Bolagisering av Vägverkets produktionsdivision m.m.
Betänkande 1993/94:TU32
Trafikutskottets betänkande
1993/94:TU32
Bolagisering av Vägverkets produktionsdivision m.m.
Innehåll
1993/94
TU32
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i proposition 1993/94:180 att Vägverkets produktionsdivision ombildas till ett av staten helägt aktiebolag den 1 januari 1996 och om bemyndigande för regeringen att genomföra bolagiseringen så att det nya bolaget kan arbeta på ett konkurrensneutralt och konkurrenskraftigt sätt. Vidare ställer sig utskottet bakom regeringens förslag att produktionsdivisionen bör ges möjlighet att fr.o.m. den 1 januari 1995 agera inom ett utökat verksamhetsområde i syfte att stärka konkurrenskraften inför bolagiseringen. Utskottet är inte nu berett att stödja regeringens uppfattning att bolaget bör vara fristående från Vägverket utan förordar att regeringen ägnar huvudmannaskapsfrågan ytterligare överväganden och därefter redovisar sitt ställningstagande för riksdagen, i god tid före genomförandet. I likhet med regeringen understryker utskottet att Vägverket även efter bolagiseringen av produktionsdivisionen skall verka för uppnåendet av de trafikpolitiska mål som för närvarande gäller för verket. Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag att den bör bemyndigas att avyttra aktier i ett av Vägverkets intressebolag. I sammanhanget ställer sig utskottet också bakom regeringens förslag om att den bör bemyndigas godkänna ändringar i bolagsordningarna för vissa av Vägverkets bolag. Utskottets ställningstagande medför att en s-motion och en v-motion, båda med yrkanden om avslag på propositionen, avstyrks.
I en reservation och en meningsyttring framhåller s-ledamöterna resp. v-suppleanten att propositionen bör avslås. Nyd-ledamoten betonar i ett särskilt yttrande vikten av att den nämnda huvudmannaskapsfrågan ägnas fortsatta överväganden.
Propositionen
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen
1993/94:T70 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1993/94:180 Bolagisering av Vägverkets produktionsdivision m.m.
1993/94:T71 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1993/94:180.
Motioner avgivna under den allmänna motionstiden i januari 1994
1993/94:T220 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Vägverkets produktionsresurser tills vidare kvarstår under Vägverkets kontroll, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förslag till en eventuell bolagisering bör framläggas först när en samlad bedömning av vägsektorns framtida organisation gjorts, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning av den framtida organisationen av produktionsverksamheten inom trafikverken.
1993/94:T336 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utvärdera de statliga verk som prövar s.k. beställar--utförar-modellen.
Utskottet
1 Bolagisering av Vägverkets produktionsdivision m.m.
1.1 Bakgrund
Vägverket är central förvaltningsmyndighet för väghållning, dvs. byggande och drift av vägar. Huvuduppgiften är att svara för statens väghållning. Riksdagen beslutade år 1991 om en förändring av Vägverkets organisation (prop. 1990/91:87, bet. TU26, rskr. 326). Vägverket delades in i en beställardel -- väg- och trafikdivisionen -- samt en produktionsdel -- produktionsdivisionen. I samband med denna organisationsförändring gjordes även en ändring av Vägverkets regionala förvaltning. Den nya organisationen infördes den 1 januari 1992. Vidare beslutade riksdagen år 1992 att inrätta en särskild enhet -- bolagsenheten -- för den kommersiella verksamhet som är skild från myndighetsuppgifterna (prop. 1991/92:100 bil. 7, bet. TU15, rskr. 248). Enhetens uppgift är att förvalta aktier i verkets dotterbolag och bedriva nödvändig affärsutveckling. År 1992 beslutade riksdagen om en avveckling av dåvarande Trafiksäkerhetsverket och att dess uppgifter skulle övertas av Vägverket (prop. 1992/93:2, bet. TU4, rskr. 58). Denna organisationsförändring har nu genomförts fullt ut. Vägverket har sålunda numera ett övergripande ansvar inte bara för väghållningsuppgifterna utan också för det samlade trafiksäkerhetsarbetet. Vidare har verket sedan tidigare ett sektorsansvar för ett miljöanpassat vägtransportsystem. Dessutom har Vägverket ansvar för frågor som rör kollektivtrafik på väg avseende bl.a. handikappanpassning, yrkestrafik, internationella transporter samt föreskrifter för handikappanpassning av