Arkiv
Betänkande 1992/93:KrU22
Kulturutskottets betänkande
1992/93:KRU22
Arkiv
Innehåll
1992/93 KrU22
Sammanfattning
I betänkandet behandlas i budgetpropositionen framlagda förslag om anslag till det statliga arkivväsendet samt i propositionen redovisade ställningstaganden till vissa av Arkivdepåkommitténs förslag. Vidare behandlas motioner som har anknytning till denna del av propositionen.
I propositionen anförs bl.a. att Riksarkivets och landsarkivens resurser behöver förstärkas i samband med att de tar emot arkivleveranser från myndigheter. Regeringen föreslår att arkivmyndigheterna ges en ekonomisk kompensation som är kopplad till de leveranser som sker. Vidare förordas att Riksarkivet inom ramen för dessa resursöverföringar ges ett planeringsansvar för den fortsatta utbyggnaden av arkivdepåer.
Beträffande landsarkivorganisationen föreslås endast vissa smärre justeringar, nämligen i vad gäller uppgifterna för stadsarkiven i Stockholm och Malmö.
Regeringen har uppdragit åt Riksarkivet att utreda frågan om en fortsatt utbyggnad av landsarkiven och därmed sammanhängande frågor. Uppdraget skall redovisas före utgången av oktober månad 1993.
Utskottet har inte något att erinra mot vad som anförs i propositionen beträffande Arkivdepåkommitténs här aktuella förslag. Ett antal motionsyrkanden som rör landsarkivorganisationen avstyrks med hänvisning till Riksarkivets utredningsuppdrag. Yrkandena avser bl.a. inrättandet av nya landsarkiv och utbyggnaden av Vadstena slotts vallar.
Vidare avstyrker utskottet motionsyrkanden om att en kart- och papperskonserveringsanläggning skall lokaliseras till Växjö och samordnas med ett nytt landsarkiv och med högskolebiblioteket där samt om att utökade resurser skall ges till forskningsarkivet vid Umeå universitet, näringslivsarkiven, landsarkiven och till Svensk Arkivinformation i Ramsele (SVAR).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till Riksarkivet och landsarkiven med 183842000 kr och till Svenskt biografiskt lexikon med 3238000 kr.
Totalt föreslås således en medelsanvisning på 187080000 kr.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 12 (Kulturdepartementet) under B. Allmän kulturverksamhet m.m. avsnittet Arkiv
dels under rubriken Utbyggnad av arkivdepåer (s. 102--111) berett riksdagen tillfälle att del av vad i propositionen anförts om arkivtillväxt och leveransbehov, arkivmikrofilmning, resursöverföring vid leverans av arkiv samt utbyggnad av arkivdepåer,
dels under punkt B 24 (s. 112--117) föreslagit riksdagen att till Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret 1993/94 anvisa ett ramanslag på 183842000 kr,
dels under punkt B26 (s. 118--120) föreslagit riksdagen att till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1993/94 anvisa ett ramanslag på 3238000 kr.
Motionerna
1992/93:Kr201 av Sonia Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det nödvändiga i att omgående påbörja projektering, i syfte att åstadkomma en snar återuppbyggnad av vallarna vid Vadstena slott.
1992/93:Kr207 av Ulf Melin och Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förlägga ett landsarkiv till Jönköping.
1992/93:Kr210 av Dan Ericsson i Kolmården m.fl. (kds, fp, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av snabb utbyggnad av vallarna vid Vadstena slott.
1992/93:Kr230 av Jan Erik Ågren (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts i fråga om medelsanvisning till SVAR, Svensk arkivinformation, för produktion av vissa bildspel.
1992/93:Kr231 av Lena Öhrsvik m.fl. (s, m, fp, c, kds, nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av ett nytt landsarkiv till Kalmar.
1992/93:Kr232 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen låter Riksarkivet skyndsamt utreda frågan om landsarkiv för Värmland.
1992/93:Kr233 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett nytt landsarkiv i södra Sverige bör lokaliseras till Växjö.
1992/93:Kr256 av Britta Bjelle och Margitta Edgren (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett utbyggt forskningsarkiv i Umeå genom förändring av landsarkivorganisationen.
1992/93:Kr266 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen principiellt anförts om en vidareutbyggnad av försvarsvallarna vid Vadstena slott.
1992/93:Kr267 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingsinsatser för Svensk arkivinformation i Ramsele, SVAR.
