c8046846
Bilaga
2009-10-05
Statsrådsberedningen
EU-kansliet
Bidrag från intresseorganisationer om genomförandet av Sveriges nationella
handlingsplan för tillväxt och sysselsättning 2008-2009
1. Folkbildningsförbundet s. 3
i) Inkommen e-post den 9 september 2009, s. 3
2. Folkbildningsrådet s. 4-6
i) Inkommen e-post den 9 september 2009, s. 4
ii) Folkbildningsrådets bidrag till Sveriges handlingsprogram för
tillväxt och sysselsättning, s. 5-6
3. Stockholms handelskammare och Handelskammarförbundet s. 7-10
i) Inkommen e-post den 22 september 2009, s. 7
ii) Organisationens bidrag till Sveriges handlingsprogram för
tillväxt och sysselsättning, s. 8-10
4. Svenska uppfinnareföreningen s. 11-27
i) Inkommen e-post den 24 september 2009, s. 11
ii) Svenska uppfinnareföreningens verksamhetsberättelse 2008, s.
12-27
5. Sveriges exportråd s. 28-124
i) Inkommen e-post den 23 september 2009, s. 28
ii) Sveriges exportråds uppdragsredovisning 2008, s. 29-124
6. Sveriges förenade studentkårer s. 125-136
i) Inkommen e-post den 22 september 2009, s. 125
ii) SFS bidrag till Sveriges handlingsprogram för tillväxt och
sysselsättning, s. 126-128
iii) SFS tidigare kommentarer om arbetet med Lissabonstrategin
2007, s. 129-133
1
iv) SFS tidigare synpunkter på uppföljningsrapporten 2007, s. 134 136
7. Sveriges miljöteknikråd (Swentec), s. 137-248
i) Inkommen e-post den 18 september 2009, s. 137
ii) Swentecs rapport till regeringen maj 2009, s. 138-168
iii) Swentecs rapport till regeringen 2008, s. 169-194
iv) Swentecs rapport om svenska strategier och initiativ för
främjande av miljöteknik, s. 195-247
v) Swentecs rapport om pågående projekt 2009, s. 248
8. Resurscentra nordvästra Dalarna, s. 249-342
i) Inkommen e-post den 28 september 2009, s. 249
ii) En utvärderande studie av ett regionalt resurscentrum för
kvinnors entreprenörskap, jämställdhet och integration, s. 250 326
iii) Entreprenörskap, jämställdhet, integration: 2006-2008, s. 327 334
iv) Resurscentrats projektplan 2006-2008, s. 335-342
2
Folkbildningsförbundet, insänt den 9 september 2009
Wallingatan 38, 111 24 Stockholm
Telefon 08-402 01 50 Fax 08-402 01 59
fbf@studieforbunden.se www.studieforbunden.se
Stockholm den 9 september 2009
Statsrådsberedningen
EU-ministerns kansli
Statssekreteraren
Maria Åsenius
Svar angående Sveriges program för tillväxt och sysselsättning –
uppföljningsrapport 2009
Folkbildningsförbundet har erbjudits möjligheten att lämna bidrag om hur vi verkat för
genomförandet av Sveriges handlingsprogram under 2008-2009. Här följer två exempel.
Aktiv medborgare: Hur då?
Den 14 maj arrangerade EU-kommissionen i Sverige och Folkbildningsförbundet ett möte om aktivt
medborgarskap. Syftet med mötet var att tillsammans finna vägar för att förbättra kommunikationen med
medborgarna rörande frågor som har EU-bäring.
Folkbildningsförbundet presenterade vilka gemensamma beröringspunkter och mål EU-kommissionen och
studieförbunden har för att främja ett aktivt medborgarskap. Studieförbunden bidrog med exempel från
studieförbundens arbete med aktivt medborgarskap. EU-kommissionen delade med sig av sina erfarenheter
att kommunicera om Europa, och Europa Direkt berättade om på vilket sätt EU-kommissionen goes local.
Active Citizenship in Europe
Den 29-30 september kommer Folkbildningsförbundet tillsammans med vår europeiska paraplyorganisation,
EAEA, att arrangera en konferens om aktivt medborgarskap i Europa på Världskulturmuséet i Göteborg.
Syftet med konferensen är att diskutera vilka verktyg européerna har för att påverka vardagsnära frågor som
har EU-bäring. Deltagarna kommer från folkbildningsorganisationer i hela Europa, samt från politiska
församlingar på alla nivåer, från EU-nivå till kommunnivå. Drygt 360 deltagare är anmälda.
Med vänliga hälsningar
Maicen Ekman
Generalsekreterare
3
Folkbildningsrådet, insänt den 9 september 2009
Här är Folkbildningsrådets bidrag till uppföljningsrapport 2009.
Med vänliga hälsningar
Björn Garefelt
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Björn Garefelt
Folkbildningsrådet/ Swedish National Council of Adult Education
Box 38074
100 64 Stockholm
Sweden
tel: +468412 48 09
mobile: +4670694 61 14
4
Dnr 160, 2009, 11
2009-09-09
Statsrådsberedningen
EU-ministerns kansli
103 33 Stockholm
Bidrag till uppföljningsrapport 2009, Sveriges
handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning
Folkbildningsrådet lämnar här underlag till uppföljningsrapporten inom två
områden, folkbildningens bidrag till digital delaktighet och folkbildning för en
ny arbetsmarknad.
Demokrati och digital delaktighet
Folkbildningsrådet har lämnat slutrapport för regeringsuppdraget att
”genomföra särskilda insatser i syfte att förbättra förutsättningarna för äldre och
andra berörda grupper att använda den moderna tekniken” (bilaga, länk). En
idéskrift Fem nycklar till digital framgång, som främst syftar till att inspirera
studieförbunden och folkhögskolorna till nya och fortsatta insatser inom
området produceras för närvarande och distribueras i slutet av oktober.
Digital delaktighet blir i allt högre grad en grundläggande förutsättning för
demokrati i dagens samhälle. Människors möjlighet att skaffa information,
utnyttja offentliga och privata tjänster, kommunicera med andra och påverka sin
egen livssituation bygger alltmer på tillgång till nätet. Det digitala utanförskapet
är fortfarande stort i Sverige, något som undergräver principen om lika
rättigheter för alla medborgare. Det förstärker dessutom utanförskapet på
arbetsmarknaden och motverkar målen om tillväxt och sysselsättning.
Detta är en stor utmaning för det svenska samhället – och svensk folkbildning.
Studieförbunden och folkhögskolorna har unika förutsättningar att bidra till
digital delaktighet i sin verksamhet i kraft av sina breda kontaktytor i
civilsamhället och sin pedagogiska kompetens.
Folkbildning för ny arbetsmarknad
Regeringen har beslutat att inför 2010 föreslå en extra studiemotiverande insats
för arbetslösa ungdomar som inte avslutat sin gymnasieutbildning. Detta i form
av en särskild satsning på folkhögskolorna som omfattar 1 000
utbildningsplatser till en beräknad kostnad om 51 miljoner kronor.
5
Under Almedalsveckan i Visby 2009 genomförde Folkbildningsrådet ett
seminarium kring folkbildningens insatser på arbetsmarknadsområdet. Frågor
som ställdes var: Hur stödjer studieförbund och folkhögskolor personer som står
utanför arbetsmarknaden? Ställer ny arbetsmarknad andra krav på kompetens
och utbildning? (bilaga). Seminariet baserades på utvärderingsrapporten SAGA
och Folkhögskoleinsatser inom jobb- och utvecklingsgarantin. En samlad
analys 2002-2007 (bilaga, länk)
Med vänliga hälsningar
Britten Månsson-Wallin
Generalsekreterare
6
Stockholms handelskammare och Handelskammarförbundet, insänt den 22 september 2009
Hej,
Bifogar Stockholms Handelskammares och Handelskammarförbundets svar på begäran om
bidrag till handlingsprogrammet och uppföljningsrapporten 2009. Vi uppskattar mycket
möjligheten att få lämna dessa bidrag.
Vi ser också fram emot att få kommentera innehållet i uppföljningsrapporten och vill framför
allt påminna om följande punkter som vi framförde förra året:
- Mer fokus bör läggas på åtgärder och förutsättningar som är viktiga för storstadsregionens
tillväxt.
- Mer fokus bör läggas på infrastrukturfrågor. För Sveriges del innebär detta att man måste ha
en genomgripande plan för de investeringar som krävs för att betala av den infrastrukturskuld
som Handelskammaren beräknat uppgår till ca 200 miljarder kronor. Detta påverkar i högsta
grad näringslivets möjligheter att växa och konkurrera internationellt.
Vi är också intresserade av att ge synpunkter på en ny reformerad Lissabonstrategi post 2010
och är tacksamma för en återkoppling till oss om hur processen ser ut när det gäller att bidra
med synpunkter på detta reformarbete. Vi kommer också att bidra till post 2010 processen
direkt till Kommissionen tillsammans med vår europeiska organisation, Eurochambres.
Med vänlig hälsning,
Charlotte Nyberg
CHARLOTTE NYBERG
Chef för Internationella Avdelningen
Stockholms Handelskammare / Stockholm Chamber of Commerce
& The Association of Swedish Chambers of Commerce
charlotte.nyberg@chamber.se
www.chamber.se
Västra Trädgårdsgatan 9
P.O. Box 16050, SE-103 21
Stockholm, Sweden
Phone: +46-70-568 8019 (mobile)
+46-8-555 100 00 (general)
Fax: +46-8-566 316 30
( http://www.chamber.se/ )
7
Charlotte Nyberg,
Chef för Internationella Avdelningen
2009-09-22
Bidrag till Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning –
Uppföljningsrapport 2009
Stockholms Handelskammare och Handelskammarförbundet vill med detta bidrag ge exempel på
några av de projekt som drivs av handelskamrarna och som främjar konkurrenskraften och en
mer hållbar tillväxt och sysselsättning i Sverige och regionalt.
Trampolinen - stärker vår framtida kompetensförsörjning
Handelskamrarna har tagit fram ett långsiktigt koncept för samverkan mellan skola och
näringsliv som heter Trampolinen, som ska få högstadieelever att intressera sig för näringslivet
inför sina kommande gymnasie- och yrkesval. Ett bakomliggande intresse från både företagens
och samhällets sida är också att skapa bättre förutsättningar för att möta näringslivets framtida
behov av kompetent arbetskraft.
I projektet "adopterar" ett företag en högstadieklass i årskurs 7 som det sedan följer till årskurs 9.
Intresset är stort för Trampolinen som genomförs av flera handelskamrar i Sverige. Bara i
Stockholm och Uppsala län kommer 80 projekt, med företag som matchas med skolklasser, att
genomföras under hösten 2009.
Trampolinen bygger på ett partnerskap mellan företaget, skolan/lärarna och eleverna, där
samtliga har att vinna på samarbetet.
Positiva effekter för företaget
• Visa konkreta exempel från företagets vardag
• Stärka varumärket i regionen
• Attrahera framtidens arbetskraft
• Förse skolan med exempel ur näringslivet
• Får insyn i dagens skola
Positiva effekter för skolan
• Förbereder eleverna för framtida utmaningar
• Ökar elevernas förståelse för näringslivet och dess behov
• Använder exempel från verkligheten
• Lär känna de lokala företagen och företagarna
Positiva effekter för eleverna
• Förenklar klivet in i vuxenlivet
• Får inblick i näringslivets behov
• Visar på vilka arbetsuppgifter som finns i ett företag
8
• Ger insyn i vilken utbildning som krävs för olika arbetsuppgifter
• Ger förutsättningar att fatta rätt beslut inför studie- och yrkesval
• Skapar egna relationer.
Läs mera om Trampolinen hos följande handelskamrar:
Stockholms Handelskammare:
http://www.chamber.se/?id=26153
Handelskammaren Mälardalen:
http://www.handelskammarenmalardalen.se/index.php?option=com_content&task=view&id=14
&Itemid=25
Östsvenska Handelskammaren: -
http://www.east.cci.se/?uid=193&header=25
Mötesplats Världen – stärker Värmlands konkurrenskraft
Globaliseringen med nya konkurrensvillkor innebär en stor utmaning, för framförallt de små
och medelstora företagen. Handelskammaren i Värmland har med anledning av detta startat
Mötesplats Världen för att möta företagens behov av information, rådgivning och mötesplatser
relaterade till internationaliseringen. I detta ligger också att Handelskammaren stöttar och
samordnar de olika insatser och aktörer som finns i länet samt kompletterar med nya verktyg
inom området.
Projektets övergripande syfte är att bidra till ökad tillväxt i det värmländska näringslivet, genom
att främja internationalisering i små och medelstora företag. Satsningen innehåller en
kombination av attitydförändrande åtgärder, mötesplatser, rådgivning och information. Alltihop
riktat till små och medelstora företag. Projektet ger företagen förbättrade förutsättningar,
verktyg och metoder för att utöka eller påbörja sin internationaliseringsprocess. Små och
medelstora företag ska kunna välja de tjänster som passar deras behov, utifrån det skede i
internationaliseringsprocessen de befinner sig i.
De insatser och aktiviteter som genomförs inom projektets ramar är anpassade och utformade
för både för små och medelstora företag som antingen redan har nått en viss mognad i sin
internationalisering eller för de företag som står inför att påbörja en
internationaliseringsprocess. Rent konkret arrangeras exempelvis Inspirationsseminarier som
kan ha specifika länder som tema eller ta upp en dagsaktuell fråga kring ämnet
internationalisering. Affärsnätverk kring specifika målmarknader eller kring export i allmänhet.
Nätverken bygger på att ett antal företag samlas runt ett gemensamt intresse för exempelvis en
ny marknad och inom ramen för nätverket får möjligheter att ta del av andras erfarenheter samt
dela med sig av sina egna. Delegationsresor, workshops, mässor och matchmaking är ytterligare
inslag.
Projektarbetet bedrivs i samverkan med de värmländska kommunerna, med företag,
organisationer och näringslivsorganisationer som har utvecklade kontakter med målgruppen
och/eller kunskaper om handel och affärer med andra länder. Aktörerna som ingår i samarbetet
verkar inom skilda områden.
9
Läs mer om projektet hos Handelskammaren Värmland:
http://www.handelskammarenvarmland.se/affarer-varmland/motesplats-varlden.asp
Modernt styrelsearbete stärker företagen
Ett aktivt och professionellt styrelsearbete är ett viktigt medel för att utveckla företaget.
Företagets konkurrenskraft ökar om styrelsen är rätt sammansatt, gör rätt saker och har rätt
arbetsformer. Stockholms Handelskammare har därför skapat en utbildning för ett nytt och
annorlunda styrelsearbete. Detta som svar på ett behov från flera parter: Banker/revisorer
efterfrågar mer kvalificerade personer i många ägarledda mindre företag; Forskare vill engagera
sig i att utveckla sina forskningsresultat kommersiellt – men har dålig kunskap om företagande;
Ledningsgrupper vill få bättre kunskap om hur styrelser agerar. Dessutom finns en önskan att
många fler kvinnor engagerar sig i styrelsearbete. Den kvalificerade diplomutbildning avslutas
med ett skriftligt prov.
Stockholms Handelskammare har till idag utbildat över 500 personer i Stockholm och Uppsala
regionen. Ca 40 % av deltagarna är kvinnor. Utbildningarna är i regel mycket populära och tidigt
fulltecknade. Bland andra deltar åtskilliga kvinnor utsedda av projektet Styrelsekraft –
näringsdepartementets satsning på att öka antalet kvinnor i styrelser runt om i Sverige.
Styrelseutbildningen genomförs hos flera handelskamrar i landet med stor framgång.
Kvinnor är Toppen! Mer kvinnligt företagande i Västerbotten
Företagandet är generellt lågt i Sverige jämfört med andra europeiska länder. Cirka 25 procent av
företagarna i Sverige är kvinnor. Västerbottens län avspeglar landet och har väldigt få kvinnor
som är företagare och Umeå ligger på en bottenplats, tredje från slutet, när man rangordnar bland
landets 290 kommuner. Det kvinnliga företagandet i Sverige ligger på en bottennivå också sett
med europeiska ögon. Vi ligger i dag på 14:e plats bland de 15 gamla EU-länderna. Bara
Danmark ligger sämre till.
Handelskammaren i Västerbotten har utvecklat projektet Kvinnor är Toppen för att stärka företag
med kvinnliga ledare samt att öppna upp för fler kvinnor att starta företag. Projektet syftar även
till att lyfta fram kvinnors företagande i en mansdominerad verksamhet samt att stärka kvinnliga
företagare på ett sådant sätt att de har ambitionen och viljan att växa. Projektet finanseras av
Länstyrelsen i Västerbotten.
Läs mer om projektet hos Västerbottens Handelskammare:
http://www.ac.cci.se/page/projekt/kvinnor_ar_toppen.aspx
Green Solutions from Sweden
Handelskammaren i Mittsverige har varit projektledare för att samla och marknadsföra svenska
cleantech lösningar till omvärlden, bl.a. att bygga upp en hemsida, en databas, en tidskrift och
genomföra andra marknadsföringssatsningar. Läs mer på:
http://www.cleantechregion.com/index.html
10
Svenska uppfinnareföreningen, insänt den 22 september 2009
Översänder Svenska Uppfinnareföreningens Verksamhetsberättelse för 2008.
Hälsningar
Wanja
Wanja Bellander
Svenska Uppfinnareföreningen SUF, Sandelsgatan 21, 115 34 Stockholm, Sweden
Tel: +46 (0)8-545 164 77 vxl -70, Fax: +46 (0)8-545 164 71
Mobil +46 (0)70-733 21 85
Bli medlem i SUF www.uppfinnare.se
11
Verksamhetsberättelse
2008
12
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SUF och omvärlden 3
Svenska Uppfinnareföreningen,SUF, 4
Organisation och ändamål 4
Styrelse, revisorer, och valnämnd 5
SUFs kansli – personal 5
Av SUF utsedda ledamöter i företag och organisationer 5
Anslag och finansiering 6
Kapitalförvaltning 7
Verksamheten 2008 7
Föreningsverksamheten 7
Lotsning i innovationssystemet 8
Utveckling av det innovativa klimatet 9
Forum för immaterialrätt 10
Lobbyverksamhet 11
SUF i framtiden 12
Bilagor:
Remissyttranden under 2008
Lokala uppfinnareföreningar
2
13
SUF och omvärlden
Svenska Uppfinnareföreningen, SUF, verkar i en dynamisk miljö med stora förhoppningar
på innovationer och mindre företags möjligheter att bidra till samhällets positiva utveckling.
De senaste åren har utmärkts av ett stort intresse och fokusering på innovations- och
forskningsfrågor på europeisk nivå. Det mesta samlas under begreppet Lissabonagendan1.
EUs analytiker har pekat på låg effektivitet i det svenska innovationssystemet och bristen på
rådgivningskompetens och kapital i de tidiga utvecklingsskedena.
Inom immaterialrättsområdet har förväntningarna ökat sedan den s.k. Londonöverenskommelsen
har blivit antagen och de immateriella frågorna har stor aktualitet inom
EU.
I höstas presenterade regeringen den forsknings- och innovationspolitiska propositionen.
Denna har fokus på den forsknings- och innovationsverksamhet som är universitetsnära och
vars resurser väsentligt har förstärkts. Villkoren för uppfinnare och entreprenörer, som
verkar utanför de etablerade företagen och universiteten har däremot fått en synnerligen
begränsad uppmärksamhet.
Generellt har tillgången både på kapital från affärsänglar och riskkapitalister minskat och
den pågående finanskrisen kommer sannolikt att medföra ytterligare strypning. ALMI har
dock fått ökade resurser till sin låneverksamhet. ALMI Invest har bildats som skall förse
mindre tillväxtföretag med egenkapital. Nyligen presenterades den s k Folkessonska
utredningen med förslag om finansieringsmetoder i tidiga utvecklingsskeden. Inom skatteområdet
utreds för närvarande bla ett riskkapitalavdrag.
Behovet av stöd till utveckling av ny teknik har understrukits av klimat-, miljö- och
energidebatten. Det finns många nya tekniska lösningar och det finns stora behov, men
resurserna och metoderna att få den nya tekniken till marknaden behöver utvecklas.
Debatten och politiken har i Sverige framför allt koncentrerats till systemfrågor och i mycket
liten grad till den enskildes villkor. SUFs ambition är att lyfta fram den enskilde individens
potential och möjligheter i en dynamisk omvärld.
Inom uppfinnarvärlden har SUF, Uppfinnarkollegiet och Uppfinnarakademin tecknat en
överenskommelse om samverkan som på sikt kan leda till integrering och stärka
uppfinnarens röst i den politiska debatten.
Stockholm april 2009
Peter A Jörgensen Wanja Bellander
Ordförande Verkställande direktör
3
14
Svenska Uppfinnareföreningen, SUF,
är en riksorganisation med 33 lokala uppfinnareföreningar som representerar landets
uppfinnare. Dessa är verksamma i näringslivet, företrädesvis i mindre företag, inom
universitetssektorn och som enskilda uppfinnare.
Syftet med SUFs verksamhet är att främja innovationsklimatet, i synnerhet den enskilde
individens möjlighet att bidra till den framtida förnyelsen och välståndsutvecklingen.
SUF skall både direkt och genom lokalföreningar målmedvetet arbeta för
att samla och sprida kunskap om uppfinnandets allmänna och individuella betingelser
att samla en kompetent uppfinnarkår för uppfinnandets utveckling och
nyttiggörande i näringsliv och samhället i övrigt
att skapa erforderliga resurser för de enskilda uppfinnarnas verksamhet
att främja uppfinningarnas förverkligande inom den svenska företagsamheten
att bevaka och medverka till patentväsendets allmänna tilltro och utveckling
att utgöra ett forum för medlemmarnas idéutbyte och samverkan
att öka förståelsen om uppfinnandets betydelse som kulturinsats och
ekonomisk faktor
att vidga samverkan mellan enskilda uppfinnare, utbildningsväsendet, forskningen och
näringslivet
att utveckla och främja internationell uppfinnarsamverkan
att främja ungdomars engagemang inom uppfinnande och teknisk utveckling
SUF har under den senaste treårsperioden huvudsakligen finansierats genom bidrag från
Vinnova, Innovationsbron AB och Almi Företagspartner AB. Under 2009 kommer SUF i
samverkan med Uppfinnarkollegiet och Uppfinnarakademien att begära medel för en
förnyad treårsperiod 2009-2012.
Organisation och ändamål
Verksamheten bedrivs huvudsakligen dels inom SUF och dess lokalföreningar dels inom
SUF Service AB.
SUF och lokala föreningar
SUF är en ideell förening som, tillsammans med 34 lokala föreningar, arbetar ideellt,
allmännyttigt och är partipolitiskt obunden.
Vid föreningens ordinarie årsmötet 2008 fastställdes föreningens nya stadgar. Dessa innebär
att från och med 2009 är samtliga medlemmar i en lokal förening medlemmar i SUF. SUF har
därmed blivit en starkare organisation med fler medlemmar i lokala föreningar.
SUF Service AB har till ändamål att förvalta SUFs tillgångar, utveckla administrativ service
till SUF och i övrigt utveckla en servicefunktion för olika intressenter inom uppfinnandet.
SUF är delägare i CIEL, Centrum för Innovation i Lidköping, som bl a driver Idéum
Innovationsutbildning AB.
AB SUF Innovation är för närvarande vilande.
4
15
Styrelse, revisorer, och valnämnd
Styrelsen valdes vid årsmötet i Göteborg maj 2008 och konstituerade sig enligt följande:
Ordförande: Peter A Jörgensen.
Ledamöter: Pauline Andersson, Kristian Hansson, Kjell Jegefors, Roland Lindkvist, Lena
Nyström, Mats Olsson, Eva Tornberg och Björn Waenerlund.
Ersättare: Birgitta Folcker-Sundell, Mats Gustavsson, Agne Johansson och Josefin Lassinanti.
Revisorer: Kaj Strandberg, aukt. revisor, Sonny Persson, Leif Sköld samt Lars Jäderström,
aukt rev, suppleant.
Styrelsen är gemensam för föreningen och SUF Service AB.
Till valnämndens ordförande och sammankallande valdes Stig Löfgren. I valnämnden ingår
dessutom Ewa Degerstedt, Donald Erlandsson, Olof Karlsson och Karl-Erik Norling,
Styrelsen har under året genomfört fyra protokollförda möten. Sedan ordinarie årsmötet i
maj har två möten genomförts. Förutom styrelsemöten sker möten i styrelsens arbetsutskott
varav sex är protokollförda.
Två ordförandekonferenser är genomförda. Styrelsens protokoll finns tillgängliga för
medlemmarna på hemsidan.
SUF kansli - personal
VD Wanja Bellander, Maria Necula (100%) patent- och registeransvarig, Malin Mohr (60%)
Informations – och IT ansvarig, Inger Wickström (50%) föreningsadministration. Annika
Malmgren, (konsult) ekonomi – och redovisning.
SUFs kansli är beläget på Sandelsgatan 21 på Gärdet i Stockholm.
Av SUF utsedda ledamöter i företag och organisationer
AB SUF Innovation: Styrelse: Ordförande Peter A Jörgensen, ledamöter Kjell Jegefors, Björn
Waenerlund. Revisor Kaj Strandberg, aukt. Revisor.
Uppfinnarkollegiet: Representant Peter A Jörgensen
Olle Siwerssons Minnesfond: Representant Wanja Bellander
Stiftelsen Agne Johanssons Minnesfond: Ordförande Peter A Jörgensen. Ledamöter Agne
Johansson och Sune Hilstad. Revisorer Lars Kärnekull, aukt revisor och Inger Birgersson,
aukt revisor, ersättare
Lagermanska nämnden: Ledamöter Ulf Jansson, PRV, sammankallande, Ronny Janson,
Ehrners Patentbyrå, Kaj Mickos, SUF, och Åke Olofsson, PRV, sekreterare Herman Phalén,
PRV.
Stiftelsen Tekniska museet: Ledamot Sten Niklasson
5
16
IFIA, International Federation of Inventors Associations: Representant Lennart Nilsson
Stiftelsen SKAPA: Ordförande och ledamot i stiftelsens nationella jury Peter A Jörgensen
samt ledamot i stiftelsens beredningsgrupp Curt Andersson
Idéum Innovationsutbildning AB och CIEL, Centrum för Innovation och Entreprenörskap
i Lidköping: Styrelseledamot Wanja Bellander
Föreningsmedlemmar
Antalet medlemmar vid årets slut:
- 33 lokala idé- och uppfinnarföreningar i landet (36 år 2007)
- personliga medlemmar var 1 788 (att jämföras med 2 091 året dessförinnan)
- företagsmedlemmar var 279 (att jämföras med 369 året dessförinnan)
Medlemsavgiften 2008 har varit 450 kr för både personligt medlemskap och lokal
uppfinnarförening. Avgiften för företagsmedlemskap var 1 400 kr inkl moms. Genom
stadgeförändringen som träder i kraft under 2008 kommer har medlemsavgiften för 2009
sänkts till 40 kr för individuell medlem exkl kostnaden för prenumeration på
medlemstidningen Uppfinnaren & Konstruktören.
Anslag och finansiering
SUF beviljades 2006 ett treårigt anslag på 1,5 miljoner kr per år från VINNOVA, ALMI
Företagspartner AB och Innovationsbron AB. Syftet med anslagen är att SUF skall bidra med
lotsning i innovationssystemet, utveckla det innovativa klimatet samt etablera ett forum för
immaterialrättsutveckling. Anslagen upphör under 2009 och en ansökan om förnyade medel
kommer att ske under 2009 i samverkan med Uppfinnarkollegiet och Uppfinnarakademin.
Som en av stiftarna av Stiftelsen SKAPA, vars uppgift är att årligen utdela ett nationellt
Utvecklingsstipendium, ansvarar SUF för administrationen av stiftelsen och dess stipendier.
Agne Johanssons Minnesfond administreras delvis av SUF.
SUF har erhållit administrationsbidrag för hantering av respektive stiftelses administration.
SUF har under året förbrukat beviljade, 47 000 kr, från Romanusfonden för ”Studier över IPR
– strategier.” SUF har vidare erhållit ett bidrag på 200 000 kr från Sten Gustafssons fond vid
IVA för frågor om immaterialrätt och dess tillämpningar för enskilda uppfinnare/forskare.
