1. Avskaffad bostadsersättning för asylsökande

Bostadsersättning för asylsökande (Betänkande 2004/05:SFU7 Socialförsäkringsutskottet)

Socialförsäkringsutskottets betänkande2004/05:SFU7

Bostadsersättning för asylsökande

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens
proposition 2004/05:28 Bostadsersättning för
asylsökande jämte sex motioner som väckts med
anledning av propositionen och en motion väckt under
den allmänna motionstiden 2004.
I propositionen föreslås ändringar i lagen
(1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA)
som innebär att den särskilda bostadsersättningen
för asylsökande som väljer att bo i s.k. eget boende
avskaffas. Den föreslagna ordningen skall även gälla
för personer som har uppehållstillstånd med
tillfälligt skydd och som omfattas av LMA.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars
2005.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag men
föreslår att bostadsersättning till asylsökande
skall kunna utges i särskilda fall. Regeringen bör
meddela närmare föreskrifter om hur ett system för
ersättning skall utformas som underlättar för
asylsökande att genom arbete försörja sig själva.
Riksdagen bör därför anta propositionens lagförslag
utom såvitt avser 13 § LMA samt anta av utskottet
föreslagna ändringar i 16 och 19 §§ LMA. Därmed
bifalls helt eller delvis tre motionsyrkanden (m)
som väckts i frågan. Utskottet avstyrker övriga
motionsyrkanden.
I ärendet finns sex reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Avskaffad bostadsersättning för
asylsökande
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1994:137) om mottagande av
asylsökande m.fl. utom såvitt avser 13 § samt med
den ändringen att 16 och 19 §§ erhåller av
utskottet i bilaga 3 föreslagen lydelse och att
första meningen i ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna skall ha följande
lydelse: Denna lag träder i kraft den 1 mars
2005.
Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf7
yrkande 2 och bifaller delvis proposition
2004/05:28 och motion 2004/05:Sf7 yrkandena 1 och
3 samt avslår motionerna 2004/05:Sf5 yrkande 1,
2004/05:Sf6, 2004/05:
Sf8 yrkande 1, 2004/05:Sf9 yrkande 1,
2004/05:Sf10, 2004/05:Sf378 yrkande 1.
Reservation 1 (fp, kd, v, c, mp)

2. Information till asylsökande

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf5 yrkande
3 och 2004/05:Sf9 yrkande 4.
Reservation 2 (kd, c)

3. Reformering av asylprocessen m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf5
yrkandena 2, 4 och 5, 2004/05:Sf7 yrkandena 4-6,
2004/05:Sf8 yrkande 2 och 2004/05:Sf9 yrkandena 2
och 3.
Reservation 3 (m)
Reservation 4 (fp)
Reservation 5 (kd)
Reservation 6 (c)

Stockholm den 2 december 2004

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Tomas Eneroth

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas
Eneroth (s), Sven Brus (kd), Ronny Olander (s), Per
Westerberg (m), Anita Jönsson (s), Mona Berglund
Nilsson (s), Ulla Hoffmann (v), Mariann Ytterberg
(s), Anita Sidén (m), Lennart Klockare (s), Linnéa
Darell (fp), Birgitta Carlsson (c), Kerstin
Kristiansson Karlstedt (s), Anna Lilliehöök (m),
Göte Wahlström (s), Mona Jönsson (mp) och Mauricio
Rojas (fp).

2004/05

SfU7

Utskottets överväganden

Avskaffande av bostadsersättning

Gällande bestämmelser

Migrationsverket har enligt lagen (1994:137) om
mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) ett
huvudansvar för mottagandet av asylsökande och för
utlänningar som har beviljats uppehållstillstånd med
tillfälligt skydd (2 §). Ansvaret innebär att
Migrationsverket skall ordna boende i anläggningar
för dessa personer såvida de inte ordnar boendet på
egen hand (3 §).

