Beskattningen av sjömän
Betänkande 1996/97:SkU3
Skatteutskottets betänkande
1996/97:SKU03
Beskattningen av sjömän
Innehåll
1996/97 SkU3
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1995/96:227 om beskattning av sjömän och avstyrker de motioner som väckts med anledning av propositionen. Vid betänkandet har fogats fyra reservationer (m, fp, kd).
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1995/96:227 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till 1. lag om upphävande av lagen (1958:295) om sjömansskatt, 2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, 4. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324), 5. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, 6. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter, 7. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 8. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, 9. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272), 10. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, 11. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, 12. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., 13. lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter, 14. lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg, 15. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343), 16. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden, 17. lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar, 18. lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet, 19. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter, 20. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag, 21. lag om ändring i lagen (1996:000) om underhållsstöd, 22. lag om upphävande av lagen (1991:1870) om överflyttande av arbetsuppgifter från Riksskatteverkets Sjömansskattekontor till Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län, 23. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m. I propositionen föreslås att sjömansskattelagen (1958:295) skall upphävas och att beskattningen av sjömän som är bosatta i Sverige skall ske enligt reglerna i kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. För att skatteuttaget för sjömännen vid övergången till landskattesystemet skall motsvara uttaget enligt sjömansskattelagen föreslås sjömännen få ett särskilt sjöinkomstavdrag och en särskild skattereduktion. Utomlands bosatta sjömän föreslås bli beskattade enligt lagen (1991:1586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. En lägre skattesats, 15 %, föreslås för utländska sjömän för att de inte skall bli hårdare beskattade än sjömän bosatta i Sverige. Sjömansskattelagen föreslås upphävd vid utgången av år 1997. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första gången vid 1999 års taxering.
Lagförslagen har följande lydelse.
Motionerna
1996/97:Sk1 av Lars Hedfors och Rolf Kenneryd (s, c) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att det särskilda sjöinkomstavdraget fastställs till 34 000 kr i närfart och till 35 000 i fjärrfart, 2. att riksdagen beslutar att den särskilda skattereduktionen fastställs till 8 000 kr i närfart och 13 000 kr i fjärrfart.
1996/97:Sk2 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Sk3 av Erling Bager och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upp- börds- och redovisningsregler samt arbetslöshetsersättningen.
1996/97:Sk4 av Ingrid Näslund och Michael Stjernström (kd) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att krigsrisktillägg och liknande tillägg ska tas upp till beskattning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande beräkningsunderlag för a-kassa och sjuklön i landskattesystemet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utvärdera effekterna av den slopade sjömansskatten.
Utskottet
Beskattning av sjömän
I propositionen föreslår regeringen att sjömansskatten avskaffas och att sjömännen fr.o.m. inkomståret 1998 skall följa samma skatteregler som övriga skattskyldiga. Sjömansskatten infördes under slutet av 1950-talet som ett led i ett nordiskt samarbete, och syftet var att få till stånd likvärdiga skatteregler för sjömännen i de nordiska länderna. Sjömansskatten utformades som en definitiv källskatt och sattes lägre än motsvarande inkomstbeskattning. Regeringen anför att skälen för att bibehålla särskilda skatteregler för sjömännen försvagats. Nuvarande beskattning av sjömännen innebär att det finns en mängd särregler i såväl materiellt som administrativt hänseende. Sjömansskatten är generellt lägre än skatten för anställda på land. Vidare behandlas förmånsbelopp och kostersättning förmånligare än motsvarande inkomster på land. Eftersom land- och sjöinkomster inte sammanläggs sätts progressiviteten vid inkomstbeskattningen ur spel. Till detta kommer att vissa ersättningar är skattefria enligt gällande sjömansskatteregler. Alltfler