Beskattningen av vissa förmåner, m.m.
Betänkande 1995/96:SkU25
Skatteutskottets betänkande
1995/96:SKU25
Beskattningen av vissa förmåner, m.m.
Innehåll
1995/96 SkU25
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker förslagen i proposition 1995/96:152 angående olika skattefrågor i samband med utbildning vid personalavveckling, reseförmåner och tjänstgöring inom EU m.m.
Till betänkandet har fogats fyra reservationer och två särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1995/96:152 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
3. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,
4. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
5. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
6. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa för värvsinkomster.
I propositionen föreslås olika ändringar i skattelagstiftningen, främst i inkomstslaget tjänst.
Förmån av fri utbildning och andra åtgärder i samband med uppsägning och omplacering föreslås inte bli beskattade hos mottagaren under förutsättning att utbildningen eller åtgärden är av väsentlig betydelse för att den skattskyldige skall kunna fortsätta att förvärvsarbeta. Avdrag skall få göras för ökade levnadskostnader och resekostnader i samband med utbildningen eller åtgärden om den skattskyldige fått ersättning för dessa kostnader. Förslagen omfattar inte förmån från fåmansföretag eller fåmansägt handels bolag om den anställde är företagsledare eller delägare i företaget eller när stående till sådan person.
Reseförmåner som utgår på grund av anställning eller särskilt uppdrag inom rese- och trafikbranschen föreslås i vissa fall kunna värderas efter särskilda regler när för resan har gällt inskränkande villkor. Förmån av flygresa skall värderas enligt en individuell beskattningsmodell där varje enskild resa värderas till ett schablonvärde. Förmån av inrikes tågresor skall värderas enligt en schablonmodell som innebär att värdet är en viss andel av marknadspriset på de årskort som finns på marknaden.
Den särskilda skattefriheten för rabatter och andra förmåner som flygbolag ger ut för visad kundtrohet vid utrikes flygresor, s.k. frequent flyer-rabatter, föreslås slopad.
Vidare tas i propositionen upp vissa frågor som är föranledda av att allt fler svenskar kommer att delta i arbete i Europeiska unionens institutioner och organ. Vissa utökade avdragsmöjligheter för ökade levnadskostnader, hemresekostnader och kostnader för inställelseresor föreslås. Vad avser resekostnader innebär förslaget att avdrag skall medges inte bara för resor inom Sverige utan också för resor inom eller mellan Europeiska unionens medlemsländer eller EES-länder. På motsvarande sätt ändras reglerna om skattefrihet för fri resa till och från anställningsintervju eller ersättning för sådana kostnader. Dessutom föreslås att skattskyldig som är på förrättning utomlands och har rätt till avdrag för ökade levnadskostnader skall ha rätt till avdrag för barns skolavgifter i förrättningslandet under samma tid.
Det nuvarande förbudet mot ändring i taxeringsbeslut till den skattskyldiges nackdel under november månad taxeringsåret föreslås slopat. Dessutom föreslås att kretsen som får lämna förenklad självdeklaration utökas till att avse även personer som är närstående till företagsledare i fåmansföretag utan att vara delägare i företaget. Dödsbon föreslås undantas från deklarationsplikt under vissa förutsättningar. Slutligen föreslås vissa smärre ändringar av redaktionell karaktär i bl.a. kommunalskattelagen.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas i huvudsak första gången vid 1997 års taxering. Vad gäller värdering av reseförmåner och den slopade skattefriheten för kundtrohetsrabatter vid utrikes flygresor skall dock reglerna tillämpas första gången vid 1998 års taxering.
Lagförslagen har följande lydelse.
Motionerna
1995/96:Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag i den del det avser förmåns beskattning av fri utbildning i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag i den del det avser förmåns beskattning av fria flygresor i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en individuell beskattning av fria flygresor,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den nuvarande schablonbeskattningen avseende fria flygresor även bör gälla vid 1998 års taxering i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag i den del det avser slopad skattefrihet av s.k. frequent flyer- rabatter i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen beslutar att fastställa tidpunkten för inlämnande av alla typer av deklarationer till den 2 maj i enlighet med vad som anförts i motionen.
1995/96:Sk34 av Michael Stjernström m.fl. (kds) vari yrkas att riksdagen med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att permanenta den provisoriska schablonbeskattningen på flygresor.
1995/96:Sk35 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i kommu nalskattelagen (1928:370) 32 § 3 h mom. andra stycket,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i kommu nalskattelagen (1928:370) 32 § 3 f mom. andra stycket.
Utskottet
Utbildning vid personalavveckling, m.m.
