Anslag till tullverket, m.m.
Betänkande 1991/92:SkU17
Skatteutskottets betänkande
1991/92:SKU17
Anslag till tullverket, m.m.
Innehåll
1991/92 SkU17
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet budgetpropositionen såvitt avser anslaget till tullverket. Med anledning av en under den allmänna motionstiden i år väckt motion förordar utskottet att regeringen gör en prövning av reglerna om tulltillägg. Utskottet avstyrker övriga i ärendet behandlade motioner med hänvisning till bl.a. pågående arbete med att analysera konsekvenserna för tullverket av ett svenskt medlemskap i EG.
Vid betänkandet har fogats fyra reservationer (s), (nyd) och en meningsyttring (v).
SJUNDE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1991/92:100 bilaga 8 (finansdepartementet) under punkt E 1 (s. 56--61) att riksdagen till Tullverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 173 912 000 kr.
Motionerna
1991/92:Sk322 av Anders Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenkling av reglerna för utländska gästspel på kulturområdet.
1991/92:Sk608 av Sverre Palm och Bo Forslund (s) vari yrkas att riksdagen i 10 § andra stycket, 12 § andra stycket, 12 a § första stycket, 13 § andra stycket, 26 § första och tredje styckena samt 29 § första stycket, samtliga i tullagen, samt 24 § i lagen om tullfrihet m.m. byter ut ordet generaltullstyrelsen mot ordet tullmyndighet.
1991/92:Sk623 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upphävande av bestämmelserna om tulltillägg,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att -- om det första yrkandet ej bifalls -- tulltillägg ej skall påföras då det är fråga om mervärdeskatt.
1991/92:Sk665 av Sten Söderberg (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheterna till förenklad hantering av införselmoms,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samordning och samarbete mellan tullverket och skattemyndigheten avseende införselmomsen mot bakgrund av ett större EG-perspektiv.
1991/92:Sk667 av Sverre Palm och Bo Forslund (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tullens verksamhet i ett framtida EG-perspektiv.
Utskottet
Anslaget
I propositionen föreslås att tullverket för budgetåret 1992/93 tilldelas ett anslag på 1 174 milj. kr. Förslaget innebär bl.a. förstärkta resurser till tullens narkotikakontroll med sammanlagt 7 milj.kr. för fortsatt utbyggnad av tullverkets s.k. SPADI-system, nyanskaffning av viss teknisk utrustning och en sambandsman för Östeuropa.
En viktig uppgift i förnyelse- och förändringsarbetet i tullverket är nu enligt propositionen att genomföra tulldatoriseringen enligt planerna. Som utgångspunkt för bedömningen av medelsbehovet för 1992/93 gäller att kostnaderna ryms inom den tidigare av riksdagen godkända lönsamhetskalkylens ramar. Eftersom uppbyggnaden av datasystemet nu anses ha kommit in i en förvaltningsfas föreslås att kostnaderna för 1992/93 -- 72,5 milj.kr. för drift-, hyres- och energikostnader för ADB-byrån i Luleå samt 7,5 milj.kr. som projektmedel -- redovisas under förvaltningskostnadsanslaget och inte som särskilt anslag.
I samband med förra årets anslagsbeslut fastställdes ett besparingskrav på 300 milj.kr. under en femårsperiod för tulldatasystemets finansiering. För innevarande budgetår görs en besparing med 5,4 milj.kr. De fortsatta besparingarna på regional och lokal nivå innebär för budgetåret 1992/93 ett minskat anslagsbehov av 19,2 milj.kr. och för budgetåret 1993/94 en anslagsminskning med 24,5 milj.kr. De åtgärder som vidtas genom besparingarna under budgetåren 1992/93 och 1993/94 utgör enligt propositionen också tullverkets del i omställning och minskning av den statliga administrationen.
Det merarbete för tullen som uppkommit på grund av hanteringen av enhetsdokumentet i EG/EFTA-handeln motiverar enligt propositionen att tullverket även nästa år får disponera extra medel i avvaktan på att tulldatasystemet tas i bruk. Ytterligare medel utöver de nya 4 milj.kr. som nu beräknats för ändamålet skall enligt propositionen inte behöva anvisas.