1992/93:Kr297 av Elisabeth Persson och Lars Werner (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av Vadstena slotts vallar,
2. att riksdagen beslutar att under anslaget till Riksarkivet och landsarkiven, B 24, för utbyggnad av Landsarkivets lokaler för budgetåret 1993/94 anslå 35000000 kr utöver regeringens förslag.
1992/93:Kr298 av Stina Eliasson och Gunhild Bolander (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om näringslivsarkiven,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om landsarkiven.
1992/93:Kr299 av Harald Bergström m.fl. (kds, m, fp, c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av ett landsarkiv till Växjö,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av en kart- och papperskonserveringsanläggning till Växjö,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående samordning av landsarkiv samt kart- och papperskonserveringsanläggning och högskolebibliotek i Växjö.
1992/93:Kr313 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
10. att riksdagen för budgetåret 1993/94 anvisar 35000000 kr för att igångsätta uppbyggnaden av vallarna kring Vadstena slott.
1992/93:Kr314 av Ulla Orring (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av anslag och förstärkning av forskningsarkivet i Umeå,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en samordnad arkivmiljö med forskningsarkivet som huvudman för depåer av statligt, kommunalt och landstingskommunalt material kommer till stånd.
1992/93:A219 av Jan Erik Ågren (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts i fråga om medelsbehovet till Riksarkivet och landsarkiven vad avser lönebidragsmedel till SVAR.
Yttrande från arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet har med avgivande av eget yttrande över motion 1992/93:A219 överlämnat densamma till kulturutskottet. Yttrandet (1992/93:AU4y) fogas vid betänkandet som bilaga.
Utskottet
Inledning
Det allmännas arkivverksamhet regleras i i arkivlagen (1990:782), som antogs av riksdagen 1990 (prop. 1989/90:72, bet. 1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307). I lagen finns bestämmelser om bl.a. arkivbildningens syften, arkivvården, arkivmyndigheternas uppgifter och gallring av arkiv.
Riksarkivet och landsarkiven är statliga myndigheter med särskilt ansvar för den statliga arkivverksamheten och för arkivvården i landet. I deras uppgifter ingår att vara arkivdepåer, att främja forskning och att ge råd i arkivfrågor till kommunala myndigheter och enskilda. Landsarkiv finns för närvarande i Uppsala, Vadstena, Visby, Lund, Göteborg, Härnösand och Östersund. Stadsarkiven i Stockholm och Malmö fullgör dessutom landsarkivuppgifter.
Inom Riksarkivet finns en särskild byrå för svensk arkivinformation som främst skall framställa kopior av arkivmaterial samt registrera och distribuera arkivinformation. Byrån har största delen av sin verksamhet förlagd till Ramsele. Den benämns Svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR).
Riksarkivet fördelar statsbidrag bl.a. till enskilda arkiv. För detta ändamål finns vid Riksarkivet en nämnd för enskilda arkiv.
Till grund för det lagstiftningsarbete som ledde till att arkivlagen antogs av riksdagen låg Arkivutredningens (U 1985:07) betänkande (SOU 1988:10) Öppenhet och minne. Arkivens roll i samhället. Efter förslag av Arkivutredningen lämnades i uppdrag till en särskild kommitté, Arkivdepåkommittén (U 1989:10), att utreda frågan om hur de statliga arkivdepåerna bör utvecklas. Kommittén avgav i april 1991 sitt betänkande (SOU 1991:31) Statens arkivdepåer. En utvecklingsplan till år 2000. Efter remissbehandling har kommitténs förslag beretts i regeringskansliet. I årets budgetproposition redovisar kulturministern sina ställningstaganden till kommitténs förslag. Beträffande landsarkivorganisationen föreslås endast vissa smärre justeringar. Frågan om ytterligare förändringar av landsarkivorganisationen bör -- enligt ministern -- prövas ytterligare. På uppdrag av regeringen utreds dessa frågor för närvarande av Riksarkivet.
Utbyggnad av arkivdepåer m.m.
I budgetpropositionen redovisas regeringens ställningstaganden till Arkivdepåkommitténs förslag.
Det anförs bl.a. att ca 140000 hyllmeter handlingar från civila statliga myndigheter under 1990-talet behöver överföras till Riksarkivet och landsarkiven. Dessutom tillkommer leveransbehov till följd av den pågående förnyelseverksamheten inom statsförvaltningen.
Behovet av utbyggnad av arkivdepåer under 1990-talet påverkas enbart i mycket begränsad omfattning av möjligheterna att mikrofilma redan bildade arkiv.