I propositionen föreslås att förmån av fri utbildning m.m. som en arbetsgivare utger till en anställd som riskerar att bli arbetslös inte skall beskattas, om utbildningen har väsentlig betydelse för att den anställde skall kunna fortsätta att förvärvsarbeta. Vidare föreslås att den anställde upp till ett år efter uppsägningstidens utgång skall vara berättigad till avdrag för de ökade levnadskostnader och resekostnader m.m. som uppkommer på grund av utbildningen. De nya reglerna skall tills vidare inte gälla för fåmansföretagare och deras närstående.
I motionerna Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 1 och Sk35 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) yrkande 1 yrkas att även fåmansföretagare m.fl. skall omfattas av de nya reglerna.
En arbetsgivare är i princip berättigad till avdrag för alla omkostnader i sin näringsverksamhet, och hit hör även kostnader för utbildning av personal m.m. Om utbildningen har ett tillräckligt samband med anställningen beskattas den anställde inte för den förmån som utbildningen kan anses innebära.
Utskottet har inte något att erinra mot att utbildningsförmåner m.m. undantas från skatteplikt även i vissa andra situationer eller mot att avdragsreglerna utvidgas på det sätt som anges i propositionen.
Utskottet instämmer i att motsvarande regler kan vara motiverade även för fåmansföretagare m.fl. Eftersom delägare i ett fåmansföretag kan besluta om förmåner för sig själva och sina anhöriga finns det dock, som regeringen anför i propositionen, en risk för att reglerna missbrukas om de utvidgas på detta sätt. Regeringen har därför ansett att denna krets tills vidare inte bör omfattas av de nya bestämmelserna och att frågan bör utredas ytterligare. Utskottet instämmer i denna bedömning. Utskottet tillstyrker alltså propositionen även i denna del och avstyrker motionerna Sk33 yrkande 1 och Sk35 yrkande 1.
Reseförmåner
Skattereformen 1990 innebär att reseförmåner m.m. skall beskattas till sitt marknadsvärde om förmånerna avser annat än "sedvanliga rabatter". I princip skall värdet av förmånerna uppskattas med hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet, vilket i och för sig inte utesluter en schablon för värderingen. Till följd av praktiska problem har emellertid Riksskatteverket hittills medgivit att beskattningen av förmåner till personal inom SJ och SAS sker enligt provisoriska schabloner som innebär att den som utnyttjar en reseförmån beskattas för ett belopp som tas upp med hänsyn till genomsnitts värdet för personalen. Inom SJ tillämpas sådana schabloner för s.k. privatresekort och vissa internationella fribiljetter eller rabattkort medan värdet på andra frikort/fribiljetter tas upp individuellt för varje resa till gällande marknadspris.
Propositionen innebär att värdet på förmån av fria och delvis fria resor på tåg eller flyg i princip skall tas upp till sitt marknadsvärde men att särskilda regler skall tillämpas för värderingen om förmånen får utnyttjas endast under vissa tider, i mån av tillgång på plats eller med liknande begränsningar.
Beträffande tågresor konstaterar regeringen att det finns ett lättillgängligt marknadspris för årskort för inrikes tågresor utan inskränkande villkor. Detta schablonvärde bör enligt regeringen användas som utgångspunkt vid bestämmandet av ett schablonvärde för förmån av inrikes tågresor. Med hänsyn till de villkor som är förenade med resan och den värdenivå som SJ:s privatkort hittills legat på föreslås att förmånsvärdet skall tas upp till 5 % av marknadspriset för ett årskort för motsvarande resor. För det billigaste årskortet motsvarar detta 1 250 kr, vilket kan jämföras med det nuvarande schablonvärdet 800 kr för inrikesresor i 2:a klass. I fråga om barn och ungdomar som medföljer föreslås särskilda nedsättningsregler. Resor utrikes skall enligt vad som anförs i propositionen värderas individuellt för varje resa.
Som framgår av propositionen har Lagrådet i sitt yttrande godtagit förslaget, och några invändningar från annat håll har inte heller framkommit.
Utskottet tillstyrker propositionen.
Förmån av flygresor skall enligt regeringens förslag värderas till 40 % av normalpriset för varje resa, om förmånen gäller med sådana inskränkande villkor som att resan får företas endast under vissa tider eller i mån av plats (s.k. stand by-villkor). Övriga flygresor skall enligt förslaget värderas till 75 % normalpriset, om det för förmånen finns andra inskränkande villkor med andra påtagliga olägenheter. Som normalpris skall anses det lägsta normalt förekommande marknadspriset för motsvarande bokningsbara resa utan inskränkande villkor. Prisnivån under tiden oktober andra året före beskattningsåret - september året före beskattningsåret skall läggas till grund för värderingen.
I motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas avslag på propositionen och att riksdagen som sin mening ger till känna att ett eventuellt nytt förslag bör utgå från grunderna i ett förslag som prövades av riksdagen hösten 1993 (prop. 1993/94:90, SkU10) och som bl.a. innebar att en resa om året skulle vara skattefri. I motionen yrkas också att den nuvarande schablonen skall gälla även vid 1998 års taxering. I motion Sk34 av Michael Stjernström m.fl. (kds) yrkas att det nuvarande provisoriet permanentas. Enligt motionerna leder regeringens förslag till omfattande administrativa problem för flygföretagen, särskilt för de mindre företagen som kommer att få stora problem att klara kravet att kontrollera varje resa. I motionerna anförs också att förslaget kommer att leda till orättvisor av skilda slag.
SAS och andra flygföretag, deras organisationer och de anställda inom branschen har av samma skäl protesterat mot regeringens förslag och begärt att den nuvarande schablonen skall stå kvar. Till stöd härför har också anförts att förmånerna bör jämställas med andra sedvanliga personalrabatter, som är skattefria, och att den nuvarande schablonen fungerar bra.
Till grund för det aktuella förslaget liksom för tidigare utredningsförslag och ställningstaganden från regeringens och riksdagens sida i denna fråga ligger uppfattningen att personalrabatterna på flygresor inte kan jämställas med sedvanliga skattefria personalrabatter. Detta beror bl.a. på att dessa rabatter i allmänhet är så stora att de avsevärt överstiger vad som är godtaget som skattefritt. Utskottet instämmer i denna uppfattning. Detta innebär enligt de lagregler som gäller att värdet av förmånerna skall tas upp till marknadsvärdet. Den schablon som har tillämpats i praktiken har inte denna innebörd men har hittills godtagits som ett provisorium i avvaktan på resultatet av det lagstiftningsarbete som har pågått. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att om möjligt nu lösa dessa frågor så att lagstiftningen och den praktiska tillämpningen kommer att stämma överens så att man får ett system som är praktiskt hanterbart och likformigt.
Utskottet kan till en början konstatera att regeringens förslag att förmånsvärdet på varje resa skall beräknas för sig och läggas till grund för beskattningen överensstämmer med de principer som skall tillämpas vid beskattningen. Enligt utskottets uppfattning är denna utgångspunkt rent allmänt sett att föredra framför en metod som grundar sig på att varje arbetsgivare skall räkna fram ett medelvärde på sina anställdas privatresor och att detta medelvärde sedan skall läggas till grund för beskattningen oavsett vad förmånen inneburit i det enskilda fallet. Till nackdelarna med ett sådant medelvärde hör att det kan komma att växla avsevärt från arbetsgivare till arbetsgivare och också från år till år. Samtidigt vill utskottet framhålla att båda metoderna torde förutsätta att arbetsgivarna har tillgång till uppgifter om de anställdas faktiska resande och om marknadsvärdet på dessa resor.
En del av invändningarna mot regeringens förslag går ut på att de anställda ofta tar ut flera biljetter och gör mellanlandningar för att nå sitt slutliga resmål. Enligt förslaget skall värdet på förmånen då bedömas med hänsyn till slutmålet för resan och inte för varje etapp för sig. Det kan i sådana och andra fall givetvis vara svårt att i efterhand värdera resandet enbart med ledning av de biljetter som den anställde köpt ut. Det bör emellertid framhållas att arbetsgivaren om det behövs givetvis kan inhämta tillräckligt underlag på annat sätt, om inte annat så genom att begära kompletterande uppgifter från den anställde i efterhand. I sammanhanget vill utskottet framhålla att värdet på en resa som av olika skäl avbrutits bör bedömas med hänsyn till det faktiska förloppet och att man i det enskilda fallet inte bör medge avdrag från förmånsvärdet för de merkostnader som uppkommit på grund av oplanerade avbrott i resandet. Villkor som innebär att en resa får företas endast om det finns överblivna platser kan givetvis innebära risker i form av merkostnader för extra övernattning m.m., men dessa risker bör - på samma sätt som hittills och såsom regeringen föreslår - i stället beaktas generellt genom en låg värderingsnivå för förmåner av detta slag.
En annan invändning är att förmånen kan ha utnyttjats för att flyga mellan bostadsorten och stationeringsorten och att det är oskäligt att ta upp värdet av sådana resor till beskattning. Den allmänna principen är dock att reseförmånen skall beskattas även i sådana fall och att avdrag medges för vad som belöper på resor mellan bostadsorten och tjänstgöringsorten, till den del beloppet tillsammans med andra sådana resekostnader överstiger 6 000 kr.
