Allmänna arvsfonden
Betänkande 1994/95:SoU1
Socialutskottets betänkande
1994/95:SOU01
Allmänna arvsfonden
Innehåll
1994/95
SoU1
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 1993/94:241 med redovisning för fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1992/93. Inga motioner har väckts med anledning av skrivelsen. Utskottet föreslår att regeringens skrivelse inte skall föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
Regeringens skrivelse
Regeringen har genom skrivelsen 1993/94:241 till riksdagen överlämnat bokslut avseende budgetåret 1992/93 för Allmänna arvsfonden samt redovisning för fördelning av medel från Allmänna arvsfonden, upprättad inom Socialdepartementet och Civildepartementet. I skrivelsen lämnas också en beskrivning av förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redogörelse för regeringens fördelningspraxis.
Utskottet
Allmänt om Allmänna arvsfonden
Allmänna arvsfonden inrättades år 1928. Fram till den 1 juli 1994 fanns bestämmelser om Arvsfondens ändamål och förvaltningen av fondens medel i lagen (1928:281) om allmänna
arvsfonden. Enligt denna lag förvaltas medlen av Kammarkollegiet som en särskild fond för främjande av vård och fostran av barn och ungdom samt omsorg om personer med funktionshinder. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har beslutat om stöd ur fonden. Medlen har inte fått användas till verksamhet som det åligger stat eller kommun att bekosta.
Socialdepartementet har handlagt ansökningar om stöd ur Arvsfonden till vård och fostran av barn under 7 år, vård av ungdom mellan 7 och 25 år och omsorg om personer med funktionshinder. Alla beslut om stöd till dessa ändamål har fattats av regeringen.
Civildepartementet och Barn- och ungdomsdelegationen har handlagt ansökningar som rör stöd till fostran av ungdom mellan 7 och 25 år och har för detta ändamål disponerat 25 % av det utdelningsbara beloppet. Delegationen har överlämnat till regeringen att fatta beslut i ärende om stöd ur Arvsfonden om ärendet är av principiell betydelse eller annars av större vikt och när delegationen ansett att stöd i ärendet bör lämnas med mer än 200 000 kr.
I enlighet med riksdagens beslut (1989/90:SoU3, rskr. 14) skall regeringen regelbundet lämna riksdagen en samlad redovisning av hur Arvsfondens medel har fördelats. Redovisning avseende budgetåren 1988/89, 1989/90, 1990/91 och 1991/92 har lämnats till riksdagen (skr. 1989/90:131, 1990/91:137, 1991/92:136 och 1992/93:201).
Den 20 april 1994 beslutade riksdagen att anta regeringens förslag till Ny lag om Allmänna arvsfonden (prop. 1993/94:124, bet. 1993/94:SoU23, rskr. 250). Den nya lagen trädde i kraft den 1 juli 1994 och vid samma datum upphörde lagen från år 1928 om allmänna arvsfonden att gälla. Den nya lagen innehåller i förhållande till den tidigare vissa ändringar och
förtydliganden huvudsakligen i fråga om Arvsfondens ändamål och användningsområde, beslutanderätten, handläggningen av arvsfondsärenden, godmanskap samt avstående från arv. Den övergripande beslutanderätten beträffande stöd ur fonden skall, enligt den nya lagen, ligga kvar hos regeringen, men en ny statlig myndighet, Arvsfondsdelegationen, skall inrättas.
Fördelningen av medel m.m.
I skrivelsen redovisas hur regeringen och Barn- och ungdomsdelegationen fördelat medel ur Allmänna arvsfonden under budgetåret 1992/93. Redovisningen innehåller en detaljerad sammanställning av alla bifallsbeslut under budgetåret liksom uppgifter om Allmänna arvsfondens förvaltning. Enligt praxis fördelas Arvsfondens medel endast till juridiska personer, t.ex. föreningar, stiftelser och andra organisationer. Stöd ur fonden utgår inte till enskilda personer eller till reguljär föreningsverksamhet. Inte heller utgår stöd till åtgärder som det åligger stat och kommun att betala.
För budgetåret beslutade regeringen att 166 miljoner kronor skulle fördelas. Av detta belopp har 25 % eller 41,5 miljoner kronor avsatts till projekt som rör fostran av ungdom mellan 7 och 25 år. Resterande belopp, 124,5 miljoner kronor, har använts till att främja vård och fostran av barn under 7 år, vård av ungdom samt omsorg om personer med funktionshinder. Därutöver har återförda eller återbetalda medel om totalt 9,6 miljoner kronor använts för att ge stöd till nya projekt. Inom Socialdepartementets område har regeringen under nu aktuellt budgetår bifallit 279 ansökningar motsvarande drygt 134 miljoner kronor.
När det gäller omsorg om personer med funktionshinder har regeringen prioriterat försöks- och utvecklingsverksamhet som syftar till att öka möjligheterna för dessa personer att leva ett självständigt liv. Medel har avsatts för att utveckla och tillämpa olika former av datateknik för personer med funktionshinder, vidare har satsningar gjorts för att öka möjligheterna för handikappade att delta i olika kultur- och fritidsverksamheter. Stöd har även utgått till rekreations- och fritidsanläggningar, till informations- och utbildningsprojekt i syfte att öka kunskapen bland medlemmar, personalgrupper och allmänheten om olika funktionshinder och till viss utrustning vid handikapporganisationernas centrala kanslier.