Vidare anförs att Riksarkivets och landsarkivens resurser behöver förstärkas i samband med att de tar emot arkivleveranser från myndigheter. Det föreslås att arkivmyndigheterna ges en ekonomisk kompensation som är direkt kopplad till de leveranser som sker. En sådan resursöverföring bör normalt ske inom ramen för den årliga budgetprocessen i regeringskansliet. Inom de ramar dessa resursöverföringar ger kan Riksarkivet planera för och långsiktigt bygga ut depåverksamheten alltefter de behov som föreligger. Med detta planeringsansvar följer också ett ansvar för de behov av organisatoriska förändringar en sådan utbyggnad kan föranleda.
Redan nu förordas vissa förändringar beträffande landsarkivorganisationen, nämligen i vad gäller uppgifterna för Stockholms och Malmö stadsarkiv. Förhandlingar bör inledas med Stockholms kommun för att kunna ge Stockholms stadsarkiv uppgiften att vara landsarkiv i Stockholms län. Förhandlingar bör också upptas med Malmö kommun om att Malmö stadsarkiv skall upphöra att ha landsarkivfunktion i Malmö kommun. Det statliga arkivmaterial som förvaras i Malmö stadsarkiv bör vara kvar där inom ramen för den mera begränsade funktionen för stadsarkivet att vara lokal depå inom Lunds landsarkiv. Lunds landsarkiv blir därmed statlig arkivmyndighet för hela Malmöhus län.
Beträffande organisatoriska förändringar i övrigt av landsarkiven kan följande nämnas om utredningsförslagen.
Arkivutredningen föreslog vissa förändringar i landsarkivorganisationen. Utredningen anförde att den hade övervägt att föreslå inrättande av ett landsarkiv i någon av de småländska residensstäderna Jönköping, Växjö och Kalmar. De småländska länen ingår för närvarande tillsammans med Östergötlands län i Vadstena landsarkivs distrikt. Arkivutredningen föreslog vidare att två nya landsarkiv skulle inrättas, ett i Karlstad och ett i Umeå, med Värmlands resp. Västerbottens län som verksamhetsområde.
Arkivdepåkommittén behandlade frågan om etablering av nya landsarkiv och anförde därvid bl.a. att den hade övervägt ett alternativ med ett landsarkiv för sydöstra Sverige som skulle omfatta Kronobergs och Kalmar län inom Vadstena landsarkivs nuvarande distrikt och Blekinge län inom Lunds landsarkivdistrikt. Ett landsarkiv för dessa län skulle få en lämplig storlek och medföra avlastning av Lund och Vadstena. Det fanns inte tillräckligt underlag för att ta slutlig ställning, men kommittén bedömde de långsiktiga fördelarna med ett landsarkiv för sydöstra Sverige som så stora att kommittén avstyrkte en utbyggnad i Vadstena -- som för närvarande är fullt utnyttjat -- innan frågan om nyetablering av ett landsarkiv för sydöstra Sverige var avgjord. Med ett sådant nytt landsarkiv för sydöstra Sverige skulle landsarkivet i Vadstena inte behöva byggas ut under 1990-talet. I sitt andra alternativ föreslog kommittén att nuvarande organisation bibehålls i vad gäller sydöstra Sverige och då kvarstår behovet av en utbyggnad i Vadstena. Kommittén föreslog vidare att den landstingskommunala institutionen Värmlandsarkiv i Karlstad ges landsarkivs uppgift för Värmlands län.
Frågan om förändringar av landsarkivorganisationen -- utöver vad som förordas i budgetpropositionen -- bör, enligt kulturministern, prövas ytterligare.
Kulturministern avser att senare ta upp frågan om den fortsatta utvecklingen av landsarkivorganisationen, nämligen när Riksarkivet har redovisat det underlag som erfordras för ett ställningstagande.
Vad som anförs i propositionen om arkivtillväxt och leveransbehov, arkivmikrofilmning, resursöverföring vid leverans av arkiv samt utbyggnad av arkivdepåer -- som utskottet ovan redovisat -- bereds riksdagen tillfälle att ta del av.
Utskottet övergår härefter till att redovisa motionsyrkanden som avser utbyggnad av landsarkivorganisationen.
Yrkanden om ett nytt landsarkiv i någon av de småländska residensstäderna förs åter fram i fyra motioner.
I motion Kr207 (m) föreslås att det nya landsarkivet skall förläggas till Jönköping. Motionärerna framhåller värdet för ett nytillkommet landsarkiv av de redan existerande arkiven i Jönköping. Göta hovrätts och övriga statsmyndigheters arkiv på orten liksom folkrörelsearkivet nämns. Motionärerna erinrar vidare om att i Jönköping finns högskola och hälsohögskola. De framhåller vidare värdet av bl.a. länsmuseet och det utbyggda bibliotekssystemet.
