Ändrade bestämmelser i fråga om bostadsbidrag för år 1993, m.m.
Betänkande 1992/93:BoU5
Bostadsutskottets betänkande
1992/93:BOU05
Ändrade bestämmelser i fråga om bostadsbidrag för år 1993, m.m.
Innehåll
1992/93 BoU5
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om att administrationen av bostadsbidragen förs över från kommunerna till försäkringskassorna den 1 januari 1994. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om att de regler för bostadsbidrag och för särskilt bidrag till ensamstående med barn som gäller för första halvåret 1993 skall gälla för hela år 1993.
Till betänkandet har fogats fyra reservationer, ett särskilt yttrande och en meningsyttring.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1992/93:63 föreslagit riksdagen att
dels anta de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1992:654) med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1993,
2. lag om ändring i lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med barn,
dels godkänna vad i propositionen anförts om att bostadsbidragens administration förs över från kommunerna till försäkringskassorna den 1 januari 1994.
Motionerna m.m.
I betänkandet behandlas de med anledning av propositionen väckta motionerna
1992/93:Bo20 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en analys av bostadsbidragens måluppfyllelse och kostnadsutveckling,
2. att riksdagen beslutar att bostadsbidragens nedre bidragsgrundande bostadskostnadsgräns för 1993 fastställs till 1900 kr för familjer med ett barn, 1600 kr för familjer med två barn och 1300 kr för familjer med tre eller flera barn,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadsbidragen som bostadspolitiskt instrument,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Boverkets ansvarsområde vid en förändrad administration för bostadsbidragen.
1992/93:Bo21 av Kent Carlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring i lagen om bostadsbidrag.
Skrivelser i ärendet har inkommit från Sveriges kommunaltjänstemannaförbund (SKTF) och från Föreningen Kommunala förmedlingsorgan.
Utskottet
Överföring av bostadsbidragens administration till försäkringskassorna m.m.
Frågan om en överföring av administrationen av bostadsbidragen från kommunerna till försäkringskassorna har behandlats av en särskilt tillkallad utredare i betänkandet (SOU 1992:89) Bostadsbidrag, enklare, rättvisare, billigare. Betänkandet har remissbehandlats. Remisstiden utgick den 1 december 1992.
I propositionen anförs att i betänkandet visats att handläggningen kommer att förändras på flera sätt när ansvaret förs över till försäkringskassorna. Ett överförande anges ge stora fördelar i fråga om resursutnyttjande, tillgång till uppgifter och säkerhet i prövning och kontroll. Utredningen beräknar att den lokala administrationen blir ca 30 % billigare genom förenklade regler, likformighet i uppgiftshanteringen, ADB-stöd och ny organisation.
Utgångspunkten i direktiven för utredningen är att administrationen skall föras över till försäkringskassorna den 1 juli 1993 och att samtidigt nya bidragsregler då bör införas. I propositionen görs den bedömningen att ett överförande vid halvårsskiftet 1993 innebär en alltför kort förberedelsetid för en så omfattande administrativ förändring. Genom en framflyttning av genomförandetidpunkten till den 1 januari 1994 skapas enligt propositionen också utrymme för att fatta beslut som ger korrekta bidrag.
I propositionen anges att ett års framförhållning är nödvändig för att kommunerna och försäkringskassorna skall få skälig tid att förbereda administrationsförändringen. Ett principbeslut bör därför, enligt propositionen, redan nu fattas om att ansvaret för bostadsbidragens administration på lokal nivå förs över från kommunerna till försäkringskassorna den 1 januari 1994. Regeringen anser att nya regler bör införas samtidigt som administrationen ändras. En proposition i ämnet avses föreläggas riksdagen i februari 1993.
Vad nu redovisats om motiven och tidpunkten för ett förändrat ansvar för bostadsbidragsadministrationen har inte mött invändningar i motioner. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner propositionen i denna del.
I motion Bo20 (s) yrkande 3 föreslås ett riksdagens tillkännagivande av vad i motionen anförts om bostadsbidragen som bostadspolitiskt instrument. Motionärerna anser att bidragens bostadspolitiska roll sannolikt kommer att öka i framtiden eftersom den allmänna utvecklingen går från ett generellt mot ett selektivt bostadsstöd.
Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna om att bostadsbidragen även fortsättningsvis får anses vara ett bostadspolitiskt instrument. I en frågestund i riksdagen den 10 december 1991 gav socialministern uttryck för en liknande uppfattning. Han anförde då att det är en riktig utveckling vi sett exempel på under senare år när vi minskar bostadssubventionerna men med användande av riktade bostadsbidrag ser till att personer med låga inkomster ändå kan få bo hyggligt. Socialministern anförde vidare att minskade generella subventioner innebär att man tvingas kompensera hushåll med låga inkomster genom ökade bostadsbidrag. Också i en interpellationsdebatt den 11 maj 1992 framförde socialministern uppfattningen att minskade generella bostadssubventioner bör leda till att bostadsbidragen förbättras.
Mot bakgrund av vad nu redovisats och då det, enligt utskottets uppfattning, får anses råda en betydande grad av samstämmighet beträffande bostadsbidragen som bostadspolitiskt instrument finner utskottet det inte erforderligt med ett riksdagens tillkännagivande i frågan. Motion Bo20 (s) yrkande 3 avstyrks med hänvisning till det anförda.
För att bibehålla och ytterligare markera bostadsbidragens bostadspolitiska roll föreslås i yrkande 4 i samma motion -- motion Bo20 (s) -- att Boverket som förvaltningsmyndighet för bl.a. bostadsförsörjning och byggande bör behålla ansvaret för frågor som hänger samman med regelsystem och tillämpningsföreskrifter m.m. även när administrationen av bostadsbidragen kommer att anförtros försäkringskassorna.
Frågan om uppföljning och utvärdering av bostadsbidragen har tagits upp i den ovan nämna utredningen. I utredningen föreslås att Riksförsäkringsverket som systemansvarig myndighet svarar för att bostadsbidragssystemet och dess administration följs upp och för att de data som produceras också tillgodoser andra intressenters behov. Riksförsäkringsverket föreslås också svara för att systemet och administrationen utvärderas på samma sätt som gäller för övriga bidrag. Boverket som bostadspolitisk sektormyndighet föreslås svara för främst sådan utvärdering som verket behöver göra inom ramen för sin roll inom det bostadspolitiska området.
Som framgått ovan har remissbehandlingen av betänkandet avslutats i dagarna. I propositionen anförs att det i samband med den proposition om bostadsbidragen som avses föreläggas riksdagen i februari 1993 också kommer att lämnas förslag till ansvarsfördelning för bostadsbidragsadministrationen på central nivå. Utskottet finner det inte lämpligt föreslå riksdagen att göra ett tillkännagivande i frågan och därigenom i viss mån binda de pågående övervägandena. Motionen Bo20 (s) yrkande 4 avstyrks således.
I detta avsnitt bör också behandlas yrkande 1 i motion Bo20 (s). Yrkandet går ut på att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna att en analys av bostadsbidragens måluppfyllelse och av utvecklingen av bostadskostnaderna bör göras.
Utskottet vill erinra om att utskottet i yttrandet 1992/93:BoU2y nyligen (nov. 1992) behandlat ett motionsyrkande med i huvudsak samma förslag och därvid bl.a. enhälligt anfört att det närmast får anses självklart att regeringen utan en riksdagens begäran därom i samband med pågående och kommande överväganden om inriktningen av reduktionen av bostadssubventionerna noga analyserar vilka effekter subventionsminskningen innebär. Utskottet, som inte funnit anledning att frångå sitt ovan redovisade ställningstagande, avstyrker med det anförda motion Bo20 (s) yrkande 1 om ett tillkännagivande till regeringen om bostadsbidragens måluppfyllelse m.m.
Regler för bostadsbidrag år 1993 m.m.
I kompletteringspropositionen (prop. 1991/92:150 bil. I:5 s.4) föreslog regeringen våren 1992 att regler för bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll utan barn för år 1993 tills vidare endast lämnas för månaderna januari -- juni och att bidrag under denna tid i princip skall lämnas enligt samma regler som under år 1992. För att lindra effekterna av bostadskostnadsökningar föreslogs dock att bostadskostnadsgränserna för barnfamiljer skulle höjas. Regeringen utgick därvid från att nya regler för bidragsgivningen skulle kunna införas fr.o.m. den 1 juli 1993. Förslaget lades fram i avvaktan på resultatet av det då pågående utredningsarbetet om administrationen av bostadsbidragen. Riksdagen godkände i juni 1992 (bet. 1991/92:BoU25) regeringens förslag.
