4. Hantverksutbildning

Arkitektur, form och design (Betänkande 2003/04:KRU3 Kulturutskottet)

Kulturutskottets betänkande2003/04:KRU3

Arkitektur, form och design

---

Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 2002/03:129
Arkitektur, form och design jämte en motion väckt med anledning av skrivelsen
samt motioner inom området som väckts under allmänna motionstiderna hösten
2002 och hösten 2003. (En motion väckt med anledning av skrivelsen har
överlämnats till bostadsutskottet för beredning.)
I skrivelsen lämnar
regeringen en redogörelse för de mål som regering och riksdag satt upp
för arkitektur, form och design, vilka åtgärder regeringen vidtagit för
att uppnå dessa mål samt de insatser som gjorts på området sedan mitten
av 1990-talet. Vidare redovisar regeringen dels sin bedömning av insatserna,
dels inriktningen på det fortsatta arbetet. Utskottet föreslår att riksdagen
skall lägga skrivelsen till handlingarna.
Utskottet avstyrker motioner
om ett uttalande om vikten av form och design, behovet av fler mötesplatser
för form och design, hantverksutbildning i form av en ny lärlingsutbildning
samt avsättande av medel för konstnärlig utsmyckning vid icke-statligt
byggande.
Det finns fem reservationer i betänkandet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Begäran om förslag från
regeringen inom området form och design
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr370
yrkande 11.

2. Vikten av form och design
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Kr236 yrkande 13, 2003/04:Kr209 yrkande 15 och 2003/04:Kr230
yrkande 1.
Reservation 1 (m)

3. Mötesplatser för form och design
Riksdagen
avslår motionerna 2002/03:Kr217, 2002/03:Kr236 yrkande 14, 2002/03:Ub335
yrkande 3, 2003/04:Kr209 yrkande 16, 2003/04:Kr215 och 2003/04:Kr230
yrkande 4.
Reservation 2 (m)

4. Hantverksutbildning
Riksdagen avslår
motionerna 2002/03:Kr12, 2002/03:Kr218 och 2003/04:Kr231 yrkande
1.
Reservation 3 (m, kd, c)
Reservation 4 (fp)

5. Enprocentsregel för
konstnärlig utsmyckning vid icke-statligt byggande
Riksdagen avslår
motion 2002/03:Kr296 yrkande 4.
Reservation 5 (v)

6. De statliga
insatserna och den fortsatta inriktningen på arbetet inom området arkitektur,
form och design
Riksdagen lägger skrivelse 2002/03:129 till
handlingarna.
Stockholm den 30 oktober 2003
På kulturutskottets vägnar
Lennart
Kollmats
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Kollmats
(fp), Lars Wegendal (s), Kent Olsson (m), Eva Arvidsson (s), Paavo Vallius
(s), Gunilla Tjernberg (kd), Peter Pedersen (v), Nikos Papadopoulos (s),
Lena Adelsohn Liljeroth (m), Tommy Ternemar (s), Cecilia Wikström (fp),
Göran Persson i Simrishamn (s), Anna Lindgren (m), Gunilla Carlsson i
Hisings Backa (s), Rossana Dinamarca (v), Matilda Ernkrans (s) och Lars-Ivar
Ericson (c).

Bakgrund
Mål och utgångspunkter för den statliga politiken för arkitektur,
formgivning och design
Kulturutredningen år 1995
I början av 1990-talet
begärde riksdagen på kulturutskottets förslag en utvärdering av den
kulturpolitik som förts sedan 1974 års kulturpolitiska mål antogs. Den stora
kulturpolitiska utredning som arbetade åren 1993-1995 fick i sina första
direktiv år 1993 (dir. 1993:24) till uppgift att bl.a. bedöma hur kulturarvet
bäst kunde tas till vara och stärkas i kulturpolitiken. År 1994 fick
utredningen i tilläggsdirektiv uppdraget att även behandla frågor om
utformningen av den fysiska miljön i stort och gestaltningen av den bebyggda
miljön (dir. 1994:146). I direktiven framhölls att den fysiska miljöns
utformning med tillvaratagande av kulturhistoriska värden, och vad gäller
färg, form och estetik, betyder mycket för människors livskvalitet. Den
kulturpolitiska kommittén skulle därför uppmärksamma arkitekturens och
bebyggelseplaneringens betydelse för en ökad social och kulturell jämlikhet.
Kommittén skulle också diskutera hur man skulle kunna stimulera regionala
och lokala ambitioner bl.a. i fråga om omsorgen om den byggda miljön,
hävdandet av odlingslandskapet och bevarandet av hantverks- och industriminnen
samt bevarandet och stärkandet av den regionala särarten. Arkitekturen
och utformningen av den fysiska miljön fick därmed en starkare anknytning
till kulturpolitiken.
Kulturutredningen betonade i sitt slutbetänkande
(SOU 1995:84 s. 435 f.) arkitekturens och samhällsplaneringens viktiga
roll i människors vardag och lyfte fram behovet av kvalitet i form och
gestaltning. Utredningen beskrev arkitektur som ett ansvarsområde för
kulturpolitiken och konstaterade att ingen annan konstart påverkar oss så
direkt.
Kulturutredningen föreslog att regeringen skulle ta initiativ
till ett arkitekturpolitiskt program. I programmet borde kvalitetsbegreppen
definieras. Vidare borde samarbetsstrukturer, styrmedel, kompetenskrav,
utbildningsbehov, forskning och informationsinsatser behandlas. Ett sådant
program borde också ta upp frågan om det offentligas ansvar för den egna
byggverksamheten. Slutligen borde även Arkitekturmuseets verksamhetsprofil
tas upp.
Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design m.m. år
1998
I kulturpropositionen år 1996 (prop. 1996/97:3 s. 103 f.) redovisade
regeringen för riksdagen inriktningen på de framtida insatserna för
arkitektur och formgivning.
En interdepartemental arbetsgrupp bildades
inom Regeringskansliet, som utarbetade ett handlingsprogram (Ds 1997:86).
Boverket lade på regeringens uppdrag fram en rapport (1997:1) Arkitektonisk
kvalitet och PBL. Efter remiss av rapporterna lade regeringen fram en
proposition benämnd Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur,
formgivning och design (prop. 1997/98:117). Riksdagen (bet. 1997/98:KrU14,
rskr. 1997/98:225) antog följande av regeringen föreslagna mål för den
statliga politiken för arkitektur, form och design.
Arkitektur, formgivning
och design skall ges goda förutsättningar för sin utveckling.
Kvalitet
och skönhetsaspekter skall inte underställas kortsiktiga ekonomiska
överväganden.
Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer
skall tas till vara och förstärkas.
Intresset för hög kvalitet inom
arkitektur, formgivning, design och offentlig miljö skall stärkas och
breddas.
Offentligt och offentligt stött byggande, inredande och upphandling
skall på ett föredömligt sätt behandla kvalitetsfrågor.
Svensk arkitektur,
formgivning och design skall utvecklas i ett fruktbart internationellt
samarbete.
I propositionen om handlingsprogrammet redovisade regeringen
- utan att förelägga riksdagen några förslag - även sina bedömningar av
hur staten skulle arbeta för att utveckla och förbättra förutsättningarna
för den byggda och gestaltade miljön. Regeringen betonade i propositionen
att arbetet med handlingsprogrammet utgjorde inledningen till en långsiktig
process för bättre kvalitet i den byggda miljön.
Under rubriken Offentligt
och förebildligt gjorde regeringen följande bedömningar.
Statliga
myndigheter, bolag och verksamheter bör ha höga kvalitetsambitioner vad gäller
arkitektur, formgivning och design.
Offentlig upphandling av arkitektur-,
formgivnings- och designtjänster bör ske med ökat kvalitetsmedvetande.
De
statliga myndigheter som bygger och förvaltar byggnader och anläggningar
bör redovisa program för hur de arkitektoniska och estetiska kvaliteterna
kan främjas.
Sveriges representationslokaler, såväl inom landet som
utomlands, bör utgöra en förebild för vad som kan åstadkommas inom svensk
arkitektur, formgivning och design.
Statligt ekonomiskt stöd till byggande
och anläggande bör stimulera till hög kvalitet i arkitektur, formgivning
och design och till varsamhet med bebyggelse och miljöer.
Mottagare av
statligt ekonomiskt stöd bör vara väl informerade om hur stödet kan
användas för att främja hög kvalitet i arkitektur, formgivning och design.
Under
rubriken Det offentliga rummet gjorde regeringen följande bedömningar.
Det
offentliga rummet - gator, parker, offentliga lokaler och landskapsrum -
bör utformas med inlevelse och omsorg och betydelsen av deras gestaltning
bör framhävas.
Landets kommuner bör uppmuntras att anta strategier eller
lokala handlingsprogram för att stärka kvalitetsaspekter och miljökvaliteter
i den byggda miljön.
Effektiva former för samverkan i bevarande- och
utvecklingsområden mellan stat, kommun, fastighetsägare och näringsliv
bör skapas.
Under rubriken Kunskap och kompetens gjorde regeringen
följande bedömningar.
Kompetensen hos yrkesverksamma inom byggande,
formgivning och design bör öka.
Den pågående utvärderingen av arkitektutbildningen
bör ge en grund till förbättringar av grundutbildning, forskarutbildning
och forskning inom arkitektur och samhällsplanering.
Designutbildningarna
inom högskolan bör utvärderas och utredas. Regeringen avser därefter att
ta ställning till behov av förändringar.
Inslaget av konstnärlighet,
design och formgivning inom andra utbildningar, särskilt ekonomi och
teknik, bör öka. Sådana kombinationsutbildningar bör öka efterfrågan på
och förståelsen för god arkitektur, formgivning och design inom
tillverkningsindustrin.
Forskning och utveckling kring arkitektonisk kvalitet
och gestaltning bör stärkas.
Spridningen av erfarenheter och nyttiggörande
av forskningsresultat om arkitektur, formgivning och design bör
öka.
Högskolans studenter inom bl.a. arkitektur-, formgivnings- och
designutbildningarna bör under utbildningstiden i ökad omfattning ges
möjligheter
att samverka med studenter inom andra utbildningar och delta i projekt
med det omgivande samhället. Studenter inom designutbildningarna bör
särskilt beredas möjlighet att samverka med studenter inom
arkitektutbildningarna.
Myndigheter och andra offentliga organ bör sträva aktivt efter att erbjuda
kvinnliga och manliga studenter relevant yrkespraktik inom områdena
arkitektur, formgivning, design och konst.

