Ändrade regler för bidrag till avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus
Betänkande 1990/91:BoU8
Bostadsutskottets betänkande
1990/91:BOU08
Ändrade regler för bidrag till avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus
Innehåll
1990/91 BoU8
Sammanfattning
I betänkandet föreslås riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att reglerna för bedömning av självrisken avseende bidrag till avhjälpande av fukt- och mögelskador ändras. Vid fastställande av självriskens storlek skall en beräkning göras av vad som kan anses vara normalt underhåll. En beräkning skall också göras av det låneutrymme som fastigheten anses kunna bära inom ett på visst sätt beräknat marknadsvärde. Det högsta av dessa båda belopp -- dock minst ett basbelopp -- föreslås utgöra självrisken. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 februari 1991. De föreslagna reglerna bör dock kunna tillämpas på ärenden som anhängiggjorts efter den 13 december 1990.
Ett särskilt yttrande har avgivits.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1990/91:61 föreslagit riksdagen att godkänna vad i regeringsprotokollet föreslagits om det statliga stödet till fukt- och mögelskadade småhus.
Motionerna
I betänkandet behandlas de med anledning av propositionen väckta motionerna
1990/91:Bo16 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen, med avslag på regeringens förslag i denna del, beslutar att godkänna att de nya reglerna om det statliga stödet till fukt- och mögelskadade småhus skall tillämpas på ärenden som inkommer sedan ifrågavarande regler har trätt i kraft.
1990/91:Bo17 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen, med avslag på prop. 1990/91:61 om ändrade regler för bidrag till avhjälpande av fukt- och mögelskador i denna del, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om självriskens utformning, 2. att riksdagen med anledning av prop. 1990/91:61 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättningar och villkor för bidrag i syfte att åtgärda fukt- och mögelskador i småhus, 3. att riksdagen med avslag på prop. 1990/91:61 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tidpunkten för tillämpning av de nya bidragsreglerna för avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus.
1990/91:Bo18 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen med ändring av berörda förslag i prop. 1990/91:61 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts.
Uppgifter med anledning av förslag i propositionen
Stöd för avhjälpande av fukt- och mögelskador -- gällande ordning m.m.
I syfte att bistå ägare till småhus med omfattande fukt- och mögelskador inrättades den 1 januari 1986 en särskild nämnd -- småhusskadenämnden -- i enlighet med ett avtal som staten ingått med Svenska kommunförbundet och med Byggentreprenörerna. Samtidigt inrättades också en statlig fond med egen styrelse och delvis självständiga uppgifter. De regler som vägleder verksamheten finns i förordningen (1985:1192) om den statliga fonden för avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus, m.m.
Avtalet med Byggentreprenörerna och Svenska kommunförbundet omfattar för närvarande hus som vid ansökningstillfället är yngre än tio år och gäller i huvudsak skador i hus som före den 1 september 1985 sålts till eller uppförts på total- eller generalentreprenad åt en enskild konsument enligt avtal med ett företag anslutet till Byggentreprenörerna eller med en kommun eller ett kommunalt företag (2 § fondförordningen). Finner nämnden att skadan beror på vårdslöshet av företaget skall skadan avhjälpas av företaget -- och i annat fall av staten. Enligt förordningen skall fondstyrelsen fullgöra de förpliktelser som åläggs fonden genom beslut i småhusskadenämnden. Husägaren skall själv svara för reparationskostnaderna upp till ett belopp som motsvarar ett basbelopp.
Enligt fondförordningen kan fondstyrelsen också efter egen prövning lämna ekonomiskt stöd för att avhjälpa fukt- och mögelskador i småhus, om huset av vissa skäl inte omfattas av de ovan nämnda avtalen (4 och 5 §§ fondförordningen). Det kan t.ex. vara fråga om hus byggda av företag som inte är medlemmar i Byggentreprenörerna eller av företag som har gått i konkurs. Även i ärenden som beslutas av fondstyrelsen får ägaren själv svara för en del av reparationskostnaden, vanligen med ett belopp som motsvarar ett basbelopp. I dessa fall gäller i övrigt de regler för stöd som redovisats i föregående stycke.
