Anslag till rättshjälp m.m.
Betänkande 1990/91:JuU27
Justitieutskottets betänkande
1990/91:JUU27
Anslag till rättshjälp m.m.
Innehåll
1990/91 JuU27
ANDRA HUVUDTITELN
Propositionen
I proposition 1990/91:100, bilaga 4 (justitiedepartementet), har regeringen föreslagit riksdagen att för budgetåret 1991/92 till Rättshjälpskostnader anvisa ett förslagsanslag på 645 000 000 kr. (punkt F 1, s. 82--84),
till Rättshjälpsmyndigheten anvisa ett förslagsanslag på 10 453 000 kr. (punkt F 2, s. 84 och 85),
till Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr. (punkt F 3, s. 86 och 87),
till Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag anvisa ett förslagsanslag på 5580000 kr. (punkt F 4, s. 87 och 88),
till Vissa domstolskostnader m.m. anvisa ett förslagsanslag på 228830000 kr. (punkt F 5, s. 88),
till Diverse kostnader för rättsväsendet anvisa ett förslagsanslag på 24200000 kr. (punkt F 6, s. 89).
Motioner
1990/91:Ju409 av Inger Hestvik och Sten-Ove Sundström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av ersättningsnormerna för nämndemän.
1990/91:Ju709 av Charlotte Cederschiöld m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i rättshjälpslagen att inskränkningen vad avser bodelning mellan makar avskaffas.
1990/91:Ju710 av Mona Saint Cyr och Ewy Möller (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att socialstyrelsen bör få i uppdrag att initiera lämplig åtgärd för att lösa det i motionen anförda problemet i samband med bodelning.
1990/91:Ju711 av Ewy Möller och Mona Saint Cyr (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vidgade möjligheter för småföretagare att erhålla rättshjälp.
1990/91:Ju717 av Stig Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av lagändringar vad gäller advokatverksamhet.
1990/91:Ju720 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att göra en grundlig översyn av rättshjälpslagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ju721 av Krister Skånberg (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbättring av rättshjälpen i ärenden hos förvaltningsmyndigheter och förvaltningsdomstolar.
1990/91:Ju821 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
55. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lika ersättning till nämndemän.
1990/91:Ju825 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen beslutar att öka möjligheterna för brottsoffer att erhålla rättshjälp i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Ju830 av Ingbritt Irhammar och Karin Starrin (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändring av rättshjälpslagen. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo792.
1990/91:Ju832 av Britta Bjelle m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hjälp till svenska kvinnor som våldtagits utomlands.
1990/91:Ju838 av Carl Frick (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om de s.k. rättshaveristernas situation i syfte att klarlägga problemets art och omfattning samt föreslå åtgärder.
1990/91:Ju842 av Krister Skånberg m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det behövs någon form av rättshjälp för att enskilda personer och organisationer bättre skall kunna stoppa miljöförstöring som drabbar marken, luften och vattnet omkring dem. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo816.
Utskottet
Rättshjälp
Medelsanvisningen
Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 645 000 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Rättshjälp vid bodelning
Möjligheterna att erhålla allmän rättshjälp vid bodelning är begränsade. Enligt 8 § första stycket 7 rättshjälpslagen (1972:429) (RHL) i dess lydelse fr.o.m. den 1 juli 1988 fordras det, för att rättshjälp skall beviljas vid bodelning, att särskilda skäl föreligger med hänsyn till boets beskaffenhet och makarnas eller sambornas personliga förhållanden. I ärende om bodelning, som inte avser klander, får, enligt 20 § andra stycket RHL, biträde inte förordnas.
I motion Ju709 yrkas att begränsningen i RHL för makar att erhålla rättshjälp vid bodelning skall avskaffas. Motion Ju710 innehåller önskemål om att den som är i behov av pengar för att få till stånd en bodelning skall, i stället för att erhålla rättshjälp, kunna få låna av allmänna medel; återbetalningsskyldighet skall inträda när bodelning skett och penningmedel därigenom lösgjorts.