Regeringens förslag att förmånsvärdet skall uppskattas med hänsyn till normalpriset under en ettårsperiod före beskattningsåret har tillkommit för att underlätta värderingen och en förhandsbedömning av vad reglerna kommer att betyda i det enskilda fallet. Innebörden av förslaget har i detalj beskrivits i specialmotiveringen i propositionen. Utskottet vill inte bestrida att det i enskilda fall kan komma att uppstå tveksamheter i fråga om denna värdering. Som anförs i propositionen bör svårigheterna dock inte överdrivas. Problemen finns i princip även i den schablonmodell som tillämpas i dag, och de lösningar som föreslås i propositionen förefaller enligt utskottets uppfattning ändamålsenliga. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att arbetsgivarna alltid har möjlighet att begära besked från skattemyndigheterna om det belopp som skall läggas till grund för skatteavdrag m.m.
Även i övrigt har förslaget utformats på ett sätt som enligt utskottets uppfattning bör kunna godtas. Samtidigt vill utskottet framhålla att regeringen och Riksskatteverket noga bör följa erfarenheterna av den praktiska tillämpningen och föreslå de justeringar av reglerna som kan visa sig motiverade.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionerna Sk33 yrkandena 3 och 4 och Sk34.
Trohetsrabatter för kunder
Många flygbolag erbjuder en form av trohetsrabatt till sina resenärer, s.k. frequent flyer-rabatt. Resenären belönas exempelvis med ett antal poäng vid varje flygresa med bolaget, och antalet poäng kan bero på resans längd m.m. Poängen kan senare utnyttjas av resenären för att få en flygresa eller en annan förmån gratis eller till rabatterat pris. Liknande rabatter förekommer även inom andra branscher.
Särskilda skatteregler gäller för rabatter eller liknande förmåner som transportföretag enligt internationellt vedertagen praxis utger för visad kundtrohet vid utrikes flygresor. Om en sådan förmån slutligt tillfaller en arbetstagare eller uppdragstagare på grund av hans egenskap av resenär skall förmånen inte tas upp som intäkt.
Reglerna tillkom år 1991 på förslag av skatteutskottet (1991/92:SkU8). Bak grunden till beslutet var att SAS av konkurrensskäl avsåg att införa ett rabattsystem för sina resenärer och att man inom Riksskatteverket som svar på en förfrågan uppgivit att en förmån av detta slag är skattepliktig om den grundar sig på tjänsteresor som arbetsgivaren har betalat. Enligt utskottets mening var det viktigt att de svenska flygbolagen fick driva sin verksamhet under konkurrensneutrala förutsättningar, och det kunde inte accepteras att skattereglerna i Sverige innebar att rabatter från ett svenskt flygbolag beskattas medan motsvarande rabatter från utländska bolag i praktiken undgår beskattning här i landet. Samtidigt beaktade utskottet att ett undantag från beskattning i detta speciella fall kunde sägas strida mot de allmänna principer som gäller för beskattningen av inkomst av tjänst. Utskottet framhöll också att en regel om skattefrihet givetvis inte borde utformas så att den kunde ge intryck av att lagstiftaren på detta område lämnat sitt godkännande till förfaranden som är angripbara enligt brottsbalkens och marknadsföringslagens regelsystem. Undantaget begränsades därför till vissa typer av rabatter som arbetsgivaren i någon mening kunde anses ha förmedlat till den anställde. Utskottet utgick från att de av SAS planerade rabatterna skulle utformas inom ramen för de nu angivna principerna.
I propositionen föreslås att undantaget slopas. Som skäl härför åberopas att undantaget strider mot huvudregeln att allt som utgått för tjänsten är skattepliktig intäkt, och regeringen ifrågasätter att de rabatter som förekommer i praktiken i sin helhet uppfyller de krav som reglerna uppställer för att undantagsreglerna skall vara tillämpliga. I propositionen anförs också att de av SAS åberopade konkurrensskälen försvagats till följd av negativa reaktioner från ett antal av de företag som betalar de resor som ligger till grund för rabatterna. Regeringen har för avsikt att senare i år återkomma med förslag till regler som klargör att det är arbetsgivaren och inte flygbolaget som skall lämna kontrolluppgift och betala sociala avgifter för förmånen. I propositionen framhålls att flygbolagen därmed inte drabbas av några administrativa problem eller ökade kostnader med anledning av att undantaget slopas och att reglerna blir neutrala flygbolagen emellan.