Enligt 8 och 13 §§ LMA lämnas bistånd i form av
logi, bostadsersättning, dagersättning och särskilt
bidrag. Logi på förläggning, s.k. anläggningsboende,
har de rätt till som inte själva ordnar bostad (14
§) medan de som på egen hand ordnar sitt boende har
rätt till bostadsersättning (16 §). Sådan ersättning
får sättas ned helt eller delvis för den som har
inkomst av förvärvsarbete eller annan inkomst eller
egna tillgångar. Dag- och bostadsersättning får
enligt 10 § LMA sättas ned bl.a. om den asylsökande
genom att inte medverka till att klarlägga sin
identitet försvårar utredningen i ärendet om
uppehållstillstånd.
I förordningen (1994:361) om mottagande av
asylsökande m.fl. finns bestämmelser om bl.a.
bostadsersättningens storlek. När den särskilda
bostadsersättningen infördes var ersättningen 500 kr
per månad för ensamstående och 1 000 kr per månad
sammanlagt för en familj. Sedan den 1 juni 2003
lämnas ersättning med 350 kr för ensamstående och
850 kr för en familj per månad.
Den som omfattas av LMA har inte rätt till bistånd
enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) för
förmåner av motsvarande karaktär som kan utges
enligt LMA (1 §).

Propositionen

I propositionen redovisas en rad icke önskvärda
effekter av att de asylsökande kan välja att ordna
sitt boende själva och att bostadsersättning
utbetalas vid sådant boende. Bland annat anges
trångboddhet, konflikter mellan värdfamilj och
inneboende, vräkningar av värdfamiljer för att de
stör grannar eller för att det har blivit skador på
lägenheten. Att bo trångt under en längre tid kan
enligt regeringen vara psykiskt påfrestande för både
värdfamilj och inneboende. Särskilt besvärligt kan
det bli för barnen. Barnens skolgång kan påverkas av
svårigheter att få lugn och ro. Det finns även en
risk att värdfamiljens integration försenas och
försvåras. Enligt propositionen förekommer också att
asylsökandes svaga ställning på bostadsmarknaden
utnyttjas genom att personer hyr ut tvivelaktigt
boende.

Bostadsersättningen är tänkt som ett bidrag till
boendekostnaderna för den som upplåter bostaden. I
de fall värdfamiljen är beroende av försörjningsstöd
från samhället blir inte bostadsersättningen något
reellt tillskott för familjen, eftersom
försörjningsstödet minskar när de egna inkomsterna
ökar. Det förekommer därför att asylsökande uppger
en annan adress än den där de verkligen bor för att
undgå denna effekt. Felaktiga adresser har visat sig
försämra möjligheterna för Migrationsverket,
kommuner och landsting att i tid nå fram med t.ex.
kallelser till fortsatta asylutredningar eller
erbjudande om skola och hälsoundersökning.
För att komma till rätta med några av de negativa
effekterna av det egna boendet föreslår regeringen
att bostadsersättningen avskaffas. Regeringen
framhåller dock att ett avskaffande av rätten till
ersättning inte kan motverka samtliga problem som
uppstår till följd av det egna boendet.
Nuvarande ordning innebär bl.a. att en asylsökande
som själv ordnat sitt boende inte har rätt till
försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen för den
del av boendekostnaden som kan överstiga vad
utlänningen får i bostadsersättning. Avsikten med
att avskaffa den särskilda bostadsersättningen är
inte att den enskilde, om han eller hon väljer eget
boende, skall vara berättigad till kompletterande
bistånd enligt socialtjänstlagen. Regeringen
föreslår ett förtydligande tillägg i 1 § LMA.
Enligt regeringen förväntas förslaget få till
följd att ca 10 % flyttar från eget boende till
någon av Migrationsverkets anläggningar. En plats i
anläggningsboende innebär en merkostnad för verket i
jämförelse med att personen bor i eget boende. Under
2003 utbetalades sammanlagt 75 miljoner kronor i
bostadsersättning. Regeringen gör bedömningen att
förslaget leder till minskade utgifter för staten om
ca 50 miljoner kronor för 2005. Utgiftsminskningen
är beräknad utifrån ett ikraftträdande den 1 mars
2005 och med beaktande av den senaste prognosen för
antalet asylsökande.

Motionerna

Moderaterna

Per Westerberg m.fl. (m) begär i motion Sf7
yrkandena 1-3 ändring av regeringens förslag så att
Migrationsverket i fortsättningen skall ha möjlighet
att bevilja särskild bostadsersättning för
asylsökande som väljer att bo i eget boende enbart i
fall när detta skulle möjliggöra för en enskild
asylsökande att anta erbjudande om anställning.
Vidare skall Migrationsverket kunna sätta ned den
särskilda bostadsersättningen, helt eller delvis,
för att skapa ytterligare incitament för den
enskilde att ordna försörjning på egen hand. I
yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om
Migrationsverkets dispositionsfrihet över tilldelade
anslag samt om vikten av att tillse att
handläggningstiderna i asylprocessen förkortas. I
yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om vikten av
integrationsförberedande åtgärder och en tidig
kartläggning av den enskilde asylsökandes kompetens
och erfarenhet och i yrkande 6 förslag som ökar
möjligheterna till arbete under asyltiden.

