Anslag till Bokföringsnämnden, m.m.
Betänkande 1992/93:LU31
Lagutskottets betänkande
1992/93:LU31
Anslag till Bokföringsnämnden, m.m.
Innehåll
1992/93 LU31
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag (prop. 1992/93:100 bilaga 3 och bilaga 8) i vad avser anslag till bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed resp. till Bokföringsnämnden. Utskottet behandlar även fyra motionsyrkanden i olika redovisningsfrågor. Tre av dessa yrkanden avser införande av en skyldighet att i årsredovisningen lämna information om vissa förmåner till personer i ledande ställning i företag. Det fjärde motionsyrkandet berör frågan om personalekonomisk redovisning.
Utskottet tillstyrker bifall till propositionen i förevarande delar och avstyrker motionsyrkandena.
ANDRA HUVUDTITELN
Propositionen
I proposition 1992/93:100 bilaga 3 föreslår regeringen (Justitiedepartementet) under punkt H 5 (s. 140) att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 600 000 kr.
SJUNDE HUVUDTITELN
Propositionen
I proposition 1992/93:100 bilaga 8 föreslår regeringen (Finansdepartementet) under punkt I 4 (s. 132) att riksdagen till Bokföringsnämnden för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 4364000 kr.
Motionerna
1992/93:L201 av Nils T Svensson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om redovisning av bolagsdirektörers förmåner.
1992/93:L209 av Olle Schmidt m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning av möjligheterna att på ett bättre sätt än i dag ta hänsyn till humankapitalet i balansräkningen.
1992/93:N278 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas 3. att riksdagen beslutar att alla börsföretag skall redovisa lön, tantiem, pension, optioner och fallskärmsavtal för chefspersoner.
1992/93:A721 av Bengt Silfverstrand och Ingvar Björck (s) vari yrkas 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om obligatorisk skyldighet att i årsredovisning etc. offentliggöra förekommande fallskärmsavtal.
Utskottet
Den centrala författningen på redovisningsområdet är bokföringslagen (1976:125). Den fungerar som en generell redovisningslag och upptar ett grundläggande regelsystem som, med undantag för jordbruksrörelse i vissa fall, är gemensamt för alla företag. Enligt 1 § bokföringslagen är således bl.a. alla aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar bokföringsskyldiga. Bokföringsplikten skall fullgöras genom löpande bokföring som för varje räkenskapsår avslutas med ett årsbokslut. Årsbokslutet skall bestå av resultaträkning och balansräkning.
Med årsbokslut avses i bokföringslagen en bokföringsskyldigs officiella men inte offentliga redovisning. I fråga om företagens skyldighet att avge offentlig redovisning (årsredovisning) finns bestämmelser i aktiebolagslagen (1975:1385), lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar och lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag.
Ett aktiebolags årsredovisning består av resultaträkning, balansräkning och förvaltningsberättelse (11 kap. aktiebolagslagen, ABL). Resultaträkningen skall belysa hur rörelseresultatet -- vinst eller förlust -- har uppkommit. Balansräkningen skall ange bolagets ställning vid räkenskapsårets utgång. I förvaltningsberättelsen skall lämnas uppgifter om vissa förhållanden som inte framgår av resultat- eller balansräkningen. Vad som åsyftas är bl.a. uppgifter i icke räkenskapsmässig form, vilka är nödvändiga för en fullständig bedömning av resultat, ekonomisk ställning och företagsledningens förvaltning, men som inte lämpligen bör lämnas i balans- eller resultaträkningen. Enligt en särskild bestämmelse skall förvaltningsberättelsen också innehålla uppgift om lön och annan ersättning som under räkenskapsåret utgått till styrelsen och verkställande direktören. Tantiem och därmed jämställd ersättning skall därvid anges särskilt (11 kap. 9 § ABL).
ABL:s regler om årsredovisning inehåller inte fullständiga bestämmelser om aktiebolags offentliga redovisning. De fylls i stället ut av de mera detaljerade bestämmelserna om årsbokslut i bokföringslagen som gäller även för den offentliga redovisningen. På motsvarande sätt förhåller det sig beträffande övriga företagsformer.
Bokföringslagen hänvisar i väsentliga avseenden till begreppet god redovisningssed. I syfte att bl.a. tillgodose behovet av auktoritativa besked i fråga om vad som är god redovisningssed inrättades år 1976 Bokföringsnämnden. Bokföringsnämnden har till uppgift att främja utvecklingen av god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning samt att utarbeta allmänna råd inom sitt ansvarsområde. Nämnden består av en ordförande och tio andra ledamöter.