Kunskap om och förståelse för
god kvalitet inom arkitektur, formgivning och design bör öka hos det stora
flertalet medborgare, vilket i sin tur bör medföra ett ökat intresse och
deltagande i den offentliga debatten kring dessa frågor.
Under rubriken
Information, debatt och marknad gjorde regeringen följande bedömningar.
Efterfrågan
på och förståelsen för god arkitektur, formgivning och design bör
öka.
Svenska produkter nationellt och internationellt bör förknippas med
högsta kvalitet i fråga om formgivning och design.
Produktion av
utställningar om svensk arkitektur, formgivning och design för nationell och
internationell spridning bör uppmuntras.
Sverige bör delta i de stora
internationella utställningarna och i andra internationella sammanhang på
ett sätt som främjar nationens anseende och det internationella idéutbytet.
I
budgetpropositionen för år 1999 har regeringen för avsikt att föreslå att
Arkitekturmuseet tilldelas 2 miljoner kronor som skall disponeras för
utvecklingsarbeten och pilotprojekt samt för att stärka den offentliga
debatten.
I budgetpropositionen för år 1999 har regeringen för avsikt
att föreslå att Röhsska museet tilldelas 500 000 kronor för att utveckla
uppgiften att bygga upp ett nätverk för konsthantverk, formgivning och
design.
Ett tidsbegränsat nationellt uppdrag inrättas inom området
formgivning och design.
Regeringen avser att för perioden 1999-2001 ge
uppdraget till Föreningen Svensk Form. I budgetpropositionen för år 1999
avser regeringen att föreslå att 1 miljon kronor anvisas för
uppdraget.
Formgivning och design bör i större utsträckning användas för att stärka
det svenska näringslivets konkurrenskraft.
Regionala mötesplatser och
utställningsmöjligheter bör utvecklas där formgivare, designer och näringsliv
kan mötas.
Under rubriken Lagstiftning gjorde regeringen följande
bedömningar samt förslag till lagändringar, vilka antogs av riksdagen (prop.
1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225).
Det bör tydligt
framgå av lagstiftningen att estetiska värden skall beaktas och tas till
vara vid utformningen av vår byggda miljö. Vissa ändringar i plan- och
bygglagen (1987:10), väglagen (1971:948) och lagen (1995:1649) om byggande
av järnväg bör göras i detta syfte.
En estetiskt tilltalande utformning
av bebyggelsemiljön skall anges uttryckligen som ett allmänt intresse i
plan- och bygglagen (PBL).
Lagtexten i PBL förtydligas så att det framgår
att byggnader skall ges en yttre form och färg som är estetiskt
tilltalande.
Ändringar skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag
beaktas.
I PBL införs en bestämmelse om kommunens ansvar att verka för
en estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö.
I väglagen införs
bestämmelser om estetisk utformning som ett allmänt intresse vid väghållning.
När vägar byggs bör hänsyn tas till stads- och landskapsbilden och till
natur- och kulturvärden.
I lagen om byggande av järnväg införs bestämmelser
om estetisk utformning som ett allmänt intresse vid planläggning, byggande
och underhåll av järnvägar. Byggande av järnvägar skall ske med hänsynstagande
till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden.
Miljökvalitetsmålen
från år 1999
Riksdagen har fastställt 15 miljökvalitetsmål (prop.
1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183 och prop. 2000/01:130,
bet. 2000/01:MJU3, rskr. 2000/01:36). Ett av dessa avser God bebyggd
miljö.
Målet innebär att städer, tätorter och annan byggd miljö skall
utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional
och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas.
Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat
sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra
resurser främjas. Enligt delmålet Planeringsunderlag skall fysisk planering
och samhällsbyggande senast år 2010 grundas på program och strategier
bl.a. för hur kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara
och utvecklas. Enligt delmålet Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse skall
denna senast år 2010 vara identifierad och ett program finnas för skydd
av dess värden. Samtidigt skall minst 25 % av den värdefulla bebyggelsen
vara skyddad. Miljökvalitetsmålen följs upp och utvärderas. Varje år skall
regeringen rapportera till riksdagen hur arbetet fortskrider. Vart fjärde
år skall regeringen göra en fördjupad utvärdering och göra en bedömning
om t.ex. mål eller lagstiftning behöver korrigeras. Den första fördjupade
redovisningen lämnas till riksdagen år 2005.
Mål för arbetet med
kulturmiljön från år 2000
Riksdagen antog i april 2000 mål för arbetet för
kulturmiljön (prop. 1998/99:114, bet. 1999/2000:KrU7, rskr. 1999/2000:196).
Dessa mål är:
Ett försvarat och bevarat kulturarv.
Ett hållbart samhälle
med goda och stimulerande miljöer och med kulturmiljöarbetet som en
drivande kraft i omställningen.
Allas förståelse, delaktighet och ansvarstagande
för den egna kulturmiljön.
Nationell och internationell solidaritet och
respekt inför olika gruppers kulturarv.
Genom målen förtydligas bl.a.
vikten av att olika sektorer i samhället samverkar till gagn för en
långsiktigt hållbar förvaltning och utveckling av kultur- och naturmiljön.
Målen utgör utgångspunkten för det arbete på kulturmiljöområdet som bedrivs
av bl.a. Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna.
Agenda 21 och Habitat
- för hållbar utveckling
Agenda 21 tillkom vid 1992 års FN-konferens i
Rio de Janeiro om miljö och utveckling. Vid FN:s konferens om boende,
bebyggelse och stadsutveckling (Habitat II) i Istanbul 1996 antogs
Habitatagendan. I skrivelse 2002/03:129 redovisar regeringen att en
nationalkommitté för genomförande och vidareutveckling av Agenda 21 och Habitat
i april 2003 slutfört sitt arbete och överlämnat sitt betänkande En hållbar
framtid i sikte (SOU 2003:31). Betänkandet bereds i Regeringskansliet.
Mål
för hållbara och estetiskt utformade transportsystem från åren 1998 och
2001
Propositionen Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem
(prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126) utgår bl.a. från
det transportpolitiska beslutet år 1998 i vilket det övergripande målet
för transportpolitiken formulerades. Det innebär att en samhällsekonomiskt
effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning skall säkerställas
för medborgarna och näringslivet i hela landet. Ett av delmålen, benämnt
God miljö, innebär att transportsystemets utformning och funktion skall
anpassas till krav på en god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur
och kulturmiljö skyddas mot skador. Eftersom infrastrukturen skall nyttjas
under lång tid underströk regeringen i propositionen betydelsen av att
god estetisk utformning och långsiktig hållbarhet prioriteras vid planering
och genomförande av infrastruktursatsningar.

