Ändringar i fiskelagen, m.m.
Betänkande 1997/98:JoU24
Jordbruksutskottets betänkande
1997/98:JOU24
Ändringar i fiskelagen, m.m.
Innehåll
1997/98 JoU24
Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 1997/98:139 Ändringar i fiskelagen, m.m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om upprättande av ett satellitbaserat kontrollsystem för fiskefartyg och rätt att fiska yrkesmässigt för utländsk medborgare som omfattas av Sveriges internationella åtaganden om etableringsfrihet, arbetskraftens fria rörlighet och utbyte av tjänster. Dessutom tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner Avtalet om genomförande av bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982. I samband härmed tillstyrker utskottet även att 33 § fiskelagen (1993:787) ändras så att möjlighet införs för utländska myndigheters inspektörer att, vid allvarliga överträdelser mot avtalet, föra ett svenskt fiskefartyg till hamn. Eftersom lagändringen avser överlämnande av myndighetsutövning till utländska myndigheter krävs riksdagsbeslut med kvalificerad majoritet. I anslutning till propositionen behandlas fem följdmotioner. Utskottet tillstyrker även i övrigt regeringens förslag och avstyrker motionerna. Till betänkandet har fogats fyra reservationer och ett särskilt yttrande.
Propositionen
Regeringen (Jordbruksdepartementet) föreslår i proposition 1997/98:139 att riksdagen 1. antar regeringens förslag till lag om ändring i fiskelagen (1993:787), 2. godkänner Avtalet om genomförande av bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 om bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd med den förklaring som regeringen förordar.
Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att utländska medborgare, som omfattas av Sveriges internationella åtaganden om etableringsfrihet, arbetskraftens fria rörlighet och utbyte av tjänster, skall likställas med svenska medborgare i fråga om fiske som bedrivs med stöd av yrkesfiskelicens. Det enligt fiskelagen (1993:787) gällande bosättningskravet för sådan licens föreslås ersatt av ett krav på att fisket skall ha anknytning till svensk fiskerinäring. Vidare föreslås att det i fiskelagen införs ett bemyndigande som gör det möjligt att meddela föreskrifter om krav på utrustning för automatisk överföring av uppgifter om fiskefartyg och deras position. I propositionen föreslås också att riksdagen godkänner Avtalet om genomförande av bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 om bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd med den förklaring som regeringen förordar. Bestämmelserna i fiskelagen om utländska myndigheters kontroll av svenska fiskare föreslås, som en följd av ett godkännande av avtalet, kompletterad med en möjlighet för inspektörer att, vid allvarliga överträdelser av internationellt överenskomna bestämmelser om fiske, föra fartyget till hamn. Ändringarna i fiskelagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1998. Lagförslaget har granskats av Lagrådet. Lagförslaget fogas som bilaga till detta betänkande.
Motionerna
1997/98:Jo45 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kostnader för satellitmottagare. 1997/98:Jo46 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kostnadsansvaret för satellitövervakningen. 1997/98:Jo47 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkrätten kontra EU:s krav om fri etableringsrätt på fiskets område, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i EU skall driva att ett lands fiskekvoter skall förbehållas i landet boende medborgare, 3. att riksdagen avslår regeringens förslag vad avser 13 och 30 §§ i förslaget till ändring i fiskelagen (1993:787), 4. att riksdagen, om avslaget av ändringar i 30 § fiskelagen inte vinner bifall, beslutar om tillägg i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Jo48 av Erling Bager och Elver Jonsson (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringen i 30 § fiskelagen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om innehav av fartygstillstånd. 1997/98:Jo49 av Erling Bager och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av hur satellitkontrollsystemet skall finansieras.