I motion Sf378 yrkande 1 av Ulrika Karlsson (m)
begärs ett tillkännagivande om rätten till eget
boende. Förslaget att slopa rätten till
bostadsersättning vid eget boende bör enligt
motionären stoppas. Att ta bort rätten till eget
boende vore förödande för den enskilde, eftersom
människor som bor i förläggning mår sämre än de i
eget boende.

Folkpartiet

Bo Könberg m.fl. (fp) begär i motion Sf8 yrkande 1
avslag på propositionen. Enligt motionärerna löser
inte förslaget de problem som regeringen säger sig
vilja åtgärda. I samma motion yrkande 2 begärs ett
tillkännagivande om en genomgripande reform av
asylprocessen inklusive mottagandet av asylsökande.
Dagens asylsystem är helt undermåligt och hela
asylprocessen, och inte bara bostadsersättningen,
måste därför göras om.

Kristdemokraterna

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf9 yrkande 1
avslag på propositionen. Motionärerna anser att eget
boende är viktigt bl.a. för att den enskilde skall
få socialt stöd och hjälp av släkt och vänner under
den första svåra tiden i Sverige. Då kostnaden för
anläggningsboende är mycket högre än för eget boende
verkar det som om regeringen räknar med att de
flesta ändå skall välja eget boende. I yrkande 2
begärs ett tillkännagivande om grundläggande
åtgärder mot segregation och trångboddhet. I stället
för att ta bort bostadsersättningen bör man se till
att förkorta handläggningstiderna, göra något åt en
generellt svår boendesituation och ändra de
stelbenta reglerna som gäller för arbete. I yrkande
3 begärs ett tillkännagivande om att systemet med
avtal med kommunerna bör avskaffas till förmån för
en utvecklingspeng som följer individen och
utbetalas av socialförsäkringsadministrationen. I
yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om tydlig
information om vilka möjligheter som finns på olika
orter avseende boende och arbete.

Vänsterpartiet

Ulla Hoffmann m.fl. (v) begär i motion Sf6 avslag på
propositionen. Motionärerna anser att inga
inskränkningar vad gäller asylsökandes möjligheter
till eget boende skall få göras. Besparingen bygger
på att endast ett fåtal av dem med eget boende
kommer att flytta till anläggningsboende. Blir detta
inte fallet så leder förslaget i stället till ökade
kostnader eftersom anläggningsboende är dyrare än
eget boende. Dessutom finns det stora problem med
trångboddhet även i anläggningsboende.

Centerpartiet

Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf5
yrkande 1 avslag på propositionen. I stället för att
insinuera att det är de asylsökandes fel att de bor
trångt eller att bostadsersättningen är en orsak
till segregation måste politiken inriktas på arbete
och företagande. Indragen ersättning löser inga
problem. I yrkandena 2-5 begärs tillkännagivanden i
flera avseenden. Motionärerna anser att
flyktingmottagandet bör decentraliseras. I
kombination med drivkrafter som bidrar till att
asylsökande bosätter sig där det finns arbete och
bostad kan en sådan ordning motverka segregation och
trångboddhet. Vidare bör breda informationsinsatser
sättas in till nyanlända asylsökande gällande vilka
orter/kommuner som har goda möjligheter till arbete
och bostäder. Migrationsverket bör dessutom
undersöka hur de asylsökande ser på sin situation
under tiden de söker asyl i Sverige, både vad gäller
boende och själva asylprocessen. Detta är viktigt
för att de asylsökandes perspektiv skall finnas med
som underlag för politiska beslut som rör dem.
Slutligen anser motionärerna att det skall krävas en
skriftlig bekräftelse på den asylsökandes
boendeadress för att den skall kunna användas för
utskick av kallelser, beslut samt utbetalning av
dagersättning.