Innevarande budgetår disponerar generaltullstyrelsen 13,6 milj.kr. för redovisade effektivitetshöjande åtgärder. För budgetåret 1992/93 har beräknats 14,5 milj.kr. som tullverket efter regeringens medgivande skall kunna använda till att förbättra ekonomiadministration samt förenkla kontroll- och klareringsrutiner.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag rörande anslaget till tullverket.
Tullens framtida kontrollverksamhet
I motion Sk667 har Sverre Palm och Bo Forslund (båda s) begärt en noggrann analys av tullens kontrollverksamhet i framtiden i ett EG-perspektiv. Motionärerna tar upp bl.a. kontrollen av illegal införsel av narkotika och vapen, förändringar i utbildningen för tullpersonalen och gränsbevakningstjänstemännens befogenheter.
Det framgår av propositionen att generaltullstyrelsen har i uppdrag att i sin fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1993/94--1995/96 redovisa en analys av de närmare effekterna för tullverksamheten i ett EG-perspektiv. Avsikten är att resultatet härav skall kunna ingå i kommande utredningsarbete om konsekvenserna av ett svenskt medlemskap i EG. Generaltullstyrelsen har i en skrivelse till regeringen i december förra året redovisat dittills bedrivet utredningsarbete och framfört synpunkter i vissa hänseenden. Utskottet konstaterar att arbetet med att analysera frågor av det slag som motionärerna tagit upp redan har påbörjats. Utskottet finner inte anledning att besluta ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med vad som yrkats i motionen. Följaktligen avstyrker utskottet motion Sk667.
Importbeskattningen
Enligt motion Sk665 av Sten Söderberg (nyd) bör viss del av tullverkets uppbörd av mervärdesskatt i samband med import överföras till skattemyndigheterna (yrkande 1). Motionären yrkar också att det bör läggas fast hur samordningen mellan tullverket och skattemyndigheterna skall ske i ett EG-perspektiv (yrkande 2).
Gällande regler innebär att en varuimportör betalar mervärdesskatt på importen till tullverket och får därmed en avdragsgill ingående mervärdesskatt som omedelbart kan dras av i den ordinarie mervärdesskatteredovisningen. Detta system med importbeskattning har varit föremål för åtskillig diskussion, och krav på att slopa systemet har väckts i motioner till riksdagen vid upprepade tillfällen.
I uppdraget för kommittén för indirekta skatter ingick att utreda frågan. Kommittén förordade i betänkandet SOU 1989:35 en lösning av innebörd att importbeskattningen skulle slopas för mervärdesskatteregistrerade skattskyldiga som också är registrerade som kreditimportörer hos tullverket. Detta skulle enligt kommitténs bedömning medföra stora administrativa fördelar för samhället. Mot bakgrund av att tullens datorisering inte skulle vara genomförd förrän tidigast 1993 och att behandlingen av mervärdesskattefrågorna inom EG borde avvaktas lade utredningen emellertid inte fram något förslag om ett slopande.
Problemen med importbeskattningen och därmed sammanhängande frågor om uppbörd av mervärdesskatt bör enligt utskottets mening nu få sin lösning i anslutning till den översyn som skall ske med anledning av Sveriges ansökan om medlemskap i EG. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund i motion Sk665 föreslagna tillkännagivanden om en begränsad justering i reglerna och om samordningen mellan myndigheter.
Delegering inom tullverket
Enligt motion Sk608 av Sverre Palm och Bo Forslund (båda s) bör tullagstiftningen ändras för att ge generaltullstyrelsen möjlighet att delegera beslutsansvar i vissa fall där detta i dag inte är möjligt. Det gäller bl.a. anstånd med att avge tulldeklaration i vissa fall, medgivande av undantag från s.k. taxebestämmande dag i samband med bl.a. temporär tullfrihet och tillstånd att lämna tulldeklaration och andra uppgifter elektroniskt. Motionärerna framhåller att en sådan åtgärd ligger i linje med strävandena att ge lokala tullmyndigheter ett större ansvar för verksamheten.