Utskottet
Satellitövervakning av havsfisket
Propositionen
Bakgrund Ett viktigt inslag i den gemensamma fiskeripolitiken är kontrollen av fisket. Kontrollen på fiskeområdet regleras genom rådets förordning (EEG) nr 2847/93 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken. I förordningen finns bl.a. bestämmelser om insamlande av nödvändiga uppgifter för resurspolitiken, exempelvis uppgifter om fartyg, redskap, fiskeinriktning, fångster och landningar. Medlemsstaten skall övervaka fisket och därmed förbunden verksamhet i sina vatten, bl.a. genom inspektioner av fartyg och landningar av fisk. Skyldigheten att kontrollera fisket omfattar även de egna fartyg som är verksamma utanför gemenskapens vatten. Vidare skall staten se till att lämpliga och effektiva åtgärder vidtas vid överträdelser av den gemensamma fiskeripolitiken. Av artikel 3 i kontrollförordningen följer att det skall finnas ett system för fortlöpande kontroll av gemenskapens fiskefartygs positioner. Förordningen har ändrats genom rådets förordning (EG) nr 686/97 av den 14 april 1997 om ändring av förordningen (EEG) nr 2847/93. Ändringen innebär bl.a. att artikel 3 fick en ny lydelse som innefattar mer detaljerade bestämmelser om systemet för övervakning av fiskefartygs positioner. Gemenskapsreglerna föreskriver att en medlemsstat måste upprätta ett satellitbaserat kontrollsystem som möjliggör kontroll av fiskefartygs position. Detta system skall senast den 30 juni 1998 kunna tillämpas på vissa fartygskategorier. Senast vid ingången av år 2000 skall kontrollsystemet tillämpas för alla gemenskapens fartyg av en viss storlek, oberoende av vilket fiske de används för. De s.k. satellitföljare som installeras på fartygen skall säkerställa automatisk överföring av uppgifter om fartygets identitet och om fartygets senaste position. Det är medlemsstaterna som ansvarar för att fartygen förses med nödvändig satellitutrustning och att den information som lämnas via utrustningen tas om hand på föreskrivet sätt. Fartygets befälhavare är ansvarig för att utrustningen fungerar och att informationen överförs. Systemet förutsätter att de ovan angivna förordningarna kompletteras med nationella bestämmelser.
Lagförslaget Regeringen föreslår att bestämmelsen i 22 § fiskelagen (1993:787) om uppgiftsskyldighet kompletteras med möjlighet för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att föreskriva att fiskefartyg skall ha utrustning som automatiskt via satellit överför information om fartyget.
Motionerna Frågan om kostnadsansvaret för satellitövervakningen tas upp i tre motioner. Enligt motionerna Jo45 (m) och Jo46 (kd) bör kostnaderna för övervakning, nödvändig utrustning och underhåll inte belasta fiskeföretagen. I motion Jo49 (fp) framställs därutöver krav på en översyn av finansieringen av kontrollsystemet, som bör göras innan uppgiftskrav utöver rena positionsangivelser införs.
Utskottets överväganden Inledningsvis tillstyrker utskottet regeringens förslag om ändring av 22 § fiskelagen om införande av ett satellitbaserat kontrollsystem för fiskefartyg med den utformning som anges i propositionen. För Sveriges del har Fiskeriverket ansvaret för genomförande av kontrollsystemet. Hösten 1997 anvisade riksdagen 3,65 miljoner kronor för verkets kostnader för införande och drift av kontrollsystemet (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:JoU1, rskr. 1997/98:117). Vidare får verket under utgiftsområde 23, anslaget C 3, för samma ändamål disponera ett belopp på 4,65 miljoner kronor av EG-bidraget för strukturstöd till fisket m.m. När det gäller kostnaderna för drift och underhåll av den utrustning som kommer att installeras på fiskefartygen har utskottet inhämtat att frågan bereds i Regeringskansliet. Med det anförda finner utskottet att motionerna Jo45 (m), Jo46 (kd) och Jo49 (fp) torde komma att bli tillgodosedda utan någon vidare åtgärd från riksdagens sida.