Motionärerna bakom motion Kr231 (s, m, fp, c, kds, nyd) yrkar att ett nytt landsarkiv skall inrättas i Kalmar. Som skäl för denna lokalisering anför motionärerna utvecklingen av högskolan och den fortbildning av journalister (FOJO) som bedrivs där. De framhåller vidare samarbetsmöjligheterna gentemot kommununala och enskilda arkiv på orten liksom gentemot länsmuseet. Slutligen anförs att kommunen är beredd att medverka till att erforderliga lokaler finns tillgängliga för ändamålet.
I motionerna Kr233 (s) och Kr299 (kds, m, fp, c) begärs att det småländska landsarkivet skall förläggas till Växjö (yrkande 1). Motionärerna framhåller den forskningsanknytning som möjliggörs av högskolan och andra institutioner såsom t.ex. Smålands museum. Även möjligheten till samverkan med andra arkivbildare än de statliga påpekas. Vidare framhålls Växjös centrala läge och goda kommunikationer, liksom tillgången på lämpliga lokaler. Motionärerna bakom motion Kr233 anser vidare att en integration av det blivande landsarkivet med högskola och bibliotek skulle bli av stort värde för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och forskarutbildning.
I fyra motioner, nämligen Kr201 (s), Kr210 (kds, fp, c), Kr266 (m) och Kr297 yrkande 1 (v), aktualiseras åter kravet på en snar fortsatt utbyggnad av försvarsvallarna vid Vadstena slott. Enligt motionärerna skall frågan om en fortsatt utbyggnad av Vadstena slotts vallar inte bedömas enbart utifrån behovet av lokaler för landsarkivet utan även från kulturmiljösynpunkt och utifrån behovet av lokaler för andra aktiviteter, såsom Vadstena-akademien och utställningar. Vidare framhåller motionärerna de sysselsättningsskapande effekter som projektet kommer att innebära. Den aktuella frågan har behandlats av utskottet vid flera tidigare riksmöten. Utskottet behandlade förra året mycket utförligt flera motioner med samma krav och med i allt väsentligt samma innehåll som de nu aktuella (bet. 1991/92:KrU5 s. 5--7). För en utförligare redogörelse för motionsmotiveringarna hänvisas till nämnda betänkande.
I motion Kr232 (s) begärs att regeringen låter Riksarkivet skyndsamt utreda frågan om ett landsarkiv för Värmland. Motionärerna finner det angeläget att Riksarkivet därvid beaktar dels lämplig övergångsmodell beträffande tillsyns- resp. depåansvar och dels de långsiktiga effekterna på drifts- och investeringskostnader av regional sektorsamverkan. Riksarkivets utredning bör självfallet även beakta de kulturpolitiska målen. Vidare framför motionärerna flera kultur- och forskningspolitiska argument för att ett landsarkiv för Värmlands län skall lokaliseras till Karlstad.
I två motioner behandlas arkivsituationen i Umeå. I motion Kr256 (fp) begärs att forskningsarkivet vid universitetet i Umeå byggs ut genom förändring av landsarkivorganisationen (yrkande 2). I motion Kr314 (fp) begärs att en samordnad arkivmiljö kommer till stånd med forskningsarkivet som huvudman för depåer av statligt, kommunalt och landstingskommunalt material (yrkande 2). Motionärerna anför att den lokala arkivplaneringen i Umeå grundligt beaktat att det vid etablering av nytt landsarkiv skall tas hänsyn till möjligheterna till samverkan med andra arkivhuvudmän. Det föreligger ett förslag där universitetet tillsammans med bl.a. kommun och landsting skall skapa en samordnad arkivmiljö i Umeå, där forskningsarkivet utgör en central del.
Utskottet avstyrkte senast 1992 (bet. 1991/92:KrU22 och 1991/92:KrU5) motioner om utbyggnad av landsarkivorganisationen och om utbyggnad av Vadstena slotts vallar med hänvisning till att Arkivdepåkommitténs förslag var under beredning i regeringskansliet.
Utskottet har inget att erinra mot vad som nu förordas i propositionen om Riksarkivets planeringsansvar i vad gäller den fortsatta utbyggnaden av arkivdepåer.
