Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten
Betänkande 1993/94:KrU29
Kulturutskottets betänkande
1993/94:KRU29
Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten
Innehåll
1993/94 KrU29
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens förslag i budgetpropositionen om den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten samt motioner som väckts i anslutning härtill.
Utskottet föreslår att riksdagen skall godkänna regeringens förslag att medelstilldelningen för år 1995 -- i 1992 års prisläge -- skall uppgå till följande belopp, nämligen för Sveriges Television AB (SVT) 2 994,1 miljoner kronor, för Sveriges Radio AB (SR) 1 681,6 miljoner kronor och för Utbildningsradion (UR) 225,5 miljoner kronor. Utskottet anser sig också böra godkänna att Radio Sweden från år 1995 skall finansieras med avgiftsmedel och att medelstilldelningen för Radio Sweden samma år skall uppgå till 40,486 miljoner kronor. Slutligen tillstyrker utskottet att Teracom skall ersättas med sammanlagt 57,35 miljoner kronor för den skuld som staten har till bolaget för bl.a. investeringskostnader för kortvågs- och mellanvågssändare för Sveriges Radios utlandsprogram.
Motionsyrkanden avstyrks som avser sponsrade program i SVT och SR, ökad lokal TV-produktion, public service-kanalernas ansvar i kampen mot våldsinriktade TV-inslag, funktionshindrades tillgång till radio och TV samt radiobolagets ansvar när det gäller sjöväderrapporteringen. Avstyrkandena görs i de flesta fallen med hänvisning till programföretagens självständighet.
Ett särskilt yttrande har fogats till betänkandet.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1993/94:100
dels i bilaga 12 (Kulturdepartementet) under C. Massmedier m.m., avsnittet Radio och Television, under punkten Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten (s. 152--165) föreslagit riksdagen att
1. godkänna regeringens förslag till medelsberäkning avseende kalenderåret 1995 för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB,
2. godkänna regeringens förslag till medelsberäkning avseende kalenderåret 1995 för Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet,
3. godkänna regeringens förslag till avbetalning av Teracoms investeringskostnader m.m. för kortvågs- och mellanvågssändare för Sveriges Radios utlandsprogram vid ingången av år 1995,
dels i bilaga 4 (Utrikesdepartementet) under D. Information om Sverige i utlandet m.m. under punkten Radioprogramverksamhet för utlandet (s. 205--208) föreslagit riksdagen att godkänna regeringens förslag om att medel till Radioprogramverksamhet för utlandet fr.o.m. budgetåret 1994/95, som avser kalenderåret 1995, anvisas via rundradiokontot.
Motionerna
1993/94:Kr224 av Bo Nilsson och Jan Andersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skapa möjligheter för handikapprörelsen att lämna kortfattad information om verksamheten och adress/telefonnummer i Text-TV.
1993/94:Kr225 av Lars Svensk (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om public service-kanalernas speciella ansvar i kampen mot våldsinriktade TV-inslag.
1993/94:Kr240 av Chris Heister (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud att sända sponsrade program i Sveriges Television och Sveriges Radio.
1993/94:Kr255 av Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sjöväderprognosernas betydelse och riksradions roll i det förebyggande sjösäkerhetsarbetet.
1993/94:Kr257 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad TV-produktion i Västsverige.
1993/94:Kr285 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om minimikrav på service till funktionshindrade i televisionen.
1993/94:Kr286 av Gunhild Bolander och Marianne Jönsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hörselskadades och dövas tillgång till TV-utbud.
1993/94:Kr287 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i ett framtida avtal mellan staten och fristående programbolag ta in regler för bolagens åtagande om handikappanpassning enligt samma regler som finns i avtalet mellan staten och Sveriges Television.
1993/94:Kr288 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillgängligheten när det gäller radions och televisionens programutbud.
1993/94:Kr303 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges Television AB:s möjligheter att finansiera sändningar genom sponsring.