Rätten att fiska yrkesmässigt
Propositionen
Bakgrund En grundprincip för den gemensamma fiskeripolitiken är att alla medlemsländers fiskefartyg har lika tillträde till fiskevattnen och fiskeresurserna. Från denna princip görs ett antal undantag, bl.a. fördelas gemenskapens fiskeresurser via nationella kvoter som är avsedda att fiskas av den berörda statens fartyg. I flera avgöranden utgår EG-domstolen från att det ankommer på medlemsländerna att, i enlighet med internationell rätt, fastställa villkoren för ett fartygs registrering och rätt att föra landets flagg. Bedömningen av vad som är en erforderlig koppling mellan fartyg och land för att få ingå i landets fartygsflotta måste dock ske med beaktande av gemenskapsrätten i övrigt. En kuststat har enligt folkrätten möjlighet att förbehålla fisket för den egna statens medborgare. Enligt 13 § fiskelagen får utländska medborgare som inte uppfyller bosättningskravet normalt bara fiska med handredskap på Sveriges sjöterritorium och i Sveriges ekonomiska zon. När det gäller genomförandet av internationella överenskommelser kan emellertid Fiskeriverket meddela föreskrifter om utländska medborgares fiske i landet. I särskilda fall kan länsstyrelserna meddela tillstånd till annat än yrkesmässigt fiske. Fiske i större omfattning är förbehållet yrkesmässigt fiske med stöd av yrkesfiskelicens. För sådan licens krävs enligt 30 § fiskelagen dels att fiskaren är stadigvarande bosatt i Sverige, dels att fisket är av väsentlig betydelse för fiskarens försörjning. När licensen prövas första gången beaktas dessutom tillgången på fisk. EG-fördragets bestämmelser om bl.a. den fria etableringsrätten och domstolens uttalanden om principernas tillämpning torde enligt regeringen innebära att det bosättningskrav som gäller för etablering inom svenskt yrkesfiske inte kan behållas. De svenska bestämmelserna om förutsättningarna för yrkesfiske måste således anpassas till gemenskapsrätten. Redan i dag ger fiskelagen utrymme för att med stöd av särskilda föreskrifter låta utländska medborgare verka inom svenskt fiske. Regeringen anser emellertid att grundläggande förutsättningar för rätten att verka inom svenskt fiske bör anges i fiskelagen. Den utvidgning som bör komma i fråga för att tillgodose gemenskapsrättens krav bör enligt regeringen avse rätt att fiska yrkesmässigt för utländsk medborgare som omfattas av Sveriges internationella åtaganden om etableringsfrihet, arbetskraftens fria rörlighet och utbyte av tjänster. Utöver yrkesfiskelicens är innehav av fartygstillstånd en förutsättning för yrkesmässigt fiske med fartyg. Enligt 21 § andra stycket fiskelagen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om krav på sådant särskilt tillstånd för användning av fartyg för yrkesmässigt fiske. Om rätten att fiska i landet och om yrkesfiskelicens ändras i enlighet med vad som ovan angivits anser regeringen att villkoren för fartygstillstånd torde kunna anpassas till de nya förutsättningarna för fartygstillstånd utan ändring av det nuvarande bemyndigandet i fiskelagen.
Lagförslaget Regeringen föreslår att i 13 § fiskelagen införs en bestämmelse om att utländska medborgare som omfattas av Sveriges internationella åtaganden om etableringsfrihet, arbetskraftens fria rörlighet och utbyte av tjänster har rätt att fiska yrkesmässigt här i landet om de beviljas yrkesfiskelicens. I 30 § fiskelagen bör föreskrivas att yrkesfiskelicens i fortsättningen får beviljas den för vars försörjning fisket är av väsentlig betydelse, om fisket har anknytning till svensk fiskerinäring. Vidare föreslås att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bemyndigas att meddela närmare föreskrifter om villkoret angående anknytningen till svensk fiskerinäring.