handikappfordon. Våren 1993 ställde sig riksdagen bakom vissa uttalanden i fjolårets budgetproposition om marknadsanpassning och bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet (prop. 1992/93:100 bil. 7, bet. TU24, rskr. 272). Enligt dessa uttalanden gäller i huvudsak följande. Vägverkets produktionsverksamhet bör helt marknadsanpassas och utsättas för full konkurrens. Beställarfunktionen bör under år 1993 upphandla minst 75 % av Vägverkets nyinvesteringar i konkurrens. Fr.o.m. år 1994 bör samtliga verkets nyinvesteringar upphandlas i konkurrens. Motsvarande siffra för drift- och underhållsverksamheten bör under under år 1994 uppgå till 50 %. Åtskiljandet av beställare och utförare bör fortsätta genom att produktionsdivisionen bolagiseras. Tidpunkten härför bör inriktas mot år 1995. Bolaget bör vara fristående från Vägverket men ägas av staten i ett första skede. När bolaget arbetar på helt kommersiell grund och på en fungerande marknad, bör en privatisering övervägas.
1.2 Regeringens överväganden och förslag
1.2.1 Bolagisering av Vägverkets produktionsdivision
I propositionen framhålls att både den tidigare och den nuvarande regeringen i olika sammanhang uttalat en principiell inställning till frågan i vilken verksamhetsform statlig konkurrensutsatt verksamhet bör bedrivas. Sålunda framhöll den tidigare regeringen i 1991 års budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 2) att ren konkurrensutsatt verksamhet inte bör bedrivas i myndighetsform. I stället borde bolagsformen övervägas. Vid sådana överväganden borde alltid prövas om verksamheten bör bedrivas i statlig regi. I normalfallet var det -- enligt den dåvarande regeringen -- inte lämpligt med bolag under myndigheter. Vidare framhålls att den nuvarande regeringen i proposition 1991/92:38 om inriktningen av den ekonomiska politiken redovisade sin strategi för statens förmögenhetsförvaltning. En viktig del av strategin är att staten endast i undantagsfall och då med bestämda motiv bör uppträda som ägare av verksamheter som har kommersiella förutsättningar. Verksamheter som i dag bedrivs på konkurrensutsatta och i övrigt väl fungerande marknader bör inte ägas av staten utan säljas till privata ägare. Ett motiv till ett fortsatt statligt ägande kan vara olika typer av brister hos marknaden. I dessa fall bör, om möjligt, förändringar av regelverk och strukturella åtgärder vidtas. Genom dessa åtgärder kan förutsättningar skapas för att överlåta även sådana verksamheter till privata ägare. Statens ägande bör således begränsas till områden och funktioner där marknaden själv inte förmår skapa de bästa förutsättningarna för en fungerande samhällsekonomi. Regeringen framhåller att det i dag i princip är möjligt att på den befintliga marknaden köpa samtliga de tjänster som Vägverket behöver inom projekteringsområdet och inom nybyggnadsverksamheten. På marknaden för drift och underhåll finns det i dag inte någon möjlighet för Vägverket att handla upp tjänster i tillräcklig omfattning i effektivt verkande konkurrens. Det pågår emellertid för närvarande ett intensivt, och hittills mycket lovande, arbete inom Vägverket med att utveckla upphandlings- och uppföljningssystem, vilket är en förutsättning för att få till stånd en fungerande marknad. Mot den angivna bakgrunden föreslår regeringen att riksdagen godkänner att Vägverkets produktionsdivision ombildas till ett av staten helägt aktiebolag den 1 januari 1996. Med hänsyn till konkurrensneutraliteten mellan olika företag som kommer att utbjuda väghållningstjänster till Vägverket bör bolaget ägas direkt av staten och inte av Vägverket. Vidare föreslår regeringen att den av riksdagen ges vissa bemyndiganden. Regeringen bör sålunda få genomföra bolagiseringen och överföra delar av Vägverkets verksamhet med tillgångar och skulder till det nybildade bolaget. Överföringen skall innefatta de pensionsåtaganden som vid bolagiseringstillfället har upparbetats i produktionsdivisionen. Regeringen bör också få ge produktionsdivisionen möjlighet att fr.o.m. den 1 januari 1995 agera inom ett utökat verksamhetsområde som avser arbeten inom mark- och anläggningsområdet och som rör vägar, järnvägar, flygplatser, hamnar, parker samt vatten- och avloppsledningar. Till stöd för förslaget framhåller regeringen att produktionsdivisionen måste skaffa sig kunder utanför Vägverket för att den skall kunna verka och långsiktigt överleva på anläggningsmarknaden.
