Allmänna arvsfonden
Betänkande 1993/94:SoU6
Socialutskottets betänkande
1993/94:SOU06
Allmänna arvsfonden
Innehåll
1993/94
SoU6
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 1992/93:201 med redovisning för fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1991/92.
Utskottet föreslår att regeringens skrivelse inte skall föranleda någon åtgärd av riksdagen.
Regeringens skrivelse
Regeringen har genom skrivelsen 1992/93:201 till riksdagen överlämnat bokslut avseende budgetåret 1991/92 för Allmänna arvsfonden samt redovisat fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1991/92, upprättad inom Socialdepartementet och Civildepartementet (Barn- och ungdomsdelegationen). Regeringen redovisar samtidigt den kommande inriktningen för stöd ur Allmänna arvsfonden.
Utskottet
Inledning
Allmänna arvsfonden tillkom enligt beslut av 1928 års riksdag i samband med att kusiner och avlägsnare släktingar genom lagen (1928:279) om arv uteslöts från arvsrätt. Denna begränsning ledde till en utvidgning av det allmännas arvsrätt. Den grundläggande bestämmelsen om Allmänna arvsfondens rätt till arv finns i 5 kap. ärvdabalken. Bestämmelser om Allmänna arvsfondens ändamål och förvaltningen av fondens medel finns i lagen (1928:281) om Allmänna arvsfonden. Enligt 1 § denna lag skall den egendom som tillfaller fonden i arv eller genom gåva eller testamente utan sammanblandning med andra medel förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond för främjande av vård och fostran av barn och ungdom samt omsorg om handikappade. Enligt 2 § utdelas stöd ur fonden av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. I samma paragraf föreskrivs att understöd inte får lämnas för åtgärd, som det åligger stat eller kommun att bekosta.
I enlighet med riksdagens beslut skall regelbundet en samlad redovisning av hur Allmänna arvsfondens medel fördelas lämnas till riksdagen (bet. 1989/90:SoU3, rskr. 1989/90:14). Redovisning avseende budgetåren 1988/89, 1989/90 och 1990/91 har lämnats till riksdagen våren 1990, 1991 och 1992 (skr. 1989/90:131, 1990/91:137 och 1991/92:136).
Vid riksdagens behandling av den första skrivelsen hemställde socialutskottet (bet. 1989/90:SoU29) att riksdagen skulle ge regeringen till känna att en översyn av arvsfondens ändamålsbestämmelse borde göras. Regeringen utfärdade den 24 januari 1991 direktiv för en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av Allmänna arvsfondens ändamålsbestämmelse m.m. (dir. 1991:3).
Den 4 december 1992 överlämnade den särskilda utredaren sitt betänkande Allmänna arvsfonden (SOU 1992:120) till chefen för Socialdepartementet. I betänkandet föreslås en ny arvsfondslag och att den övergripande beslutanderätten skall ligga kvar hos regeringen. En särskild delegation -- Arvsfondsdelegationen -- bör enligt utredaren inrättas som ny myndighet inom regeringskansliet med Socialdepartementet som huvudman.
I nu föreliggande skrivelse redovisar regeringen fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1991/92. Redovisningen innehåller en detaljerad sammanställning av alla bifallsbeslut under budgetåret liksom uppgifter om Allmänna arvsfondens förvaltning. I skrivelsen redovisas vidare regeringens syn på inriktningen av stödet den närmaste framtiden, samtidigt som det erinras om att 1991 års arvsfondsutredning bereds och att en proposition kommer att avlämnas under hösten.
Allmänna arvsfondens förvaltning m.m.
Allmänna arvsfondens bokförda värde uppgick den 30 juni 1992 till ca 600 miljoner kronor och marknadsvärdet till ca 823 miljoner kronor. Till följd av nedgången på aktiemarknaden har fondens marknadsvärde minskat med ca 85 miljoner kronor mellan budgetåren 1990/91 och 1991/92. Aktiekonsortiets andelsvärde har sjunkit med 9,76 %, vilket kan jämföras med Affärsvärldens generalindex som gått ned med 19,27 %.
För budgetåret 1992/93 fanns det ca 166 miljoner kronor att dela ut.
Redovisning för fördelningen av medel
Enligt praxis fördelas arvsfondens medel endast till juridiska personer, t.ex. föreningar, stiftelser och andra organisationer. Stöd ur fonden utgår inte till enskilda personer eller till reguljär föreningsverksamhet. Stöd utgår inte heller till åtgärder som det åligger stat och kommun att betala.