Motionerna Frågan om folkrätten kontra EU:s krav på fri etableringsrätt på fiskets område tas upp i motion Jo47 (mp). Motionärerna, som anser att EU:s bestämmelser uppenbart strider mot folkrätten, hävdar att en stat enligt FN:s havsrättskonvention har möjlighet att förbehålla fisket inom den egna ekonomiska zonen för den egna statens medborgare. Under hänvisning till folkrätten bör riksdagen därför avvisa EU:s krav på fri etableringsrätt (yrkande 1). Vidare bör Sverige i EU driva frågan att ett lands fiskekvoter skall förbehållas i landet boende medborgare (yrkande 2). Mot denna bakgrund bör regeringens förslag till ändring i 13 och 30 §§ fiskelagen avslås (yrkande 3). Skulle detta yrkande inte vinna majoritet bör förslaget till ändring i 30 § fiskelagen förses med tillägget ?och besättningen varaktigt bidrar till landets socialförsäkringssystem? (yrkande 4). Enligt motion Jo48 (fp) måste den föreslagna lagtexten, i det fall ett bosättningskriterium inte skulle vara förenligt med EG-rätten, kompletteras med motivtexter till lagtexten och tillämpningar som möjliggör en reell koppling till den svenska fiskenäringen (yrkande 1). När det gäller innehav av fartygstillstånd bör regeringen undersöka möjligheten att ställa krav på att minst 50 % av ägandet måste vara knutet till licensierad yrkesfiskare (yrkande 2).
Utskottets överväganden Enligt folkrätten har en kuststat möjlighet att förbehålla fisket för den egna statens medborgare. En grundprincip för den gemensamma fiskeripolitiken inom EU är emellertid att alla medlemsländers fiskefartyg har lika tillträde till fiskevattnen och fiskeresurserna. Från denna princip görs ett antal undantag, bl.a. fördelas gemenskapens fiskeresurser via nationella kvoter som är avsedda att fiskas av den berörda statens fartyg. Syftet med fördelningen av nationella fiskekvoter är att tillförsäkra medlemsländerna en andel av gemenskapens totala fångstvolymer. Begränsningar av möjligheterna för utländska företag och medborgare att delta i fisket av de kvoter som kommer register- eller flaggstaten till del har föranlett flera avgöranden i EG-domstolen. I sina ställningstaganden har domstolen utgått från att det ankommer på medlemsländerna att i enlighet med internationell rätt fastställa villkoren för ett fartygs registrering och rätt att föra landets flagg. Dessa villkor måste dock vara förenliga med gemenskapsrätten i övrigt, vilket innebär att medlemsstaten måste beakta förbudet mot diskriminering, den fria etableringsrätten och proportionalitetsprincipen. Krav på viss nationalitet och bosättning i landet som förutsättning för registrering av ett fartyg är därmed oförenliga med gemenskapsrätten. Gemenskapsrätten hindrar däremot inte att ett medlemsland som villkor för registrering av ett fiskefartyg kräver att fartyget har reell ekonomisk anknytning till landet om det endast rör relationen mellan fartygets fiskeoperationer och den befolkning som är beroende av fisket och till fisket anknuten industri. EG-fördragets bestämmelser om bl.a. den fria etableringsrätten och domstolens uttalanden om principernas tillämpning torde enligt utskottets mening innebära att det bosättningskrav som för närvarande gäller för etablering inom svenskt yrkesfiske inte kan behållas. Utskottet gör därmed samma bedömning som regeringen. De svenska bestämmelserna om förutsättningarna för yrkesfisket måste således anpassas till gemenskapsrätten. För att tillgodose gemenskapsrättens krav anser utskottet i likhet med regeringen att utvidgningen bör avse rätt att fiska yrkesmässigt för utländska medborgare som omfattas av Sveriges internationella åtaganden om etableringsfrihet, arbetskraftens fria rörlighet och utbyte av tjänster. Även om fiskelagen redan i dag ger utrymme för att med stöd av särskilda föreskrifter låta utländska medborgare verka inom svenskt fiske, bör grundläggande förutsättningar för denna rätt