1.2.2 Vägverkets dotterbolag
Vägverket bedriver vissa delar av sin verksamhet i bolagsform. Vägverkets Investerings Aktiebolag (Väginvest) är ett holdingbolag för Vägverkets samtliga dotterbolag och intressebolag med undantag för Svensk-Danska broförbindelsen Svedab Aktiebolag (Svedab). Väginvest, som också bedriver viss utredningsverksamhet, förvaltar statens andel av aktierna i Stockholmsleder AB (SLAB, 80 %), Rödöbron AB (15 %) och Swedish National Road Consulting AB (Sweroad, 100 %). Härtill kommer att Vägverket förvaltar hälften av aktierna i det av staten ägda Svensk-Danska broförbindelsen Aktiebolag (Svedab). Vidare förvaltar Sweroad statens andel av aktierna i Road Survey Technology Sweden AB (RST, 40 %) Den angivna strukturen illustreras i propositionen med följande figur.
Utredningsbetänkandet På väg (SOU 1994:15), som ligger till grund för regeringens förslag om en bolagisering av Vägverkets produktionsdivision, omfattar också en översyn av ägarfunktionen för Vägverkets dotterbolag. I propositionen återges i ett avsnitt med rubriken Vägverkets dotterbolag vad som sägs i betänkandet om de olika bolagens ändamål och verksamhet m.m. Regeringens förslag i anslutning till det nämnda propositionsavsnittet är att den av riksdagen bemyndigas dels att avyttra aktier i Road Survey Technology Sweden AB, dels att godkänna de ändringar i bolagsordningarna för Vägverkets bolag som är nödvändiga till följd av regeringens förslag. Till stöd för förslaget om bemyndigande för regeringen att avyttra aktier i RST anförs i propositionen följande. RST är ett högteknologiföretag som bildades år 1986. Staten äger 40 % av bolagets aktier, vilka förvaltas av Sweroad. RST är därmed att betrakta som ett intressebolag för Vägverket. De övriga ägarna är Volvo Transport AB och AB Färdig Betong, som vardera äger 30 % av bolaget. Varu- och tjänsteutbudet består av mätningar av vägars och gators tillstånd samt olika programvaror för dataöverföring och åtgärdsplanering till följd av den information som samlats in vid mätningarna. Bolagets verksamhet är i första hand inriktad på Norden, övriga Europa, Nordamerika och Australien. Verksamheten på de två sistnämnda marknaderna bedrivs av helägda dotterbolag. I RST-koncernen ingår ett ytterligare antal hel- och delägda dotterbolag enligt vad som närmare framgår av en i propositionen återgiven figur. År 1992 var resultatet i RST-koncernen 1,8 miljoner kronor och omsättningen 79 miljoner kronor. Omsättningen fördelades på olika delmarknader enligt följande.
- Sverige 69 % - Nordamerika 22 % - Västeuropa 4 % - Australien 3 % - Östeuropa 1 % - Mellanöstern 1 %
Regeringen framhåller att det kan ifrågasättas om det ligger i Vägverkets intresse att verket skall förvalta statens andelar i ett bolag som bedriver affärsverksamhet på så avlägsna marknader som det här är fråga om. Risken i dessa verksamheter måste ställas mot möjligheterna att få tillbaka nedlagda utvecklingskostnader. Det förhållandevis stora antalet helägda dotterbolag inom RST-koncernen kan också ifrågasättas. Mot bakgrund av det anförda säger sig regeringen ha för avsikt att uppdra åt Vägverket att under år 1994 redovisa en plan för hur statens ägarengagemang i RST successivt kan minskas. Regeringen bör dock redan nu -- framhålls det i propositionen -- bemyndigas att avyttra aktier i RST och, som en följd härav, att godkänna ändringar i bolagsordningarna för Vägverkets bolag efter förslag härom från Vägverket.