Viss ersättning har också erhållits från Nutek för sk MentorRingar.
I övrigt finansieras verksamheten av medlemsintäkter.
Svenska Uppfinnareföreningen, SUF Service AB och AB SUF Innovation årsredovisningar
finns tillgängliga på hemsidan.
Kapitalförvaltning
Föreningens kapital har under 2008 liksom tidigare förvaltats av Catella Kapitalförvaltning i
Catella Stiftelsefond. 2007 års utdelning, 217 000 kr har tagits i anspråk under 2008.
6
17
Föreningens kapital:
Marknadsvärde 2007-12-31 4 337 000 kr
Uttag under perioden: 20080101 -081231 217 000 kr
Bokfört värde 2008-12-31 3 110 853 kr
Marknadsvärde 2008-12-31, varav utdelning
155 000 kr
3 090 178 kr
Verksamheten 2008
SUFs verksamhet under 2008 har fokuserats på följande områden:
A. Föreningsverksamhet
B. Lotsning i innovationssystemet
C. Utveckling av det innovativa klimatet
D. Forum för immaterialrättsutveckling
E. Lobbyverksamhet
F. SUF Service AB
De medel som SUF har erhållit i bidrag från VINNOVA, Innovationsbron AB och ALMI
Företagspartner AB har använts för verksamhet inom områdena Lotsning i
innovationssystemet, Utveckling av det innovativa klimatet och Forum för
immaterialrättsutveckling.
Föreningsverksamheten
SUFs verksamhet bygger på att det finns ett nätverk av aktiva lokala uppfinnareföreningar
där medlemmar träffar likasinnade. SUF har förstärkt och formaliserat samarbete med och
mellan de 34 lokalföreningarna. Lokalföreningarna skall var den naturliga kontakten för
uppfinnare och där skall föreningsaktiviteterna initieras.
Centralt fokuserar SUF på kontakter med myndigheter, organisationer och politiker, samt
bistår de lokala föreningarna med information och medlemsförmåner. I SUFs centrala roll
ingår också att lotsa idébärare rätt i innovationssystemet. Detta sker framförallt genom SUFs
hemsida, samt mail och telefonservice.
Genom SUFs stadgeändring, som träder i kraft i januari 2009, förtydligas rollfördelning
mellan SUF och föreningarna samtidigt som den enskilde medlemmens inflytande i SUF
stärks. De medlemmar som tidigare har varit medlem i en lokal förening blir i och med
stadgeändringen medlem i SUF. Detta medför att det totala medlemsantalet i SUF beräknas
öka från drygt 2 000 medlemmar till ca 3500 under 2009.
Årsmötet 2008 genomfördes i Göteborg i 17-18 maj och arrangerades av Göteborgs
Uppfinnarförening och BohusDals Uppfinnarförening Heureka.
En konferens med lokala ordförande hölls i Stockholm i samband med Tekniska Mässan. Till
konferensen var representanter från Riksdagen, ALMI och PRV särskilt inbjudna. I samband
med konferensen utdelade Agne Johanssons Minnesfond tre stipendier till respektive
Göteborgs Uppfinnarförening, Stockholms Innovatörskrets och LIST, Lokala Innovationer
Skapar Tillväxt, som de tre mest framgångsrika lokalföreningarna under 2008.
7
18
SKAPA- priset utdelades traditionsenligt på Tekniska Mässan till både de lokala
länsvinnarna och den nationella vinnaren som 2008 blev Petra Wadström för projektet
Solvatten AB.
Lotsning i innovationssystemet
Lotsningsfunktionen är en viktig del i SUFs ambition att dels bidra till uppfinnarens
möjlighet att förverkliga sin idé dels öka samhällets förståelse för uppfinnandets betydelse.
SUF verkar för att uppfinnare skall få ett effektivt stöd i kommersialiseringsarbetet. Det
innebär främst att lotsa idébärare till rätt mottagare/instans inom det befintliga systemet. Det
finns ett flertal organisationer som på olika sätt hjälper uppfinnare och innovatörer på deras
väg till kommersiell exploatering. Det är en komplex process med många fallgropar.
För SUFs del sker lotsning av idébärare genom information på hemsidan, personliga
kontakter via telefon av både lokala föreningar och SUF, via SUFs mail, nyhetsbrev osv.
SUFs ambition är i första hand att dels lotsa personer vidare till lokala föreningar för att ge
idébäraren ett nätverk av erfarna uppfinnare i närområdet och få kontakter med andra
resurspersoner, dels lotsa personen vidare till andra organisationer såsom ALMI,
Innovationsbron med flera.
Hemsidans lotsningsfunktion finns under rubriken, ”Gör verklighet av din idé, med ett antal
relevanta frågor och svar samt med koppling till drygt 60 användbara länkar till
organisationer inom innovationsområdet.
Under 2008 besöktes SUF hemsida av fler än 500 000 unika besökare med en genomsnittlig
besökstid på 10 minuter. Via ”Innovationskalendern” presenteras på hemsidan aktuell
information om aktiviteter från hela landet och från olika organisationer. 3-4 evenemang per
vecka publiceras.
Inom ramen för lotsningsverksamheten medverkar SUF i olika utbildningssammanhang
såsom Idéumutbildning. En ”Tekniskt Nyskapande” internatutbildning som omfattar totalt
nio veckor. Den drivs i Lidköping av CIEL AB, som ägs av Lidköpings Kommun, ISF,
Sveriges Ingenjörer och SUF. Vidare bedrivs olika Kortkurser på Idéum som omfattar 1-3 dagar
med olika tema såsom Kreativitet, Immaterialrätt, Prototyper/tillverkningsprocesser, Export.
Kortare seminarier har genomförts i form av en ”road show” ”Bättre skydd för företagens
produkter” på fem orter för totalt ca 250 deltagare under hösten 2008 i samverkan med
Vinnova, PRV, Svenskt Näringsliv, Svenska föreningen mot Piratkopiering och Forum for
Innovation Management och som avslutats med ett seminarium med bl a ansvariga politiker.
SUF har under 2008 också deltagit på mässor och aktiviteter med anknytning till
innovationsvärlden såsom Tekniska Mässan och Formexmässan. Syftet är bl a att finna
kommersialiseringskanaler för uppfinnares idéer. På årets Formexmässa ställde 12
uppfinnare ut i SUFs monter och på Tekniska Mässan 11 stycken.
Till lotsningsverksamheten hör också SUFs allt mer omfattande mediekontakter med syfte
att öka förståelsen för och betydelsen av uppfinnandet.
SUF medverkan årligen i en bilaga till Dagens Industri med titeln ”Idé och Innovation”.
Detta sker i samarbete med ALMI och Mediaföretaget Provisa.
8
19
SUF har även medverkat i flera artiklar om uppfinnande och innovation i dags- och
veckopress. SUF har ett särskilt samarbete med tidningen Uppfinnaren & Konstruktören i
vilken SUF också disponerar två medlemssidor. Tidningen utkommer med 8 nummer per år.
TV o Radio. SUF har bidragit med information och vägledning till SVTs satsning
Drakens Näste som kommer att visas under våren 2009. SUF har även medverkat i
SRs Karlavagnen, som ägnade en hel kväll åt uppfinnande. SUF har medverkat i
olika nyhetsinslag på TV och i radio, bl a i samband med Tekniska Mässan.
SUF har lämnat många förslag på uppfinnare till URs programserie: Hela Apparaten, åtta
program för att stimulera teknikintresset hos ungdomar. Z-TV sände ett 10 minuters film om
arbetet som uppfinnare, för att informera/inspirera ungdomar, där SUF deltog.
Utveckling av det innovativa klimatet
Utveckling av det innovativa klimatet har under 2008 huvudsakligen koncentrerats på
utveckling av projekten: SKAPA, QUIS och MentorRing, samt olika informationsaktiviteter
av olika slag
SKAPA- stipendiet har delats ut sedan 1986 både nationellt och regionalt. SUF är
tillsammans med Stockholmsmässan stiftare till Stiftelsen SKAPA. Stipendiet stöds av
VINNOVA, ALMI, PRV och Stiftelsen Agne Johanssons Minnesfond. Tack vare ett förstärkt
ekonomiskt stöd i synnerhet från Agne Johanssons Minnesfond har stipendiet utvecklats väl
och uppmärksamheten är stor. Årets prissumma var 860 000 kr med ett SKAPApris på
400 000 kr, två stipendier på 50 000 kr vardera och 24 länsstipendiater på vardera 15 000 kr.
2008 års SKAPApris tilldelades Petra Wadström för projektet ”Solvatten”.
QUIS, Qvinnliga Uppfinnare i Sverige, är ett nätverk inom SUF som arbetar för att lyfta fram
kvinnliga innovatörer. QUIS har också medverkat till utställningen Kvinnors Innovationer
på Tekniska Museet. 2009 blir det en vandringsutställning som i samarbete med lokala
uppfinnarföreningar ALMI, Nutek och Svenska Institutet kommer att ”rotera” på 19 platser i
Sverige samt senare även utomlands.
Utmärkelsen Årets Kvinnliga Uppfinnare delas ut på Tekniska museet, den 8 mars av
Margareta Anderssons minnesfond. Ewa Stackelberg och Nadja Ekman blev 2008 års
pristagare för sin uppfinning Pictoglas.
MentorRing är ett projekt som bygger på att i grupp diskutera och stödja kvinnliga
uppfinnare att ta sina idéer från idéstadiet till marknaden, parallellt med kompetenshöjande
föreläsningar. En handledning har tagits fram som erbjuds de lokala föreningarna att driva
egna MentorRingar. Projektet finansieras av NUTEK och ALMI.
SUFs deltar i juryarbetet Finn upp 12-15 år och Ung Företagsamhet 16-19 år. Inför 2009
planeras ett intensivare samarbete mellan lokala uppfinnarföreningar och Ung
Företagsamhet lokalt.
9
20
SUF använder hemsidan, nyhetsbrev och har en kontinuerlig omvärldsbevakning för att bl a
inspirera till uppfinnande och innovation, visa upp förebilder och peka på uppfinnandets
roll i samhället. Vidare har en enkät har genomförts bland SUFs medlemmar tillsammans
med ALMI för att utröna ”Hur blir man som uppfinnare bemött vid kontakter med olika
organisationer, banker osv.”
SUF engageras också som föreläsare. Under 2008 hölls ett seminarium hos CETIS, Centrum
för Teknik i Skolan i Norrköping inför drygt 500 lärare, för att betona vikten av kreativitet
och skapa kontakt mellan skolor och lokala uppfinnarföreningar.
Forum för immaterialrätt
Immaterialrättsfrågornas betydelse har vuxit markant i samband med globaliseringen. Om
Sverige långsiktigt skall kunna konkurrera på en global marknad måste kunskaper och
insikter höjas avsevärt avseende IPR - frågornas betydelse och effekter. Svenska erfarenheter
måste relateras till de internationella IPR- systemen såsom de definieras av nationell lag,
internationella konventioner (t ex PCT), EU-policy och förändringar i den globala IPR -
kartan. Kunskap om dessa trender är en förutsättning för att kunna nyttja SUFs position i det
nationella och internationella remiss- och lobbyarbetet.
SUFs ambition är att bli en organisation med goda kunskaper och insikter om uppfinnares
IPR frågor. Syftet är att främst arbeta som en policyskapande aktör i ett uppfinnarperspektiv.
SUF har sedan hösten 2006 fört diskussioner med olika organisationer och aktörer inom
systemet för att närmare precisera de problem och frågeställningar inom IPR-området som
har aktualitet för enskilda uppfinnare och småföretagare. Behovet av samordning och ett
utökat samarbete med olika organisationer kring immaterialrättsfrågor finns kvar. Detta
samarbete avser information, utbildning och olika former av opinionsbildning.
Under 2008 har SUF fördjupat samarbetet med VINNOVA, PRV, Svenskt Näringsliv och
Företagarna. Detta resulterade bl a i den tidigare nämnda ”road showen”. Samarbetet
kommer att fortgå även under 2009.
SUF har under 2008 aktiverat sig i remissarbetet kring IPR frågor och EU och deltar i de
hearings som Justitiedepartementet anordnar i samband därmed. SUF kommer att fortsätta
denna bevakning och påverka Sveriges ståndpunkter. SUF har en särställning, då
organisationen bevakar de mindre resursstarka parterna. Spelreglerna på denna arena
bestäms i hög grad av tillgången på resurser.
Stora ambitioner har lagts ned på att skapa en aktuell hemsida rörande IPR frågor både vad
gäller nyhetsbevakning och saklig information. Tex har avtalsmallar reviderats, de av SUF
tillhandahållna värdebevisen för fri konsultation hos patentombud har förlängts att gälla
även under 2009 och rättsskyddsförsäkringen för Immateriella rättigheter har lanserats till
SUFs medlemmar.
Beträffande försäkringen har SUF också diskuterat med Factor, som är
försäkringsmäklare, om att kunna erbjuda även icke -SUF medlemmar försäkringen.
Avsikten är att kunna bredda basen för försäkringen och därmed få en kraftfull
försäkringslösning i framtiden.
10
21
Under 2008 genomförde SUF en Studie kring patentstrategier med finansiering från
Romanusfonden. Rapporten presenterades i dec 2008. En av slutsatserna är att kunskapen
om patentstrategier är bristfällig och att patentstrategin har blivit en alltmer viktig
komponent i ett projekts affärsstrategi. SUFs ambition är att följa upp studien med andra
studier under förutsättning att finansiering kan erhållas.
Under 2008 har SUF kunnat aktualisera de internationella frågorna tack vare ett bidrag från
Sten Gustafssons fond. SUF har ökat sitt engagemang i IFIA, International Federation of
Inventors Association och deltog i föreningens 40 års jubileum i Kina. SUFs representant
Lennart Nilsson har valts in i dess styrelse, med särskilt ansvar för europeiskt samordning.
Ambitionen är att bli mer aktiv på EU-arenan för att bättre kunna informera uppfinnare och
påverka opinionsbildare.
Intresset för arbetstagares uppfinningar har ökat och SUF har tagit fram en PM kring detta
och lagt ut den på hemsidan.
En central del inom SUFs immateriella område är de tjänster som SUF erbjuder rörande
patentbevakningen. Under 2008 bevakades drygt 1400 patent i 52 länder på uppdrag
av 240 uppfinnare. Utöver Sverige omfattar bevakningarna främst USA, Tyskland och EPO
patent.
SUF håller sig uppdaterade inom immaterialrättens område och sprider information om
nyheter och aktiviteter både nationellt och internationellt genom att löpande delta i
seminarier om IPR frågor och genom samverkan med andra organisationer.
SUF deltar bla aktivt i PRVs kundgrupp. Frågor som diskuteras där ligger på både nationell
och internationell nivå och avsikten är att förbättra kommunikationen om immaterialrätt
samt förbättringar inom detsamma. SUF är också medlem i SFIR, Svenska Föreningen för.
Industriellt rättsskydd, och deltog som sponsor vid SFIR:s 100 års jubileum i augusti samt i
utställningen Likt/Unikt på Tekniska museet.
Lobbyverksamhet
Under 2008 har olika aktiviteter prioriterats för att göra politiker och myndigheter
uppmärksamma på uppfinnarens roll i innovationssystemet. Omfattande remissverksamhet
har bedrivits.
De frågor som SUF har fokus på är
• Stimulans för privata investeringar i tidiga skeden i utvecklingsprojekt. Detta
inkluderar skatteområdet
• Ökade offentliga investeringar i tidiga skeden i utvecklingsprojekt
• Affärsidéer utanför universitetssektorn bör få lika goda villkor som inom
universitetssektorn. Detta gäller i synnerhet möjligheten till rådgivning.
• Immaterialrättsområdet
Under 2008 har olika aktiviteter prioriterats för att göra politiker och myndigheter
uppmärksamma på uppfinnarens roll i innovationssystemet. Flera frukostmöten har
genomförts i Riksdagen i samråd med Forum för Uppfinningar och Innovationer (FUI) av
11
22
ledamöter med intresse för innovationsfrågor. SUF har en nära kontakt med nätverket. En
utställning med 10 miljöinnovationer genomfördes i Riksdagen den i december 2008.
SUF har under 2008 haft ambitionen att utöka samarbetet främst med Uppfinnarkollegiet och
Svenska Uppfinnarakademin så att uppfinnandets frågor får ett gemensamt språkrör. Under
våren 2009 har en sådan gemensam överenskommelse träffats mellan organisationerna.
I Almedalen i juli besökte SUF innovationsrelaterade seminarier, samt knöt strategiska
kontakter. Planering inför ett eventuellt SUF-deltagande Almedalsveckan 2009.
Två artiklar har varit införda i Dagens Industri, dels kommentar till Forsknings &
Innovationspropositionen dels om Innovationsåret 2009, tillsammans med bl a ISF, Unionen
och SKTF .
SUF har tillsammans med Uppfinnarkollegiet och Uppfinnarakademin yttrat sig över två
utredningar dels statligt finansierad Företagsrådgivning – För fler och växande företag ,
FBA, Stockholm 2009-02-02 dels om Innovationer och företagande – Sveriges framtid SOU
2008:121
SUF i framtiden
SUF har tecknat en överenskommelse med Uppfinnarkollegiet och Uppfinnarakademin om
samverkan som på sikt kan leda till ett samgående mellan organisationerna. Det förslag till
framtida finansiering som presenterats för SUFs nuvarande finansiärer omfattar även
Uppfinnarkollegiet. Dessutom ingår Svenska Uppfinnarakademin i samarbetet utan
önskemål om särskilda medel.
SUFs verksamhetsplan för åren 2009 – 2012 återspeglar den gemensamma framtida
ambitionen för de tre organisationerna som är att
• Ge de lokala föreningarna ökad möjlighet att genom utbildning och stöd assistera
uppfinnare på vägen från idé till marknad. Syftet är också att öka uppfinnarnas
kontaktytor. Kommersialisering kommer att var i fokus.
• Förbättra kommunikationen om innovationsprocessen och dess betydelse för
samhällsutvecklingen bl.a. genom en årlig ”Uppfinnardag”. Här är målgruppen
media, opinionsbildare och allmänhet.
• Öka kontakterna på den internationella arenan i synnerhet inom EU. Det är där
spelreglerna i hög grad bestäms och det är viktigt att kunna förmedla dessa signaler
till svenska uppfinnare och opinionsbildare. Detta gäller IPR och politikens allmänna
inriktning likaväl som exempelvis detaljerade statsstödsregler.
SUF, Uppfinnarkollegiet och Uppfinnarakademin har gemensamt i remissvaren till
utredningarna ”Statligt finansierad Företagsrådgivning – För fler och växande företag” FBA,
Stockholm 2009-02-02 och ”Innovationer och företagande – Sveriges framtid” SOU 2008:121,
föreslagit att ett NIONDE INNOVATIONSKONTOR bör inrättas. Detta skall ges
rådgivningsresurser likvärdiga med de andra åtta, som utredningen föreslår, och vara
specialiserat på rådgivning i tidiga skeden i synnerhet avseende verifiering,
marknadsanalys, IPR-strategier, finansiering och kommersialisering. Det nionde kontoret
12
23
skall erbjuda de icke universitetsnära företagen likvärdiga resurser vad gäller rådgivning
som gäller inom universitetsvärlden. Kontoret skall inte enbart vara lokaliserat på en plats.
Dessutom anser organisationerna att de lokala uppfinnarföreningarna kan spela en mer
framträdande roll i den regionala samverkan.
Organisationerna avstyrker den centrala roll som Almi föreslås få då vi bedömer att de olika
roller Almi föreslås få dvs. rådgivning och lån i tidiga skeden och ägarkapitalförsörjning kan
i kombination komma att skapa intressekonflikter.
Vi föreslår vidare att en ny finansieringsmodell med namnet TILLVÄXTINVEST bildas. Den
innebär att privata riskkapitalister får låna tre gånger det egna kapitalet av staten. Dessa får
därmed fyra gånger så stor möjlighet att investera i ägarkapital i nya företag. Modellens
förebild finns i USA och kallas Small Business Investment Corporations – SBIC
13
24
Remissvar 2008
Yttrande till Utbildningsdepartementet DrU2008/2293/f
Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans SOU 2008:3
Yttrande till Justitiedepartementet och Näringsdepartementet
Om förslag till översättningar och fördelning av avgifter med anledning av ett
eventuellt Gemenskapspatent – JU2008/358/L3
Sveriges uppfinnare lämnar synpunkter på Lissabonstrategin
- Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning 2008-2010
14
25
Lokala Uppfinnarföreningar 2008
AFI, ABB Free Innovators Västerås
Aktiva Innovatörer c/o BRG Göteborg
Blekinge Uppfinnareverkstad Svängsta
Bohus-Dals Uppfinnarförening Heureka Uddevalla
Dala Bergslags Uppfinnare Ludvika
Finnvedens Uppfinnarförening Kulltorp
Göteborgs Uppfinnareförening GUF Göteborg
Idé Forum, Luleå Uppfinnareförening Luleå
Idé-Akuten i Boden/Harads Harads
Idé-Forum Skellefteå Skellefteå
Idéforum Ångermanland Örnsköldsvik
Idérika kvinnor i Norrbotten Luleå
Jämtlands Uppfinnarakademi Innovation Z Östersund
Kalmarbygdens Idé & Uppfinnarförening KIUF Kalmar
Karlsborgs Uppfinnarföreningen Mölltorp
Kreativt & Tekniskt Forum Blekinge Karlshamn
Kvinnliga Innovatörer i Uppsala län Knivsta
Landskrona Innovations- och UtvecklingsForum Asmundstorp
LIST, Lokala Innovationer Skapar Tillväxt Bollnäs
Malmö Uppfinnarförening Lund
Mitt-Idé Uppfinnarförening i Ånge Ånge
Oppinova Innovatörs- och Uppfinnareförening Flen
STIK Stockholms Innovatörskrets Stockholm
SUF Halland Varberg
SUF Helsingborg Höganäs
SUF Umeå Umeå
SUF - Örebrogruppen Örebro
Sundsvall-Timrå Uppfinnare o Innovationsförening (STUIF) Timrå
Täby-Danderyd Uppfinnarförening (TDU) Täby
Uppfinnare och Innovatörer i Alfred Nobels Karlskoga Karlskoga
Uppsala Idé & Uppfinnarförening Uppsala
Västra Värmlands Uppfinnarförening VVU Arvika
Ängelholm-Båstad Idé- & Uppfinnarförening Ängelholm
15
26
16
VINNARE AV 2008 ÅRS
SKAPASTIPENDIUM
400 000 KRONOR
PETRA WADSTRÖM
PROJEKT: SOLVATTEN
---------------
50 000 KRONOR
AASE BODIN, HENRIK BÄCKDAHL, PAUL GAUTENHOLM, LENA
GUSTAFSSON, BO RISBERG
PROJEKT: DRESSERADE BAKTERIER
----------------
50 000 KRONOR
MATHIAS KARLSSON
PROJEKT: MIKROVOLYMBASERAD SYREBRISTDETEKTION
------------------
ÅRETS KVINNLIGA UPPFINNARE
EWA STACKELBERG OCH NADJA EKMAN
PROJEK:T PICTOGLAS
27
Exportrådet, insänt den 23 september 2009
Exportrådet tog för en tid sedan emot en inbjudan att bidra med hur vi bidragit till genomförandet av
rubricerade handlingsprogram. Vi lämnar härmed, huvudsakligen genom referenser till vår gängse
rapportering till staten (UD), några upplysningar som kan användas som inspel till
uppföljningsrapporten.
Staten, genom Utrikesdepartementet, och näringslivet, genom Sveriges Allmänna
Utrikeshandelsförening, driver sedan 1972 Exportrådet som nationellt serviceorgan för
exportfrämjande. Verksamheten bedrivs utomlands vid drygt 60 egna kontor i över 50 länder och i
Sverige vid huvudkontoret i Stockholm, liksom genom regionala exportrådgivare för samtliga län. Ett
nära samarbete sker med svenska utlandsmyndigheter på kommersiellt intressanta marknader.
Exportrådet skall göra det enklare för svenska företag att växa internationellt. Exportrådets
verksamhetsstrategi är att kunna tillhandahålla:
Information och upplysning om förutsättningarna för internationella affärer för
att stimulera och inspirera nya/fler företag
Kapacitet och metoder för systematisk marknadsanalys ställd mot svensk
resurs-/kompetensbas och svenska företags komparativa fördelar
Tjänster särskilt riktade till småföretag
Vår förmåga att ge svenska företag den service de efterfrågar bygger på att vi kan erbjuda:
Närhet, kompetensutveckling och inspiration till företagen hemma
Hållbar närvaro, marknadskunnande och kontaktnät i utlandet
Analytisk kompetens och professionell, handfast vägledning för internationell
affärsutveckling i hela kedjan från första steget ut till konkret affär
De aktiviteter vi genomför med finansiering, helt eller delvis, från statens uppdrag till Exportrådet är
centrala element i vårt samlade erbjudande till företagen, i synnerhet till de mindre som har ringa eller
ingen exportvana. Vid sidan av tjänster som helt eller delvis finansierats inom ramen för statens
uppdrag, erbjuder Exportrådet företagen marknadsprissatt, företagsanpassad och konkret rådgivning
till stöd för företagens internationella affärsutveckling.
Mot den bakgrunden är Exportrådets verksamhet, typiskt sett, ägnad att bidra till svenska företags
framgångar på utlandsmarknaderna och att därmed kunna ge sina bidrag till de exportinkomster som
skapar sysselsättning och välstånd i Sverige.
Mer detaljerad information om verksamheten återfinns i bifogade årsrapport för 2008 till staten (UD).
Bästa hälsningar - för Exportrådet
ANDERS WENSTRÖM Vice President
Public Affairs
Exportrådet / Swedish Trade Council
(World Trade Center, Klarabergsviadukten 70)
Tel: +46 8 588 660 00, 588 661 04 (direct)
Fax: +46 8 588 661 90
Mobile: +46 733 476 476
anders.wenstrom@swedishtrade.se
www.swedishtrade.se
28
2008
Redovisning av statens
uppdrag till Exportrådet
29
30
Innehållsförteckning
Överblick och sammanfattning
1 Inledning …………………………………………………………………………………….……………… 10
Exportutvecklingen – förutsättningar, trender och strategi …………………………………. 10
Mål och resultat – en översikt ………………………………………………………………………. 18
2 Grundläggande exportservice ………………………………………….………………………………. 22
Förfrågningar, information och analys………………………………………..…………………… 22
Allmänt Sverigefrämjande …………………………………………………..………………………. 24
Personlig rådgivning till företag ……………………………………………………………………. 25
Samverkan med övriga handels- och investeringsfrämjande aktörer ………………..……. 26
3 Kompetensutveckling för företag ………………………………………..……………………………. 34
Grundläggande rådgivning i Sverige till småföretag/regional exportrådgivning m.m. 34
Utlandsbilden i Sverige ………………………………………………………………………………. 37
Seminarier och avgiftsbelagda webbtjänster……………………………….……………………. 38
4 Riktade insatser för internationellt affärsfrämjande ………………………………………………. 39
Riktade främjandeinsatser på utlandsmarknader ………….…………………………………… 39
Affärschans; strategisk marknadsanalys…………………………….……………………………. 40
Internationell marknadsföring av branscher …………..………………………………………… 41
Övriga branschaktiviteter ……………………………………………………………………………. 47
Internationellt upphandlade/finansierade affärer ……………………..………………………. 48
5 Företagsspecifik affärsutveckling …………………………………………………….………………. 53
6 Marknadskommunikation ………………………………………………………………………………. 54
7 Övrig verksamhet …………………………………………………………………………………………. 56
8 Personal …………………………………………………………………………………………….………. 59
9 Ekonomi; fördelning/allokering av medel ……………………..……………………………………. 61
Bilagor
1 Organisationsöversikt
2 Aktuella särskilda regerings- eller departementsuppdrag
3 Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
4 Disposition av det statliga årsuppdraget 2008
1
31
2 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
32
Överblick och sammanfattning
Fundamenta
Svenska staten, genom Utrikesdepartementet, och näringslivet, genom Sveriges Allmänna
Utrikeshandelsförening, driver sedan 1972 Sveriges exportråd (Exportrådet) som nationellt
serviceorgan för exportfrämjande. Exportrådets verksamhet regleras av ett avtal mellan
svenska staten och Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening samt av särskilda stadgar.