anges i fiskelagen. Bosättningskravet bör härvid ersättas av kravet att fisket som bedrivs skall ha anknytning till svensk fiskerinäring. Avsikten är att fisket skall ha sådan reell anknytning till svensk fiskerinäring som domstolen har angivit. I sammanhanget vill utskottet erinra om proportionalitetsprincipen som innebär att kraven för att erhålla licens inte får vara mer långtgående än vad som krävs för att säkerställa en verklig ekonomisk anknytning mellan fiskaren och medlemsstaten. Domstolen har inte accepterat ett krav på att minst 75 % av besättningen skulle vara bosatt i landet eller att som villkor för licens kräva att fångster eller delar av dem landas i landet. Däremot anser domstolen det möjligt att som bevis för att operationerna styrs från landet använda landningar och återkommande besök i landets hamnar. En förutsättning härför var emellertid att sådana omständigheter inte är de enda möjligheterna att påvisa ett samband mellan fartyget och landets fiskeberoende befolkning. Landning av fångster kan således accepteras som ett bevis bland andra, liksom utgångshamnen för fisketurerna. Att det inte får ställas krav på bosättning innebär enligt utskottets mening inte att bosättningen skulle sakna betydelse som ett alternativt bevis för anknytning till landets fiskeberoende befolkning eller fiskeberoende områden. Sammanfattningsvis innebär det ovan anförda att utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändring i 13 och 30 §§ fiskelagen. Därmed avstyrker utskottet motion Jo47 (mp) yrkande 3. När det gäller frågan om vilken bevisning för anknytning till landet som kan åberopas anser utskottet att en precisering bör kunna göras i föreskrifter till lagbestämmelsen. Exempel på sådana preciseringar är att minst 50 % av fångstvärdet landas i Sverige, att minst hälften av fiskefärderna utgår från svensk hamn eller att minst hälften av deltagarna i det fiske licenssökanden avser att bedriva är bosatta i landet. Föreskrifterna måste också ge sökande möjligheter att åberopa även andra omständigheter till stöd för sin ansökan om licens. Om flera olika omständigheter åberopas för att påvisa en anknytning till ett medlemsland måste det enligt utskottets mening överlåtas åt rättstillämpningen att i sista hand avgöra vad som utgör tillräckliga omständigheter för att få licens. Utskottet är inte berett att utöver det anförda förorda någon ytterligare precisering i fråga om reella kopplingar till svensk fiskerinäring i enlighet med motion Jo48 (fp) yrkande 1. Motionsyrkandet avstyrks. Det ovan anförda innebär även att utskottet saknar anledning att tillmötesgå kravet i motion Jo47 (mp) yrkande 4 om införande av en preciserad anknytning till socialförsäkringssystemet i 13 § fiskelagen. Motionen avstyrks i denna del. Som regeringen anför torde villkoren för fartygstillstånd kunna anpassas till de nya förutsättningarna för ett sådant tillstånd utan ändring av gällande bemyndigande i fiskelagen. Detta innebär bl.a. att fiskefartyget skall ha en reell ekonomisk anknytning till Sverige. Ett angivande av detta krav till minst 50 % som föreslås i motion Jo48 (fp) finner utskottet inte påkallat. Motionen avstyrks i berörd del. Som anförs i motion Jo47 (mp) kan en kuststat enligt folkrätten förbehålla fisket för den egna statens medborgare. I enlighet med etableringsfriheten i Romfördraget och EU:s gemensamma fiskeripolitik ingår emellertid sedan Sveriges medlemskap i EU den tidigare nationella ekonomiska zonen i EU:s gemensamma vatten. På fiskeområdet äger EU förfoga över dessa vatten. Som utskottet konstaterat ovan är en grundprincip för den gemensamma fiskeripolitiken inom EU att alla medlemsländers fiskefartyg har lika tillträde till fiskevattnen och fiskeresurserna. Domstolen har således underkänt bosättning som krav för fiskelicens. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion Jo47 (mp) yrkandena 1 och 2.