Mot bakgrund av vad i den föreliggande propositionen förordats beträffande tidpunkten för en överföring av bostadsbidragens administration till försäkringskassorna samt om nya regler för bostadsbidragsgivningen förordas att tidsbegränsningen i lagen (1992:654) med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1993 tas bort och att lagen således kommer att gälla för bostadsbidrag under hela år 1993.
I motion Bo20 (s) yrkande 2 föreslås att de nedre bostadskostnadsgränserna avseende bostadsbidrag till barnfamiljer ligger kvar på dagens nivå och att riksdagens beslut från våren 1992 om att höja dessa gränser med 150 kronor per månad skall rivas upp. Ett bifall till motionsförslaget innebär ändringar i lagen (1988:786) om bostadsbidrag.
Utskottet vill erinra om att de mål som vägleder bostadsbidragsgivningen fastställdes av riksdagen år 1987. Målsättningen formuleras vanligen så att bostadsbidragen på sikt skall utformas så att även familjer som är beroende av bostadsbidrag skall kunna hålla sig med moderna bostäder med ett eget rum för varje barn. För att denna målsättning skall kunna förverkligas är det nödvändigt att anpassa bidragen till utvecklingen av boendekostnaderna. Detta har gjorts genom att de övre bostadskostnadsgränserna har höjts väsentligt under senare år. Även det i våras av riksdagen godkända regeringsförslaget har denna profil.
Även om det i och för sig finns motiv att bibehålla de nedre bostadskostnadsgränserna vill utskottet, främst av samhällsekonomiska skäl, inte medverka till att så sker. Ett genomförande av förslaget i motionen kan maximalt beräknas innebära en ökad utgift för samhället om ca 400 miljoner kronor per år vid en bidragsgivning av samma omfattning som under det senaste året. Hur en sådan ökad kostnad skall finansieras framgår inte av motionen. Utskottet som alltså inte anser sig kunna föreslå en sådan utgiftsökning anser att riksdagens beslut från juni 1992 om bostadskostnadsgränserna avseende bostadsbidrag till barnfamiljerna bör ligga fast. Motion Bo20 (s) yrkande 2 avstyrks.
I motion Bo21 (s) föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att en ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag bör göras så att bostadsbidrag till hushåll utan barn kan utgå också när hushållet består av personer av samma kön.
Enligt vad utskottet erfarit kommer regeringen i den till i februari 1993 aviserade propositionen att behandla den genom motion Bo21 (s) aktualiserade frågan om kretsen av bidragsberättigade. Regeringens förslag, som alltså är nära förestående, bör avvaktas.
Utskottet föreslår att riksdagen antar de genom propositionen framlagda lagförslagen om ändring i lagen (1992:654) med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1993 och om ändring i lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med barn.
Vad i övrigt i propositionen anförts har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande bostadsbidragsadministrationen att riksdagen godkänner vad i proposition 1992/93:63 anförts om att bostadsbidragens administration förs över från kommunerna till försäkringskassorna den 1 januari 1994,
2. beträffande bostadsbidragen som bostadspolitiskt instrument att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo20 yrkande 3, res. 1 (s)
3. beträffande ansvarsfördelningen för bostadsbidragsadministrationen på central nivå att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo20 yrkande 4, res. 2 (s)
4. beträffande bostadsbidragens måluppfyllelse att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo20 yrkande 1,
5. beträffande bostadskostnadsgränserna att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo20 yrkande 2, res. 3 (s)
6.beträffande kretsen av bidragsberättigade att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo21, res. 4 (nyd)
7.beträffande lagförslagen att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:63 antar regeringens förslag och som bilaga 1 till detta betänkande intagna förslag till a) lag om ändring i lagen (1992:654) med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1993, b) lag om ändring i lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med barn.
