Anmälan av vissa allvarliga sjukdomar
Betänkande 1997/98:SoU9
Socialutskottets betänkande
1997/98:SOU09
Anmälan av vissa allvarliga sjukdomar
Innehåll
1997/98 SoU9
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens proposition 1997/98:21 Anmälan av vissa allvarliga sjukdomar och ett motionsyrkande som väckts med anledning av propositionen. I propositionen föreslås en ny lag om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar. Regeringen skall bemyndigas, för att skydda liv, personlig säkerhet eller hälsa, att meddela föreskrifter om anmälan av andra misstänkta eller konstaterade sjukdomar än sådana som skall anmälas enligt smittskyddslagen (1988:1472). Enligt propositionen har regeringen för avsikt att med stöd av lagen förordna om anmälningsskyldighet för Creutzfeldt-Jakobs sjukdom. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionen. Till betänkandet har fogats en reservation.
Propositionen
I proposition 1997/98:21 Anmälan av vissa allvarliga sjukdomar föreslår regeringen (Socialdepartementet) att riksdagen antar regeringens förslag till lag om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar. Lagförslaget fogas till betänkandet som bilaga 1.
Motionen 1997/98:So3 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens proposition om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar i den del som avser ansvaret för beslut om anmälningsplikt.
Utskottet
Bakgrund Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (CJS) hör till de s.k. prionrelaterade sjukdomarna. Den förhärskande teorin bland forskare är att prion utgör ett äggviteämne (protein) som av okänd anledning kan förändras till en sjukdomsframkallande variant. Sjukdomen, som för närvarande är obotlig, angriper hjärnan och ger upphov till en rad symtom, exempelvis snabbt utvecklad demens, muskelryckningar och gångsvårigheter. Omkring 90 % av dem som insjuknar avlider inom ett år efter symtomdebuten. I Sverige får i medeltal tio personer per år diagnosen CJS. Orsaken till CJS är okänd. Nio fall av tio är sporadiska, dvs. det är inte möjligt att hitta någon orsak till att patienten utvecklat sjukdomen. CJS är smittsam. Sjukdomsframkallande äggviteämnen kan i sällsynta fall överföras mellan människor, bl.a. vid hjärnoperationer. Det kan även finnas ärftliga faktorer som gör en del människor mer mottagliga för sjukdomen. Den enda säkra metoden att säkerställa diagnosen CJS är att vid obduktion undersöka hjärnvävnad. Våren 1996 upptäcktes ett tiotal fall av en ny variant av CJS, nv-CJS. Det förekommer misstankar om att denna variant av CJS har ett samband med den prionrelaterade sjukdomen BSE hos djur (bovin spongiform encefalopati, ?galna ko-sjukan?). Några bevis om att överföring av smitta skett genom förtäring av kött från BSE-smittade djur har emellertid inte presenterats. Något fall av nv- CJS har ännu inte diagnostiserats i Sverige. I juni 1996 anförde EU:s ministerråd (hälsoministrarna) att alla lämpliga åtgärder bör vidtas i syfte att undanröja risken för eventuell överföring av BSE. Rådet rekommenderade bl.a. att den epidemiologiska kontrollen av CJS skulle utvidgas till alla medlemsstater.
