Anslag till riksgäldskontoret
Betänkande 1991/92:FiU14
Finansutskottets betänkande
1991/92:FIU14
Anslag till riksgäldskontoret (prop. 1991/92:100 bil. 8)
Innehåll
1991/92
FiU14
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet den i budgetpropositionen föreslagna medelstilldelningen till riksgäldskontoret.
Utskottet behandlar i detta sammanhang också tre motioner som handlar om kontroll av premieobligationshandel, miljöobligationer som sparform och kommuners rätt att emittera premieobligationer. Motionerna avstyrks.
Utskottets socialdemokratiska ledamöter har reserverat sig till förmån för motionen om skärpt kontroll av premieobligationshandel.
SJUNDE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1991/92:100 bilaga 8 (finansdepartementet) -- efter föredragning av statsrådet Bo Lundgren --
dels under litt. D avsnittet Kostnader för statens skuld (s.46--51) att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om styrningen och uppföljningen av de totala kostnaderna för statsskulden,
dels under punkt D 1 (s. 51--52) att riksdagen till Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 72355000 kr.,
dels under punkt D 2 (s. 52--53) att riksdagen till Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 554880000kr.,
dels under punkt D 3 (s. 53--54) att riksdagen till Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.,
dels under punkt D 4 (s. 54--55) att riksdagen till Riksgäldskontoret: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.
Motionerna
1991/92:Fi703 av Sverre Palm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om utgivande av miljöobligationslån.
1991/92:Fi705 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om effektiv kontroll av obligationshandeln i enlighet med vad i motionen anförts.
1991/92:Fi706 av Lennart Hedquist (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om hävande av riksgäldskontorets monopol på utgivande av premieobligationer i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
Riksgäldskontorets anslag för budgetåret 1992/93
Riksgäldskontoret har för innevarande budgetår beviljats anslag efter en fördjupad anslagsprövning. Kontoret står nu inför andra året i den treåriga budgetcykeln och har som en följd därav lagt fram en förenklad anslagsframställning. Vid sin medelsberäkning har föredragande statsrådet pris- och löneomräknat förvaltningskostnadsanslaget samt därutöver bl.a. justerat detta anslag liksom anslaget för kostnader för upplåning och låneförvaltning med hänsyn till att den planerade penningmarknadscentralen inte kommit till stånd.
Finansutskottet har för sin del inget att erinra mot de i propositionen föreslagna anslagen till riksgäldskontoret. Utskottet tillstyrker sålunda att 72,4 milj.kr. anvisas till riksgäldskontorets förvaltningskostnader och 554,9 milj.kr. till kontorets kostnader för upplåning och låneförvaltning samt att två formella anslag på vartdera 1000 kr. förs upp för kontorets garantiverksamhet och uppdragsverksamhet.
Utskottet har inte heller något att erinra mot vad föredraganden anfört i propositionen om styrningen och uppföljningen av de totala kostnaderna för statsskulden.
Kontroll av obligationshandel
I motion Fi705 begär Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) att kontrollen av handeln med premieobligationer skall skärpas. Enligt motionärerna står det helt klart att en omfattande spekulation och ett betydande skatteundandragande fortfarande sker genom handel med obligationer. De missförhållanden som förekommer på obligationsmarknaden talar, som motionärerna ser det, entydigt för att någon form av registrerings- och kontrollsystem för handeln med premieobligationer måste införas.
Motionärerna har under en följd av år fört fram samma krav på skärpt kontroll av handeln med premieobligationer. På förslag av finansutskottet har motionerna avvisats av riksdagen, senast vid förra riksmötet (1990/91:FiU18, rskr. 207). Utskottet uttalade då förståelse för motionärernas synpunkter men framhöll samtidigt att det av praktiska skäl torde vara helt ogörligt att registrera de i dag utelöpande obligationerna. Eftersom riksgäldskontoret dessutom på eget initiativ inlett en översyn av premieobligationssystemet och dess framtida konstruktion, villkor m.m. liksom förutsättningarna för en registrering av kommande emissioner av premielån har det, som utskottet sett det, inte funnits anledning för riksdagen att vidta någon särskild åtgärd i frågan.