Utskottet behandlade liknande motionsönskemål våren 1990 (1989/90:JuU26 s. 3 f). Utskottet konstaterade då att det -- med anledning av vad utskottet uttalat i betänkandet 1988/89:JuU19 -- inom regeringskansliet pågick en översyn av möjligheterna att erhålla allmän rättshjälp vid bodelning. Resultatet av översynen borde enligt utskottet avvaktas innan det kunde bli aktuellt för riksdagen att ta ställning i saken.
I budgetpropositionen tar justitieministern upp några frågor inom rättshjälpsområdet (s. 10). Hon anför bl.a. följande.
De materiella förändringarna i rättshjälpssystemet som genomfördes år 1988 syftade till att koncentrera de resurser som finns tillgängliga för allmän rättshjälp till de områden där störst behov av sådan rättshjälp har ansetts föreligga. På en punkt -- möjligheten till rättshjälp i samband med bodelning efter äktenskapsskillnad -- uppmärksammades en tid efter lagändringarna en viss ojämnhet i rättshjälpsnämndernas praxis som kunde leda till mindre tillfredsställande resultat i vissa fall. På initiativ av justitiedepartementet diskuterades dessa frågor vid en hearing i mars 1990 under medverkan av bl.a. advokater och rättshjälpsmyndigheterna. Sedan frågorna genomlysts vid hearingen synes praxis ha stabiliserats. Någon anledning att aktualisera en lagändring på denna punkt synes därför åtminstone för närvarande inte föreligga.
-- -- --
Rättshjälpskostnaderna har fortlöpande stigit och överstiger nu en halv miljard kr. om året. Det är självfallet angeläget att man återkommande analyserar kostnadsutvecklingen och prövar i vilken utsträckning kostnaderna kan nedbringas. Jag kommer därför att ta initiativ till en sådan granskning genom riksrevisionsverkets försorg.
Enligt uppgift från justitiedepartementet har antalet beviljade rättshjälpsansökningar avseende bodelning efter äktenskapsskillnad ökat efter hearingen i mars 1990. Utskottet har med tillfredsställelse också inhämtat att departementet fortlöpande bevakar utvecklingen av praxis på området.
Mot bakgrund av det sagda och med hänsyn till den strävan att nedbringa kostnaderna för rättshjälpen som utskottet finner nödvändig kan utskottet inte tillstyrka bifall till motionerna.
Rättshjälp till småföretagare
En näringsidkares möjlighet att erhålla allmän rättshjälp i angelägenhet som har uppkommit i hans näringsverksamhet är enligt 8 § första stycket 3 RHL begränsad. Rättshjälp får inte beviljas om det inte finns skäl med hänsyn till verksamhetens art och begränsade omfattning, näringsidkarens ekonomiska och personliga förhållanden och omständigheterna i övrigt.
I motion Ju711 framförs önskemål om förbättrade möjligheter för småföretagare att erhålla allmän rättshjälp.
Utskottet har återkommande behandlat denna fråga (se 1989/90:JuU26 s. 4 och där angivna betänkanden). Utskottet har då ställt sig bakom justitieministerns uttalanden (prop. 1987/88:73 samt JuU21) att hon, med hänsyn till att begränsade resurser står till buds, inte var beredd att föreslå någon ändring beträffande möjligheterna för näringsidkare att erhålla rättshjälp samt att dessa även i fortsättningen skall kunna beviljas rättshjälp om deras ekonomiska situation är sådan att de kan jämställas med löntagare i vanliga inkomstlägen.
Utskottet saknar anledning att nu frångå sin tidigare ståndpunkt och avstyrker bifall till motionen.
Rättshjälp i förvaltningsärenden
Motion Ju721 innehåller en begäran om förbättrade möjligheter till rättshjälp i ärenden hos förvaltningsmyndigheter och förvaltningsdomstolar.