I motionerna Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 5 och Sk35 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) yrkande 2 yrkas att propositionen avslås. I motionerna anförs att skattefriheten införts för att skapa konkurrensneutrala förutsättningar för de svenska flygbolagen gentemot utländska flygbolag och att de svenska företagen riskerar att komma i en sämre konkurrenssituation om undantaget slopas. Motionärerna framhåller också att arbetsgivarna inte har någon reell möjlighet att kunna kontrollera när någon av deras anställda utnyttjar bonusen för privat bruk.
Enligt utskottets uppfattning bör det krävas starka skäl för att ha kvar ett undantag som enligt propositionen strider mot grundläggande principer vid beskattningen och som dessutom gäller förmåner som ligger nära gränsen för vad som kan angripas enligt brottsbalken eller marknadsföringslagen. Den irritation och de andra problem som rabatterna har vållat i praktiken innebär tvärtom att de ursprungliga skälen har försvagats och att förutsättningarna för skattefrihet inte till fullo har uppfyllts. Utskottet instämmer därför i regeringens uppfattning att det aktuella undantaget bör slopas. Att rabattsystemet ordnats på ett sätt som kan medföra administrativa problem för företagen bör enligt utskottets uppfattning inte föranleda en annan bedömning. Utskottet utgår från att de administrativa frågorna kommer att belysas i det förslag som regeringen avser att lägga fram senare i år rörande kontrolluppgifter och redovisning av arbetsgivaravgifter m.m.
Med hänvisning härtill och till vad regeringen i övrigt anfört till stöd för sitt förslag tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionerna Sk33 yrkande 5 och Sk35 yrkande 2.
Skattefrågor vid tjänstgöring inom EU
I propositionen föreslås att vissa skattefrågor i samband med tjänstgöring inom EU detaljregleras. Förslagen innebär bl.a. att fast resekostnads- eller traktamentsersättning från EU- parlamentet i allmänhet inte skall beskattas här i landet. Den som arbetar inom EU men får sin lön från annat håll skall under en treårsperiod kunna få avdrag för ökade levnadskostnader enligt de regler som gäller vid tjänsteresa, och möjligheter öppnas till avdrag för kostnader för resor till anställningsintervjuer m.m. och för hemresor. Vidare föreslås att den som har rätt till avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa utomlands också skall få rätt till avdrag för kostnader för barnens grundläggande skolgång i för rättningslandet.
Utskottet har inte något att erinra mot förslagen utan tillstyrker propositionen i dessa delar.
Taxeringsbeslut i november, m.m.
I propositionen föreslås bl.a. det förbud som finns för skattemyndigheterna mot att under november månad fatta beslut om taxeringen m.m. till den skattskyldiges nackdel skall slopas. Vidare föreslås att förenklad självdeklaration skall få lämnas även av personer som är närstående till företagsledare i fåmansföretag och att deklarationsplikten för dödsbon slopas i vissa fall. Förslagen överensstämmer med en framställnng från Riksskatteverket.
I motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas (yrkande 6) att tidpunkten för att avlämna deklarationer bestäms till den 2 maj för alla typer av deklaration. Motionärerna framhåller att även detta förslag ingår bland de åtgärder som Riksskatteverket föreslagit och att de inte godtar regeringens förslag om inte också förslaget rörande deklarationsdagen genomförs.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Förslaget om en gemensam sista deklarationsdag skulle även enligt utskottets uppfattning innebära förbättringar för alla som berörs av denna fråga. Enligt vad utskottet inhämtat har frågan emellertid sådan karaktär att den har tagits upp för ytterligare överväganden inom Skattekontrollutredningen. Avsikten är att utredningen skall lämna sitt förslag i slutet av detta år. Utskottet anser att utredningens överväganden bör avvaktas och avstyrker motion Sk33 yrkande 6.
Övriga frågor
Riksdagen beslutade i höstas att begränsa avdragsramen för representation till 180 kr (prop. 1995/96:109, SkU20). Beloppet avser 180 kr exkl. mervärdes skatt. Enligt propositionen bör lagtexten förtydligas så att den som inte är skattskyldig för mervärdesskatt får öka avdragsramen med ett belopp som motsvarar mervärdesskatten.
Utskottet instämmer i denna uppfattning. Den lagtext som föreslås är emellertid inte helt korrekt, eftersom avdragsramen inte bör ökas utöver 180 kr för den som inte är skattskyldig för mervärdesskatt men ändå är berättigad till återbetalning av denna skatt enligt mervärdesskattelagen. Utskottet föreslår av detta skäl att lagförslaget omformuleras.