Verksamheten bedrivs utomlands vid drygt 60 egna kontor i över 50 länder och i Sverige
vid huvudkontoret i Stockholm, liksom genom regionala exportrådgivare för samtliga län.
Ett nära samarbete sker med svenska utlandsmyndigheter på kommersiellt intressanta
marknader. Exportrådets utlandsorganisation har under 2008 utökats med närvaro på
ytterligare en handfull marknader. Några andra etableringar har konsoliderats under året
genom att handelskontor inrättats. De flesta nya kontor är små och agerar i nära samspel
med ett närbeläget, större Exportrådskontor med subregionalt ansvar. En aktuell
organisationsöversikt finns i bilaga 1.
Exportrådet arbetar i samverkan med handels- och investeringsfrämjande aktörer med
skilda men sammanhängande uppdrag, främst:
- Aktörerna inom Nämnden för Sverige-främjande i Utlandet (NSU):
UD/utrikesförvaltningen, Invest in Sweden Agency, Svenska Institutet,
VisitSweden AB)
- Exportfinansierande aktörer (Exportkreditnämnden, AB Svensk Exportkredit,
Swedfund International AB)
- Handelspolitiska/-tekniska partners (i första hand Kommerskollegium och
Tullverket)
- Näringslivsutvecklande aktörer (Almi Företagspartner AB, NUTEK, Vinnova m.fl.)
- Handelskamrar och andra sammanslutningar av företag.
Export- och valutautveckling
De svenska företagens internationalisering har oavbrutet ökat under de senaste decennierna.
Den svenska exporten av varor och tjänster motsvarar idag 52 procent av BNP. Sveriges
beroende av en stark utrikeshandel understryks därmed alltmer.
År 2008 blev ett år av recession för världsekonomin. Svensk export inledde året starkt, men
svängde brant ned under andra halvåret, en konsekvens av den snabbt försämrade
internationella konjunkturen. För fjärde kvartalet 2008 minskade varuexporten med 7
procent i värde från motsvarande period föregående år, det svagaste utfallet sedan 1975.
Eftersom priserna i svenska kronor höjdes mot slutet av året lär volymfallet ha varit ännu
större.
Sett över hela 2008 ökade varuexporten dock med 5 procent i värde. Exporten av tjänster
växer mest - den stod 2007 för 14 procentenheter medan varuexporten stod för 38
procentenheter av BNP.
Utvecklingen på valutamarknaderna har varit dramatisk under 2008. De stora svängningar
som skett kommer att få konsekvenser för internationell handel och för svensk export.
3
33
Svenska exportföretag som har en betydande del av sina kostnader i Sverige och en
välfungerande försäljning internationellt kan se fram emot ökade vinster i kronor och får
därmed ökade möjligheter att ta marknadsandelar, även om detta alltid är svårt i en vikande
marknad.
Sverige har betydande överskott i bytesbalansen och det är troligt att kronan stärks igen när
väl den internationella ekonomin och finansmarknaden stabiliseras. Däremot skapar den
svaga kronan ett hinder för svenska företag som vill bygga upp en marknadsorganisation
utomlands och inte kan finansiera denna med i motsvarande grad ökande exportintäkter.
Trösklarna blir därmed högre för företag med liten internationaliseringsgrad.
Exportrådets erbjudande till företagen; verksamhetstrender
De aktiviteter vi genomför med finansiering, helt eller delvis, från statens uppdrag till
Exportrådet är centrala element i vårt samlade erbjudande till företagen, i synnerhet till de
mindre som har ringa eller ingen exportvana. Möjligheten att kunna erbjuda helt statligt
finansierade tjänster, samfinansierade aktiviteter och helt företagsspecifika insatser mot
marknadsmässigt arvode – och samspelet mellan dessa insatser - gör vårt erbjudande till
företagen unikt.
Verksamhetsåret 2008 har överlag präglats av en hög aktivitetsnivå. Inledningen på
verksamhetsåret var mestadels trög – till viss del en säsongsmässig företeelse. Men i början
av året lades också stor energi på att förbättra Exportrådets interna processer för
marknadsföring, försäljning och leverans av våra tjänster, liksom på att effektivisera våra
system inom ekonomi- och personalhantering.
Under senare delen av året tvingades utlandskontoren, allmänt sett, lägga ner väsentligt mer
tid för varje uppdrag än tidigare - finanskrisen och den betydande nedgången i
världsekonomin har naturligen fått till följd att företagen/kunderna tvekar inför eller skjuter
på sina utlandssatsningar. En viss avmattning i efterfrågan på Exportrådets tjänster kunde
noteras på ett antal marknader som var/är särskilt starkt påverkade av konjunkturnedgång
och oron på finansmarknaden.
Men även om vi befinner oss i en världsekonomisk uppförsbacke så vittnar orderingången
inför 2009 om att det fortfarande finns betydande outnyttjade affärsmöjligheter för svenska
företag.
Strategi, mål och resultat
Exportrådet skall göra det enklare för svenska företag att växa internationellt. Exportrådets
verksamhetsstrategi är att kunna tillhandahålla:
Information och upplysning om förutsättningarna för internationella
affärer för att stimulera och inspirera nya/fler företag
Kapacitet och metoder för systematisk marknadsanalys ställd mot svensk
resurs-/kompetensbas och svenska företags komparativa fördelar
Tjänster särskilt riktade till småföretag
Vår förmåga att ge svenska företag den service de efterfrågar bygger på att vi kan erbjuda:
Närhet, kompetensutveckling och inspiration till företagen hemma
Hållbar närvaro, marknadskunnande och kontaktnät i utlandet
Analytisk kompetens och professionell, handfast vägledning för
4 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
34
internationell affärsutveckling i hela kedjan från första steget ut till
konkret affär
Exportrådet har under lång tid fått omfattande uppdrag från staten. Att döma av
återkommande markeringar i budgetpropositioner till Riksdagen och på annat sätt drar vi
slutsatsen att vi väl motsvarat uppdragsgivarens förväntningar. Den särskilda översyn av
export- och investeringsfrämjandet som under våren 2007, på Regeringens uppdrag,
genomfördes av oberoende konsulter bekräftar detta. Samma slutsats bör kunna dras av
den genomlysning av verksamheten som under 2008 gjorts av Exportutredningen (SOU
2008:90).
Under 2008 genomförde Exportrådet en ny mätning av kundernas uppfattning om våra
tjänster och det vi levererar. Det samlade NKI-värdet (56) är stabilt högt och innebär i allt
väsentligt att det stora flertalets uppfattning, precis som vid förra mätningen år 2006,
återspeglar olika grader av nöjdhet. NKI-noteringen får anses vara godkänd men vi
fortsätter sträva efter att nå över 60-strecket.
Om man ser närmare på resultatet av mätningen, visar det sig att trenden i stora stycken är
positiv. När det gäller frågor om Exportrådets kompetens kunde vi registrera ett klart bättre
betyg än i 2006 års undersökning. De frågor som var relaterade till specifika tjänster gav
också ett genomgående bättre värde än i 2006 års undersökning. Exportrådet tolkar
resultatet som att trenden är positiv, men att kunderna också ställer allt högre krav på oss.
Bland de enskildheter för vilka kunderna markerat lägre betyg än genomsnittet finns –
liksom vid förra mätningen - att vi kan bli bättre på att följa upp våra insatser.
Vi fortsätter ambitionen att systematiskt följa upp våra insatser för att få företagens
uppfattning om värdet av vårt bidrag till deras affärsutveckling. Det arbete som inleddes
under 2007 har fortsatt under 2008 med syfte att väsentligt bättre än hittills systematisera
effekt- och nöjdhetsmätningar över hela linjen.
Det fulla genomförande av ett sådant system har blivit något fördröjt p.g.a. att processen
med specifikation och upphandling av nödvändiga IT-verktyg (kundregister, s.k. CRMsystem
för att hantera kundrelationer etc.) blivit mer komplex och utdragen än väntat. Vi
räknar med att det system vi sålunda utformat kommer i full tillämpning under våren 2009.
När detta är sagt, måste noteras att det finns naturliga och ofrånkomliga begränsningar i
hur exakt man kan mäta effekter och resultat av våra insatser på företagens utveckling. Det
ligger ett klassiskt dilemma i svårigheten att otvetydigt verifiera vilken marginalnytta just vår
input haft för kundföretagens affärsresultat.
Redogörelsens uppläggning
Mot bakgrund av Regeringens riktlinjer till Exportrådet för verksamheten under 2008
(regeringsbeslut 2007-12-19) har årsuppdraget, omfattande 193,0 milj. kr., primärt fördelats
på de verksamheter som angetts som särskilt prioriterade:
- Grundläggande exportservice (exportinformation, svar på förfrågningar, medverkan
i planering och genomförande av statsbesök och andra exportrelaterade evenemang
m.m.)
- Regional exportrådgivning för små företag
- Riktade insatser för internationell affärsutveckling (primärt s.k. AffärsChans-projekt)
- Internationellt upphandlade/finansierade affärer.
5
35
Under 2008 har Exportrådet därutöver genomfört ett antal tilläggsuppdrag avseende
särskilda insatser inom strategiskt intressanta marknader och branscher. En
sammanställning av sådana uppdrag finns i bilaga 2. Dessa uppdrag avrapporteras antingen
i denna redogörelse eller i särskild dokumentation.
I denna verksamhetsberättelse redovisas Exportrådets aktiviteter enligt den sedvanliga
indelningen i fyra verksamhetsområden:
Grundläggande exportservice
Kompetensutveckling för företag
Riktade satsningar för internationellt affärsfrämjande
Företagsspecifik affärsutveckling (helt översiktligt)
Redogörelsen bygger på ett mycket omfattande material från såväl utlandsorganisationen
som enheter i Sverige, ett material som överlag redovisar våra aktiviteter i stor detalj. En
sammansmältning av detta material har varit nödvändig för att göra rapporten tillgänglig
och överblickbar. I bilaga 3 redovisas större främjandeaktiviteter som Exportrådet
genomfört eller medverkat i, med finansiering - helt eller delvis - ur antingen årsuppdraget
eller särskilda uppdrag. Om så skulle önskas, kan vi lämna ytterligare information om
enskilda aktiviteter.
Grundläggande exportservice
Inom verksamhetsområdet Grundläggande exportservice utför Exportrådet ett antal tjänster
som tack vare finansiering från statens årsuppdrag kan erbjudas avgiftsfritt för företag och
andra intressenter. Verksamheten, som också omfattar central insamling/förmedling av
information och analys, bedrivs både vid Exportrådets utlandskontor och centralt i Sverige
inom avdelningen Business Analysis & Information med underliggande enheter Market
Information och Trade Facilitation. Genom denna verksamhet kan vi ge kunderna
grundläggande marknadsinformation och exportteknisk rådgivning genom att svara på
inkommande frågor, identifiera affärsmöjligheter och producera s.k. fact packs och andra
webb-baserade tjänster. Frågorna besvaras i någon form inom 48 timmar.
Den process för exportservicen som vi tillämpat under senare år innebär att kunderna
dirigeras att först söka i den s.k. FAQ-databasen (Frequently Asked Questions) på Exportrådets
hemsida. Finner de inget svar där, fyller de i sin fråga och kontaktuppgifter i ett
webbformulär. Om frågan avser förhållanden på en specifik marknad skickas den vidare för
handläggning till berört utlandskontor. Denna arbetsprocess har medfört en minskning av
antalet inkommande direkta förfrågningar - allt enligt vår målsättning att kunna ägna mer
tid åt särskilt affärsmässigt intressanta frågor. Antalet förfrågningar uppgick under 2008 till
ca 27 000. Till det ska läggas ca 900 sökningar per månad i FAQ-databasen. Parallellt med
att detta nya arbetssätt introducerats fortsätter utnyttjandet av Exportrådets webb-tjänster
att öka.
Inom verksamhetsområdet deltog - i väsentligt högre grad än tidigare år - utlandskontoren i
att ta emot besök från Sverige, i lokalt samarbete med ambassad/konsulat och andra
Sverigefrämjande aktörer.
Kontoren har också haft omfattande kontakter med företag,
främst små och medelstora, i samband med ett stort antal besöksresor till Sverige. Vår
personal fick därmed tillfällen till personlig rådgivning och inspiration med utgångspunkt
från deras kännedom om förhållanden, förutsättningar och möjligheter på de marknader
där de är verksamma.
6 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
36
Kompetensutveckling för företag
Exportrådet har under 2008 fortsatt att utveckla sin regionalt förankrade service till små
företag med grundläggande avgiftsfri rådgivning och exportförberedelser på hemmaplan.
Exportrådets regionala exportrådgivare (RER) täcker alla län/regioner i Sverige, samverkar
nära med övriga berörda aktörer, främst Almi Företagspartner AB och regionala
handelskamrar, och utgör samtidigt en fokalpunkt i sina regioner för Exportrådets
utlandsorganisation.
Under verksamhetsåret 2008 har Exportrådets rådgivare haft personlig kontakt med ca 1
800 små företag. Av dessa företagskontakter har knappt 1 000 lett till konkret rådgivning
kring internationalisering. De regionala exportrådgivarna har vidare genomfört eller
medverkat i ett hundratal inspirationsseminarier kring internationell affärsutveckling, ofta i
samverkan med ovan nämnda regionala aktörer och våra utlandskontor.
Under året har Exportrådet byggt vidare på det under 2007 etablerade nätverket av s.k.
exportmentorer, bestående av framgångsrika exportörer i småföretag som kan fungera som
inspiratörer för andra företag och som idégivare till Exportrådet. Med utgångspunkt från
ett särskilt regeringsuppdrag har Exportrådet under 2008 genomfört särskilda insatser för
nätverksbildning med företagare med utländsk bakgrund (en särskild rapport har lämnats i
december 2008). Syftet har varit att:
- ta vara på den kompetens och kunskap om marknader och behov som företagare med
utländsk bakgrund besitter;
- skapa bättre förutsättningar för dessa företags utveckling på hemmamarknaden;
- åstadkomma ett bättre samarbete mellan näringslivsfrämjande organisationer.
Många fler svenska företag har potential att växa internationellt. Exportrådet har även
under 2008 i olika former arbetat för att vidarebefordra kunskap och insikt om
internationella marknader och deras möjligheter, som bidrar till att fler företag tar steget ut i
världen – en korrekt och inspirerande utlandsbild i Sverige. Detta har skett i samband med
den årliga Stora Exportdagen, återkommande regionala exportdagar ute i landet och på
annat sätt.
Riktade satsningar för internationellt affärsfrämjande
På samma sätt som under de senaste åren har utrymmet för riktade satsningar på
intressanta eller snabbväxande marknader varit begränsat under 2008. En medveten
allokering till aktiviteter där medverkande företag kunnat bidra finansiellt för att skapa en
hävstångseffekt – och ett antal marknadsspecifika tilläggsuppdrag från staten - har dock
gjort att aktivitetsnivån ändå kunnat hållas på en acceptabel nivå (jfr översikt i bilaga 3).
Antalet näringslivsdelegationer på hög nivå, såväl utgående som inkommande, ökade starkt
under 2008. Några särskilt markerade aktiviteter under 2008 var följande:
- Särskilda insatser via utlandskontoren i samband med de utgående statsbesöken till
Portugal och Ukraina, och inkommande statsbesök från Grekland, Luxemburg och
Rumänien, liksom i samband med statsministerns (m.fl.) besök i Kina och Japan.
- Särskilda satsningar i USA inom spjutspetsbranscher, i betydande grad med
anknytning till främjandeverksamhet i House of Sweden, Sveriges ambassadbyggnad i
Washington DC.
7
37
Exportrådet har under 2008 fortsatt bedriva branschinriktad marknadsföring och
affärsutveckling, huvudsakligen inom ramen för särskilda regeringsuppdrag inom miljöteknik
(Näringsdepartementet) och livsmedel (Jordbruksdepartementet).
I anslutning till det förstnämnda uppdraget har Exportrådet projektlett arbetet med att ta
fram en ny kommunikationsplattform för internationell marknadsföring av svensk
miljöteknik. Plattformen lanserades under våren 2008 under varumärket SymbioCity –
Sustainability by Sweden.
Verksamheten med AffärsChans-projekt drevs under 2008 vidare i något större omfattning
än under året före. Under 2008 genomfördes sammanlagt 478 projekt - det högsta antalet
något år hittills (motsvarande under 2007 var 440). Närmare 2 700 projekt har genomförts
sedan starten för tio år sedan.
Exportrådet utvärderar löpande effekterna av AffärsChans i termer av affärsvolym och
vilken nytta de deltagande företagen upplever av sitt deltagande. Den senaste
effektmätningen 2007 bekräftade att tjänsten motsvarar förväntningarna på att öppna
dörrar och skapa affärer för små företag på nya marknader. Vi har ambitionen att utföra
ytterligare en sådan utvärdering under våren 2009. Från den genomförda NKIundersökningen
kan noteras att de företag som deltagit i AffärsChans-projekt genomgående
är bland Exportrådets mest nöjda kunder.
Under 2008 har Exportrådet utvecklat och lanserat en ny tjänst - Market Selection
Analysis/Strategisk Marknadsanalys (MSA) – som kompletterar den rådgivning som RERorganisationen
erbjuder, och Affärschans. Genom MSA får företagen vägledning i fråga om
marknadsval, för att lägga en mer stabil grund för fortsatt internationell affärsutveckling än
som nu kan ske inom den regionala exportrådgivningen.
Inom verksamhetsområdet har vi fortsatt satsningen på att främja svenskt deltagande i
projekt och upphandlingar finansierade av internationella institutioner som EU, FN,
Världsbanken, regionala utvecklingsbanker etc. Svenska företag har här fortfarande en låg
andel i förhållande till jämförbara länder, med tanke på Sveriges relativt stora ägar- och
budgetandelar i de internationella finansieringsinstitutionerna. Nätverket för företag som
har särskilt intresse för samverkan med upphandlande FN-organ (SWEUNB) har
konsoliderat sin verksamhet, med projektledning från Exportrådets sida.
Vi har under 2008 också arbetat med att vidareutveckla vår webb-baserade
finansieringsguide, för att i denna även inkludera de internationella institutionerna och
regionala utvecklingsbankerna som finansieringsalternativ för svenska företags
internationalisering.
Inom området har Exportrådet också verkat för att tillvarata exportmöjligheter inom det
svenska utvecklingssamarbetet och medverka i Regeringens och Sidas arbete med att
förverkliga handlingsplanen för hur svenskt utvecklingssamarbete och svenskt näringsliv
ömsesidigt kan stödja varandra.
Företagsspecifik affärsutveckling
Vid sidan av tjänster som helt eller delvis finansierats inom ramen för statens uppdrag, har
Exportrådet erbjudit företagen marknadsprissatt, företagsanpassad och konkret rådgivning
till stöd för företagens internationella affärsutveckling. Verksamheten har under 2008 ökat
8 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
38
med drygt 13 procent jämfört med 2007. Närmare uppgifter om verksamhetens omfattning
återfinns i Exportrådets årsredovisning för räkenskapsåret 2007.
9
39
1 Inledning
1.1 EXPORTUTVECKLINGEN – FÖRUTSÄTTNINGAR,
TRENDER OCH STRATEGI
Global exposé
År 2008 blev ett recessionsår för världsekonomin. Svensk export inledde
året starkt, men svängde brant ned under andra halvåret. För de viktigare
marknaderna för svensk export kan följande utveckling och trender
noteras.
USA. National Bureau of Economic Research har officiellt fastställt att
den amerikanska ekonomin gick in i en recession i december 2007. En
bra amerikansk exportutveckling höll ändå uppe aktiviteten under första
halvåret, men de höga oljepriserna under sommaren och finanskrisen
under hösten knäckte efterfrågan rejält under andra halvåret. Nedgången
blev mycket brant. Värst har situationen varit på bostadsmarknaden men
nedgången är bredbaserad. Oron i världen fick samtidigt dollarn att
återhämta sig. Myndigheternas reaktion har också varit kraftfull. Federal
Reserve har aggressivt sänkt räntan och Regeringen lade under hösten
fram ett omfattande paket för att komma till rätta med finanskrisen.
Under våren kommer den nya administrationen att lägga fram ett
omfattande stimulanspaket. Amerikanska recessioner brukar inte vara
långvariga. Den pågående kommer under alla omständigheter att höra till
de mer utdragna, men det är ändå troligt att ekonomin bottnar under
loppet av 2009. Det är dock inte säkert att återhämtningen blir så
kraftfull som amerikanska återhämtningar historiskt varit.
Canada och Mexico. De två andra NAFTA-medlemmarnas ekonomier är
starkt kopplade till USA och kommer knappast att inleda en
återhämtning innan en vändning sker i USA.
Västeuropa. De flesta västeuropeiska ekonomier uppvisade negativa
tillväxttal för andra och tredje kvartalet 2008, antingen var för sig eller
summerat. Västeuropa gick alltså in i en recession ett kvartal senare än
USA. Tyskland, vars exportindustri de senaste åren avsevärt stärkt sin
konkurrenskraft, har snabbt drabbats av en vikande internationell
efterfrågan. Storbritannien har drabbats av effekterna av en punkterad
husprisbubbla och är mer indraget i den finansiella krisen än andra
länder i Västeuropa. Pundet har fallit betydligt vilket innebär en lättnad
för brittisk exportindustri. Det öppnar för möjligheter för svenska
företag som exporterar kapitalutrustning. För Frankrike och Italien som
en tid haft en knackig exportutveckling har avmattningen blivit särskilt
kännbar. Spanien har under många år haft ett våldsamt uppdrivet
byggande och omslaget kommer nu att bli kännbart. Kombinationen av
egna utvecklade strukturproblem och vikande internationell efterfrågan
blir därmed kännbar för flera länder. Länder i Västeuropa som undgått
en recession så här långt är Belgien, Nederländerna, Schweiz och Finland.
10 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
40
Västeuropas starka exportberoende gör att vi tror att återhämtningen
kommer att starta på andra marknader.
Centraleuropa. Regionen klarade den förra konjunktursvackan (2001-02)
väl, men är mer sårbar den här gången. Flera länder har stora underskott
i bytesbalanserna kombinerat med snabbt ökande kostnadslägen (Estland,
Lettland, Litauen, Rumänien). Polen, Tjeckien och Slovakien har relativt bra
makroekonomiska fundamenta men påverkas av den vikande
exportefterfrågan.
Ryssland. Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för den ryska
ekonomin som haft en mycket snabb expansionstakt de senaste åren.
Ekonomin har påverkats negativt av finanskrisen och valutan har
försvagats. Tillväxten väntas dämpas betydligt under 2009.
Japan. Ekonomin befinner sig i recession klämd av vikande export och
försiktig konsumtion. Den japanska yenen har stärkts betydligt vilket
skapar möjligheter för svenska företag. Förmodligen kommer vi att få se
en återhämtning tidigare i Japan än i Västeuropa.
Kina. Även om tillväxten har bromsat in kan man räkna med att den
kommer att ligga betydligt högre än i de flesta andra länder. Exporten är
en viktig motor och den utvecklas sedan hösten 2008 svagt. Kina har
vidtagit omfattande stimulanspaket med satsningar på infrastruktur,
miljöteknik och energibesparing. Det skapar möjligheter för svenska
företag.
Indien. Ekonomin har fortsatt att utvecklas väl, även om aktiviteten
dämpades mot slutet av 2008. Utrikessektorn är liten, men landet
kommer inte förbli opåverkat av den internationella lågkonjunkturen.
Redan har konsumtionen dämpats och bankutlåningen blivit mer
försiktig. Tillväxten bör ändå ligga långt över genomsnittet i världen
under det närmaste året.
Sydkorea. Tillväxten har mattats av, men exporten gynnas av att wonen
försvagats. Man har lanserat ett omfattande stimulanspaket omfattande
infrastrukturinvesteringar, byggande och skattesänkningar.
Taiwan. Landet har drabbats av vikande elektronikefterfrågan och BNPtillväxten
blev tredje kvartalet negativ. Stora finanspolitiska stimulanser
bör hejda tillbakagången under loppet av 2009.
ASEAN. Med reservation för att länderna i regionen skiljer sig åt en hel
del kan man ändå konstatera att påverkan från finanskrisen varit relativt
liten. Tillväxten har dämpats något och exporten visar en vikande
tendens. Den ekonomiska politiken har blivit mer expansiv.
Australien. Aktiviteten har snabbt dämpats. Ekonomiska fundamenta är
bra men vikande priser på Australiens exportprodukter och ekonomiskt
ansträngda hushåll sedan den tidigare bostadsbubblan spruckit kommer
att leda till att det blir en svacka i tillväxten.
11
41
Sydamerika. Aktiviteten var fortfarande stark under tredje kvartalet, men
omsvängningen i råvarupriserna och den vikande internationella
konjunkturen kommer att få negativa effekter för regionen. För Brasilien
innebär den snabba vändningen ned för realens kurs mot dollarn en
lättnad för exportindustrin.
Mellanöstern och Nordafrika. Omsvängningen för oljemarknaden innebär
att de oljeproducerande länderna i regionen får betydligt mindre
exportintäkter. Saudiarabien drabbas i mindre utsträckning eftersom man
ändå inte klarar av att använda oljeinkomsterna i sitt eget land, men för
en del andra länder kan det innebära påfrestningar. Nordafrika är mindre
oljeberoende och har haft en stark expansion de senaste åren.
Bankväsendet är inte särskilt integrerat med den internationella
finansmarknaden. Däremot kan man drabbas av att det blir svårare att
finansiera investeringar med internationellt kapital.
Afrika söder om Sahara. Regionen drabbades inte av den första vågen av
vikande efterfrågan i finanskrisens spår. Tillväxten som varit hög de
senaste åren, bör ändå mattas av, när effekterna av vikande råvarupriser,
minskade utländska investeringar och sämre lånemöjligheter slår igenom.
Man har också begränsade möjligheter att bedriva en expansiv
finanspolitik.
Trender för svensk export och internationalisering;
valutautvecklingen
De svenska företagens internationalisering har oavbrutet ökat. Den
svenska exporten av varor och tjänster motsvarar idag 52 procent av
BNP. Snabbast har tjänsteexporten vuxit och denna stod 2007 för 14
procentenheter medan varuexporten stod för 38 procentenheter av BNP.
I och med att många företag förlagt produktion utomlands ökar
exporten av tjänster på bekostnad av varor. Företagen gör nämligen i
ökad utsträckning tjänsteinkomster på aktiviteter som sker i andra länder.
Det är den delen av tjänsteexporten som växer snabbast. Av direkta
tjänster är turismen och transportnäringen de viktigaste och även dessa
har ökat.
För hela 2008 ökade varuexporten med 5 procent i värde. Siffror för
tjänsteexporten har ännu inte publicerats. Vi kan konstatera att efter ett
relativt starkt första halvår så dalade exporten betänkligt, en konsekvens
av den snabbt försämrade internationella konjunkturen. För fjärde
kvartalet 2008 minskade varuexporten med 7 procent i värde från
motsvarande period föregående år, det svagaste utfallet sedan 1975.
Omsvängningen var alltså mycket dramatisk. Eftersom priserna i
svenska kronor höjdes mot slutet av året lär volymfallet ha varit ännu
större. I skrivande stund finns siffror för exporten per land t.o.m.
november. Siffrorna för tremånadersperioden september-november
visar att exporten föll tillbaka till Västeuropa, Central- och Östeuropa
och Nordamerika. Till Asien stagnerade exporten jämfört med
föregående år medan ökningarna fortfarande var mycket starka till
12 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
42
Sydamerika, Afrika och Mellanöstern. Inom Asien utvecklades exporten
fortfarande starkt till Indien.