År 1989 bildade staten -- genom Bokföringsnämnden -- samt Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) och Sveriges Industriförbund dessutom ett gemensamt organ, Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed. Styrelsen för stiftelsen har utsett ett särskilt råd (redovisningsrådet) med huvudsaklig uppgift att utarbeta och utfärda rekommendationer om god redovisningssed i börsföretag och andra större bolag.
År 1991 tillkallades en kommitté med uppgift att göra en allmän översyn av redovisningslagstiftningen (dir. 1991:71, 1992:19, 1993:06). En av kommitténs uppgifter är att lägga fram förslag till de lagändringar på redovisningsområdet som kommer att krävas vid en harmonisering med de normer som har utvecklats inom EG. Vidare skall kommittén utreda Bokföringsnämndens ställning. Tidsplanen för kommitténs arbete innebär att kommittén senast den 1 december 1993 skall lägga fram förslag till sådana åtgärder som krävs med hänsyn till EG:s rättsordning. Utredningsuppdraget i dess helhet bör vara avslutat före den 1 december 1994.
I proposition 1992/93:100, bilaga 3, föreslås att till Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed för budgetåret 1993/94 anvisas ett förslagsanslag på 600 000 kr.
I propositionen föreslås vidare, bilaga 8, att till Bokföringsnämnden för budgetåret 1993/94 anvisas ett förslagsanslag på 4364000 kr.
Vad särskilt gäller Bokföringsnämnden anför föredragande statsrådet i propositionen, bilaga 8, att Bokföringsnämnden har ett särskilt ansvar för att utveckla redovisningsstandarden hos de små företagen. Den övergripande inriktningen av Bokföringsnämndens verksamhet bör vara oförändrad i avvaktan på Redovisningskommitténs ställningstagande i fråga om nämndens framtida ställning.
Regeringens förslag till medelsanvisning beträffande Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed och Bokföringsnämnden föranleder inte några erinringar från utskottets sida. Utskottet tillstyrker bifall till propositionen i dessa delar.
Utskottet övergår härefter till att behandla ett par redovisningsfrågor som berörs i några motioner från den allmänna motionstiden i år.
Det har på senare tid förts en allmän diskussion om de olika förmåner som i viss utsträckning förekommer i näringslivet och inom offentlig verksamhet i form av pensionsersättningar, avtal om avgångsvederlag och liknande förmåner till personer i ledande ställning. Debatten har fokuserats kring de s.k. fallskärmsavtalen avseende chefspersoner och personer med förtroendeposter i vissa större banker. Spörsmålet har också föranlett ett flertal motioner under årets allmänna motionstid, varvid olika aspekter av ämnet har tagits upp. Till lagutskottet har hänvisats de motionsyrkanden som avser krav på offentlig redovisning i företagen av sådana förmåner varom nu är fråga. Sålunda framställs i motionerna L201 av Nils T Svensson (s), N278 (yrkande 3) av Rolf L Nilson m.fl. (v) och A721 (yrkande 2) av Bengt Silfverstrand och Ingvar Björk (s), med lite olika infallsvinklar, krav på införandet av en skyldighet att i årsredovisningen i företagen ta in uppgifter om pensioner, fallskärmsavtal och andra förmåner för personer med ledande ställning i företagen.
Utskottet vill understryka att det övergripande syftet med årsredovisningen är att vid varje räkenskapsårs utgång lämna företagets intressenter upplysningar om årsresultat, ekonomisk ställning och övriga förhållanden, som är av betydelse för bedömning av företagets utvecklingsmöjligheter. De gällande reglerna om årsredovisningen och vad den skall innehålla är utformade med detta ändamål i sikte. Förändrade förhållanden och nya erfarenheter kan naturligtvis föranleda omprövning av reglerna för att åstadkomma att redovisningen bättre skall kunna fylla sin funktion. Med hänvisning till det anförda välkomnar utskottet att regeringen nyligen genom tilläggsdirektiv (1993:06) gett Redovisningskommittén i uppgift att även överväga om det behövs särskilda redovisningsregler för pensionsersättningar, avtal om avgångsvederlag och liknande förmåner för styrelseledamöter, verkställande direktören och andra personer i ett företags ledning.
Enligt utskottets mening är det i motionerna aktualiserade spörsmålet om särskilda redovisningsregler för avtal om avgångsvederlag m.m. angeläget och utskottet förutsätter att Redovisningskommittén behandlar frågan med skyndsamhet. Någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandena L201, N278 yrkande 3 och A721 yrkande 2 är därför nu inte påkallad.