I andra fall, när de nu redovisade huvudreglerna för stöd inte är tillämpbara, kan fondstyrelsen besluta om att bidrag ändå skall utgå i syfte att avhjälpa mer omfattande fukt- och mögelskador. Sådant bidrag utgår enligt 12 § i fondförordningen. Bidrag enligt denna paragraf kan lämnas till ägare av en- eller tvåbostadshus om huset är yngre än 30 år, huset inte är upplåtet med hyresrätt eller bostadsrätt och kostnaden för åtgärderna är skälig med hänsyn till arbetenas art och omfattning. Bidrag lämnas endast till den del kostnaden för åtgärderna inte kan bäras av huset i ombyggt skick. Detta innebär att husägaren innan bidrag utgår först måste utnyttja tillgängligt låneutrymme i fastigheten. Enligt den praxis som tillämpas av fondstyrelsen anses en fastighet kunna bära de reparationskostnader som ryms inom 80 % av fastighetens marknadsvärde. För värderingsuppdrag anlitas numera lantmäteriet. Bidrag får dock inte lämnas för skada som omfattas av garantiåtagande, försäkring eller ansvarsutfästelse. Detta innebär bl.a. att för hus med statlig belåning bidrag inte lämnas för säljarbyggda egnahem som har fått bostadslån efter utgången av år 1983 och för låntagarbyggda egnahem som fått bostadslån efter den 1 juli 1989.
Sammanfattningsvis gäller således att de hus som omfattas av reglerna enligt 12 § är hus som vid ansökningstillfället är yngre än 30 år men inte omfattas av reglerna i 2, 4 och 5 §§ fondförordningen. 12 § gäller dock inte i de fall skadan omfattas av garantiåtagande, försäkring eller ansvarsutfästelse.
Riksdagen har bemyndigat regeringen att ta i anspråk sammanlagt 270 milj. kr. för bidrag till fonden för fukt- och mögelskador. Denna ram avser perioden 1 januari 1986 -- 30 juni 1991.
I anslagsframställningen för budgetåret 1991/92 avseende fonden för fukt- och mögelskador anger fondstyrelsen att den av riksdagen medgivna ramen på 270 milj. kr. beräknas ha tagits i anspråk under våren 1991 och att fondens fortsatta verksamhet därför är beroende av att riksdagen under våren 1991 vidgar ramen.
Sammanfattning av regeringens förslag
Regeringsförslaget gäller bidrag som lämnas med stöd av 12 § fondförordningen. Såvitt avser förslaget om återbetalning av bidrag i vissa fall omfattar det även reglerna i 3--5 §§ fondförordningen.
Sammanfattningsvis förordas i propositionen följande. Reglerna för bidrag föreslås ändras så att husets ålder, förslitning m.m. -- i propositionen kallat normalt underhåll -- beaktas när bidragets storlek bestäms. Effekten av sådant underhåll föreslås i propositionen beaktas genom en självrisk som schablonmässigt differentieras efter husets ålder och bestäms till 1/30 av reparationskostnaden per år räknat från färdigställandeåret, dock lägst ett basbelopp.
Bidrag föreslås lämnas för kostnader som överstiger den på detta sätt beräknade självrisken till den del de inte ryms inom det låneutrymme som finns tillgängligt inom det reducerade marknadsvärdet. Om emellertid den utredning som alltid görs i skadeärendena visar att huset är väl underhållet eller nyligen har varit föremål för upprustningsåtgärder i de delar som berörs av reparationen, bör enligt propositionen husägarens självrisk jämkas till hans förmån. Även i andra fall bör självrisken kunna jämkas. Det gäller t.ex. när det tillgängliga låneutrymmet är mycket litet och kostnaderna för de reparationer som är oundgängligen nödvändiga är så stora att boendekostnaden skulle bli oskäligt hög. I propositionen erinras om att fondstyrelsen med stöd av 13 § fondförordningen -- om det finns särskilda skäl -- kan lämna bidrag oavsett den i propositionen föreslagna regeländringen.
Vidare anges i propositionen att reglerna i fondförordningen bör utformas så att fondstyrelsen bör kunna besluta om förhöjd självrisk eller -- vid allvarliga försummelser -- helt avslå ansökningen om den som ansöker om bidrag åsidosatt den undersökningsplikt som denne enligt jordabalken har att iaktta. Det föreslås också att bidraget skall kunna återkrävas om fastigheten överlåts till ett pris som med mer än ett basbelopp överstiger det högsta av beloppen för den låneskuld eller det reducerade marknadsvärde som låg till grund för fondstyrelsens beslut. Ett sådant återbetalningskrav föreslås, med gradvis fallande belopp, kunna ställas om huset säljs inom tre år från utbetalningen av bidraget.
