Allmänna motioner om reklamskatt
Betänkande 2001/02:SKU20
Skatteutskottets betänkande2001/02:SKU20
Allmänna motioner om reklamskatt
Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet ett tjugotal motioner från den allmänna motionstiden 2001 om reklamskatt. Utskottet tillstyrker några motioner (s, v och mp) och föreslår ett tillkännagivande som innebär att reklamskatten bör avvecklas och att frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande budgetberedning. I betänkandet finns en reservation (m).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om att reklamskatten bör avskaffas och att frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande budgetberedning. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Sk402, 2001/02:Sk416, 2001/02: Sk424 och 2001/02:Sk459 samt bifaller delvis motionerna 2001/02:K243 yrkande 9, 2001/02:Sk261, 2001/02:Sk272, 2001/02:Sk304, 2001/02:Sk310, 2001/02:Sk339, 2001/02:Sk403, 2001/02:Sk404, 2001/02:Sk438, 2001/02: Sk445, 2001/02:Sk482, 2001/02:Sk489 yrkande 37, 2001/02:Sk491 yrkande 10 och 2001/02:Kr339 yrkande 13. Reservation (m) Stockholm den 21 mars 2002 På skatteutskottets vägnar Arne Kjörnsberg Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik Granström (s), Marietta de Pourbaix- Lundin (m), Ulla Wester (s), Marie Engström (v), Sven Brus (kd), Catharina Hagen (m), Gudrun Lindvall (mp), Rolf Kenneryd (c), Per-Olof Svensson (s), Lennart Axelsson (s) och Anna Kinberg (m).
2001/02 SkU20 Redogörelse för ärendet Ärendet och dess beredning Utskottets beredning av motioner från den allmänna motionstiden 2001 om punktskatter aktualiserade frågan om att föreslå riksdagen ett uttalande angå- ende reklamskattens avvecklande. Utskottet har därför i enlighet med 4 kap. 8 § andra stycket riksdagsordningen berett finansutskottet tillfälle att yttra sig över de aktuella motionerna. Finansutskottets yttrande 2001/02:FiU8y fogas som bilaga 2 till betänkandet. Bakgrund Skatt på annonser infördes 1971 för att finansiera ett utökat statligt stöd till dagspressen. Året därpå föreslog en oenig reklamutredning (K 1967:43) att en allmän reklambeskattning skulle införas (SOU 1972:6 och 7). En lagstiftning om skatt på annonser och reklam infördes den 1 november 1972. Reklamskatten har förorsakat tillämpningsproblem för både skattskyldiga och skatteadministrationen och lagstiftningen har varit föremål för ett antal ändringar utan att problemen kunnat lösas. Skattens konkurrensneutralitet har också ifrågasatts genom att framför allt reklamen i nya reklammedier inte träffas av någon skatt. 1986 år reklamskatteutredning hade i uppdrag att anpassa lagen så att den omfattade reklam i nya och kommande reklammedier samt reklammeddelanden som framställts genom ny teknik. Vidare skulle utredningen förenkla reklambeskattningen och administrationen av skatten. Utredningens betänkande Reklamskatt (SOU 1988:17) ledde dock inte till någon reformering av beskattningen. Översynen i 1996 års reklamskatteutredning ledde fram till slutsatsen att reklamskatten borde avskaffas (SOU 1997:53). Utredningen ansåg att beskattningen genom sin konstruktion och genom omvärldsutvecklingen framstod som omodern och orättvis. I den från neutralitetssynpunkt viktigaste frågan en utvidgning av beskattningen till reklam i TV och radio saknades enligt utredningens uppfattning förutsättningar för en rättvis och i övrigt godtagbar lösning. Skälet var främst problemet med att åstadkomma en effektiv beskattning av den reklam som når Sverige från utlandet. De rent kontrollmässiga svårigheterna och det begränsade utrymmet till följd av Sveriges internationella åtaganden innebar, enligt utredningen, så allvarliga komplikationer att ett acceptabelt system för beskattningen inte var möjligt att åstadkomma. Det sagda gällde även för beskattningen av reklam i datakommunikationssystem, där framför allt reella förutsättningar för beskattningskontroll saknades. Utredningen beräknade nettointäkterna av reklamskatten till ca 700 miljoner kronor. Riksdagen beslutade våren 1998 att fr.o.m. år 1999 avskaffa reklamskatten på reklamtrycksaker eftersom den var svår att tillämpa och kontrollera (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU20). Skatteutskottet erinrade i sitt yttrande (1997/98:SkU4y) till finansutskottet om att det rådde bred enighet om att reklamskatten borde avskaffas. Skatteutskottet delade dock regeringens uppfattning att det vid detta tillfälle saknades ekonomiskt utrymme för att helt avskaffa skatten. Utskottet framhöll dock att åtgärden kunde leda till nya nackdelar för reklam i annan form och försämra konkurrensförhållandena exempelvis för gratistidningar och s.k. annonsblad. Utskottet förutsatte att regeringen noga skulle följa utvecklingen och återkomma till dessa frågor så snart som utvecklingen motiverade detta. Finansutskottet ställde sig bakom skatteutskottets förslag. I senare betänkanden 1998/99:SkU13, 1999/2000:SkU16 och 2000/01: SkU17 har skatteutskottet fortsatt att inta ståndpunkten att reklamskatten var behäftad med sådana brister att den borde avskaffas men att åtgärden av statsfinansiella skäl borde anstå. Finansministern har som svar på en fråga 2000/01:761 i riksdagen den 28 februari 2001 anfört att regeringen fortfarande anser att reklamskatten bör avskaffas men att det inte går att säga när de finansiella förutsättningarna kan komma att föreligga.