Utskottets överväganden
Regeringens skrivelse
Regeringens redovisning
av de statliga insatserna sedan mitten av 1990-talet
I den aktuella
skrivelsen (skr. 2003/04:129 s. 13-47) redovisar regeringen de statliga
insatser som gjorts på arkitektur-, form- och designområdet sedan mitten
av 1990-talet, dvs. sedan handlingsprogrammet för arkitektur, form och
design samt miljökvalitetsmålen, målen för arbetet med kulturmiljön och
målen för transportspolitiken antogs och sedan de s.k. skönhetsparagraferna
infördes i väglagen, PBL och lagen om byggande av järnväg.
Regeringen
redovisar Statens fastighetsverks arbete under perioden för att målen för
arkitektur, form och design skall uppnås. Kvalitetsprogram har antagits
hos Fortifikationsverket, Banverket, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och
Vägverket som grund för hur arkitektoniska och gestaltningsmässiga kvaliteter
skall främjas och tillvaratas när myndigheterna bygger och förvaltar
byggnader och anläggningar. Olika insatser för samverkan inom området
redovisas också.
Regeringskansliets egna miljöer skall ha en medveten
gestaltning, och en policy för inredningen har antagits. Ett profilprogram
för design för utrikesrepresentationen avses bli presenterat under år
2003.
De statliga myndigheterna upprättar handlingsplaner för att deras
lokaler, liksom deras verksamhet och information, skall bli tillgängliga
för funktionshindrade. Vissa s.k. sektorsmyndigheter har givits ett
särskilt ansvar för att de handikappolitiska målen skall uppnås.
Handikappombudsmannen har våren 2003 presenterat Riktlinjer för en tillgänglig
statsförvaltning. Ett nationellt rådgivande organ inom området har inrättats
hos Handikappombudsmannen. Internationellt samarbete m.m. på handikappområdet
redovisas, bl.a. fördrag och resolutioner inom EG och EU samt projekt
såsom Design för Alla, vilket drivs med medel från Allmänna arvsfonden.
Boverkets
och Stadsmiljörådets verksamhet med metodutveckling och kunskapsspridning
samt information och stimulans av debatt redovisas. Vidare redovisas
Riksantikvarieämbetets arbete med att öka kunskapen om efterkrigstidens
bebyggelse och ämbetets samarbete med Integrationsverket i fråga om de
s.k. miljonprogramsområdena.
Sedan riksdagen antog målen för den statliga
politiken för arkitektur, formgivning och design har den högre utbildningen
inom området setts över och utvärderats och samarbete mellan utbildningarna
inom området och med utbildningar inom konstområdet påbörjats. Målbeskrivningen
för arkitektexamen har ändrats bl.a. för att öka helhetssynen i byggprocessen
och betona det långsiktigt och ekologiskt hållbara samt kvalitet och
skönhet.
Vid översyner åren 1998 och 1999 av kursplaner för skolan har
arkitektur, samhällsplanering, form och design uppmärksammats med
utgångspunkt i handlingsprogrammet för arkitektur, formgivning och
design.
Arkitekturmuseet har enligt skrivelsen under den redovisade perioden
haft en central roll och varit drivande i arbetet med att stärka kunskapen
och medvetenheten om arkitekturen på ett bredare sätt i samhället. En
pedagogisk verksamhet har utvecklats. Museet har ansvarat för ledning och
samarbete inför och under Arkitekturåret 2001. Vidare har 44 myndigheter
haft olika uppdrag att genomföra under året. Samtliga kommuner, landsting
och länsstyrelser samt ytterligare 125 myndigheter, bolag, stiftelser,
föreningar och organisationer inbjöds att delta med verksamheter. Enligt
Arkitekturmuseets slutredovisning berördes teman som sociala aspekter i
stadsbyggnader, kvalitet i nybyggandet, närmiljö, det offentliga rummet,
tillgänglighet för alla, formgivning och design. Arkitekturmuseet och
Statskontoret har gjort en uppföljning och utvärdering av Arkitekturåret.
Röhsska
museet i Göteborg fick år 1997 ett särskilt nätverksansvar inom form- och
konsthantverksområdet. Sedan en utredning om statens insatser för form
och design avslutat sitt arbete år 2000 (SOU 2000:75) inrättades år 2002
Mötesplats för form och design i Stockholm med Föreningen Svensk Form som
ansvarig för verksamheten. Mötesplatsen skall samverka med museer och
arkiv, universitet och högskolor, företag och designfrämjande organisationer
m.fl. Den skall ansvara för tillfälliga utställningar, stimulera till
forskning och dokumentation, samverka med myndigheter, institutioner och
organisationer. Den skall ha ett bildarkiv och ett bibliotek. Den skall
också stimulera till regionala initiativ på området.
Ett nationellt
uppdrag inom formområdet inrättades år 1998. Regeringen tilldelade Föreningen
Svensk Form uppdraget för perioden 1999-2001 och förlängde det sedan med
ytterligare en treårsperiod.
Regeringen redovisar vidare att Stiftelsen
Svensk Industridesign (SVID) sedan år 1995 erhållit ett statligt bidrag
om 10 miljoner kronor per år för att fördjupa och förmedla kunskaper om
industriell design i det svenska näringslivet. Projektverksamhet finansieras
genom samverkan med näringslivet, länsstyrelser, kommuner m.fl. Stiftelsen
stöder även forskning och utbildning. Den verkar även genom fem egna
regionkontor. Stiftelsen och Föreningen Svensk Form har i samarbete med
olika intressenter utarbetat ett förslag till ett nationellt designprogram.
Därefter har medel tilldelats SVID för delfinansiering av det nationella
programmet Design som utvecklingskraft för näringsliv och offentlig
verksamhet. Statliga medel har också tilldelats Hällefors kommun för bildandet
av Formens Hus.
Svensk design exponerades under det svenska ordförandeskapet
i EU under första halvåret 2001. Särskilda medel har tilldelats Svenska
institutet för designprojekt utomlands åren 2002-2004, bl.a. i samarbete
med Svensk Form, Exportrådet och svenska utlandsmyndigheter. Medel har
också avsatts för ambassaders och generalkonsulats deltagande i designprojekt.
Medel till Exportrådet har riktats till exportmarknadsföring av
upplevelseindustrin inklusive design. Ett projekt med koppling mellan
funktionshinder
och design har genomförts i Bryssel av svenska ambassaden och Exportrådet
m.fl.
Regeringen redovisar i skrivelsen att ett antal initiativ tagits
som avser lagstiftning och andra styrmedel för staten.
År 2002 tillkallade
regeringen en kommitté för att se över plan- och bygglagen, PBL (dir.
2002:97). Regeringen redovisar att kommitténs förslag skall tillgodose
kraven på främjande av en långsiktigt hållbar utveckling. Bestämmelserna
i PBL och miljöbalken skall samordnas. Kommittén skall överväga och
redovisa hur målet för den nationella handikappolitiken beaktas i plan- och
byggprocessen. Ett slutbetänkande skall läggas fram vid utgången av år
2004.
Inom Boverket har ett byggkostnadsforum inrättats, vilket skall
fungera som en kunskaps- och idébank. En utvärdering av verksamheten skall
redovisas den 1 juni 2004.
En frivillig överenskommelse har, efter en
dialog med näringslivet, ingåtts i maj 2003 om åtaganden att utveckla och
fördjupa samarbetet för en hållbar bygg- och fastighetssektor.
Banverket,
Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket, Luftfartsverket och Vägverket
har på regeringens uppdrag år 1999 bildat ett byggbranschens kvalitetsråd
i form av Föreningen Rådet för byggkvalitet, BQR 2001. Föreningen har
enligt uppgift i skrivelsen 64 medlemmar.
En särskild utredare arbetar
sedan år 2002 på regeringens uppdrag med frågor om förbättrat skydd för
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (dir. 2002:96). Resultaten skall
redovisas i augusti 2004.
Regeringen har i regleringsbrev för år 2003
givit uppdrag till Banverket och Vägverket om återrapportering av åtgärder
inom området arkitektur, formgivning och design samt av den andel projekt
där gestaltningsprogram upprättats. Vidare har länsstyrelserna via
regleringsbrev för åren 2000 och 2001 fått i uppdrag att medverka till en
utveckling där arkitektoniska kvaliteter prioriteras.
Regeringens bedömning
av gjorda insatser och redovisning av den framtida inriktningen
Regeringen
gör i skrivelse 2002/03:129 (s. 47 f.) den sammanfattande bedömningen att
det skett en positiv utveckling på arkitektur-, form- och designområdet
och att de i skrivelsen redovisade insatser som gjorts sedan år 1998 har
fått stor betydelse för denna utveckling. Regeringen finner att arkitektur-
och formfrågorna i dag intar en viktigare plats i myndigheters och
organisationers verksamhet än tidigare. En sammantagen bedömning är enligt
regeringens mening att arkitektur, form och design möter ett större
intresse och engagemang i dag från professionella grupper verksamma inom
området, hos politiker och tjänstemän som arbetar med frågorna, från
näringslivet och hos allmänheten.
Regeringen avser att inrätta ett råd
för arkitektur, form och design, med huvuduppgift att driva på arbetet
inom området med utgångspunkt i målsättningarna i handlingsprogrammet
Framtidsformer. Rådet skall organiseras som en statlig kommitté. I skrivelsen
redovisas en lång rad områden som rådet skall arbeta med. Rådet skall
samverka med statliga myndigheter, statliga och andra museer, Kommunförbundet,
Sveriges Arkitekter, Föreningen Svensk Form och Stiftelsen Svensk
Industridesign.
De statliga fastighetsförvaltande myndigheterna bör enligt
regeringens bedömning utveckla och stärka sin roll som byggherre. De
program för främjande av arkitektoniska och estetiska kvaliteter i byggande
och förvaltning som tagits fram av dessa myndigheter bör utvärderas. Därvid
bör även en bild ges av vilket inflytande programmen haft på aktörer
utanför den statliga kretsen av fastighetsförvaltare. Tillgänglighet och
användbarhet för alla, liksom ett jämställdhetsperspektiv, bör prägla
statliga byggprojekt och miljöer. Statskontoret avses få uppdraget att
göra utvärderingen.
Statens miljöer och lokalbruk bör vara förebildliga.
För att leva upp till de mål som riksdagen slagit fast för arkitektur,
formgivning och design bör höga krav ställas på kompetensen hos dem som
ansvarar för statens upphandling och lokalförsörjning. Det bör vara en
uppgift för det nya Rådet för arkitektur, form och design att analysera
vissa övergripande frågor som rör statens upphandling och
lokalbruk.
Tillgänglighets- och användaraspekterna är viktiga inom arkitektur, form
och design. Regeringen anför att konceptet Design för Alla bör genomsyra
statens arbete med arkitektur, form och design. Därmed bör behovet av
särlösningar kunna minska. Om tillgänglighets- och användbarhetsaspekter
finns med redan i planeringsskedet minskar behovet av kostsam och kanske
ändå inte helt tillfredsställande anpassning i efterhand.
Alla medborgare
bör ha tillgång till offentliga rum för möten och sammankomster och för
samhällelig gemenskap och synlighet. En fördjupad analys av dessa frågor
bör göras av Regeringskansliets arbetsgrupp för arkitektur, form och
design. Storstädernas bebyggelsearv kräver fortsatt uppmärksamhet.
Riksantikvarieämbetet bör fortsatt betona medborgarperspektivet i sin verksamhet
på detta område.
Arbetsplatser bör motsvara högt ställda krav på arkitektur,
form och design. Regeringen avser att ge Statens konstråd i uppdrag att
i samarbete med Föreningen Svensk Form gestalta miljön på ett antal
arbetsplatser som utgångspunkt för en vidare diskussion om arbetslivets
miljöer.
Regeringen konstaterar i skrivelsen att det är kommunerna som
har en nyckelroll när det gäller att utforma det offentliga rummet och
att verka för en god byggnadskultur och byggnadsmiljö. Det redovisas att
Svenska Kommunförbundet anser att det finns en ökad medvetenhet om och
intresse för stadsmiljöns och det offentliga rummets betydelse för en god
livsmiljö.
Regeringen understryker att kommunerna har ett stort ansvar
för att arkitekturen ges goda förutsättningar. Planarbete och bygglovsgivning
i kommunerna ger grundläggande förutsättningar för möjligheten att
förverkliga de arkitekturpolitiska målen. Det är av avgörande betydelse att
det finns tillräcklig kompetens inom kommunerna för dessa uppgifter.
Regeringen avser att ge det kommande Rådet för arkitektur, form och design
i uppdrag att i samverkan med bl.a. Boverket och Svenska Kommunförbundet
föra en dialog med kommunerna om detta.
Regeringen bedömer att Högskoleverkets
utvärderingar av arkitekt- och designutbildningar i högskolan ger värdefulla
bidrag till utvecklingen av utbildningarnas kvalitet.
För att de arkitektur-
och formpolitiska målen skall få en bred förankring bör arkitektur, form
och design integreras redan i skolans arbete. Regeringen påpekar att
kursplanerna för grundskolan och gymnasieskolan redan nu ger förutsättningar
att arbeta med estetiska och kulturella frågor inom flera ämnen.
Som en
uppföljning av Arkitekturåret 2001 bör Arkitekturmuseet få i uppdrag att
analysera hur de viktigaste delprojekten under året kan vidareutvecklas
inom ramen för befintliga verksamheter. Därvid bör även ett mångfalds-
och jämställdhetsperspektiv tas till vara.
Medveten design kan vara en
nyckelfaktor för framgång inom dagens varu- och tjänsteproduktion. Design
kan också fylla en viktig funktion och höja kvaliteten i människors
vardagsliv. Den kommande satsningen på ett Designår 2005 bidrar till att
stärka designutvecklingen i landet.
Konsthantverket är inte bara en
värdefull tradition i sig inom svenskt konstliv utan också en viktig bas
och inspiration för verksamma inom hela formområdet. Konsthantverkarnas
internationella utbyte bör utvecklas.
Nämnden för hemslöjdsfrågor bör få
i uppdrag att utreda hur hemslöjdens kunskapsområde kan bli tydligare och
starkare på form- och designområdet och hur fler skall ges möjlighet att
i framtiden ta del av hemslöjden.
Regeringen avser att följa utvecklingen
av tillämpningen av de s.k. skönhetsparagraferna inom väglagen, PBL och
lagen om byggande av järnvägar och vid behov låta utvärdera bestämmelserna
och tillämpningen av dem vid en senare tidpunkt.
Regeringen anför att
när åtgärder vidtas för att främja anordnandet av mindre hyreslägenheter
och studentbostäder får låga kostnader inte uppnås på bekostnad av kvalitet.
Byggandet skall vara långsiktigt hållbart. Krav skall ställas på utformningen
av enskilda hus, bostadsområden och stadsdelar för att undvika enahanda
miljöer. Bostäderna skall bidra till att målet om god bebyggd miljö
uppnås.
En nationell strategi skall tas fram för trä i byggandet.
Motionerna
Utskottet
behandlar i detta betänkande dels en motion som väckts med anledning av
skrivelsen, dels motioner med anknytning till skrivelsens innehåll, vilka
väckts under allmänna motionstiderna åren 2002 och 2003.
En motion väckt
med anledning av skrivelsen, nämligen 2002/03:Kr13 (c) om arbetet inom
PBL-utredningen, har överlämnats till bostadsutskottet för beredning (KrU
prot. 2003/04:6.4).
I tre motioner behandlas mera övergripande frågor om
form och design, nämligen 2002/03:Kr236 (m) yrkande 13, 2003/04:Kr209 (m)
yrkande 15 och 2003/04:Kr230 (m) yrkande 1. I motionerna framhålls att
form och design får en ökad betydelse när utbudet av produkter är stort
och i viss mån likartat. Produktutvecklingen rör både funktion och budskap.
Form och design är ett viktigt konkurrensmedel som kan vara ett strategiskt
verktyg för företags framgång på marknaden. Design är i lika hög grad en
kulturpolitisk och näringspolitisk fråga som en utbildningspolitisk fråga.
Samspelet mellan utbildning, forskning och olika aktörer är viktigt.
Hemslöjden, hantverksarvet och designen bör ges ökad betydelse. Arkitektur-
och designutbildningarna behöver reformeras. Aktiva inom hantverksyrken
behöver vidareutbildning om nya material, miljöanpassning m.m. De offentliga
resurserna på form- och designområdet bör utnyttjas effektivare och därför
samlas hos färre aktörer. Dessutom bör de offentliga medlen i större
utsträckning gå till utbildning och forskning.
I motion 2002/03:Kr370
(kd) yrkande 11 påminner motionärerna om att i Form- och designutredningens
betänkande (SOU 2000:75) identifierades en rad brister när det gäller de
offentliga insatsernas inriktning och omfattning. Olika förslag lämnades
för hur form och design av god kvalitet kan främjas. Motionärerna föreslår
att riksdagen skall begära att en proposition med förslag till åtgärder
skall föreläggas riksdagen. Motionärerna framhåller också den svenska
hemslöjdens betydelse, bl.a. vikten av att en sådan tradition som
spetsknypplingen inte försvinner.
Behovet av flera mötesplatser för form och
design behandlas i sex motioner. I motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande
14, 2002/03:Ub335 (m) yrkande 3, 2003/04:Kr209 (m) yrkande 16 och
2003/04:Kr230 (m) yrkande 4 anförs att ett åsiktsutbyte behövs inom form- och
designområdet. Det bör finnas fler mötesplatser där företag och industridesign,
konsthantverk och formgivare, arkitekter och brukare kan mötas och
inspireras, bl.a. för att vidga kunskaperna på området och öka tillgängligheten
för allmänheten. Vidare bör den kompetens som redan finns på flera håll
i landet utnyttjas och utvecklas, t.ex. hos Röhsska museet, Nationalmuseum,
Föreningen Svensk Form och Exportrådet. Det behövs en arena, fristående
från staten, där ansvaret samlas för kvalitetsuppbyggnad, Sveriges plats
i världen, teorier om form och design samt för utveckling och forskning.
I
motionerna 2002/03:Kr217 (m) och 2003/04:Kr215 (m) hemställs att riksdagen
skall uttala sig för att två mötesplatser för form och design skapas i
Västra Götaland med bas i Röhsska museet i Göteborg och Textilmuseet i
Borås.
I tre motioner uppmärksammas behovet av hantverksutbildning för
både ungdomar och vuxna, nämligen motionerna 2002/03:Kr12 (m), 2002/03:Kr218
(kd) och 2003/04:Kr231 (kd) yrkande 1. Motionärerna påpekar att behovet
av fler hantverkare är stort inte minst inom kulturmiljövården. De anför
att det finns över 300 registrerade hantverksyrken och att tillväxten av
yrkeskårerna är oroande låg inom nästan samtliga dessa yrken. Omkring 100
000 hantverkare beräknas gå i pension inom en tioårsperiod. För att
avhjälpa bristen på hantverkare behövs det en ny form av lärlingsutbildning.
Det behövs dessutom forskning kring dagens och morgondagens yrkesutövning
inom hantverksyrkena. I motion 2003/04:Kr231 (kd) nämns spetsknypplingen
som ett exempel på ett mycket litet hantverksområde, där bristen på nya
hantverkare hotar hantverksområdets existens.
I motion 2002/03:Kr296 (v)
yrkande 4 begär motionärerna att regeringen skall lägga fram förslag för
riksdagen om hur man även utanför den offentliga sektorn borde kunna
tillämpa principen att en andel av investeringsmedlen avsätts till konstnärlig
utsmyckning vid byggenskap och i samband med samhällsplanering.
Utskottets
ställningstagande
När riksdagen antog målen för den statliga arkitektur-,
form- och designpolitiken underströks att våra liv påverkas av utformningen
av den byggda och formade miljön, dvs. av hur städerna och landsbygden,
byggnaderna och bruksföremålen ser ut och fungerar. Arkitektur, formgivning
och design är kulturyttringar som vi ständigt och oundgängligen kommer i
kontakt med och som påverkar vårt välbefinnande. Vidare underströks att
det är en angelägen kulturpolitisk uppgift att säkerställa hög kvalitet
i den byggda och formade miljön med utgångspunkt i människans behov av
väl fungerande, konstnärligt genomarbetade och stimulerande omgivningar.
Hög kvalitet i arkitektur, formgivning och design innefattar en väl
sammanvägd helhet av funktionella, tekniska, ekonomiska, miljömässiga,
sociala och estetiska krav. Arkitektur, formgivning och design rör också
medmänskligt ansvar, brukbarhet, uthållighet och ekologi. God kvalitet är
inte tidsbunden. (Prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14.)
Utskottet har
med intresse tagit del av regeringens skrivelse 2002/03:129 om arkitektur,
form och design. Området är sedan fem år en del av den statliga
kulturpolitiken, för vilken riksdagen fastställt sju övergripande nationella
mål. Samtidigt är det viktigt att framhålla att området i sig är
sektorsövergripande och att de särskilda målen och det särskilda
handlingsprogrammet
för den statliga arkitektur-, form- och designpolitiken också har som
syfte att kunna påverka, inspirera och stimulera utvecklingen, debatten,
opinionsbildningen m.m. utanför det statliga området och ansvaret. Det är
värdefullt att en bred översikt nu ges i regeringens skrivelse, när fem
år har gått sedan målen för området antogs. Överblicken över området
underlättas av att redogörelsen görs tematiskt och inte efter indelningen
i statliga utgiftsområden. Det är också betydelsefullt att arbetet med
arkitektur-, form- och designfrågor inom regeringen och Regeringskansliet
sker över departementsgränserna, samordnat av en interdepartemental
arbetsgrupp. I skrivelsen redovisas den uppföljning och utvärdering som
gjorts inom vissa delområden under tiden efter det att målen antogs och
de åtgärder som resultaten av utvärderingar m.m. lett till. Utskottet
utgår självfallet från att denna uppföljnings- och utvärderingsverksamhet
pågår kontinuerligt och att regeringen återkommer till riksdagen med
resultatredovisningar och resultatbedömningar både på delområden, när så
är befogat, och för området i sin helhet såsom nu har skett.
Utskottet
har inte något att erinra mot de kommande åtgärder som regeringen redovisat
i skrivelsen.
Utskottet har särskilt noterat att ett råd skall inrättas
för att med utgångspunkt i målsättningarna i handlingsprogrammet Framtidsformer
driva på arbetet inom arkitektur, form och design. I skrivelsen (s. 48-49)
redovisas att ett mycket omfattande och brett uppdrag skall ges till rådet.
Rådet skall även få till särskild uppgift att analysera vissa övergripande
frågor som rör statens upphandling och lokalbruk samt föra en dialog med
kommunerna om deras kompetens för planarbete och bygglovsgivning (skr. s.
51, 55).
Utskottet har också noterat att ett genomgående tema i de
framtida insatserna avser tillgänglighets- och användaraspekter. Insatser
när det gäller det offentliga rummet skall också göras med hjälp av olika
myndigheter m.fl.
Utskottet anser att det är viktigt att erfarenheterna
från Arkitekturåret 2001 tas till vara och vidareutvecklas. Det är också
betydelsefullt att man avser att främja utvecklingen inom designområdet,
t.ex. genom utveckling av utbildningen och forskningen och genom satsningen
på ett Designår 2005. Även konsthantverket behöver utvecklas, bl.a. som
den viktiga bas det är för formområdet. Utskottet noterar att regeringen
avser att göra insatser för att konsthantverkarna - på samma sätt som
konstnärerna - skall få del i ett internationellt utbyte. Hemslöjden är
en värdefull del av kulturarvet och utskottet ser med tillfredsställelse
att regeringen aviserar en utredning om hur hemslöjdens kunskapskapital
kan utvecklas och hur dess kunskapsområde kan bli tydligare och starkare
på form- och designområdet.
Utskottet har också noterat att regeringen
avser att följa utvecklingen av tillämpningen av de s.k. skönhetsparagraferna
i väglagen, plan- och bygglagen och lagen om byggande av järnväg. Regeringen
anser att det - trots att det snart har gått fem år sedan lagändringarna
trädde i kraft - ännu är för tidigt att kunna se tillräckliga resultat av
vad ändringarna inneburit. Regeringen avser att vid behov och vid en senare
tidpunkt utvärdera de ändrade bestämmelserna och tillämpningen av
dem.
Utredningsarbetet i PBL-utredningen skall enligt direktiven (dir.
2002:97) utgå från tre övergripande mål. Ett av dem är att stärka plan- och
bygglagstiftningens roll som ett instrument för hållbar utveckling. I ett
annat mål för utredningsarbetet uttrycks att lagstiftningen skall utvecklas
så att den skapar bättre förutsättningar bl.a. för en god miljö.
Markanvändningsplanering och bebyggelseutveckling måste präglas av en helhetssyn
där långsiktig hållbarhet vävs samman med och bedöms utifrån ett antal
aspekter, bl.a. kulturella sådana. Bland de miljömål vars betydelse för
lagstiftningen bör beaktas i utredningsarbetet nämns särskilt
miljökvalitetsmålet
God bebyggd miljö. Det sägs att det är angeläget att beakta hur den fysiska
planeringen kan främja socialt, kulturellt och ekonomiskt hållbar utveckling.
Vårt behov av kultur - i dess vidaste bemärkelse - måste också beaktas.
Bebyggelsens kulturhistoriska, arkitektoniska och konstnärliga värden
skall tas till vara och utvecklas.
Utskottet utgår från att regeringen
i samband med att PBL-utredningens resultat läggs fram överväger frågan
om en särskild utvärdering bör göras av skönhetsparagraferna i väglagen,
PBL och lagen om byggande av järnväg.
Den nu föreliggande skrivelsen
innehåller - som redovisats - information om en rad åtgärder av olika
slag som regeringen avser att vidta inom området arkitektur, form och
design. Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte är motiverat att
riksdagen skall begära att regeringen skall lägga fram förslag om åtgärder
beträffande form och design. Utskottet avstyrker därför motion 2002/03:Kr370
(kd) yrkande 11, vilken väcktes för över ett år sedan innan regeringen
överlämnade skrivelsen till riksdagen.
Med hänvisning till de mål för
den statliga arkitektur-, form- och designpolitiken som riksdagen enhälligt
beslutade om år 1998 och på grundval av regeringens nu föreliggande
redovisning av insatser på området sedan mitten av 1990-talet anser utskottet
att det inte föreligger något behov av ett uttalande för regeringen från
riksdagens sida om vikten av form och design. De förslag som framförs i
motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande 13, 2003/04:Kr209 (m) yrkande 15 och
2003/04:Kr230 (m) yrkande 1 torde i allt väsentligt vara tillgodosedda.
Utskottet avstyrker således de tre motionsyrkandena.
Mötesplats för form
och design inrättades i Stockholm år 2002 (prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:KrU1
s. 92, rskr. 2001/02:72). Uppdraget gavs till Föreningen Svensk Form. I
samband med medelsanvisningen underströk utskottet att en satsning på en
mötesplats i Stockholm inte får innebära att all den kompetens som finns
vid andra institutioner i landet inte tas till vara. Utskottet påminde om
att statliga satsningar görs inom flera departements verksamhetsområden.
Inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, fritid och trossamfund anvisas medel
för det nätverksansvar för konsthantverk och formgivning som tilldelats
Röhsska museet i Göteborg sedan år 1997. Vidare framhöll utskottet att
Nationalmuseum har ett ansvar då det gäller konsthantverk från äldre tid
till nutid. De mål som regeringen satt upp för Nämnden för hemslöjdsfrågor
innefattar bl.a. arkitektur, formgivning och design. I den nu föreliggande
skrivelsen från regeringen redovisas även andra form- och designverksamheter
i landet som fått del av statligt stöd. Utskottet anser mot denna bakgrund
att riksdagen bör avslå de förslag om nya former av stöd till mötesplatser
m.m. för form av design som framförs i motionerna 2002/03:Kr217 (m),
2002/03:Kr236 (m) yrkande 14, 2002/03:Ub335 (m) yrkande 3, 2003/04:Kr209
(m) yrkande 16, 2003/04:Kr215 (m) och 2003/04:Kr230 (m) yrkande 4.
Utskottet
har noterat att regeringen i skrivelsen inte särskilt tar upp
hantverksutbildning
under avsnittet Bedömning och framtida inriktning. Regeringen har dock i
sin redovisning av utvecklingen av de statliga insatserna sedan mitten av
1990-talet (skr. s. 29) redovisat den kvalificerade yrkesutbildningen
(KY). Den är en eftergymnasial utbildningsform med Myndigheten för
kvalificerad yrkesutbildning som central förvaltningsmyndighet. Den präglas
av en stark arbetslivsanknytning och syftar till att möta behovet av
kvalificerad, yrkesutbildad arbetskraft. Denna utbildning vänder sig såväl
till redan verksamma i arbetslivet som till dem som går ut från gymnasieskolan.
Behörighetskraven är grundläggande behörighet för högskolestudier och i
vissa fall särskilda förkunskapskrav. Utbildningarna är mellan ett och
tre år långa, inklusive en tredjedel lärande i arbete, och avslutas med
en kvalificerad yrkesexamen. I budgetpropositionen för år 2004 redovisas
att efterfrågan från arbetslivet att få starta sådana utbildningar fortsatt
är hög. Exempel på utbildningar inom området formgivning och design är
modellör, industriell design, förpackningsdesign, design för interaktiva
medier, konfektion och skrädderi, trädgårdsdesign och trädesign.
Regeringen
redovisar i skrivelsen (skr. s. 29) att staten också stödjer vissa
kompletterande utbildningar vid sidan om det statliga skolväsendet.
Utbildningarna
skall vara arbetslivsanknutna. Exempel på utbildningsanordnare är Stockholms
tillskärarakademi, Capellagården, Nyckelviksskolan, Handarbetets Vänners
skola och Stenebyskolan.
I budgetpropositionen för år 2004 gör regeringen
den bedömningen att en försöksverksamhet med en tvåårig eftergymnasial
lärlingsutbildning för vuxna till vissa små hantverksyrken bör genomföras
(prop. 2003/04:1 utg.omr. 16 s. 109 och 168-169). För ändamålet beräknas
3,8 miljoner kronor under anslaget 25:14 Bidrag till viss verksamhet inom
vuxenutbildningen. I propositionen nämns som exempel utbildning till
guldsmed, sadelmakare och möbeltapetserare.
Med hänvisning till redovisade
utbildningar till hantverksyrken, däribland en ny lärlingsutbildning för
vuxna, föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr12
(m), 2002/03:Kr218 (kd) och 2003/04:Kr231 (kd) yrkande 1.
Utskottet har
vid tidigare tillfällen, senast vid 2001/02 års riksmöte, behandlat
motionsförslag om den s.k. enprocentsregeln för konstnärlig utsmyckning vid
statligt byggande (jfr bl.a. bet. 1998/99:KrU6 och 2001/02:KrU18). Utskottet
har därvid anfört att omfattningen av de statliga konstinköpen bör grundas
på en kulturpolitisk bedömning snarare än kopplas till omfattningen av
byggandet vid en viss tidpunkt. Att i varje särskilt fall styra hur mycket
som skall avsättas för konstinköp med en sådan regel är inte rätt väg att
gå, har utskottet anfört. Utskottet har ansett att 1 % av den totala
byggkostnaden vid statligt byggande dock borde kunna vara ett rimligt
riktmärke för konstnärlig utsmyckning. Utskottet har mot denna bakgrund
avstyrkt förslag om införande av en enprocentsregel på det statliga
området. Utskottet står fast vid denna ståndpunkt. Utskottet anser att det
inte heller bör införas en sådan regel för icke-statligt byggande. Detta
skulle kräva ett omfattande regelsystem och kunna ställa krav på betydande
statliga bidrag. Utskottet föreslår att motion 2002/03:Kr296 (v) yrkande
4 avslås av riksdagen.
Utskottet föreslår avslutningsvis att riksdagen
utan erinran lägger regeringens skrivelse 2002/03:129 Arkitektur, form
och design till handlingarna.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden
har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.