Nuvarande förhållanden Av smittskyddslagen (1988:1472) framgår att läkare är skyldiga att anmäla förekomsten av vissa smittsamma sjukdomar. De anmälningspliktiga sjukdomarna utgörs av dels samhällsfarliga sjukdomar, dels vissa av övriga smittsamma sjukdomar, nämligen de som inte utgör ett lika stort hot mot befolkningens hälsa men vilkas utbredning och variationer i samhället det ändå har ansetts angeläget att följa. Riksdagen beslutar om vilka sjukdomar som skall ingå bland de samhällsfarliga och regeringen meddelar föreskrifter om vilka övriga smittsamma sjukdomar som skall anmälas (3 §). Förteckningar över de anmälningspliktiga sjukdomarna finns i bilagor till smittskyddslagen respektive smittskyddsförordningen (1989:301). Om riksdagens beslut om ändring i bilagan med förteckning över samhällsfarliga sjukdomar inte kan avvaktas, får regeringen föreskriva att bestämmelserna om dessa sjukdomar skall tillämpas beträffande en viss smittsam sjukdom som uppträder eller inom kort kan uppträda här i landet. Det krävs att sjukdomen bedöms dels ha hög smittsamhet eller kunna få explosiv utbredning, dels medföra hög dödlighet eller bestående skador bland de smittade. Regeringen får endast meddela en sådan föreskrift om nämnda verkningar av sjukdomen inte var kända vid tillkomsten av bilagan och skall snarast underställa föreskriften riksdagens prövning (4 §). I proposition 1988/89:5 Ny smittskyddslag m.m. motiverade föredragande statsrådet beslutet att ange de samhällsfarliga sjukdomarna i en bilaga till smittskyddslagen med att tvångsåtgärder skulle kunna komma att tillgripas vid dessa sjukdomar och att det därför av rättssäkerhetsskäl var av stor vikt att lagens tillämplighet beträffande en viss sjukdom inte skulle kunna ifrågasättas. Anmälningsskyldighet gäller enligt 20 och 22 §§ smittskyddslagen för läkare som i sin verksamhet konstaterar att någon har smittats av en anmälningspliktig sjukdom. Detsamma gäller för läkare som i samband med obduktion finner smitta av en anmälningspliktig sjukdom. Även läkare vid mikrobiologiskt laboratorium som vid analys finner smittämne av en sådan sjukdom har, med vissa undantag, anmälningsplikt. Anmälan skall göras till smittskyddsläkaren och Smittskyddsinstitutet och, beträffande vissa sjukdomar, även till den kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Med undantag för bl.a. hivinfektion skall anmälningar av såväl samhällsfarliga sjukdomar som övriga anmälningspliktiga sjukdomar innehålla uppgift om bl.a. den smittades identitet (21 respektive 23 §§). Det förkommer även en frivillig rapportering från de mikrobiologiska laboratorierna till Smittskyddsinstitutet av andra smittämnen än dem som omfattas av anmälningsplikten i smittskyddslagen. Vidare finns det en skyldighet att rapportera sjukdomsfall till vissa personregister inom hälso- och sjukvården, vilka Socialstyrelsen ansvarar för. Föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som gäller åligganden för enskilda, skall enligt 8 kap. 3 § regeringsformen meddelas genom lag. Riksdagen kan emellertid med stöd av bestämmelsen i 7 § samma kapitel genom bemyndigande i lag ge regeringen kompetens att genom förordning meddela föreskrifter om bl.a. skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa. Enligt 7 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) gäller med vissa undantag sekretess inom den offentliga hälso- och sjukvården för uppgift om enskildas hälsotillstånd och andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Hälso- och sjukvårdspersonalen i allmän tjänst är underkastad tystnadsplikt enligt samma lag. För hälso- och sjukvårdspersonal i enskild tjänst gäller tystnadsplikt enligt lagen (1994:953) om åligganden för personal inom hälso- och sjukvården (åliggandelagen). Enligt 14 kap. 1 § sekretesslagen får uppgifter utan hinder av sekretess lämnas till en annan myndighet om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning. I 8 § åliggandelagen anges bl.a. att det inte anses som obehörigt röjande av uppgift om någon fullgör uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning.