Fråga om ändringar i tullagstiftningen i de berörda avseendena har tidigare aktualiserats av generaltullstyrelsen genom en skrivelse till regeringen. Enligt vad utskottet erfarit kommer regeringen att inom kort lägga fram förslag till lagändringar som motionärerna avser. Det finns därmed inte någon anledning att nu besluta om sådana ändringar. Utskottet avstyrker därför motionen men anser att motionen i allt väsentligt är tillgodosedd med vad utskottet anfört.
Tulltillägg
I motion Sk623 yrkar Britta Bjelle (fp) att riksdagen beslutar ett tillkännagivande till regeringen om upphävande av bestämmelserna om tulltillägg (yrkande 1) och -- för det fall detta yrkande inte bifalls -- att tulltillägg inte skall påföras i fråga om mervärdesskatt (yrkande 2).
Tulltillägget infördes genom lagstiftning hösten 1985 efter mönster av skatte- och avgiftstilläggen på skatteområdet i övrigt. Tulltillägg tas ut med 20 % av undandragen tull, skatt och annan införselavgift. Reglerna skall motverka brister av olika slag i fråga om fullgörandet av anmälnings- och uppgiftsskyldigheten i samband med införsel och omfattar kommersiell import för vilken tulldeklaration skall lämnas.
I samband med reglernas tillkomst riktades i motioner till riksdagen invändningar mot en administrativ sanktion på tullområdet med hänvisning till bl.a. att tulldeklarationer ofta lämnas under stor tidspress. Särskilt ifrågasattes förhållandet att den mervärdesskatt som tas ut vid import räknas in i underlaget för tulltillägget utan hänsyn till att den mervärdesskatt som betalas till tullen vid importtillfället vanligen får lyftas av i den följande mervärdesskattedeklarationen. Reglerna om tulltillägg har därefter behandlats i riksdagen vid återkommande tillfällen med anledning av väckta motioner i vilka den nämnda kritiken har upprepats.
Enligt motion Sk623 finns det bland importföretagen ett missnöje med att reglerna om tulltillägg är svåra att tolka. Detta bidrar till en sämre arbetsmiljö och skapar en känsla av rättsosäkerhet. Missnöjet finns enligt motionären kvar även efter den nyligen genomförda förändring som innebär att en sanktionsavgift skall kunna efterges om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut avgiften. Att korrekt behärska gällande bestämmelser på tullområdet är enligt motionen tillräckligt komplicerat utan ytterligare bördor av en sanktionsavgift. Därför måste enligt motionen ursäktligheter på grund av den mänskliga faktorn erkännas utan avgiftsdebitering, vilket dessutom medför att tullverket inte behöver använda sina knappa resurser till merarbete med sanktionsavgifter.
Utskottet anser att de skäl som motionären anfört motiverar att reglerna om tulltillägg bör bli föremål för en ny prövning. Enligt utskottets uppfattning bör det få ankomma på regeringen att bestämma i vilken form en sådan prövning skall ske. Regeringen bör därefter redovisa resultatet av denna prövning till riksdagen. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion Sk623 beslutar ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med vad utskottet här anfört rörande tulltillägget.
Skatteregler vid kulturutbyte, m.m.
I motion Sk322 yrkar Anders Nilsson (s) om förenklingar av reglerna i samband med utländska gästspel på kulturområdet. Motionären tar upp de regler som gäller arbetstillstånd, beskattning och tullfrihet.
Det är givetvis önskvärt att kulturutbyte mellan länderna kan ske i så smidiga former som möjligt och att regler rörande arbetstillstånd och beskattning m.m. inte ger upphov till onödigt krångel. Beträffande beskattningen vill utskottet erinra om att riksdagen genom ett beslut våren 1991 (prop. 1990/91:159, SkU33) fr.o.m. den 1 januari 1993 har ersatt systemet med bevillningsavgifter med en bruttobeskattning i samband med utländska artisters framträdanden i Sverige. Systemet med särskilt beslut om befrielse vid kulturutbyte har slopats. Inkomster av detta slag kommer således att beskattas i Sverige om de inte är undantagna i dubbelbeskattningsavtal. Beskattningsreglerna har därmed genomgått en nödvändig modernisering och gjorts enklare, men det finns anledning att vara uppmärksam på vilka effekter de nya reglerna får för bl.a. det internationella kulturutbytet. I fråga om ställande av säkerhet för tull och skatt vid temporär tullfrihet, som också tagits upp i motionen, vill utskottet nämna att lättnader i detta hänseende vid kulturutbyte med övriga nordiska länder har genomförts fr.o.m. den 1 mars 1990.