Utskottet
Vissa bakgrundsuppgifter
Riksdagen beslutade våren 1992 att i huvudsak godkänna de förslag som regeringen lagt fram i proposition 1991/92:140 om den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996 m.m. (bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329). Beslutet innebar bl.a. att den tidigare koncernmodellen med ett moderbolag skulle upphöra, att public service-företagen skulle bli självständiga aktiebolag, att Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB skulle slås ihop till ett ljudradiobolag, benämnt Sveriges Radio AB, att statens avtal med de tre programföretagen Sveriges Television AB (SVT), Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) skulle vara fyraåriga och att public service-uppdraget för programföretagen i huvudsak skulle förbli oförändrat.
Regeringen ingick i december 1992 avtal med de tre public service-företagen om deras verksamhet under perioden den 1 januari 1993--den 31 december 1996.
Våren 1993 beslutade riksdagen i enlighet med förslagen i proposition 1992/93:236 om ägande av programföretagen att de tre företagen skulle ägas av tre för ändamålet bildade stiftelser (bet. 1992/93:KrU28, rskr. 1992/93:377). Den nya ägarordningen trädde i kraft den 1 januari 1994.
1992 års riksdagsbeslut innebar bl.a. godkännande av regeringens förslag om de ekonomiska förutsättningarna för public service-företagen under avtalsperioden.
Medelstilldelningen skall vara samlad och inte innehålla specialdestinerade belopp. Programföretagen får inom tillgänglig ekonomisk ram göra de prioriteringar som krävs för att uppfylla de i avtalen uppställda målen.
Vidare godkände riksdagen att medelstilldelningen under perioden 1993--1996 skulle värdesäkras med utgångspunkt i ett index. Public service-företagen skulle tillsammans få en reformram om 150 miljoner kronor per år (i 1989 års prisläge) under kalenderåren 1993, 1994 och 1995. Det uppställdes ett rationaliseringskrav på public service-företagen om 100 miljoner kronor per år (i 1989 års prisläge) för kalenderåren 1993 och 1994. De medel som frigörs genom ytterligare rationaliseringar skulle få behållas för reforminsatser.
Riksdagen godkände vidare en s.k. fördelningsnyckel som innebär att tillgängliga medel fördelas med 61,09 % till SVT, 34,31 % till SR och 4,60 % till UR.
Public service-verksamheten finansieras med TV-avgiftsmedel som riksdagen anvisar från rundradiorörelsens resultatkonto (rundradiokontot). Medel för programverksamheten för utlandet anvisas dock över statsbudgeten under anslaget Radioprogramverksamhet för utlandet (tredje huvudtiteln).
Sponsring får i begränsad omfattning förekomma i SVT:s och SR:s sändningar.
Betydelse för programbolagens verksamhet har -- utöver avtalen -- radiolagen (1966:755) och lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden. Av betydelse i sammanhanget är också lagen (1989:41) och förordningen (1989:46) om TV-avgift och förordningen (1988:339) med instruktion för Radionämnden.
Regeringen har meddelat public service-företagen tillstånd enligt 5 § radiolagen att under tiden den 1 januari 1993--den 31 december 1996 sända radioprogram i rundradiosändning. Som villkor för sändningsrätten gäller att de avtal som träffas mellan staten och företagen alltjämt är i kraft.
Riksdagen har nyligen godkänt regeringens förslag att en ny myndighetsorganisation skall införas den 1 juli 1994 på radio- och TV-området (prop. 1993/94:160, bet. 1993/94:KU37 rskr. 1993/94:276). Beslutet innebär att Radionämnden ersätts av en ny myndighet med något vidgade uppgifter, benämnd Granskningsnämnden för radio och TV. Granskningsnämnden skall ha tillsyn över efterlevnaden av regler för sändningarnas innehåll, både enligt de särskilda lagarna för ljudradio- och TV-sändningar till allmänheten och enligt de avtal som slutits efter bemyndigande i radiolagen, samt besluta om sanktioner vid bristande efterlevnad av sådana regler. Granskningsnämnden kommer att finansieras dels med anvisningar från rundradiokontot, dels via statsbudgeten.
TERACOM Svensk Rundradio AB, i fortsättningen benämnt Teracom, är huvudman för rundradionätet. Teracom skall ge sändningsberättigade programföretag tillgång till sändarnätet på likvärdiga villkor. Verksamheten regleras i avtal mellan rundradiobolaget och public service-företagen.
Public service-företagen utgör tillsammans med Radionämnden -- från den 1 juli 1994 Granskningsnämnden för radio och TV -- den s.k. rundradiorörelsen.
Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) ansvarar för TV-avgiftsuppbörden och avgiftskontrollen. I avtal som träffades år 1989 mellan staten och RIKAB regleras bolagets uppgifter.
Influtna avgiftsmedel placeras på räntebärande räkning, det s.k. rundradiokontot hos Riksgäldskontoret. Utbetalningen av medlen värdesäkras med utgångspunkt i ett särskilt kompensationsindex. Staten tillhandahåller genom Riksgäldskontoret det rörelsekapital rundradiorörelsen behöver när avgiftsmedlen inte räcker till.
SVT:s ansvar för förvaltning av rundradiomedlen regleras i ett avtal med staten som trädde i kraft den 1 januari 1993 och gäller tills vidare.
Aktuella utredningar m.m.
I budgetpropositionen uttalas att det är rimligt att uppgifterna för public service-verksamheten påverkas av förändringar för annan radio- och TV-verksamhet (bil. 12 s. 162). Vid övervägandena om vilka villkor som skall gälla efter nuvarande avtalsperiods slut är det därför enligt regeringen naturligt att ta hänsyn till att det har tillkommit nya programföretag inom både ljudradio och TV och till att ny teknik kan komma att radikalt förändra förutsättningarna för radio- och TV-verksamheten. Regeringen avser att publicera en skrift som skall tjäna som utgångspunkt för en offentlig diskussion om vilken inriktning public service-verksamheten bör ha efter år 1996. Utskottet har inhämtat att skriften kommer att publiceras före sommaren.
I sammanhanget vill utskottet erinra om att Utredningen om tekniska förutsättningar för utökade sändningar av radio och television till allmänheten tidigare i år överlämnade sitt betänkande (SOU 1994:34) Tekniskt utrymme för ytterligare TV-sändningar till kulturministern. I betänkandet konstateras bl.a. att två nya sändarnät för TV kan upprättas i Sverige. Det finns således möjlighet att, med nuvarande analoga sändningsteknik, sända flera TV-program i Sverige. Sändningarna kan arrangeras enligt olika alternativ, som redovisas i betänkandet. I anslutning till överlämnandet av betänkandet uttalade kulturministern att arbetet med att bestämma vilka villkor som skall gälla för sändningsverksamheten har börjat samt att det var hennes avsikt att före sommaren 1994 i en departementspromemoria redovisa vilka alternativa lösningar som är möjliga.
Medelsberäkningen m.m.
Inledningsvis har redovisats att riksdagen våren 1992 godkände regeringens förslag om de ekonomiska förutsättningarna för public service-företagen under avtalsperioden 1992--1996. Medelsberäkningarna under perioden för den avgiftsfinansierade verksamheten vid SVT, SR och UR skulle avse kalenderår och föreläggas riksdagen inför vart och ett av de fyra kalenderåren.
I budgetpropositionen lämnas förslag till medelsberäkning för år 1995 för SVT, SR och UR (bil. 12). Medelstilldelningen till SVT föreslås uppgå till 2 994,1 miljoner kronor, till SR 1 681,6 miljoner kronor och till UR 225,5 miljoner kronor. För samtliga belopp gäller 1992 års prisnivå.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsberäkning.
Vidare föreslår regeringen en ny finansiering av Radio Sweden.
Radio Sweden är den enhet inom Sveriges Radio AB som svarar för radioprogramverksamheten för utlandet. Medel för verksamheten utgår från anslaget D 2. Radioprogramverksamhet för utlandet under tredje huvudtiteln.
Vid föregående riksmöte godkände riksdagen regeringens förslag att minska anslaget med 15 miljoner kronor (prop. 1992/93:100 bil. 4, bet. 1992/93:UU14, yttr. 1992/93:KrU10y, rskr. 1992/93:296). Utrikesutskottet framhöll därvid att frågan om finansieringen av Radio Sweden borde bli föremål för regeringens skyndsamma överväganden i syfte att trygga Radio Swedens fortsatta sändningar. I årets budgetproposition uttalas att de fortsatta nödvändiga besparingarna i statens utgifter utesluter fortsatt finansiering över statsbudgeten av radioprogramverksamheten för utlandet. I syfte att ändå trygga Radio Swedens fortsatta sändningar föreslår regeringen att radioprogramverksamheten för utlandet avförs från statsbudgeten och fr.o.m. kalenderåret 1995 finansieras med medel från rundradiokontot. En utgående reservation vid slutet av budgetåret 1993/94 finansierar verksamheten under andra hälften av kalenderåret 1994 (bil. 4 s. 208).