2 Motionsförslag
I motionerna T70 (v) och T71 (s) yrkas avslag på propositionen.
I s-motionen framhålls till en början att regeringens förslag inte beretts på ett tillfredsställande sätt. Det utredningsbetänkande, På väg (SOU 1994:15), som ligger till grund för regeringens förslag, har sålunda inte remissbehandlats på sedvanligt sätt utan endast diskuterats vid en hearing med berörda intressenter. Regeringen har också frångått betänkandet på flera väsentliga punkter, bl.a. genom att föreslå att det bolag som bildas av Vägverkets produktionsdivision bör ägas direkt av staten och vara fristående från Vägverket. Motionärerna betonar att de står fast vid ståndpunkten att en bolagisering av produktionsverksamheten bör prövas. En sådan prövning måste dock visa att vissa mycket viktiga villkor för en bolagisering kan uppfyllas. Ett sådant villkor är att de av riksdagen fastställda trafikpolitiska målen om trafiksäkerhet, kvalitet, miljö, regional balans och effektivitet inte äventyras. I sammanhanget framhåller motionärerna att det finns skäl att noga pröva om vinterväghållning är en verksamhet som lämpar sig för upphandling i konkurrens. Så gott som all kompetens på området finns ju hos Vägverket. Härtill kommer att samhällets intresse av trafiksäkra och framkomliga vägar riskerar att kollidera med företagens lönsamhetsintresse. Bolagiseringen måste också ske på ett sådant sätt -- fortsätter motionärerna -- att det nybildade bolaget får reella förutsättningar för en framgångsrik verksamhet. Dagens entreprenadmarknad kännetecknas av oligopolliknande karteller. På vissa delmarknader, t.ex. på asfalts- och beläggningssidan, råder närmast monopol. För att det nybildade bolaget skall kunna nå framgång och leva vidare på en sådan marknad måste det redan från starten ha en stark balansräkning och soliditet. Då måste också Vägverkets beställarkompetens ha hunnit utvecklas och de privata entreprenörernas kunskap, inte minst om drifts- och underhållsarbete, vara väl dokumenterad. Detta har en avgörande betydelse för att trafiksäkerhets-, kvalitets- och framkomlighetsmålen skall kunna nås. Avslutningsvis framhåller motionärerna att frågan om tidpunkten för en bolagisering närmare måste belysas och utvärderas innan beslut därom kan fattas. En annan fråga är om det bör vara riksdagen som -- efter sådana studier -- skall fastställa tidpunkten.
Även i motion T70 (v) yrkas, som nämnts, avslag på propositionen. Motionärerna framhåller att det tidigare har funnits en samsyn om att infrastrukturen, till vilken Vägverket bidrar, är av så grundläggande betydelse för välfärden och sysselsättningen att dess tillgänglighet inte skall styras av marknadskrafterna. Genom propositionen ändras detta synsätt i grunden. De långsiktiga effekterna av att genomföra det föreslagna systemskiftet blir omfattande. Motionärerna betonar att de inte kan acceptera att marknadskrafterna skall avgöra tillgången till den infrastruktur vi alla bidragit till att bygga upp genom skatter och politiska beslut.
I motion T220 (s), som väcktes under den allmänna motionstiden i år, framhålls att Vägverkets produktionsresurser tills vidare bör kvarstå under Vägverkets kontroll. Vidare erinrar motionärerna om att Vägverket till regeringen har framfört att man vill införa en ny modell för finansiering av väghållningen och om att regeringen inte nu är beredd att ta ställning till verkets förslag. Det är enligt motionärernas uppfattning fel att förändra Vägverkets organisation och struktur innan man tagit ställning till hur vägväsendet framöver skall finansieras. Slutligen framhåller motionärerna att en utredning bör tillsättas om den framtida produktionsverksamheten inom trafikverken.