Utskottet har inhämtat att regeringen genom beslut i februari 1993 uppdragit åt Riksarkivet att utreda frågan om en fortsatt utbyggnad av landsarkiven och därmed sammanhängande frågor. Riksarkivets uppdrag skall redovisas före utgången av oktober månad 1993. I avvaktan på utredningen vill utskottet inte ta ställning i de frågor om förändringar av landsarkivorganisationen som tas upp i motionerna.
Utskottet vill emellertid -- liksom vid tidigare riksmöten -- framhålla att frågan om en fortsatt uppbyggnad och restaurering av slottet i Vadstena bör bedömas även utifrån andra aspekter än behovet av utrymme för arkivverksamheten. Det är nämligen -- som motionärerna framhållit -- från kulturmiljösynpunkt betydelsefullt att slottsmiljön i Vadstena kan återställas inom rimlig tid. Det måste också beaktas att det finns behov av utrymmen inom slottsanläggningen även för andra kulturella -- och för turismen betydelsefulla -- aktiviteter, bl.a för Internationella Vadstena-akademiens verksamhet och för utställningar av olika slag.
Utskottet förutsätter att regeringen återkommer i frågan om den fortsatta utbyggnaden av landsarkiven i nästa års budgetproposition och att regeringen härvid väger in även de vidare kulturpolitiska aspekter som utskottet framhållit beträffande Vadstena slott.
Med hänsyn till den tidsbegränsning som är föreskriven beträffande Riksarkivets uppdrag anser utskottet att utredningskravet i motion Kr232 är väsentligen tillgodosett. Motionen avstyrks således.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr201, Kr207, Kr210, Kr231, Kr233, Kr256 yrkande 2, Kr266, Kr297 yrkande 1, Kr299 yrkande 1 och Kr314 yrkande 2.
Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot vad som anförs i propositionen beträffande arkivtillväxt och leveransbehov, arkivmikrofilmning, resursöverföring vid leverans av arkiv samt utbyggnad av arkivdepåer.
Motionärerna bakom motion Kr299 (kds, m, fp, c) yrkar att en kart- och papperskonserveringsanläggning förläggs till Växjö (yrkande 2). De anför att en studie utförd av länsstyrelsen i Kronobergs län och lantmäterimyndigheterna i länet visar att behovet av en sådan anläggning är mycket stort med hänsyn till de små resurserna i södra Sverige för sådan verksamhet som avses bedrivas vid denna. Motionärerna anser också att en samordning bör ske av landsarkiv, den nämnda kart- och papperskonserveringsanläggningen och högskolebiblioteket i Växjö (yrkande 3).
Utskottet behandlade förra året (bet. 1991/92:KrU22 s. 4) en motion med samma krav som den nu aktuella. Motionen avstyrktes med motivering att utskottet inte var berett att förorda ett riksdagsinitiativ om etablering av en sådan statlig institution som motionärerna avsåg. I den särskilda frågan om vård av äldre kartmaterial tillade utskottet att sådan vård bedrivs inom Lantmäteriverket, dels vid en kartvårdscentral i Ånge, dels vid en enhet i Kiruna för upprustning av storskaliga registerkartor. Utskottet vidhåller sin bedömning i de här aktuella frågorna. Motionen avstyrks således i här aktuell del (yrkandena 2 och 3).
Budgetfrågor m.m.
Forskningsarkivet vid universitetet i Umeå
I motion Kr314 (fp) begärs att utökade resurser skall tillföras forskningsarkivet vid Umeå universitet (yrkande 1). För att forskning och undervisning vid Umeå universitet skall kunna bedrivas under acceptabla förhållanden krävs -- enligt motionären -- en fast etablerad arkivmiljö där staten i samarbete med övriga arkivintressenter tillskjuter medel. Verksamheten vid forskningsarkivet bör få utgöra grund för denna miljö. Det är därför viktigt att dess resurser kraftigt förstärks.
Utskottet avstyrker motion Kr314 i här aktuell del (yrkande 1). Utskottet hänvisar till att det ankommer på universitetet att inom sina anslagsramar göra de prioriteringar de finner nödvändiga. De eventuella organisatoriska förändringar av Forskningsarkivet och därmed följande resursfrågor omfattas vidare av Riksarkivets utredningsuppdrag.
Riksarkivet och landsarkiven (B 24)
Enskilda arkiv m.m.