För budgetåret 1991/92 beslutade regeringen att 180 miljoner kronor skulle fördelas.
Inom Socialdepartementets ansvarsområde har regeringen under budgetåret 1991/92 bifallit 276 ansökningar om stöd ur Allmänna arvsfonden motsvarande drygt 140 miljoner kronor.
När det gäller omsorg om personer med funktionshinder har utvecklingsverksamhet i syfte att öka oberoende, självständighet och delaktighet för människor med funktionshinder samt försöksverksamhet för att öka möjligheterna för personer att delta i olika kultur- och fritidsaktiviteter prioriterats. Satsningar har gjorts på datateknik för funktionshindrade och på utveckling av regionala center för datorbaserade hjälpmedel. Vidare har stöd getts till projekt som syftat till utveckling och spridning av kunskap om olika handikapp. Stöd har också lämnats till 13 handikappföreningar och stiftelser för att göra det möjligt för personer med funktionshinder att arbeta vid deras kanslier.
För vård av barn och ungdom har stöd lämnats till information om FN:s barnkonvention, till insatser inom barnomsorgen i det mångkulturella samhället och till barns utomhusaktiviteter.
Stöd har vidare lämnats till insatser för barn som far illa. Så har exempelvis BRIS, Barnens rätt i samhället, fått stöd dels för fortsättningen av projektet Barnets rätt till hjälp -- våga berätta, dels till en videofilm i anslutning till detta projekt. Rädda Barnen har fått stöd för dels det andra året av projektet Anonyma föräldrar, dels ett projekt om psykosocialt/terapeutiskt behandlingsarbete med flyktingbarn och deras familjer.
Stöd har också lämnats till projekt för ungdomar med särskilda behov. Bl.a. har Familjehemmens Riksförbund fått stöd för att bygga upp nätverksprojektet Barn och ungdom från familjevården. Stiftelsen Hassela Utbildningsenhet har fått stöd för att utvärdera och informera om en utvecklad utbildningslinje med produktionsträning och social träning för ungdomar med studie- och arbetssvårigheter och sociala problem.
Regeringen har under budgetåret 1991/92 avsatt närmare 45 miljoner kronor till att främja fostran av ungdom. Nära 39 miljoner kronor har efter delegation inom angivna ramar och riktlinjer fördelats av andra myndigheter, därav närmare 21 miljoner kronor av Barn- och ungdomsdelegationen. Nära 6 miljoner kronor har fördelats av regeringen. Stöd har beviljats till ungdomslokaler inom idrottsrörelsen, till de fria trossamfunden och scoutrörelsen samt till den s.k. träffpunktssatsningen på Statens ungdomsråd. Statens ungdomsråd har vidare erhållit 5 miljoner kronor för den s.k. demokratisatsningen.
Våren 1992 fick sex projekt mot främlingsfientlighet bland ungdomar stöd av regeringen. Även Barn- och ungdomsdelegationen har givit stöd till projekt mot främlingsfientlighet. Vidare har regeringen uppdragit åt Arbetsgruppen för samordning av insatser för utsatta ungdomar (Plus-gruppen) att fördela medel inom det s.k. Plusprojektet.
Under budgetåret har Barn- och ungdomsdelegationen genom 241 bifallsbeslut fördelat närmare 21 miljoner kronor. Härutöver har drygt 4 miljoner kronor förts över till Plus-gruppen. Delegationens roll och beslutsbefogenheter har ändrats under budgetåret. Under hösten 1991 har medel för löpande ärenden även fördelats inom ramen för självständigt beslutade specialsatsningar. Således förekommer i redovisningen specialsatsningar som inte har kommit till stånd på regeringens utan på delegationens eget initiativ. Delegationen har givit stöd till lokaler och träffpunkter, kultur- resp. dansbudkavlen, aktiviteter med ungdomar från Öst- och Centraleuropa, EG-information, insatser mot våldsskildringar, insatser mot läktarvåld, till projekt som ung konsument och ung på landet m.m.
Utskottets bedömning
Skrivelsen bör inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
Hemställan
Utskottet hemställer att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1992/93:201 till handlingarna.
Stockholm den 23 september 1993 På socialutskottets vägnar Bo Holmberg
I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson (m), Anita Persson (s), Ulla Orring (fp), Ingrid Andersson (s), Rosa Östh (c), Rinaldo Karlsson (s), Ingrid Hemmingsson (m), Jan Andersson (s), Jerzy Einhorn (kds), Leif Bergdahl (nyd), Maj-Inger Klingvall (s), Leif Carlson (m), Hans Karlsson (s) och My Persson (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.