Godkännande av avtalet
Propositionen Regeringen förslår att riksdagen godkänner Avtalet om genomförande av bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 om bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd med följande förklaringar:
- Förklaring i enlighet med artikel 47.1 i avtalet och artikel 5.2 i havsrättskonventionens bilaga IX med innebörden att Sverige som medlem i Europeiska gemenskapen har överfört behörighet till gemenskapen avseende vissa sakområden i avtalet. Vidare anges att en detaljerad förklaring om den närmare innebörden av den överförda behörigheten kommer att göras i enlighet med bestämmelserna i artikel 47.1 i avtalet och konventionens bilaga IX. I 33 § fiskelagen föreslås att en möjlighet införs för utländska myndigheters inspektörer att vid allvarliga överträdelser föra ett svenskt fiskefartyg till hamn. Lagändringen kräver kvalificerad majoritet eftersom den avser överlämnande av myndighetsutövning till utländska myndigheter.
Utskottets överväganden Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner Avtalet om genomförande av bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 om bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd med de förklaringar som anges i propositionen. Vidare tillstyrker utskottet att 33 § fiskelagen ändras i enlighet med regeringens förslag.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande 22 § fiskelagen att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i fiskelagen (1993:787) såvitt avser 22 §, 2. beträffande kostnaderna för ett satellitbaserat kontrollsystem att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo45, 1997/98:Jo46 och 1997/98:Jo49, 3. beträffande 13 och 30 §§ fiskelagen att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1997/98:Jo47 yrkande 3 antar förslaget till lag om ändring i fiskelagen (1993:787) såvitt avser 13 och 30 §§, res. 1 (v, mp) 4. beträffande ändrad lydelse av 30 § fiskelagen att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo47 yrkande 4, res. 2 (v, mp) 5. beträffande fri etableringsrätt på fiskets område, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo47 yrkandena 1 och 2 och 1997/98:Jo48, res. 3 (fp) res. 4 (v, mp) 6. beträffande 33 § fiskelagen att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i fiskelagen (1993:787) såvitt avser 33 §, 7. beträffande lagförslaget i övrigt att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i fiskelagen (1993:787) i de delar som ej omfattas av utskottets hemställan ovan, 8. beträffande godkännande av avtalet att riksdagen godkänner Avtalet om genomförande av bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 om bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd med den förklaring som regeringen förordar.
Stockholm den 28 april 1998
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Michael Hagberg (s).
Reservationer
1. 13 och 30 §§ fiskelagen (mom. 3) Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ?Enligt folkrätten? och på s. 7 slutar med ?yrkande 3? bort ha följande lydelse: Som anförs i motion Jo47 (mp) är det angeläget att det kustnära fisket och det beståndsbevarande yrkesfisket, men även annat fiske som vårt land förfogar över, skall förbehållas dem som är bosatta i Sverige. Fiskeresurserna är i dag starkt påverkade av människan. Många fiskbestånd har överfiskats och andra har påverkats av miljögifter. Utskottet finner det därför angeläget att möjligheterna för svenskt fiske bevaras för framtiden. Av miljöskäl och av regionala skäl anser utskottet det angeläget att det kustnära fisket bedrivs av människor med närhet till och kunskap om fiskbestånden. Om människor som inte är bosatta vid den aktuella kusten och verkar där ges möjlighet att bedriva kustnära fiske, begränsas också möjligheterna att bedriva ett ekologiskt uthålligt fiske med redskap som är anpassade härtill. Mot den bakgrunden är regionala kvoter och framför allt ett ökat lokalt områdesansvar av vikt. Enligt folkrätten kan en stat förbehålla fisket åt den egna statens medborgare inom den ekonomiska zonen. Det framstår därför som mycket märkligt att EU skapar bestämmelser som så