Reglerna bör enligt propositionen träda i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas på ärenden som kommer in till fonden efter den 16 november 1990.
Utskottet
Riksdagen föreslås godkänna vad i proposition 1990/91:61 föreslagits om det statliga stödet till fukt- och mögelskadade småhus. Som framgått ovan avser förslaget huvudsakligen sådana hus som skall prövas enligt 12 § förordningen (1985:1119) om den statliga fonden för avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus m.m. Såvitt rör regeringsförslaget om återbetalning av bidrag i vissa fall gäller dock förslaget även 3--5 §§ fondförordningen. För de regler som gäller i ärenden som prövas enligt 12 § och för förslaget i propositionen har sammanfattningsvis redogjorts ovan. Utskottet hänvisar till denna redovisning.
Utskottet vill inledningsvis konstatera att i motionerna ingen grundläggande kritik riktas mot regeringsförslaget om att det kan finnas skäl att ur bidragssynpunkt skilja på fukt- och mögelskador å ena sidan och vad som i propositionen kallas normalt underhåll å den andra.
I propositionen och i vissa motioner tas upp frågan hur självrisken i bidragsärendena bör bestämmas. Enligt propositionen bör självrisken schablonmässigt differentieras efter husets ålder och bestämmas till 1/30 av reparationskostnaden per år räknat från färdigställandeåret, dock lägst till ett basbelopp. Bidrag föreslås lämnas för kostnader som överstiger den på detta sätt beräknade självrisken till den del de inte ryms inom det låneutrymme som finns tillgängligt inom det reducerade marknadsvärdet.
I motion Bo17 (c) yrkande 1 föreslås att självrisken konstrueras med ett fast belopp på 5 000 kr. plus en tredjedel av kostnaden för åtgärder upp till ett basbelopp. I motionens yrkande 2 anförs att beslut om bidrag inte skall knytas så hårt till lånebilden och att bidrag bl.a. av sociala skäl i princip skall kunna lämnas till alla. I motion Bo18 (fp) såvitt nu är i fråga föreslås att den schabloniserade självrisken bör utgå från fastighetens framräknade marknadsvärde efter reparationen. Den värderingsmetodik som nu används i skadeärendena anges i den sistnämnda motionen baseras på ett marknadsvärde före bidragsgivningen. Denna metod anges kunna ge dålig överensstämmelse med förhållandena i det enskilda fallet. Bl.a. anförs att det är svårt att beräkna vad som de facto är fukt- och mögelsanering och vad som är bristande underhåll.
Med anledning av vad i propositionen och i motionerna anförts får utskottet anföra följande. Det finns enligt utskottets mening goda skäl för uppfattningen att det är angeläget att försöka finna en metod som gör det möjligt att skilja på åtgärder orsakade av fukt- och mögelskador och på åtgärder som kan hänföras till normalt underhåll. Även om utskottet accepterar den relativt enkla och okomplicerade schablonregeln för att beräkna vad som i det enskilda fallet bör betraktas som normalt underhåll anser utskottet att självrisken bör fastställas annorlunda än vad i propositionen förordats. Enligt utskottets mening bör följande gälla. En beräkning görs med användande av den ordning som föreslås i propositionen av vad som skall anses vara normalt underhåll. En beräkning görs också av det låneutrymme som finns inom det reducerade marknadsvärdet. Det högsta av dessa båda belopp -- dock minst ett basbelopp -- skall enligt utskottets mening utgöra självrisken. Utskottet finner det också motiverat att de kommande reglerna utformas så att det blir möjligt att i vissa fall ta berättigade hänsyn till sociala skäl utöver vad en tillämpning av den nu förordade huvudregeln ger vid handen. Utskottet vill erinra om vad i propositionen anförts (s.4) om att självrisken i vissa fall bör kunna jämkas till husägarens förmån. Så föreslås kunna ske om det t.ex. konstateras att det tillgängliga låneutrymmet är mycket litet, och kostnaderna för de reparationer som oundgängligen är nödvändiga är så stora att boendekostnaden bli oskäligt hög.