1. Vikten av form och design, punkt 2 (m)
av Kent Olsson (m),
Lena Adelsohn Liljeroth (m) och Anna Lindgren (m).
Förslag till
riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen om vikten av form och design. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Kr236 yrkande 13, 2003/04:Kr209 yrkande
15 och 2003/04:Kr230 yrkande 1.
Ställningstagande
Form och design tar
allt större plats i våra liv. Skönhet är ett mänskligt behov. I bra
formgivning förenas det yttre sköna med det inre praktiska.
Form och design
får en ökad betydelse när utbudet av produkter är stort och i viss mån
likartat. Produktutvecklingen rör både funktion och budskap. Form och
design är ett viktigt konkurrensmedel som kan vara ett strategiskt verktyg
för företags framgång på marknaden. Design är i lika hög grad en kulturpolitisk
och näringspolitisk fråga som en utbildningspolitisk fråga. Hemslöjden,
hantverksarvet och designen bör ges ökad betydelse. Samspelet mellan
utbildning, forskning och olika aktörer är viktigt. Arkitektur- och
designutbildningarna behöver reformeras. Aktiva inom hantverksyrken behöver
vidareutbildning om nya material, miljöanpassning m.m. De offentliga
resurserna på form- och designområdet bör utnyttjas effektivare och därför
samlas hos färre aktörer. De offentliga medlen bör i större utsträckning
gå till utbildning och forskning.
Vad vi här anfört bör läggas till grund
för det fortsatta arbetet med form- och designfrågor. Vi föreslår därför
att riksdagen som sin mening tillkännager detta för regeringen. Därmed
bör riksdagen bifalla motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande 13, 2003/04:Kr209
(m) yrkande 15 och 2003/04:Kr230 (m) yrkande 1.

