (LSFS 1990:21) att försöksledaren redan vid ansökan om etisk prövning skall lämna uppgifter om huruvida andra metoder prövats eller övervägts för att uppnå syftet med försöket. Härigenom har en djurförsöksetisk nämnd möjlighet att vid sin beredning granska och bedöma om hinder mot användningen av tillgänglig in vitro-teknik i det aktuella ärendet föreligger. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo511 yrkandena 4 och 5 samt Jo529 yrkandena 2, 6 och 8 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd. Motionerna avstyrks därmed i berörda delar.
Enligt 49 § djurskyddsförordningen (1988:539) får djurförsök inte utföras om det går att erhålla likvärdig kunskap genom alternativa metoder. Det ankommer på de djurförsöksetiska nämnderna att i varje enskilt fall pröva denna fråga. Motsvarande reglering inom EU återfinns i ovan nämnda direktiv 86/609/EEG som föreskriver att ett försök inte skall genomföras om det avsedda syftet kan uppnås med hjälp av någon annan vetenskapligt tillfredsställande metod som inte inbegriper användning av djur men ter sig rimlig och praktiskt genomförbar. Enligt utskottets bedömning är motion Jo529 yrkande 7 med det anförda i allt väsentligt tillgodosedd. Yrkandet påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
Den svenska djurskyddslagen (1988:534) föreskriver att den som arbetar med försöksdjur skall genomgå/ha genomgått den utbildning som CFN angivit i särskild kungörelse. Enligt kungörelsen (SJVFS 1992:11) skall utbildningen bl.a. omfatta etik, djurexperimentell metodik och alternativa metoder till djurförsök. När det gäller utbildningens närmare innehåll och utformning är det en fråga bl.a. om innehållet i olika läroplaner. Sådana frågor ankommer det i första hand på högskoleorganisationen att pröva. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo525 och Jo529 yrkande 3 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Den etiska prövningen m.m.
Centrala försöksdjursnämnden (CFN) inrättades den 1 juli 1979. Nuvarande verksamhetsformer fastställdes i samband med antagandet av den nya djurskyddslagen (se JoU 1987/88:22). Som redovisats ovan är CFN samordnande och planerande myndighet för försöksdjursfrågor. CFN är bl.a. huvudman för de djurförsöksetiska nämnderna i landet som har att pröva alla planerade djurförsök. CFN verkar också för en utveckling av alternativa metoder till djurförsök genom finansiellt stöd till olika forskningsprojekt. I samband med den nya djurskyddslagen förstärktes lekmannainflytandet i nämnderna genom att majoriteten av lekmännen skall representera allmänintresset. Härigenom garanteras de etiska problemen och nödvändigheten med djurförsöken en allsidig belysning. När nämnderna tillstyrker en ansökan om etisk prövning kan nämnderna även lämna vissa s.k. råd eller rekommendationer. Enligt vad utskottet erfarit anser CFN att dessa s.k. rekommendationer i stort sett efterlevs. Man har från centralt håll inte funnit anledning att påtala något behov av åtgärder i detta hänseende. CFN har även till uppgift att sammanställa statistiken över försöksdjursanvändningen i Sverige. Statistiken publiceras regelbundet i CFN:s skriftserie. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo511 yrkande 1, Jo512 yrkande 3 delvis och Jo529 yrkandena 14 och 15 lämnas utan vidare åtgärd.