Stockholm den 1 december 1992
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Dan Eriksson i Stockholm (nyd), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c) och Marianne Carlström (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Bostadsbidragen som bostadspolitiskt instrument (mom.2)
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Utskottet har" och slutar med "det anförda" bort ha följande lydelse:
Inte minst i tider när de generella bostadssubventionerna minskar kraftigt är det av stor vikt att de individuella bostadssubventionerna -- bostadsbidragen -- utformas så att det blir möjligt också för betalningssvaga hushåll att efterfråga bostäder som liksom hittills svarar mot de bostadspolitiska mål som statsmakterna fastlagt. Dessa hushåll finns inte sällan i det nyare bostadsbeståndet. I detta är boendekostnaderna ofta höga. Det finns därför anledning att ge bidragsgivningen en profil som innebär att hushåll med låg disponibel inkomst även fortsättningsvis ges möjligheter att efterfråga dessa bostäder. För att understryka den vikt utskottet anser att frågan har, bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad nu anförts om bostadsbidragen som bostadspolitiskt instrument. Detta innebär en anslutning till förslaget i motion Bo20 (s) yrkande 3.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2.beträffande bostadsbidragen som bostadspolitiskt instrument att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo20 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Ansvarsfördelningen för bostadsbidragsadministrationen på central nivå (mom.3)
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Som framgått" och på s. 4 slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion Bo20 (s) yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna att Boverket även efter en överflyttning av bostadsbidragen till försäkringskassorna ges ansvaret för den centrala bidragsadministrationen. Utskottet har ovan anfört att bidragens betydelse -- när de generella subventionerna minskar -- relativt sett kommer att öka i betydelse. Det är då av stor vikt att bidragen sätts in i ett bostadspolitiskt sammanhang och att den centrala administrationen anförtros Boverket som är den bostadspolitiska sektorsmyndigheten. Ett tillkännagivande av vad nu anförts kommer att vara av stort värde när regeringen skall utforma sitt förslag om de nya regler som avses komma att vara grunden för bidragsgivningen fr.o.m. 1994.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 3.beträffande ansvarsfördelningen för bostadsbidragsadministrationen på central nivå att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo20 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Bostadskostnadsgränserna (mom. 5)
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet vill erinra om att de mål" och på s. 5 slutar med "yrkande 2 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Bo20 (s) har boendekostnaderna ökat dramatiskt främst i nya bostadshus och då inte minst beroende på det bostadsfinansieringssystem som regeringspartierna med stöd av Ny demokrati drev igenom i riksdagen våren 1992 (bet. 1991/92:BoU23).
Riksdagen beslöt vid samma tillfälle att höja de övre bostadskostnadsgränserna från 1993. Utskottet, som anser att denna höjning är nödvändig finner det emellertid oacceptabelt att höjningen skall finansieras med en samtidig höjning av de nedre gränserna med 150 kr per månad. En höjning av de nedre gränserna innebär minimum minskade bostadsbidrag med 1350 kr för hushåll med barn om boendekostnaden ligger inom "bostadskostnadsintervallet" för bostadsbidrag. Utskottet kan inte medverka till en sådan försämring i tider då hushållens ekonomi i många fall kommer att förbättras mycket blygsamt eller inte alls. För många finns tyvärr anledning anta att den disponibla inkomsten kommer att minska.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion Bo20 (s) yrkande 2 beslutar att de nedre bostadskostnadsgränserna inte skall höjas. Detta innebär en ändring av bostadsbidragslagens 19 §. Ett sådant förslag läggs fram i bilaga 2 till detta betänkande. Utskottet föreslår att riksdagen antar detta förslag.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 5.beträffande bostadskostnadsgränserna att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo20 yrkande 2 antar i bilaga 2 och som utskottets förslag betecknade lydelse till lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag,
4. Kretsen av bidragsberättigade (mom. 6)
Dan Eriksson i Stockholm (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Enligt vad" och slutar med "bör avvaktas" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion Bo21 (s) om att bostadsbidragslagen bör ändras så att bostadsbidrag kan utgå till hushåll utan barn oavsett om hushållet består av personer av samma eller motsatt kön om förutsättningarna för bidrag i övrigt är uppfyllda. Det finns enligt utskottets mening inte skäl för riksdagen att medverka till en fortsättning av den diskriminering av sammanboende av samma kön som den nuvarande ordningen innebär och betyder att endast sammanboende av olika kön jämställs med makar.