I motion Kr298 (c) begärs att näringslivsarkiven bör ges ökat stöd (yrkande 1). Motionärerna anför att företagsarkiven är en del av vårt nationella kulturarv och att de bör vårdas och bevaras på ett ändamålsenligt sätt. I ett historiskt perspektiv spelar dessa arkiv en viktig roll för att ge kunskap om samhällets utveckling. Vidare anförs att det i dagsläget, i samband med företagsnedläggningar och andra strukturförändringar, föreligger risk att arkiven försvinner. Landets näringslivsarkiv är organiserade i Näringslivsarkivens förening. Till föreningens verksamhet hör bl.a. att initiera nya arkivdepåer för företagsarkiv i olika delar av landet. Föreningen har vidare ett nära samarbete med Riksarkivet och landsarkiven. För att bevara företagsarkiven måste -- enligt motionärerna -- såväl landsarkiven som Riksarkivet ges ökade resurser. Landsarkivens ansvarsområde har utökats med bl.a. Polisens arkiv. Enligt motionärerna bör även landsarkiven ges utökade resurser (yrkande 2).
Utskottet avstyrkte 1990 vid behandlingen av arkivpropositionen motionsyrkanden avseende bl.a. förstärkning av resurserna till företagsarkiv (bet. 1989/90:KrU29). Utskottet hänvisade då till det arbete som redan utförts inom Riksarkivet och landsarkiven med att tillvarata och tillgängliggöra enskilda arkiv. Med hänsyn till de resurser som redan tillförts verksamheten för att stödja arkivväsendets enskilda sektor ansåg utskottet sig inte kunna förorda någon ytterligare höjning av servicenivån inom området.
Utskottet behandlade 1991 några motionsyrkanden av liknande karaktär som de nu aktuella. Yrkandena avstyrktes med hänvisning till att någon ytterligare omständighet inte tillkommit sedan år 1990 som gav anledning till annan bedömning (bet. 1990/91:KrU24).
I förra årets budgetproposition uttalades bl.a. att företagsarkiv och andra enskilda arkiv var speciellt utsatta för risk för förstörelse (1991/92:100 bil. 12 s. 69). Efter förslag i propositionen utökades i linje härmed anslagsposten Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv med 450000 kr (bet. 1991/92:KrU22).
Vidare vill utskottet framhålla att landsarkiven kommer -- i enlighet med förslag i propositionen -- att ges ekonomisk kompensation för att de tar emot arkivleveranser från myndigheter.
Mot bakgrund härav anser utskottet det inte erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Kr298. Motionen avstyrks därför.
Svensk Arkivinformation i Ramsele (SVAR)
Som angetts i inledningen är SVAR en byrå inom Riksarkivet.
I tre motioner behandlas utvecklingen av verksamheten vid SVAR. Motionärerna framhåller behovet hos SVAR av ökade resurser. De begär dock inte en ökad medelsanvisning.
I motion A219 (kds) framhåller motionären SVAR:s behov av resursförstärkning på grund av en planerad utökning av antalet lönebidragsanställda med 12 personer. Av aktuellt intresse är att det i propositionen föreslås att anslaget till Riksarkivet och landsarkiven skall räknas upp med 11 750 000 kr på grund av de förändrade reglerna angående flexibla lönebidrag. De medel som enligt motionären därutöver bör tillföras anslaget, 4 miljoner kronor, skall tas från arbetsmarknadshuvudtitelns anslag Särskilda åtgärder för arbetshandikappade.
I motion Kr230 (kds) anförs sammanfattningsvis att ett centralt inslag i kulturpolitiken är att för breda grupper i samhället levandegöra och tillgängliggöra vårt förflutna. SVAR planerar för detta ändamål att producera fyra angelägna bildspel i modernt multimedia. Genom omprioriteringar i kulturbudgeten bör SVAR för budgetåret 1993/94 tillföras 3,5 miljoner kronor för produktion av vissa bildspel.
Även motionärerna bakom motion Kr267 (s) begär att regeringen ges till känna att SVAR har behov av medel för flera angelägna utvecklingsinsatser. Enligt motionärerna bör SVAR ges möjlighet dels att utöka antalet lönebidragsanställda med 12 personer (4 miljoner kronor), dels att producera fyra angelägna bildspel för att levandegöra arkivmaterial (3,5 miljoner kronor), dels att anställa en marknads- och ekonomichef (565 000 kr) och dels att genomföra ett planerat ledarutvecklingsprogram (800 000 kr). Motionärerna framhåller att verksamheten vid SVAR är mycket betydelsefull samt att SVAR är den dominerande arbetsgivaren på de orter i landet där verksamheten bedrivs. I motionen begärs dock inte någon ökad medelsanvisning för budgetåret 1993/94.