I anslutning till motionerna Jo529 yrkandena 12 och 13 samt Ub905 yrkande 33 om utökade krav på de djurförsöksetiska nämndernas ledamöter och eventuella behov av ytterligare utbildning vill utskottet framhålla betydelsen av att nämndernas ledamöter har möjlighet att närvara vid olika typer av djurförsök och att de på så sätt får en inblick i den praktiska djurförsöksverksamheten. Många av ledamöterna, som är yrkesverksamma bl.a. inom universitet och högskolor, har dessutom sedan tidigare en god inblick i försöksdjursverksamheten. Enligt vad utskottet erfarit har nämnderna genom CFN:s försorg tillgång till fortbildning. Sådan utbildning ordnas varje år. Vidare förekommer viss studiebesöksverksamhet. I detta sammanhang bör även uppmärksammas att uppdraget som ledamot i en djurförsöksetisk nämnd bygger på ett frivilligt åtagande från den enskilde ledamotens sida. Enligt utskottets mening är tvingande föreskrifter i enlighet med vad som föreslås i berörda motioner inte förenliga med ett system som bygger på frivillighet och personligt engagemang. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo529 yrkandena 12 och 13 samt Ub905 yrkande 33 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Med anledning av de i motionerna Jo512 yrkande 3 delvis och Jo529 yrkande 10 framförda synpunkterna beträffande en utvärdering av de djurförsöksetiska nämndernas verksamhet m.m. erinrar utskottet om att CFN under budgetåret 1991/92 lät utvärdera den djurförsöksetiska prövningen. Resultatet har publicerats i CFN:s skriftserie (Nr 21). Utvärderingen omfattade sammanfattningsvis ledamöternas syn på bl.a. arbetets bedrivande, närvarofrekvens, handläggningsrutiner och gällande bestämmelser. Vidare gjordes en studie av synen på djuranvändning och den djurförsöksetiska prövningen inom forskarsamhället. Såväl forskare som djurskyddsrepresentanter ansåg att de djurförsöksetiska nämnderna har ökat den etiska medvetenheten bland forskarna och lett till en bättre situation för djuren. Nämnden anses av alla parter fylla en positiv funktion, bl.a. genom den självsanerande effekt som nämnden har på djuranvändningen. Enligt studien verkar de olika parterna ha liknande uppfattningar om djurens situation, men skilja sig i hur de väger nyttan med djurförsök mot djurens lidande. Slutligen utsattes då aktuella ansökningar och deras förhållande till alternativ till djurförsök för en närmare granskning. Den genomfördes av CFN:s alternativutskott respektive etik- utskott. Alternativutskottet anförde bl.a. att det för de flesta av de behandlade ansökningarna inte fanns relevant alternativ metodik tillgänglig. Enligt etikutskottet speglade framförda reservationer i nämnderna de olika uppfattningar som finns hos de skilda kategorierna inom nämnderna och deras syn på vad som kan anses vara angeläget från allmän synpunkt. En expertgranskning i detta hänseende vore enligt utskottet inte meningsfull. Att bedöma om ett djurförsök är angeläget från allmän synpunkt torde endast kunna göras utifrån den moralisk-etiska uppfattning om allmännyttan som finns hos olika människor. Mot bakgrund av det anförda har utskottet inte funnit anledning att föreslå något riksdagens initiativ i denna fråga. Därmed avstyrks motionerna Jo512 yrkande 3 delvis och Jo529 yrkande 10.
När det gäller olika former för utvärdering av djurförsökens relevans och syfte m.m. konstaterar utskottet att dessa frågor tidigare behandlats av riksdagen vid ett flertal tillfällen. Senast under hösten 1994 avvisade utskottet sådana krav med hänvisning till sitt mycket utförliga ställningstagande i betänkandet 1990/91:JoU20. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (1994/95:JoU1, rskr. 32). Med det anförda avstyrks motion Jo511 yrkande 3.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande lagstiftning m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo504 yrkande 1, 1994/95: Jo512 yrkande 4, 1994/95:Jo529 yrkandena 9 och 11 samt 1994/95: Ub905 yrkande 32,
res. 1 (mp)
2. beträffande införsel av apor för djurförsök
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo522 och 1994/95:Jo529 yrkande 23,
res. 2 (mp)
3. beträffande djurtest av kosmetika
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo513 yrkandena 2 och 3, 1994/95:Jo515, 1994/95:Jo516, 1994/95:Jo523, 1994/95:Jo529 yrkandena 16 och 17 och 1994/95:Ub905 yrkande 31,
res. 3 (v)
res. 4 (mp)
4. beträffande avveckling av djurförsöken m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo504 yrkandena 3, 4 och 5, 1994/95:Jo511 yrkande 2, 1994/95:Jo512 yrkande 1 och 1994/95:Jo529 yrkandena 4 och 5,
5. beträffande avgiftsbeläggning
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo512 yrkande 2,
6. beträffande alternativ till djurförsök
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo511 yrkandena 4 och 5 samt 1994/95:Jo529 yrkandena 2, 6 och 8,
res. 5 (mp)
7. beträffande lagstadgad substitution vid djurförsök
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo529 yrkande 7,
res. 6 (mp)
8. beträffande djurförsöksutbildning m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo525 och 1994/95:Jo529 yrkande 3,
9. beträffande den etiska prövningen m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo511 yrkande 1, 1994/95: Jo512 yrkande 3 delvis och 1994/95:Jo529 yrkandena 14 och 15,
res. 7 (mp)
10. beträffande de djurförsöksetiska nämndernas ledamöter
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo529 yrkandena 12 och 13 samt 1994/95:Ub905 yrkande 33,
11. beträffande utvärdering av den etiska prövningen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo512 yrkande 3 delvis och 1994/95:Jo529 yrkande 10,
12. beträffande utvärdering av djurförsökens relevans
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo511 yrkande 3.
res. 8 (v, mp)
Stockholm den 13 februari 1996
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Michael Hagberg (s) och Lennart Fremling (fp).