sjömän har även landinkomster och måste lämna självdeklaration. Sjömansskatten har därför i princip spelat ut sin roll som definitiv källskatt. Till den slutsatsen bidrar enligt regeringen även det stora antalet jämkningsfall per år. Eftersom de övriga nordiska länderna har avskaffat sjömansskattesystemet finns inte heller skäl att i den nordiska gemenskapens intresse behålla sjömansskatten. Regeringens förslag innebär att inkomst från anställning ombord (sjöinkomst) skall beskattas som inkomst av tjänst enligt vanliga regler. Det lägre skatteuttaget får formen av ett sjöinkomstavdrag och en skattereduktion. Sjömän med anställning på svenskt handelsfartyg skall enligt förslaget få ett sjöinkomstavdrag som uppgår till 18 000 kr i närfart och till 27 000 kr i fjärrfart och en skattereduktion på 10 000 kr i närfart och 12 000 kr i fjärrfart. Alla typer av inkomster såsom lön, sjuklön, semesterlön och vederlagslön som sjömannen får på grund av anställningen utgör skattepliktig sjöinkomst. Kontanta ersättningar och naturaförmåner, förutom förmån av fritt logi på fartyget och vissa fria resor till och från tjänstgöringsfartyg, blir skattepliktiga. Kostnader för fullgörande av tjänsten blir i princip avdragsgilla. Utländska sjömän som tjänstgör på svenska handelsfartyg skall beskattas enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta med en skattesats på 15 %. Den föreslagna omläggningen är enligt vad som anförs i propositionen statsfinansiellt neutral och de skatteintäkter som tillfaller kommunerna beräknas motsvara den ersättning som kommunerna erhåller enligt lagen om sjömansskatt. I motion Sk1 yrkandena 1 och 2 av Lars Hedfors och Rolf Kenneryd (s, c) hemställer motionärerna att sjöinkomstavdraget bestäms till 34 000 kr i närfart och till 35 000 kr i fjärrfart och att skattereduktionen bestäms till 8 000 kr i närfart och till 13 000 kr i fjärrfart. Enligt motionärerna har det framkommit att de nivåer som föreslås i propositionen inte är tillräckliga för att förhindra att sjömännen får en skattehöjning vid övergången till landbeskattning. I motion Sk2 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställer motionärerna att regeringens förslag avslås. Motionärerna delar visserligen regeringens uppfattning att sjömännen bör gå över till vanliga skatteregler men de anser att förslaget leder till en högre skattebelastning för sjömännen och till högre kostnader för arbetsgivarna. Enligt utskottets mening har de förhållanden som motiverade införandet av sjömansskatten försvagats och fördelarna med en definitiv källskatt minskat. Utvecklingen har därför medfört att det inte längre finns några hinder för att de regler som gäller för övriga skattskyldiga skall kunna tillämpas också på sjömännen. Skattereformens grundtankar om likformighet och neutralitet vid beskattningen bör därför gälla även sjömännens inkomster. I Sverige utgår ett särskilt rederistöd som är konstruerat så att det direkt sänker bemanningskostnaderna på de fartyg som är stödberättigade. Rederistödet uppgår till totalt ca 400 miljoner kronor per år. Härutöver har den lägre sjömansskatten i jämförelse med landskatten bidragit till att hålla nere lönenivåerna. Vid en övergång till landskattesystemet skulle sjömännens disponibla inkomster komma att minska avsevärt till följd av att skatteuttaget blir högre. Som regeringen föreslår bör därför sjömännen medges ett sjöinkomstavdrag och en skattereduktion. För att övergången skall bli neutral för sjömännen bör dock nivåerna bestämmas i enlighet med motion Sk1. Omläggningen är statsfinansiellt neutral och ger inte någon ökad belastning för kommunerna. När det gäller fördelningen mellan kommunerna kommer sjöinkomsterna i fortsättningen att omfattas av systemet för utjämning av kommunernas inkomster. Vissa kommuner har en förhållandevis stor andel sjöinkomster och kan som en följd härav drabbas av en mer kännbar inkomstminskning när omläggningen genomförs. Enligt skatteutskottets mening kan det finnas anledning att söka lindra denna effekt vid övergången till det nya systemet. I detta sammanhang kan nämnas att kommunerna för närvarande erhåller sjömansskattemedlen i efterskott och att omläggningen medför att kommunerna får motsvarande medel ett år tidigare. Under år 1998 kommer således kommunerna att få sjöinkomster från två inkomstår. Denna likviditetseffekt bidrar till att lindra eventuella inkomstbortfall för kommunerna. Utskottet utgår ifrån att regeringen har uppmärksammat den positiva likviditetseffekt som uppkommer för kommunerna och förutsätter att regeringen vid sina överväganden med anledning av denna effekt beaktar att vissa kommuner drabbas av en inkomstminskning när sjömansskatten slopas. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och motion Sk1 yrkandena 1 och 2 samt avstyrker motion Sk2.