Utvecklingen på valutamarknaderna har varit dramatisk under 2008. USdollarn
som försvagats under flera år, toppade under våren vid en
eurokurs på nära 1,60 USD. När det var uppenbart att Västeuropa följt
USA in i en recession försvagades euron markant mot dollarn. I
november hade dollarn stärkts till 1,25 USD/euro. Därefter har en viss
rekyl infunnit sig. Finanskrisen ledde samtidigt under hösten 2008 till
dramatiska förändringar i en mängd andra valutor. Mindre valutor
handlades i många fall ned. Det gäller även kronan som under många år
uppvisat relativt stor stabilitet mot euron men som under hösten
försvagats kraftigt mot euron. Valutor som har stärkts har varit yen och
schweizerfranc. Krisen i Storbritannien ledde till ett stort fall för pundet,
som till och med försvagats mot kronan. En rad andra valutor i
tillväxtländerna har försvagats.
De stora förändringarna på valutamarknaden kommer att få
konsekvenser för internationell handel liksom för svensk export.
Svenska exportföretag som har en betydande del av sina kostnader i
Sverige och en välfungerande försäljning internationellt kan se fram
emot ökade vinster i kronor och får därmed ökade möjligheter att ta
marknadsandelar, även om detta alltid är svårt i en vikande marknad.
Sverige har betydande överskott i bytesbalansen och det är troligt att
kronan stärks igen när väl den internationella ekonomin och
finansmarknaden stabiliseras. Däremot skapar den svaga kronan ett
hinder för svenska företag som vill bygga upp en marknadsorganisation
utomlands och inte kan finansiera denna med i motsvarande grad
ökande exportintäkter. Trösklarna blir därmed högre för företag med
liten internationaliseringsgrad. Svenska företag med intressant ny
teknologi kan därmed drabbas dubbelt. Man drabbas av dels en vikande
efterfrågan på grund av lågkonjunkturen, dels ökade kostnader för att nå
nya kunder. För många av dessa företag har också lånemöjligheterna
försämrats. I tidigare lågkonjunkturer har ofta många mindre svenska
exportföretag med intressanta produkter gått i konkurs när
finansieringsmöjligheterna försämrats.
Observationer från fältet
Några generella iakttagelser. Verksamhetsåret 2008 har överlag präglats av
en hög aktivitetsnivå. Det gäller såväl aktiviteter med offentlig
finansiering som den rena affärsverksamheten. Inledningen på
verksamhetsåret var mestadels trög – till viss del en
säsongsmässig/återkommande företeelse. Men i början av året lades
också stor energi på att förbättra Exportrådets interna processer för
marknadsföring, försäljning och leverans av våra tjänster, liksom på att
effektivisera våra system inom ekonomi/finans och personal/human
resources.
13
43
Under senare delen av året tvingades utlandskontoren, allmänt sett, lägga
ner väsentligt mer tid för varje uppdrag än tidigare - finanskrisen och
den betydande nedgången i världsekonomin har naturligen fått till följd
att företagen/kunderna tvekar inför eller skjuter på sina
utlandssatsningar. En viss avmattning i efterfrågan på Exportrådets
tjänster kunde noteras på ett antal marknader som var/är särskilt starkt
påverkade av konjunkturnedgång och oron på finansmarknaden. Men
även om vi befinner oss i en världsekonomisk uppförsbacke så vittnar
orderingången inför 2009 om att det fortfarande finns betydande
outnyttjade affärsmöjligheter för svenska företag.
Trenden från året före att inkommande direkta förfrågningar via epost/telefon
successivt minskar i omfattning stod sig under 2008 - en
effekt av att vi effektiviserat arbetet med exportinformation genom
vidareutveckling av webb-baserade tjänster och proaktiv, färdigförpackad
information (s.k. fact packs).
Nedan följer, per region/subregion, några kortfattade och delvis
rapsodiska iakttagelser från Exportrådets utlandsverksamhet.
Americas. Den ekonomiska utvecklingen i USA står av naturliga skäl i
fokus för världens intresse. I praktiken har USA varit i ett tillstånd av
recession under i princip hela 2008, vilket självklart påverkat svenska
företags export och affärer mot den amerikanska marknaden. Kronans
starka nedgång i förhållande till dollarn har dock kortsiktigt verkat till
exportföretagens förmån.
Regionen har kunnat notera en generellt ökad aktivitetsnivå under 2008.
USA fortsätter att vara en av de viktigaste marknaderna för svenska
exportföretag. Under året fortsatte Exportrådet att tillsammans med
Sveriges ambassad utnyttja vår ambassadbyggnad House of Sweden i
Washington DC som en plattform för att visa upp Sverige och vad
svenskt näringsliv har att erbjuda.
Arbetet med att öka intresset och ta tillvara affärsmöjligheter i
Sydamerika har fortsatt under 2008. Ekonomierna i flera länder har
stärkts under en rad år, men den kraftiga prissänkningen på
råvarupriserna som skett kommer sannolikt att negativt påverka
ländernas tillväxt under 2009. Likafullt finns affärsmöjligheter att ta vara
på. Vår närvaro i Sydamerika stärktes under året genom etableringen av
ett nytt kontor i Santiago (Chile). Under 2009 kan vår institutionella
närvaro i regionen komma att utvidgas till Colombia, givet att
marknadsförutsättningarna tillåter.
Mer än 850 företagsbesök i Sverige genomfördes under året av regionens
handelssekreterare och deras personal. Antalet riktade insatser för
internationellt affärsfrämjande har ökat i regionen som helhet. Flera
satsningar inom främst life science, medicinteknik och miljöteknik har
genomförts i nära samarbete med Sveriges ambassader i regionen, delvis
som led i arbetet med att profilera Sverige som nation.
14 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
44
Asien. Intresset för Asien som tillväxtmarknad är fortsatt högt, även om
aktivitetsnivån sjönk under hösten som följd av oron på
finansmarknaderna och den ökande lågkonjunkturen. I takt med att
andra marknader viker så växer de asiatiska marknaderna i både absoluta
tal och relativ betydelse. Vi ser en fortsatt hög etableringstakt för
svenska företag i regionen. Kina toppar med två nya svenska företag
varje vecka.
En tydlig trend är att svenska företag väljer att göra en egen etablering
istället för att verka via agenter och distributörer. Det finns nu runt 1
500 svenska bolag etablerade med egen närvaro i Asien. Strävan är att
komma närmare sina kunder för att möta deras ökade krav, men
utvecklingen drivs också av att konkurrensen ökar. Då svenska företag
kontinuerligt måste se över sina kostnader ser vi ett fortsatt intresse för
Kina och andra "låglöneländer" för inköp eller lokal tillverkning. Fler
länder i regionen kommer härvidlag upp som intressanta vid sidan av
Kina, främst Vietnam och Indien.
Exportrådet i Asien är nu representerat på 15 platser i regionen. Under
2008 har nya kontor öppnats i Singapore, Mumbai och Bangkok, för att
bättre kunna ta tillvara på affärsmöjligheter som svenska företag har i
regionen. Även i Manila finns, sedan Sveriges ambassad där stängdes
under 2008, en närvaro genom en Exportrådsanställd konsult med
särskilt uppdrag att bevaka affärsmöjligheter inom ramen för
investeringar med finansiering från Asiatiska Utvecklingsbanken.
Mellanöstern/Nordafrika. Verksamheten i regionen fick under 2007 en
närmast flygande start och har fortsatt att växa under 2008. Tillväxten
drevs främst av ett betydande företagsintresse för att anlita Exportrådets
tjänster för internationell affärsutveckling. Rådgivningsverksamheten
ökade starkt under 2008 - med över 65 procent mätt i arvode. Uppdrag
har genomförts i tolv av regionens femton länder. Bland dem kan
särskilt nämnas den första svenska handelsdelegationen till Irak/Bagdad
på över 20 år. Förutsatt att inte finanskrisen och den allmänna
lågkonjunkturen förvärras dramatiskt, är tendensen att antalet uppdrag
för svenska bolag fortsätter att växa även under 2009. Förutsättningarna
är påfallande goda i Saudiarabien, som är Sveriges största exportmarknad i
Mellanöstern, Förenade Arabemiraten och Egypten, kanske också Iran och
Irak beroende på vilken väg den politiska, säkerhetsmässiga och
ekonomiska utvecklingen tar. Ett nytt exportrådskontor öppnades under
året i Kairo.
Under 2008 etablerade Exportrådet också ett kontor i Casablanca
(Marocko), som fungerar som ett nav för vår verksamhet i hela det
fransktalande Afrika.
På samma sätt som för Mellanöstern-marknaderna
gäller att nordafrikanska länder varit relativt förskonade från negativa
effekter av finanskris och vikande världskonjunktur. För nästan alla
länder i subregionen gäller att svensk export är växande, om än från låga
absoluta tal.
15
45
Sydeuropa, Turkiet och Centralasien. Exportutvecklingen under 2008 visavis
Sydeuropa har inte varit entydig. I Spanien har svenska företag haft stor
framgång under ett antal år till följd av den starka byggboom som rått i
landet. Exportrådets verksamhet i landet har vuxit starkt och svenska
affärsmöjligheter finns fortfarande trots en markant nedgång i Spaniens
klassiska sektorer, inte minst turismen. Trots att Italien uppvisar relativt
dystra genomsnittssiffror behåller det dynamiska och företagstäta norra
Italien sin ställning som en av Europas rikaste regioner och en intressant
svensk exportmarknad. De tre senaste åren har varit goda år för svensk
export till Frankrike med en ökning av exporten med inemot 15 procent.
Många bedömare räknar dock med en väsentligt svårare situation för
2009. Likafullt bör det finnas goda möjligheter för svenska företag inom
miljöteknik och hälso- och sjukvård.
Det ekonomiska och politiska klimatet i Turkiet har under de senaste
åren visat en ökad stabilitet, vilket lett till ökat intresse bland svenska
investerare, främst avseende etablering av produktion inom
verkstadsindustri. Trots att den turkiska ekonomin nu växer i en lugnare
takt ser vi att intresset från svenska företag kvarstår, framförallt inom
energi, miljö (avfallshantering och vattenrening). Bland länderna i
Centralasien har särskilt utvecklingen i Kazakstan och Azerbaijan under
2008 attraherat svenska företags intresse inom specifika sektorer som
energi, olja gas, infrastruktur (telekommunikationer, byggande och hälso och
sjukvård). Denna lovande trend bedöms kunna fortsätta in på 2009.
Exportrådets kontor i Almaty (Kazakstan) öppnades under året som ett
nav för vår verksamhet i subregionen.
Västeuropa. Som nämnts ovan, uppvisade de flesta västeuropeiska
ekonomier negativa tillväxttal för andra och tredje kvartalet 2008,
antingen var för sig eller summerat. Västeuropa gick alltså in i en
recession ett kvartal senare än USA.
Några länder i regionen har, som påvisats i det föregående, hittills
undgått recession så långt: Belgien, Nederländerna, Schweiz och Finland.
Västeuropas starka exportberoende gör att återhämtningen ändå måste
förväntas starta på andra marknader.
Efter två år av stark tillväxt var verksamheten under 2008 vid
Exportrådets kontor i regionen av huvudsakligen oförändrad omfattning.
En klar ökning i efterfrågan på AffärsChans-projekt kunde noteras. Under
2008 genomfördes nästan 15 procent fler sådana projekt jämfört med
2007. Vi bedömer att förändringen återspeglar att de minsta företagen
gärna i första hand söker sig till närmarknaderna.
En trend i verksamheten har varit att vi blir anlitade för allt fler
strategiska och komplexa uppdrag, inte sällan av medelstora och/eller
större företag. Utlandskontoren i regionen har under året genomfört ett
stort antal seminarier och medverkat i återkommande företagsdelegationer.
Trots rådande finanskris och lågkonjunktur visar
marknaden ändå fortfarande ett tydligt intresse för Exportrådets tjänster
i regionen.
16 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
46
Öst- och Centraleuropa. Verksamheten vid Exportrådets kontor i Öst- och
Centraleuropa speglar även år 2008 väl den ekonomiska utvecklingen i
regionen, med en ökad efterfrågan på Exportrådets tjänster, generellt
sett över hela året. Inom regionen har variationerna mellan enskilda
länder varit stora. Ryssland och Ukraina har under året rönt starkast och
ökat intresse, bl.a. inom transport, energi, livsmedel, miljöteknik och
telekommunikation. Under året genomfördes ett betydande antal
delegationer till, och seminarier om, Ryssland och Ukraina. Kronan på
verket var statsbesöket till Ukraina (oktober-november), som fick
mycket god respons från företagen trots politisk turbulens och finanskris.
Företagens intresse för Polen, Tjeckien, Slovakien och Rumänien höll i sig
under 2008, även om en viss avmattning mot slutet av året blev
ofrånkomlig. Investeringar via EU:s strukturfonder erbjuder affärsmöjligheter
och ett gryende intresse, men präglas ofta med långa ledtider
och komplexa förutsättningar i övrigt. Det nya EU-landet Bulgarien röner,
liksom Balkan, ökat intresse och under året öppnade Exportrådet ett
kontor i Sofia. Parallellt är intresset hos svenska företag för affärer med
de gamla ”dragloken” i Baltikum och Ungern vikande, rimligen en direkt
följd av den överhettning som ekonomierna här undergått - toppat med
en global finanskris gjorde att efterfrågan dök kraftigt under året i
jämförelse med tidigare år.
Afrika söder om Sahara. I Afrika söder om Sahara har verksamheten vid
Exportrådets kontor fortsatt att öka under 2008. Exportrådet finns nu
representerat i Angola (Luanda), Botswana (Gaborone), Kenya (Nairobi),
Namibia (Windhoek), Nigeria (Lagos), och Sydafrika (Johannesburg). Det
nyöppnade kontoret i Nairobi har under året kunnat notera ett mycket
starkt intresse från svensk industri och verksamheten utvecklades väl
under året. Utgående handelsdelegationer under året samlade
överraskande många företag, med handelsministerns resa till Angola,
Zambia, Botswana och Sydafrika som huvudnummer. Vid sidan av de
fem tidigare prioriterade sektorerna energi, transport, telekommunikation,
säkerhet och gruvindustri, växer nu intresset för svensk
miljöteknik, särskilt uppmärksammat under ett Green Business Seminar i
samband med handelsministerns besök.
Vidare har samarbetet med Sida och utrikesförvaltningen fortsatt att
utvecklas positivt. Sida och Exportrådet har under året vidarefört arbetet
med det strategiska samarbetsprojektet inom s.k. Broad-Based Black
Economic Empowerment i Sydafrika, vars första fas nu är på upploppet.
Projektet har fått mycket stort intresse från svenska företag i Sydafrika
och har resulterat i bland annat en industriskola i Soweto där unga kan
utveckla yrkeskunnande som industrin saknar. Under året bidrog
Exportrådet också på olika sätt till en ny strategi för samarbetet mellan
Sydafrika och Sverige. Vidare har s.k. mötesplatser etablerats inom
ramen för aktörssamverkan i Namibia och Botswana.
För en mer
detaljerad redovisning om samspelet mellan Exportrådet och Sida
hänvisas till avsnitt 2.4.
17
47
Exportrådets verksamhetsstrategi
Mot den bakgrunden har Exportrådet under 2008 – i linje med sitt
uppdrag från staten – fortsatt att lägga stark tonvikt på att skapa
förutsättningar för fler små/mindre företag att utnyttja de
affärsmöjligheter som otvetydigt finns på internationella marknader. Vi
bedömer att samma inriktning bör gälla för 2009.
Vi erbjuder ett paket av tjänster och insatser:
Information och upplysning om internationella
affärsmöjligheter för att stimulera och inspirera nya/fler
företag.
Kapacitet och metoder för systematisk marknadsanalys ställd
mot svensk resurs- och kompetensbas och svenska företags
komparativa fördelar.
Tjänster särskilt riktade till småföretag.
Vår förmåga att göra det enklare för svenska företag att växa
internationellt grundas på att vi har:
Närhet, kompetensutveckling och inspiration till företagen
hemma.
Långsiktig närvaro, marknadskunnande och kontaktnät i
utlandet.
Analytisk kompetens och professionell, handfast vägledning
för internationell affärsutveckling i hela kedjan från första
steget ut till konkret affär.
1.2 MÅL OCH RESULTAT – EN ÖVERSIKT
Exportrådets verksamhet skall, enligt statens riktlinjer för sitt uppdrag till
oss, bidra till ökad export, främst för små och medelstora företag. Denna
övergripande målsättning tar utgångspunkt i stadgarna för Sveriges
exportråd (§ 2): ”Rådets uppgift är att… stimulera ekonomisk tillväxt genom att
stödja och främja svensk export och internationalisering och göra det lättare för
svenska företag att växa internationellt.”
Aktiviteter som vi genomför med finansiering, helt eller delvis, från
statens uppdrag till Exportrådet är viktiga instrument i vårt samlade
erbjudande till företagen. Möjligheten att kunna erbjuda helt statligt
finansierade tjänster, samfinansierade aktiviteter och helt företagsanpassade
insatser mot marknadsmässigt arvode – och samspelet mellan
dessa insatser - gör vårt erbjudande till företagen unikt.
Statens årsuppdrag till Exportrådet för 2008 var i allt väsentligt på samma
nivå som under 2007, efter en mycket kraftig minskning mellan 2006 och
2007. Effekterna av denna minskning innebar bl.a. att fördelade medel till
18 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
48
utlandskontoren för avgiftsfri dialog med, och rådgivning till företag och
allmänt näringslivsfrämjande minskade, att alla branschuppdrag som
tidigare finansierades ur årsuppdraget avvecklades och att personalstyrkan
centralt i Stockholm minskades med ca 20 procent. Denna anpassning av
organisation, arbetssätt och bemanning har i allt väsentligt konsoliderats
under 2008.
I följande tabell återfinns ett antal nyckeltal som belyser verksamhetens
utveckling under de tre senaste åren.
2008 2007 2006
Antalet konsultuppdrag 2 710 2 507 1 750
Summa konsultintäkter 309 mnkr 272 mnkr 204 mnkr
Totala uppdragsintäkter 426 mnkr 370,5 mnkr 307 mnkr
Årsuppdrag från staten 193,0 mnkr 185,5 mnkr 221 mnkr
Antalet besök på webben/dag 13 845 12 500 10 000
Antalet direktförfrågningar 27 000 36 000 48 000
Antalet AffärsChans-projekt 478 440 425
Antalet kontakter för rådgivning till småföretag 976 1058 956
Vissa delar av den verksamhet som ligger inom ramen för statens
uppdrag har alltså måst minska i omfattning. Parallellt har under senare år
den helt företagsfinansierade affärsutvecklingen ökat väsentligt.
Sammantaget kan vi därför se tillbaka på 2008 som ett bra år för
Exportrådet – trots krisen i finanssektorn och den starkt negativa
utvecklingen på världsmarknaderna.
Exportrådets övergripande mål är att nå 1 miljard kronor i total
omsättning. Siktet är inställt på att nå detta mål inom nu gällande
affärsplanperiod 2009-2011, i starkt medvetande om att en utdragen
världsekonomisk lågkonjunktur kan påverka tidplanen negativt. Vi
baserar vår målsättning på övertygelsen att total omsättning - vad företag
och andra uppdragsgivare betalar för våra tjänster och vägledning - är det
bästa måttet på huruvida vi tillför ett värde i företagens affärsverksamhet
respektive till offentliga och andra uppdragsgivares krav och
förväntningar.
Exportrådet undersöker och utvärderar systematiskt företagens och andra
uppdragsgivares tillfredsställelse med våra insatser och vilken betydelse
de haft för företagens affärsutveckling. Det sker genom enkäter
(motsvarande) i anslutning till enskilda aktiviteter, genom riktade
uppföljningar med enskilda företag som deltagit i program/aktiviteter
och i form av mer övergripande mätningar av kundnöjdhet.
Under hösten 2008 genomfördes en sådan NKI-mätning (nöjd-kundindex)
baserad på omdömen från kunder som utnyttjat Exportrådets
tjänster under tolvmånadersperioden september 2007 - augusti 2008.
Undersökningen var den andra med ungefär samma utformning - den
tidigare gjordes exakt två år tidigare (hösten 2006). I NKI19
49
undersökningen har ingått ett 50-tal frågor om relation, tjänster och
Exportrådets image. Av dessa är det ställningstagandet till två
övergripande påståenden som bildar det samlade index-värdet:
) Exportrådets utförda tjänster motsvarar mycket väl alla förväntningar vi har.
2) När vi ser till alla våra erfarenheter av Exportrådet är vi totalt sett väldigt nöjda.
Frågornas utformning, där man alltså pejlar efter ”mycket väl”
motsvarade förväntningar respektive ”väldigt” stor nöjdhet, i
kombination med att NKI beräknas på de allra högsta värdena, gör att
den stora majoriteten av våra kunder uttrycker olika grader av nöjdhet.
Vi har också, precis som i 2006 års undersökning, kunnat glädjas åt en
mycket liten andel missnöjda kunder.
NKI-värdet denna gång blev 56 mot 57 i den förra mätningen.
Förändringen är inte statistiskt säkerställd, varför vi i allt väsentligt kan
betrakta resultatet som stabilt bra. Vi fortsätter vår strävan mot att uppnå
ett NKI-värde av minst 60.
När det gäller detaljfrågorna vid sidan av de två ovan citerade, visade det
sig att trenden i stora stycken är klart positiv. När det gäller frågor om
Exportrådets kompetens kunde vi registrera ett klart bättre betyg än i
2006 års undersökning. De frågor som var relaterade till specifika tjänster
gav också ett genomgående bättre värde än i 2006 års undersökning.
Exportrådet tolkar resultatet som att trenden är positiv, men att kunderna
också ställer allt högre krav på oss.
Bland de enskildheter för vilka kunderna markerat lägre betyg än
genomsnittet finns – som vid förra mätningen - att vi kan bli bättre på att
följa upp våra insatser visavis kund, liksom att vi bör utveckla våra
tjänster i ett snabbare tempo. Under de första månaderna 2009 kommer
Exportrådets ledning att initiera en uppföljning av NKI-undersökningen
genom ett särskilt åtgärdsprogram. En ny NKI-undersökning förutses till
hösten 2010.
Varje ansats att mäta och utvärdera vad våra insatser har haft för effekt
på företagens utveckling kommer ofrånkomligen att lida av det klassiska
dilemma som ligger i svårigheten att otvetydigt verifiera vilken
marginalnytta just vår input haft för kundföretagens affärsresultat. Vi har
en ambition att ännu mer systematiskt följa upp våra insatser för att få
företagens uppfattning om effekt på affärsutvecklingen och vårt bidrag
till den. Det arbete som inleddes under 2007 har fortsatt under 2008 med
syfte att väsentligt bättre än hittills systematisera effekt- och
nöjdhetsmätningar över hela linjen.
Angreppssättet bygger på tre steg:
- Webb-baserad undersökning inom två veckor efter varje aktivitet;
generiskt utformat undersökningsformulär har testats; samtliga svar skall
gås igenom omgående för att identifiera behov av särskild uppföljning i
individuella fall.
- Kundspecifik uppföljning (per telefon) ca sex månader efter aktivitetens
slut.
- Övergripande NKI-mätning.
20 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
50
Genomförande av detta system i full skala har blivit något fördröjt p.g.a.
att processen med specifikation och upphandling av nödvändiga ITverktyg
(kundregister, s.k. CRM-system för att hantera kundrelationer
etc.) blivit mer komplex och utdragen än väntat. Vi räknar med att det
system vi sålunda utformat kommer i full tillämpning under våren 2009.
Exportrådets verksamhet har värderats och bedömts i flera övergripande
studier under senare år:
- Oberoende utvärdering genomförd 2007 på Regeringens initiativ av
fristående konsulter (Arthur D Little)
- Exportutredningen genom betänkandet SOU 2008:90.
Vi uppfattar att dessa genomgångar ger kvitto på att Exportrådets
verksamhet i allt väsentligt väl motsvarat uppdragsgivarnas förväntningar
och ställda krav på effektivitet och ändamålsenlighet, något som
bekräftats genom statsmakternas behandling av förslagen, återkommande
markeringar i budgetpropositioner till Riksdagen, etc.
De tjänster och den hållbara närvaro, både ute och hemma, som helt
finansieras av statens uppdrag utgör alltså centrala komponenter i
Exportrådets serviceerbjudande till företagen. Som framgår av tabellen
ovan har utnyttjandet av våra webb-baserade tjänster fortsatt att öka.
Antalet direktförfrågningar till utlandskontoren per e-post och telefon har
samtidigt fortsatt att minska under 2008, helt i enlighet med förväntning
och avsikt. Den utvecklingen ger ett ökat utrymme för att lägga mer tid
på de förfrågningar och uppdrag som har eller kan få konkret
affärsinnehåll.
I detta sammanhang kan också konstateras att tjänsten AffärsChans (se
närmare i avsnitt 4.2) nu blivit ett helt integrerat och mycket uppskattat
verktyg i vårt serviceutbud. Inför 2008 blev ambitionsnivån oförändrad i
enlighet med Regeringens riktlinjer för årsuppdraget. Den under 2007
genomförda undersökning av kundnöjdhet och effekt för AffärsChans har
tidigare redovisats i detalj. De huvudsakliga omdömena och slutsatserna
bekräftar att denna ansats verkligen svarar upp till sitt syfte – att öppna
dörrar till nya marknader för små företag:
- Nära hälften av de företag som deltagit i AffärsChans under 20052006
har gjort affärer som en direkt följd av projekten och 79 %
av dessa företag bedömer att deras affärer kommer att öka
ytterligare det närmaste året.
- De företag som deltagit i AffärsChans under åren 1999-2004
uppger att de fortsätter att göra utlandsaffärer som en följd, helt
eller delvis, av sitt deltagande; 60 % av dessa företag tror också att
deras exportframgångar kommer att fortsätta framöver.
Baserat på företagens egna uppskattningar kan den totala affärsvolym
som, helt eller delvis, skapats genom deltagande i AffärsChans
konservativt beräknas till minst 2 500 MSEK.
21
51
2 Grundläggande exportservice
2.1 FÖRFRÅGNINGAR, INFORMATION OCH ANALYS
Inom verksamhetsområdet Grundläggande Exportservice utför Exportrådet
ett antal tjänster som tack vare finansiering från statens årsuppdrag kan
erbjudas avgiftsfritt för företag och andra intressenter. Verksamheten,
som också omfattar central informationsinsamling och analys, bedrivs
både vid Exportrådets utlandskontor och centralt i Sverige inom
avdelningen Business Analysis & Information med underliggande enheter
Market Information och Trade Facilitation. Genom denna verksamhet kan vi
ge kunderna grundläggande marknadsinformation och exportteknisk
rådgivning genom att svara på inkommande frågor, identifiera
affärsmöjligheter och producera s.k. fact packs och andra webb-baserade
tjänster. Sådan grundläggande information kan gälla:
Export och import
Länder / ekonomi
Branscher/ företag/ produkter
Statistik
Export- och importregler
EU:s frihandelsavtal
Dokumentkrav
Produkt- och förpackningskrav
Betalnings- och leveransvillkor
Finansiering och offentlig upphandling
Våra prioriterade kunder är svenska företag som skall exportera,
importera eller etablera sig utomlands, samt utländska företag som avser
att importera från Sverige. Inkommande frågor når oss via hemsidan
eller per e-post/telefon. Frågorna besvaras i någon form inom 48
timmar. Som en riktpunkt kan vi avgiftsfritt leverera information/svar
som vi klarar av under maximalt en halv dags arbete per kund.
Den process för exportservicen som vi tillämpat under senare år innebär
att kunderna dirigeras att först söka i den s.k. FAQ-databasen (Frequently
Asked Questions) på Exportrådets hemsida. Finner de inget svar där, fyller
de i sin fråga och kontaktuppgifter i ett webbformulär. Om frågan avser
förhållanden på en specifik marknad skickas den vidare för handläggning
till berört utlandskontor. De centrala funktionerna för exportservice
hanterar övergripande frågor eller frågor från utländska företag om
Sverige. Dessa funktioner fungerar också som en resurs för kollegorna i
utlandet genom vår centralt placerade expertis inom
informationssökning och exportteknik med tillgång till omfattande
databaser och andra källor som typiskt sett effektivast hanteras på ett
och samma ställe i organisationen. Många företag med exporttekniska
frågor ringer direkt till experterna i Stockholm. Utlandskontoren kan
överlåta en fråga till exportservice i Sverige för handläggning eller
utnyttja specialisterna i Sverige som underleverantörer.