Miljöpartiet

Mona Jönsson m.fl. (mp) begär i motion Sf10 avslag
på propositionen. Motionärerna framhåller att de
ekonomiska konsekvenserna av förslaget inte har
redovisats på ett korrekt sätt i
budgetpropositionen. Trots att förslaget är
budgetpåverkande har det inte funnits med i
överenskommelsen om budgeten. Dessutom anser
motionärerna att det är en mänsklig rättighet att få
bosätta sig var man vill.

Utskottets ställningstagande

Före den 1 juli 1994 gällde att asylsökande som inte
hade nära anhöriga i Sverige hänvisades till boende
i någon av dåvarande Invandrarverkets förläggningar
i avvaktan på beslut i asylärendet. Huvudsyftet med
denna ordning var att den asylsökande skulle finnas
tillgänglig under utredningstiden för att möjliggöra
en snabb och rationell handläggning. En asylsökande
hade i och för sig rätt att vistas var han eller hon
ville under väntetiden. Rätten till bistånd var dock
knuten till att personen i fråga i normalfallet
vistades på en förläggning.

Förslaget om att införa en särskild
bostadsersättning fr.o.m. den 1 juli 1994 lades fram
i betänkandet Mottagande av asylsökande och
flyktingar (SOU 1992:133). Däri gjordes bedömningen
att ca 10 % av de asylsökande skulle komma att ordna
sitt boende själva. Som anges i propositionen blev
det i praktiken betydligt fler. Redan ett år efter
reformen bodde nära hälften av alla asylsökande i
eget boende. Andelen i eget boende har därefter
varit relativt konstant genom åren. Den 30 juni 2004
bodde 51 % av de registrerade i Migrationsverkets
mottagandesystem i eget boende. Av de 20 585
personer som då bodde i eget boende var 16 % barn.
Detta kan jämföras med att 19 667 asylsökande
samtidigt bodde i anläggningsboende, varav 35 % var
barn.
Utskottet anser i likhet med regeringen att
möjligheten för de asylsökande att själva ordna sitt
boende har åtskilliga nackdelar. I propositionen
redovisas dessa utförligt, t.ex. att asylsökande
utnyttjas på bostadsmarknaden och att eget boende
kan leda till trångboddhet som framför allt är
negativt för barnen. Mot bakgrund härav kan
utskottet i princip instämma i regeringens
uppfattning att staten inte genom
bostadsersättningen bör fortsätta att stimulera
boendeförhållanden som åtminstone i vissa fall kan
vara om inte direkt skadliga så i vart fall mindre
lämpliga för de barn som berörs.
I ett avseende finns det dock skäl att överväga om
inte ersättning ändå skall kunna utges. Enligt
utskottet är det viktigt att eget arbete och
självförsörjning uppmuntras och att de hinder t.ex.
i form av merkostnader eller annat som kan uppkomma
för en asylsökande som får ett erbjudande om arbete
i möjligaste mån undanröjs. Det kan t.ex. handla om
att personen i fråga måste flytta till en bostadsort
där Migrationsverket inte har något
anläggningsboende och att ett eget boende är det
enda som står den asylsökande till buds. I ett
sådant särskilt fall är det enligt utskottets mening
rimligt att den asylsökande kan få
bostadsersättning. Det är dock angeläget att
regelverket utformas så att det blir administrativt
enkelt att tillämpa, varför utskottet valt att i
lagtexten endast föreskriva att bostadsersättning
skall kunna utges i särskilda fall. Utskottet anser
att det får ankomma på regeringen att i förordning
meddela närmare föreskrifter om hur ett system för
ersättning skall utformas som underlättar för
asylsökande att genom arbete försörja sig själva.
Utskottet bedömer att den nu föreslagna ändringen
endast kommer att beröra ett fåtal personer per år
och att den av regeringen uppskattade besparingen
därför inte nämnvärt kommer att påverkas därav.
Utskottets förslag föranleder ändringar i
regeringens förslag, och riksdagen bör därför anta
propositionens lagförslag utom såvitt avser 13 §
LMA. Vidare bör 19 § ges den av utskottet föreslagna
lydelsen och 16 § samma lag inte upphävas utan även
den paragrafen bör ges av utskottet föreslagen
lydelse. Riksdagen bör därmed bifalla motion Sf7
yrkande 2 och delvis bifalla regeringens förslag och
motion Sf7 yrkandena 1 och 3 samt avslå motionerna
Sf378 yrkande 1, Sf8 yrkande 1, Sf9 yrkande 1, Sf6,
Sf5 yrkande 1 och Sf10.
Beträffande frågan om att Migrationsverket skall
ges frihet att disponera tilldelade anslag på det
sätt verket finner bäst har utskottet nyligen i
betänkande 2004/05:SfU2 tagit upp frågan om
bristande flexibilitet mellan olika anslag och
effekten härav på handläggningstiderna. Utskottet
hänvisade till den studie av Migrationsverkets
resurser i förhållande till kostnaderna i