Vad utskottet nu anfört om reglerna för bestämmande av självrisken m.m. bör riksdagen med anledning av propositionen som sin mening ge regeringen till känna. Även vad i motion Bo17 (c) yrkande 2 föreslagits får anses omfattas av detta tillkännagivande. Vad i denna motion i yrkandet 1 och i motion Bo18 (fp) såvitt nu är i fråga föreslagits om metoden för att beräkna självrisken får anses i inte ringa grad tillgodosett vid ett riksdagens bifall till vad nu anförts. Ett tillkännagivande enligt motionärernas förslag kan därför inte anses erforderligt. Ett accepterande av vad i den sistnämnda motionen förordats skulle dessutom innebära att den relativa enkelhet som eftersträvas i propositionen och av utskottet när det gäller att beräkna självrisken i inte ringa omfattning skulle få efterges. Utskottet instämmer med vad i denna motion anförts om vikten av att värderingen för bestämmande av husens marknadsvärde görs av kompetent personal.
Även vad i motion Bo18 (fp) såvitt nu är i fråga föreslagits om en översyn av gällande regler avstyrks. Det får närmast anses ankomma på regeringen, fondstyrelsen eller småhusskadenämnden att -- om så befinns erforderligt -- utan någon riksdagens begäran därom även fortsättningsvis vidta åtgärder och aktualisera frågor som är ägnade att bringa verksamheten i överensstämmelse med de mål som gäller för den. En översyn i nuvarande läge, dvs. inför tillämpningen av delvis nya regler, är mindre meningsfull.
I propositionen förordas att de där föreslagna reglerna bör träda i kraft den 1 januari 1991. De föreslås tillämpas på ärenden som kommer in till fonden efter den 16 november 1990. I motionerna Bo16 (m) och Bo17(c) yrkande 3 föreslås att reglerna skall gälla från ikraftträdandet.
Beträffande ikraftträdandet föreslår utskottet att de av utskottet förordade reglerna träder i kraft den 1 februari 1991; dock bör avseende ärenden som inkommer till nämnden efter den 13 december 1990 men före ikraftträdandet den för den sökande gynnsammaste regeln tillämpas. Vad utskottet anfört om ikraftträdandet bör ges regeringen till känna. Den utformning av övergångsreglerna som nu föreslås innebär att vad i motionerna föreslagits får anses tillgodosett. Motionerna avstyrks.
Utskottet finner det lämpligt och erforderligt att i fondförordningen på ett bättre sätt än i dag klargörs vad som faktiskt gäller för stöd bl.a. enligt den nuvarande 12 §. Bl.a. bör i förordningen tydligare anges vilka hus som omfattas av detta stöd, vilka självriskregler som kommer att gälla samt under vilka förutsättningar som beloppen för bidrag och självrisk kan jämkas. Utskottet förutsätter att förordningen i allt väsentligt ges en nu föreslagen utformning utan någon riksdagens begäran därom.
Vad i propositionen i övrigt förordats har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande självrisken att riksdagen med anledning av propositionen såvitt nu är i fråga och motion 1990/91:Bo17 yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1990/91:Bo17 yrkande 1 och 1990/91:Bo18, denna motion såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande översyn av gällande regler att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo18 såvitt nu är i fråga,
3. beträffande ikraftträdandet att riksdagen med anledning av propositionen såvitt nu är i fråga och med avslag på motionerna 1990/91:Bo16 och 1990/91:Bo17 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande propositionen i övrigt att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslagits.
Stockholm den 13 december 1990
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson (s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Nils Nordh (s), Rune Evensson (s), Gunnar Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Siw Persson (fp), Birger Andersson (c), Kjell Dahlström (mp), Britta Sundin (s), Berndt Ekholm (s) och Eva Zetterberg (v).
Särskilt yttrande
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anför:
Vi har kunnat ansluta oss till utskottets uppfattning om hur självrisken bör beräknas vid bedömningen av storleken av det bidrag som i det enskilda fallet bör lämnas för avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus. Eftersom utskottets ställningstagande innebär att förslaget i propositionen förbättrats till husägarens förmån har vi inte velat motsätta oss den av utskottet förordade lösningen, även om det finns fog för uppfattningen att självriskens storlek borde bedömas i enlighet med vad i motion Bo17 (c) förordats.