Utskottets överväganden Utskottets förslag i korthet Riksdagen tillstyrker motionerna Sk402, Sk416, Sk424 och Sk459 och ger regeringen till känna som sin mening att reklamskatten bör avvecklas och att frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande budgetberedning. Resterande motioner avstyrks i den mån de inte tillgodosetts genom utskottets ställningstagande. Gällande ordning m.m. Skatt tas ut på annons som är avsedd att offentliggöras i landet och för reklam som är avsedd att spridas inom landet i annan form än annons. Skattskyldig är den som yrkesmässigt offentliggör reklam eller annons. Skattesatsen för annons i allmän nyhetstidning är 4 % av beskattningsvärdet och annars 11 % av beskattningsvärdet. Reklamskatt tas inte ut på direktreklam, dvs. reklamtrycksaker, inte heller på reklam i kommersiell TV och radio eller på reklam via Internet. Reklamskatten beräknas för år 2002 inbringa 1 173 miljoner kronor. Motioner I Moderata samlingspartiets partimotion K243 yrkande 9 av Bo Lundgren m.fl. (m) föreslås att riksdagen skall besluta att avskaffa reklamskatten. Ett tillkännagivande i frågan begärs vidare i den Moderata kommittémotionen Sk491 yrkande 10 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m). I Vänsterpartiets partimotion Sk459 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs att frågan om att ta bort reklamskatten bör prövas av regeringen i särskild ordning inför budgetarbetet för 2003. I Centerpartiets partimotion Sk489 yrkande 37 av Agne Hansson m.fl. (c) begärs mot bakgrund av den konkurrens veckopressen fått genom bilagor i dagspressen att konkurrensvillkoren i fråga om beskattning skyndsamt ses över. I motion Sk402 av Christina Nenes och Göte Wahlström (s) föreslås att de ekonomiska förutsättningarna inklusive reklamskatten skall ses över för att ge dagstidningarna en rättvis och likvärdig behandling i förhållande till övriga medier. I motion Sk416 av Anders Berglöv och Reynoldh Furustrand (s) uppmanas riksdagen att uppmärksamma den olägenhet som reklamskatten innebär för dagspressen. I motion Sk482 av Kenth Högström (s) begärs ett tillkännagivande till regeringen om att påbörja och ange en tidsplan för att avskaffa reklamskatten i dagspress, fådagars- och endagstidningar. I motionerna Sk310 av Gunnar Axén och Karin Enström (m), Sk339 av Maud Ekendahl och Jeppe Johnsson (m), Sk404 av Cristina Husmark Pehrsson och Jan-Evert Rådhström (m), Kr339 yrkande 13 av Kent Olsson m.fl. (m), Sk272 av Ingvar Svensson (kd), Sk438 av Johnny Gylling (kd) samt Sk304 av Johan Pehrson (fp) föreslås tillkännagivanden om att reklamskatten skall avskaffas. I motion Sk445 av Roy Hansson (m) föreslås att reklamskatten slopas för idrottsföreningar och andra ideella organisationer och i motion Sk261 av Rigmor Stenmark (c) föreslås en översyn av reklamskattebestämmelserna för idrottsföreningar. I motion Sk403 av Sven Bergström (c) föreslås att reklamskatten i ett första steg halveras. I motion Sk424 av Ewa Larsson (mp) slutligen anförs att regeringen bör ge besked om man tänker infria löftet om att avveckla reklamskatten och vad det skulle kosta. Utskottets ställningstagande Av den ovan redovisade bakgrunden framgår att utskottet under flera år har ansett att reklamskatten har sådana tekniska och konkurrensmässiga brister att skatten bör avvecklas men att det hittills av statsfinansiella skäl varit nödvändigt att dröja med en sådan åtgärd. Utskottet anser att frågan om reklamskattens avveckling nu bör prioriteras i kommande budgetberedning. Utskottet delar samtidigt finansutskottets uppfattning att detta bör ske med beaktande av de budgetpolitiska målen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Med detta tillstyrker utskottet motionerna Sk402, Sk416 och Sk424 och Sk459. Resterande motioner får anses delvis tillgodosedda med vad utskottet anfört, och motionerna avstyrks i övrigt. Reservation Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation. Reklamskatten m av Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix- Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som min mening vad i reservationen anförs om att reklamskatten skall avvecklas. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Sk310, 2001/02:Sk339, 2001/02:Sk404, 2001/02:Sk491 yrkande 10 och 2001/02:K243 yrkande 9 samt bifaller delvis motionerna 2001/02:Sk261, 2001/02:Sk272, 2001/02:Sk304, 2001/02:Sk402, 2001/02: Sk403, 2001/02:Sk416, 2001/02:Sk424, 2001/02:Sk438, 2001/02:Sk445, 2001/02:Sk459, 2001/02:Sk482, 2001/02:Sk489 yrkande 37 och 2001/02: Kr339 yrkande 13. Ställningstagande Av utskottets bakgrundsredovisning framgår att utskottet under flera år har ansett att reklamskatten har sådana tekniska och konkurrensmässiga brister att skatten bör avvecklas men att det hittills av statsfinansiella skäl har ansetts nödvändigt att dröja med en sådan åtgärd. Vi anser att det inte, med bibehållen trovärdighet, går att hur länge som helst åberopa statsfinansiella skäl som argument för att inte göra något åt en orättfärdig beskattning. Enligt vår mening är det nu dags att gå från ord till handling och avskaffa reklamskatten. Regeringen bör med det snaraste återkomma till riksdagen med ett sådant förslag. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Med detta tillstyrker vi motionerna Sk310, Sk339, Sk404, Sk491 yrkande 10 och K243 yrkande 9. Övriga motioner får anses delvis tillgodosedda med vad vi anfört, och motionerna avstyrks i övrigt. Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2001/02:K243 av Bo Lundgren m.fl. (m): 9. Riksdagen beslutar att avveckla reklamskatten. 2001/02:Sk261 av Rigmor Stenmark (c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av reklamskattebestämmelser för idrottsföreningar. 2001/02:Sk272 av Ingvar Svensson (kd): Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om avskaffande av reklamskatten för alla medier. 2001/02:Sk304 av Johan Pehrson (fp): Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till avskaffande av reklamskatt i enlighet med motionens intentioner. 2001/02:Sk310 av Gunnar Axén och Karin Enström (m): Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om avskaffad reklamskatt. 2001/02:Sk339 av Maud Ekendahl och Jeppe Johnsson (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avskaffande av reklamskatten. 2001/02:Sk402 av Christina Nenes och Göte Wahlström (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av rättvisa förutsättningar vad gäller utgivningen av lokal press. 2001/02:Sk403 av Sven Bergström (c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en successiv halvering av reklamskatten. 2001/02:Sk404 av Cristina Husmark Pehrsson och Jan- Evert Rådhström (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa reklamskatten. 2001/02:Sk416 av Anders Berglöv och Reynoldh Furustrand (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att uppmärksamma den olägenhet som reklamskatten innebär från konkur- renssynpunkt. 2001/02:Sk424 av Ewa Larsson (mp): Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med ett besked om regeringen tänker förverkliga sitt löfte om att avveckla reklamskatten i dess helhet och vad det i så fall skulle kosta. 2001/02:Sk438 av Johnny Gylling (kd): Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag i syfte att avskaffa reklamskatten från den 1 januari 2003. 2001/02:Sk445 av Roy Hansson (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om slopandet av reklamskatt för idrottsföreningar och andra ideella organisa- tioner. 2001/02:Sk459 av Gudrun Schyman m.fl. (v): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett borttagande av reklamskatten. 2001/02:Sk482 av Kenth Högström (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ange en tidsplan för avskaffande av reklamskatten i dagspress, fådagars- och endagstidningar. 2001/02:Sk489 av Agne Hansson m.fl. (c): 37. Riksdagen begär att regeringen skyndsamt utreder en konkurrensneutral beskattning av veckopress och dagspressens bilagor i enlighet med vad i motionen anförs. 2001/02:Sk491 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m): 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avskaffande av reklamskatten. 2001/02:Kr339 av Kent Olsson m.fl. (m): 13. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om slopande av reklamskatten i enlighet med vad som anförs i motionen.