Regeringen föreslår att 40,486 miljoner kronor i 1995 års prisnivå skall beräknas för Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet avseende Radio Swedens programverksamhet, programutsändning och programinsamling för år 1995 (bil. 12 s. 163).
Utskottet anser sig böra godta förslaget att Radio Swedens verksamhet skall finansieras med medel från rundradiokontot. Utskottet tillstyrker även regeringens förslag till medelsberäkning.
Från det ovan nämnda anslaget Radioprogramverksamhet för utlandet under tredje huvudtiteln har medel anvisats även till Teracom för kapitalkostnader för investeringar i kortvågs- och mellanvågssändningar för Sveriges Radios utlandsprogram. Regeringen föreslår att Teracoms investeringskostnader för kortvågs- och mellanvågssändare bör avskrivas i sin helhet fr.o.m. år 1995. Den återstående fordran som Teracom har på staten uppgår sammanlagt till 54,75 miljoner kronor. Därutöver bör 2,6 miljoner kronor anvisas för destruktion av miljögiftet PCB i samband med skrotning av äldre kortvågssändare. Staten bör således ersätta Teracom via rundradiokontot med sammanlagt 57,35 miljoner kronor vid ingången av år 1995 (bil. 12 s. 163).
Kulturutskottet tillstyrker regeringens förslag.
Som redovisats i det föregående kommer den nya myndigheten Granskningsnämnden för radio och TV att delvis finansieras via rundradiokontot. Riksdagen har på förslag av regeringen godkänt en sådan finansiering med ett belopp av 4 618 000 kronor för budgetåret 1994/95 (prop. 1993/94:160, bet. 1993/94:KU37, rskr. 1993/94:276).
I budgetpropositionen redovisas de avgörande faktorerna för behållningen på rundradiokontot, nämligen storleken på public service-företagens kompensationsindex, antalet betalande TV-avgiftsbetalare, intäkterna av koncessionsavgiften från TV 4 samt överföringar från Teracom. Regeringens bedömning av rundradiokontots utveckling innebär att TV-avgiften föreslås förbli oförändrad för år 1995.
Sponsring
I motion Kr240 (m) hemställs om förbud mot sponsrade program i Sveriges Televisions och Sveriges Radios programverksamhet. Motionären anser att det är orimligt att programföretagen som finansieras med avgiftsmedel också skall ha möjlighet att få sponsringsintäkter. Ett liknande yrkande framförs i motion Kr303 (m).
Våren 1992 godkände riksdagen -- efter viss ändring -- regeringens förslag till sponsringsregler för SVT och SR. Utskottet uttalade bl.a. att det är av stor betydelse att de eventuella förändringar som görs står i samklang med den utveckling inom sponsringsområdet som sker i övriga Europa (bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329).
Utskottet avstyrkte vid föregående riksmöte ett motionsyrkande om sponsringsförbud. Utskottet ansåg att det inte fanns anledning för riksdagen att ett år efter sitt ställningstagande ändra beslutet om spronsringsregler för SVT och SR, i all synnerhet som det skulle leda till omförhandling med programföretagen (bet. 1992/93:Kr27). Inte heller nu är utskottet berett att tillstyrka motionskraven. Motionerna Kr240 och Kr303 avstyrks således.
Ökad lokal TV-produktion
I motion Kr257 (s) föreslås en ökning av TV-produktionen i Västsverige. Motionärerna framhåller att produktionen av TV-program sker i mycket hög utsträckning i Stockholm. Fördelningen mellan huvudstaden och landets regioner svarar inte mot folkmängden (yrkande 8).
Avtalet mellan staten och SVT anger att SVT skall ha en distriktsorganisation och sträva efter att den får en sådan uppbyggnad att förhållanden i olika delar av landet speglas. Det distriktsproducerade utbudet bör både spegla områdets särprägel och egenart och på ett mer allmänt sätt bidra till mångfalden i programmen (9 §). Av allmänproduktionen i SVT:s rikssändningar skall minst 40 % produceras utanför Stockholm. Sändningarna av distriktsproducerade program skall koncentreras till en kanal (12 §).