2. Mötesplatser för
form och design, punkt 3 (m)
av Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth
(m) och Anna Lindgren (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att
förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen
om mötesplatser för form och design. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2002/03:Kr236 yrkande 14, 2002/03:Ub335 yrkande 3, 2003/04:Kr209 yrkande
16 och 2003/04:Kr230 yrkande 4 och avslår motionerna 2002/03:Kr217 och
2003/04:Kr215.
Ställningstagande
Vi anser att ett åsiktsutbyte behövs
inom form- och designområdet. Det bör därför finnas flera mötesplatser
där företag och industridesign, konsthantverk och formgivare samt arkitekter
och brukare kan mötas och inspireras, bl.a. för att vidga kunskaperna på
området och öka tillgängligheten också för allmänheten. Det är angeläget
att inte låsa fast ansvaret på en institution. Den kompetens som redan
finns på flera håll i landet bör utnyttjas och utvecklas, t.ex. den som
finns hos Röhsska museet, Nationalmuseum, Föreningen Svensk Form och
Exportrådet. Det behövs dessutom en arena, fristående från staten, där
ansvaret samlas för kvalitetsuppbyggnad, Sveriges plats i världen och
teorier om form och design samt för utveckling och forskning. En sådan
arena, ett form- och kunskapscentrum, skulle kunna bildas av Föreningen
Svensk Form, Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID), Svenska institutet
och Svenska Moderådet.
Vi föreslår att riksdagen som sin mening tillkännager
för regeringen vad vi anfört om mötesplatser för form och design. Därmed
bör riksdagen bifalla motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande 14, 2002/03:Ub335
(m) yrkande 3, 2003/04:Kr209 (m) yrkande 16 och 2003/04:Kr230 (m) yrkande
4 samt avslå motionerna 2002/03:Kr217 (m) och 2003/04:Kr215
(m).

