Ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten m.m.
Betänkande 1992/93:KrU8
Kulturutskottets betänkande
1992/93:KRU08
Ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten m.m.
Innehåll
1992/93 KrU8
Sammanfattning
Kulturutskottet behandlar i detta betänkande regeringens skrivelse 1992/93:147 om ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten m.m. samt tre motioner som väckts med anledning av skrivelsen.
Utskottet föreslår enhälligt att det tillsätts en beredningsgrupp med parlamentarisk förankring, som får i uppgift att -- när resultaten av nu pågående utredning föreligger -- medverka i den fortsatta beredningen av frågan om ägandet av public service-företagen.
Beredningsgruppen bör tillsättas omgående och arbeta skyndsamt, så att regeringen kan lägga fram en proposition om ägandet av public service-företagen senast den 31 mars 1993.
Skrivelsen
Regeringen har i skrivelse 1992/93:147 (Kulturdepartementet) underrättat riksdagen om ändrade förutsättningar för ägandet av den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten.
Motionerna
1992/93:Kr4 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredningen om ägandet av public service-företagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en stiftelse som ägare av public service-företagen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en parlamentarisk utredning om förändringar av ägandet av public service-företagen.
1992/93:Kr5 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samråd mellan den särskilde utredaren och nuvarande ägargrupper inom Sveriges Radio,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en parlamentarisk beredning av det framtida ägandet av den avgiftsfinansierade radioverksamheten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om associationsformen för ägandet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avtalstidens längd.
1992/93:Kr6 av Simon Liliedahl (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förutsättningslös utredning om ägarformen för public service-företagen.
Ärendets beredning
Som ett led i ärendets beredning har utskottet hållit utfrågning med representanter för Sveriges Radios ägargrupper och med kulturminister Birgit Friggebo.
Vissa bakgrundsuppgifter
År 1979 omorganiserades Sveriges Radio till en koncern med Sveriges Radio AB som moderbolag och ägare till samtliga aktier i dotterföretagen Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Dessutom ingår i koncernen Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) som handhar uppbörden av TV-avgifter för innehav av TV-mottagare och avgiftskontroll. Aktierna i Sveriges Radio AB ägs till 60 % av folkrörelser, till 20 % av näringslivet och till 20 % av pressen.
I proposition 1990/91:149 om radio- och TV-frågor föreslogs riktlinjer inför ett beslut våren 1992 om nya avtal mellan staten och Sveriges Radio-företagen. Vidare föreslogs bl.a. att Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB skulle föras samman i ett ljudradioföretag. Riksdagen hade inte något att erinra mot förslaget (yttr. 1990/91:KrU7y, bet. 1990/91:KU39, rskr. 1990/91:370).
Efter förslag i proposition 1991/92:140 om den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996 m.m. beslutade riksdagen bl.a. att avtalet mellan staten och public service-företagen skall omfatta tiden den 1 januari 1993--den 31 december 1996 och att public service-företagen under den nya avtalsperioden skall vara självständiga aktiebolag (yttr. 1991/92:KU3y, bet. 1991/92KrU:28, rskr. 1991/92:329).
Vidare innebar beslutet att de tre programföretagen gemensamt skall äga RIKAB och att moderbolaget skall upphöra. Pressen, näringslivet, folkrörelserna samt konstnärliga och vetenskapliga akademier skall erbjudas bli ägare till bolagen. Om enskilda ägare t.ex. på grund av jäv inte kan kvarstå som ägare skall aktierna kunna hembjudas till staten. Det skall vara möjligt för regeringen att sälja aktier som den förvärvat genom hembud till viss stiftelse, akademi, sammanslutning eller annan som är att hänföra till någon eller några av de fyra ägargrupperna som skall finnas i fortsättningen. Aktierna i de tre företagen skall vid inledningen av avtalsperioden fördelas med 20 % för näringslivet, 20 % för pressen, 40 % för folkrörelserna och 20 % för den nya ägargruppen bestående av konstnärliga och vetenskapliga akademier samt oberoende kulturella sammanslutningar. (Betr. kulturutskottets av riksdagen godkända förslag se bet. 1991/92:KrU28 främst s. 34--35 och s. 38--40 samt mom. 33, 38 och 39 i hemställan.)
Utskottet
I det föregående har en redogörelse lämnats för de beslut som riksdagen fattat om ägandet av public service-företagen m.m. i den nuvarande Sveriges Radio-koncernen.
I regeringens skrivelse 1992/93:147 om ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten m.m. redovisas att de nuvarande ägargrupperna i en skrivelse till Kulturdepartementet den 22 oktober 1992 har förklarat att det enligt deras uppfattning inte kommer att kunna bildas några ägargrupper från press och näringsliv och att förutsättningarna för att realisera riksdagens beslut angående den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996 m.m. i detta avseende därmed synes kunna brista.