Reservationer
1. Lagstiftning m.m. (mom. 1)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med Djurskyddslagen (1988:534) och på s. 7 slutar med berörda delar bort ha följande lydelse:
Djurskyddslagen (1988:534) - - - (=utskottet) - - - djur (dir. 1995:36). Som framhålls i motionerna Jo529 och Ub905 förekommer det naturligtvis att försöksdjursetiska nämnden underskattat det lidande som ett försök väntas medföra eller att oförutsedda händelser leder till större lidande för djuren än väntat. Enligt gällande djurskyddslag har då inte veterinär eller annan myndighet möjlighet att ingripa. Enligt utskottets mening bör djurskyddslagen skärpas i detta avseende så att ingrepp mot oskäligt lidande för djur kan ske i dessa fall på samma sätt som vid fall av djurplågeri utanför forskningens hägn. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo529 yrkande 11 och Ub905 yrkande 32 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. I avvaktan på resultatet av utredningen anser utskottet i övrigt det inte meningsfullt att nu föreslå något riksdagsuttalande med anledning av motionerna Jo504 yrkande 1, Jo512 yrkande 4 och Jo529 yrkande 9. Motionerna avstyrks i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande lagstiftning m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo529 yrkande 11 och 1994/95:Ub905 yrkande 32 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo504 yrkande 1, 1994/95:Jo512 yrkande 4 och 1994/95:Jo529 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Införsel av apor för djurförsök (mom. 2)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med Jordbruksverket har och slutar med vidare åtgärd bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör Sverige aktivt verka för att det inom EU införs ett förbud mot import av viltfångade apor. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo529 yrkande 23 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion Jo522 avstyrks i den mån den inte kan anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande införsel av apor för djurförsök
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo529 yrkande 23 samt med avslag på motion 1994/95:Jo522 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Djurtest av kosmetika (mom. 3)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med Bakom utskottets och slutar med ovan anförda bort ha följande lydelse:
Bakom utskottets - - - (=utskottet) - - - dir. 76/768/EEG). Som redovisats ovan har vi i Sverige länge diskuterat att förbjuda kosmetikatester på djur. Utgångspunkten för diskussionerna har dock varit annorlunda än den inom EU. I Sverige har vi i första hand sett det som en etisk fråga och inte som inom EU en teknisk. EU:s kosmetikadirektiv tar även upp frågan om märkning av kosmetika. Enligt direktivet får inte kosmetika märkas på något sätt som kan vilseleda konsumenten. Enligt utskottets mening är det viktigt att EU:s kosmetikadirektiv genomförs och därmed att kosmetikatester på djur förbjuds fr.o.m. år 1998. Det är även viktigt att förbudet gäller de tester som används för att se om någon råvara eller produkt har de förväntade egenskaperna. Regeringen bör med utgångspunkt från det anförda utarbeta ett samlat program för hur Sverige skall arbeta för att EU skall realisera sitt kosmetikadirektiv. Vidare är det viktigt att man finner en lösning på hur man, på ett för konsumenten lättillgängligt sätt, skall kunna märka kosmetika med uppgift om den testats på djur eller ej. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo513 yrkandena 2 och 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jo515, Jo516 yrkandena 1, 2 och 3, Jo523 och Jo529 yrkandena 16 och 17 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda. Motion Ub905 yrkande 31 om förbud mot alla onödiga djurförsök tycks enligt motiveringen ta sikte på djurförsök för framställning av kosmetika m.m. Motionsyrkandet avstyrks med hänvisning till det ovan anförda.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande djurtest av kosmetika
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo513 yrkandena 2 och 3 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo515, 1994/95:Jo516, 1994/95:Jo523, 1994/95:Jo529 yrkandena 16 och 17 och 1994/95: Ub905 yrkande 31 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Djurtest av kosmetika (mom. 3)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med Bakom utskottets och slutar med ovan anförda bort ha följande lydelse:
Bakom utskottets - - - (=utskottet) - - - dir. 76/768/EEG). Inom kosmetika- och hygienvarusektorn utförs en stor mängd ofta plågsamma djurförsök. Frågan om dessa djurförsök har som redovisats ovan varit livligt debatterad och krav har framförts på både förbud och märkning. Sverige bör gå i spetsen och förbjuda såväl djurtester av kosmetika- och hygienprodukter som djurtester av kosmetika som ingår i sådana produkter. En svensk markering i denna fråga skulle visa vår uttryckliga vilja inför omvärlden och driva på utvecklingen inom EU. I konsekvens med nationell lagstiftning och EU:s målsättning är det både rimligt ur konkurrenssynpunkt och logiskt att förbjuda försäljning av djurtestade kosmetika- och hygienprodukter i Sverige fr.o.m. år 1998. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo529 yrkandena 16 och 17 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jo513 yrkandena 2 och 3, Jo515, Jo516 yrkandena 1, 2 och 3 samt Jo523 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda. Motion Ub905 yrkande 31 om förbud mot alla onödiga djurförsök tycks enligt motiveringen ta sikte på djurförsök för framställning av kosmetika m.m. Motionsyrkandet avstyrks med hänvisning till det ovan anförda.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande djurtest av kosmetika