3. Hantverksutbildning, punkt 4 (m, kd, c)
av Kent Olsson (m), Gunilla
Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Anna Lindgren (m) och Lars-Ivar
Ericson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till
riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om
hantverksutbildning. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr12 och
bifaller delvis motionerna 2002/03:Kr218 och 2003/04:Kr231 yrkande
1.
Ställningstagande
Behovet av fler hantverkare är stort inte minst inom
kulturmiljövården. Hantverksyrkena tillhör vår kultur och kunskaper har
under århundraden förts från en generation till en annan. Det finns över
300 registrerade hantverksyrken och tillväxten av yrkeskårerna är oroande
låg inom nästan samtliga dessa yrken. Omkring 100 000 hantverkare beräknas
gå i pension inom en tioårsperiod. Inom fältet kulturhantverk och kulturvård
kan det nämnas att det saknas återväxt av bildhuggare, glasblåsare,
förgyllare, tapetserare, kakelugnsmakare, tenngjutare, träbildshuggare,
glasmästare, stuckatörer, handvävare, konstbrodörer, murare och
möbelrenoverare. Som ett exempel på ett mycket litet hantverksområde, där
bristen
på nya hantverkare hotar hantverksområdets existens, kan nämnas
spetsknypplingen.
Hantverkskunnandet överförs från människa till människa och
lärs huvudsakligen genom praktik. Hantverksyrkena är kunskapsintensiva
och kräver lång utbildning och handledning. Gemensamt för dem är en hög
grad av manuellt, praktiskt arbete och en småskalig produktion.
För att
avhjälpa bristen på hantverkare behöver en ny och modern form av
lärlingsutbildning som också omfattar vuxna inrättas. Det behövs dessutom
forskning kring dagens och morgondagens yrkesutövning inom hantverksyrkena.
Vidare är det nödvändigt med en utredning om andra åtgärder som kan bidra
till att bibehålla hantverkskunnandet i landet.
Vi föreslår att riksdagen
som sin mening tillkännager för regeringen vad vi anfört om hantverksutbildning
m.m. Därmed bör riksdagen bifalla motion 2002/03:Kr12 (m) och delvis
bifalla motionerna 2002/03:Kr218 (kd) och 2003/04:Kr231 (kd) yrkande
1.