Regeringens förslag innebär att arbetslöshetsersättning skall beskattas på samma sätt som övriga inkomster. Eftersom den betalas av en arbetslöshetskassa och inte av arbetsgivaren skall den enligt förslaget inte heller berättiga till sjöinkomst avdrag och skattereduktion för sjömän. I motion Sk3 i denna del av Erling Bager och Kenth Skårvik (fp) begär motionärerna ett tillkännagivande om att beskattningen av arbetslöshetsersättning bör utformas på ett sådant sätt att nettoersättningen inte minskar. Enligt utskottets mening talar rättviseskäl för att sjömännens rätt till sjöinkomstavdrag och skattereduktion bör gälla de dagar då sjömannen uppburit lön och annan ersättning för arbete ombord men inte för tid då arbetslöshetsersättning utgått. Mot bakgrund av att omläggningen är neutral för sjömännen finns det enligt utskottets mening inte någon anledning till erinran mot regeringens förslag i denna del. Utskottet ser därför inte någon anledning till ett tillkännagivande med den inriktning som motionärerna föreslår. Utskottet avstyrker motion Sk3 i denna del och tillstyrker propositionen i denna del.
I propositionen föreslås att krigsrisktillägg och liknande ersättningar skall beskattas. Enligt sjömansskattelagen är krigsrisktillägg skattefritt om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer beslutar om skattefrihet. I motion Sk4 yrkande 1 av Ingrid Näslund och Michael Stjernström (kd) hemställer motionärerna om avslag på propositionen såvitt avser beskattningen av krigsrisktillägg. Enligt utskottets mening bör alla typer av arbetsinkomster så långt möjligt beskattas efter samma grunder. Neutralitetsskäl talar därför för att dessa ersättningar bör beskattas på samma sätt som andra inkomster. Regeringsformens bestämmelse om att föreskrifter om skatt skall ha lagform lägger enligt utskottets mening också hinder i vägen för en ordning där regeringen fattar beslut om skattefrihet i vissa fall. Som regeringen anför talar därför övervägande skäl för att även dessa ersättningar bör omfattas av skatteplikten. Utskottet avstyrker motion Sk4 yrkande 1 och tillstyrker propositionen i denna del.
I motion Sk4 yrkande 2 av Ingrid Näslund och Michael Stjernström (kd) anför motionärerna att det är oklart hur förslaget slår när det gäller beräkningsunderlaget för a-kassa och sjuklön när fritt vivre inte längre får räknas in. Enligt motionärernas mening är det rimligt att någon försämring inte sker och de begär ett tillkännagivande med detta innehåll. Som framgått skall sjömän inte beskattas för något värde av fritt vivre och som en följd härav kommer inte heller något värde av fritt vivre att ingå i underlaget för a-kassa eller sjuklön. Även i denna del anser utskottet att det huvudsakliga intresset måste knytas till det faktum att sjöinkomstavdraget och skattereduktionen gör att omläggningen är neutral för sjömännen och att man i övrigt bör acceptera att de regler som gäller för övriga skattskyldiga och förmånstagare skall vara tillämpliga på sjömännen. Utskottet avstyrker därför även detta motions yrkande.
I motion Sk4 yrkande 3 av Ingrid Näslund och Michael Stjernström (kd) anför motionärerna vidare att förslaget kommer att slå olika på olika grupper av sjömän och att regeringen därför bör genomföra en utvärdering av effekterna av förslaget. Motionärerna hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen det anförda till känna. Utskottet utgår ifrån att regeringen noga följer utvecklingen på området och vid behov återkommer med förslag till de åtgärder som bedöms påkallade. Någon anledningen till ett särskilt tillkännagivande i saken föreligger enligt utskottets mening emellertid inte, och utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.