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo529 yrkandena 16 och 17 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo513 yrkandena 2 och 3, 1994/95:Jo515, 1994/95:Jo516, 1994/95:Jo523 och 1994/95:Ub905 yrkande 31 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Alternativ till djurförsök (mom. 6)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med Som framhållits och på s. 10 slutar med berörda delar bort ha följande lydelse:
Som framhålls - - - (=utskottet) - - - ärendet föreligger. För att möta det ökade intresset för djurskyddsfrågor är det rimligt att en professur i djurskydd kompletteras med ett institut för strategisk alternativforskning. I världen används dagligen över 65 000 olika kemikalier och de flesta av dem är inte testade. Självfallet måste målet vara att reducera kemikalieanvändningen samt att strikt följa utbytesprincipen i lagen om kemiska produkter. Ändå finns ett stort testbehov. För att tillfredsställa detta behov har institut för forskning utan djurförsök inrättats i många länder i både Europa och i USA. Enligt utskottets mening bör ett sådant institut inrättas även i Sverige. Vidare anser utskottet att de myndigheter som kräver djurförsök skall åläggas att redovisa interna avvecklingsplaner. Berörda myndigheter skall också redovisa på vilket sätt man avser hålla sig informerad om utveckling av alternativ och hur man avser att informera berörda företag. Slutligen bör ett annat lands myndighetsgodkännande av ett icke- djurtest som grundprincip alltid accepteras av svensk myndighet. Detta ligger också helt i linje med Europeiska konventionen om skydd för ryggradsdjur. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo529 yrkandena 2, 6 och 8 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion Jo511 yrkandena 4 och 5 avstyrks i den mån den inte kan anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande alternativ till djurförsök
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo529 yrkandena 2, 6 och 8 samt med avslag på motion 1994/95:Jo511 yrkandena 4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Lagstadgad substitution vid djurförsök (mom. 7)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med Enligt 49 § och slutar med riksdagens åtgärd bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion Jo529 är det viktigt att lagstiftningen skärps så att den s.k. substitutionsmetoden används också då det gäller tester och kravet på att minska antalet djurförsök. När alternativ finns tillgängliga skall dessa användas. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo529 yrkande 7 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande lagstadgad substitution vid djurförsök
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo529 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Den etiska prövningen m.m. (mom. 9)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med Centrala försöksdjursnämnden och på s. 11 slutar med vidare åtgärd bort ha följande lydelse:
Centrala försöksdjursnämnden - - - (=utskottet) - - - detta hänseende. I likhet med vad som anförs i motion Jo529 bör dock djurskyddsorganisationernas inflytande nu kunna öka i de etiska nämnder som skall granska djurförsöken. En rimlig bedömning är att djurskyddsorganisationerna skall erbjudas hälften av lekmannaplatserna. Instruktionen för Statistiska centralbyrån medför att SCB både skall samla in och publicera statistik av allmänt intresse. Intresset för djurskyddsfrågor i allmänhet och djurförsök i synnerhet har de senaste tio åren ökat och blivit en viktig fråga för allt fler människor. Frågorna har utvecklats till att bli av allmänt intresse. Enligt utskottets mening bör djurförsöksstatistiken därför också publiceras i Statistisk årsbok, som ges ut av SCB. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo529 yrkandena 14 och 15 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jo511 yrkande 1 och Jo512 yrkande 3 delvis avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande den etiska prövningen m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo529 yrkandena 14 och 15 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo511 yrkande 1 och 1994/95:Jo512 yrkande 3 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Utvärdering av djurförsökens relevans (mom. 12)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med När det och slutar med yrkande 3 bort ha följande lydelse:
För att få svar på om de djurförsök som görs stämmer överens med de av riksdagen beslutade kraven bör en utvärdering göras några år i efterhand av de experiment som gjorts och av de etiska nämndernas bedömningar av dem. En sådan utvärdering skulle kunna ge svar på frågor som om djurförsöken var ''nödvändiga'', om syftet med försöket var viktigt, om det fanns alternativa metoder samt om man skulle ha kunnat utföra djurförsöken med en lindrigare metod. Motsvarande utvärdering har genomförts i Tyskland med gott resultat. Denna utvärdering skulle då kunna visa hur man skall gå vidare med att minska antalet djurförsök.
