Bibelfråga
Betänkande 1993/94:KrU7
Kulturutskottets betänkande
1993/94:KRU07
Bibelfråga
Innehåll
1993/94 KrU7
Sammanfattning
I betänkandet behandlas en motion som syftar till att den statliga bibelkommissionen skall ges i uppdrag att på lämpligt sätt komplettera nyöversättningen av Bibeln med ett förord eller en skrift om Bibelns kvinno- och människosyn.
Utskottet avstyrker motionen.
Motionen
1992/93:Kr406 av Eva Zetterberg (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den statliga bibelkommissionen ges i uppdrag att på lämpligt sätt komplettera nyöversättning av Bibeln med förord/skrift om Bibelns kvinno- och människosyn.
Bibelkommissionens uppdrag
I slutet av år 1972 tillkallades en kommitté, Bibelkommissionen (U 1972:07) med uppgift att nyöversätta Nya testamentet (dir. 1974 års riksdagsberättelse U 46). År 1975 fick Bibelkommissionen genom tilläggsdirektiv (1976 års kommittéberättelse U 25) i uppdrag att nyöversätta även Gamla testamentet. Slutligen fick kommissionen år 1977 genom ytterligare tilläggsdirektiv (1978 års kommittéberättelse del II U:11) i uppdrag att -- när översättningen av Nya testamentet avslutats -- inleda arbetet med nyöversättning av Gamla testamentets apokryfer. I direktiven till Bibelkommissionen uttalades att det måste anses rimligt att staten tar ansvar för att vi på svenska äger en tillförlitlig, tidsenlig version av Bibeln. I direktiven erinrades bl.a. om att 1968 års beredning om kyrka och stat i sitt slutbetänkande (SOU 1972:36) Samhälle och trossamfund framhållit att spörsmålet om en bibelöversättning inte enbart kan anses som en inomkyrklig angelägenhet och att staten -- från allmänkulturella utgångspunkter -- har ett intresse av att tillse att en användbar bibelöversättning finns tillgänglig.
Bibelkommissionen har sedan sin tillkomst en särskild styrelse med företrädare för olika verksamhetsgrenar, traditioner och meningsriktningar inom samhälls-, kultur- och kyrkoliv. Företrädare för politiska partier ingår i styrelsen. Ett fyrtiotal experter är för närvarande knutna till Bibelkommissionen.
Bibelkommissionen har hitintills avgett tre betänkanden, nämligen (Ds U 1977:3) Att översätta apokryferna och (SOU 1981:56) Bibeln. Nya testamentet samt (SOU 1986:45) Bibeln. Tillägg till Gamla testamentet. De apokryfa eller deuterokanoniska skrifterna. Bibelkommissionen har också under åren 1975 till 1984 presenterat provöversättningar av ett antal bibelböcker i Nya och Gamla testamentet.
Bibelkommissionen beräknas avsluta sitt arbete år 1999.
Då det gäller Bibelkommissionens första uppdrag, som fullbordades genom att en nyutgåva av Nya testamentet presenterades i ny översättning (SOU 1981:56), hade uppdraget varit att göra en ny svensk översättning, utformad som en standardutgåva med noter, parallellhänvisningar, register, kartor m.m. De viktigaste principerna för översättningen var -- enligt Bibelkommissionens egen sammanfattning -- att originalets innehåll skulle återges korrekt och fullständigt, originalets stil skulle återspeglas, inte minst de för olika författare och framställningssätt karakteristiska egenskaperna, och översättningen skulle utformas så att textens innehåll blev tillgängligt för en nutida normalskolad vuxen läsare och så att den kunde göra tjänst i olika väsentliga sammanhang.