I propositionen läggs också fram förslag angående de uppbörds- och redovisningsregler som skall gälla. Regeringens förslag innebär att sjömän i likhet med andra skattskyldiga skall lämna självdeklaration. Beskattning skall ske i hemortskommunen. Redare skall i kontrolluppgift lämna uppgifter om antal dagar som sjöinkomst uppburits, på vilket fartyg och inom vilket fartområde som tjänstgöringen ägt rum. Redare skall i likhet med andra arbetsgivare lämna uppbördsdeklaration varje månad. I motion Sk3 i denna del av Erling Bager och Kenth Skårvik (fp) anför motionärerna vidare att uppbörds- och redovisningsreglerna liksom reglerna för avgivande av allmän självdeklaration måste anpassas till de administrativa möjligheter som finns hos små rederier och på fartyg med ombordmanagement. Reglerna är enligt motionärerna omöjliga att praktiskt tillämpa för dessa grupper och de begär ett tillkännagivande av detta innehåll. Enligt skatteutskottets mening bör de allmänna reglerna om avgivande av självdeklaration kunna tillämpas även när det gäller sjömännen. Ett stort antal sjömän lämnar i dag självdeklaration eftersom de har landinkomster, och för denna grupp finns inte några särregler. När det gäller redarna innebär övergången från sjömansskatt till landskatt att arbetsgivaravgifter skall redovisas och inbetalas enligt reglerna i uppbördslagen (1953:272) och lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare. Uppbördsdeklaration lämnas senast den 10 i uppbördsmånaden efter den månad då skatteavdraget gjordes eller lönen utgavs, och skatten skall betalas in vid samma tidpunkt. Bestämmelserna tillämpas också för redovisning och betalning av arbetsgivaravgifter. Skattemyndigheten har möjlighet att medge arbetsgivare anstånd med att redovisa arbetsgivaravgifter. Enligt reglerna i sjömansskattelagen skall redare för varje period om två månader inbetala och redovisa innehållen sjömansskatt. Skatten skall redovisas senast den sista dagen i den andra månaden efter redovisningsperioden. Övergången till landskattesystemet innebär således kortare perioder för redovisning och betalning av socialavgifter och innehållen preliminär skatt. Vissa mindre rederier kan ha sitt kontor beläget på fartyget vilket försvårar för redaren att redovisa och betala avgifter och skatter inom föreskriven tid. Redarna är dock redan enligt gällande regelsystem skyldiga att redovisa och betala preliminär F-skatt och mervärdesskatt inom korta tidsperioder. Dagens teknik möjliggör också att betalningar kan skötas genom telekommunikationer. Svårigheterna för dessa redare att redovisa avgifter och skatter i tid bör därför som regeringen anför inte överdrivas. Med det anförda avstyrker utskottet det aktuella motionsyrkandet och tillstyrker propositionen i denna del.
Vad gäller propositionen i övrigt har utskottet inte funnit någon anledning till erinran mot regeringens förslag och tillstyrker därför propositionen även i dessa delar.
I det följande tar utskottet dock upp vissa frågor som rör lagförslagen. De lagförslag som läggs fram i propositionen har utarbetats under våren 1996 och skall träda i kraft så sent som den 1 januari 1998. Sedan propositionen lades fram har i andra ärenden tillkommit lagändringar som bör beaktas vid utformningen av de nu aktuella lagförslagen. Vid utformningen av nuvarande lydelse av 3 kap. 5 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter och 19 § kommunalskattelagen (1928:370) bör de ändringar som föreslås i proposition 1996/97:19 om beskattning av bilförmån, m.m. och behandlas i betänkandet 1996/97:FiU1 beaktas. Vid utformningen av nuvarande lydelse av 1 § lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden bör beaktas att senaste lydelse numera finns i SFS 1996:697. Förslaget om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring bör kompletteras genom att hänvisningen till sjömansskattelagen i 19 kap. 1 § tas bort. Slutligen innebär regeringens förslag i proposition 1996/97:17 om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall (bet. 1996/97:SkU2) en ändring i 7 § lagen om skatteregister som bör beaktas i detta sammanhang.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande beskattning av sjömän att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:227 i denna del, med bifall till motion 1996/97:Sk1 yrkandena 1 och 2 och med avslag på motion 1996/97:Sk2 dels bifaller regeringens förslag i denna del med de ändringarna att sjöinkomstavdraget fastställs till 34 000 kronor i närfart och 35 000 kr i fjärrfart och den särskilda skatte reduktionen fastställs till 8 000 kr i närfart och 13 000 kr i fjärrfart, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i denna del, res. 1 (m) 2. beträffande arbetslöshetsersättning att riksdagen godtar proposition 1995/96:227 i denna del och avslår motion 1996/97:Sk3 i denna del, 3. beträffande krigsrisktillägg att riksdagen godtar proposition 1995/96:227 i denna del och avslår motion 1996/97:Sk4 yrkande 1, res. 2 (kd) - delvis 4. beträffande beräkningsunderlaget för a-kassa och sjuklön att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk4 yrkande 2, 5. beträffande en utvärdering att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk4 yrkande 3, res. 3 (kd) 6. beträffande uppbörds- och redovisningsregler att riksdagen godtar proposition 1995/96:227 i denna del och avslår motion 1996/97:Sk3 i denna del, res. 4 (fp) 7. beträffande propositionen i vvrigt att riksdagen godtar proposition 1995/96:227 i denna del, 8. beträffande lagförslagen att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt antar de vid proposition 1995/96:227 fogade förslagen till 1. lag om upphävande av lagen (1958:295) om sjömansskatt, 2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med dels den ändringen att 19 § erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse.