Regeringen konstaterar -- mot bakgrund av ägargruppernas uppfattning -- att riksdagens beslut såvitt avser ägandet av public service-företagen inte kan genomföras. Företrädare för samtliga nuvarande ägargrupper har förklarat sig vilja kvarstå som ägare till Sveriges Radio AB, medan det utreds hur ägandet skall kunna ordnas i framtiden. Det har varit ett starkt önskemål från flera av ägarna att övergångstiden inte blir längre än sex månader. Med anledning därav har regeringen beslutat tillkalla en särskild utredare med uppdrag att lägga fram förslag om hur public service-företagen bör ägas i framtiden. Utredningsuppdraget bör vara slutfört den 31 januari 1993. Därefter avser regeringen att återkomma till riksdagen med förslag om hur frågan om ägande m.m. bör lösas.
Regeringen anför i skrivelsen vidare i huvudsak följande.
De ändrade förutsättningarna för att genomföra riksdagens beslut avser endast ägandet av public service-företagen. Riksdagens beslut innefattar bl.a. att det nuvarande moderbolaget skall upphöra och att Sveriges Radio-koncernen organiseras i tre självständiga aktiebolag. Regeringen anser emellertid att det inte kan begäras av de nuvarande ägarna av moderbolaget att de -- för en så kort övergångstid som nu förutsätts -- skall medverka till den omfördelning av aktierna som riksdagens beslut förutsätter. Ägarna har förklarat sig villiga att kvarstå som ägare i det nuvarande moderbolaget Sveriges Radio AB. Regeringen anser att detta förfarande bör kunna accepteras trots att det innebär att riksdagsbeslutet inte nu genomförs såvitt avser att moderbolaget skall upphöra och aktierna i RIKAB skall fördelas mellan programföretagen. Vidare anser regeringen att bildandet av en fjärde ägargrupp bestående av konstnärliga och vetenskapliga akademier och oberoende kulturella sammanslutningar bör anstå. Riksdagens beslut i övrigt genomförs.
I skrivelsen anger regeringen att moderbolaget, som under övergångstiden skall äga aktierna i dotterbolagen, även bör kvarstå som ägare till koncernens fastigheter. Därutöver skall moderbolaget svara för de uppgifter som enligt lag åvilar moderbolag i en koncern såvitt avser räkenskaper och redovisning. Kostnaderna för moderbolagets verksamhet bör enligt regeringen rymmas inom de koncerngemensamma medel som står till moderbolagets förfogande. Programföretagen kommer att överta moderbolagets funktioner i övrigt.
Skrivelsen utmynnar i att regeringen underrättar riksdagen om de ändrade förutsättningarna för ägandet.
Motionärerna bakom motion Kr4 (s) lämnar en rad synpunkter på det uppdrag som regeringen gett till en särskild utredare om det framtida ägandet av public service-företagen. Bl.a. framhålls betydelsen av programbolagens självständighet och integritet gentemot staten och andra maktgrupper samt av att bolagens karaktär av nationella institutioner med bred förankring och hela befolkningen som uppdragsgivare kommer till uttryck i ägandet. Enligt motionärerna kan avvecklingen av den nuvarande koncernen leda till betydande skattekonsekvenser för de nuvarande ägarna. Frågor av sådan och liknande art bör därför belysas av den särskilde utredaren, som bör redovisa konkreta förslag till lösningar (yrkande 1).
Utskottet delar motionärernas uppfattning att programbolagens självständighet är av stor betydelse. I utredningsdirektiven (dir. 1992:100) anges att en utgångspunkt för utredarens arbete bör vara att den nya ägandeformen för public service-företagen skall säkerställa att programverksamheten kan bedrivas självständigt i förhållande till staten, olika intresseorganisationer och andra maktgrupper i samhället. Utskottet anser med hänsyn härtill att motionärernas önskemål i detta avseende bör kunna tillgodoses utan någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet har erfarit att de nuvarande ägargrupperna hos Kulturdepartementet påtalat att det kan finnas risk för att avvecklingen av koncernen kan leda till skattemässiga konsekvenser för ägarna. Mot denna bakgrund framstår det som självklart att utredaren måste undersöka denna skattefråga och redovisa förslag till lösningar av den. Utskottet utgår därför från att motionsyrkandet blir tillgodosett även i här aktuellt avseende, varför det inte påkallar någon riksdagens åtgärd.
Utskottet utgår från att den särskilde utredaren i sitt arbete samråder med representanter för de nuvarande ägargrupperna. Motion Kr5 (v) erfordrar därför inte någon riksdagens åtgärd i vad avser samrådsfrågan (yrkande 1).