Ett liknande motionsyrkande behandlade utskottet förra våren (1989/90:JuU26 s. 9 f). Utskottet hänvisade till domstolsutredningen som enligt sina direktiv (dir. 1989:56) bl.a. har att se över förvaltningsdomstolarnas utredningsskyldighet i olika måltyper, tvåpartsprocessen och domstolens formella processledning vari ingår reglerna om ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsprocessen. I avvaktan på resultatet av domstolsutredningens arbete ville utskottet inte ta ställning till frågan om en utvidgad rättshjälp i rättsliga angelägenheter som skall prövas av förvaltningsdomstolar och förvaltningsmyndigheter. Utskottet avstyrkte bifall till motionen. Riksdagen följde utskottet.
Anledning saknas för utskottet att nu göra någon annan bedömning.
Rättshjälp åt brottsoffer
I motion Ju825 begärs att allmän rättshjälp skall kunna beviljas i större omfattning till personer som utsatts för allvarligare brott, t.ex. våldsbrott och bostadsinbrott. Även i andra fall när offret allvarligt skadats psykiskt, fysiskt eller ekonomiskt bör enligt motionärerna rättshjälp kunna beviljas.
Frågor om olika former av stöd till brottsoffer har återkommande behandlats av utskottet. Under hösten år 1990 tog utskottet ställning till ett förslag från regeringen (prop. 1989/90:158, 1990/91:JuU4, rskr. 16) om vidgade möjligheter för brottsoffer att få målsägandebiträde. Enligt de nya reglerna som trädde i kraft den 1 januari 1991 (SFS 1990:999) har målsäganden i princip alltid rätt till målsägandebiträde i mål om sexualbrott. Vid övriga brott där målsägandebiträde kan komma i fråga, bl.a. misshandel och olaga hot, har reglerna blivit mer generösa. Ytterligare utvidgning av möjligheterna till målsägandebiträde kan förutses (se 1990/91:JuU21).
Utöver rätten till målsägandebiträde finns andra möjligheter för brottsoffer att erhålla juridisk och annan hjälp. Åklagaren är i allmänhet skyldig att förbereda och utföra målsägandens talan om skadestånd på grund av brott som hör under allmänt åtal. En målsägande kan erhålla allmän rättshjälp för att väcka skadeståndstalan med anledning av brott som denne utsatts för. Frågan om information till brottsoffer om deras rättigheter i olika avseenden har utskottet nyligen behandlat i betänkandet 1990/91:JuU23 vartill här hänvisas.
Som framgår av det anförda är det väl sörjt för att brottsoffer skall kunna erhålla hjälp och rättsligt bistånd i olika hänseenden. Att införa ytterligare möjligheter till rättshjälp i enlighet med motionärernas önskemål är inte erforderligt. Utskottet avstyrker bifall till motionen i nu behandlad del.
Rättshjälp i miljömål
I motion Ju830 framför motionärerna önskemål om en förändring i RHL som medför ökade möjligheter att få en sakkunnigutredning om tekniska och medicinska frågor i skadeståndstvister på grund av miljöbrott. Motion Ju842 innehåller en begäran om att någon form av rättshjälp skall införas för att enskilda personer och organisationer bättre skall kunna stoppa miljöförstöring som drabbar marken, luften och vattnet omkring dem.
Allmän rättshjälp får enligt 6 § RHL beviljas fysisk person i rättslig angelägenhet om han behöver sådant bistånd vare sig det gäller ett ärende som behandlas av domstol eller av förvaltningsmyndighet eller fråga är om rådgivning eller biträde i övrigt.
Allmän rättshjälp får enligt 8 § första stycket 9 RHL inte beviljas ägaren eller tidigare ägare av en fastighet eller en byggnad i angelägenhet som avser fastigheten eller byggnaden, om han har eller borde ha haft rättsskyddsförsäkring eller något annat liknande rättsskydd som omfattar angelägenheten; denna begränsning benämns ofta fastighetsundantaget. Den 1 juli 1989 (prop. 1988/89:117, JuU19, rskr. 259) infördes i 8 § andra stycket RHL en möjlighet till allmän rättshjälp i angelägenheter som faller under fastighetsundantaget. Rättshjälp får enligt den bestämmelsen beviljas när den rättssökandes egna kostnader i angelägenheten har uppgått till minst tre gånger det basbelopp som gällde året innan rättshjälp begärdes. En sådan ändring borde enligt propositionen (s. 22) i princip ta sikte på alla angelägenheter som omfattas av fastighetsundantaget, dvs. även mål med miljörättslig anknytning, t.ex. enligt miljöskadelagen eller miljöskyddslagen, och s.k. mögelhusmål.