För vård av barn och ungdomar har stöd lämnats för att utveckla olika förebyggande verksamheter för skolbarn och ungdomar som riskerar att hamna i missbruk. Stiftelsen Kvinnoforum har fått stöd till förebyggande arbete bland unga kvinnor. Vidare har stöd lämnats till projekt som syftar till att hitta bra stödformer för barn och ungdomar som far illa. Så har t.ex. filosofiska institutionen vid Stockholms universitet fått stöd för att utveckla den sociala integreringen av cancerdrabbade barn i skolan. Riksförbundet BRIS, Barnens rätt i samhället, har beviljats stöd för att fortsätta projektet Barnens rätt till hjälp -- våga berätta. Stöd har också utgått till information om FN:s barnkonvention, till projekt som har anknytning till barnkonventionen, till olika kulturprojekt främst riktade till förskolebarn och till insatser inom barnomsorgen i det mångkulturella samhället i syfte att ge stöd och ökade kunskaper till barnomsorgspersonal som arbetar med invandrar- och flyktingbarn.
När det gäller fostran av ungdom har stöd utgått till olika typer av lokaler för ungdomsverksamhet inom idrottsrörelsen, de fria trossamfunden och scoutrörelsen. I syfte att stimulera och lyfta fram bra metoder för ungdomsarbete har föreningen Urkraft i Skellefteå och föreningen Reningsborg i Göteborg beviljats stöd ur fonden. Ytterligare projekt som erhållit stöd ur Arvsfonden är projektet Sveriges Farsor och Morsor, föreningen Sverige mot främlingsfientlighet, Fältbiologerna för att utveckla projekt kring miljöfrågor, Rädda Barnen och Stiftelsen Fryshuset för att utveckla nya former av uppsökande och stödjande verksamhet för utsatta ungdomar i olika riskmiljöer, bl.a. Stockholms city. Vidare har medel utgått för att bygga upp en svensk supporterklubb, Svenska Supporterförbundet, i syfte att förebygga våld i samband med idrottsaktiviteter. Även Stiftelsen En Rökfri Generation har erhållit stöd från Arvsfonden. Sammanlagt har stöd utgått med drygt 10 miljoner kronor.
Barn- och ungdomsdelegationen har under budgetåret bifallit 229 ansökningar till ett sammanlagt beloppp om drygt 13 miljoner kronor. Stöd har utgått till olika föreningar och organisationer för att motverka främlingsfientlighet bland ungdom, till projekt som syftar till att utveckla lokala exempel på hur skolgårdsmiljöer kan förbättras, till projekt som syftar till att öka ungdomars engagemang och medvetenhet i rollen som konsumenter samt till glesbygdsprojekt. Övriga projekt som erhållit stöd från delegationen är bl.a. olika drogförebyggande och brottsförebyggande projekt, kultur- och teaterprojekt, miljöprojekt, sommarsatsningar för ungdomar och musikprojekt.
Statens ungdomsråd har handlagt och fördelat stöd till projekt vars syfte är att utveckla barn- och ungdomsorganisationernas verksamhet. Statens ungdomsråd har även haft regeringens uppdrag att genomföra en specialsatsning för att motverka negativa konsekvenser av arbetslöshet bland ungdomar. Vidare har stöd utgått till att utveckla nya träffpunkter för ungdomar och för att utveckla metoder för ungdomars medverkan i demokratiska beslutsprocesser. Statens ungdomsråd har under budgetåret fördelat drygt 18 miljoner kronor till ovan angivna ändamål.
Plus-gruppen som är en arbetsgrupp knuten till Civildepartementet har fördelat stöd inom ramen för Projektet för Lokal Utveckling genom Samverkan. Under budgetåret har drygt 7 miljoner kronor fördelats till verksamhet inom 45 olika föreningar.
I avvaktan på att Arvsfondsdelegationen skall ges möjlighet att utarbeta underlag till regeringens beslut om den närmare inriktningen för fördelning av stödet ur fonden under budgetåret 1994/95, avser regeringen att tills vidare tillämpa den inriktning för fördelning av stöd som presenterades i den skrivelse som överlämnades till riksdagen våren 1993 (skr. 1992/93:201).
Utskottets bedömning
Skrivelsen bör inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
Hemställan
Utskottet hemställer att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1993/94:241 till handlingarna.
Stockholm den 13 oktober 1994
På socialutskottets vägnar
Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Bo Holmberg (s), Ingrid Andersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Jan Andersson (s), Göte Jonsson (m), Hans Karlsson (s), Christina Pettersson (s), Liselotte Wågö (m), Barbro Westerholm (fp), Birgitta Ahlqvist (s), Stig Sandström (v), Marianne Jönsson (s), Leif Carlson (m), Thomas Julin (mp), Chatrine Pålsson (kds) och Kerstin Warnerbring (c).