Enligt vad utskottet nu inhämtat överväger riksgäldskontoret att i framtiden emittera kontobaserade premielån, dvs. lån som inte representeras av fysiska värdepapper. Ett sådant system förutsätter att spararna registreras hos kontoret eller något annat institut, t.ex. Värdepapperscentralen (VPC). Innan ett system av detta slag kan införas krävs dock fortsatt utredningsarbete inom kontoret. Av betydelse i det sammanhanget torde också vara hur registersystemet för handeln på penning- och obligationsmarknaden kommer att utformas, dvs. hur det system kommer att se ut som är avsett att ersätta det tidigare planerade PmC-systemet.
Med kontobaserade premielån torde kontrollaspekten bli tillgodosedd. Därmed får också motionärerna sina krav tillgodosedda åtminstone för kommande emissioner.
Som utskottet tidigare framhållit torde det emellertid vara ogörligt att registrera de i dag utelöpande obligationerna. Antalet premieobligationer överstiger nämligen 130 miljoner.
Därtill kommer att de fiskala aspekterna på premieobligationshandeln blir av allt mindre betydelse under kommande år. Redan i dag är vinsten på premieobligationer helt befriad från skatt.
Innehav av premieobligationer är av betydelse för förmögenhetsbeskattningen endast i den mån den samlade skattepliktiga förmögenheten överstiger 800000 kr. De kontrollbehov detta för med sig är emellertid ett övergående problem eftersom riksdagen har beslutat att helt avskaffa förmögenhetsskatten fr.o.m. år 1994.
I den mån den samlade nettoförmögenheten överstiger 100000kr. kan innehav av premieobligationer också påverka det särskilda grundavdrag som pensionärer med mer begränsade inkomster är berättigade till. Enligt punkt 29 i övergångsbestämmelserna till kommunalskattelagen skall emellertid denna koppling mellan förmögenhet och särskilt grundavdrag gälla endast t.o.m. 1993 års taxering. Därefter bortfaller även detta kontrollbehov.
Kvar återstår därmed endast behovet av kontroll för reavinstbeskattningen. Skattesatsen vid reavinstbeskattning har nyligen sänkts från 30 till 25%. Därtill kommer att i motsats till tidigare torde de senaste årens kursutveckling på premieobligationer inte ha gett upphov till realisationsvinster av någon större betydelse.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Fi705 (s).
Miljöobligationer
I motion Fi703 föreslår Sverre Palm m.fl. (s) att regeringen skall ges i uppdrag att lägga fram förslag om utgivande av miljöobligationslån. De upplånade medlen skall enligt motionärerna gå till miljöförbättringar i kommunerna.
Av motionen framgår inte närmare hur den tilltänkta sparformen skall administreras. Såvitt utskottet förstår är det emellertid motionärernas avsikt att staten skall låna upp medlen och i någon form vidarebefordra dem till kommunerna. Upplåningen skulle således specialdestineras för ett särskilt ändamål.
Riksgäldskontoret svarar för den statliga upplåningen. Kontoret bedriver upplåning för att finansiera dels statsbudgetens underskott och förfallande lån, dels riksgäldskontorets kreditgivning till vissa affärsverk och myndigheter. Enligt sin instruktion skall riksgäldskontoret minimera kostnaderna för upplåningen. Det sker bl.a. genom att riksgäldskontoret har möjlighet att för nya lån välja den vid varje tidpunkt lämpligaste upplåningsformen. All statlig upplåning är också generell, dvs. lån tas inte upp för speciella ändamål utan skall bidra till att täcka statens samlade lånebehov.
Motionärernas förslag innebär avsteg i dessa avseenden. Specialdestinerad statsupplåning torde för övrigt inte ha förekommit sedan man under andra världskriget tog upp särskilda försvarslån. Något skäl att nu bryta denna princip föreligger enligt utskottets mening inte. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion Fi703 (s).
Kommunala premieobligationslån
I motion Fi706 föreslår Lennart Hedquist (m) att riksgäldskontorets monopol på utgivande av premieobligationslån skall hävas och att i första hand kommuner skall ges rätt att ge ut premieobligationer för vissa kulturella investeringsändamål.
Utskottet får med anledning härav anföra följande. Något formellt monopol för riksgäldskontoret att ge ut premieobligationer torde inte finnas. Å andra sidan lär det inte ha förekommit att någon annan än riksgäldskontoret har givit ut sådana obligationer sedan det första premielånet emitterades år 1918.