22 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
52
För att ytterligare effektivisera arbetet och att bättre utnyttja
Exportrådets resurser, både i form av medarbetarnas kompetens och i
form av databaser och andra informationstillgångar anpassade vi - från
årsskiftet 2007-08 - organisationen genom att en ny integrerad avdelning
etablerades (Business Analysis & Information). Med den nya avdelningen
har det också blivit lättare att uppfylla Exportrådets mål att integrera
exportservicen i det övergripande arbetet med internationell
affärsutveckling.
Ett mål har också varit att fördjupa kontakten med Exportrådets kunder
inom de exporttekniska ämnesområdena. Riktlinjer har tagits fram för
Trade Facilitation som ett led för att sprida kunskapen och förståelsen av
vikten av dessa frågor, men också för att förstå hur vi kan knyta in dessa
ämnen i våra konsultuppdrag. Det har hittills genererat intressanta
uppdrag bl.a. inom livsmedelssektorn.
Dessutom har vi infört ett nytt utbildningspass i Exportrådets
introduktionskurser. Under en halvdag genomförs en workshop med
praktikfall kring informationssökning och exportteknik. Vidare har
medarbetare vid utlandskontoren utbildats inom exporttekniska ämnen,
för att höja vår interna kompetensnivå och därmed undvika onödiga
utgifter för underkonsulter.
Den nya arbetsprocessen inom exportservice, som alltså infördes under
loppet av 2007, har inneburit färre inkommande direkta förfrågningar,
allt enligt vår målsättning. Antal direkta förfrågningar har totalt sett
minskat med ca 25 procent under 2008 och uppgick då till 27 000. Av
dessa hanterade de centrala funktionerna i Sverige ca 9 000 och
utlandskontoren resterande 18 000. Till det ska läggas ca 900 sökningar
per månad i Exportrådets FAQ-databas på hemsidan. Vi kan med det
nya arbetssättet tydligare se vilken information som efterfrågas och
anpassa informationen på hemsidan därefter. Genom att lägga ut bra
information kring dessa frågor sparar vi tid och handläggarna kan
prioritera ärenden med högre affärsvärde för våra kunder och ägna mer
tid åt proaktivt arbete.
Exportrådet i Sverige registrerade under året 260 frågor avseende import. De
flesta av dessa frågor kom antingen från utländska företag som vill sälja
till Sverige eller från svenska företag som har importtekniska frågor.
Exportrådets kontor i utlandet registrerade under samma period ca 720
importfrågor. Det totala antalet registrerade sådana frågor var därmed
något lägre än föregående år. Vid förfrågningar från utländska
exportföretag som vill sälja till Sverige hänvisar vi företagen till
Östsvenska Handelskammarens tjänst Chamber Trade.
Förenkling av handelsprocedurer av skilda slag - tullprocedurer,
produktkrav, certifieringsförfaranden, etc. - är angelägna frågor för
världshandeln, inte minst för Sverige som ett starkt handelsberoende
land.
Exportrådet följer det internationella handelsprocedurarbetet och
är engagerat på olika sätt i organisationer som UN/CEFACT, de
23
53
europeiska exportrådsorganisationernas sammanslutning ETPO,
Handelsprocedurrådet (SWEPRO) och tvistlösningsfunktionen SOLVIT
inom Kommerskollegium. Vi får på detta sätt värdefull input till vår
egen rådgivning till företag, samtidigt som vi i vår tur på olika sätt kan
bidra med erfarenheter till kollegor inom dessa organisationer.
Integrerat i verksamheten inom Grundläggande exportservice bedriver
avdelningen Business Analysis & Information analysverksamhet som
underlag såväl för våra svar på inkommande frågor som för
affärsverksamheten. Arbetet, som sker i nära samverkan mellan centrala
funktioner och utlandskontoren, har i flera steg de senaste åren ägnats åt
djupgående analyser av svenska företags relativa konkurrenskraft och
affärspotential på ett antal utvalda marknader (s.k. Tokyo-analyser efter en
metodik som utvecklats vid Exportrådets kontor i Tokyo).
Under 2008 har detta arbete – på grundval av särskilda uppdrag från
Regeringen i slutet av 2007 – inriktats på följande marknader: Tyskland,
Frankrike, Spanien, Italien, Ryssland och USA. Arbetet avseende dessa
länder/marknader har nu slutförts, så när som på en sammanfattande
redovisning av resultatet. Därutöver fick Exportrådet i maj 2008
ytterligare ett uppdrag avseende motsvarande strategisk analys av
affärsmöjligheter för små och medelstora företag i länder på Västra
Balkan (Serbien, Kroatien och Bosnien-Hercegovina), Turkiet, Irak och
Chile. Även dessa analyser är i princip slutförda, men ytterligare insatser
behövs innan färdiga landrapporter föreligger.
På grund av materialets omfång/beskaffenhet och strategiska betydelse
är det inte ändamålsenligt att utförligt redogöra för utfallet i denna
verksamhetsrapport. Exportrådet avser att – på samma sätt som med
tidigare motsvarande analyser – redovisa resultatet till Regeringen (UD) i
särskild ordning.
2.2 ALLMÄNT SVERIGEFRÄMJANDE
Inom ramen för Exportrådets public service-uppdrag, ägnar
utlandskontoren och berörda centrala funktioner i Sverige en del av sin
tid till att medverka i planering och genomförande av besök/delegationer
från och till Sverige.
Utlandskontoren är också engagerade i lokalt samarbete och
främjandeaktiviteter tillsammans med utlandsmyndigheterna och andra
Sverigefrämjande aktörer (ISA, VisitSweden, bilaterala handelskammare,
dotterbolagsföreningar, etc.).
Sedan några år planeras främjandeverksamheten utomlands i en
gemensam verksamhetsplanering mellan respektive utlandsmyndighet
och Exportrådskontor.
På motsvarande sätt deltar Exportrådets Sverige-organisation i Sverigefrämjandet
genom fortlöpande kontakter och samverkan med UD:s
24 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
54
regionenheter, inom ramen för de återkommande s.k. EFF-mötena
(ExportFrämjandeForum) och på annat sätt.
Tidigare års breda satsningar på Sverige-främjande har under senare år
gradvis bytts ut mot mer specialiserade, ofta sektors-/branschinriktade
kampanjer på utvalda marknader. Exportrådets utlandskontor har under
2008, som tidigare år, medverkat i skilda Sverige-främjande aktiviteter
som handelsdagar, dotterbolagsträffar och riktade marknadsseminarier.
Däremot har under 2008 ingen bred främjandesatsning à la 2007 års
markering av 300-årsminnet av Carl von Linnés födelse genomförts.
Nästa stora mål i detta hänseende är Sveriges deltagande i 2010 års
världsutställning i Shanghai. Inför denna begivenhet har Exportrådet under
2008 deltagit aktivt i planering och förberedelser i övrigt, såväl centralt i
Stockholm som genom insatser av kontoren i Beijing och Shanghai. Visst
bredare Sverige-främjande har även under 2008 förekommit – bitvis med
Exportrådets medverkan - vid Sveriges ambassad/House of Sweden i
Washington DC.
Antalet utgående besök från Sverige med politisk ledning och
medföljande handels-/företagsdelegationer har under 2008 ökat mycket
starkt jämfört med året före. Både berörda utlandskontor och
hemmaorganisationen har härvid medverkat med omfattande insatser i
samband med utgående statsbesök till Portugal (maj) och Ukraina
(månadsskiftet oktober-november), liksom vid inkommande statsbesök
från Rumänien (mars), Luxemburg (april) och Grekland (maj).
Vi hänvisar vidare till avsnitt 4.1 och till den sammanställning av
genomförda riktade främjandeprojekt i utlandskontorens regi som
återfinns i bilaga 3.
2.3 PERSONLIG RÅDGIVNING TILL FÖRETAG
I likhet med tidigare har handelssekreterarna och deras personal under
det gångna året haft ett stort antal sammanträffanden med enskilda
företag i Sverige. Vid sådana träffar ges förutsättningar för personlig
rådgivning och inspiration med utgångspunkt från utlandsorganisationens
kännedom om förhållanden, förutsättningar och möjligheter på ”sina”
marknader.
Sådan verksamhet blir på det sättet en viktig del av den avgiftsfria
rådgivningen till främst småföretag, men har också betydelse för
kontakterna med handelskammare, näringslivsorganisationer, etc.
Verksamheten är också ett led i att demonstrera Exportrådets regionala
närvaro nära företagen i Sverige.
Utlandskontoren besöker Sverige i varierande omfattning beroende på
marknadsläge, efterfrågan och geografiskt avstånd till Sverige. Inför 2007
års verksamhetsberättelse redovisade utlandskontoren omfattningen av
25
55
besöksverksamheten till ett totalt antal företagsträffar för 2007 av ca
8 500. Motsvarande antal för 2008 uppskattas till cirka 8 200, en
minskning som återspeglar den tröghet som vi kunnat registrera hos
företagen till följd av höstens turbulens på finansmarknaderna och den
snabba konjunkturavmattningen.
2.4 SAMVERKAN MED ÖVRIGA HANDELS- OCH
INVESTERINGSFRÄMJANDE AKTÖRER
Utgångspunkt
Enligt avtalet mellan staten och Sveriges Allmänna
Utrikeshandelsförening om Exportrådet skall vi samarbeta med andra
aktörer, som med statliga medel genomför eller låter genomföra
exportfrämjande insatser.
Utrikesförvaltningen - generellt
Nära samarbete med utrikesrepresentationen förutsätts i avtalet om
Exportrådet. Utrikesförvaltningen och Exportrådets har ett gemensamt
ansvar för att ge svenska företag professionell vägledning på
utlandsmarknaderna. Utlandsmyndigheterna (UM) och Exportrådet
samverkar här för att kunna erbjuda grundläggande exportservice, i vissa
fall genom att UM använder Exportrådets informationsverktyg.
Vägledningen för samverkan mellan utrikesförvaltningen och
Exportrådet – Exportfrämjande – ett lagarbete – har bearbetats under 2008
med sikte på en uppdaterad version under våren 2009.
Samverkan sker såväl utomlands som i Sverige genom regelbundna
samråd. Regionernas/utlandskontorens samspel med utrikesförvaltningen
och andra främjandeaktörer illustreras bl.a. av sammanställningen över
2008 års främjandeaktiviteter i bilaga 3.
Exportrådets utlandskontor har genomgående ett väl fungerande
samarbete med utlandsmyndigheterna på sina respektive marknader.
Återkommande kontakt- och planeringsträffar hålls på platser där det
finns både utlandsmyndighet och exportrådskontor, inte minst med sikte
på gemensam planering av främjandeverksamheten. Löpande kontakter
har, som tidigare år, förekommit mellan UD:s geografiska främjare och
berörda regionchefer och handelssekreterare.
Liksom tidigare har Exportrådet deltagit aktivt med kompetensutveckling för
den UD-personal som arbetar med främjandeverksamhet. Verksamheten
har skett på flera nivåer:
- Särskild informationsträff i anslutning till UD:s chefsmöte i
augusti, med en redogörelse för Exportrådets organisation och
arbetsläge, liksom diskussion kring aktuella samarbetsfrågor.
- Utbildningsinsats (inom ramen för s.k. utresekurs) för UDpersonal
som i första hand arbetar eller kommer att arbeta med
näringslivs- och exportfrämjande frågor/aktiviteter.
26 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
56
- Introduktion och orientering om Exportrådet och dess
verksamhet för handläggare under utbildning inom UD:s
diplomatprogram.
Utrikesförvaltningen - samverkan i handelshinderfrågor
Exportrådets kontor medverkar i UM:s bevakning av regler och krav i
stationeringslandet som kan innebära onödiga och otillåtna hinder för handeln
och som kan ge systematiska svårigheter för svenska företag att
konkurrera på rättvisa villkor. Under 2008 har ett antal Exportrådskontor
deltagit i att uppmärksamma och adressera frågor som på ett eller annat
sätt är av handelshinderkaraktär på sina marknader. Några exempel är:
Norge. Även om uppkommande frågeställningar inte särskilt ofta
utvecklas till konkreta handelshinder så tar Exportrådets kontor i Oslo
löpande – också under 2008 - emot ett stort antal marknadsspecifika
frågor rörande införselregler, produktkrav etc. med avseende på handeln
med Norge.
Taiwan: Inom ramen för sitt specifika uppdrag från UD, har kontoret i
Taipei under 2008 haft ett betydande arbete med frågor av
handelshinderkaraktär. Det har bl.a. rört underlag inför handelspolitiska
samtal mellan EU och Taiwan liksom deltagande i WTO:s
kommittéarbete, där man kunnat föra upp svenska angelägenheter på
agendan. Arbetet har också omfattat uppföljning, uppvaktningar och
agerande mot lokala myndigheter i upphandlingsfrågor, standards för bl.a.
bussar och medicinsk utrustning till följd av att Taiwan inte accepterar
EU:s sätt att utfärda s.k. Free Sale Certificates (Mölnlycke Healthcare). Det
har också gällt ISO-frågor där Taiwans hållning till internationell
certifiering inom EU missgynnar många svenska företag.
Indien. Exportrådets kontor i Indien bevakar fortlöpande indiska aktörers
tillämpning av anti-dumpingregler.
Flerpartssamverkan i företagens intresse
Under 2007 inledde Exportrådet, tillsammans med SEK, EKN,
Swedfund och ALMI, ett nära samarbete för att på olika sätt förena
krafterna i företagens intresse. Ett första resultat av detta samarbete var
Exportlånet, en samverkan där - förenklat beskrivet - SEK står för
kapitalet, EKN för garantin och ALMI och Exportrådet för
marknadsföring, med ALMI som förmedlande och administrativt
ansvarig aktör.
Efter en viss tröghet i upptakten har Exportlånet kommit att bli ett
efterfrågat tillskott till utbudet av finansieringslösningar för mindre
företags exportaffärer, inte minst under de omständigheter som präglat
kreditmarknaden under hösten 2008. Aktörerna bakom initiativet för
kontinuerliga diskussioner kring uppföljning och vidareutveckling. Under
Stora Exportdagen i maj 2008 genomförde de fem institutionerna ett
gemensamt finansieringsseminarium.
Samverkan mellan nämnda aktörer har under 2008 resulterat i lanseringen
av den s.k. Internationaliseringsguiden, en gemensam webbportal som ska
underlätta för företagare att finna rätt samhällsaktör för att få hjälp med
27
57
de behov som det enskilda företaget har vid varje tillfälle. Därmed har vi
kunnat skapa en första version av en virtuell ”one-stop-shop”. Portalen
skall alltså underlätta för företag att hitta rätt, och oavsett vilken
organisation företaget vänder sig till skall medarbetarna ha en
grundläggande kunskap om vad andra aktörer kan erbjuda. Med
anledning av det har ett nytt utbildningspass införts i Exportrådets
introduktionskurs. Arbetet med att förbättra portalen och göra den till ett
effektivt hjälpmedel för företagen går vidare under 2009.
Under året har en arbetsgrupp med representanter från Exportrådet,
EKN, SEK, ALMI, Swedfund men även från Sida, Nutek, och
Energimyndigheten träffats regelbundet för att diskutera och stämma av
utbudet av finansieringstjänster för företag inom miljötekniksektorn. Under
hösten har ett antal gemensamma seminarier kring exportfinansiering
genomförts.
Inom ramen för sitt statliga uppdrag har Exportrådet vidare fortsatt att
medverka i samarbetet kring profileringen av Sverige som nation och
varumärke, huvudsakligen inom ramen för Nämnden för Sverigefrämjande i
Utlandet (NSU).
Samspel mellan näringsliv och utvecklingssamarbete - samverkan
med Sida
Exportrådet har under senare år engagerat sig alltmer, såväl på policynivå
som i praktisk verksamhet, i att stärka näringslivets medverkan i
utvecklingssamarbetet. Vi deltar aktivt i dialog och samverkan med övriga
aktörer inom utvecklingssamarbetet genom den s.k. UNIS-gruppen
(Utvecklingssamarbete och Näringsliv i Samverkan). Exportrådet har
under 2008 deltagit i gruppens återkommande möten och i ett
studiebesök till Köpenhamn för att lära av danska erfarenheter.
Under 2008 har samverkan mellan Sida och Exportrådet intensifierats. I takt
med att Exportrådet är aktivt på allt fler utvecklingsmarknader, skapas
förutsättningar för att fler svenska företag kan bidra till måluppfyllelsen
för Sveriges utvecklingssamarbete. Exportrådet har aktivt deltagit i Sidas
arbete med nya samarbetsstrategier för länder där vi sett sammanfallande
intressen. Med ambitionen att öka synergierna mellan främjandeaktiviteter
och biståndsinsatser har regionala planeringsträffar hållits i
Belgrad och Nairobi, med deltagare från UD, Sida och Exportrådet.
Liknande möten planeras för 2009.
Under våren 2008 etablerade Exportrådet ett kontor i Gaborone
(Botswana). Verksamheten delfinansieras under en övergångsperiod via
Sida. Exportrådet skall här verka som sammanhållande för samarbete
mellan lokala företag, myndigheter och organisationer i Botswana och
Sverige inom ramen för den nya samarbetsform som går under
benämningen aktörssamverkan. De samlade insatserna skall därmed bidra
till ekonomisk utveckling, mer handel och mer samarbete mellan länderna.
Verksamheten omfattar olika typer av aktiviteter alltifrån besöksprogram
och institutionssamarbete till rena affärskontakter mellan företag. I
28 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
58
Namibia påbörjades ett liknande samarbete redan 2006 och detta
förlängdes under året.
I Sydafrika samverkar Exportrådet med Sida sedan 2006 inom ramen för
ett bredare samarbete, Broader Economic Cooperation, med fokus på olika
typer av lokala utbildningsprogram för kapacitetsutveckling av
sydafrikansk arbetskraft, en verksamhet som starkt efterfrågas och aktivt
stöds av lokalt etablerade svenska företag. På uppdrag av Regeringen
bidrog Exportrådet under hösten 2008 med underlag till Sveriges nya
strategi för samarbetet med Sydafrika.
Under 2008 inleddes diskussioner om samarbete i ytterligare länder, med
koncentration på länder där Sverige beslutat avveckla det traditionella
utvecklingssamarbetet till förmån för mer normala ekonomiska, politiska
och sociala relationer. Det gäller främst Kina, med tonvikt på samarbete
kring miljö- och CSR-frågor, Indien med särskilt avseende på miljöteknik
och Indonesien där överläggningar inletts om hur Exportrådet kan bidra till
att främja och förbättra näringslivsklimatet.
Inom miljöområdet har Sida och Exportrådet fört en dialog, särskilt kring
urban utveckling inom ramen för marknadsföringskonceptet SymbioCity
(se även avsnitt 4.3).
I Tunisien projektleder Exportrådet ett Sida-finansierat uppdrag som syftar
till institutionsutveckling av Tunisiens organisation för exportfrämjande
CEPEX. Projektet inleddes i slutet av 2007 och löper över 2008-09.
Verksamheten innefattar kunskapsöverföring och kapacitetsutveckling
hos CEPEX, samtidigt som arbetet bidrar till att öka svenska företags
kännedom om Tunisien som en intressant marknad.
Exportrådet har vidare på olika sätt bidragit till att sprida information
kring upphandlingar - varav en stor del Sida-finansierade - till svenska
företag, bland annat genom nättjänsten Upphandlingsnytt. Under året
startades även tjänsten Projektspaning på sju marknader: Kenya, Tanzania,
Uganda, Botswana, Serbien, Kosovo och Ukraina. Syftet är att nå ut med
regelbunden och lättillgänglig – men framför allt tidig -
förhandsinformation om kommande upphandlingar. Arbetsmetodiken
bygger på ett nära samarbete lokalt där ambassaden generellt identifierar
projekt och Exportrådet paketerar informationen och förmedlar den till
företagen. Tjänsten kommer att rullas ut på ytterligare marknader under
2009.
Exportrådet har under 2008 vidare deltagit i ett antal Sida-arrangerade
möten om utveckling av landstrategier och policies, liksom bidragit till
genomförande av inkommande besök av ministrar och företag från
programländer. I några fall har vi gemensamt med Sida anordnat
informationsmöten med företag och andra intressenter, bl.a. kring
aktuella samarbets- och upphandlingsfrågor med avseende på Asiatiska
Utvecklingsbanken och FN.
29
59
För att säkra ett enhetligt och samordnat agerande i kontakterna med
Sida och som ett stöd till utförande utlandskontor har Exportrådet under
2008 inrättat en särskild funktion för överblick och samordning av Sidarelaterad
verksamhet.
Övriga samarbetspartners
Kommerskollegium, Swedac, Tullverket och SWEPRO
Exportrådet har under 2008 fortsatt samverkan kring exporttekniska
frågor med en rad aktörer inom det handelstekniska området, såväl i olika
återkommande möten i mer eller mindre fasta samarbetsstrukturer som
ad hoc. Företrädare för Exportrådet deltog i Kommerskollegiums
konferens i april om EU:s säkerhetsprogram Godkänd ekonomisk aktör.
En representant för Exportrådet deltar i Marknadskontrollrådet som
under Swedac:s ledning bevakar efterlevnaden av EU:s regler.
Vidare deltar Exportrådet i Tullverkets särskilda arbetsgrupp för
samverkan med näringslivet, ett forum för diskussion och avstämning två
gånger per år av övergripande tull- och handelsfrågor. Medverkan sker
också i Tullverkets samverkansgrupp för produktionsfrågor, där man på
kvartalsbasis avhandlar mer konkreta, detaljerade tull- och handelsfrågor.
Tullen är också en av de största användarna av Exportrådets tjänst
Frihandelsguiden. En representant för Exportrådet är fortsatt ledamot i
SWEPRO:s styrelse och bidrar där till arbetet med förenkling och
effektivisering av handelsprocedurer.
Invest in Sweden Agency (ISA)
ISA och Exportrådet har även under 2008 fortsatt samverka genom
utbyte av information och erfarenheter och samplanering av
gemensamma aktiviteter. Det tidigare nära operativa samarbetet med ISA,
på grundval av kommersiella uppdrag i bl.a. Korea och Taiwan, har
minskat väsentligt eftersom ISA nu fokuserar på färre marknader till följd
av att ISA:s verksamhetsanslag minskat kraftigt. Däremot har ISA och
Exportrådet samverkat nära under slutfasen av 2008 kring ett EUfinansierat
s.k. twinning-uppdrag för Tunisien. En gemensam offert har
lämnats med förhoppning om ett lyckosamt utfall – beslut väntas i
februari 2009.
VisitSweden AB
Exportrådet har fortsatt samverka med VisitSweden AB även under 2008.
De två pilotprojekt med syfte att skärpa enskilda turismföretags
internationella konkurrenskraft som startades under 2006 slutfördes
under 2007, med uppföljning under 2008. Ett viktigt led i arbetet var här
att anpassa Exportrådets metodik för affärsutveckling till
turismföretagens villkor (Steps to Export Turism). Mot slutet av året
inleddes en dialog om ett konceptuellt samarbete kring en kombinerad
satsning – under devisen Matlandet Sverige – för att dels profilera Sverige
som en attraktiv destination med stora matupplevelser, dels främja svensk
livsmedelsexport.
30 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
60
Vår bedömning från tidigare att det finns förutsättningar för ett ännu mer
systematiskt samarbete än hittills kvarstår.
Exportkreditnämnden (EKN)
Samverkan med EKN har fortsatt att utvecklas under 2008, även vid
sidan av det ”multilaterala” samarbete som skett kring Exportlånet och
Internationaliseringsguiden. Behovet av nära samverkan accentueras av
finanskrisen och det utökade behovet bland företag att säkra sina
kundfordringar vid export - även till länder som tidigare var
oproblematiska men där efterfrågan på EKN-garantier nu ökar.
Företrädare för EKN medverkar frekvent som föreläsare vid
Exportrådets länder-/marknadsseminarier liksom vid delegationsresor
och regionträffar. Exportrådets aktiviteter inom berörda områden
aviseras på EKN:s hemsida. I Exportrådets nättjänst Betalningsguiden finns
information om EKN:s policy för ett stort antal exportmarknader. I
tjänsten Finansieringsguiden finns EKN med som en aktör och information
lämnas om de produkter och tjänster som EKN erbjuder.
En företrädare för Exportrådets ledningsgrupp innehar en post i EKN:s
styrelse.
AB Svensk Exportkredit (SEK)
På samma sätt som för EKN har samarbetet med SEK fördjupats under
året, också här som en naturlig följd av finanskrisens effekter på
företagens behov av rådgivning och särskilda insatser (jfr även
redogörelsen ovan om samarbetet kring Exportlånet,
Internationaliseringsguiden och finansieringstjänster för företag inom
miljötekniksektorn). SEK-företrädare har i sin verksamhet successivt
ökade kontakter med Exportrådets utlandskontor. Företrädare för SEK
medverkar som föreläsare i seminarier för företag och deltar i
delegationsresor. Sedan 2006 är Exportrådets VD ordförande i SEK:s
styrelse.
Swedfund International AB
Exportrådet och Swedfunds verksamheter kompletterar delvis varandra
och ett samarbete på relevanta marknader är därför naturligt. Exportrådets
kontor kan identifiera attraktiva investeringar och marknadsföra
Swedfund på plats i landet. Detta gäller i än högre grad nu när
Exportrådet blivit allt mer aktivt på marknader som också är Swedfunds
målländer, inte minst i Afrika. Samarbetet har tidigare baserats på
övergripande ramavtal för ett antal marknader. Samarbetet innefattar
numera huvudsakligen uppdrag på ad hoc-basis.
Swedfund har under 2008 medverkat i ett antal seminarier och kurser och
deltagit i flera delegationsresor och lokala aktiviteter tillsammans med
Exportrådets utlandskontor. Företrädare för Swedfund deltog även
tillsammans med Exportrådet, UD och Sida på en gemensam
främjandekonferens i Nairobi. En annan gemensam kontaktyta för
31
61
Exportrådet och Swedfund – liksom med Sida (se ovan) - är den s.k.
UNIS-gruppen, som har i uppdrag att initiera och samordna initiativ för
samverkan mellan näringsliv och utvecklingssamarbete.
Som för EKN och SEK har samarbetet med Swedfund fördjupats under
året, bl.a. för att öka samverkan mellan exportfrämjande aktörer (se ovan
angående Internationaliseringsguiden, finansieringstjänster för företag inom
miljötekniksektorn, Exportlånet m.m.).
ALMI Företagspartner AB
Konsolideringen av den nära samverkan mellan ALMI och Exportrådet
har fortsatt under 2008, baserat på överenskommelsen från hösten 2005.
De båda organisationerna har nu ett naturligt partnerskap där vi alltmer
kan uppträda med ett samlat erbjudande av tjänster och aktiviteter för att
stödja särskilt de små företagens utveckling. Samarbetet fungerar överlag
mycket väl, ofta tack vare att Exportrådets regionala exportrådgivare har
lokalgemenskap med de regionala ALMI-bolagen på de allra flesta
lokaliseringsorter i landet. Exportrådet har noterat utredningsförslag som
lämnats till Näringsdepartementet i slutet av 2008 med sikte på att
ytterligare stärka ALMI:s roll och ställning, en utveckling som
Exportrådet skulle välkomna.
Nutek
Samverkan med Nutek har utvecklats under 2008, bl.a. genom en dialog
kring Nutek:s uppdrag att ta fram ett handlingsprogram för miljödrivna
marknader. Likaså har kontakter förekommit med anknytning till det
särskilda uppdrag som Exportrådet haft avseende nätverksbildning för
företagare med utländsk bakgrund.
Swentec
Samarbetet med Swentec med avseende på att stärka svensk
miljöteknikexport gick under 2008 in i en ny fas i och med ombildningen
av Swentec till en delegation direkt under Näringsdepartementet med ny
ledning. Exportrådet deltog aktivt i den stora sammankomst som
Swentec anordnade i Växjö i augusti. Med utgångspunkt i nya direktiv för
Swentec, som bidragit till att klargöra ansvars- och rollfördelning, har
samverkan blivit alltmer konstruktiv och fruktbar, inte minst runt
förvaltning och utveckling av marknadsföringskonceptet SymbioCity (se
vidare i avsnitt 4.3).