I motion T336 (s), som även den väcktes under den allmänna motionstiden i år, framhålls att den s.k. beställare--utförare-modellen, sådan den tillämpas i vissa affärsverk, bör utvärderas. Motionärerna betonar att modellen brister i helhetsansvar och överblick samt att de fackliga organisationerna är kritiska. Risken är uppenbar -- understryks det -- att demokratin minskar, "snuttifieringen" ökar och att arbetstryggheten minskar.
3 Utskottets ställningstagande
Utskottet ansluter sig till de allmänna överväganden som enligt regeringen talar för att Vägverkets produktionsverksamhet bör bolagiseras. Till bemötande av de invändningar mot regeringens förslag som framförs i motionerna vill utskottet anföra följande.
3.1 Ärendets beredning
Propositionen baseras som nämnts på utredningsbetänkandet På väg, som i januari 1994 avgavs av en kommitté med företrädare för regeringskansliet och Vägverket. Av propositionen framgår att en hearing om betänkandet ägde rum i februari 1994 med företrädare för myndigheter och organisationer som berörs av kommitténs förslag. Dessa fick då möjlighet att lämna synpunkter på förslagen. Sådana synpunkter redovisas också i propositionen i ett flertal sammanhang. Utskottet har för sin del ingen erinran mot att regeringen i detta ärende valt den angivna beredningsmetoden.
3.2 Bolagiseringens förenlighet med de trafikpolitiska målen
Regeringen erinrar om att det övergripande målet för trafikpolitiken enligt 1988 års riksdagsbeslut är att medborgarna och näringslivet i landets olika delar skall erbjudas en tillfredsställande, säker och miljövänlig trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad (prop. 1987/88:50 bil. 1, bet. TU13, rskr. 159). Detta mål utvecklas i fem delmål, nämligen:
tillgänglighet; transportsystemet skall utformas så att näringslivets och medborgarnas grundläggande transportbehov tillgodoses, effektivitet; transportsystemet skall utformas så att det bidrar till ett effektivt resursutnyttjande i samhället som helhet, säkerhet; transportsystemet skall utvecklas så att det motsvarar högt ställda krav på säkerhet i trafiken, miljö; transportsystemet skall utvecklas så att en god miljö och hushållningen med naturresurser främjas, regional balans; transportsystemet skall byggas upp så att det bidrar till regional balans.
Regeringen framhåller att delmålen om tillgänglighet, effektivitet och regional balans inte i och för sig berörs av en bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet. Arbetet med att bidra till uppfyllelsen av dessa mål ligger nämligen till största delen inom myndighets- och beställarfunktionen och har främst sin utgångspunkt i planeringssystemet och de politiska direktiv som ligger till grund för detta. Delmålet om effektivitet påverkas dock indirekt, eftersom bolagiseringens syfte är att utnyttja samhällets resurser effektivare. Uppgifter inom väghållningen som efter en bolagisering kommer att utföras av entreprenörer har däremot en direkt inverkan på delmålen om trafiksäkerhet och en god miljö. Det är därför av stor vikt -- framhåller regeringen -- att de avtal som träffas mellan beställaren och entreprenören innehåller kraftfulla incitament som säkerställer att trafiksäkerheten upprätthålls, att den negativa miljöpåverkan begränsas och att kvaliteten på det utförda arbetet hålls på en hög nivå. Utskottet delar regeringens uppfattning och vill erinra om att riksdagen nyligen uttalat att Vägverket har ett samlat ansvar för att åstadkomma ett effektivt vägtransportsystem som uppfyller högt ställda krav på säkerhet med hänsyn tagen till miljö och regional balans (prop. 1993/94:100 bil. 7, bet. TU26, rskr. 279). Detta ansvar ligger fast, vill utskottet understryka, även efter en bolagisering av produktionsdivisionen.
