Ändring i körkortslagen (1977:477)
Betänkande 1992/93:TU37
Trafikutskottets betänkande
1992/93:TU37
Ändring i körkortslagen (1977:477)
Innehåll
1992/93
TU37
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker i proposition 1992/93:189 framlagt förslag till två ändringar i körkortslagen (1977:477), som avses träda i kraft den 1 juli 1993. Den ena ändringen innebär att omständigheterna i det enskilda fallet skall beaktas vid prövningen av körkortsingripande vid allvarliga hastighetsöverträdelser och att dagens ordning med nästan obligatorisk återkallelse nyanseras. Ändringen begärdes av utskottet i betänkande 1991/92:TU2 (s. 24--25). Den andra ändringen innebär att del av körkortsbehörighet skall kunna återkallas vid vissa former av brottslighet. Exempelvis skall en person som har dömts för våldtäkt kunna få körkortsbehörighet för taxi eller buss återkallad.
Propositionen
Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i proposition 1992/93:189 att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i körkortslagen (1977:477). Lagförslaget, som har granskats av Lagrådet, har tagits in som bilaga till detta betänkande.
Utskottet
Bestämmelser om körkortsingripande
Enligt bestämmelser i körkortslagen (1977:477) kan körkortsingripande ske i form av (1) återkallelse av körkortet, (2) varning av körkortshavaren och (3) omhändertagande av körkortet.
Enligt 16 § skall återkallelse av körkortet ske 1. om körkortshavaren har brutit mot 1§ andra stycket, 4§ eller 4a§ lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott eller 30§ första, andra eller tredje stycket järnvägssäkerhetslagen (1990:1157), 2. om körkortshavaren har brutit mot 5 § lagen om straff för vissa trafikbrott och överträdelsen inte kan anses som ringa, 3. om körkortshavaren genom upprepade förseelser i väsentlig grad har visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som gäller i trafikens eller trafiksäkerhetens intresse för förare av motordrivet fordon eller spårvagn, 4. om körkortshavaren i annat fall vid förandet av ett motordrivet fordon eller en spårvagn har överskridit högsta tillåtna hastighet, kört mot rött ljus, underlåtit att iaktta stopplikt, kört om vid övergångsställe eller brutit mot någon annan från trafiksäkerhetssynpunkt väsentlig regel, allt om överträdelsen inte kan anses som ringa, 5. om körkortshavaren på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende ej bör ha körkort, 6. om det med hänsyn till brottslig gärning som körkortshavaren har gjort sig skyldig till kan antagas att han ej kommer att respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken eller om han på grund av sina personliga förhållanden i övrigt ej kan anses lämplig som förare av körkortspliktigt fordon, 7. om körkortshavarens förutsättningar för rätt att föra körkortspliktigt fordon är så väsentligt begränsade genom sjukdom, skada eller dylikt att han från trafiksäkerhetssynpunkt ej vidare bör ha körkort, 8. om körkortshavaren ej följer föreläggande att ge in läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov, 9. om körkortshavaren ej följer föreläggande att förnya körkort, 10. om körkortshavaren begär att körkortet skall återkallas.
De brott som avses i punkt 1 är grov vårdslöshet i trafik, rattfylleri, grovt rattfylleri och onykterhet i spårtrafik. Hänvisningen i punkt 2 avser avvikande från trafikolycksplats, s.k. smitning.
Bestämmelserna i 16 § gäller i tillämpliga delar också i fråga om körkortstillstånd.
Om körkortet återkallas i fall som avses i 16§ 7, 8, 9 eller 10 får enligt 17§ körkortslagen återkallelsen begränsas till att avse viss del av körkortsbehörigheten.
I stället för återkallelse skall körkortshavaren enligt 22§ meddelas varning i sådana fall som avses i 16§ 2--6, om varningen av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd och han inte har avsevärt överskridit högsta tillåtna hastighet.
I 24 § KL finns en generell undantagsregel. Om synnerliga skäl föreligger får nämligen återkallelse underlåtas om det kan ske utan fara för trafiksäkerheten. Underlåtes återkallelse får varning meddelas i stället.
Propositionsförslagen
I proposition 1992/93:189 framläggs förslag om en mer nyanserad användning av återkallelse av körkort i samband med hastighetsöverträdelser samt förslag om möjlighet att återkalla behörigheterna D (för buss) och TAXI vid brottslig gärning av visst slag.
En mer nyanserad användning av återkallelse av körkort i samband med hastighetsöverträdelser
De refererade bestämmmelserna i 16 § 4 om återkallelse av körkortet vid hastighetsöverträdelse tillkom år 1986 (prop. 1985/86:115, bet. TU 27, rskr. 348) och innebar en skärpning i förhållande till vad som gällde dessförinnan. Ett överskridande av den tillåtna hastigheten med mer än 30 km/tim skulle anses vara av den arten att återkallelse kunde komma i fråga. I vissa fall -- vid begränsningar till låga hastigheter såsom till 30 km/tim utanför skolor m.m. -- skulle redan ett överskridande med 20 km/tim anses vara av den karaktären att återkallelse borde komma i fråga.