Handelskamrar
De diskussioner som förts på ledningsnivå angående former för ett mer
strukturerat samarbete resulterade i att ett samarbetsdokument mellan
Sveriges Handelskammarförbund och Exportrådet undertecknades i juni
2008. Dokumentet beskriver Exportrådets och handelskamrarnas
sammanfallande intressen/uppdrag och identifierar ett tiotal tänkbara
samarbetsområden. Dokumentet bildar därmed en ram för den konkreta
samverkan som sker på operativ nivå.
Konkret samverkan med regionala handelskamrar i Sverige har under
2008 vidareförts på huvudsakligen samma sätt som tidigare. Det gäller
32 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
62
inte minst i importfrågor, där samarbetet löper vidare genom att
Exportrådets utlandskontor och de centrala funktionerna i Stockholm
kan direkthänvisa frågor om import till Sverige till handelskamrarnas
databas Chamber Trade. I övrigt har samverkan på regionalt plan mellan de
regionala exportrådgivarna och respektive handelskammare förekommit
på ad hoc-basis, beroende på förutsättningarna i varje enskilt fall.
Länsstyrelser och kommuner
I flera regionala tillväxtprogram ingår Exportrådets småföretagssatsningar
som integrerade komponenter. Även i de tillväxtprogram där dessa
tjänster inte är direkt profilerade, betonas i allmänhet vikten av ökad
export och internationalisering och de därtill knutna behoven av
kompetensutveckling som kan stödja en dynamisk näringslivsutveckling.
Exportrådets satsningar visavis småföretag bidrar till att täcka just sådana
behov.
Exportrådet agerar i olika grad som utförare i samspelet med övriga
aktörer - länsstyrelser, EU-programkontor och kommuner. Exportrådet
har i några län bidragit till aktiviteter inom ramen för de regionala
tillväxtprogrammen med stöd avseende analys-, metod- och
kompetenskunnande, särskilt mot små företag med ingen eller ringa
exporterfarenhet.
33
63
3 Kompetensutveckling för företag
3.1 GRUNDLÄGGANDE RÅDGIVNING I SVERIGE TILL
SMÅFÖRETAG/REGIONAL RÅDGIVNING M.M.
Regional exportrådgivning
Exportrådet erbjuder sedan våren 2002 företag med ingen eller ringa
exporterfarenhet den avgiftsfria tjänsten Personlig Exportrådgivning
Småföretag till företag med högst 50 anställda och högst 10 miljoner Euro i
årsomsättning. Rådgivningen omfattar 4-6 halvdagar per kalenderår och
företag, och inrymmer allmän exportrådgivning, hjälp med
förutsättningsanalys, assistans med förberedelser för internationalisering
och export, kompetensutveckling inom internationell affärsutveckling,
m.m.
Med stöd av processverktyget Steps to Export går rådgivarna tillsammans
med företaget igenom framgångsfaktorerna för en lönsam och hållbar
internationalisering, med utgångspunkt från vår egen och
uppdragsgivarnas samlade erfarenhet. Verktyget hjälper företagaren att
systematiskt och metodiskt arbeta sig igenom de viktigaste frågeställningarna
inför en första internationalisering eller en expansion.
Under verksamhetsåret 2008 har Exportrådets rådgivare haft personlig
kontakt med ca 1 800 små företag med målsättningen att nå motsvarande
nivå under verksamhetsåret 2009. Av dessa företagskontakter har runt
1 000 lett till konkret rådgivning kring internationalisering.
Förutom huvuduppgiften att förmedla sådan grundläggande rådgivning,
har de regionala exportrådgivarna ansvaret inom Exportrådet för
kontakter i respektive län med det regionala näringslivet och för
samverkan med regionala näringslivsorganisationer såsom ALMI
Företagspartner AB, länsstyrelser, kommunala näringslivsenheter,
turistorganisationer, etc.
Fortlöpande kontakter odlas med centrala företagsorganisationer som
Företagarna, Svenskt Näringsliv och regionala handelskamrar, liksom
med banker och andra privata aktörer med nyckelroller för regional och
lokal näringslivsutveckling. Exportrådgivarna fungerar därmed som den
naturliga kontaktpunkten i respektive län för övriga enheter/funktioner
inom Exportrådet såväl i Sverige som i utlandsorganisationen.
Under året har de regionala exportrådgivarna genomfört eller medverkat i
drygt 100 inspirationsseminarier kring internationell affärsutveckling, ofta
i samverkan med ovan nämnda regionala aktörer. Vid dessa tillfällen har
sammanlagt runt 2 600 personer deltagit.
Verksamheten har visat sig fylla ett påtagligt behov hos små företag och
tillhör en av de dokumenterat mest uppskattade tjänsterna i vårt
serviceutbud. Utfallet under verksamhetsåret 2008 har visat på att nästan
34 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
64
80 procent av kundföretagen varit mycket nöjda och merparten av
resterande företag varit nöjda med rådgivningsinsatserna. Ambitionen är
att upprätthålla denna höga nivå under kommande år.
Från och med 2009 kommer effektmätningen avseende rådgivningsverksamheten
i Sverige att fördjupas på ett liknande sätt som för
Exportrådets uppskattade tjänst Affärschans (jfr avsnitt 4.2 nedan).
Genom den nya metodik som avses bli tillämpad skall det bli möjligt att
uppskatta rådgivningens betydelse för kundföretagens exportförsäljning
och affärsvolym.
Regionala exportmentorer
På grundval av ett särskilt regeringsuppdrag år 2006 har Exportrådet
utvecklat ett nätverk av s.k. regionala exportmentorer. Syftet har varit att
skapa en resurs av exporterfarna småföretagare som kan ge råd och
förmedla egna erfarenheter till kolleger på tröskeln till en
internationalisering av sina verksamheter.
Exportmentorerna rekryterades med målsättningen att med geografisk
spridning i landet finna 8-10 småföretagare som äger och driver ett
framgångsrikt företag med internationell verksamhet, med ett gott
anseende och ett välutvecklat kontaktnät i länet. Åtta regionala
exportmentor har utsetts, representerande följande företag:
Packsize (f.d.Emsize), Enköping Gnosjö Interiör, Gnosjö
Konftel, Umeå Nordichanger, Lidköping
Mercatus Engineering, Vimmerby Sveaplast, Perstorp
Segre, Örebro Albo System, Kungsbacka
Sedermera har representanten för Mercatus Engineering utgått ur nätverket.
Exportmentorernas uppgift har alltså varit att i första hand fungera som
inspiratörer för andra företag, men också som bollplank och idégivare till
de regionala exportrådgivarna i Sverige och supportenheterna inom
Exportrådet.
Exportmentorträffar har under 2008 genomförts i Gnosjö (januari) och i
Lidköping (juni). Däremellan medverkade mentorerna vid Stora
Exportdagen i maj. En affärsesa genomfördes i september med exportmentorerna
till Dubai för att på plats ta del av de erfarenheter som andra
svenska företag, ambassaderna, m.fl,. gjort av tillväxtmarknaderna i
Mellanöstern. Exportrådets kontor i Dubai svarade för program som
inkluderade träffar med svenska företag på marknaden och andra träffar
för att få fördjupade kunskaper och insikter om regionens förutsättningar,
möjligheter och villkor.
Verksamheten under 2008 har i huvudsak finansierats inom ramen för de
medel som ur statens årsuppdrag avsatts till regional exportrådgivning.
Ett påtagligt resultat av exportmentorernas verksamhet är att
diskussionerna kring Exportrådets tjänsteutbud bidragit till att utveckla
35
65
den nya tjänsten Market Selection Analysis (se avsnitt 4.2), som lanserades i
samband med Stora Exportdagen 2008.
Givet att det finns ett intresse från det offentliga av en fortsättning och
att statens årsuppdrag för kommande år ligger på en tillräckligt hög nivå,
eller att särskild finansiering kan bli tillgänglig, är Exportrådet berett att
fortsätta verksamheten. Tills vidare kommer vi att vidmakthålla nätverket
inom ramen för de medel som 2009 års statliga uppdrag innefattar.
Särskilda insatser för företagare med utländsk bakgrund
I november 2007 fick Exportrådet ett särskilt regeringsuppdrag att
genomföra särskilda insatser avseende nätverksbildning för företagare
med utländsk bakgrund. För uppdragets genomförande avsattes
sammanlagt 1,1 milj. kr. Exportrådet har i en särskild rapport (december
2008) redovisat genomförda insatser/aktiviteter, en bedömning av
projektets resultat och en ekonomisk redovisning.
Det finns ca 70 000 invandrarägda företag i Sverige. Vart femte nytt
företag som startas, startas av en person med invandrarbakgrund.
Sammanlagt sysselsätter dessa företag ca 250 000 personer. De finns
representerade inom hela den svenska ekonomin, med många
framgångsrika profiler och koncept. Med den utgångspunkten och i kraft
av det särskilda uppdraget har Exportrådet under 2008 genomfört ett
antal aktiviteter i syfte att:
- ta vara på den kompetens och kunskap om marknader och behov som
företagare med utländsk bakgrund besitter;
- skapa bättre förutsättningar för dessa företags utveckling på
hemmamarknaden;
- åstadkomma ett bättre samarbete mellan näringslivsfrämjande
organisationer.
Genom uppdraget har Exportrådet, i samverkan med bl.a. ALMI
Företagspartner/IFS, Nutek och Swedfund, bidragit till att bilda tre
nätverk med invandrarägda företag i Västra Götaland, Stockholm och
Skåne. Nätverken organiserar nu sammanlagt drygt 180 små och
medelstora företag - såväl sådana med relevanta kunskaper och
erfarenheter från att driva verksamheter i/visavis andra länder, som
företag med ringa eller ingen exporterfarenhet. Nätverken har
galvaniserats genom att utveckla kommunikationsverktyg via Internet för
varje nätverk.
Inom ramen för uppdraget genomförde representanter från alla de tre
etablerade nätverken en studieresa till Toronto i Kanada, en multietniskt
präglad storstad där väl över halva befolkningen har en bakgrund i andra
länder än Kanada. Deltagande företagare gavs där tillfälle att studera
program och initiativ för att aktivt hjälpa invandrarföretagare med deras
affärsverksamheter och att träffa kanadensiska företagare med
invandrarbakgrund.
Sammantaget bedömer Exportrådet att projektet i allt väsentligt varit
framgångsrikt i förhållande till angivna syften med insatsen. De
36 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
66
etablerade nätverken bildar en bas för fortsatta kontakter med engagerade
företagare med utländsk bakgrund – liksom inbördes mellan dessa – och
för fortsatt samverkan med relevanta aktörer inom Sverige och
internationellt. På grundval av ett förnyat uppdrag från Regeringen och
handelsministerns särskilda sammandragning i slutet av 2008, går arbetet
vidare för att ge nätverken en stabil fortsättning och att söka bilda
ytterligare nätverk i andra delar av landet.
3.2 UTLANDSBILDEN I SVERIGE
Med ytterligare ett års erfarenhet kan vi återigen konstatera att väsentligt
fler företag har potential att växa internationellt och nå exportframgångar.
Exportrådet har under 2008, i enlighet med uppdraget från staten,
fortsatt sina insatser för att sprida kunskap om internationella marknader
och att informera och inspirera svenska företag om affärsmöjligheter.
Ett viktigt led i att ge fler företag en trygghet i sina utlandssatsningar är
utlandspersonalens återkommande besök hos företag i Sverige (jfr avsnitt
2.3 ovan). Den dialog som då uppstår ger tillfällen till inledande
rådgivning och inspiration till exportsatsningar.
Exportrådet arrangerade under 2008 två regionala exportdagar för att sprida
information om intressanta marknader och uppmärksamma de regionala
exportrådgivarnas (RER) erbjudande till företagen och Exportrådets
tjänster i övrigt. Dessa arrangemang ägde rum i Halmstad (april) och
Borås (oktober). Antalet regionala exportdagar var därmed färre än 2007,
men i gengäld har vi kunnat utnyttja de s.k. Gasell-träffarna i samarbete
med Dagens Industri för samma syften (se vidare i avsnitt 6
Marknadskommunikation nedan).
Evenemangen fungerar som mötesplatser för regionala/lokala företag
och som en kontaktyta mellan Exportrådet och företagen i respektive
region. Som tidigare kunde de regionala exportrådgivarnas närvaro
därmed profileras som en länk mellan näringslivet i respektive län och vår
utlandsorganisation.
En annan form för kunskapsöverföring är de marknadsseminarier
(motsvarande) som återkommande genomförs i Sverige, inte sällan i
samarbete med ambassadörer eller andra företrädare för utrikesförvaltningen
på respektive marknad. Sådana informationsträffar ger
återkommande tillfällen att informera om affärsmöjligheter,
kulturskillnader och hur man på respektive marknad kan ta sig förbi
risker och svårigheter.
Som föregående år arrangerades under 2008 en rad sådana länder och/eller
tematiska sammankomster. Under året genomfördes totalt 112
sådana evenemang, jämfört med ca 160 under 2007. Minskningen beror
på en medveten prioritering av RER-organisationens tid, där vi strävat
efter att koncentrera och ekonomisera verksamheten till färre tillfällen.
37
67
3.3 SEMINARIER OCH AVGIFTSBELAGDA WEBBTJÄNSTER
Exportrådet erbjuder seminarier för företagens personal i exporttekniska
ämnen. Workshops arrangeras t.ex. kring exportdokument,
frihandelsregler, leveransvillkor och utlandsbetalningar. Verksamheten
finansieras helt av deltagande företag. Under verksamhetsåret har
följande seminarier genomförts:
- Tre öppna seminarier i exporttekniska ämnen under hösten 2008
med totalt 32 deltagare;
- Totalt 13 företagsspecifika seminarier med sammanlagt 252
deltagare.
Verksamheten har under året inbringat sammanlagt 345 000 kr. i intäkter.
Vi erbjuder även våra kunder ett antal avgiftsbelagda webbtjänster inom
området exportteknik. Dessa tjänster uppdateras kontinuerligt av våra
experter.
Skeppningshandboken Information om allmänna exportregler liksom specifik
landinformation för 180 länder avseende dokumentkrav,
exportrestriktioner, produktkrav, moms m.m.
Frihandelsguiden Information som företagen behöver för att kunna utnyttja de
förmåner som gäller vid export till länder, med vilka EU har
frihandelsavtal.
Betalningsguiden Information om betalningssätt, kreditförsäkringar,
inkassorutiner m.m. för ett 60-tal länder. Guiden finns även i
engelsk version (Payment Guide).
Sammanlagt har vi drygt 2 500 prenumerationer på dessa webbtjänster.
Det bör här noteras att flera stora koncerner som prenumererar på
tjänsterna, länkar dessa vidare via egna intranät-lösningar, så att all
personal får tillgång. Det innebär att det egentliga antalet prenumeranter är
avsevärt större. De sammanlagda intäkterna uppgick 2008 till drygt 6,2
milj. kr.
38 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
68
4 Riktade insatser för
internationellt affärsfrämjande
4.1 RIKTADE FRÄMJANDEINSATSER PÅ
UTLANDSMARKNADER
På samma sätt som under de senaste åren har utrymmet för riktade
satsningar på intressanta eller snabbväxande marknader varit begränsat
under 2008. Tack vare en medveten allokering till aktiviteter där
medverkande företag haft vilja och förmåga att bidra finansiellt för att
skapa en hävstångseffekt – och ett antal marknadsspecifika
tilläggsuppdrag från staten - har aktivitetsnivån ändå kunnat hållas på en
acceptabel nivå. Större sådana främjandeaktiviteter förtecknas och
redovisas översiktligt i bilaga 3.
Som nämnts redan i avsnitt 2.2 har antalet näringslivsdelegationer på hög
nivå, såväl utgående som inkommande, ökat starkt under 2008 – totalt
sett har det handlat om så mycket som en tredubbling jämfört med 2007.
Planering och genomförande av närmare 30 sådana besök har tagit en
betydande del av vissa utlandskontors och berörda hemmaenheters tid i
anspråk. Vi bedömer att sådana besök, strategiskt applicerade och väl
genomförda, kan ha stor betydelse för svenska företags utlandsaffärer.
Samtidigt är det ingen tvekan om att det stora antalet delegationsresor
under 2008 har engagerat vissa kontors resurser så att deras förmåga att
ge stöd till enskilda företag påverkats negativt.
Vi bedömer att Exportrådet, i rimlig utsträckning, ändå kunnat motsvara
önskemålet att delta i gemensamma export- och Sverigefrämjande insatser i
utlandet tillsammans med svenska utlandsmyndigheter,
Invest in Sweden Agency, VisitSweden och Svenska Institutet. Några
särskilt markerade aktiviteter under 2008 var följande:
- Särskilda insatser via utlandskontoren i samband med de
utgående statsbesöken till Portugal och Ukraina, och
inkommande statsbesök från Grekland, Luxemburg och
Rumänien, liksom i samband med statsministerns (m.fl.) besök i
Kina och Japan.
- Särskilda satsningar i USA inom spjutspetsbranscher, i betydande
grad med anknytning till främjandeverksamhet i House of Sweden,
Sveriges ambassadbyggnad i Washington DC; bland dessa märks
konferensen Serious Games i Washington DC där sex svenska
företags produkter visades upp inom området pedagogiska
dataspel.
- Delegation med ett tiotal företag inom fordonsindustri till Polen
och Slovakien.
- Delegation med deltagande av tio företag inom gruvbranschen till
Argentina och Chile.
39
69
- Seminarier i Belgrad, Skopje och Zagreb med sammanlagt 15
företag för att belysa affärsmöjligheter inom EU-finansierade
investeringsprojekt.
- Regional exportkonferens med 40 företag i Dubai för att
uppmärksamma affärsmöjligheter och särskilda utmaningar i
Gulf-regionen.
- I samband med handelsministerns besök genomfördes ett Green
Business Seminar i Johannesburg, i samarbete med Sveriges
ambassad i Pretoria, i syfte att stimulera till hållbar
affärsutveckling i handeln mellan Sydafrika och Sverige.
4.2 AFFÄRSCHANS; STRATEGISK MARKNADSANALYS
Sedan starten år 1999 har Exportrådet kunnat erbjuda små företag
deltagande i AffärsChans-projekt – en specialanpassad tjänst med syfte att
underlätta små företags första steg ut på en ny marknad. Inledningsvis
erbjöds dessa projekt inom ramen för programmet Marknadsplats Östersjön
med huvudsaklig finansiering från Östersjömiljard 2 och med fokus på
länderna kring Östersjön. Från 2005 erbjuds tjänsten på alla marknader
via samtliga utlandskontor.
Projekten riktar sig alltså till små företag med målet att nå konkreta
affärer och att hitta lämpliga partners på en ny marknad. Projekten är
standardiserade och består av en marknadsundersökning och arbete för
att identifiera lämpliga partners (kunder, agenter, distributörer etc.), som
utmynnar i ett besöksprogram på aktuell marknad. Projekten avslutas
med en uppföljning och en handlingsplan med rekommendationer om
hur affärsmöjligheterna kan utnyttjas på bästa sätt.
Närmare 2 700 projekt har genomförts sen starten för tio år sedan.
Under 2008 genomfördes sammanlagt 478 projekt - det högsta antalet
något år hittills (motsvarande under 2007 var 440).
Exportrådet utvärderar löpande effekterna av AffärsChans i termer av
affärsvolym och vilken nytta de deltagande företagen upplever av sitt
deltagande. Dessa utvärderingar har gjorts med hjälp av externa konsulter.
Den senaste effektmätningen 2007 bekräftade att tjänsten väl fyller sitt
syfte – att öppna dörrar och skapa affärer för små företag på nya
marknader. Vi har ambitionen att utföra ytterligare en sådan
effektmätning under våren 2009. Enligt gängse NKI-undersökning (jfr
avsnitt 1.2 ovan) kan noteras att de företag som deltagit i AffärsChansprojekt
genomgående är bland Exportrådets mest nöjda kunder.
Under 2008 har Exportrådet utvecklat och lanserat en ny tjänst - Market
Selection Analysis/Strategisk Marknadsanalys (MSA) – som kompletterar den
rådgivning som RER-organisationen erbjuder, och Affärschans. Genom
MSA får företagen vägledning i fråga om marknadsval, för att lägga en
40 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
70
mer stabil grund för fortsatt internationell affärsutveckling än som nu kan
ske inom den regionala exportrådgivningen.
För små företag handlar det om att kvantitativt jämföra och analysera
maximalt 20 marknader för att komma fram till vilken eller vilka som har
störst potential och samtidigt är lättast att penetrera. Inom ett MSAprojekt
väljer företaget tillsammans med Exportrådet ut 10-15 variabler
som på olika sätt belyser hur intressant marknadspotentialen är och vilka
barriärer till marknaden som finns. Dessa variabler bearbetas och
analyseras sedan för att kunna jämföra och rangordna marknaderna. Efter
att ett mindre antal fokusmarknader valts ut med hjälp av MSA följer mer
fokuserade satsningar på dessa marknader i form av t.ex. Affärschansprojekt.
Vi kunde under 2008 notera ett växande intresse och positivt mottagande
bland företagen. MSA-tjänsten är i omfattning jämförbar med ett
Affärschans-projekt.
I sitt budgetunderlag för 2009 föreslog Exportrådet att MSA-tjänsten för
små företag borde prissättas på en nivå som gör den till ett naturligt,
verksamt och attraktivt instrument i Exportrådets portfölj av riktade
insatser för sådana företag, och förordade att man skulle tillämpa samma
medfinansiering från företagen (40%) som gäller för Affärschans. Detta
förslag förs ånyo fram i vårt budgetunderlag för 2010.
4.3 INTERNATIONELL MARKNADSFÖRING AV BRANSCHER
Allmänt
Enligt Regeringens riktlinjer för årsuppdraget 2008 skall Exportrådet, i
mån av tillgänglig finansiering, initiera och genomföra särskilda aktiviteter,
för att främja exportmöjligheter inom strategiska branscher och områden.
Någon dedikerad finansiering ur årsuppdraget för året har inte angetts.
Under 2008 har Exportrådet inriktat sin verksamhet med branschfokus
på att vidareföra de branschuppdrag som getts avseende livsmedel (via
Jordbruksdepartementet/Jordbruksverket) och miljöteknik (via
Näringsdepartementet). Båda dessa uppdrag kommer att redovisas i detalj
till respektive departement eller myndighet/uppdragsgivare. I det
följande lämnas en översikt över aktiviteter och resultat under 2008.
Enskilda, mer betydande främjandeaktiviteter som genomförts inom
ramen för uppdragen ingår i redovisningen i bilaga 3.
41
71
Bransch Belopp
(avrundat)
Kommentar
Livsmedel
(Jordbruksdepartementet)
10,0 MSEK
Miljöteknik
(Näringsdepartementet)
Kommunikationsplattform
för Sustainable City
(Utrikesdepartementet)
25,0 MSEK
3,0 MSEK
15 MSEK
utbetalades i slutet
av 2007
Uppdraget gavs
ursprungligen 2006
Övriga tidigare branschuppdrag slutredovisades i allt väsentligt i
Exportrådets årsredovisning för 2007.
Exportrådet har under 2008 fortsatt kontakter och dialog med ett antal
aktörer inom offentlig sektor för att kartlägga deras intresse att stödja
insatser via Exportrådet, med syfte att främja svenska företags
exportansträngningar inom vissa nyckelbranscher. Det har skett utifrån
uttalade behov/önskemål från berörda branschorganisationer. Vi utgår
där också från vår egen övertygelse om att kollektivt inriktade insatser
för internationell marknadsföring av svenska företags teknologi,
produkter och tjänster kan addera värde till företagens egna
ansträngningar och till den rådgivning som Exportrådet och andra kan
erbjuda till enskilda företag.
Det gäller särskilt för små företag i sektorer/branscher, där Sverige har
särskilda förutsättningar att konkurrera och där det finns ett uttalat
intresse hos branschföreträdare och företag att samverka. Sådana
branschspecifika satsningar tror vi är särskilt motiverade när kunderna
på utlandsmarknaderna är offentliga aktörer, affärerna komplexa och när
branschens företrädare upplever att andra länder erbjuder sina företag
bättre villkor och assistans som Sverige inte matchar. Detta arbete
fortsätter in på 2009 och framåt (jfr Exportrådets budgetunderlag för
2010).
Livsmedel
Enligt Regeringens regleringsbrev till Statens Jordbruksverk (SJV) för
2008 (anslag 43:14) fick Exportrådet fortsatt uppdrag att genomföra
aktiviteter för att främja svensk livsmedelsexport. För uppdraget
beräknades en ram av 10 milj. kr., en ökning från 2007 med 50 %.
Exportrådets arbete med detta uppdrag har nyligen avrapporterats i
detalj till SJV.
Under året har ett antal marknadsanalyser genomförts på utvalda
marknader för att undersöka vilken potential det finns för svenska
livsmedel, primärt i Finland, Norge, Danmark och Ukraina.
Sammanfattningsvis kunde konstateras att det finns ett påtagligt
utrymme för expansion och ökad marknadspenetration för svenska
42 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
72
livsmedelsföretag inom Norden. Detta gäller i än högre grad för
Ukraina, en marknad med inemot 50 miljoner invånare, en växande
medelklass och ett nyvaknat intresse för svenska livsmedelsprodukter.
Liknande marknadsundersökningar har gjorts i Estland, Lettland och
Litauen inom segmentet food service som riktar sig till hotell, restauranger
och cateringfirmor. Analysen visade att svenska produkter har ett gott
rykte med en image som står för kvalitet och att svenska
livsmedelsföretag därför skulle kunna vara ännu mer framgångsrika än
de redan är.
Vidare har Exportrådets regionala exportrådgivare under året genomfört
över 150 intervjuer med små livsmedelföretag runt Sverige för att
kartlägga deras export, styrkor, svagheter och möjligheter, liksom vad
företagen efterfrågar i termer av stöd för att komma vidare med sin
internationalisering/export. Studien blir klar i början av 2009.
I 2008 års särskilda marknadssatsningar (detaljhandelsaktiviteter, Sverigeveckor,
mässor, etc.) har sammanlagt totalt nära 300 företag deltagit.
Aktiviteterna marknadsfördes utomlands under skilda samlingsnamn
beroende på marknad: Food From Sweden, Schweden Schmeckt, Taste of Sweden
och Shvedsjiy Stol.
I Tyskland, Ryssland, Nederländerna och Schweiz arrangerades under
året, i samarbete med internationella livsmedelskedjor, ett antal Sverigeveckor
i butik med provsmakning och försäljning av svenska
livsmedelsprodukter. Dessa kampanjer har varit dokumenterat
framgångsrika och har bekräftat att detta koncept hjälper svenska
livsmedelsföretag att marknadsföra och sälja sina produkter
internationellt, en metodik som bör kunna utvecklas och intensifieras
under 2009.
Under året har vidare arrangerats Sverigemontrar under varumärket Food
from Sweden på fyra större livsmedelsmässor i Europa, för att marknadsföra
svenska livsmedelsprodukter: Sötsaksmässan ISM i Köln, BioFach i
Nürnberg (ekologiska produkter), PLMA i Amsterdam (private label)
och den internationella livsmedelsmässan SIAL i Paris.
Ett pilotprojekt har startats i Polen tillsammans med en lokal grossist,
med syfte att hos mindre lokala distributörer och enskilda butiker i två
regioner i Polen få ut svenska livsmedel till en polsk publik. Andra
marknadsföringsinsatser har varit Livsmedelsföretagens dag med tema
Ukraina. I samband därmed utsågs och belönades Kopparbergs Bryggeri
som Årets Livsmedelsexportör 2008.
Exportrådets arbete med livsmedelssatsningar leds av en styrgrupp, med
utgångspunkt från genomförda analyser och en marknadsstrategi.
Styrgruppen består av sex företagsrepresentanter från
livsmedelsbranschen som var och en representerar sitt branschsegment,
representanter från medlemsorganisationen Livsmedelföretagen, LRF,
Jordbruksdepartementet, SJV och Exportrådet. Projekt/aktiviteter
förankras i styrgruppen och genomförs i huvudsak av något av
43
73
Exportrådets utlandskontor, centrala funktioner inom Exportrådet
och/eller andra aktörer.