Av följande sammanställning framgår den distriktsbaserade produktionens andel av allmänproduktionen för åren 1990--1993.
1990 1991 1992 1993
Allmänproduktion i rikssändningar, exkl. nyheter (timmar) 2 328 1 962 2 249 2 965
Distriktens allmän- produktion i riks- sändningar, exkl. nyheter (timmar) 1 038 952 1 052 1 379
Distriktens andel av allmänproduktionen 45 % 49 % 47 % 47 %
Av sammanställningen framgår att distriktens produktion ökade med 327 timmar eller 31 % från år 1992 till år 1993 och att den distriktsbaserade produktionen under de två senaste åren uppgår till 47 % av den totala allmänproduktionen. En stor del av den ökningen avser morgon-TV som produceras i Göteborg och Malmö. Att distriktens andel av den totala allmänproduktionen är oförändrad beror på att Kanal 1 samtidigt ökat sin produktion i motsvarande grad. Det kan tilläggas att de regionala sändningarna ökat från 514 till 625 timmar mellan år 1992 och år 1993. Förklaringen härtill är utökade nyhetssändningar samt att distrikten har möjlighet att ersätta rikssändningarna med regionala program.
Utskottet anser att det är tillfredsställande att disktriktens allmänproduktion ökat de två senaste åren. Utskottet, som förra våren behandlade motionsyrkanden liknande det nu aktuella, konstaterade att det ankommer på SVT:s ledning att -- med utgångspunkt i gällande avtal -- fördela resurserna inom företaget och besluta om lokaliseringen av programproduktionen (bet. 1992/93:KrU27). Utskottet intar fortfarande samma ståndpunkt. Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr 257 yrkande 8.
Programverksamhet m.m.
Inledningsvis behandlar utskottet en motion om våldsinslag i TV. Därefter behandlas frågor om handikappades tillgång till programinnehållet främst i TV och om Sveriges Radios sjöväderrapportering.
I motion Kr225 (kds) framhålls public service-kanalernas speciella ansvar i kampen mot våldsinriktade TV-inslag. Motionären menar att en allmän trend tycks vara att public service-kanalerna rycks med i kampen om höga tittarsiffror och i allt högre utsträckning försöker locka TV-tittare genom att visa våld och våldsinslag i s.k. trailrar för kommande program och i programutbudet.
Enligt avtalet mellan staten och SVT skall SVT -- i fråga om innehållet i sändningarna -- ta hänsyn till televisionens särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen (13 §). I proposition 1990/91:149 om radio- och TV-frågor anförde dåvarande utbildningsministern att med uttrycket "ljudradions och televisionens särskilda genomslagskraft" avses att medierna vänder sig till hemmen och till en stor allmän publik, där alla åldrar är företrädda, samt att programmen kan påverka lyssnare och tittare starkt. Det är därför -- fortsatte utbildningsministern -- naturligt att ansvariga för sändningarna iakttar varsamhet med program som har sådan karaktär att man kan förstå att delar av publiken kommer att uppröras eller skrämmas (prop. s. 142).
Radionämnden, som har i uppdrag att i efterhand övervaka att avtalet följs, behandlade under verksamhetsåret 1993 inte någon anmälan som avsåg våldsinslag i SVT:s program.
Självfallet är det angeläget att ansvariga för sändningarna iakttar varsamhet med program som kan skrämma eller eljest ha skadlig inverkan på publiken. Samtidigt är det viktigt att erinra om att det kan finnas fog för att våldsinslag visas, främst i program av nyhets- och samhällskaraktär. Utskottet utgår från att programföretagen vinnlägger sig om att -- då det gäller att sända program med våldsinslag -- beakta vilken betydelse sändningstiden har för publikens ålderssammansättning och till nödvändigheten av att i vissa fall informera om att sådana inslag ingår i programmet.
Utskottet är -- med hänsyn till programbolagets självständighet och de regler som styr verksamheten -- inte berett att tillstyrka motion Kr225.
Utskottet vill tillägga att Våldsskildringsrådet, som har i uppdrag att samordna insatser mot skadliga våldsskildringar i rörliga bilder, följer vad som händer inom forskningen i fråga om våld i rörliga bilder.