Med hänsyn till redan existerande möjligheter att erhålla rättshjälp samt till de begränsade resurser som finns tillgängliga saknas enligt utskottet förutsättningar att bifalla motion Ju830 i nu behandlad del.
Önskemålet i motion Ju842 att allmän rättshjälp skall kunna beviljas även organisationer kan utskottet inte tillstyrka. Detsamma gäller begäran om att utsträcka möjligheten till allmän rättshjälp att omfatta ett så opreciserat och vidlyftigt område som begärs i motionen.
Översyn av rättshjälpslagen
I motion Ju720 begärs en översyn av RHL med sikte på att främja principen om allas likhet inför lagen.
Utskottet behandlade förra våren ett motionsönskemål med en begäran om en översyn av RHL utifrån vilka behov och begränsningar som finns utanför försäkringssystemet (1989/90:JuU26 s. 2 f). I det betänkandet lämnas en redogörelse för en del av de översyner som skett och de ändringar som vidtagits i RHL sedan lagen trädde i kraft den 1 juli 1973. Utskottet fann då inte anledning att förorda någon utredning av de frågor som motionärerna berört.
I budgetpropositionen anger justitieministern (s. 83) att hon avser att föreslå regeringen att uppdra åt riksrevisionsverket att utvärdera effekterna av den förut nämnda reformen av rättshjälpen år 1988. I uppdraget bör enligt justitieministern ingå inte bara att analysera kostnadsutvecklingen utan också att göra en utvärdering av hur reformens syfte -- att förbättra den enskildes möjligheter att få tillgång till juridisk hjälp i rättsliga frågor -- har uppfyllts. Uppdraget bör vidare, anför justitieministern, omfatta att analysera möjligheterna att nedbringa samhällets kostnader för rättshjälpen.
Enligt vad utskottet inhämtat pågår inom justitiedepartementet arbetet med det av justitieministern aviserade uppdraget till riksrevisionsverket. Att vid sidan av denna utvärdering föreslå en sådan översyn som motionärerna begär är enligt utskottets mening inte aktuellt. Utskottet avstyrker bifall till motionen.
Rättshjälpsmyndigheten
Medelsanvisningen
Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 10 453 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet
Medelsanvisningen
Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag
Medelsanvisningen
Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 5 580 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Vissa domstolskostnader m.m.
Medelsanvisningen
Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 228 830 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Ersättning till nämndemän
Regler om ersättning till nämndemän finns i förordningen (1982:814) om ersättning till nämndemän och vissa andra uppdragstagare inom domstolsväsendet m.m. Enligt förordningen utgår ersättning till nämndemän dels som arvode för sammanträde med 300 kr. per dag (2 § 1 p och 2 p), dels -- under förutsättning av löneavdrag eller annan inkomstförlust på grund av uppdraget -- som tilläggsbelopp för den del av inkomstförlusten som inte täcks av arvodet (2a § 1 st). Arvodet och tilläggsbeloppet får tillsammans inte överstiga 650 kr. (2a § 4 st).
I motion Ju821 förordas en ordning där alla nämndemän får lika ersättning.
Frågan om ersättning till nämndemän har utskottet behandlat upprepade gånger, senast våren 1990 (1989/90:JuU24 s. 7 och där angivna betänkanden). Utskottets uppfattning har återkommande varit att en allsidig rekrytering av nämndemän bättre främjas av ersättning för konstaterad inkomstförlust än av en lägre generell ersättning, lika för alla, vilket med hänsyn till de begränsade ekonomiska förutsättningarna skulle vara alternativet.
Utskottet gör inte nu någon annan bedömning och avstyrker bifall till motionen i denna del.
I motion Ju409 efterlyses en översyn av ersättningsnormerna för nämndemän. Motionärerna befarar att den ekonomiska ersättningen som i dag utgår får till följd att en snedrekrytering till nämndemannauppdraget sker.