Direktiven för översättningen av Gamla testamentet har lagts fast på grundval av vad som föreslagits av sakkunniga -- 1971 års bibelkommitté för Gamla testamentet -- i betänkandet (SOU 1974:33) Att översätta Gamla testamentet. Texter, kommentarer, riktlinjer. De sakkunniga föreslog att den nya översättningen, i motsats till den nu gällande, skulle baseras på en text som hade fastställts enligt gängse textkritiska regler. Som huvudprincip borde gälla att den medeltida hebreiska standardtexten skulle utgöra grundvalen. Texten i en kommande utgåva föreslogs av de sakkunniga bli redigerad efter de regler som angetts i direktiven för det nytestamentliga arbetet, med bl.a. noter till texten. Arbetet borde utföras av en särskild översättningsenhet och utmynna i en standardutgåva, försedd med en begränsad mängd hjälpinformation. De sakkunnigas förslag remissbehandlades. I direktiven för översättningsarbetena anför föredragande statsråd att han delar den åsikt som kommit till uttryck i de ursprungliga direktiven till Bibelkommissionen, nämligen att staten -- från allmänkulturella utgångspunkter -- har ett intresse av att en användbar bibelöversättning finns tillgänglig. I direktiven till översättningsarbetet anför han bl.a. att han finner de sakkunnigas förslag till riktlinjer och organisation väl underbyggda. Förslagen bör därför läggas till grund för översättningsarbetet under beaktande av smärre modifikationer som remissinstanserna förordat i fråga om öppenhet för kristologiska tolkningar och för bruk av hebraismer. Enligt direktiven bör arbetet inriktas på en standardutgåva med en begränsad mängd informationsmaterial utöver själva texten. De avgörande besluten om textens redigering bör fattas av kommissionens styrelse.
Enligt direktiven för översättning av Gamla testamentet bör arbetet inriktas på en standardutgåva med en begränsad mängd informationsmaterial utöver själva texten. Det material som därutöver kan komma fram vid översättningen bör dock i möjligaste mån samlas, registreras och systematiseras för eventuell publicering.
I direktiven avseende den nytestamentliga översättningen anfördes att fortlöpande noter med sakupplysningar och förklaringar av svårbegripliga ord och vändningar bör förekomma vid sidan av noter om olika tolkningar och läsvarianter. Vissa upplysningar som annars skulle behöva upprepas ofta eller som kräver utförligare framställning bör samlas i särskilt register.
Till översättningarna har fogats, såväl i betänkandet Bibeln. Nya testamentet som i betänkandet Bibeln. Tillägg till Gamla testamentet. De apokryfa eller deuterokanoniska skrifterna, särskilda uppslagsdelar med utförligare förklaringar av ord och företeelser.
Tidigare riksdagsbehandling
Kulturutskottet behandlade våren 1990 en motion som syftade till att, då den pågående nyöversättningen av Gamla testamentet slutförts, testamentet skulle tryckas tillsammans med kommentarer som ger den historiska bakgrunden till kvinnosynen i detta testamente. I det av riksdagen godkända betänkandet 1989/90:KrU13 avstyrkte utskottet motionen med i huvudsak följande motivering.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att de 39 skrifter, som enligt svensk tradition ingår i Gamla testamentet, tillkommit under en tidrymd av flera hundra år och innehållsmässigt hänför sig till en avsevärt längre tidrymd. Mot denna bakgrund skulle kommentarer av det slag som motionen främst synes syfta till uppenbarligen bli av betydande omfattning om vetenskapliga krav på en redovisning av kvinnobilden i Gamla testamentet skulle ställas. Det är enligt utskottets mening självklart att sådana krav måste ställas i arbetet med den kommande utgåvan. Därtill kommer att det inte skulle kunna accepteras att en översättning av Gamla testamentet, som görs bl.a. av allmänkulturella skäl, skulle få en utformning där en viss historisk aspekt tillmäts en vikt, som skulle vara ägnad att begränsa utrymmet för andra väsentliga avsnitt. I detta hänseende kan man som exempel peka på att det i Gamla testamentet finns en helt annan syn än dagens på straffrättsliga och civilrättsliga frågor, bl.a. på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, liksom på frågor om förhållandet mellan föräldrar och barn. Även synen på förhållandet mellan människan och naturen är en annan än dagens.