Utskottet har inhämtat att ett projekt rörande våldsskildringar i TV:s nyhetsprogram pågår på uppdrag av Våldsskildringsrådet vid Institutionen för journalistik och medier vid Stockholms universitet. Projektet avser nyhetssändningar i SVT och i TV 4.
Forskningen kring våld och medier har hittills i huvudsak rört det fiktiva våldet, något som har rönt stor uppmärksamhet i olika sammanhang. Rådet har nyligen tagit initiativ till att i en antologi samla den forskning som pågår kring skildringar av verklighetens våld, bl.a. i TV-nyheterna. Antologin, som skall publiceras i början av år 1995, finansieras med medel från Allmänna arvsfonden och rådet. Utskottet anser att det är angeläget att en samlad bild av den pågående forskningen inom detta område tas fram.
I flera motioner behandlas frågan om funktionshindrades tillgång till radio- och TV-programmen.
Fyra av de aktuella motionerna, nämligen motionerna Kr285 (fp), Kr286 (c), Kr287 (v) och Kr288 (s) syftar till att framtida avtal mellan staten och fristående TV-programföretag skall innehålla krav på service till funktionshindrade. Hörselskadade nämns särskilt i de tre motionerna. I motion Kr288 (s) krävs även att public service-företagens programutbud skall vara anpassat för funktionshindrade.
I motion Kr224 (s) yrkas att handikapporganisationerna skall få möjlighet att lämna kortfattad information i Text-TV om sin verksamhet och om adresser och telefonnummer.
Både våren 1992 och våren 1993 behandlade utskottet utförligt frågan om de avgiftsfinansierade programföretagens skyldighet att göra programmen tillgängliga för funktionshindrade. Inför den nu gällande avtalsperioden mellan staten och programföretagen anförde utskottet bl.a. att programföretagen under avtalsperioden skulle åläggas ett särskilt ansvar när det gäller program om och för funktionshindrade. Utskottet underströk bl.a. vikten av att hänsyn skulle tas även till utvecklingsstörda, vilka i många fall kan tillgodogöra sig mycket av utbudet om det utformas på ett för dem lämpligt sätt. Beträffande resurserna till programinsatser för funktionshindrade ansåg utskottet att de borde vara minst oförändrade under avtalsperioden jämfört med verksamhetsåret 1992. Vidare anförde utskottet att det samordningsansvar som åvilade moderbolaget under då gällande avtalsperiod varit värdefullt och att nödvändigheten av att en samordning kommer till stånd även under den nya avtalsperioden var uppenbar. Utskottet utgick från att programföretagen skulle åstadkomma en frivillig samordning, innebärande att de sinsemellan skulle dela upp insatserna för funktionshindrade. Slutligen uttalade utskottet att det är angeläget att vart och ett av programföretagen i sitt arbete framgent utarbetar en plan över tilltänkta insatser när det gäller handikappåtgärder. Planerna borde enligt utskottet vara rullande och presenteras i anslutning till den ekonomiska redovisning som resp. programbolag skall avge i de årliga anslagsframställningarna (bet. 1991/92:KrU28 s. 23--26).
Enligt avtalen mellan staten och programföretagen skall programföretagen ta särskild hänsyn till olika grupper av funktionshindrade. Vidare sägs att de sinsemellan får fördela ansvaret för olika slags insatser för funktionshindrade. I avtalen sägs också att programföretagens samlade resurser för program om och för funktionshindrade under ett verksamhetsår, uttryckt i fast prisläge, skall vara minst oförändrade i jämförelse med verksamhetsåret 1992. Slutligen skall resp. programföretag i enlighet med avtalen i sin anslagsframställning särskilt redovisa en flerårig plan för insatser för funktionshindrade.
En överenskommelse har träffats mellan de tre programföretagen gällande programverksamheten om och för funktionshindrade (november 1993). Överenskommelsen innehåller bl.a. en beskrivning av vad som görs främst på teknikens område. Vidare redovisas nyheter i fråga om program och programinformation.