asylmottagandet som universitetslektorn Marie
Bengtsson, Statsvetenskapliga institutionen vid
Lunds universitet, gjort på utskottets uppdrag. I
studien anförs bl.a. att Migrationsverket haft en
mycket tuff situation under de studerade åren
2000-2003 med en mycket hög och oförutsägbar
inströmning av asylsökande utan att resurserna till
prövning ökat i motsvarande grad. Då flexibiliteten
mellan olika anslag och verksamheter är låg har
detta lett till ökad ärendebelastning och långa
väntetider i mottagningssystemet, vilket i sin tur
medfört stora samhällsekonomiska kostnader. Enligt
studien är det möjligt att spara pengar på
asylmottagandet genom att anslå extra resurser till
asylprövningen men besparingen uppkommer inte samma
år. I betänkandet ansåg utskottet det olyckligt om
bristande flexibilitet mellan anslag, i första hand
anslagen 12:1 Migrationsverket och 12:2 Mottagande
av asylsökande, leder till ökad ärendebelastning och
långa väntetider i mottagningssystemet och därmed
till både påfrestningar på individerna och stora
kostnader för samhället. Utskottet noterade att även
Statskontoret i rapporten Tydligare styrning av
Migrationsverket (2004:20) och Riksrevisionen i
rapporten Snabbare asylprövning (RiR 2004:24) hade
påtalat problem med den nuvarande anslagsstrukturen.
Utskottet ansåg att det fanns starka skäl att
överväga möjligheterna till ett flexiblare
utnyttjande av anslagen på migrationspolitikens
område dock med beaktande av de krav som ställs på
verksamheten. Eftersom Statskontorets rapport var
föremål för beredning i Regeringskansliet förutsatte
utskottet att detta sker utan ett formligt
tillkännagivande från riksdagens sida. Utskottet
finner inte skäl att nu ändra sitt ställningstagande
i denna fråga och avstyrker därmed motion Sf7
yrkande 4.
Utskottet, som delar uppfattningen att en tidig
kartläggning av den asylsökandes kompetens och
erfarenhet är viktig liksom att möjligheterna till
arbete under asyltiden måste öka, konstaterar att
flera av de frågor som tas upp bl.a. i motion Sf7
behandlas, helt eller delvis, i
utredningsbetänkandet Etablering i Sverige (SOU
2003:75) som Utredningen om flyktingmottagande och
introduktion överlämnade till regeringen i september
2003. Däri föreslås bl.a. att asyltiden blir
integrationsförberedande och att de väntetider som
uppstår i väntan på beslut skall utnyttjas så att de
som får stanna har fått en god grund för sin
etablering i landet och de som måste återvända kan
göra det med värdefulla erfarenheter och kunskaper.
Vidare föreslås att asylsökande i arbetsför ålder
skall få tidigare utbildning och yrkeserfarenhet
kartlagd av Migrationsverkets handläggare och få
information om möjligheterna att arbeta under
asyltiden samt att företrädare för
Arbetsmarknadsverket skall ge dem som bedöms stå
nära arbetsmarknaden fördjupad yrkes- och
arbetsmarknadsrådgivning, förmedla arbete till dem
som har rätt att arbeta samt bistå vid anskaffning
av praktikplatser.
I fråga om boendet har utredningen föreslagit,
förutom att det inte skall utges någon särskild
bostadsersättning till dem som väljer eget boende,
att en skriftlig bekräftelse av boendeadressen
införs som villkor för att en "ebo-adress" skall
kunna användas för utskick av kallelser och beslut.
Vidare har utredningen föreslagit att en statlig
skattefri etableringsersättning införs som betalas
ut direkt till den berättigade personen under
maximalt ett år så snart bosättning skett och en
handlingsplan föreligger. Handlingsplanen skall vara
individuell och kunna revideras vid behov. Den som
avviker från planen skall ges en reducerad
ersättning. När det gäller det statliga
ersättningssystemet föreslås bl.a. att det riktade
statsbidraget till kommunerna tas bort. Kommunerna
får i stället ersättning via det generella
statsbidragssystemet och med kostnadsutjämning för
det som återstår sedan det som går till försörjning
under det första året tagits bort.
Utredningsbetänkandet har remissbehandlats, och
enligt regeringen planeras en proposition under
2005.
Mot bakgrund av vad nu anförts och med hänsyn till
det i Regeringskansliet pågående beredningsarbetet,
som syftar till att få till stånd en snabbare
etablering på den svenska arbetsmarknaden, saknas
det enligt utskottet skäl för riksdagen att göra
något uttalande i dessa frågor. Motion Sf7 yrkandena
5 och 6 avstyrks därmed liksom motionerna Sf8
yrkande 2, Sf9 yrkandena 2-4 och Sf5 yrkandena 2-5.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Avskaffad bostadsersättning för asylsökande
(punkt 1)