4. Hantverksutbildning, punkt 4 (fp)
av Lennart Kollmats (fp) och
Cecilia Wikström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget
till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen
om hantverksutbildning. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr12 och
avslår motionerna 2002/03:Kr218 och 2003/04:Kr231 yrkande
1.
Ställningstagande
Behovet av fler hantverkare är stort inte minst inom
kulturmiljövården. Det finns över 300 registrerade hantverksyrken och tillväxten
av yrkeskårerna är oroande låg inom nästan samtliga dessa yrken. Omkring
100 000 hantverkare beräknas gå i pension inom en tioårsperiod. Inom fältet
kulturhantverk och kulturvård kan det nämnas att det saknas återväxt av
bildhuggare, glasblåsare, förgyllare, tapetserare, kakelugnsmakare,
tenngjutare, träbildshuggare, glasmästare, stuckatörer, handvävare,
konstbrodörer, murare och möbelrenoverare.
Hantverkskunnandet överförs från
människa till människa och lärs huvudsakligen genom praktik. Hantverksyrkena
är kunskapsintensiva och kräver lång utbildning och handledning. Gemensamt
för dem är en hög grad av manuellt, praktiskt arbete och en småskalig
produktion.
För att avhjälpa bristen på hantverkare behöver en ny och
modern form av lärlingsutbildning som också omfattar vuxna inrättas. Det
behövs dessutom forskning kring dagens och morgondagens yrkesutövning
inom hantverksyrkena.
Vi föreslår att riksdagen som sin mening tillkännager
för regeringen vad vi anfört om hantverksutbildning. Därmed bör riksdagen
bifalla motion 2002/03:Kr12 (m) och avslå motionerna 2002/03:Kr218 (kd)
och 2003/04:Kr231 (kd) yrkande 1.