Som framhålls i ett yttrande från arbetsmarknadsutskottet över motion A219 är lönebidragen avsedda att sättas in i individuella fall. De skall i varje enskilt fall anpassas till arbetstagarens nedsatta arbetsförmåga (yttr. 1992/93:AU4y). De s.k. lönebidragsmedlen bör därför inte tas i anspråk på sätt motionären föreslår för att bygga ut verksamheten vid SVAR. Utskottet avstyrker därför motion A219.
Utskottet har tidigare vid flera tillfällen uttalat att en positiv utveckling av verksamheten vid SVAR är angelägen. Samtidigt har utskottet framhållit att det bör ankomma på Riksarkivet -- varav SVAR är en del -- att inom ramen för arkivväsendets samlade behov ta till vara verksamhetens utvecklingsmöjligheter. Det får förutsättas att Riksarkivet uppmärksammar intresset av en god utveckling för den verksamhet som bedrivs vid SVAR.
Vad utskottet tidigare anfört är alltjämt giltigt. Utskottet är med hänsyn härtill inte berett tillstyrka något sådant uttalande om förstärkning av verksamheten vid SVAR som framförs i motionerna Kr230 och Kr267. Båda motionerna avstyrks således.
Medelsanvisningen
I propositionen föreslås att anslaget för nästa budgetår förs upp med 183842000 kr. Medelsberäkningen innebär bl.a. en förstärkning med 5 miljoner kronor avseende den i propositionen förordade förändringen av landsarkivorganisationen i Malmö och Stockholm, vilken redovisats i det föregående.
I två motioner, Kr297 (v) yrkande 2 och Kr313 (v) yrkande 10, begärs att anslaget ökas med 35 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Medlen skall enligt motionärerna användas till uppbyggnaden av vallarna kring Vadstena slott. Utöver de skäl för en utbyggnad som redovisats i det föregående anför motionärerna bakom motion Kr297 att arbetslösheten i Östergötland ligger klart över riksgenomsnittet. Aktuellt byggprojekt ligger väl framme, vilket gör att även arbetsmarknadsskäl talar för en snar utbyggnad. Enligt motionärerna bakom motion Kr313 är det under rådande arbetslöshet viktigt med sysselsättningsskapande investeringar på kulturområdet. Uppbyggnaden av Vadstena slotts vallar är ett konkret exempel på byggnationsprojekt som både skulle dämpa arbetslösheten bland byggnadsarbetare och vara en kultursatsning av betydelse.
Utskottet är -- i konsekvens med sin ovan redovisade bedömning av den principiella frågan om en utbyggnad av Vadstena slotts vallar (se s.7--8) -- inte berett att tillstyrka en ökning av medel under anslaget. Vidare kan nämnas att investeringar i statliga fastigheter fr.o.m. den 1 juli 1990 huvudsakligen finansieras via lån i Riksgäldskontoret som ställs till Byggnadsstyrelsens förfogande.
Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr297 yrkande 2 och Kr313 yrkande 10 samt tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget Riksarkivet och landsarkiven.
Dialekt- och ortnamnsarkiven (B 25)
Ett utredningsförslag om verksamheten och organisationen vid Dialekt- och ortnamnsarkiven samt Svenskt visarkiv har lagts fram. Utskottet har inhämtat att förslag med anledning av utredningsförslaget kommer att föreläggas riksdagen i kompletteringspropositionen. I budgetpropositionen föreslås inte någon medelsanvisning under anslaget B25.
Svenskt biografiskt lexikon (B 26)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande arkivtillväxt och leveransbehov, arkivmikrofilmning, resursöverföring vid leverans av arkiv samt utbyggnad av arkivdepåer
att riksdagen dels avslår motionerna 1992/93:Kr201, 1992/93:Kr207, 1992/93:Kr210, 1992/93:Kr231, 1992/93:Kr232, 1992/93:Kr233, 1992/93:Kr256 yrkande 2, 1992/93:Kr266, 1992/93:Kr297 yrkande 1, 1992/93:Kr299 yrkande 1 och 1992/93:Kr314 yrkande 2, dels lämnar utan erinran vad som anförts i propositionen i denna del,
2. beträffande inrättande av en kart- och papperskonserveringsanläggning i Växjö
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr299 yrkande 2,
3. beträffande samordning av landsarkiv, kart- och papperskonserveringsanläggning och högskolebibliotek i Växjö
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr299 yrkande 3,
4. beträffande utökade resurser till forskningsarkivet i Umeå
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr314 yrkande 1,
5. beträffande utökade resurser för näringslivsarkiven
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr298 yrkande 1,
6. beträffande utökade resurser till landsarkiven
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr298 yrkande 2,
7. beträffande utvecklingsinsatser för verksamheten vid Svensk Arkivinformation i Ramsele
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A219, 1992/93:Kr230 och 1992/93:Kr267,
8. beträffande medelsanvisningen till Riksarkivet och landsarkiven
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 och med avslag av motionerna 1992/93:Kr297 yrkande 2 och 1992/93:Kr313 yrkande 10 till Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 183842000 kr,
9. beträffande medelsanvisningen till Svenskt biografiskt lexikon
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 3238000 kr.