av Sven Brus (kd), Ulla Hoffmann (v), Linnéa
Darell (fp), Birgitta Carlsson (c), Mona Jönsson
(mp) och Mauricio Rojas (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen avslår propositionen och motion
2004/05:Sf7 yrkandena 1-3. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2004/05:Sf5 yrkande 1, 2004/05:Sf6,
2004/05:Sf8 yrkande 1, 2004/05:Sf9 yrkande 1 och
2004/05:Sf10 och bifaller delvis motion
2004/05:Sf378 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser att situationen för de asylsökande måste
ses i ett helhetsperspektiv. 1994 öppnades
möjligheten för asylsökande att själva välja var de
ville bosätta sig. Samtidigt skedde en avveckling av
boendet på förläggningarna. Vi anser därför att det
alternativ till eget boende som står de asylsökande
till buds, nämligen Migrationsverkets
anläggningsboende, inte är tillräckligt bra för att
tillgodose merparten av de asylsökandes behov. Även
denna form av boende har stora problem med t.ex.
trångboddhet. Vi avvisar därför förslaget att
avskaffa den särskilda bostadsersättningen för
asylsökande.

2. Information till asylsökande (punkt 2)

av Sven Brus (kd) och Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Sf5 yrkande 3 och
2004/05:Sf9 yrkande 4.

Ställningstagande

I dag har vi ett flyktingmottagande som är
koncentrerat till storstäderna. Behovet av ökade
incitament för asylsökande att söka sig till platser
där det finns bostäder och arbete är stort.
Nyanlända asylsökande måste därför få information om
vilka orter/kommuner som har goda möjligheter till
arbete och bostäder. Det måste dock vara den
nyanlände som själv bestämmer var han eller hon
slutligen vill bosätta sig.

3. Reformering av asylprocessen m.m. (punkt 3)

av Per Westerberg (m), Anita Sidén (m) och Anna
Lilliehöök (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sf7 yrkandena 4-6 och
avslår motionerna 2004/05:Sf5 yrkandena 2, 4 och 5,
2004/05:Sf8 yrkande 2 och 2004/05:Sf9 yrkandena 2
och 3.

Ställningstagande

Den särskilda bostadsersättningen för asylsökande
kan inte ses som ett isolerat problem. Ett
näraliggande bekymmer är de långa
handläggningstiderna i asylprocessen. Årslånga
väntetider på beslut tvingar in människor i
passivitet och bidragsberoende. I motion Sf7
redovisas flera förslag som skulle leda till kortare
handläggningstider, t.ex. ökade resurser till
Migrationsverket och att verket får större frihet
att bestämma över tilldelade anslag. Genom kortare
väntetider skulle behovet av särskild ersättning vid
eget boende i de allra flesta fall upphöra.

En annan viktig förutsättning för en lyckad
etablering i ett nytt land är att tidigt komma i
gång med integrationsförberedelserna. Dagens
omhändertagandeperspektiv måste bytas ut till förmån
för en process där individens egna förutsättningar
och drivkrafter får komma till sin rätt. Vi anser
därför att en kartläggning av den enskildes egna
arbetslivsrelaterade erfarenheter, studiemeriter och
annan kompetens måste inledas på ett tidigt stadium.
Självförsörjning är alltid ett bättre alternativ
än bidragsförsörjning, och möjligheterna att arbeta
under asyltiden bör därför utökas. I dag råder ett
förbud mot att arbeta under asyltiden. Undantag från
denna regel kan emellertid medges i vissa fall.
Dessa regler bör ses över i syfte att möjliggöra för
asylsökande att redan under asyltiden skaffa sig
erfarenheter från svensk arbetsmarknad och samtidigt
bidra till sin egen försörjning.