Propositionen Regeringen anser att Creutzfeldt-Jakobs sjukdom utgör ett potentiellt folkhälsoproblem och att det är angeläget att följa dess utbredning. Enligt regeringen föreligger därför ett behov av att införa en skyldighet för läkare att anmäla fall av CJS och nv-CJS. Det huvudsakliga syftet med en sådan anmälningsskyldighet är att förbättra möjligheterna att följa sjukdomarnas utbredning för att kunna dra epidemiologiska slutsatser och därmed skydda liv, personlig säkerhet eller hälsa, anförs det. Förslaget har sin grund i bl.a. EU:s ministerråds rekommendation. Anmälningsförfarandet enligt smittskyddslagen har enligt regeringen två olika syften. Det ena är att snabbt få kunskap om inträffade fall av en allvarlig sjukdom för att direkta åtgärder skall kunna vidtas. Det andra syftet är att ge mer långsiktiga kunskaper om utbredningen av sjukdomarna för att på så sätt ge grund för bl.a. utvärderingar av smittskyddet och utvecklande av åtgärdsstrategier. Regeringen påpekar att det beträffande CJS och nv-CJS för närvarande råder osäkerhet om vad som orsakar sjukdomarna. Det är inte heller klarlagt hur smittan överförs och om det finns ett samband mellan den prionrelaterade sjukdomen BSE hos djur och nv-CJS. Enligt regeringen kan det därför inte bli aktuellt att vidta några direkta åtgärder på lokal nivå med stöd av bestämmelser i smittskyddslagen, vilket talar emot att göra CJS och nv- CJS till anmälningspliktiga sjukdomar enligt denna lag. Vidare anförs att det inte kan uteslutas att det i framtiden kan finnas ett behov av en omedelbar rapportering av andra allvarliga sjukdomar, även sådana som inte är smittsamma. Mot denna bakgrund anser regeringen att den föreslagna bestämmelsen om anmälningsplikt inte bör föras in i smittskyddslagen utan föreslår en ny lag om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar. Enligt förslaget i propositionen skall regeringen, för att skydda liv, personlig säkerhet eller hälsa, få meddela föreskrifter om anmälan av andra allvarliga misstänkta eller konstaterade allvarliga sjukdomar än sådana som skall anmälas enligt smittskyddslagen. Enligt propositionen kommer regeringens föreskrifter att ange vilka allvarliga sjukdomar som skall göras anmälningspliktiga. Det är enligt regeringen viktigt att inte alltför många sjukdomar omfattas av lagen, dels av hänsyn till den enskildes integritet, dels att det skulle innebära en onödig belastning på sjukvården. Endast de sjukdomar som utgör en så betydande fara för människors liv, personliga säkerhet eller hälsa att det är angeläget att följa deras utbredning skall således göras anmälningspliktiga, anförs det. Enligt propositionen är det i dagsläget svårt att förutse något behov av en anmälningsskyldighet för någon annan sjukdom utanför smittskyddslagstiftningen än CJS och dess nya variant. Anmälningsskyldigheten skall gälla läkare som i sin verksamhet konstaterar eller misstänker förekomst av viss sjukdom. Eftersom en säker diagnos av CJS och nv-CJS kan ställas först efter en relativt komplicerad neuropatologisk utredning sedan patienten avlidit, är det enligt regeringen viktigt att även misstänkta fall anmäls. Regeringen anser det tillräckligt att anmälan görs till Smittskyddsinstitutet eftersom syftet med anmälningsskyldigheten i första hand är att förbättra möjligheterna att följa CJS utbredning och göra epidemiologiska bedömningar. Om en läkare har anmält ett misstänkt sjukdomsfall till Smittskyddsinstitutet, och diagnosen senare visar sig felaktig, skall även detta förhållande anmälas till institutet. Enligt lagförslaget i propositionen bemyndigas regeringen att föreskriva bl.a. vilka allvarliga sjukdomar som skall föranleda anmälan och vilka uppgifter denna skall innehålla. Detta innebär att annars sekretessbelagda uppgifter kan lämnas ut med stöd av 14 kap. 1 § sekretesslagen. Vid bedömningen av vilka uppgifter som skall lämnas ankommer det givetvis på regeringen att göra en avvägning mellan den enskildes integritetsintresse och samhällets behov av vissa uppgifter, anförs det. Socialstyrelsen har anfört att det för att kunna göra epidemiologiska bedömningar - bl.a. genom att undvika att samma patient anmäls av flera läkare - är nödvändigt att misstänkta eller konstaterade fall av CJS och dess variant anmäls med patientens identitet fullständigt angiven. Regeringen delar enligt propositionen Socialstyrelsens bedömning. Det starka samhällsintresse som råder av en snabb rapportering av CJS och dess variant medför därför att skyddet för den enskildes identitet bör träda åt sidan, anförs det. En anmälan skall således innehålla uppgifter om patientens identitet samt de övriga uppgifter som behövs för att följa sjukdomens utbredning. Regeringen avser att uppdra åt Socialstyrelsen att närmare föreskriva om vilken utredning som skall göras av en läkare för att denne skall kunna ta ställning till om anmälningsskyldighet föreligger. Socialstyrelsen bör enligt propositionen vidare besluta om innehållet i anmälan och därvid även ange på vilket sätt och inom vilken tid anmälan skall göras.