Under 2008 har den svenska livsmedelsexporten ökat med över 15
procent jämfört med året före, en utveckling som branschens företrädare
upplever som mycket positiv. Marknadssatsningar och andra aktiviteter
följs systematiskt upp för att dels mäta företagens uppfattning om
genomförda aktiviteter, dels få fram konkreta försäljningsresultat.
Generellt sett har företagen varit uttalat nöjda med de satsningar som
gjorts. Mätningarna visar också att företagen är mer nöjda ju fler
organiserade aktiviteter de deltar i. Genomförda försäljningskampanjer
har genomgående lett till ökad försäljning, under själva kampanjen men
också i tiden efter genomförandet. Uppföljning som gjorts sex månader
efter respektive aktivitet visar att flertalet av de svenska leverantörerna
fått in fler produkter på aktuella butikskedjor.
Miljöteknik
Regeringen (Näringsdepartementet) beslutade den 25 oktober 2007 att ge
Exportrådet ett uppdrag över tre år avseende insatser för främjande av
svensk miljöteknikexport. Satsningen avser en total omfattning av 30 milj.
kr. under perioden 2007-09, i syfte att utveckla stöd för
internationalisering och nya exportaffärer för svenska miljöteknikföretag.
Fokus förutsätts ligga på små och medelstora företag. Projekt inom
satsningen ska även ha potential att bidra till ökad tillväxt och fler jobb i
landet.
Genom regeringsbeslut den 18 december 2008 (Näringsdepartementet)
fick Exportrådet ytterligare ett uppdrag inom området miljöteknik, med
inriktning på att stödja små svenska företags val av lämpliga
internationella avsättningsmarknader och riktat stöd vid etablering och
start av verksamhet på utvalda marknader. Arbetet som ska ske inom en
ram av 14,5 milj. kr. har nyligen inletts och kommer senare att
avrapporteras i särskild ordning.
Den svenska miljöteknikbranschen är förhållandevis ung och många
svenska företag med nya miljövänliga tekniklösningar är relativt små med
begränsad erfarenhet av exportaffärer. Samtidigt är affärerna inom
miljöteknikområdet ofta komplexa. Kunderna köper sällan enstaka
produkter, utan efterfrågar ofta system- och helhetslösningar. Kunderna
på utlandsmarknaderna är vanligtvis också offentliga institutioner. Affärer
inom miljöteknikområdet tar ofta formen av offentliga upphandlingar,
där det krävs särskilt kunnande, uthållighet och långsiktig närvaro på
marknaden, krav som små och oerfarna miljöteknikföretag har svårt att
möta.
Exportrådets insatser har hittills inriktats på:
- Analyser av marknader med stor exportpotential för svenska
miljöteknikföretag;
44 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
74
- Vägledning till individuella och grupper av företag på prioriterade
marknader;
- Internationell marknadsföring med hjälp av plattformen SymbioCity (se
vidare nedan).
Inom uppdraget ska vi också göra en benchmarking av exportfrämjande
inom miljöteknik gentemot relevanta länder. Denna aktivitet genomförs
under 2009.
Exportrådets arbete med miljötekniksatsningar leds av en styrgrupp.
Styrgruppen består av elva företagsrepresentanter, som var och en
representerar sitt branschsegment, och representanter för
Näringsdepartementet och Exportrådet. Samtliga projekt förankras i
styrgruppen och genomförs av något av Exportrådets utlandskontor,
centrala funktioner inom Exportrådet och/eller andra aktörer. På
samtliga marknader och evenemang samarbetar Exportrådet nära med
respektive utlandsmyndighet.
Genomgående sker ett nära samarbete med Sveriges Miljöteknikråd
(Swentec). Exportrådet samverkar på området också med en rad andra
statliga aktörer, främst Energimyndigheten, Sida, NUTEK och Vinnova,
liksom med de regionala nätverken Sustainable Business Hub Skåne, EcoEx/
Business Region Göteborg och Stockholms Miljöteknikcenter (SMTC). Vi har
också fortlöpande kontakt med berörda branschorganisationer, t.ex.
Svebio, Avfall Sverige, Svensk Fjärrvärme, Varim, Svenskt Vatten och SweHeat.
Analyser och marknadsprioriteringar har genomförts på ett antal
marknader och segment, bl.a. i samarbete med Swentec inom både
vatten-och avloppsrening och avfallshantering. Dessa har kompletterat
tidigare genomförda analyser/marknadsprioriteringar inom bl.a.
bioenergi.
Under 2008 har en rad marknadsaktiviteter genomförts -
delegationsresor, mässor, konferenser och andra events. Exempel på
prioriterade marknader där långsiktiga satsningar genomförts är Frankrike,
Indien, Italien, Kanada, Kina, Rumänien, Polen, Spanien, Storbritannien och
USA. Större aktiviteter inom ramen för miljöteknikprojektet finns
förtecknade i bilaga 3.
Sammantaget har över 150 företag deltagit i olika evenemang utomlands
och ännu fler – ca 200 – har medverkat i olika exportevenemang i
Sverige. Några exempel på aktiviteter under 2008 är:
- Ett betydande antal utgående delegationsresor med miljöteknik som ett
framträdande tema, t.ex. miljöministerns besök i Indien i början av året
och statsministerns besök i Kina och Japan senare under våren.
- Pilotprojekt i Indien för lokalt säljstöd till svenska miljöteknikföretag.
- En liknande ansats i Warszawa, där Exportrådet och Sustainable
Business Hub Skåne erbjuder 3-5 företag aktivt säljstöd på den polska
marknaden.
- Sverige-paviljonger på fyra större mässor under varumärket SymbioCity.
- Roadshow i augusti-september 2008, där Exportrådets
marknadsprioriteringar inom VA- och avfallshantering presenterades i
45
75
Stockholm, Göteborg och Malmö.
- Seminarier om hur man lyckas med affärer i Kina (9-10 oktober i
Stockholm respektive Malmö), med medverkan av Mats Denninger,
Regeringens särskilde samordnare för miljöteknikexport till Kina, och
personal från Exportrådets organisation i Kina.
- Betydande satsningar på mässorna Poleko (Polen) och Pollutec
(Frankrike).
- Medverkan i mottagande av inkommande delegationer från ett antal
länder, bl.a. Rumänien och Grekland.
Exportrådet fick i december 2006 i uppdrag av Regeringskansliet
(Utrikesdepartementet) att utveckla en ny plattform för marknadsföring
av svensk miljöteknik med utgångspunkt från den satsning som under ett
antal år gjorts under parollen ”Sustainable City”, som fungerat väl för att
väcka intresse i omvärlden men som inte längre kunde knytas distinkt till
Sverige och svenska företag. En fullständig rapport om genomförandet
av detta uppdrag kommer att lämnas till Utrikesdepartementet i särskild
ordning. Nedan följer en sammanfattande beskrivning av genomfört
arbete.
Efter analys och insatser i övrigt via särskilt anlitad konsult, drogs
slutsatsen att Sverige behövde ett unikt varumärke för att synliggöra och
tydliggöra vad svenska miljöteknikföretag har att erbjuda på en växande
världsmarknad. Beslut togs att lansera SymbioCity - Sustainability by Sweden
som samlande paraplybegrepp för internationell marknadsföring av
svensk miljöteknikexport. Namnet anspelar alltså på ”symbios” som en
relation mellan två organismer som ger ömsesidiga fördelar. Budskapet är
att resurseffektivisering ger mervärde. Utvecklat material omfattar en
PowerPoint-presentation med talmanus i fyra (snart fem) språkversioner,
en broschyr, en kortfilm, utställningsmaterial och en webbplats
www.symbiocity.org. Exportrådet har ansökt om att skydda varumärket i
ett 60-tal länder.
Efter handelsministerns lansering av SymbioCity-konceptet för svensk
press och ett 70-tal utländska ambassadörer (Hammarby Sjöstad, mars
2008) har en rad aktiviteter genomförts, inte minst i form av en rad
utgående delegationsresor (Indien, Japan, Kina, USA, m.fl.). Artiklar i
utländsk dagspress och facktidskrifter, TV-intervjuer, m.m. har gjort att
begreppet snabbt blivit väl etablerat i de länder som inledningsvis varit i
fokus. SymbioCity förekommer nu även på Youtube, Wikipedia och
Second Life.
En första utvärdering har genomförts via intervjuer och diskussioner i en
allsidigt sammansatt fokusgrupp bestående av användare/intressenter
bland företag, departement/myndigheter och organisationer. Slutsatserna
av utvärderingen slår fast:
- att SymbioCity fungerar väl som ett robust, pedagogiskt och tydligt
varumärke för marknadsföring av svensk erfarenhet och tradition inom
hållbar stadsutveckling;
- och att konceptet bidragit till att bättre konkretisera vad Sverige har att
46 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
76
erbjuda av teknologi, produkter och tjänster inom miljöteknik, med
tonvikt på helhetstänkande.
Men utvärderingen visar också att konceptet behöver vårdas och
utvecklas för att svara mot behov och förväntningar hos företag och
andra aktörer. Därför har Exportrådet lämnat förslag till Regeringen
(Utrikesdepartementet) om åtgärder som behöver vidtas för att skydda,
förvalta och utveckla varumärket SymbioCity. Genom beslut i december
2008 av Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) har Exportrådet - i
avvaktan på slutlig beredning och samlat ställningstagande inom
Regeringskansliet - fått ett första uppdrag att vidareutveckla och säkra en
målinriktad användning av SymbioCity-konceptet som varumärke.
Insatserna inom detta uppdrag kommer att avrapporteras i slutet av år
2009.
4.4 ÖVRIGA BRANSCHAKTIVITETER
Samverkansgrupper
Även under 2008 fullföljde Exportrådet sina kontakter med ett antal
bransch- och företagssammanslutningar, de s.k. samverkansgrupperna.
Kontaktytan mellan Exportrådets organisation och dessa gruppers
verksamhet säkras genom att en medarbetare inom Exportrådet utgör
kontaktperson för de aktiviteter som initieras av gruppen. En basfunktion
erbjuds från Exportrådets sida där vi till självkostnadspris sköter de
administrativa göromål som respektive sammanslutning har intresse av.
Vid slutet av 2008 har Exportrådet serviceavtal eller annan
samarbetsrelation med följande sammanslutningar/samverkansgrupper:
Företagsföreningar med kansli hos Exportrådet
PPT, Swedish Pulp and Paper Technology Group www.pptgroup.se
SAG, Swedish Aviation Group www.swedishaviationgroup.com
SMTG, Swedish Mining and Tunneling Group www.smtg.se
SWERIG, Swedish Rail Industry Group www.swerig.se
SWEUNB, Swedish Association for UN Business www.sweunb.se
Med ytterligare några sammanslutningar har Exportrådet mer eller
mindre återkommande/institutionaliserade kontakter, utan att det finns
något särskilt serviceavtal:
Grupper som inte har kansli hos Exportrådet
FORTEC, Swedish Forestry Technology Group www.fortec.se
Swecare www.swecare.se
Swedish Consultants www.swedishconsultants.se
SweHeat (Swedish Council for District Heating) www.sweheat.com
47
77
Under 2008 har samverkan med Swecare inom området hälso- och
sjukvård/medicinteknik intensifierats tack vare ett särskilt
regeringsuppdrag (Utrikesdepartementet).
Försvarsmaterielsamarbete med USA
Verksamheten med att stödja bilateralt samarbete och utbyte mellan USA
och Sverige inom försvarsmaterielområdet fortsatte under 2008 på i allt
väsentligt samma sätt som tidigare. Verksamheten bottnar i den
principöverenskommelse (Memorandum of Understanding – MoU) som
träffades mellan länderna i slutet av 1980-talet. Verksamheten omfattar
samverkan med en grupp svenska företag som bildat ett nätverk för
särskild samverkan kring exportfrämjande med inriktning på USAmarknaden.
Gruppen utgörs av ett dussintal av de traditionella
försvarsföretagen samt ett antal försvars- och säkerhetsrelaterade företag.
Verksamheten bedrivs inom Sveriges ambassad i Washington DC genom
en särskild funktion bestående av en chef, en konsult och en sekreterare
på halvtid. Enhetschefen, som ingår i ambassadens ledningsgrupp, är
också sidoackrediterad till ambassaden i Mexico City.
Exportrådet har liksom tidigare gett verksamheten visst administrativt
stöd med finansiering från statens uppdrag. Verksamhetens innehåll och
resultat redovisas i särskild ordning till företagsgruppen och berörda
huvudmän/intressenter inom Regeringskansliet.
4.5 INTERNATIONELLT UPPHANDLADE / FINANSIERADE
AFFÄRER
Allmänt om uppdraget
Möjligheterna för svenska företag inom internationellt upphandlade
affärer är betydande, men de har fortfarande en låg andel i förhållande till
likvärdiga länder, med tanke på Sveriges relativt stora ägar- och
budgetandelar i de internationella finansieringsinstitutionerna.
Mot den bakgrunden skall Exportrådet inom sitt årsuppdrag för 2008
fortsätta att främja svenskt deltagande i projekt och upphandlingar
finansierade av internationella institutioner (FN, EU, Världsbanken,
regionala utvecklingsbanker etc.). Detta ska ske i nära samarbete med
berörda enheter på UD och de projektexportfrämjare som bevakar de
internationella organisationerna. Exportrådet ska även verka för att
tillvarata exportmöjligheter inom det svenska utvecklingssamarbetet och
medverka i Regeringens och Sidas arbete med att förverkliga
handlingsplanen för hur svenskt utvecklingssamarbete och svenskt
näringsliv ömsesidigt kan stödja varandra.
För 2008 avsattes 4 milj.kr för särskilda insatser inom detta område. En
mindre del av detta belopp avser aktiviteter som löper vidare under 2009.
Därutöver har Exportrådet under året avslutat ett tilläggsuppdrag från
48 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
78
slutet av 2007, med uppgift att intensifiera och kraftsamla verksamheten i
angivna delar. Resultatet av detta arbete har redovisats i särskild ordning.
Vidare fick Exportrådet under 2008 ett särskilt uppdrag för att förstärka
informationsservicen till företagen ifråga om aktuella investeringsprojekt
(tidig projektspaning). Detta arbete fortskrider under innevarande år och
kommer att rapporteras i sin helhet i samband med
verksamhetsberättelsen 2009.
Inom ramen för uppdraget har Exportrådet tillhandahållit följande tjänster:
- övergripande information genom nätbaserade tjänster,
- delegationsresor och informationsseminarier,
- samverkan mellan företag och gemensam marknadsföring (fokus på FN),
- proaktiv information och rådgivning om EU:s biståndsprogram och strukturstöd,
- löpande upphandlingsbevakning och tidig projektinformation/projektspaning,
- anbudskostnadsstöd.
Tyngdpunkten har legat på att, så långt resurserna tillåtit, förstärka och
utveckla befintliga tjänster. Samtidigt inleddes arbetet med några nya
initiativ – bl.a. infördes ett kapitel om internationella finansiärer i
Exportrådets nätbaserade finansieringsguide. Vidare påbörjades
bevakning av affärsmöjligheter relaterade till Asiatiska Utvecklingsbanken
(ADB) genom Exportrådet i Manila, som en följd av att Sveriges
ambassad i Filippinerna stängdes våren 2008 (en närmare beskrivning
följer nedan).
Exportrådet har även verkat för att öka kunskapen om
upphandlingsprocesser och aktuella projekt på utlandskontoren. Bland
annat har en kartläggning av större planerade offentliga projekt och därtill
kopplade upphandlingsprocesser genomförts i fem länder.
Kartläggningen ska användas både för att informera svenska företag om
aktuella affärsmöjligheter och för att marknadsföra svensk kompetens
mot lokala beslutsfattare och projektägare.
Arbetet med att verka för synergier mellan bistånd och näringsliv har haft
hög prioritet under året. Exportrådet har bland annat deltagit i forum för
samverkan såsom den s.k. UNIS-gruppen (Utvecklingssamarbete och
Näringsliv i Samverkan) och anordnat regionala möten mellan UD, Sida
och Exportrådet för att samordna lokala främjarinsatser. För en fylligare
redogörelse för Exportrådets samverkan med Sida hänvisas till avsnitt 2.4
ovan.
Nätbaserade tjänster
För att effektivt nå ut med information till en större grupp företag har
Exportrådet under året tillhandahållit ett antal nätbaserade tjänster. Under
2008 har Exportrådets Finansieringsguiden
(www.finansieringsguide.swedishtrade.se) som nämnts kompletterats med ett
kapitel om internationella finansiärer och instrument för finansiering till
den privata sektorn. Den uppdaterade guiden kommer att publiceras
under våren 2009. I den nätbaserade tjänsten Upphandlingsnytt
49
79
(www.upphandlingsnytt.swedishtrade.se) publiceras dagligen drygt 30 aktuella
internationella upphandlingar. Antalet registrerade besök för året
uppskattas till ca 120 000, en ökning från 2007 med knappt 10 %.
Under året har tjänsten fått en ny och mer funktionell utformning samt
kompletterats med en tjänst för tidig projektinformation – Projektspaning.
En grundläggande förutsättning för att svenska företag ska kunna hävda
sig bland företag från andra länder är tillgång till lättåtkomlig och tidig
information om planerade projekt. Svenska utlandsorganisationer besitter
värdefull information och kontakter på området, men det har tidigare inte
funnits någon etablerad struktur för hur informationen ska distribueras
till näringslivet.
På grundval av ett pilotprojekt under 2007, har en arbetsmodell testats i
sju länder (fyra i Afrika och tre i Central- och Östeuropa). Initiativet
bygger på samverkan mellan UD, Sida och Exportrådet. Vid slutet av
2008 hade 260 företag registrerat sig för tjänsten och över 300 notiser om
kommande projekt fanns registrerade i databasen. En större
marknadsföringskampanj planeras under våren 2009. Ambitionen är att
ett 15-tal länder ska ingå i tjänsten vid utgången av 2009.
Nättjänsten Upphandlingsguiden (www.upphandlingsguide.swedishtrade.se)
avseende EU:s stöd och bistånd reviderades grundligt under 2007 i
samband med EU:s nya programperiod (2007-2013) och har under året
endast genomgått mindre justeringar. Antalet besökare var drygt 105 000
totalt under 2008, jämfört med drygt 112 000 för 2007.
Företagsnätverk
Det år 2006 etablerade nätverket Swedish Association for UN Business
(SWEUNB), som består av företag med intresse för och inriktning på
affärer och partnerskap med FN, har under 2008 fortsatt och
konsoliderat sitt arbete. Exportrådet fortsatte sitt arbete med att
administrera och projektleda insatser för nätverket. Arbetet leds av
SWEUNB:s styrgrupp och aktiviteter genomförs av Exportrådets
utlandskontor i samarbete med berörda ambassader på företagsgruppens
uppdrag. Under hösten utvecklades en långsiktig plan till grund för det
framtida arbetet. Vid utgången av 2008 hade nätverket 40
medlemsföretag. Insatser för att intressera nya medlemsföretag
genomförs kontinuerligt.
De större insatserna/aktiviteterna under 2008 var följande:
- Affärsseminarium i Köpenhamn med fokus på UNICEF och
UNOPS
- Möten med FN-representanter och internationella organisationer
för Östafrika med säte i Nairobi
- Utveckling av en ny hemsida och annat informationsmaterial
- Regelbunden distribution av nyhetsbrevet SWEUNB Aktuellt
- Frukostmöten för att informera om affärsmöjligheter med FN
- Individuella s.k. screening-möten med syfte att säkra enskilda
företags potential för FN-relaterade affärer.
50 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
80
Exportrådet har under 2008 fortsatt sina kontakter med andra
företagssammanslutningar med särskilda intressen för internationella
projekt och affärer där behovet av offentligt stöd är särskilt stort, främst
Swedish Consultants och SWERIG (jfr avsnitt 4.4 ovan). Företrädare för
Exportrådet under året varit adjungerade till dessa organisationers
styrelser. Andra viktiga samverkansgrupper som Exportrådet haft
frekvent kontakt med i hithörande frågor är Svensk Projektexport/SPE och
Swecare.
Regionala utvecklingsbanker
Arbetet med att främja kontakter med de regionala utvecklingsbankerna
sker i nära samverkan med UD och berörda utlandsmyndigheter. I och
med att Sveriges ambassad i Manila stängdes under våren 2008 har
Exportrådets fokus i första hand legat på Asiatiska Utvecklingsbanken
(ADB). Exportrådet anställde under hösten en lokal konsult, med
placering på svenska konsulatet i Manila, med uppgift att främja affärer
mellan svenska företag och projekt finansierade av banken.
I januari anordnade Exportrådet och ambassaden ett gemensamt
heldagsseminarium om affärsmöjligheter inom ramen för ADBfinansierade
projekt. Fokus var affärsmöjligheter inom energi i Mekongregionen
samt hållbar stadsutveckling, inklusive Sidas kreditram för
samfinansiering. Nära 30 representanter för intresserade företag deltog.
Exportrådet medverkade också i en företagsdelegation till banken som
ambassaden anordnade i mars.
Förberedelser för kommande satsningar avseende ADB påbörjades under
hösten 2008. En långsiktig plan för arbetet togs fram och i december
genomfördes ett officiellt besök vid banken i syfte att introducera och
förankra kommande satsningar. Arbetet sker i samverkan mellan
Exportrådets lokala konsult, Exportrådets handelssekreterare för
ASEAN-regionen och projektledaren på enheten för Public Affairs i
Stockholm.
En särskild tjänstemannagrupp för Afrikanska Utvecklingsbanken (AfDB),
bestående av representanter för UD, Sida, Näringsdepartementet och
Exportrådet, har under hösten planerat en nysatsning av främjandet av
svenska företags verksamhet visavis banken. I början av verksamhetsåret
2009 kommer Exportrådet tillsammans med UD och Sida att besöka
AfDB för att förbereda en företagsdelegation och diskutera andra möjliga
främjarinsatser. Under december påbörjade Exportrådet arbetet med att
kartlägga företagens intressen för en delegation och liknande insatser,
samt att ta fram ett riktat informationsmaterial.
Rådgivning och bevakning avseende EU:s bistånd och
strukturfonder
Genom kontoret i Bryssel arbetar Exportrådet, tillsammans med
projektexportfrämjarna vid Sveriges EU-representation, med rådgivning
till svenska företag kring EU:s biståndsprogram och strukturstöd.
Aktiviteterna under 2008 omfattade bland annat ett stort antal möten och
51
81
informationsseminarier i Sverige och två sektorsinriktade seminarier i
Bryssel. Vidare lämnades svar på ett 80-tal inkommande
företagsförfrågningar. Regelbundna nyhetsbrev distribuerade till runt 800
prenumeranter. Verksamheten omfattade också kontaktförmedling och
distribution av tidig projektinformation (jfr om Projektspaning ovan).
Under året genomförde UD en organisationsförändring mellan EUrepresentationen
och ambassaden vilket innebar en minskning av
dedikerade resurser, med åtföljande ökade krav på Exportrådets
engagemang och resursinsats.
Anbudskostnadsstöd
Exportrådet inrättade för ca tio år sedan ett riktat anbudskostnadsstöd
för konsulter. Stöd i form av begränsad förlustgaranti har lämnats till
svenska konsultföretag för att stimulera deras deltagande i
anbudstävlingar inom EU:s biståndsprogram, FN, Världsbanken,
regionala utvecklingsbanker, etc. Under första halvan av 2008 erbjöds
sådant stöd med ett maximalt bidrag motsvarande 35 procent av
anbudskostnaden, dock högst 60 000 kr. Konsultföretag som vunnit en
anbudstävling har inte erhållit något stöd.
Efter en utvärdering och omprövning mot bakgrund av det aktuella
resursläget beslutades att från halvårsskiftet fasa ut tjänsten, som nu helt
upphört. Under 2008 utfärdares sammanlagt sex garantier om
sammanlagt knappt 350 000 kr., en påtagligt mindre volym än under
2007. Under året har tre företag som fått garanti vunnit sina kontrakt. För
förlorade anbud har totalt knappt 240 000 kr. utbetalats.
52 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
82
5 Företagsspecifik affärsutveckling
Utöver de tjänster som helt eller delvis finansieras inom ramen för statens
uppdrag, erbjuder Exportrådet företags- och situationsanpassad
rådgivning till enskilda företag till stöd för deras internationella
affärsutveckling. Verksamheten tar sikte på varje steg i ett företags
internationaliseringsprocess, från att förstå förutsättningarna på den
aktuella marknaden, ta det första steget ut, komma på plats med sin
etablering, till att växa på marknaden.
När ett företag är moget för inträde på en ny marknad hjälper personalen
på utlandskontoren till med t.ex. marknadskartläggning, partnersökning,
bolagsbildning, rekrytering, säljstöd och marknadsföring av produkter
och tjänster, m.m. För företag som inte anser sig mogna att inrätta egen
närvaro erbjuder Exportrådet Business Support Office, ett inkubatorskoncept
med allt från kontorsplatser och administrativa tjänster till att
Exportrådets konsulter representerar företagen på marknaden, tillfälligt
eller fortlöpande.
Alla tjänster inom området Företagsfinansierad affärsutveckling erbjuds till
marknadspriser. Uppdragens omfattning och upplägg i övrigt bestäms
tillsammans med kunden efter företagets behov och utvecklingsskede.
Hit hör också uppdrag från ett antal andra uppdragsgivare inom
näringslivet (företagssammanslutningar m.fl.). Därutöver har Exportrådet
även bedrivit kurs- och publikationsverksamhet inom det exporttekniska
området (se avsnitt 3.3).
Konsultverksamheten är helt företagsfinansierad. Den omsatte 2008 ca
309 milj. kr. jämfört med nära 272 milj. kr. under år 2007. Det motsvarar
en ökning med ungefär 13 procent. Det totala antalet konsultuppdrag
som utförts under 2008 gick upp – från drygt 2 500 till lite över 2 700, en
ökning med ungefär 8 procent. Denna ökning ligger huvudsakligen på
andra kunder än enskilda företag, vilka inte återspeglas i tabellen nedan
som endast återger uppdrag från enskilda kundföretag. Kund- och
uppdragsstocken rymmer, som tidigare år, alla storlekar och typer av
företag:
Antal uppdrag 2008 2007 2006
Företag i Sverige
färre än 50 anställda 1 110 1 093 683
50-250 anställda 703 661 519
Över 250 anställda 670 646 445
Svenska företags dotterbolag 110 107 96
Summa 2593 2 507 1 743
Närmare uppgifter om verksamhetens omfattning återfinns i Exportrådets
årsredovisning för räkenskapsåret 2008.
53
83
6 Marknadskommunikation
Arbetet med att göra Exportrådet och dess verksamhet mer känt hos
företag och andra intressenter fördes under 2008 vidare. Grundvalen är
vår vision att bli det självklara valet för varje svenskt företag som söker
expertstöd för sin internationalisering. En särskild mätning genomfördes
under våren 2008 som visade att spontan kännedom om Exportrådet nu
ligger på 45 procent. När mätningarna – och vårt målmedvetna arbete
för att öka kännedomen - startade år 2005 var motsvarande värde 25
procent. På frågan Om du skulle ha behov av hjälp eller ha frågor om
internationella affärer, skulle du då kunna tänka dig att kontakta Exportrådet?
svarar 93 procent ja.
Vi har under året fortsatt med ett målmedvetet kommunikationsarbete
på flera plan. Satsningen har omfattat annonsering i riks- och lokalmedia,
PR-aktiviteter över hela landet, en rad events samt en utökad satsning på
Internet för att nå ut. Under hösten genomförde Exportrådet en
annonskampanj i Dagens Industri med annonser som riktade sig till
nytillträdda VD-ar och de utmaningar de står inför. Syftet med
kampanjerna och kommunikationen var att på ett tydligare sätt beskriva
vad Exportrådet praktiskt kan hjälpa företagen med.
Under 2008 fortsatte samarbetet med Dagens Industris s.k. Gasellprojekt.