4. Reformering av asylprocessen m.m. (punkt 3)

av Linnéa Darell (fp) och Mauricio Rojas (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sf8 yrkande 2 och avslår
motionerna 2004/05:Sf5 yrkandena 2, 4 och 5,
2004/05:Sf7 yrkandena 4-6 och 2004/05:Sf9 yrkandena
2 och 3.

Ställningstagande

Vi anser att en rättssäker och snabb asylprocess bör
utgöra grunden för alla andra reformer på detta
område. Dagens system är helt undermåligt och leder
till långa väntetider och en destruktiv situation
för de asylsökande oavsett boendeform. En
genomgripande reform av asylprocessen inklusive
mottagandesystemet är därför nödvändig. För att
komma till rätta med de brister som finns i dagens
system och uppmuntra till en snabb integration genom
arbete och egen försörjning anser vi att flera
åtgärder måste vidtas. Bland annat bör
handläggningstiderna kortas under rättssäkra former
samtidigt som det bör bli tillåtet att börja arbeta
omedelbart för alla asylsökande vars ärende bedöms
kräva en grundligare utredning. Vidare bör
asylsökande som hittar ett arbete ha oinskränkt rätt
att bosätta sig var som helst och en asylsökande som
arbetat här i tre år få möjlighet att stanna i
landet som arbetskraftsinvandrare.

5. Reformering av asylprocessen m.m. (punkt 3)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sf9 yrkandena 2 och 3 och
avslår motionerna 2004/05:Sf5 yrkandena 2, 4 och 5,
2004/05:Sf7 yrkandena 4-6 och 2004/05:Sf8 yrkande 2.

Ställningstagande

Regeringens förslag att slopa bostadsersättningen
löser inte problemen med segregation och
trångboddhet. Snarare försvåras situationen för en
grupp individer. Det grundläggande problemen är de
alltför långa handläggningstiderna, den generellt
svåra bostadssituationen och stelbenta/krångliga
regler för arbete. Det som krävs för att komma till
rätta med segregation och utsatthet är därför bl.a.
kortare handläggningstider, fler bostäder med olika
bebyggelse- och upplåtelseformer samt slopade regler
och hinder som försvårar för de asylsökande att
snabbt få tillgång till arbetsmarknaden.

Vidare bör systemet med avtal med kommunerna
avskaffas. Stödet till den nyanlände bör i stället
följa individen i form av en utvecklingspeng som
administreras och utbetalas av
socialförsäkringsadministrationen. Därigenom ges
individen och den lokala nivån ett större ansvar.
6. Reformering av asylprocessen m.m.
(punkt 3)
av Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sf5 yrkandena 2, 4 och 5
och avslår motionerna 2004/05:Sf7 yrkandena 4-6,
2004/05:Sf8 yrkande 2 och 2004/05:Sf9 yrkandena 2
och 3.

Ställningstagande

För att komma till rätta med problemen med
segregation och trångboddhet bör flyktingmottagandet
decentraliseras samtidigt som drivkrafter införs som
bidrar till att asylsökande bosätter sig där det
finns arbete och bostad.

Många av de asylsökande som har eget boende är
nöjda med detta samtidigt som problemen med t.ex.
trångboddhet inte får negligeras. Av det skälet bör
Migrationsverket undersöka hur de asylsökande själva
ser på sin situation under asyltiden, både vad
gäller boende och själva asylprocessen.
Svårigheten att nå asylsökande som bor i eget
boende på grund av felaktiga adresser och liknande
bör lösas genom att det ställs krav på en skriftlig
bekräftelse av boendeadressen som skall användas för
utskick av kallelser, beslut och utbetalning av
dagersättning.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2004/05:28 Bostadsersättning för
asylsökande har regeringen (Utrikesdepartementet)
föreslagit att riksdagen antar regeringens förslag
till lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande
av asylsökande m.fl.