Utskottet utgår ifrån att eventuella möjligheter att ytterligare förenkla och förbättra olika regler och rutiner som har betydelse i sammanhanget tas till vara i regeringens och berörda myndigheters fortlöpande arbete. Utskottet finner inte skäl för ett tillkännagivande till regeringen i frågan och avstyrker därför motion Sk322.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslaget
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bil. 8 punkt E 1 till Tullverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 173 912 000 kr.,
2. beträffande tullens framtida kontrollverksamhet
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk667,
res. 1 (s)
men. (v) - delvis
3. beträffande importbeskattningen
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk665 yrkandena 1 och 2,
res. 2 (nyd)
4. beträffande delegering inom tullverket
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk608,
res. 3 (s)
5. beträffande tulltillägg
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk623 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet ovan anfört i fråga om tulltillägg,
res. 4 (s)
men. (v) - delvis
6. beträffande skatteregler vid kulturutbyte, m.m.
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk322.
Stockholm den 25 februari 1992
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m) och Sverre Palm (s).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Tullens framtida kontrollverksamhet (mom. 2)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Det framgår" och slutar med "motion Sk667" bort ha följande lydelse:
Vid ett svenskt medlemskap i EG uppkommer långtgående konsekvenser för tullens kontrollverksamhet. Enligt nuvarande uppfattning i EG får gränskontroll endast äga rum i undantagsfall, när det av geografiska skäl är praktiskt att utnyttja en gräns som skydd mot epidemier, terrorister, narkotikasmuggling etc. eller av veterinära eller fytosanitära (växtskydd) skäl.
En av tullens viktigaste uppgifter är narkotikabekämpningen. Denna verksamhet har blivit avsevärt effektivare under senare år. Med den nuvarande svenska lagstiftningen torde ett olaga innehav av t.ex. narkotika som tillverkats inom EG kunna utgöra ett narkotikabrott, där endast polisen äger befogenhet att ingripa. Skall Sverige även vid ett medlemskap i EG kunna skydda sig mot sådana allmänfarliga varor som t.ex. narkotika, vapen, explosiva varor, gifter m.m. krävs att befogenheter för tull- och bevakningstjänstemän kompletteras. Ett svenskt medlemskap innebär också krav på förändring av personalens kompetens och utbildning. Personalen måste kunna tillämpa en ny och gemensam tull- och smugglingslagstiftning samt svara upp mot ökade krav på språkkunskaper.
Tullverket är i dag den myndighet som är bäst organiserad i glesbygden utefter Sveriges landgräns mot Norge och Finland. Det bör även övervägas vilken roll tullen i framtiden skall kunna spela när det gäller exempelvis jaktbevakning, skyddsområdestillsyn, passkontrollen i glesbygden, naturvård, räddningstjänst m.m. Genom sina goda kunskaper om geografi och terräng samt om personer och lagar skulle sådana arbetsuppgifter kunna ingå som en naturlig del i gränsbevakningstjänstemännens arbete. Det bör också kunna leda till en utveckling av samverkan med polisen.
Mot bakgrund av ett eventuellt framtida EG-medlemskap och behovet av en kontinuerlig rationalisering av statlig verksamhet är det angeläget att noggrant studera tullens framtida verksamhet och befogenheter i ett bredare perspektiv i enlighet med vad som anförts i motion Sk667. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottet under moment 2 bort hemställa:
2. beträffande tullens framtida verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk667 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tullens verksamhet i ett framtida EG-perspektiv.