Regeringens förslag Utskottets förslag
19 § Till skattepliktig inkomst - - - av anvisningarna till 49 §; vinstandel, vinstandel, återbäring eller återbäring eller premie premie återbetalning, som återbetalning, som utgått på grund av utgått på grund av annan annan personförsäkring än personförsäkring än pensionsförsäkring pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller sådan sjuk- eller olycksfalls eller olycksfalls försäkring som försäkring som tagits i samband tagits i samband med tjänst, samt med tjänst, samt vinstandel, som vinstandel, som utgått på grund av utgått på grund av skadeförsäkring, skadeförsäkring, för vilken rätt och till avdrag för premieåterbetalning premie icke på grund av förelegat; skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat; ersättning jämlikt lagen (1956:293) - - - inte uppgår till 500 kronor; ränta enligt 22 § tredje stycket lagen (1993:737) om bostadsbidrag; vad som utgör utgående - - - av anvisningarna till 22 §. (Se vidare anvisningarna)
dels den ändringen att 49 § erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse.
Regeringens förslag Utskottets förslag
49 § Skattskyldig som Skattskyldig som uppburit sjöinkomst uppburit sjöinkomst under ett helt år under ett helt år medges medges sjöinkomstavdrag sjöinkomstavdrag med 18 000 kronor med 34 000 kronor vid anställning på vid anställning på svenskt svenskt handelsfartyg som handelsfartyg som går i närfart och går i närfart och med 27 000 kronor med 35 000 kronor vid anställning på vid anställning på svenskt svenskt handelsfartyg som handelsfartyg som går i fjärrfart. går i fjärrfart. Skattskyldig som uppburit --- helt hundratal kronor.
3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, 4. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324), 5. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter med den ändringen att 3 kap. 5 § erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse.
Regeringens förslag Utskottets förslag
3 kap. 5 § Uppgiftsskyldighet enligt 4 § --- motsvarande gjorda utlägg, d) ersättning för d) ersättning för ökade levnads ökade levnads kostnader vid sådan kostnader vid sådan resa i tjänsten som resa i tjänsten som avses i punkterna 3 avses i punkterna 3 och 3 a av och 3 a av anvisningarna till anvisningarna till 33 § kommunal 33 § kommunal skattelagen eller skattelagen eller för kostnader för för kostnader för resa med egen bil i resa med egen bil i tjänsten, i den mån tjänsten eller ersättningarna kostnader för enligt 10 § första drivmedel för - tredje styckena bilförmånshavares uppbördslagen resa med (1953:272) inte förmånsbilen i skall ligga till tjänsten i den mån grund för beräkning ersättningarna av preliminär A- enligt 10 § första skatt. - tredje styckena uppbördslagen (1953:272) inte skall ligga till grund för beräkning av preliminär A- skatt.
6. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter, 7. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med det tillägget att 19 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse.
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
19 kap. 1 § 1 Om avgifter för Om avgifter för finansiering av finansiering av sjukförsäkringen, sjukförsäkringen, folkpensioneringen folkpensioneringen och försäkringen och försäkringen för tilläggspension för tilläggspension föreskrivs i lagen föreskrivs i lagen (1981:691) om (1981:691) om socialavgifter. Om socialavgifter. Om avgifter för avgifter för finansiering av finansiering av sjukförsäkringen sjukförsäkringen och försäkringen och försäkringen för tilläggspension för tilläggspension föreskrivs även i föreskrivs även i lagen (1994:1744) lagen (1994:1744) om allmänna om allmänna egenavgifter och egenavgifter. lagen (1958:295) om sjömansskatt.