Stockholm den 13 april 1993
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand (m), Stina Eliasson (c) och Simon Liliedahl (nyd).
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1992/93:AU4y
Bilaga
Lönebidragsmedel till SVAR
Till kulturutskottet
Arbetsmarknadsutskottet får härmed -- under förutsättning av kulturutskottets medgivande -- för fortsatt beredning överlämna motion 1992/93:A219 av Jan Erik Ågren (kds) om lönebidragsmedel till SVAR (Svensk arkivinformation i Ramsele).
Arbetsmarknadsutskottet får för egen del anföra.
Vid riksdagsbehandlingen på våren 1991 av frågan om att omvandla de tidigare fasta lönebidragen för anställning av handikappade till flexibla bidrag uppmärksammades de effekter reformen kunde få för bl.a. kulturinstitutioner med hög andel lönebidragsanställda -- se bl.a. kulturutskottets yttrande i ärendet, 1990/91:KrU5y. I regeringens kansli har frågan efter riksdagsbeslutet studerats av en interdepartemental arbetsgrupp.
I årets budgetproposition föreslås en omfördelning av anslagsmedel mot bakgrund av vad arbetsgruppen har kommit fram till. Omfördelningen innebär att kultur- och försvarshuvudtitlarnas anslag till vissa kulturinstitutioner räknas upp med sammanlagt 50 miljoner kronor och att arbetsmarknadshuvudtitelns anslag till lönebidrag minskas i motsvarande mån. Beträffande omfördelningens innebörd hänvisas till vad som sägs i budgetpropositionen, bilagorna 11 (s. 77--78) och 12 (s. 10--11).
Av aktuellt intresse i detta sammanhang är att kulturhuvudtitelns anslag B 24. Riksarkivet och landsarkiven av regeringen föreslås bli uppräknat med 11750000 kr. I motion A219 uttalas att anslaget bör tillföras ytterligare 4 miljoner kronor eller sammanlagt 15750000 kr. Dessa ytterligare medel, anför motionären vidare, skall tas från arbetsmarknadshuvudtitelns anslag Särskilda åtgärder för arbetshandikappade. Han vill att riksdagen skall göra ett tillkännagivande härom till regeringen.
Förslaget till omfördelning av medel motiveras i budgetpropositionen med att man vill uppnå en budgetering som ger en mer rättvisande bild av statens kostnader för de kulturinstitutioner det här gäller. Motionären vill med sitt förslag bekosta en utökad verksamhet vid SVAR. Arbetsmarknadsutskottet vill understryka att lönebidragen är avsedda att sättas in i individuella fall och skall i varje enskilt fall anpassas till arbetstagarens nedsatta arbetsförmåga. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet att lönebidragsmedel på det sätt motionären föreslår tas i anspråk för att bygga ut verksamheten vid SVAR.
Vid handläggningen av ärendet har beaktats att verksamheten vid SVAR redan är aktualiserad i kulturutskottet genom den under allmänna motionstiden väckta motionen 1992/93:Kr267 av Sven Lundberg m.fl. (s).
Stockholm den 9 mars 1993
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Ingela Thalén
I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m), Kjell Nilsson (s), Georg Andersson (s), Marianne Andersson (c), Lahja Exner (s), Charlotte Cederschiöld (m), Sten Östlund (s), Harald Bergström (kds), Laila Strid-Jansson (nyd), Monica Öhman (s), Isa Halvarsson (fp) och Johnny Ahlqvist (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 2 Motionerna 2 Yttrande från arbetsmarknadsutskottet 4 Utskottet 4 Inledning 4 Utbyggnad av arkivdepåer m.m. 5 Budgetfrågor m.m. 9 Forskningsarkivet vid universitetet i Umeå 9 Riksarkivet och landsarkiven (B 24) 9 Dialekt- och ortnamnsarkiven (B 25) 11 Svenskt biografiskt lexikon (B 26) 12 Hemställan 12 Bilaga Arbetsmarknadsutskottets yttrande 1992/93:AU4y 14