Fråga om avslag på del av propositionen I motion 1997/98:So3 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) yrkas att riksdagen avslår regeringens proposition om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar i den del som avser ansvaret för beslut om anmälningsplikt. Motionärerna anser det tillfredsställande att Creutzfeldt-Jakobs sjukdom skall omfattas av anmälningsplikt. Enligt motionärerna är emellertid beslut om anmälningsplikt för vissa allvarliga sjukdomar av så allvarlig och integritetskänslig art att det bör vara riksdagen och inte regeringen som skall ta dessa beslut. Behovet av att kunna fatta beslut om anmälningsplikt utan dröjsmål kan tillgodoses genom 4 § andra stycket smittskyddslagen, anförs det.
Utskottets bedömning Utskottet delar regeringens bedömning att Creutzfeldt-Jakobs sjukdom och dess nya variant är ett potentiellt folkhälsoproblem och att det därför är angeläget att sjukdomen omfattas av anmälningsplikt för att dess utbredning och utveckling skall kunna följas. Oklarheterna kring hur sjukdomen uppkommer och sprids samt den omständigheten att en klar diagnos kan ställas först vid obduktion, medför att CJS och nv-CJS inte bör omfattas av smittskyddslagen. Utskottet ställer sig positivt till att en ny lag om anmälan av allvarliga sjukdomar införs. Lagförslaget innebär att regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om anmälan av andra allvarliga sjukdomar än dem som är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. I den motion som väckts med anledning av propositionen framförs att det av bl.a. integritetsskäl bör vara riksdagen som fattar beslut om anmälningsplikt, inte regeringen. Utskottet erinrar om att det enligt smittskyddslagen är regeringen som meddelar föreskrifter om anmälningsplikt av icke samhällsfarliga sjukdomar. Riksdagen beslutar om vilka sjukdomar som skall anses som samhällsfarliga och därigenom anmälningspliktiga, mot bakgrund av att tvångsåtgärder kan komma att tillgripas vid dessa sjukdomar. Utskottet konstaterar att den nu föreslagna lagen inte bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter om tvångsåtgärder. Vidare skall enbart de sjukdomar kunna göras anmälningspliktiga som utgör en så betydande fara för människors liv, personliga säkerhet eller hälsa att det är angeläget att följa deras utbredning. Utskottet delar regeringens uppfattning att det med hänsyn till den enskildes integritet är viktigt att inte alltför många sjukdomar omfattas av den nya lagen. Utskottet instämmer vidare i regeringens bedömning att det för att syftet med lagen skall kunna uppnås är nödvändigt att misstänkta eller konstaterade fall av CJS och nv-CJS anmäls med patientens fullständiga identitet angiven. Det starka samhällsintresset av att kunna göra epidemiologiska bedömningar medför att skyddet för den enskildes identitet bör träda åt sidan. Mot bakgrund av vad som nu sagts avstyrker utskottet motion So3 (fp) och tillstyrker regeringens förslag till lag om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar. Andra stycket bör dock enligt utskottets mening formuleras tydligare. Utskottet föreslår att riksdagen antar det av utskottet utarbetade förslaget till ändring i regeringens förslag till lag om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar i bilaga 2.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande avslag på del av propositionen att riksdagen avslår motion 1997/98:So3 res. (fp) 2. beträffande lagförslaget att riksdagen antar regeringens förslag till lag om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar, med den ändringen att lagen erhåller i bilaga 2 som ?Utskottets förslag? betecknade lydelse.