Utskottet föreslår också ett tillägg till 10 § femte stycket h uppbördslagen (1953:272) så att de nya undantag som utskottet har tillstyrkt ovan beträffande reseförmåner i samband med tillträdande eller frånträdande av tjänst skall kunna beaktas även vid beräkning av preliminär A-skatt.
I övrigt har utskottet inte något att erinra mot regeringens förslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande utbildning vid personalavveckling, m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Sk33 yrkande 1 och 1995/96:Sk35 yrkande 1 godtar proposition 1995/96:152 i denna del,
res.1 (m, fp, kds)
2. beträffande förmån av tågresor
att riksdagen godtar proposition 1995/96:152 i denna del,
3. beträffande förmån av flygresor
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Sk33 yrkandena 2-4 och 1995/96:Sk34 godtar proposition 1995/96:152 i denna del,
res. 2 (m, fp, kds)
4. beträffande trohetsrabatter för kunder
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Sk33 yrkande 5 och 1995/96:Sk35 yrkande 2 godtar proposition 1995/96:152 i denna del,
res. 3 (m, fp)
5. beträffande taxeringsbeslut i november, m.m.
att riksdagen med avslag på motion 1995/96:Sk33 yrkande 6 godtar pro position 1995/96:152 i denna del,
res. 4 (m, fp, v, mp, kds)
6. beträffande övriga frågor
att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar de vid proposition 1995/96:152 fogade förslagen till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den ändringen att punkt 1 av anvisningarna till 20 § erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:
Nuvarande Utskottets lydelse förslag För den som är För den som är skattskyldig skattskyldig till till mervärdesskatt mervärdesskatt eller har rätt avser till åter avdragsramen i betalning av föregående mervärdesskatt av stycke pris ser avdragsramen exklusive mer i föregående värdes stycke pris exklu skatt. För den sive mervär som inte är desskatt. För skattskyldig övriga ökas till mer avdragsramen med värdesskatt mervärdesskatten. ökas avdrags ramen med mer värdesskatten.
2. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) med det tillägget att 10 § femte stycket h erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:
Nuvarande Utskottets lydelse förslag - - - - - -
h) förmån av h) förmån av fri fri resa inom resa inom Euro riket i samband peiska unionens med till medlemsländer trädande eller eller EES- frånträdande av länderna i anställning samband med till eller uppdrag trädande eller eller frånträdande av ersättning för anställning eller sådan resa; uppdrag eller eller ersättning för sådan resa; eller - - - - - -
3. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,
4. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
5. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll uppgifter,
6. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.
Stockholm den 21 maj 1996
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson (s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s), Lars Bäckström (v), Ulla Rudin (s), Jan- Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kds) och Carl Erik Hedlund (m).
Reservationer
1. Utbildning vid personalavveckling, m.m. (mom. 1 och mom. 6 i motsvarande del))
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m), Carl Erik Hedlund (m), Holger Gustafsson (kds) och Carl Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Regeringen föreslår att den som riskerar att förlora sin anställning på grund av omstrukturering eller liknande inte skall beskattas för förmån av fri utbildning eller annan åtgärd om utbildningen eller åtgärden är av väsentlig betydelse för att kunna fortsätta att förvärvsarbeta. Förslaget gäller inte företagsledare eller delägare i fåmansföretag och inte heller den som är närstående till arbetsgivaren.
Som anförs i motionerna Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk35 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) fortsätter regeringen alltså att bygga på de alltför många diskriminerande fåmansskatteregler som redan finns. Sverige är i stort behov av ett ökat företagande för att mildra effekterna av den höga arbetslösheten. Det är därför helt förkastligt att försvåra för dessa företag genom att kringgärda dem med en rad bestämmelser som misstänkliggör denna typ av företag och skapar en företagsfientlig atmosfär. Det är hög tid att det negativa synsättet mot små och medelstora företag förändras i grunden.
Vi instämmer i motionärernas förslag att de nya begränsningarna för fåmansföretagare m.fl. skall avvisas.
dels vid mom. 1 och mom. 6 i motsvarande del hemställt
1. beträffande utbildning vid personalavveckling, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Sk33 yrkande 1 och 1995/96:Sk35 yrkande 1 och med avslag på proposition 1995/96:152 i motsvarande del beslutar att även företagsledare m.fl. i fåmansföretag skall omfattas av de nya reglerna,
6. beträffande övriga frågor i motsvarande del
att riksdagen i fråga om förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) beslutar att sista stycket i 32 § 3 h mom. och andra stycket i punkt 8 av anvisningarna till 33 § skall utgå.