Utskottet konstaterar att bibelkommissionen har i uppgift att svara för en översättning av Gamla testamentet och därtill fogade kommentarer. Översättningen kan sedan utnyttjas av bl.a. svenska kyrkan och andra trossamfund för att ge ut Gamla testamentet separat eller tillsammans med det redan översatta Nya testamentet. Utskottet konstaterar också att trossamfunden -- liksom nu är fallet i fråga om Nya testamentet -- kommer att ha full frihet att förse de översättningar som framdeles tillhandahålls genom bibelkommissionens arbete med vilka kommentarer och tillägg de önskar.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att enligt avtal mellan staten och bl.a. Svenska Bokförläggareföreningen en viss ersättning för varje utgivet exemplar av bibelkommissionens översättningar av Nya och Gamla testamentet skall erläggas till Svenska Bibelsällskapet för förvaltning i en särskild fond avsedd för bl.a. forskning kring bibeln, bibelbruk och översättningsfrågor (prop. 1978/79:21, bet. LU7, rskr. 85).
Vad utskottet har att ta ställning till med anledning av motionen är därför om det finns skäl för riksdagen att förorda ändringar eller tillägg i direktiven för bibelkommissionen.
Motionärerna framhåller bl.a. att det är mycket viktigt att översättningen av Gamla testamentet innehåller en motsvarighet till de kommentarer -- därmed torde avses uppslagsdelen -- och den notapparat som ingår i utgåvan av Nya testamentet.
Med hänsyn till innehållet i bibelkommissionens direktiv för översättningen av Gamla testamentet kan man utgå från att motionärernas önskemål i angivna hänseende kommer att tillgodoses utan något riksdagens initiativ. Att riksdagen, som motionärerna synes mena, skulle uttala sig för innehållet i visst avseende i kommentarerna, skulle enligt utskottets mening innebära att den vetenskapliga integriteten i bibelkommissionens arbete inte respekterades.
Med anledning av vad som ytterligare anförs i motionen, nämligen att exempelvis en uppsats om kvinnosynen skulle fogas in i den kommande utgåvan av Gamla testamentet, vill utskottet framhålla följande.
Ett bifall till önskemålen skulle innebära att riksdagen skulle förorda en helt annan utformning av den kommande utgåvan av Gamla testamentet än vad som nu anges i utredningsdirektiven, något som också skulle innebära att utgåvan av Gamla testamentet skulle komma att väsentligt skilja sig från 1981 års utgåva av Nya testamentet. Det skulle nämligen -- i anknytning till vad som inledningsvis sagts -- då med fog kunna göras gällande att utförliga framställningar även i andra avseenden än i fråga om kvinnosynen måste tas in i utgåvan. Utskottet anser därför att en ändrad utformning av utgåvan i enlighet med vad som förordas i motionen skulle innebära att översättningen av Gamla testamentet måste ändra karaktär. Den skulle komma att innehålla ett material som hitintills inte -- vare sig i svensk eller internationell praxis -- ansetts tillhöra själva översättningsarbetet. Utskottet kan inte biträda motionsförslaget.
Utskottet
I motion Kr406 (v) påpekas att trots att Bibeln är en helig skrift för många människor i vårt land är det många som reagerar på dess kvinno- och människosyn. Motionären anser att med ett kort förord skulle förutsättningarna för en djupare och bredare förståelse av Bibeln kunna uppnås. Bibelkommissionen skulle också, enligt motionären, kunna författa en kort skrift som kunde distribueras tillsammans med nyöversättningen, men inte formellt ingå i Bibeln.
Utskottet konstaterar att syftet med den nu aktuella motionen är vidare än syftet med en motion på området som utskottet behandlade våren 1990. I sistnämnda motion begränsades yrkandet till att avse Bibelns kvinnosyn.
Utskottet har inhämtat att Bibelkommissionen avser att till översättningen av Gamla testamentet foga en uppslagsdel, liknande dem som fogats till de avslutade översättningarna. Uppslagsdelen kommer att innehålla utförligare förklaringar av ord och företeelser. Enligt Bibelkommissionens mening kan man härigenom också belysa vissa generella problem för textförståelsen, vilka har sin grund i bl.a. en annan kulturs människosyn.
Utskottet hänvisar vidare till vad utskottet anförde år 1990 vid behandlingen av den ovan åsyftade motionen. Därvid vill utskottet särskilt erinra om trossamfundens möjlighet att till de översättningar som tillhandahålls av Bibelkommissionen själva foga de kommentarer eller upplysningar de önskar.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Motionen avstyrks således.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr406.
Stockholm den 11 november 1993
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Richard Ulfvengren (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s) och Birgitta Wistrand (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.