uppenbart strider mot denna rätt. Fiskerinäringen kan inte jämställas med annan näringsverksamhet eftersom det är fråga om nyttjande av en begränsad resurs, som ofta är kvoterad. Näringen kan närmast jämföras med jordbruksnäringen, där det inte är möjligt för andra länders jordbrukare att förvärva svenska kvoter, t.ex. mjölkkvoter, som är kopplade till brukande inom Sverige. Det ovan anförda innebär att utskottet tillstyrker motion Jo47 (mp) yrkande 3 och avstyrker regeringens förslag till ändring i 13 och 30 §§ fiskelagen. dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande 13 och 30 §§ fiskelagen att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Jo47 yrkande 3 avslår förslaget till lag om ändring i fiskelagen (1993:787) såvitt avser 13 och 30 §§,
2. Ändrad lydelse av 30 § fiskelagen (mom. 4) (Vid bifall till utskottets hemställan i mom. 3) Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ?Det ovan? och slutar med ?denna del? bort ha följande lydelse: När det gäller förutsättningarna för utländska medborgare att verka inom svenskt fiske föreslår regeringen sådan ändring i 30 § fiskelagen att fisket skall ha anknytning till svensk fiskerinäring. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i denna del. Utskottet, som därmed gör samma bedömning som motionärerna i motion Jo47 (mp), anser att varaktigt bidrag till landets socialförsäkringssystem dessutom skall utgöra förutsättning för erhållande av yrkesfiskelicens. Utskottet tillstyrker således motionens yrkande 4 och föreslår en förändring i regeringens förslag till ändring i paragrafen. dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande ändrad lydelse av 30 § fiskelagen att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo47 yrkande 4 antar förslaget till lag om ändring i fiskelagen (1993:787) såvitt avser 30 § med den ändringen att 30 § får följande som Reservanternas förslag betecknade lydelse: 30 § ------------------------------------------------------- | | | |Regeringens förslag |Reservanternas förslag | | | | | Yrkesfiskelicens|Yrkesfiskelicens får| |får beviljas den för vars |beviljas den för vars| |försörjning fisket är av |försörjning fisket är av| |väsentlig betydelse, om |väsentlig betydelse, om| |fisket har anknytning till |fisket har anknytning till| |svensk fiskerinäring. |svensk fiskerinäring och| |Licens får beviljas för |besättningen varaktigt| |viss tid. |bidrar till landets| | |socialförsäkringssystem. | | |Licens får beviljas för| | |viss tid. | ------------------------------------------------------- När en fråga om licens prövas första gången skall tillgången på fisk beaktas. ------------------------------------------------------- | Regeringen eller den | Regeringen eller den| |myndighet som regeringen |myndighet som regeringen| |bestämmer meddelar närmare |bestämmer meddelar närmare| |föreskrifter om villkoret |föreskrifter om villkoret| |angående anknytningen till |angående anknytningen till| |svensk fiskerinäring. |svensk fiskerinäring. | ------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- 3. Fri etableringsrätt på fiskets område, m.m. (mom. 5) Eva Eriksson (fp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ?När det? och slutar med ?berörd del? bort ha följande lydelse: I likhet med motionärerna i motion Jo48 (fp) finner utskottet det inte rimligt att EG:s primärrätt enligt Romfördraget och fördragets regler om etableringsfrihet och förbud mot diskriminering på grund av nationalitet skulle utesluta möjligheten att använda ett bosättningskrav som kriterium för att skapa den nödvändiga länken mellan de nationella fiskekvoterna, den fiskeberoende befolkningen och fiskeområdena. Skulle det emellertid visa sig att ett bosättningskriterium i 30 § fiskelagen inte är förenligt med EG-rätten bör enligt utskottets mening den i paragrafen föreslagna lagtexten ?om fisket har anknytning till svensk fiskerinäring? kompletteras med motivtexter till lagtexten som möjliggör en reell koppling till den svenska fiskerinäringen. Vidare anser utskottet det nödvändigt att den licensierade yrkesfiskaren och åtminstone en majoritet av besättningen är knutna