SVT planerar för innevarande avtalsperiod att sända fler svenskproducerade program. Detta medför i sin tur en utökad programtextningsverksamhet. Under år 1994 planeras en utökning med två timmar i veckan. Ökningen kommer i första hand att läggas på barn- och ungdomsprogram och fler direkttextade program. Nyhetsprogram på teckenspråk fortsätter i SVT. Under år 1994 satsar SVT på att göra fler valprogram tillgängliga för döva än vad som gjordes inför valet 1991. Av SVT:s totala utbud är 50 % (både svenskt och utländskt) genom textning tillgängligt för döva och hörselskadade.
Synskadade har krävt att SVT:s utländska program skall göras tillgängliga för dem. SVT har konstaterat att dubbning inte är en lämplig metod. Under år 1990 inledde SVT ett projekt som syftar till att pröva hur översättningstexten i digital form i text-TV-signalen kan användas för att generera syntetiskt tal i s.k. talsyntesutrustning placerad hos tittaren. Projektet kommer att utvärderas. Även andra metoder för att göra textinformation m.m. tillgänglig kommer att värderas tekniskt, praktiskt och ekonomiskt.
SR tar i sin handlingsplan för år 1994 upp punkter såsom t.ex. tillgänglighet för hörselskadade genom tekniska förbättringar, utbildningsverksamhet för företagets anställda i mikrofonteknik m.m., programinformation på punktskrift två gånger per år samt från hösten 1994 telefonservice på 020-nummer, ett nyhetsprogram på lätt svenska för personer med förståndshandikapp, hörselnedsättning m.fl. Nyhetsprogrammet, som hade premiär i april i år, är tio minuter långt och sänds varje kväll måndag--fredag i P4.
Inom SR pågår -- i avvaktan på beslut från regeringen -- förberedelser för att bygga ut ny digital sändarteknik, s.k. DAB-teknik. DAB kommer bl.a. att eliminera brus och störningar som kan förekomma i dagens sändningar. Även Radio Data System, RDS, kan användas för att åstadkomma hörbarhetsförbättringar för hörselskadade. En funktion inom RDS ger lyssnaren möjlighet att själv bestämma nivå mellan tal och musik. SR har de tekniska systemen för denna teknik. Däremot finns för närvarande inga mottagare på marknaden.
När det gäller UR:s planer för år 1994 kan nämnas ett särskilt projekt för döva barn som behöver utveckla och träna sitt teckenspråk. I samarbete med Sveriges Dövas Riksförbund sänds under året en serie på teckenspråk i samhällskunskap under rubriken "Bra att veta".
Utskottet vill inledningsvis erinra om programföretagens självständighet och om att det ankommer på dessa att inom givna ekonomiska ramar prioritera mellan olika program. Såväl public service-företagen som TV 4 avgör således själva vad som skall sändas med beaktande av vad som stadgas i radiolagen och i avtalen med staten. Enligt avtalen mellan staten och de avgiftsfinansierade programföretagen skall -- som redovisats i det föregående -- särskild hänsyn tas till funktionshindrade. Någon motsvarighet härtill finns inte i avtalet mellan staten och Nordisk Television (TV 4), vilket är naturligt med tanke på att förutsättningarna i fråga om finansiering är helt annorlunda för ett reklamfinansierat programföretag.
När det gäller det i motion Kr224 framförda kravet på information om handikapprörelsen i Text-TV kan nämnas att SVT:s ledning och styrelse beslutar om verksamhetens inriktning och om de resurser som skall anvisas härför. Det bör tilläggas att Text-TV har tagit ett särskilt ansvar för hörselhandikappade.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna Kr224, Kr285, Kr286, Kr287 och Kr288 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
En fråga som avser de radiosända sjöväderprognoserna behandlas i motion Kr255 (fp). Motionären påpekar att utrymmet för sjöväderprognoser minskat i SR:s sändningar. Regeringen bör -- framhålls det -- förtydliga SR:s roll i det förebyggande sjösäkerhetsarbetet.
Väderleksrapport med sjörapport sänds dagligen vid fyra tillfällen i P1. SR och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) träffade i december 1993 ett treårigt avtal om väderleksrapporterna. Avtalet har medfört vissa förändringar av SMHI:s väderleksrapporter i P1 som innebär att sändningstiden kl. 08.05 inte längre innehåller någon sjörapport samt att de tidigare sändningarna vid 19-tiden ersätts av en sjörapport kl. 15.55, vilket tillgodoser Sjöfartsverkets krav på tidigare sjörapport under eftermiddagen. Sändningstiderna ligger fast i tre år.