Principen för ersättning till nämndemän lades fast år 1985 (se JuU 1984/85:25). Utskottet uttalade då (s. 10 f) att utskottet under många år ansett det nödvändigt att få till stånd en mer allsidig sammansättning av nämndemannakåren och i detta syfte framhållit att en höjning av arvodena måste ske. Här bakom låg bl.a. intresset att komma till rätta med det otillfredsställande förhållandet att sådana yrkesarbetande -- bl.a. industriarbetare -- som får vidkännas fullt löneavdrag vid tjänstgöring i rätten är underrepresenterade i nämndemannakåren. Beträffande frågan om vilken metod för arvodering som är den lämpligaste ansåg utskottet -- som ovan anförts -- det mer angeläget att utnyttja de begränsade ekonomiska resurserna för att kompensera dem som lider inkomstförlust på grund av nämndemannauppdraget än att göra en generell höjning av arvodet.
Vad utskottet uttalade år 1985 äger alltjämt giltighet. Bestämmelserna om ersättning till nämndemän innebär emellertid, på grund av begränsningen beträffande arvodets storlek, alltjämt en svårighet att få till stånd den allsidiga sammansättning av nämndemannakåren som utskottet efterlyst. Detta förhållande är enligt utskottet otillfredsställande. En översyn av ersättningsnormerna för nämndemän bör därför ske. Som en utgångspunkt för denna översyn bör ligga förslaget i proposition 1990/91:117 Om en ny kommunallag att förtroendevalda skall få rätt till skälig ersättning för den arbetsinkomst samt de pensions- och semesterförmåner som de förlorar när de fullgör sina uppdrag (s. 64). Regeringen bör ta initiativ till att en utredning som den skisserade kommer till stånd.
Vad utskottet nu med anledning av motion Ju409 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Diverse kostnader för rättsväsendet
Medelsanvisningen
Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 24 200 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Övriga frågor
Offer för brott utomlands
I motion Ju832 begärs en utredning om hur stödet till kvinnor som våldtagits utomlands skall stärkas.
Utskottet behandlade ett liknande motionsyrkande i höstas (1990/91:JuU4). I det betänkandet redogjorde utskottet för vad utskottet tidigare uttalat (se 1989/90:JuU26) angående möjligheterna att enligt svensk processuell lagstiftning ersätta en svensk medborgare, som kallats att inställa sig till domstol utomlands för att vittna eller höras som målsägande i rättegång. Utskottet lämnade i betänkandet en närmare redogörelse för vilka former av ersättning som kan bli aktuella i dessa sammanhang. I ärendet gav riksdagen som sin mening till känna att regeringen snarast bör tillsätta en utredning med uppdrag att utreda situationen för svenska medborgare som utsatts för grova brott utomlands så att de i görligaste mån kan tillförsäkras samma stöd som en målsägande vid svensk domstol (rskr. 16).
Av budgetpropositionen framgår (s. 35) att reglerna i RHL om i vilka fall rättshjälp utgår samt vilka förmåner rättshjälpen avser i angelägenheter som behandlas utomlands varit föremål för en utfrågning (hearing) i justitiedepartementets regi. Av uppgifter som utskottet inhämtat framgår att frågan om rättsligt bistånd till offer för brott som begåtts utomlands bereds inom regeringskansliet. I detta sammanhang förtjänar att nämnas att det av proposition 1990/91:78 Om internationellt ungdomsutbyte framgår att regeringen skall låta göra en översyn när det gäller utrikesdepartementets direktiv för omvårdnad av de svenska medborgare som utsätts för brott i syfte att stärka brottsoffrens ställning.
Utskottet kan konstatera att regeringen börjat vidta åtgärder med anledning av riksdagens uttalande i höstas. Hittills vidtagna mått och steg är emellertid inte tillräckliga. Det är nödvändigt att fortsatta åtgärder vidtas utan dröjsmål. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Advokatsamfundets disciplinnämnd
I motion Ju717 förespråkas en förändrad sammansättning av ledamöterna i Advokatsamfundets disciplinnämnd; motionärerna vill att majoriteten av ledamöterna skall vara offentliga representanter samt att som ordförande utses en högt kvalificerad domare.