till det svenska socialförsäkringssystemet. Härutöver bör bosättningen vara ett, om än ej oundgängligt element i en sådan undersökning av anknytningen till svensk fiskerinäring. Slutligen bör licenshavaren ha en verklig koppling till svensk fiskerinäring. I samtliga verksamheter som kräver någon form av auktorisation söks och eventuellt beviljas i normalfallet tillstånd i det land där verksamheten skall bedrivas och där individen betalar skatt och bidrar till socialförsäkringssystemet. Utskottet anser det därför av vikt att någon form av begränsning införs så att sökanden/innehavaren av yrkesfiskelicens inte samtidigt är licensierad i mer än ett land. Riksdagen bör godkänna vad utskottet anfört ovan med anledning av motion Jo48 (fp) yrkande 1. Det ovan - - - (=utskottet) - - - denna del. Slutligen anser utskottet att regeringen bör undersöka möjligheterna att införa krav på att, för innehav av fartygstillstånd, minst 50 % av ägandet är knutet till licensierad yrkesfiskare. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo48 (fp) yrkande 2 bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande fri etableringsrätt på fiskets område, m.m. att riksdagen dels med anledning av motion 1997/98:Jo48 yrkande 1 godkänner vad utskottet anfört om anknytning till svensk fiskerinäring, dels med anledning av motion 1997/98:Jo48 yrkande 2 och med avslag på motion 1997/98:Jo47 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om innehav av fartygstillstånd,
4. Fri etableringsrätt på fiskets område, m.m. (mom. 5) Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ?Som anförs? och på s. 8 slutar med ?och 2? bort ha följande lydelse: Som anförs i motion Jo47 (mp) strider EU:s krav på likställighet mellan utländska medborgare bosatta utanför Sverige och människor bosatta inom landet i fråga om erhållande av yrkesfiskelicens mot folkrätten så som den kommer till uttryck i FN:s havsrättskonvention. Enligt utskottets mening kan den fria etableringsrätten inte åberopas beträffande fiskerinäringen eftersom denna näring närmast kan jämställas med jordbruksnäringen, där erhållande av nationella kvoter kräver bosättning inom landet. De kvoter av t.ex. lax som Sverige har tilldelats har beviljats fiskare bosatta i landet, och denna fördelning sker nationellt. Mot bakgrund av utvecklingen mot stora fartyg som industrimässigt och utan urskiljning ?dammsuger? havsbottnarna blir fördelningen av kvoter verkningslös, och möjligheterna att skapa ett ekologiskt hållbart fiske minskar. Fiskeripolitiken måste därför syfta till ett större regionalt områdesansvar inom regionala fiskekvoter och med en tydlig inriktning på humankonsumtion. I det sammanhanget skulle EU:s förslag om fritt fiske fullständigt omintetgöra varje lokalt ansvar för bestånden. Regeringen bör därför avvisa EU:s krav på tillträde till den svenska ekonomiska zonen och med kraft driva uppfattningen att framförhandlade kvoter skall tillförsäkras dem som bor i det land som har tilldelats kvoten. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo47 (mp) yrkandena 1 och 2 bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande fri etableringsrätt på fiskets område, m.m. att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo47 yrkandena 1 och 2 och med avslag på motion 1997/98:Jo48 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Kostnaderna för ett satellitbaserat kontrollsystem Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför: Den föreslagna ändringen i 22 § fiskelagen innebär möjlighet för regeringen att föreskriva att fiskefartyg skall ha utrustning som automatiskt via satellit överför information om fartyget. Enligt vår mening skall kostnaderna för montering, drift och underhåll av sådan utrustning inte belasta yrkesfisket. Vi förutsätter därför att den beredning av ärendet som uppges pågå i Regeringskansliet kommer att resultera i ett beslut av denna innebörd. Det är i sammanhanget värt att notera att det danska Folketinget har beslutat att genomföra ett satellitbaserat kontrollsystem, men att de danska yrkesfiskarna inte skall belastas med kostnaderna för detsamma.
Propositionens lagförslag