Den statliga redovisningen och revisionen (prop. 1988/89:100 bil. 2 0ch 15)

Betänkande 1988/89:FiU18

Finansutskottets betänkande
1988/89:FiU18

Den statliga redovisningen och revisionen (prop. 1988/89

1988/89:100 bil. 2 och 15) FiU18

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisning
för riksrevisionsverket. Utskottet avstyrker i detta sammanhang en motion
med krav på nya organisationsformer för den statliga förvaltningsrevisionen.

Moderata samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet har i en gemensam
reservation ställt sig bakom motionskravet.

TRETTONDE HUVUDTITELN
Propositionen

Regeringen har i proposition 1988/89:100 bilaga 2 Gemensamma frågor och
bilaga 15 Civildepartementet - efter föredragning av statsrådet Bengt K Å
Johansson - föreslagit riksdagen att

dels i bilaga 2 under punkt 4 (s. 13-14) ta del av vad som har anförts om
statens generella redovisningssystem,

dels i bilaga 15 under punkt B 3 (s. 39-43) till Riksrevisionsverket för
budgetåret 1989/90 anvisa ett ramanslag på 128 268 000 kr.

Motionen

1988/89:Fi407 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen med
anledning av proposition 1988/89:100 bil. 15 punkt B 3 Riksrevisionsverket
och bil. 17 punkt B 2 Riksdagens revisorer och deras kansli hos regeringen
begär förslag till nya organisationsformer för statens förvaltningsrevision i
enlighet med de riktlinjer som redovisas i motionen.

Utskottet

Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi407 att riksdagens revisorer
skall göras ansvariga för statens förvaltningsrevision enligt danskt mönster.

Enligt motionärerna förutsätter detta att riksdagens revisorer erhåller ökade
resurser, så att statsförvaltningen kan revideras på ett heltäckande sätt.

Eventuellt bör resurser och kompetens föras över från riksrevisionsverket 1

1 Riksdagen 1988189. 5 sami. Nr 18

(RRV) till riksdagens förvaltningsrevision, anser motionärerna.

Riksdagen har vid upprepade tillfällen under senare år och senast våren
1988 (FiU 1987/88:14, rskr. 295) behandlat motionsförslag av samma
innebörd. På förslag av konstitutionsutskottet och finansutskottet har dessa
motioner avvisats av riksdagen.

Finansutskottet har i dessa sammanhang betonat att riksrevisionsverket
inte bör frånhändas något förvaltningsrevisionellt ansvar. Enligt utskottets
mening har regeringen i likhet med riksdagen ett berättigat behov av att
kunna utnyttja förvaltningsrevisionen expertis. Det har således, som utskottet
ser det, ett värde i sig att det finns två av varandra oberoende
revisionsorgan, vilka från skilda utgångspunkter kan ta upp olika förhållanden
till granskning. Riksdagens revisorer svarar med sin granskning för en
mycket viktig del av riksdagens kontrollmakt. RRV:s förvaltningsrevision
utgör å andra sidan ett viktigt underlag för de initiativ till förnyelse och
omprövning av statlig verksamhet som det ankommer på regeringen att ta.
Sedan riksdagen ställt sig bakom verksledningspropositionen (prop. 1986/
87:99) har RRV:s uppgift som stabsorgan åt regeringen skjutits i förgrunden.
Detta förhållande markeras i årets budgetproposition (prop. 1988/89:100,
bil. 15, s. 41) av att föredraganden där betonar att RRV:s förvaltningsrevision
bör bättre koordineras med regeringskansliets verksamhetsplanering
samt med den treåriga budgetprocessen.

Utskottet anser alltjämt att riksrevisionsverket inte skall frånhändas något
förvaltningsrevisionellt ansvar. Den statliga danska revisionen, som motionärerna
ser som förebild för sitt förslag, innebär att ansvaret för revisionen
har lagts på parlamentet. Förslaget strider därmed mot den dualism som
enligt utskottets mening bör råda i Sverige. Med hänsyn härtill avstyrker
utskottet bifall till motion Fi407 (m).

Vad föredraganden i övrigt anfört om riksrevisionsverket samt om statens
generella redovisningssystem föranleder inget uttalande från utskottets sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande statens generella redovisningssystem

att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförts i proposition
1988/89:100 bilaga 2 punkt 4,

2. beträffande nya organisationsformer för statens förvaltningsrevision att

riksdagen avslår motion 1988/89:Fi407,

3. beträffande anslag till riksrevisionsverket

att riksdagen till Riksrevisionsverket för budgetåret 1989/90 anvisar ett
ramanslag på 128 268 000 kr.

Stockholm den 16 mars 1989
På finansutskottets vägnar

1988/89:FiU18

Anna-Greta Leijon

Närvarande: Anna-Greta Leijon (s), Anne Wibble (fp), Arne Andersson i
Gamleby (s), Gunnar Björk (c), Per Olof Håkansson (s), Rune Rydén (m),
Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Arne Kjörnsberg (s), Filip Fridolfsson
(m), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c), Hans Petersson (vpk), Carl Frick
(mp), Marianne Carlström (s), Sonia Karlsson (s) och Inger René (m).

Reservation

Nya organisationsformer för statens förvaltningsrevision
(mom. 2)

Anne Wibble (fp), Gunnar Björk (c), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson
(m), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c) och Inger René (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Riksdagen
har” och slutar med ”motion Fi407 (m)” bort ha följande lydelse:
Finansutskottet får för egen del anföra följande. 11 kap. 4 § regeringsformen
föreskrivs att riksdagen skall granska rikets styrelse och förvaltning.
Riksdagens förvaltningsekonomiska kontroll inskränker sig i huvudsak till
den granskning som riksdagens revisorer med sina begränsade resurser kan
svara för.

Med hänsyn till det grundlagsenliga ansvar som riksdagen har i dessa
frågor anser finansutskottet det naturligt att riksdagen också ges ett
väsentligt större inflytande över den statliga förvaltningsrevisionen. Detta är
för övrigt en ordning som tillämpas i de flesta jämförbara länder där den
statliga revisionen betraktas som en naturlig och självklar uppgift för i första
hand parlamentet.

I motion Fi407 (m) redovisas ett förslag till förändring med denna
innebörd. Motionärerna vill enligt dansk förebild göra riksdagens revisorer
ansvariga för den statliga förvaltningsrevisionen. I Danmark genomförs
revisionen av ett professionellt verk som står under ledning av en rigsrevisor.
Denne har en oberoende ställning och arbetar på eget ämbetsmannaansvar.
Rigsrevisorn rapporterar till folketinget där hans rapporter tas upp till
behandling av särskilda statsrevisorer utsedda av folketinget.

Finansutskottet anser detta vara en mycket intressant lösning för att stärka
riksdagens ansvar för den statliga revisionen. Utskottet tillstyrker därför
motionärernas förslag. Enligt utskottets mening bör reformen syfta till att
riksdagen tar hela ansvaret för förvaltningsrevisionen. Det erforderliga
resursbehovet bör åstadkommas genom att resurser och kompetens förs över
från riksrevisionsverket till riksdagens förvaltningsrevision. Hithörande
frågor har utretts vid flera tillfällen de senaste decennierna. Ett omfattande
utredningsmaterial finns att tillgå. Förslag bör därför kunna läggas fram för
riksdagen inom ett år.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande nya organisationsformer för statens förvaltningsrevision att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:Fi407 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om nya organisationsformer
för statens förvaltningsrevision,

1988/89:FiU18

gotab 88342, Stockholm 1989