3.3 Bolagets konkurrensförutsättningar
Regeringen framhåller att till det nybildade bolaget bör endast överföras tillgångar och skulder som svarar mot vad som är rimligt med hänsyn till bolagets marknadsförutsättningar. För att nå detta krävs ett omfattande rationaliseringsarbete inom produktionsdivisionen. Arbetet bör kunna fullföljas i en sådan takt att organisationen den 1 januari 1996 med avseende på resurser, kompetens och finansiell styrka är fullständigt anpassad till en bolagisering. Regeringen föreslår som nämnts att produktionsdivisionen fr.o.m. den 1 januari 1995 ges möjlighet att agera inom ett utvidgat verksamhetsområde som avser vissa arbeten inom mark- och anläggningsområdet. Vidare framhåller regeringen att bolagets kapitalstruktur bör ge en solid bas för dess framtida verksamhet samt möjligheter att uppnå en uthållig lönsamhet. Soliditeten bör vid tidpunkten för bolagiseringen uppgå till 20 % för att successivt öka till minst 30 %. En soliditet på 20 % kräver ett aktiekapital på 580 miljoner kronor. Härtill behövs ett kapitaltillskott för att täcka bl.a. de skulder och skatter som uppstår som en effekt av bolagiseringen. I samband med en bolagisering skall, i enlighet med de principer riksdagen beslutat om (prop. 1991/92:150 bil. I.1), de i den bolagiserade verksamheten uppsamlade pensionsåtagandena föras över till det nybildade bolaget för att ge en rättvisande bild av kapitalstrukturen och för att bolaget skall bära sina egna kostnader för pensioner. Detta är en förutsättning -- betonar regeringen -- för att man skall kunna jämföra den egna verksamheten med branschen i övrigt och åstadkomma konkurrensneutralitet. Bolaget bör dock inte belastas med en skuldbörda som kan anses ligga utanför den skuld som en konkurrensutsatt verksamhet skulle ha haft. En del av pensionsskulden läggs därför som en ansvarsförbindelse på sätt som närmare anges i propositionen. Utskottet vill i likhet med regeringen -- och motionärerna -- betona att bolagiseringen bör ske på ett sådant sätt att det nybildade bolaget får reella möjligheter till en framgångsrik verksamhet. Regeringens bedömningar och förslag synes utskottet väl ägnade att tillgodose detta önskemål.
3.4 Vägverkets beställarkompetens
Regeringen framhåller att det för närvarande inte finns tillräckligt många leverantörer som har den specialkompetens som utförande av drifts- och underhållstjänster kräver. Begränsningen i möjligheten att handla upp dessa tjänster beror också på den bristande erfarenhet som finns hos beställaren. Vägverket har emellertid nu, i enlighet med riksdagens beslut, börjat upphandla drifts- och underhållsarbeten i konkurrens. Följden härav blir att ett antal företag kommer att bygga upp kompetens, erfarenhet och kapacitet på denna marknad, något som även kommer att göra dessa företag konkurrenskraftiga inom den kommunala sektorn. Vägverket arbetar, som nämnts, intensivt med att utveckla upphandlings- och uppföljningssystem för drifts- och underhållsverksamhet. Detta arbete har visat sig mycket lovande. Regeringen betonar att utvecklingen av beställarorganisationen är av avgörande betydelse för att skapa goda marknadsförutsättningar så att Vägverket som en kompetent beställare skall kunna bidra till att uppfylla riksdagens trafikpolitiska mål och till att utveckla marknaden. Utskottet delar denna regeringens -- och motionärernas -- uppfattning.
3.5 Tidpunkten för en bolagisering
Regeringen framhåller att hittillsvarande arbete och erfarenheter tyder på att Vägverket till den 1 januari 1996 bör ha stärkt sin beställarkompetens i erforderlig utsträckning. Därigenom bör en effektiv upphandling kunna ske av det samlade behovet av väghållningstjänster och -produkter i hela landet med utgångspunkt i uppfyllandet av de trafikpolitiska målen. Utskottet finner för sin del den föreslagna tidpunkten för bolagiseringen väl avvägd.