Yrkanden om en stiftelse som ägare till public service-företagen framställs i två motioner, nämligen Kr4 (s) yrkande 2 och Kr5 (v) yrkande 3.
Det ligger inom ramen för den särskilde utredarens uppdrag att undersöka olika alternativ för ett framtida ägande av de olika public service-företagen. I direktiven för utredaren erinras om att stiftelseformen förts fram som ett alternativ senast i anslutning till riksdagsbehandlingen av ägarfrågan våren 1992. Utskottet anser sig därför kunna utgå från att även stiftelseformen kommer att prövas av utredaren. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr4 yrkande 2 och Kr5 yrkande 3.
I flera motioner framställs krav som har till syfte att den fortsatta beredningen av frågan om ägandet av public service-företagen skall ske under parlamentarisk medverkan.
I motion Kr4 (s) yrkas att en parlamentarisk utredning om förändringar av ägandet av public service-företagen skall tillkallas när den särskilde utredarens rapport föreligger (yrkande 3). Motionärerna bakom motion Kr5 (v) framför ett likartat krav, nämligen på att en parlamentarisk beredning tillsätts redan nu (yrkande 2). Även i motion Kr6 (nyd) begärs att ägarfrågan prövas under parlamentarisk medverkan. Motionären framhåller att prövningen bör vara förutsättningslös och att därvid också frågan om ombildning av public service-företagen till folkaktiebolag bör prövas.
Utskottet anser att ansträngningar bör göras för att en så bred politisk enighet som möjligt skall uppnås när det gäller ägandet av public service-företagen. Utskottet har mot denna bakgrund kommit fram till följande.
En beredningsgrupp med uppgift att medverka vid den fortsatta beredningen av frågan om ägandet av public service-företagen bör tillsättas. Beredningsgruppen bör ha parlamentarisk förankring. I gruppen bör samtliga i riksdagen företrädda partier ges representation, varvid hänsyn bör tas till mandatfördelningen i riksdagen.
Beredningsgruppen bör tillsättas omgående, så att den omedelbart kan påbörja sitt beredningsarbete, när den särskilde utredaren redovisat sitt uppdrag. Utredarens förslag bör enligt direktiven läggas fram senast den 31 januari 1993.
Beredningsgruppen skall arbeta skyndsamt, så att regeringen kan förelägga riksdagen en proposition om ägandet av public service-företagen senast den 31 mars 1993.
Beredningsgruppen skall arbeta i kontakt med de nuvarande ägargrupperna.
Beredningsgruppen skall arbeta med utgångspunkt i det förslag som den särskilde utredaren lägger fram. Det skall dock stå gruppen fritt att pröva även andra möjligheter till lösning av ägarfrågan. Gruppen skall särskilt pröva stiftelseformen.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning regeringens skrivelse samt motionerna Kr4 yrkande 3, Kr5 yrkande 2 och Kr6 som sin mening ge regeringen till känna.
I proposition 1991/92:140 om den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996 föreslogs bl.a. att avtalen mellan staten och public service-företagen skulle bli fyraåriga och omfatta perioden den 1 januari 1993--den 31 december 1996. Riksdagen godkände förslaget (yttr. 1991/92:KU3y, bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329).
I motion Kr5 (v) tas frågan om avtalsperiodens längd upp. Mot bakgrund av att vissa av de beslut som riksdagen fattade om Sveriges Radio m.m. inte nu kan genomföras anser motionärerna att det finns anledning att ompröva avtalstidens längd. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag i frågan (yrkande 4).
Enligt utskottets uppfattning finns det ingen anledning att ompröva riksdagens beslut om avtalsperiodens längd. Utskottet avstyrker därför motion Kr5 yrkande 4.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande det uppdrag som regeringen gett till en särskild utredare
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr4 yrkande 1,
2. beträffande samråd med representanter för de nuvarande ägargrupperna
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr5 yrkande 1,
3. beträffande en stiftelse som ägare till public service-företagen
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr4 yrkande 2 och 1992/93:Kr5 yrkande 3,
4. beträffande den fortsatta beredningen av frågan om ägandet av public service-företagen
att riksdagen med anledning av regeringens skrivelse 1992/93:147 samt motionerna 1992/93:Kr4 yrkande 3, 1992/93:Kr5 yrkande 2 och 1992/93:Kr6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en beredningsgrupp med parlamentarisk förankring,
5. beträffande avtalsperiodens längd
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr5 yrkande 4.
Vidare hemställer kulturutskottet att ärendet får upptas till avgörande efter endast en bordläggning.
Stockholm den 15 december 1992
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Monica Widnemark (s) och Simon Liliedahl (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.