Utskottet behandlade en likalydande motion förra året (1989/90:JuU26 s. 10 f). I det betänkandet -- vartill här hänvisas -- lämnas en redogörelse för disciplinnämndens sammansättning, för reglerna i rättegångsbalken om advokatverksamhet, samt för utskottets ställningstaganden år 1982 i samband med att den nuvarande ordningen med två officiella representanter i disciplinnämnden infördes och då också ett motionsförslag som det nu aktuella avslogs (prop. 1981/82:57, JuU34). Utskottet, som under ärendets beredning förra året inhämtade synpunkter från lekmannaledamöterna i disciplinnämnden, ansåg att de skäl som år 1982 åberopades mot den i motionen föreslagna ordningen alltjämt hade giltighet.
Utskottet saknar anledning att nu göra någon annan bedömning och avstyrker bifall till motionen.
Rättshaverister
I motion Ju838 begärs en utredning om de s.k. rättshaveristernas situation. Enligt motionären är det otillfredsställande att det allmänna inte sökt utreda och finna någon lösning på problemet med inriktning på att förbättra rättshaveristernas situation och rättsställning.
Enligt utskottet saknas anledning för riksdagen att föranstalta om en sådan utredning som begärs i motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till Rättshjälpskostnader att riksdagen till Rättshjälpskostnader för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 645 000 000 kr.,
2. beträffande rättshjälp vid bodelning att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju709 och 1990/91:Ju710, res. 1 (m)
3. beträffande rättshjälp till småföretagare att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju711, res. 2 (m)
4. beträffande rättshjälp i förvaltningsärenden att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju721, res. 3 (mp)
5. beträffande rättshjälp åt brottsoffer att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju825 yrkande 4, res. 4 (m)
6. beträffande rättshjälp i miljömål att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju830 yrkande 3 och 1990/91:Ju842 yrkande 1, res. 5 (c) res. 6 (mp)
7. beträffande översyn av rättshjälpslagen att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju720, res. 7 (v)
8. beträffande anslag till Rättshjälpsmyndigheten att riksdagen till Rättshjälpsmyndigheten för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 10 453 000 kr.,
9. beträffande anslag till Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet att riksdagen till Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
10. beträffande anslag till Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag att riksdagen till Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 5 580 000 kr.,
11. beträffande anslag till Vissa domstolskostnader m.m. att riksdagen till Vissa domstolskostnader m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 228 830 000 kr.,
12. beträffande principen för nämndemannaersättning att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju821 yrkande 55,
13. beträffande ersättning till nämndemän att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju409 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. beträffande anslag till Diverse kostnader för rättsväsendet att riksdagen till Diverse kostnader för rättsväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 24 200 000 kr.,
15. beträffande offer för brott utomlands att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju832 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. beträffande Advokatsamfundets disciplinnämnd att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju717,
17. beträffande rättshaverister att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju838. res. 8 (mp)
Stockholm den 16 april 1991
På justitieutskottets vägnar
Britta Bjelle
Närvarande: Britta Bjelle (fp), Ulla-Britt Åbark (s), Jerry Martinger (m), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar (c), Bengt-Ola Ryttar (s), Göthe Knutson (m), Göran Magnusson (s), Eva Johansson (s), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c), Berith Eriksson (v), Krister Skånberg (mp), Sigrid Bolkéus (s), Barbro Andersson (s) och Jan Andersson (s).
Reservationer
1. Rättshjälp vid bodelning (mom. 2)
Jerry Martinger, Göthe Knutson och Göran Ericsson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Enligt uppgift" och slutar med "till motionerna" bort ha följande lydelse:
Enligt uppgift från justitiedepartementet har antalet beviljade rättshjälpsansökningar avseende bodelning efter äktenskapsskillnad ökat efter hearingen i mars 1990; en fortlöpande bevakning av praxis på området sker.