3.6 Huvudmannaskapet för det nya bolaget
Regeringen anser som nämnts att bolaget bör vara fristående från Vägverket och ägas direkt av staten. En rad olika synpunkter på huvudmannaskapet har framförts bl.a. i utredningsbetänkandet, under hearingen med anledning av betänkandet, i motionerna och direkt till utskottet under ärendets beredning. Utskottet är för sin del inte nu berett att ta ställning i denna fråga. Regeringen bör därför ytterligare överväga vem som skall vara huvudman för det nya bolaget och i god tid före genomförandet för riksdagen redovisa sitt ställningstagande. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
3.7 Sammanfattning av utskottets ställningstagande
Av utskottets ovan redovisade ställningstaganden följer att riksdagen bör godkänna att Vägverkets produktionsdivision ombildas till ett av staten helägt aktiebolag den 1 januari 1996. Vidare bör riksdagen bevilja regeringen de begärda bemyndigandena att genomföra bolagiseringen och att ge produktionsdivisionen möjlighet att verka inom ett utökat verksamhetsområde. Frågan om huvudmannaskap för det nya bolaget bör dock övervägas ytterligare. Utskottet tillstyrker även förslagen i propositionen om bemyndiganden för regeringen att få avyttra aktier i Road Survey Technology Sweden AB och att få godkänna ändringar i bolagsordningarna för Vägverkets bolag. Av utskottets ställningstagande följer slutligen att motionerna T70 (v), T71 (s), T220 (s) och T336 (s) yrkande 2 avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande bolagisering av Vägverkets produktionsdivision m.m. att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1993/94:T70, 1993/94:T71, 1993/94:T220 och 1993/94:T336 yrkande 2 dels godkänner att Vägverkets produktionsdivision ombildas till ett av staten helägt aktiebolag den 1 januari 1996, dels bemyndigar regeringen att genomföra en bolagisering av Vägverkets produktionsdivision och överföra delar av Vägverkets verksamhet med tillgångar och skulder till det nybildade bolaget varvid överföringen skall innefatta de pensionsåtaganden som vid bolagiseringstillfället har upparbetats i produktionsdivisionen, dels bemyndigar regeringen att ge produktionsdivisionen möjlighet att fr.o.m. den 1 januari 1995 agera inom ett utökat verksamhetsområde som avser arbeten inom mark- och anläggningsområdet och rör vägar, järnvägar, flygplatser, hamnar, parker samt vatten- och avloppsledningar, dels bemyndigar regeringen att avyttra aktier i Road Survey Technology Sweden AB, dels bemyndigar regeringen att godkänna de ändringar i bolagsordningarna för Vägverkets bolag som är nödvändiga till följd av regeringens förslag om avyttring av aktier i Road Survey Technology Sweden AB, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om huvudmannaskapet för en bolagiserad produktionsdivision. res. (s)
Stockholm den 17 maj 1994
På trafikutskottets vägnar
Sven-Gösta Signell
I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf Clarkson (m), Sten Andersson i Malmö (m), Sten-Ove Sundström (s), Elving Andersson (c), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Anita Jönsson (s), Kenneth Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Lars Björkman (m), Ulrica Messing (s), Hugo Bergdahl (fp) och Kenneth Lantz (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i proposition 1993/94:180 om bolagisering av Vägverkets produktionsdivision m.m.
1. att riksdagen godkänner att Vägverkets produktionsdivision ombildas till ett av staten helägt aktiebolag den 1 januari 1996,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att genomföra en bolagisering av Vägverkets produktionsdivision och överföra delar av Vägverkets verksamhet med tillgångar och skulder till det nybildade bolaget varvid överföringen skall innefatta de pensionsåtaganden som vid bolagiseringstillfället har upparbetats i produktionsdivisionen, att ge produktionsdivisionen möjlighet att fr.o.m. den 1 januari 1995 agera inom ett utökat verksamhetsområde som avser arbeten inom mark- och anläggningsområdet och rör vägar, järnvägar, flygplatser, hamnar, parker samt vatten- och avloppsledningar, att godkänna de ändringar i bolagsordningarna för Vägverkets bolag som är nödvändiga till följd av regeringens förslag, att avyttra aktier i Road Survey Technology Sweden AB.
Reservation
Bolagisering av Vägverkets produktionsdivision m.m.