Bilaga 2 Finansutskottets yttrande 2001/02:FiU8y En eventuell avveckling av reklamskatten Till skatteutskottet Ärendet Skatteutskottet överväger med anledning av ett antal motioner väckta under allmänna motionstiden 2001 att föreslå att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen med innebörden att reklamskatten bör avvecklas och att frågan bör prioriteras vid kommande budgetberedning. Skatteutskottet har därför den 5 februari 2002 beslutat att i enlighet med 4 kap. 8 § andra stycket riksdagsordningen bereda finansutskottet tillfälle att yttra sig över motionerna. I avvaktan på yttrandet från finansutskottet har skatteutskottet bordlagt ärendet. Bakgrund I 4 kap. 8 § andra stycket riksdagsordningen stadgas att innan utskott avger betänkande med förslag i ärende, som väckts inom riksdagen, skall finansutskottet beredas tillfälle att yttra sig om förslaget kan innebära mer betydande framtida återverkningar på de offentliga utgifterna och inkomsterna. Bestämmelsen tillkom på förslag av Riksdagsutredningen som ansåg att ett fackutskott som har för avsikt att göra ett tillkännagivande i en fråga bör göra en kostnadsberäkning och informera finansutskottet och ge utskottet möjlighet att avge yttrande i ärendet (1993/94:TK2 s. 38). Därigenom får finansutskottet överblick över alla nya långsiktiga ekonomiska åtaganden och kan samtidigt, i de fall det bedöms erforderligt, lämna synpunkter på hur förslagen bör inordnas i en mer långsiktig budgetstrategi, anförde utredningen. Reklamskatten Skatt på annonser och reklam infördes i början av 1970-talet för att finansiera en ökning av det statliga stödet till dagspressen samt för att få en enhetlig beskattning av annonser och reklam. Skatten tas ut på annons som är avsedd att offentliggöras i landet. Skattesatsen för annons i allmän nyhetstidning är 4 % av beskattningsvärdet och i övriga fall 11 %. Skatten beräknas för år 2002 inbringa 1 173 miljoner kronor. Skattskyldig är den som yrkesmässigt offentliggör reklam eller annons. Skatt tas inte ut på direktreklam, dvs. reklamtrycksaker, inte heller på reklam i kommersiell TV och radio eller på reklam via Internet. Antalet registrerade skattskyldiga för skatt på annonser och reklam uppgår till mellan 3 500 och 4 000, vilket är betydligt fler än för någon annan punktskatt. Antalet har dock sjunkit väsentligt sedan den del av skatten som avsåg reklamtrycksaker avskaffades 1999 (1997/98:FiU20). Anledningen till att den avskaffades var att det var svårt att tillämpa och kontrollera skatten på annonser och reklam. Motionerna Skatteutskottet bereder i ärendet 18 motioner väckta under allmänna motionstiden 2001 (se utsänd förteckning och motionssammanställning). I 9 motioner väckta av företrädare för Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet liberalerna yrkas att reklamskatten skall avvecklas. I 5 motioner väckta av företrädare för Socialdemokraterna och Centern begärs att regeringen skall göra en översyn av beskattningen i syfte att ge dagstidningarna en rättvis och likvärdig behandling i förhållande till övriga medier. I 2 motioner, Sk445 (m) och Sk261 (c), nämns även konsekvenserna för idrottsföreningar och andra ideella föreningar. I en motion från Vänsterpartiet, Sk459, begärs att frågan om att ta bort reklamskatten bör prövas av regeringen i särskild ordning inför budgetarbetet för 2003. I motion Sk424 (mp) begärs besked av regeringen om man tänker infria löftet om att avveckla reklamskatten och vad det skulle kosta. Frågans tidigare behandling Enligt 1996 års reklamskatteutredning bör reklamskatten avskaffas (SOU 1997:53 Avskaffa reklamskatten!). Riksdagen beslutade våren 1998 att avskaffa reklamskatten på reklamtrycksaker (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU20). Skatteutskottet erinrade i sitt yttrande (1997/98:SkU4y) till finansutskottet om att det råder bred enighet om att reklamskatten bör avskaffas. Skatteutskottet delade dock regeringens uppfattning att det vid detta tillfälle saknades ekonomiskt utrymme för att helt avskaffa skatten. Med tanke på de särskilt svåra problem som förelåg beträffande reklamtrycksaker tillstyrkte skatteutskottet