2. Importbeskattningen (mom. 3)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Gällande regler" och på s. 4 slutar med "mellan myndigheter" bort ha följande lydelse:
Dagens system med importbeskattning innebär att importören till tullverket betalar mervärdesskatt som skattemyndigheten sedan vanligen skall betala tillbaka. Statskassan tillgodoförs alltså i princip ett belopp som bara en kort tid därefter betalas tillbaka till den skattskyldige. I samband med anpassningen till EG-marknaden kommer införselmomsen att försvinna och administrationen kring momsuppbörden att förändras. Liknande förändringar som i Danmark -- en sammanslagning av tullverk och skatteverk -- kan komma att genomföras i andra EG-länder och nya sådana. Enligt utskottets mening bör anpassningen till EG påbörjas redan nu. Importmomsen bör kunna slopas för främst s.k. tekniskt skattskyldiga, och samarbetet och samordningen mellan tullen och skattemyndigheterna i fråga om uppbörden av mervärdesskatt bör kunna utvecklas i enlighet med vad som anförts i motion Sk665. Dessa åtgärder skulle medföra att resurser frigörs inom tullverket för att kunna användas inom andra för samhället viktiga områden, exempelvis narkotikabekämpningen. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion Sk665 yrkandena 1 och 2.
dels att utskottet under moment 3 bort hemställa:
3. beträffande importbeskattningen
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk665 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om förenklad hantering av införselmoms och om samordning och samarbete mellan tullverket och skattemyndigheter.
3. Delegering inom tullverket (mom. 4)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Fråga om" och slutar med "utskottet anfört" bort ha följande lydelse:
Från och med den 1 januari 1992 har tullverket en ny organisation som bl.a. skall ge de lokala tullmyndigheterna större inflytande över sin verksamhet. I enlighet härmed har generaltullstyrelsen delegerat flera arbetsuppgifter till de lokala myndigheterna. Det finns emellertid vissa författningsmässiga hinder för att gå vidare i dessa strävanden, något som generaltullstyrelsen tidigare har tagit upp i en skrivelse till regeringen. Något förslag har ännu inte lagts fram. För att arbetet med att vidareutveckla ansvarsfördelningen inte skall stanna av bör enligt utskottets mening riksdagen nu fatta beslut om de ändringar som tagits upp i motionen.
Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk608. I samband med tidigare riksdagsbeslut rörande importrutiner i ett datoriserat tullförfarande (prop. 1990/91:75, SkU19) har några av de i motionen angivna lagrummen fått ändrad beteckning. De nedanstående lagförslagen har utformats med beaktande av de nämnda ändringarna.
dels att utskottet under moment 4 bort hemställa:
4. beträffande delegering inom tullverket
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk608 antar följande
a) Förslag till Lag om ändring i tullagen (1987:1065)
Härigenom föreskrivs i fråga om tullagen (1987:1065) att i 11 § andra stycket, 11 a § första stycket, 12 § andra stycket, 13 § första stycket, 26 § första och tredje styckena samt 29 § första stycket ordet "generaltullstyrelsen" ersätts med ordet "tullmyndighet".
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.
b) Förslag till Lag om ändring i lagen (1987:1069) om tullfrihet m.m.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:1069) om tullfrihet m.m. att i 24 § ordet "generaltullstyrelsen" ersätts med ordet "tullmyndighet".
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.
4. Tulltillägg (mom. 5)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "I samband" och på s. 5 slutar med "rörande tulltillägget" bort ha följande lydelse:
För att systemet med tulltaxering skall fungera krävs det liksom vid annan taxering att lämnade uppgifter är korrekta, och syftet med tulltillägget är just att öka noggrannheten vid uppgiftslämnandet. En bakgrund till att tulltillägget infördes var en omfattande förekomst av fel och brister -- ofta beroende på slarv o.d. -- i tulldeklarationerna. Erfarenheterna visar också att kvaliteten på tulldeklarationerna har förbättrats sedan tulltillägget infördes. Tulltillägget som ett sanktionsinstrument har alltså varit ett värdefullt hjälpmedel. Skatteutskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt yrkanden om att tulltillägget skall upphävas, och utskottet anser inte att det i motionen anförts något nytt som motiverar en omprövning av tulltillägget. I fråga om tulltillägg på mervärdesskatt vid import finns det enligt utskottets mening inte anledning att göra ingrepp i systemet. Den fortsatta beredningen av frågan om importbeskattningen bör avvaktas.
Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk623 yrkandena 1 och 2.
dels att utskottet under moment 5 bort hemställa:
5. beträffande tulltillägg
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk623 yrkandena 1 och 2.
Meningsyttring av suppleant Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Lars Bäckström (v) anför:
Jag biträder hemställan i reservationerna 1 (s) och 4 (s).