2. Förmån av flygresor (mom. 3 och mom. 6 i motsvarande del))
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m), Holger Gustafsson (kds) och Carl Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
I motionerna Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk34 av Michael Stjernström m.fl. (kds) yrkas att regeringens förslag till nya värderingsregler för förmån av fria eller delvis fria flygresor avslås och att nuvarande schablon för värderingen får gälla i avvaktan på ett nytt förenklat förslag.
I motionerna framhålls att det förslag som regeringen nu lägger fram leder till orättvisor för personalen och till omfattande administrativa problem för flygföretagen. Detta bekräftas också av den enstämmiga kritik som under utskottsbehandlingen har riktats mot förslaget från branschen och deras anställda. Särskilt de mindre flygbolagen kommer att få stora svårigheter att klara av de uppställda kraven, och arbetstagarna kommer att drabbas av många oförutsedda problem. Det blir också svårt eller omöjligt att deklarera för förmånerna på ett tillfredsställande sätt, eftersom de föreslagna reglerna kräver beräkningar som den skattskyldige inte har möjlighet att utföra eller kontrollera.
I den mån en individuell beskattning skall införas för fria flygresor bör den grunda sig på enkla schabloner. De förslag som tidigare har lagts fram under den borgerliga regeringsperioden och som i stora delar sammanfaller med en lagrådsremiss våren 1995 innehåller utgångspunkter för att nå fram till en godtagbar förenklad lösning.
Det anförda innebär att vi tillstyrker motionerna i denna fråga och avvisar regeringens förslag. Regeringen bör återkomma med ett nytt förenklat förslag, och i avvaktan härpå bör den nuvarande schablonen tillämpas även vid 1998 års taxering.
dels vid mom. 3 och vid mom. 6 i motsvarande del hemställt
3. beträffande förmån av flygresor
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Sk33 yrkandena 2-4 och 1995/96:Sk34 och med avslag på proposition 1995/96:152 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som har anförts i reservationen om beskattningen av förmån av flygresor,
6. beträffande övriga frågor i motsvarande del
att riksdagen till följd härav i vad avser
a) punkt 6 av anvisningarna till 42 § i kommunalskattelagen (1928:370) antar regeringens förslag med de ändringarna att tredje och fjärde styckena utgår och att första stycket erhåller följande såsom reservan ternas förslag betecknade lydelse:
Utskottets Reservanternas förslag förslag 6. Om 6. Om inskränkande inskränkande villkor gäller villkor gäller för fria eller för fria eller delvis fria delvis fria resor resor på flyg på inrikes tåg eller inrikes som ges på grund tåg som ges på av anställning grund av eller särskilt anställning uppdrag inom rese- eller särskilt eller trafik uppdrag inom branschen skall rese- eller förmånsvärdet trafikbranschen beräknas enligt skall förmåns tredje stycket. för flygresor beräknas enligt tredje och fjärde styckena och för tågresor enligt femte stycket.
b) 8 § uppbördslagen (1953:272) antar regeringens förslag med den ändringen att orden "tredje-femte styckena" ersätts med "tredje stycket".
3. Trohetsrabatter för kunder (mom. 4 och mom. 6 i motsvarande del))
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Regeringen föreslår att den nuvarande skattefriheten för s.k. frequent flyer- rabatter skall slopas.
Som framhålls i motionerna Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk35 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) kommer förslaget att medföra problem för de svenska företagen. Arbetsgivarna har ingen reell möjlighet att kunna kontrollera om och i så fall när någon av deras anställda utnyttjat en bonus för privat bruk. Det är också högst otillfredsställande att regeringens förslag är ofullständigt eftersom det inte innehåller någon lagreglering av skyldigheten att lämna kontrolluppgifter och betala arbetsgivaravgifter. Lagrådet har i sitt remissvar pekat på svårigheterna för arbetsgivaren att få vetskap om att en förmån av detta slag har utnyttjats. Lagrådet har därför förordat att frågan övervägs ytterligare innan kontrolluppgiftsskyldigheten regleras.
Om skattefriheten slopas riskerar svenska flygbolag att komma i en sämre konkurrenssituation än utländska flygbolag. Eftersom beskattningsfrågan har en internationell karaktär bör en eventuell förändring ske genom ett internationellt samarbete.
Det anförda innebär att vi tillstyrker motionerna och avvisar regeringens förslag.
dels vid mom. 4 och vid mom. 6 i motsvarande del hemställt
4. beträffande trohetsrabatter för kunder
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Sk33 yrkande 5 och 1995/96:Sk35 yrkande 2 avslår proposition 1995/96:152 i denna del,
6. beträffande övriga frågor i motsvarande del
att riksdagen till följd härav beslutar att 32 § 3 f mom. i regeringens förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) skall utgå.