1 Senaste lydelse 1994:1746.
8. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, 9. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) med den ändringen att 2 § 4 mom. erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse.
Regeringens förslag Utskottets förslag
2 § 4 mom. Skattereduktion medges skattskyldig för underskott av kapital enligt 3 § 14 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Skattereduktionen skall uppgå till 30 procent av den del av underskottet som inte överstiger 100 000 kronor och 21 procent av återstoden. Skattskyldig som Skattskyldig som uppburit sjöinkomst uppburit sjöinkomst enligt punkt 1 av enligt punkt 1 av anvisningarna till anvisningarna till 49 § kommunalskatte 49 § kommunalskatte lagen (1928:370) lagen (1928:370) under helt år under helt år medges medges skattereduktion med skattereduktion med 10 000 kronor vid 8 000 kronor vid anställning på anställning på svenskt svenskt handelsfartyg som handelsfartyg som går i närfart och går i närfart och med 12 000 kronor med 13 000 kronor vid anställning på vid anställning på svenskt svenskt handelsfartyg som handelsfartyg som går i fjärrfart. går i fjärrfart. Skattskyldig som Skattskyldig som uppburit sjöinkomst uppburit sjöinkomst under del av ett år under del av ett år medges medges skattereduktion med skattereduktion med en en trehundrasextiofemt trehundrasextiofemt edel av det belopp edel av det belopp som anges i som anges i föregående stycke föregående stycke för varje dag under för varje dag under vilken sjöinkomst vilken sjöinkomst uppburits. uppburits. Skattereduktion sker i första hand för sjöinkomst och därefter för underskott i kapital. Skattereduktion sker endast i fråga om statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt och statlig fastighetsskatt. Bestämmelserna om skattereduktion skall tillämpas vid debitering av slutlig skatt, tillkommande skatt, preliminär F- skatt och särskild A-skatt samt vid beslut om beräkning i enskilt fall av preliminär A-skatt. Öretal som uppkommer vid beräkning av skattereduktion bortfaller.
10. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, 11. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, 12. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., 13. lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter, 14. lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg, 15. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) med den ändringen i förslaget att 7 § erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse.
Regeringens förslag Utskottets förslag
7 § För fysisk och juridisk --- typ och årsmodell. 20. Uppgift för 20. Uppgift för beräkning av beräkning av skattereduktion för skattereduktion för fackförenings fackförenings avgift, uppgifter avgift, uppgifter enligt 6 § första enligt 6 § första och andra styckena och andra styckena lagen (1993:672) om lagen (1993:672) om skattereduktion för skattereduktion för utgifter för utgifter för byggnadsarbete på byggnadsarbete på bostadshus, bostadshus, uppgifter enligt 7 uppgifter enligt 7 § lagen (1995:1623) § lagen (1995:1623) om skattereduktion om skattereduktion för riskkapital för riskkapital investeringar, investeringar, uppgifter enligt 6 uppgifter enligt 6 § första och andra § första och andra styckena lagen styckena lagen (1996:000) om (1996:725) om skattereduktion för skattereduktion för utgifter för utgifter för byggnadsarbete på byggnadsarbete på bostadshus för bostadshus för bestämmande av bestämmande av skattereduktion skattereduktion enligt nämnda lagar enligt nämnda lagar samt uppgift om samt uppgift om beslut om sådan beslut om sådan skattereduktion. skattereduktion, uppgifter för bestämmande av skattereduktion enligt lagen (1996:000) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion. 21. Uppgift om bosättningsland --- 30 § mervärdesskattelagen.
16. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden med den ändringen att 1 § erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse.
Regeringens förslag Utskottets förslag
1 § De penningmedel De penningmedel som enligt 4 kap. 3 som enligt 4 kap. 3 § lagen (1981:691) § lagen (1981:691) om socialavgifter om socialavgifter och 6 § lagen och 6 § lagen (1994:1744) om (1994:1744) om allmänna egen allmänna egen avgifter skall avgifter skall föras till Allmänna föras till Allmänna pensionsfonden, pensionsfonden, skall förvaltas av skall förvaltas av första - femte fond första - sjätte styrelserna. fondstyrelserna. Bestämmelser om Bestämmelser om första - tredje första - tredje fondstyrelserna fondstyrelserna finns i 2-16, finns i 2-16, 21-25, 44 och 45 §§ 21-25, 44 och 45 §§ samt om fjärde och samt om fjärde - femte sjätte fondstyrelserna i fondstyrelserna i 26, 28-30, 32-35, 26, 28-37, 39 och 37, 39 och 43-45 43-45 §§. §§.
17. lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar, 18. lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet, 19. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter, 20. lag om ändring i lagen (1993: 737) om bostadsbidrag, 21. lag om ändring i lagen (1996:000) om underhållsstöd, 22. lag om upphävande av lagen (1991:1870) om överflyttande av arbetsuppgifter från Riksskatteverkets Sjömansskattekontor till Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län, 23. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m.
res. 2 (kd) - delvis
Stockholm den 19 november 1996
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf- Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Per Rosengren (v), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd), Lars U Granberg (s), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) och Carl Erik Hedlund (m).
Reservationer
1. Beskattning av sjömän (mom. 1)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) har
dels anfört följande
Vi instämmer i regeringens uppfattning att sjömännen bör gå över till vanliga skatteregler. Det förslag som regeringen lägger fram ger emellertid inte ett neutralt utfall för sjömännen och redarna. Även med de nivåer för sjöinkomstavdraget och skattereduktionen som föreslås i motion Sk1 kommer förslaget att leda till en högre skattebelastning för sjömännen. Arbetsgivarna kommer också att drabbas av högre arbetsgivaravgifter. Det är olyckligt att förslaget medför en skattehöjning för branschen. Effekten blir sannolikt kompensationskrav från sjömännens sida och detta kan medföra att konkurrensförmågan försämras. Jobben är därmed i fara. Vi kan mot denna bakgrund inte acceptera regeringens förslag. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag som skapar den neutralitet som vi eftersträvar.
dels vid moment 1 hemställt 1. beträffande beskattning av sjömän att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk2 och med avslag på motion 1996/97:Sk1 yrkandena 1 och 2 avslår proposition 1995/96:227 i dess helhet.
2. Krigsrisktillägg (mom. 3 och mom. 8)
Holger Gustafsson (kd) har
dels anfört följande
Frågan om beskattning av krigsriskersättningen är värdeladdad för sjöfolk, särskilt som de efter det senaste världskrigets vedermödor och arbete med mycket stor risk för livet berövades sin krigsriskersättning via en kränkande sköntaxering. Krigsriskersättningen kan dessutom inte anses vara en inkomst i vanlig mening, utan är just en ersättning för att utföra sitt arbete med stor fara för eget liv. Att regeringen nu väljer att bredda skattebasen för personer som arbetar i högriskområden är mer än cyniskt. Jag anser att förslaget om beskattad krigsriskersättning bör avslås.
dels vid moment 3 och moment 8 i motsvarande del hemställt 3. beträffande krigsrisktillägg att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk4 yrkande 1 avslår proposition 1995/96:227 i denna del, 8. beträffande lagförslagen att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt gör den ändringen i det vid proposition 1995/96:227 fogade förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) att 19 § erhåller följande som reservanternas förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Reservanternas förslag 19 § Till skattepliktig inkomst - - - av anvisningarna till 49 §; krigsrisktillägg och motsvarande ersättning som redare utger till sådan arbetstagare som avses i punkt 1 av anvisningarna till 49 §; vinstandel, återbäring eller - - - av anvisningarna till 22 §.
3. En utvärdering (mom. 5)
Holger Gustafsson (kd) har
dels anfört följande
Även om det är en riktig princip att sjömännen skall följa landskattereglerna finns det en risk att förändringen ger oönskade effekter för vissa grupper. Det är därför viktigt att regeringen noggrant följer utvecklingen på området och vid behov vidtar åtgärder. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 5 hemställt 5. beträffande en utvärdering att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk4 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
4. Uppbörds- och redovisningsregler (mom. 6)
Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande
Vi inom Folkpartiet anser att uppbörds- och redovisningsreglerna liksom reglerna för avgivande av inkomstdeklaration för ombordanställda måste anpassas till rederiernas administrativa möjligheter. De föreslagna ändringarna i uppbördssystemet är omöjliga att praktiskt tillämpa för många små rederier liksom för fartyg med ombordmanagement. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 6 hemställt 6. beträffande uppbörds- och redovisningsregler att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:227 i denna del och bifall till motion 1996/97:Sk3 i denna del som sin mening ger regeringen det anförda till känna.