Sedan den etiska prövningen infördes den 1 juli 1979 har det utförts uppskattningsvis 20 000 djurförsök som prövats av de djurförsöksetiska nämnderna. Därtill kommer s.k. anmälningsärenden som var föremål för särskild reglering under tiden 1979-1988. Den dokumentation som finns tillgänglig rörande dessa djurförsök torde finnas arkiverad hos de djurförsöksetiska nämnderna, för närvarande sju till antalet. En utvärdering av dessa försök i efterhand enligt de kriterier som anges i motionen kan således bli en synnerligen omfattande uppgift. Utskottet förutsätter att regeringen på lämpligt sätt kan begränsa och närmare konkretisera uppdraget, t.ex. så att det omfattar en viss tidsperiod eller vissa typer av försök.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo511 yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande utvärdering av djurförsökens relevans
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo511 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Avveckling av djurförsöken m.m. (mom. 4)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
I utskottets betänkande anförs att CFN skall verka för att användningen av djurförsök begränsas. Vidare skall man sträva efter att ersätta, minska och förbättra de djurförsök som godkänts av de djurförsöksetiska nämnderna. Miljöpartiet de gröna anser att dessa uppgifter är mycket angelägna. Enligt uppgift ökar tyvärr antalet djur i djurförsök i Sverige. I vår motion (Jo529 yrkandena 4 och 5) framförs krav på en minskning av antalet plågsamma djurförsök. En minskning med 50 % till år 2000 anser vi vore realistisk. Målsättningen bör dock vara en minskning med 75 %. Vi anser också att många av de produkttester som utförs görs därför att olika myndigheter kräver djurförsök. Ett rimligt krav vore att dessa myndigheter redovisar interna avvecklingsplaner i syfte att nå det ovan föreslagna nationella målet. Dessa myndigheter borde också åläggas att hålla sig informerade om utveckling av alternativ till djurförsök och att också informera berörda företag. Vi reserverar oss dock inte i detta sammanhang eftersom utskottets betänkande är så positivt. Vi kommer dock att hålla utvecklingen under uppsikt och återkomma med våra krav om antalet plågsamma djurförsök inte drastiskt minskar i landet.
2. De djurförsöksetiska nämndernas ledamöter (mom. 10)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Miljöpartiet de gröna anser att uppdraget att sitta i en av landets sju djurförsöksetiska nämnder är ansvarsfullt. Ledamöterna ställs inför svåra avvägningar där djurens lidande och nödvändigheten av djurförsök skall ställas mot begäran att få utföra försöket. För att kunna göra en riktig bedömning av hur djuren kommer att må i ett försök krävs kunskaper om djurens normala beteende och levnadssätt. Det är också viktigt att nämndernas ledamöter får vara med vid försöken, se hur djuren förvaras och vara med vid avlivning. I dag ger CFN fortbildning för ledamöter i de djurförsöksetiska nämnderna. Dessa kurser borde kompletteras med kunskap i etologi för de försöksdjur som används. I Miljöpartiet de grönas motion anförs att ovanstående utbildningskrav skall vara obligatoriska för alla ledamöter. Detta vore önskvärt men att förena ledamotskapet i de djurförsöksetiska nämnderna med sådana krav är inte möjligt i dag. Vi reserverar oss därför inte. Samtidigt bör framhållas att vi förutsätter att intresserade och ansvarstagande ledamöter skaffar sig kunskap och erfarenhet enligt ovan.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Motionerna 1
Utskottet 4
Motionerna 4
Utskottets överväganden 6
Hemställan 12
Reservationer 13
1. Lagstiftning m.m. (mom. 1) 13
2. Införsel av apor för djurförsök (mom. 2) 14
3. Djurtest av kosmetika (mom. 3) 14
4. Djurtest av kosmetika (mom. 3) 15
5. Alternativ till djurförsök (mom. 6) 16
6. Lagstadgad substitution vid djurförsök (mom. 7) 16
7. Den etiska prövningen m.m. (mom. 9) 17
8. Utvärdering av djurförsökens relevans (mom. 12) 17
Särskilda yttranden 18
1. Avveckling av djurförsöken m.m. (mom. 4) 18
2. De djurförsöksetiska nämndernas ledamöter (mom. 10)18
Gotab, Stockholm 1996