Utskottet har inhämtat att SMHI i förhandlingar med SR speciellt hävdat vikten av att varningar når ut när vädret kan skapa olyckor och problem för enskilda människor och samhällsfunktioner. Rikssändningarna och de lokala sändningarna i P4 kompletterar P1:s service till allmänheten, vilket gör att varningarna når en större del av publiken. Avtalet mellan SR och SMHI innebär även att en speciell sjörapport förmedlas i P4 av SR:s distrikt under perioden maj t.o.m. oktober. Sjöväderprognosen bör -- enligt vad utskottet inhämtat -- i vissa fall även innehålla information för farvatten utanför distriktens gränser, beroende på att den som färdas till sjöss inte alltid vet vilket distrikts sändningar som man bör lyssna på.
Sjöväderrapporteringen har stor betydelse för sjösäkerheten. Det nu gällande treåriga avtalet mellan SR och SMHI innebär att fasta tider för sjöväderrapporteringen gäller under avtalstiden. Därigenom uppnås en långsiktighet som torde vara fördelaktig för såväl yrkesfiskare som fritidsskeppare.
Vidare erinrar utskottet om att det i avtalet mellan staten och SR finns allmänna bestämmelser för SR:s programverksamhet. Däremot finns det inte några detaljerade föreskrifter som t.ex. reglerar sändningarna om sjöväder. Utskottet anser inte att det med anledning av motionsyrkandet finns skäl för riksdagen att ta initiativ till ändring eller komplettering av avtalet i här aktuellt avseende. Utskottet avstyrker motion Kr255.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande medelsberäkning för år 1995 för Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad som föreslagits i proposition 1993/94:100 beträffande medelsberäkning för Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB,
2. beträffande frågan om finansiering av radioprogramverksamhet för utlandet via rundradiokontot
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad som föreslagits i proposition 1993/94:100 beträffande frågan om finansiering av radioprogramverksamhet för utlandet via rundradiokontot,
3. beträffande medelsberäkning för Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad som föreslagits i regeringens proposition 1993/94:100 beträffande medelsberäkning för Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet,
4. beträffande Teracoms investeringskostnader m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad som föreslagits i proposition 1993/94:100 beträffande avbetalning av Teracoms investeringskostnader m.m. för kortvågs- och mellanvågssändare för Sveriges Radios utlandsprogram,
5. beträffande förbud mot sponsrade program i Sveriges Televisions och Sveriges Radios programverksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr240 och 1993/94:Kr303,
6. beträffande en ökning av TV-produktionen i Västsverige
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr257 yrkande 8,
7. beträffande public service-kanalernas speciella ansvar i kampen mot våldsinriktade TV-inslag
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr225,
8. beträffande funktionshindrades tillgång till radio- och TV-programmen
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr224, 1993/94:Kr285, 1993/94:Kr286, 1993/94:Kr287 och 1993/94:Kr288,
9. beträffande de radiosända sjöväderprognoserna
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr255.
Stockholm den 10 maj 1994
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand (m), andre vice talman Christer Eirefelt (fp) och Simon Liliedahl (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Särskilt yttrande
Förbud mot sponsrade program i Sveriges Televisions och Sveriges Radios programverksamhet (mom. 5)
Elisabeth Fleetwood, Hugo Hegeland och Birgitta Wistrand (alla m) anför:
Vi anser att det finns skäl att inför nästa avtalsperiod mellan staten och de avgiftsfinansierade radio- och TV-företagen överväga en renodlad finansiering av dessa genom TV-avgiftsmedel. Detta skulle innebära en omprövning av nuvarande sponsringsregler.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 1 Motionerna 2 Utskottet 3 Vissa bakgrundsuppgifter 3 Aktuella utredningar m.m. 5 Medelsberäkningen m.m. 5 Sponsring 7 Ökad lokal TV-produktion 7 Programverksamhet m.m. 8 Hemställan 12 Särskilt yttrande Förbud mot sponsrade program i Sveriges Televisions och Sveriges Radios programverksamhet (m) 13