Sven-Gösta Signell, Sten-Ove Sundström, Bo Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ulrica Messing (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet ansluter" och på s. 11 slutar med "yrkande 2 avstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet delar den i motion T71 (s) uttalade uppfattningen att regeringen inte har berett ifrågavarande ärende på ett tillfredsställande sätt. Regeringen har inte heller kunnat visa att en bolagisering av Vägverkets produktionsdivision är förenlig med de av riksdagens fastställda målen rörande trafiksäkerhet, kvalitet, miljö, regional balans och effektivitet. Det är vidare tveksamt om vägunderhåll över huvud taget är lämpligt för upphandling i konkurrens. Vinterväghållningen t.ex. är en mycket grannlaga uppgift från trafiksäkerhets- och framkomlighetssynpunkt. Den övervägande kompetensen på detta område finns i dag hos Vägverket. Det är enligt utskottet tveksamt om det är ekonomiskt intressant för de privata företagen att skaffa sig tillräcklig kompetens. Samhällets intresse av trafiksäkra och framkomliga vägar riskerar att kollidera med företagens lönsamhetsintresse. Målet om regional balans blir också svårare att uppnå med stigande antal väghållningsbolag över landet. Vidare vill utskottet, i likhet med de motionärer som står bakom motion T71 (s), betona att en eventuell bolagisering måste ske på ett sådant sätt att det nybildade bolaget får reella förutsättningar för en framgångsrik verksamhet. För att bolaget skall kunna hävda sig på en marknad, som i stor utsträckning präglas av oligopol eller nära nog monopol, måste det redan från starten ha inte minst en stark balansräkning och soliditet. Utskottet vill också understryka att Vägverkets beställarkompetens vid en eventuell bolagisering måste ha hunnit utvecklas. Därvid bör även de privata entreprenörernas kunskap, särskilt i fråga om drifts- och underhållsarbete, vara väl dokumenterad. Detta är av avgörande betydelse för att främst målen om trafiksäkerhet, kvalitet och framkomlighet skall kunna uppfyllas. Utskottet anser sammanfattningsvis att de överväganden och förslag som framställs i propositionen inte garanterar att de villkor som enligt utskottets mening är avgörande för en bolagisering kan uppfyllas. Utskottet kan inte heller ställa sig bakom förslagen i propositionen om bemyndiganden för regeringen att få avyttra aktier i Road Survey Technology Sweden AB och att få godkänna ändringar i bolagsordningarna för Vägverkets bolag. Av det anförda följer att utskottet avstyrker propositionen och tillstyrker motionerna T71 (s) och T70 (v). Syftet med motionerna T220 (s) och T336 (s) yrkande 2 torde genom utskottets ställningstagande få anses tillgodosett.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
beträffande bolagisering av Vägverkets produktionsdivision m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T70 och 1993/94:T71 samt med anledning av motionerna 1993/94:T220 och 1993/94:T336 yrkande 2 avslår proposition 1993/94:180.
Särskilt yttrande
Bolagisering av Vägverkets produktionsdivision m.m.
Kenneth Attefors (nyd) anför:
Jag är övertygad om att en bolagisering av Vägverkets produktionsdivision skapar goda förutsättningar för att öka effektiviteten i hela den bransch som är verksam inom väghållningsområdet. Därvidlag hyser jag ingen annan uppfattning än regeringen och utskottsmajoriteten. Till skillnad från regeringen anser jag emellertid att man inom regeringskansliet inte har den erfarenhet och kompetens som krävs för att utöva ägarrollen i ett kommersiellt bolag. Jag har därför varit angelägen om att medverka till att frågan om huvudmannaskapet för det nya bolaget ägnas förnyade överväganden.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Karl-Erik Persson (v) anför:
Bolagisering av Vägverkets produktionsdivision m.m.
Jag biträder hemställan i reservationen.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen2 Förslag till riksdagsbeslut2 Motionerna2 Motioner väckta med anledning av propositionen2 Motioner avgivna under den allmänna motionstiden i januari 19942 Utskottet3 1 Bolagisering av Vägverkets produktionsdivision m.m.3 1.1 Bakgrund3 1.2 Regeringens överväganden och förslag4 1.2.1 Bolagisering av Vägverkets produktions- division4 1.2.2 Vägverkets dotterbolag5 2 Motionsförslag7 3 Utskottets ställningstagande8 3.1 Ärendets beredning8 3.2 Bolagiseringens förenlighet med de trafik- politiska målen8 3.3 Bolagets konkurrensförutsättningar9 3.4 Vägverkets beställarkompetens10 3.5 Tidpunkten för en bolagisering10 3.6 Huvudmannaskapet för det nya bolaget11 3.7 Sammanfattning av utskottets ställningstagande11 Hemställan11 Reservation12 Särskilt yttrande13 Meningsyttring av suppleant14