Det är enligt utskottet i och för sig tillfredsställande att praxis på området visar en tendens att bli mer generös. Detta är emellertid inte tillräckligt. Med hänsyn till de konsekvenser som begränsningen att erhålla rättshjälp i angelägenheter av ifrågavarande slag inneburit, är utskottet nu berett att ställa sig bakom vad som sägs i motionerna Ju709 och Ju710. Med hänsyn härtill bör enligt utskottet vidgade möjligheter till ekonomiskt stöd i angelägenhet avseende bodelning efter äktenskapsskillnad införas. Det bör ankomma på regeringen att utarbeta ett lagförslag i enlighet med det anförda. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande rättshjälp vid bodelning att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju709 och 1990/91:Ju710 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Rättshjälp till småföretagare (mom. 3)
Jerry Martinger, Göthe Knutson och Göran Ericsson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "till motionen" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är nuvarande rättsordning alltför restriktiv när det gäller möjligheterna för vissa näringsidkare att få rättshjälp. Dessa möjligheter bör öka för sådana näringsidkare som är att jämställa med löntagare. Regeringen bör få i uppdrag att återkomma till riksdagen med förslag i denna riktning. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande rättshjälp till småföretagare att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju711 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Rättshjälp i förvaltningsärenden (mom. 4)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Ett liknande" och slutar med "annan bedömning" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att allmän rättshjälp beviljas restriktivt i förvaltningsmål och förvaltningsärenden mot bakgrund av den utredningsskyldighet som i dessa fall åvilar bl.a. förvaltningsdomstolarna. Enligt utskottets uppfattning är detta inte en tillfredsställande ordning. Som framförs i motion Ju721 finns behov av advokathjälp i många slags ärenden där allmän rättshjälp för närvarande inte beviljas. Detta gäller exempelvis skatteärenden, arbetsskadeärenden, sociala ärenden, byggnadslovs- och planärenden samt vid felbehandling av läkare. Utskottet vill här, när det gäller skatteärenden och patientärenden, anmärka att de lagändringar som härvidlag genomfördes år 1989 är långt ifrån tillräckliga. Som motionärerna anför är det samhällets sak att se till att varje svensk medborgare alltid skall ha rätt och råd att få sin sak prövad. Det får ankomma på regeringen att utarbeta ett lagförslag om ändringar i rätthjälpslagen så att allmän rättshjälp kan komma i fråga i större utsträckning i förvaltningsmål och förvaltningsärenden i linje med vad utskottet anfört. Vad utskottet nu uttalat bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande rättshjälp i förvaltningsärenden att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju721 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Rättshjälp åt brottsoffer (mom. 5)
Jerry Martinger, Göthe Knutson och Göran Ericsson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Som framgår" och slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse:
Av det anförda framgår att det i vissa avseenden är sörjt för att brottsoffer skall kunna erhålla hjälp och rättsligt bistånd i olika hänseenden. Emellertid är detta inte tillräckligt. Många brottsoffer har behov av stöd och hjälp att bevaka sin rätt efter brottet. Det kan vara fråga om kontakter med myndigheter, exempelvis brottsskadenämnden eller försäkringsbolag. Motsvarande behov av stöd finns för efterlevande till någon som avlidit till följd av ett brott.
Enligt utskottets uppfattning bör allmän rättshjälp kunna beviljas i betydligt större omfattning än som för närvarande är möjligt till personer som utsatts för allvarligare brott, exempelvis våldsbrott eller bostadsinbrott. Även i andra fall då offret allvarligt skadats psykiskt, fysiskt eller ekonomiskt bör sådan rättshjälp kunna beviljas. Det bör därför vidtas sådana ändringar i rättshjälpslagen att det klart framgår att rättshjälp skall kunna utgå i de nämnda situationerna. Det får ankomma på regeringen att utarbeta ett lagförslag om ändringar i rättshjälpslagen så att allmän rättshjälp kan beviljas brottsoffer i större utsträckning. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande rättshjälp åt brottsoffer att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju825 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Rättshjälp i miljömål (mom. 6)
Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Med hänsyn" och slutar med "i motionen" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är möjligheterna att erhålla rättshjälp när det gäller skadeståndstvister på grund av miljöbrott inte tillräckliga. Utskottet ansluter sig i denna fråga till vad som anförs i motion Ju830 om en förändring av rättshjälpslagen som medför ökade möjligheter att få en sakkunnigutredning om tekniska och medicinska frågor i denna typ av miljömål. Det bör ankomma på regeringen att utarbeta ett lagförslag i enlighet med det anförda. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.