Premieobligationslån likställs med lotterier. För att en kommun eller någon annan skall få ge ut ett premieobligationslån krävs enligt 4§ lotterilagen (1982:1011) tillstånd av regeringen. Av intresse i sammanhanget är därvid vissa uttalanden som gjordes i den proposition som låg till grund för lotterilagen (prop. 1981/82:170 s.76). Departementschefen erinrade där om att lotterier med penningvinster av tradition varit förbehållna staten. Lotteriutredningen hade i sitt betänkande (SOU 1979:29 s. 341) föreslagit att rätten att ordna lotterier med penningvinster borde även fortsättningsvis i princip vara förbehållna staten. Departementschefen anslöt sig till utredningens förslag i denna del.
Även andra skäl talar enligt utskottets mening för att rätten att ge ut premieobligationer inte bör vidgas. Avkastningen på premieobligationer är skattefri, och en utökad rätt att ge ut sådana obligationer skulle innebära att staten subventionerade upplåningen. Den som emitterar ett premieobligationslån måste vidare ha möjlighet att se till att det finns en fungerande andrahandsmarknad så att papperen får tillräcklig likviditet. Dessutom måste det finnas väl fungerande rutiner för emission, vinstutbetalning och inlösen av papperen.
Med hänvisning till vad utskottet här har anfört avstyrks motion Fi706 (m).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till Riksgäldskontorets förvaltningskostnader att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 8 punkt D 1 till Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 72355000 kr.,
2. beträffande anslag till Riksgäldskontorets kostnader för låneförvaltning att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 8 punkt D 2 till Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 554880000 kr.,
3. beträffande anslag till Riksgäldskontorets garantiverksamhet att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 8 punkt D 3 till Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
4. beträffande anslag till Riksgäldskontorets uppdragsverksamhet att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 8 punkt D 4 till Riksgäldskontoret: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
5. beträffande styrningen och uppföljningen av kostnaderna för statsskulden att riksdagen lägger proposition 1991/92:100 bilaga 8 till handlingarna i den del som gäller styrningen och uppföljningen av de totala kostnaderna för statsskulden,
6. beträffande kontroll av obligationshandel att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi705 res. (s)
7. beträffande miljöobligationer att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi703,
8. beträffande kommunala premieobligationslån att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi706.
Stockholm den 24 mars 1992
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans Gustafsson (s), Lars Tobisson (m), Roland Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Alf Egnerfors (s) och Olle Schmidt (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars-Ove Hagberg (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Kontroll av obligationshandel (mom.6)
Hans Gustafsson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson och Alf Egnerfors (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Motionärerna har" och på s. 4 slutar med "motion Fi705 (s)" bort ha följande lydelse:
Utskottet får med anledning av motion Fi705 (s) anföra följande.
Såsom också motionärerna framhåller finns det flera skäl som talar för att en registrering av premieobligationshandeln kommer till stånd. En sådan registrering skulle inte bara ge bättre underlag för kontroll av förmögenhetsbeskattning och förmögenhetsberoende avgifter och bidrag. Den skulle också i hög grad underlätta den fysiska distributionen, handeln och vinstavstämplingen av premieobligationer. Dessutom skulle spararna inte behöva åsamkas förluster till följd av att de glömmer bort att lösa in vinster och obligationer. Varje år preskriberas oinlösta premieobligationer och premievinster för 30 milj.kr.
Under senare år har frågan om kontrollen av premieobligationer aktualiserats i olika sammanhang. Sålunda lade såväl kapitalvinstkommittén som utredningen om säkerhetsåtgärder i skatteprocessen (USS) fram förslag till åtgärder som skulle kunna ge utrymme för både individuell och generell kontroll. Inkomstskattekommittén (RINK) uttalade sig för att innehavare av premieobligationer skall registreras på samma sätt som gäller för innehavare av sparobligationer, VPC-noterade aktier och bankkonton. Riksgäldskontoret har under ett antal år aviserat att man överväger att emittera premieobligationer enligt ett kontobaserat system vilket automatiskt skulle lösa kontrollproblemen. Dessa överväganden och utredningsförslag har emellertid hittills inte resulterat i att någon förändring kommit till stånd.
Enligt utskottets mening är det angeläget att kontrollen av premieobligationshandeln skärps. Riksgäldskontoret måste intensifiera sina ansträngningar att komma till rätta med detta problem. Riksdagen bör därför hemställa hos regeringen att riksgäldskontoret ges i uppdrag att skyndsamt lägga fram ett förslag i frågan.
dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande kontroll av obligationshandel att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi705 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om skärpt kontroll av handeln med premieobligationer,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Lars-Ove Hagberg (v) anför:
Jag ansluter mig till den reservation som avgetts av Socialdemokraterna rörande kontroll av obligationshandel.