förslaget att avveckla skatten i denna del. Utskottet framhöll dock att åtgärden kan leda till nya nackdelar för reklam i annan form och försämra konkurrensförhållandena exempelvis för gratistidningar och s.k. annonsblad. Utskottet förutsatte att regeringen noga följer utvecklingen och återkommer till dessa frågor så snart som utvecklingen motiverar detta. Finansutskottet ställde sig bakom skatteutskottets förslag. I senare betänkanden, 1998/99:SkU13 och 1999/2000: SkU16, har skatteutskottet vidhållit sitt tidigare ställningstagande och avstyrkt aktuella motionsyrkanden. I det senaste betänkandet, 2000/01:SkU17, anförde skatteutskottet att ett slopande av reklamskatten i dess helhet skulle innebära ett bortfall av skatte- inkomster för staten av icke obetydlig omfattning. Enligt skatteutskottets mening bör riksdagens ställningstagande till en sådan åtgärd därför anstå till dess att regeringen redovisat sina överväganden rörande beskattningens kommande inriktning och vilka områden och verksamheter som skall prioriteras vid eventuella skattesänkningar. Skatteutskottet vidhöll sin tidigare inställning att regeringen noga bör följa utvecklingen på området och avstyrkte samtliga motioner. Finansministern har som svar på frågor/interpellationer sagt att regeringen fortfarande anser att reklamskatten bör avskaffas men att det inte går att säga när de finansiella förutsättningarna kan komma att föreligga. Utskottets överväganden Det finns som utskottet ser det starka skäl att se behovet av skattesänkningar i ett större sammanhang. Socialdemokraterna har tillsammans med Vänsterpar- tiet och Miljöpartiet i budgetpropositionen ställt sig bakom en inriktning av skattepolitiken för tillväxt och rättvisa. Skatterna är också viktiga styrmedel för övergången till ett ekologiskt samhälle. Utskottet anser det värdefullt att denna politik fullföljs. Målet för den ekonomiska politiken är full sysselsättning och ökat välstånd genom en god och uthållig tillväxt. Sunda offentliga finanser är tillsammans med stabila priser och en väl fungerande lönebildning förutsättningar för att målet skall kunna nås. Ett tillkännagivande till regeringen, med innebörden att reklamskatten bör avvecklas och att frågan bör prioriteras vid kommande budgetberedning, bör mot denna bakgrund enligt finansutskottets mening förses med tillägget med beaktande av de budgetpolitiska målen. Stockholm den 21 februari 2002 På finansutskottets vägnar Jan Bergqvist Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan Bergqvist (s), Gunnar Hökmark (m), Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Johan Lönnroth (v), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson (s), Anna Åkerhielm (m), Carin Lundberg (s), Kjell Nordström (s), Siv Holma (v), Per Landgren (kd), Gunnar Axén (m), Yvonne Ruwaida (mp), Rose-Marie Frebran (kd), Agne Hansson (c) och Camilla Dahlin-Andersson (fp). Avvikande mening En eventuell avveckling av reklamskatten Gunnar Hökmark (m), Lennart Hedquist (m), Anna Åkerhielm (m), Per Landgren (kd), Gunnar Axén (m), Rose-Marie Frebran (kd), Agne Hansson (c) och Camilla Dahlin-Andersson (fp) anför: Vi anser att finansutskottets yttrande i avsnittet Utskottets överväganden borde ha följande lydelse: Det finns som utskottet ser det starka skäl att se behovet av skattesänkningar i ett större sammanhang. Sunda offentliga finanser är tillsammans med stabila priser och en väl fungerande lönebildning förutsättningar för att målen för den ekonomiska politiken skall kunna nås. Ett tillkännagivande till regeringen, med innebörden att reklamskatten bör avvecklas och att frågan bör prioriteras vid kommande budgetberedning, bör mot denna bakgrund enligt finansutskottets mening förses med tillägget med beaktande av de övergripande budgetpolitiska målen. Särskilt yttrande Agne Hansson (c) och Camilla Dahlin-Andersson (fp) anför: Vi har i våra budgetalternativ för 2002 inte föreslagit att reklamskatten skall avvecklas. Vi anser dock att effekterna av skatten borde analyseras närmare, framför allt hur konkurrenssituationen på mediemarknaden påverkats sedan skatten avvecklats i vissa delar. Elanders Gotab, Stockholm 2002