5. Enprocentsregel för konstnärlig
utsmyckning vid icke-statligt byggande, punkt 5 (v)
av Peter Pedersen
(v) och Rossana Dinamarca (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser
att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservationen om enprocentsregel för konstnärlig utsmyckning vid
icke-statligt byggande. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr296 yrkande
4.
Ställningstagande
Om konstnärer skall kunna försörja sig på sitt
arbete är det viktigt att de får uppdrag och beställningar.
Statens
konstråd har till uppgift att verka för att konsten blir ett naturligt och
framträdande inslag i samhällsmiljön genom att förvärva god samtidskonst
till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet. Konstrådet
skall också medverka till att konst tillförs även andra gemensamma miljöer
än sådana som brukas av staten.
I dag tillämpas på många håll inom den
offentliga sektorn vid byggenskap principen att 1 % av byggkostnaderna
skall avsättas till konstnärlig utsmyckning. Vi anser att det behöver
utredas hur den principen kan vidgas till att gälla mer än enbart byggnader
inom den offentliga sektorn, exempelvis i bostadsmiljöer. De stora
byggföretagen borde kunna rymma en sådan utgift för konstnärlig utsmyckning
inom sina investeringskostnader. Vi anser att regeringen bör låta utreda
möjligheterna att på detta sätt bredda och förstärka principen att medel
skall avsättas till konstnärlig utsmyckning vid byggenskap och i samband
med samhällsplanering. Därefter bör regeringen lägga fram förslag i frågan
för riksdagen. Vad vi här anfört bör riksdagen som sin mening tillkännage
för regeringen. Därmed bör riksdagen bifalla motion 2002/03:Kr296 (v)
yrkande 4.

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Skrivelsen
Regeringens
skrivelse 2002/03:129 Arkitektur, form och design.
Följdmotion
2002/03:Kr12
av Kent Olsson m.fl. (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lärlingsutbildning.
Motioner från allmänna
motionstiden hösten 2002
2002/03:Kr217 av Ulf Sjösten m.fl. (m):
Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om två
regionala mötesplatser för designfrågor i Västra Götaland.
2002/03:Kr218
av Yvonne Andersson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheten att säkra hantverket
i vårt land.
2002/03:Kr236 av Kent Olsson m.fl. (m):

13. Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om form
och design.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om mötesplatser för design och formgivare.
2002/03:Kr296
av Camilla Sköld Jansson m.fl. (v):

4. Riksdagen begär att regeringen
återkommer med förslag till hur man kan bredda och förstärka principen
att medel skall avsättas till konstnärlig utsmyckning vid byggenskap och
i samband med samhällsplanering.
2002/03:Kr370 av Gunilla Tjernberg
m.fl. (kd):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om form och design.
2002/03:Ub335 av Kent Olsson
m.fl. (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om nya spelrum för form och design.
Motioner från
allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:Kr209 av Kent Olsson m.fl.
(m):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om form och design.
16. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om mötesplatser för design
och formgivning.
2003/04:Kr215 av Ulf Sjösten m.fl. (m):
Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om två
regionala mötesplatser för design i Västra Götaland.
2003/04:Kr230 av
Kent Olsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av form och design.
4. Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nya
spelrum för form och design.
2003/04:Kr231 av Yvonne Andersson och Sven
Brus (båda kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utreda möjligheterna att rikta insatser för
att säkra hantverket i vårt land.