Stockholm den 30 oktober 1997
På socialutskottets vägnar
Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Ingrid Andersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Hans Karlsson (s), Christina Pettersson (s), Liselotte Wågö (m), Roland Larsson (c), Barbro Westerholm (fp), Mariann Ytterberg (s), Stig Sandström (v), Christin Nilsson (s), Birgitta Wichne (m), Thomas Julin (mp), Chatrine Pålsson (kd), Elisebeht Markström (s), Catherine Persson (s) och Annika Jonsell (m).
Reservation
Avslag på del av propositionen (mom. 1) Barbro Westerholm (fp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ?Lagförslaget innebär? och på s. 6 slutar med ?bilaga 2? bort ha följande lydelse: Enligt utskottet är beslut om att vissa allvarliga sjukdomar skall omfattas av anmälningsplikt av mycket allvarlig och ofta även integritetskänslig karaktär. Utskottet anser därför att det bör vara riksdagen och inte regeringen som skall fatta dessa beslut. Behovet av att i brådskande fall kunna besluta om att en viss sjukdom skall vara anmälningspliktig kan tillgodoses genom en bestämmelse motsvarande den i 4 § smittskyddslagen. Enligt utskottet bör propositionen avslås. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett nytt förslag till lag om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar enligt vilket anmälningsplikt skall föreskrivas i lag. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So3 (fp) som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande avslag på del av propositionen att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So3 dels avslår propositionen, dels ger regeringen till känna vad utskottet anfört, I propositionen framlagt lagförslag
Förslag till lag om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar Härigenom föreskrivs följande. Regeringen får, för att skydda liv, personlig säkerhet eller hälsa meddela föreskrifter om anmälan av andra misstänkta eller konstaterade allvarliga sjukdomar än sådana som skall anmälas enligt smittskyddslagen (1988:1472). Regeringen får överlåta åt myndighet att meddela sådana föreskrifter om anmälan som inte innebär skyldighet att lämna ut uppgifter.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1998. Av utskottet utarbetat förslag till ändring i regeringens förslag till lag om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar
Förslag till lag om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar Härigenom föreskrivs följande. Regeringens förslag Utskottets förslag Regeringen får, för att skydda liv, personlig säkerhet eller hälsa meddela föreskrifter om anmälan av andra misstänkta eller konstaterade allvarliga sjukdomar än sådana som skall anmälas enligt smittskyddslagen (1988:1472). ------------------------------------------------------ |Regeringen får överlåta || Regeringen får överlåta| |åt myndighet att meddela || åt myndighet att| |sådana föreskrifter om || meddela föreskrifter om| |anmälan som inte innebär || anmälan. Föreskrifterna| |skyldighet att lämna ut || får inte innebära| |uppgifter. || skyldighet att lämna ut| | || uppgifter. | ------------------------------------------------------
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1998.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Propositionen.........................................1 Motionen..............................................1 Utskottet.............................................1 Bakgrund............................................1 Nuvarande förhållanden..............................2 Propositionen.......................................3 Fråga om avslag på del av propositionen.............5 Utskottets bedömning................................5 Hemställan..........................................6 Reservation...........................................7 Bilaga 1: I propositionen framlagt lagförslag.........8 Bilaga 2: Av utskottet föreslagen ändring i regeringens förslag till lag om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar 9