I motion L209 av Olle Schmidt m.fl. (fp) behandlas en annan redovisningsfråga som väckt viss uppmärksamhet under senare år. I motionen diskuteras redovisningsmetoder som bättre tar hänsyn till investeringar i det s.k. humankapitalet. Med sådana investeringar menar motionärerna t.ex. utbildningsinsatser, åtgärder för kompetensutveckling och olika informationslösningar i ett företag. Dessa investeringar anses sakna bestående värde och tas inte upp som tillgångar i balansräkningen och skrivs inte heller av. Motionärerna anser att ett nytt synsätt måste introduceras och en ny bokföringspraxis införas som öppnar möjlighet att redovisa "mjuka" investeringar. Riksdagen bör enligt motionärerna initiera en utredning som undersöker konsekvenserna av en sådan möjlighet.
När det gäller redovisning i bokföringen av sådana uppgifter och upplysningar som motionärerna pekar på vill utskottet erinra om att regeringen i proposition 1990/91:140 Arbetsmiljö och rehabilitering bl.a. uttalat sig för att företag och förvaltningar åläggs att presentera en personalekonomisk redovisning (se prop. s. 125 f.). Propositionen bygger bl.a. i denna del på Arbetsmiljökommissionens förslag i betänkandet (SOU 1990:49) Arbete och hälsa. Enligt propositionen måste de mänskliga resurserna uppmärksammas mer och mer, både i ett företagsekonomiskt och i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Personalekonomisk redovisning med information om frånvaro, personalomsättning, kompetensutveckling, personalvård etc. är ett sätt att göra frågorna om personal och personalekonomi synliga. En sådan redovisning skall i första hand tjäna som underlag för styrelsens/ledningens beslut om investeringar i arbetsmiljön. Även för aktieägare och långivare kan en personalredovisning vara av intresse, liksom för myndigheter som arbetsförmedlingen, yrkesinspektionen och försäkringskassan m.fl.
Regeringens uttalanden beträffande personalekonomisk redovisning föranledde inte några erinringar vid riksdagsbehandlingen av propositionen 1990/91:140 (se bet. 1990/91:AU22 s. 45 f.). Av arbetsmarknadsutskottets betänkande framgick också att regeringen beslutat tillkalla en arbetsgrupp inom Arbetsmarknadsdepartementet med uppdrag att utarbeta förslag till lagreglering av personalekonomiska redovisningar.
Den nämnda arbetsgruppen har numera i en rapport, (DsA 1991:45) Personalekonomisk redovisning -- Förslag till lagstiftning, utarbetat ett förslag till lagreglering av personalekonomiska redovisningar. Enligt det synsätt som ligger till grund för arbetsgruppens arbete har personalens utbildningsnivå, yrkesskicklighet och närvaro liksom arbetsmiljöförhållandena betydelse för produktivitet och verksamhetsresultat i en organisation. För att ledningen på olika nivåer i en verksamhet skall kunna göra riktiga personalekonomiska bedömningar krävs att informationsbehoven tillgodoses internt. Den personalekonomiska redovisningen skall också ge information till t.ex. aktieägare och borgenärer, leverantörer och andra huvudmän samt till vissa myndigheter. Arbetsgruppen föreslår att regler om personalekonomisk redovisning tas in i de befintliga författningar som reglerar den ekonomiska redovisningen i dag. En sådan lösning anges ligga i linje med den man valt inom EG.
Rapporten har remissbehandlats. Regeringen har därefter i mars 1992 överlämnat rapporten för beaktande till Redovisningskommittén.
Utskottet konstaterar att frågan om personalekonomisk redovisning, som aktualiseras i motion L209, utretts av den ovannämnda arbetsgruppen inom Arbetsmarknadsdepartementet och att rapporten för närvarande övervägs inom ramen för Redovisningskommitténs uppdrag. Med hänsyn härtill bör motion L209 inte föranleda någon riksdagens åtgärd, och utskottet avstyrker bifall till motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed för budgetåret 1993/94 under andra huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 600 000 kr,
2. beträffande Bokföringsnämnden att riksdagen till Bokföringsnämnden för budgetåret 1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 4 364 000 kr,
3. beträffande redovisningsregler för avtal om avgångsvederlag m.m. att riksdagen avslår motionerna 1992/93:L201, 1992/93:N278 yrkande 3 och 1992/93:A721 yrkande 2,
4. beträffande personalekonomisk redovisning att riksdagen avslår motion 1992/93:L209.
Stockholm den 9 mars 1993
På lagutskottets vägnar
Maj-Lis Lööw
I beslutet har deltagit: Maj-Lis Lööw (s), Holger Gustafsson (kds), Per Stenmarck (m), Bengt Harding Olson (fp), Inger Hestvik (s), Bengt Kindbom (c), Bengt Kronblad (s), Bertil Persson (m), Gunnar Thollander (s), Stig Rindborg (m), Carin Lundberg (s), Hans Stenberg (s), Lennart Fridén (m) och Per Erik Granström (s).