Efter den år 1986 beslutade skärpningen av återkallelsegrunden väcktes under en följd av år motioner i riksdagen, vari motionärerna vände sig mot en alltför onyanserad användning av återkallelseinstitutet vid hastighetsöverträdelser. Trafikutskottet framhöll att körkortslagstiftningen allmänt förutsatte en individualiserad bedömning och uttalade med allt större skärpa att bedömningen i fråga om körkortsåterkallelse kunde -- och borde -- påverkas av omständigheterna i det enskilda fallet. På förslag av utskottet i betänkande 1991/92:TU2 (s. 24--25), vari utskottet upprepade detta uttalande, begärde riksdagen (rskr. 1991/92:27) att regeringen skulle återkomma till riksdagen med förslag som tillgodosåg vad utskottet uttalat.
För att tillmötesgå riksdagens begäran föreslås i propositionen att körkortslagen ändras så att hänsyn tas till omständigheterna i det enskilda fallet vid prövning av körkortsingripande i samband med hastighetsöverträdelser. Detta föreslås ske genom att den i 22§ inskrivna möjligheten att meddela varning vid särskilda skäl inte längre skall vara begränsad genom det år 1986 införda undantaget för fall då körkortshavaren avsevärt har överskridit högsta tillåtna hastighet. Departementschefen framhåller att det inte är avsett att ändra den i praxis fastlagda huvudprincipen att den som har kört mer än 30 km/tim (eller i vissa fall 20 km/tim) för fort har åsidosatt gällande regler på ett sådant sätt att återkallelse skall komma i fråga. Departementschefen anför i detta sammanhang att även hastighetsöverskridanden med mindre än 30 km/tim, som sker inom tätbebyggda områden med begränsad sikt, utanför skolor m.m., kan betecknas som så grova att en återkallelse av körkortet bör ske. Å andra sidan bör det enligt departementschefen inte alltid betraktas som en grov hastighetsöverträdelse, som med nödvändighet kan medföra körkortsåterkallelse, om en person kör mer än 30 km/tim för fort på en motorväg där 110 km/tim är högsta tillåtna hastighet när sikten är god och trafikintensiteten mycket låg.
Propositionsförslaget i här aktuell del tillgodoser utskottets önskemål. Utskottet föreslår sålunda att lagförslaget antas, såvitt avser 22§.
Möjlighet att återkalla behörigheterna D (för buss) och TAXI vid brottslig gärning av visst slag
Körkort söks och utfärdas för behörigheten D tillsammans med behörigheten E (DE, för buss och släpfordon oavsett antal och vikt) i förening i olika kombinationer med behörigheterna A (för motorcykel), B (för personbil m.m.), C (för tung lastbil och ett lätt släpfordon) och E (för släpfordon oavsett antal och vikt). Behörighet att i yrkesmässig trafik för personbefordran föra personbil, lätt lastbil eller terrängvagn utmärks i körkort med beteckningen TAXI.
Föreningen för allmänna ombud för körkortsfrågor har i en skrivelse till regeringen i februari 1993 pekat på att nuvarande lydelse av 17§ inte ger möjlighet att återkalla del av behörighet, då en körkortshavare har gjort sig skyldig till brottslig gärning enligt 16§6. Departementschefen pekar på att det i dagens läge med en avreglerad taxinäring inte kan uteslutas att en person som har dömts för exempelvis våldtäkt arbetar som taxichaufför, vilket kan skapa oro och rädsla hos allmänheten för att anlita taxi för transport. Mot nu nämnda bakgrund föreslås i propositionen att körkortslagen ändras så att det blir möjligt att återkalla körkortsbehörigheten till viss del, även när körkortshavaren har gjort sig skyldig till vissa brott. Huvudsakligen bör det enligt departementschefen vara fråga om sådana brott som enligt 83§ körkortsförordningen (1977:722) skall föranleda en underrättelse från Rikspolisstyrelsen till Vägverket. Uppgifter om sådana brott skall föras in i körkortsregistret. Propositionsförslaget föreslås genomföras så att till 17§ körkortslagen fogas ett nytt (andra) stycke med bestämmelser om att i fall då ett körkort omfattar behörigheten D eller taxibehörighet, sådan behörighet får återkallas om körkortshavaren har gjort sig skyldig till brottslig gärning som visar att han inte är lämplig att inneha körkort med sådan behörighet. Departementschefen anför att han inte är beredd att föreslå undantag från de föreslagna bestämmelserna när det gäller D-behörighet för den som kör fordon som visserligen är registrerade som bussar -- med krav på D-behörighet -- men som inte används för personbefordran. Som exempel kan här nämnas bussar för biblioteks- och blodgivningsverksamhet. Enligt departementschefen torde andelen olämpliga och dömda personer som kör sådana bussar inte vara så stor att en speciallösning är motiverad. Utskottet vill i detta sammanhang peka på möjligheten att meddela undantag från körkortslagen för fall då D-behörighet har återkallats med stöd av de föreslagna bestämmelserna i 17§ för den som kör buss som nu sagts. Av 32§ andra stycket körkortslagen följer nämligen att regeringen i enskilda fall får medge undantag från körkortslagen.
Utskottet har inte något att erinra mot propositionsförslaget i här aktuell del och föreslår att lagförslaget antas, såvitt avser 17§.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen antar det i proposition 1992/93:189 framlagda förslaget till lag om ändring i körkortslagen (1977:477).
Stockholm den 18 maj 1993
På trafikutskottets vägnar
Sven-Gösta Signell
I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Sten Andersson i Malmö (m), Håkan Strömberg (s), Kenth Skårvik (fp), Sten-Ove Sundström (s), Jan Sandberg (m), Anita Jönsson (s), Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Lars Björkman (m), Ines Uusmann (s), Lars Biörck (m), Ulrica Messing (s) och Rune Thorén (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.