Lagförslaget återfinns som bilaga 2 till
betänkandet.

Följdmotioner

2004/05:Sf5 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

1. Riksdagen avslår proposition 2004/05:28
Bostadsersättning för asylsökande.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att decentralisera
flyktingmottagandet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att breda
informationsinsatser bör sättas in till nyanlända
asylsökande gällande vilka orter/kommuner som har
goda möjligheter till arbete och bostäder.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
Migrationsverket bör undersöka hur de asylsökande
ser på sin situation under tiden de söker asyl i
Sverige, både vad gäller boende och själva
asylprocessen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en skriftlig
bekräftelse av den asylsökandes boendeadress bör
införas som villkor för att den skall kunna
användas för utskick av kallelser, beslut samt
utbetalning av dagersättning.

2004/05:Sf6 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1994:137) om mottagande av
asylsökande m.fl.

2004/05:Sf7 av Per Westerberg m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar, med ändring av regeringens
förslag, att förändra lagen (1994:137) om
mottagande av asylsökande m.fl. i enlighet med vad
som anförs i motionen.

2. Riksdagen beslutar, med ändring av regeringens
förslag, att Migrationsverket i fortsättningen
skall ha möjlighet att bevilja särskild
bostadsersättning för asylsökande som väljer att
bo i eget boende enbart i fall när detta skulle
möjliggöra för en enskild asylsökande att anta
erbjudande om anställning i enlighet med vad som
anförs i motionen.

3. Riksdagen beslutar, med ändring av regeringens
förslag, att Migrationsverket, helt eller delvis,
skall kunna sätta ned särskild bostadsersättning
som har beviljats i enlighet med vad som anförs i
motionen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Migrationsverkets
dispositionsfrihet över tilldelade anslag samt om
vikten av att tillse att handläggningstiderna i
asylprocessen förkortas.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av
integrationsförberedande åtgärder och en tidig
kartläggning av den enskilde asylsökandes
kompetens och erfarenhet.

6. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer
till riksdagen med förslag som ökar möjligheterna
till arbete under asyltiden.

2004/05:Sf8 av Bo Könberg m.fl. (fp):

1. Riksdagen avslår proposition 2004/05:28
Bostadsersättning för asylsökande.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en genomgripande
reform av asylprocessen inklusive mottagandet av
asylsökande.

2004/05:Sf9 av Sven Brus m.fl. (kd):

1. Riksdagen avslår proposition 2004/05:28
Bostadsersättning för asylsökande.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om grundläggande
åtgärder mot segregation och trångboddhet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa en
utvecklingspeng som följer individen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tydlig information
om vilka möjligheter som finns på olika orter
avseende boende och arbete.

2004/05:Sf10 av Mona Jönsson m.fl. (mp):

Riksdagen avslår propositionen.

Motion från allmänna motionstiden
2004

2004/05:Sf:378 av Ulrika Karlsson (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rätten till eget
boende (EBO).

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Ändrad lydelse av 16 och 19 §§ i lag om ändring
i lagen (1994:137) om mottagande av
asylsökande m.fl.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
16 §[1]
-----------------------------------------------------
Utlänningar som avses i 1 Utlänningar som avses i
§ första stycket 1 och 2 1 § första stycket 1 och
och som på egen hand 2 och som på egen hand
ordnar bostad har rätt ordnar bostad har i
till bidrag till särskilda fall rätt till
bostadskostnad (bostads- bidrag till
ersättning). Sådant bostadskostnad
bidrag får sättas ned (bostadsersättning).
helt eller delvis för den
som har inkomst av
förvärvsarbete eller
annan inkomst eller egna
tillgångar.
I 10 § anges i vilka
övriga fall
bostadsersättning får
sättas ned helt.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Regeringens förslag Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
19 §
-----------------------------------------------------
Regeringen eller den Regeringen eller den
myndighet regeringen myndighet regeringen
bestämmer fastställer bestämmer fastställer
grunder för beräkning av grunder för beräkning av
de belopp som avses i 15, de belopp som avses i
17 och 18 §§ samt 15-18 §§ samt meddelar
meddelar närmare närmare föreskrifter om i
föreskrifter om i vilka vilka fall
fall särskilt bidrag får bostadsersättning och
beviljas. särskilt bidrag får
beviljas.
-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**
[1]: Senaste lydelse 2004:408.