4. Taxeringsbeslut i november, m.m. (mom. 5))
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Lars Bäckström (v), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kds) och Carl Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Att som regeringen föreslår slopa förbudet att under november månad taxeringsåret fatta beslut till den skattskyldiges nackdel innebär att tyngdpunkten i deklarationsbehandlingen förskjuts. Skattemyndigheterna får mer tid till förfogande att granska deklarationerna utan att deklaranten får motsvarande längre tid att förbereda sig.
Som anförs i motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) bör förslaget kombineras med en gemensam sista dag för inlämning av alla deklarationer. Om alla typer av deklarationer får lämnas den 2 maj blir tiden för att förbereda och fullgöra deklarationerna längre. I de familjer där det förekommer både förenklade och särskilda deklarationer förenklas deklarationsförfarandet. Det blir en rationellare hantering, och med en gemensam deklarationsdag den 2 maj minskar också behovet av anstånd.
Förslaget i motionen överensstämmer med ett förslag från Riksskatteverket och är enligt vår uppfattning så enkelt att det inte behöver utredas ytterligare.
Vi tillstyrker alltså motionen i denna del. Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag till ändring av reglerna så att de kan tillämpas fr.o.m. nästa år.
dels vid mom. 5 hemställt
5. beträffande taxeringsbeslut i november, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk33 yrkande 6 begär att regeringen skyndsamt lägger fram förslag till en gemensam deklarationsdag enligt vad som har anförts i reservationen.
Särskilda yttranden
1. Taxeringsbeslut i november, m.m.
Lars Bäckström (v) anför:
Att vi är med på reservation 4 om en gemensam deklarationsdag innebär endast att vi står bakom hemställan i reservationen.
2. Skattefrågor vid tjänstgöring inom EU
Lars Bäckström (v) anför:
Den fasta resekostnads- och traktamentsersättning som betalas av EU- parlamentet till företrädare i parlamentet skall enligt vad som föreslås i propositionen tas upp som skattepliktig inkomst endast om den kan antas väsentligen överstiga de kostnader som den är avsedd att täcka.
Av redogörelsen i propositionen framgår att de aktuella kostnadsersättningarna från EU-parlamentet är avsevärt högre än vad som är skattefritt enligt våra regler. Bakgrunden till regeringens förslag är att man från EU-parlamentets sida anser att det skulle vara en otillåten inblandning i EU-parlamentets interna angelägenheter (jfr prop. s. 68) att beskatta det överskjutande beloppet och att en beskattning skulle kunna leda till att företrädarna av ekonomiska skäl inte skulle kunna fullgöra sina uppgifter.
Det är - särskilt i dagens pressade situation för många utsatta grupper - stötande för det allmänna rättsmedvetandet att EU-medlemskapet medför särskilda förmåner för redan privilegierade grupper. Sveriges skatteregler för traktamenten och andra kostnadsersättningar följer normer som har övervägts noga och som enligt min uppfattning åtminstone generellt sett leder till ett rimligt, godtagbart resultat.
Genom de föreslagna reglerna riskerar dessa regler att luckras upp. Skattemyndigheterna bör därför uppmärksamt följa storleken på ersättningarna i förhållande till de utgifter som kan anses rimliga. I den mån det utbetalda beloppet kan anses väsentligt överstiga de faktiska kostnaderna förutsätter Vänsterpartiet att det överskjutande beloppet beskattas.
Vänsterpartiet utgår från att regeringen kommer att verka för en ändrad inställning inom EU till dessa frågor.
INNEHåLLSFöRTECKNING
SAMMANFATTNING 1
PROPOSITIONEN 1
MOTIONERNA 29
UTSKOTTET 29
Utbildning vid personalavveckling, m.m. 29
Reseförmåner 30
Trohetsrabatter för kunder 33
Skattefrågor vid tjänstgöring inom EU34
Taxeringsbeslut i november, m.m. 35
Övriga frågor 35
Hemställan 36
RESERVATIONER 37
1. Utbildning vid personalavveckling, m.m. (mom. 1 och mom. 6 i motsvarande del - m, fp)37
2. Förmån av flygresor (mom. 3 och mom. 6 i motsvarande del - m, fp, kds) 38
3. Trohetsrabatter för kunder (mom. 4 och mom. 6 i motsvarande del - m, fp) 39
4. Taxeringsbeslut i november, m.m. (mom. 5 - m, fp, v, mp, kds) 40
SäRSKILDA YTTRANDEN 41
1. Taxeringsbeslut i november, m.m. (mom. 5 - v) 41
2. Skattefrågor vid tjänstgöring inom EU 41