De opreciserade och vidlyftiga önskemålen i motion Ju842 kan utskottet inte tillstyrka.
dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande rättshjälp i miljömål att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju830 yrkande 3 och med avslag på motion 1990/91:Ju842 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. Rättshjälp i miljömål (mom. 6)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Med hänsyn" och slutar med "i motionen" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är möjligheten att erhålla allmän rättshjälp i mål angående miljöskadlig påverkan helt otillräcklig. Denna möjlighet måste utvidgas väsentligt. Utskottet kan härvidlag ansluta sig till förslaget i motion Ju842 om att någon form av rättshjälp måste införas för att enskilda personer och organisationer bättre skall kunna stoppa miljöförstöringen som drabbar marken, luften och vattnet omkring dem. Det bör ankomma på regeringen att för riksdagen presentera ett lagförslag med ovan angiven inriktning. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Önskemålet i motion Ju830 får med hänsyn till utskottets ställningstagande anses tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande rättshjälp i miljömål att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju842 yrkande 1 och med avslag på motion 1990/91:Ju830 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
7. Översyn av rättshjälpslagen (mom. 7)
Berith Eriksson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Enligt vad" och slutar med "till motionen" bort ha följande lydelse:
Syftet med rättshjälpslagen är att rättshjälp skall ges i en sådan utsträckning att ingen av ekonomiska skäl skall vara förhindrad att tillvarata sina rättsliga intressen. Emellertid har möjligheterna till rättshjälp genom inskränkningar av olika slag efter hand urholkats. Detta drabbar bl.a. många människor i knappa omständigheter. Riksrevisionsverkets kommande utvärdering av 1988 års förändringar av rättshjälpslagen avser huvudsakligen analys av kostnadsutveckling och möjligheter till besparingar. Enligt utskottets uppfattning är vad som behövs inte en utvärdering av rättshjälpslagen ur det kamerala perspektivet. I stället bör en parlamentarisk utredning tillsättas med uppgift att göra en genomgripande översyn av rättshjälpslagen med sikte på att främja principen om allas likhet inför lagen, inte minst när det gäller de sämre ställda i samhället. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande översyn av rättshjälpslagen att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju720 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
8. Rättshaverister (mom. 17)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Enligt utskottet" och slutar med "i motionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan ställa sig bakom uttalandena i motion Ju838. Det otillfredsställande förhållande som där beskrivs bör snarast bli föremål för en utredning. Det bör ankomma på regeringen att ta initiativ till en sådan. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande rättshaverister att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju838 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
1. Offer för brott utomlands (mom. 15)
Ulla-Britt Åbark, Birthe Sörestedt, Bengt-Ola Ryttar, Göran Magnusson, Eva Johansson, Sigrid Bolkéus, Barbro Andersson och Jan Andersson (alla s) anför:
Som framgår av vad utskottet anför blev, med anledning av bl.a. riksdagens uttalande i frågan hösten 1990, reglerna i rättshjälpslagen om i vilka fall rättshjälp utgår samt vilka förmåner rättshjälpen avser i angelägenheter som behandlas utomlands föremål för en utfrågning (hearing) som justitiedepartementet anordnade i december 1990. Vidare framgår att frågan om rättsligt bistånd till offer för brott som begåtts utomlands bereds inom regeringskansliet. Detta gäller flera departement; t.ex. förbereds inom utrikesdepartementet en översyn av i sammanhanget relevanta bestämmelser.
Mot denna bakgrund och då det i sig inte råder någon oenighet i denna fråga, kan befogenheten av ett förnyat tillkännagivande till regeringen ifrågasättas. Det saknas emellertid anledning att ta strid i denna sak.