Som framgår av motionen har socialministern i mars 1992 utlovat att regeringen hösten 1992 -- i samband med en proposition om ändrade regler för bostadsbidragen -- skulle lägga fram förslag till lösning av den fråga motionären aktualiserat. Någon proposition har emellertid ännu inte presenterats.
Det är nu verkligen angeläget att regeringen samlar sig i frågan. Endast under den bestämda förutsättning att regeringen i den till februari 1993 aviserade propositionen lämnar förslag till lösning har utskottet avstått från att föreslå att riksdagen antar en ändring i bostadsbidragslagen fr.o.m. den 1 januari 1993. Utskottet finner det emellertid i hög grad motiverat att riksdagen med anledning av motionen som sin mening ge regeringen till känna att den aviserade propositionen skall innehålla det nu diskuterade förslaget. Ytterligare försening utöver den redan inträffade bör enligt utskottets mening inte accepteras av riksdagen.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 6.beträffande kretsen av bidragsberättigade att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo21 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Bostadsbidragens måluppfyllelse
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström (alla s) anför:
Som framgår av betänkandet har utskottet nyligen (1992/93:BoU2y) behandlat ett motionsyrkande om att en analys av boendekostnadsökningarna bör göras. I ett särskilt yttrande (s) till yttrandet 1992/93:BoU2y anfördes att det kunde finnas anledning återkomma i frågan under 1993 års allmänna motionstid om den efterfrågade analysen inte presenteras i 1993 års budgetproposition.
Vi gör motsvarande bedömning avseende det nu behandlade förslaget i motion Bo20 (s) om bostadsbidragens måluppfyllelse. Om 1993 års budgetproposition inte innehåller den analys av boendekostnadsutvecklingen som motionärerna på goda grunder efterlyser finns alltså anledning att återkomma i ärendet.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Eva Zetterberg (v) anför:
Jag ansluter mig till de reservationer och till det särskilda yttrande som fogats till betänkandet.
Propositionens lagförslag
Förslag till
1Lag om ändring i lagen (1992:654) med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1993
Bilaga 1
2Förslag till Lag om ändring i lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med barn
Reservanternas
Förslag till [tillhör reservation 3 (s)] Lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1988:786) om bostadsbidrag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
19 §
Bostadsbidrag lämnas Bostadsbidrag lämnas månadsvis 1. med 1 000 månadsvis 1. med 1 000 kronor samt 2. med 75 procent kronor samt 2. med 75 procent av den del av bostadskostnaden av den del av bostadskostnaden per månad som för per månad som för familjer med ett barn familjer med ett barn överstiger 2 050 kronor men överstiger 1 900 kronor men inte 2 400 kronor, familjer inte 2 400 kronor, familjer med två barn överstiger med två barn överstiger 1 750 kronor men inte 2 800 1 600 kronor men inte 2 800 kronor, familjer med tre eller kronor, familjer med tre eller flera barn överstiger 1 450 flera barn överstiger 1 300 kronor men inte 3 200 kronor. kronor men inte 3 200 kronor. Om bostadskostnaden Om bostadskostnaden överstiger de belopp som överstiger de belopp som anges i första stycket 2, anges i första stycket 2, lämnas bostadsbidrag med 50 lämnas bostadsbidrag med 50 procent av den procent av den överskjutande överskjutande bostadskostnaden per månad bostadskostnaden per månad upp till 4 400 kronor för upp till 4 400 kronor för familjer med ett barn, 5 000 familjer med ett barn, 5 000 kronor för familjer med kronor för familjer med två barn, 5 700 kronor två barn, 5 700 kronor för familjer med tre eller för familjer med tre eller flera barn. flera barn.
Högre bostadskostnad än som anges i andra stycket får beaktas, om bidragssökanden eller någon medlem av dennes familj är handikappad och socialnämnden har tillstyrkt att bidrag lämnas för en högre kostnad.
Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens storlek meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången i fråga om bostadsbidrag för år 1993.
1 Senaste lydelse 1992:655