Gasellprojektet syftar till att uppmärksamma svenska företag som flera
år i rad uppvisar en lönsam tillväxt. Exportrådet ser detta som en mycket
lämplig arena att nå ut och öka kännedomen om Exportrådets
verksamhet och vårt budskap. Under 2008 har Exportrådet deltagit med
talare under vårens fyra Gasellträffar. Genom Gasellsamarbetet och
andra insatser har vi strävat efter ett proaktivt samarbete med media,
vilket resulterat i ca 1 000 artiklar i tryckta medier och över 1 500 inslag i
eter- och nätmedier. Detta innebär en ökning på cirka tio procent sedan
förra året. Riktad mediebearbetning har även gjorts till medier i utlandet i
samband med våra främjandeaktiviteter.
I maj 2008 arrangerade Exportrådet åter Stora Exportdagen, som räknade
in 900 deltagare från hela landet. På förmiddagen hölls närmare 30
marknadsspecifika seminarier där företrädare för Exportrådets
organisation på samtliga utlandsmarknader fanns tillgängliga för samtal
och rådgivning. Därefter hölls det nu sedvanliga plenararrangemanget
där Stora Exportpriset för tredje gången delades ut av HM Konungen.
Bland sex nominerade företag valdes mjukvaru- och logistikföretaget
HMS Industrial Networks till årets exportföretag.
Som nämnts ovan (avsnitt 3.3) genomfördes under 2008 två regionala
exportdagar för att illustrera internationella marknads och
affärsmöjligheter samt uppmärksamma de regionala exportrådgivarnas
erbjudande. Exportdagarna ägde i år rum i Halmstad och Borås.
Exportrådets VD deltog och två utlandsmarknader presenterades vid
varje tillfälle.
54 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
84
Webbplatsen swedishtrade.se samlar Exportrådets Internet-baserade
tjänster. Hemsidan har under året löpande utvecklats och förbättrats
som navet i Exportrådets kommunikation. Ett hundratal medarbetare
publicerar idag information i sitt dagliga arbete via Exportrådets
webbplatser.
Exportrelaterade nyheter publiceras fortlöpande på webbplatsens
löpsedel, www.swedishtrade.se/dagensexportnyheter. Under 2008 har arbete
påbörjats med att byta publiceringsverktyg för hela webben och även
göra om innehållsstrukturen. En nylansering kommer att äga rum under
våren 2009.
Under 2008 har intensivt arbetet pågått med att se över Exportrådets
varumärke och att utveckla vårt budskap och tydliggöra våra målgrupper.
Arbetet kommer att fortsätta under 2009 och integreras i Exportrådets
affärsverksamhet.
55
85
7 Övrig verksamhet
Exportrådet som remissinstans
Exportrådet har under 2008 beretts tillfälle att lämna synpunkter på ett
antal offentliga utredningar och i sex fall utnyttjat denna möjlighet:
Utrikesdepartementet: Betänkandet (SOU 2008:23) Konsulär katastrofinsats
Statsrådsberedningen Departementspromemoria (DS 2007:48) avseende Lissabonfördraget
Socialdepartementet EU-kommissionens direktivförslag om patienters rättigheter till
gränsöverskridande vård
Kulturdepartementet: Betänkandet (SOU 2008:26) Värna språken – förslag till språklag
Stockholms läns
landsting
Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen
Sveriges Geologiska
Undersökning
Internationellt utvecklingssamarbete inom mineralsektorn
Corporate Social Responsibility (CSR); miljö-/klimatpolicy
Med utgångspunkt från de riktlinjer för Exportrådet avseende affärsetik
etc., som Exportrådets styrelse beslutade år 2006 hölls en särskild CSRsession
i samband med Exportrådets chefskonferens i juni 2008.
Insatsen omfattade en genomgång av de internationellt vedertagna
riktlinjer och överenskommelser som Sverige som nation anslutit sig till,
primärt FN:s Global Compact och OECD:s Guidelines for multinational
companies. En extern presentatör/företagare med särskilt profilerade
ambitioner inom CSR-området delade med sig av visioner och
erfarenheter i termer av praktisk handling. Vidare uppmärksammades
värdet av den portal mot korruption (www.business-anti-corruption.com) som
Exportrådet - tillsammans med EKN, SEK, Swedfund och Sida -
anslutit sig till som ett instrument i utlandskontorens rådgivning till
företag.
Under 2008 har flera utlandskontor fortsatt att utveckla sin rådgivning
inom CSR-området. Det har skett på grundval av erfarenheter från de
verktyg för professionell rådgivning i CSR-relaterade frågor till företag
som bl.a. kontoret i Beijing utvecklat med avseende på Kina-marknaden,
liksom genomförda aktiviteter inom området ”good corporate
governance”.
Under 2008 inleddes ett internt arbete med att utveckla en miljö/klimatpolicy
för Exportrådet. Arbetet har bidragit till att utveckla vår egen
kunskap och förståelse i klimat- och miljöfrågor och lagt en grund för att
lägga fast interna värderingar och mål. Den interna dimensionen av detta
arbete inriktas på att genom hela verksamheten sträva efter minskad
miljöpåverkan, inte minst genom minskat och smartare resande i tjänsten.
Härigenom bör vi också kunna minska våra kostnader och stärka
Exportrådets varumärke.
56 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
86
Parallellt kommer vi att söka utveckla vår rådgivning till företag, för att
göra miljömässighet och hållbarhet till en tydligare dimension i vår
rådgivning för kundernas affärsutveckling. Policy och handlingsplan skall
läggas fast under våren 2009. Arbetet kommer också att omfatta
förberedelser för att fr.o.m. 2009 kunna rapportera vår verksamhet enligt
de riktlinjer och standards som följer av Global Reporting Initiative (GRI).
Risk Management
De senaste årens arbete på att lägga fast ambition, former och
organisation för Exportrådets förmåga att identifiera och minimera
risker för personal, egendom och information, och att hantera effekter
av oönskade händelser (krisberedskap och krishantering) knöts samman
under 2008.
Baserat på en analys under 2007 av risker och sårbarhet och en rad andra
förberedelser, lanserades i början av året ett samlat paket av riktlinjer,
verktyg och praktiska råd för säkerhetsarbetet på Exportrådets intranät.
Paketet omfattar bl.a. ett system för dygnet runt-beredskap i nära
samarbete med Utrikesdepartementets säkerhetsansvariga och UD:s
Vakthavande.
Ytterligare säkerhetsutbildning genomfördes under året för personal som
stationeras på platser med särskilda risker. Ett mindre antal incidenter av
säkerhetshot mot Exportrådspersonal kunde registreras under året, men
utan allvarligare konsekvenser.
Den särskilda översyn av våra system och vårt kunnande i att hantera
information och risker inom IT och andra delar av verksamheten som
initierade redan 2007 vidarefördes under 2008.
Språkfonder
Exportrådet förvaltar, på uppdrag av Utrikesdepartementet, Stiftelsen
Svensk-franska Språkfonden, bildad genom regeringsbeslut 1979.
Förvaltningen sker under överinseende av en särskild nämnd vars
ledamöter utses av Regeringen, Svenskt Näringsliv, Svensk Handel,
Frankrikes ambassad i Stockholm och Exportrådet. Staten och
näringslivet har gemensamt bidragit till stiftelsens kapital. I syfte att
främja handeln mellan Sverige och Frankrike delar fonden ut stipendier
till nyckelpersoner inom svensk-franska import- och exportföretag.
Stipendierna ger tillträde till kurser i affärsfranska, säljträning, affärskultur
och politisk, social och ekonomisk struktur i den franska affärsvärlden.
Sedan starten har närmare 800 personer på ledande befattningar i över
500 företag deltagit i kurserna.
På liknande sätt är Exportrådet engagerat inom Stiftelsen Svensk-tyska
Språkfonden, bildad 1987, bl.a. på uppdrag av svenska Regeringen för att
möta behovet av tyskkunskaper inom svenskt näringsliv. Stipendier delas
ut till anställda inom industrin och handeln för att främja de
samhällsekonomiskt så betydande affärsrelationerna mellan Sverige och
Tyskland. Språkfondens verksamhet leds av en styrelse som är utsedd av
57
87
svenska staten, Tysklands ambassad i Stockholm, Tysk-Svenska
Handelskammaren och Exportrådet i samråd med Svenskt Näringsliv och
Svensk Handel. Språkfondens administration sköts av Tysk-Svenska
Handelskammaren. Årligen delar fonden ut ca 100 stipendier. Kurserna
arrangeras i Tyskland, med syfte att på kort tid väsentligen förbättra
deltagarnas kommunikationsförmåga och ge större självförtroende i
språkanvändningen.
Intensivkurser i konversation och grammatik blandas med föredrag och
diskussion. Stor vikt läggs vid tysk affärskultur och förhandlingsteknik.
58 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
88
8 Personal
Antalet anställda inom Exportrådet var den 31 december 2008 (2007 års
siffror inom parentes):
Totalt Kvinnor Män
Totalt 527 (521) 282 (279) 245 (242)
Varav Sverige 118 (106) 67 ( 63) 51 ( 43)
Varav i utlandet 409 (415) 209 (216) 200 (199)
Totala antalet anställda ökade under 2008 med sex personer (+1,2 %).
Antalet anställda i utlandet har minskat med sex (-1,4 %), medan
personalstyrkan i Sverige ökade med tolv personer (+11,3 %).
Medelåldern var vid slutet av 2008 32,9 (33,5) år för
utlandsorganisationen och 44,0 (45,4) år i Sverige.
Vid årsskiftet 2008-09 var 19 av totalt 74, eller 25,7 % (21,5 %), av
Exportrådets chefer kvinnor. För chefer i utlandsorganisationen
(handelssekreterare eller motsvarande) var andelen kvinnor 15 av 59, eller
25,4 % (20,0 %). Exportrådets ledningsgrupp bestod vid årsskiftet av sju
män och två kvinnor vilket innebar oförändrat läge jämfört med
föregående årsskifte.
Personalfunktionen inom Exportrådet (Human Resources - HR) har under
2008 fortsatt utvecklingen av det strategiska och operativa HR-arbetet.
STC Talent och STC Academy är två långsiktiga och övergripande initiativ
som syftar till att attrahera och rekrytera topptalanger samt utbilda,
utveckla och skapa interna karriärmöjligheter för redan anställda. I det
interna arbetet har nyckeltal tagits fram för att skapa generiska och
hållfasta mätpunkter för verksamheten.
Inom STC Academy har drygt 200 medarbetare deltagit i olika
utbildningsaktiviteter under året. HR har arrangerat fyra
introduktionskurser, tre kurser i presentationsteknik och en säljutbildning.
Dessutom har tre omgångar av det nya programmet för
ledarskapsutveckling genomförts, liksom en utbildning i säkerhet/risk
management. Programmet för ledarskapsutveckling är särskilt framtaget för
Exportrådet för att ge våra chefer bästa förutsättningar att utvecklas som
ledare.
Dessutom genomgår fem medarbetare Executive Global MBA-utbildningen
på Handelshögskolan i Stockholm. Samtliga chefer och regionala
exportrådgivare har, som nämnts i avsnitt 7, deltagit i ett gemensamt
seminarium om Corporate Social Responsibility i samband med en chefskonferens
våren 2008.
Exportrådet har vidare deltagit på arbetsmarknadsdagar vid
Handelshögskolan i Stockholm, Stockholms Universitet, Lunds
59
89
Universitet och Handelshögskolan i Göteborg. Genom samarbete med
nätverken Nova Pro och Nova 100 har vi också haft möjlighet att direkt
träffa och rekrytera unga talanger. Exportrådet kunde även 2008
registrera en glädjande tredjeplats bland de mest populära arbetsgivarna
bland yrkesverksamma ekonomer i Sverige, allt enligt företaget
Universum och dess senaste mätning ”Karriärbarometern” från oktober
2008. Personalchefen har i flera externa sammanhang föreläst om
Exportrådets employer branding /STC Talent, bl.a. i samband med Universum
Awards i Stockholm, för SSAB och för Finlands exportrådsorganisation
FINPRO.
För att höja effektivitet och kvalitet i verksamheten har vi under året, i en
omfattande process som engagerat hela organisationen, arbetat fram nya
kärnvärderingar som vi uppfattar väl speglar Exportrådets företagskultur
och uttrycker den identitet vi eftersträvar. Våra nya kärnvärderingar
betonar vikten av att uppnå resultat genom att alla anställda arbetar
tillsammans, litar på och bryr sig om varandra och delar med sig av goda
lösningar – både externt för kunderna och internt. Kärnvärdena
sammanfattas i akronymen A STC, vilket står för Achieving, Sharing,
Trusting och Caring.
Under året har ett större projekt genomförts för att skapa effektiva
instrument för arbetsutvärdering/performance management. Ett nytt upplägg
och nya verktyg lanserades i december 2008. Målet är att alla anställda ska
ha årliga utvecklingssamtal som resulterar i tydliga personliga mål och en
handlingsplan. Genom att uppmuntra chefer att aktivt arbeta med
coachning och utveckling av de anställda är målsättningen att
arbetsprestationen systematiskt skall kunna förbättras. Hur vi efterlever
våra överenskomna kärnvärderingar ingår som kriterium för
utvärderingen av personalens prestationer.
Årets medarbetarundersökning gav ett mycket högt deltagande på 85
procent och ett Nöjd Medarbetar Index-resultat på 72 procent. Över 60
procent ansåg att Exportrådet är ”den perfekta arbetsgivaren”. Det
innebär att NMI ligger kvar på samma höga nivå som tidigare.
Undersökningen har gett intressant och värdefull information till alla
chefer i organisationen för aktiv uppföljning och förbättring både lokalt
och globalt, bl.a. avseende gemensam företagskultur, utvecklingsmöjligheter
och samarbete på olika nivåer.
Som en del av det administrativa utvecklingsarbetet under 2008 har HRfunktionen
arbetat med att utnyttja och dra fördelar av nuvarande
affärssystem Agresso. Efter att ha kartlagt alla processer och tagit fram
kravspecifikationer har modulen för löneadministration utvecklats och
introducerats under hösten.
60 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
90
9 Ekonomi; fördelning/allokering
av medel
Exportrådets omsättning under 2008 uppgick till 629 milj. kr., jämfört
med 566 milj. kr. under 2007. Fördelningen över de senaste tre åren
mellan olika kategorier av intäkter – enskilda uppdrag från företag och
andra uppdragsgivare, statens årsuppdrag och Svenskt Näringsliv –
framgår av tabellen nedan (belopp i milj. kr.).
2008 2007 2006
Uppdragsintäkter (totalt företag och andra) 426 370,5 307
Bidrag från Svenskt Näringsliv 10 10 10
Statens årsuppdrag 193 185,5 221
Summa 629 566 538
Det statliga årsuppdraget för 2008 och har allokerats/specificeras per
verksamhet och marknad enligt bilaga 4. Exportrådets resultat för 2008
och ställning per bokslutsdagen den 31 december 200 återfinns i
Exportrådets årsredovisning.
* * * *
Denna redogörelse har behandlats och godkänts av Exportrådets styrelse.
Februari 2009
Sveriges Exportråd
Ulf Berg Anders Wenström
Verkställande direktör Chef, Public Affairs
61
91
62 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
92
Organisationsöversikt
• Argentina
• Brazil
• Canada
• Chile
• Mexico
• USA – Chicago
• USA – New York
• USA –San Francisco
• Australia
• Austria
• Belgium
• Denmark
• Finland
• Germany
• Ireland
• Netherlands
• New Zealand
• Norway
• Switzerland
• UK
• Angola
• Bulgaria
• Botswana
• Czech Republic
• Estonia
• Hungary
• Kenya
• Latvia
• Lithuania
• Namibia
• Nigeria
• Poland
• Romania
• Russia (Mow + St P)
• Slovakia
• South Africa
• Ukraine
• Egypt
• France
• Greece
• Italy
• Kazakhstan
• Morocco
• Portugal
• Saudi Arabia
• Serbia
• Spain
• Tunisia
• Turkey
• UAE
Marketing Corporate Communication
Aysen Savci + team Event & Activity Management
Sales Regional Export Advisors
Co-Chair: Fredrik Lindén & Andreas Skinnars + team
Delivery Business Analysis & Information
Co-Chair: Mattias Bergman & Stefan Bergström + team
Billaga 1 – Organissationsövsöversiktt
• China – South
• China – North
• China – East
• Hong Kong
• India – New Delhi
• India – Bangalore
• India – Mumbai
• Japan
• Malaysia
• South Korea
• Singapore
• Taiwan
• Thailand
• Vietnam
Ulf Berg
CEO
Americas
Stefan Bergström
West Europe
&AU/NZ
Fredrik Lindén
Central-, Eastern
Europe &
Southern Africa
Andreas Skinnars
Public Affairs
Anders Wenström
IT & Finance
Håkan Persson
Human Resources
Helen Borg
Southern Europe,
Middle East &
Northern Africa
Aysen Savci
Asia
Mattias Bergman
Chief Economist
Mauro Gozzo
93
Bilaga 2 – Aktuella särskilda regerings- eller departementsuppdrag
94
Aktuella särskilda regerings- eller
departementsuppdrag
I denna översikt redovisas de särskilda regerings- eller departementsuppdrag som
Exportrådet erhållit utöver basuppdraget via UD. Dessa uppdrag redovisas i vissa fall
separat till respektive uppdragsgivare och beskrivs därför endast kortfattat i denna
redovisning. Delaktiviteter i ett uppdrag (som exportfrämjande aktiviteter, events,
analysuppdrag m.m.) återfinns i bilaga 3. Mer detaljerad information om enskilda uppdrag
kan tillhandahållas särskilt om intresse finns.
Datum Beskrivning Summa
2006-12-08 Främjande av projektexport, Sustainable City
Insatsen har under hand avrapporterats (lägesrapporter) till UD under
2007-08. Slutrapport om insatsens utfall (kommunikationsplattform) har
nyligen särrapporterats.
3 000 tkr
2006-12-08 Särskilda projektexportfrämjande insatser 2006-07
Uppdraget har avrapporterats i särskild form under 2008. Se beskrivning
av insatsen i avsnitt 4.5 Internationellt upphandlade/finansierade affärer.
3 000 tkr
2007-08-22 Uppdrag inför svenskt deltagande i världsutställningen EXPO 2010 i
Shanghai
Insats inför Expo 2010. Har rapporterats i särskild ordning mars 2008.
250 tkr
2007-10-25 Uppdrag avseende insatser för främjande av svensk
miljöteknikexport
Uppdrag att 2007-2009 främja svensk miljöteknikexport med primärt fokus
på SME-företag. Uppdraget avrapporteras årligen till
Näringsdepartementet.
30 000 tkr
2007-11-26 Nätverksbildning för företagare med utländsk bakgrund
Uppdraget har avrapporterats i särskild form dec 2008. Se beskrivning av
insatsen i avsnitt 3.1 Särskilda insatser för företagare med utländsk
bakgrund.
1 100 tkr
2007-11-26 Exportfrämjande insatser avseende Ukraina och Kazakstan
Förstärkning på marknaderna genom att bygga upp lokala nätverk,
identifiera nyckelindustrier och projekt samt matchmaking.
800 tkr
2007-11-26 Exportfrämjande insatser på Västra Balkan
Uppdraget har avrapporterats i särskild form dec 2008.
500 tkr
2007-11-28 Internationellt upphandlade projekt – projektspaning på prioriterade
marknader 2007-09
Avrapporteras i årsredovisning för 2009. Se beskrivning av insatsen i
avsnitt 4.5 Internationellt upphandlade/finansierade affärer.
2 600 tkr
2007-11-28 Strategisk analys av affärsmöjligheter för små och medelstora
företag i Frankrike, Italien och Spanien
Uppdraget avrapporteras i särskild form mars 2009. Se vidare i avsnitt 2.1
Förfrågningar, information och analys (s.k. Tokyo-analyser).
1 200 tkr
2007-12-06 Strategisk analys av affärsmöjligheter för små och medelstora
företag i Tyskland, USA och Ryssland
Uppdraget avrapporteras i särskild form mars 2009. Se vidare i avsnitt 2.1
Förfrågningar, information och analys (s.k. Tokyo-analyser).
1 800 tkr
Bilaga 2 – Aktuella särskilda regerings- eller departementsuppdrag
95
2007-12-06 Särskilda marknadsföringsaktiviteter avseende svensk industriell
spjutspetskompetens inom informations- och kommunikationsteknologi
samt bioteknik i USA
1 100 tkr
2007-12-11 Exportfrämjande insatser avseende länderna söder om Sahara 600 tkr
2007-12-11 Bidrag till svenskt deltagande i BIO 2008, San Diego, USA
Exportrådet projektledde en samlingspaviljong med 70 skandinaviska
företag, samt ett seminarium om svensk Life Science med bl a
Handelsminister Björling som talare.
450 tkr
2007-12-19 Exportfrämjande insatser för små och medelstora företag inom
säkerhets- och försvarssektorn
Uppdraget har avrapporterats i särskild form. Se beskrivning av insatsen i
avsnitt 4.4 Övriga branschaktiviteter.
95 tkr
2007-12-19 Marknadsanalys avseende exportfrämjande insatser inom
skogssektorn i Chile
95 tkr
2007-12-19 Marknadsanalys avseende exportfrämjande insatser inom
verkstadsindustri i Argentina
98 tkr
2008-05-06 Särskilda exportfrämjande insatser i anslutning till Expo 2008 i
Zaragoza, Spanien
Projektledning av Sveriges deltagande i världsutställningen, med bl a
Sverigepaviljong och handelsminister Ewa Björlings närvaro. Uppdraget
har avrapporterats i särskild form.
1000 tkr
2008-05-06 Projektfrämjande gentemot Asiatiska Utvecklingsbanken (ADB)
Se beskrivning av insatsen i avsnitt 4.5 Internationellt
upphandlade/finansierade affärer.
300 tkr
2008-05-15 Strategisk analys av affärsmöjligheter för små och medelstora
företag i länder på Västra Balkan, Turkiet, Irak och Chile
Uppdraget avrapporteras i särskild form mars 2009. Se vidare i avsnitt 2.1
Förfrågningar, information och analys (s.k. Tokyo-analyser).
1 800 tkr
2008-05-15 Särskilda exportfrämjande insatser avseende life science-sektorn,
särskilt bioteknik och medicinteknik samt läkemedel, hälso- och
sjukvårdstjänster
Uppdraget fortsätter under 2009.
1500 tkr
2008-09-30 Marknadsföring av svensk spjutspetskompetens inom
infektionskontroll och hållbar hantering av sjukhusavfall
(Sustainable Hospital Waste Management) i USA år 2008-2009
Avrapporteras i årsredovisningen för 2009.
300 tkr
2008-09-30 Bidrag till svenskt deltagande i BIO2009 i Atlanta, USA
Avrapporteras i årsredovisningen för 2009.
500 tkr
2008-11-11 Utveckling och förvaltning av kommunikationsplattformen
SymbioCity
Ett uppdrag för förvaltning och utveckling av kommunikationsplattformen
SymbioCity. Arbetet har nyligen inletts och kommer att avrapporteras i
årsredovisningen för 2009.
2 000 tkr
2008-12-11 Särskilda exportfrämjande insatser avseende Mellanöstern och
Nordafrika år 2008-2009
Avrapporteras i årsredovisningen för 2009.
1 250 tkr
Bilaga 2 – Aktuella särskilda regerings- eller departementsuppdrag
96
2008-12-16 Särskilda exportfrämjande insatser avseende svensk miljöteknik i
USA år 2008-2009, med särskilt fokus på Kalifornien
Avrapporteras i årsredovisningen för 2009.
1 500 tkr
2008-12-18 Uppdrag avseende särskilda insatser för ökad export från små
svenska miljöteknikföretag
Ett uppdrag inom området miljöteknik, med inriktning på att stödja svenska
företags val av lämpliga internationella avsättningsmarknader och riktat
stöd vid etablering och start av verksamhet på utvalda marknader. Arbetet
har nyligen inletts och kommer senare att avrapporteras i särskild ordning
till Näringsdepartementet.
14 500 tkr
2008-12-18 Särskild analys avseende exportmöjligheter inom tjänstesektorn
Avrapporteras i årsredovisningen för 2009.
500 tkr
2008-12-18 Uppdrag avseende nätverksbildning för företagare med utländsk
bakgrund år 2008-2009
Avrapporteras i årsredovisningen för 2009.
1 500 tkr
2008-12-18 Riktad satsning avseende främjande av internationellt upphandlade
och finansierade affärer år 2008-2009
Avrapporteras i årsredovisningen för 2009.
1 100 tkr
Bilaga 2 – Aktuella särskilda regerings- eller departementsuppdrag
97
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
98
Översikt större främjandeaktiviteter
under 2008
I översikten redovisas de större exportfrämjande aktiviteter, events, analysuppdrag m.m.
under 2008 som Exportrådet arrangerat och/eller medverkat i, med finansiering - helt eller
delvis - ur statens årsuppdrag/tilläggsuppdrag/branschuppdrag (anges i bilagan med
förkortningen DSU, Det Statliga Uppdraget, respektive bransch). Aktiviteterna förtecknas
per region och land.
För varje aktivitet anges mycket kortfattade uppgifter för att i möjligaste mån spegla
inriktning och omfattning i ett hanterligt format. Där det har varit möjligt anges projektets
omfattning och andel statlig finansiering samt antal deltagande företag och deltagare i
aktiviteter. För vissa av aktiviteterna kan den totala utgiften vara något underskattad p.g.a.
vissa eftersläpningar i tidredovisning m.m. Mer detaljerad information om enskilda
aktiviteter kan tillhandahållas särskilt om intresse finns.
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
99
AMERIKA
Argentina SymbioCity Argentina
Presentation av det svenska SymbioCity-konceptet i ett
symposium. Dessutom genomfördes studiebesök och
arbetsmöten med nyckelbeslutsfattare i Argentina. Det
övergripande syftet med satsningen var att öka kunskapen
om svensk miljöteknik och svenskt miljötänkande bland de
argentinska motparterna. Satsningen var ett första steg i en
långsiktig främjandesatsning.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Buenos Aires
7 företag
305 000 SEK
150 000 SEK
Fact pack Skogsektor Chile
Särskilt finansierat uppdrag.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Buenos Aires, - 08
95 000 SEK
95 000 SEK
Fact pack Verkstadsindustri Argentina
Särskilt finansierat uppdrag.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Buenos Aires, - 08
98 000 SEK
98 000 SEK
Pulp & Paper Technology Tour South America
Delegationsresa till Chile, Argentina, Uruguay och Brasilien
för underleverantörer till pappers- och massaindustrin.
Under delegationsresan genomfördes tekniska seminarier,
matchmaking och studiebesök på de fyra marknaderna.
Det övergripande syftet var att för strategiska målgrupper
presentera svensk kompetens och svenska lösningar inom
pappers- och pappersmassasektorn samt att erbjuda
svenska små och medelstora företag möjlighet att
marknadsföra sig på de sydamerikanska marknaderna.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Concepcion, Chile.
Buenos Aires,
Argentina. Fray Bentos
och Montevideo,
Uruguay. (Brasilien),
okt - 08
10 företag, 90 deltagare
1 256 000 SEK
500 000
Argentina
(Brasilien)
Southern Cone Telecom
Telekomdelegation till Rio de Janeiro, Sao Paolo och
Buenos Aires. Syftet var att sprida kunskap om svensk IT och
telekomteknologi i Argentina och Brasilien och att
stimulera till nya affärsmöjligheter inom området genom att
erbjuda en unik plattform för deltagande svenska företag
att presentera sina lösningar för relevanta målgrupper.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Buenos Aires,
Argentina Sao Paulo
och Rio de Janeiro,
Brasilien, maj- 08
10 företag, 80
deltagare
561 000 SEK
450 000 SEK
Brasilien
(Argentina)
ICT-delegation
12 IT- och telekomföretag besökte Sao Paolo och Rio de
Janeiro för att studera och samla information om den
brasilianska marknaden.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Sao Paolo och Rio de
Janeiro, sept - 08
12 företag
179 000 SEK
60 000 SEK
Medicinteknikseminarium
Svenska medicinteknikföretag träffade beslutsfattare från
sjukhus i Sao Paolo samt från lokala myndigheter och
regering i samband med socialministerns besök till landet.
Plats:
Partners:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Sao Paulo, nov - 08
Swecare
5 företag
240 000SEK
150 000 SEK
Kanada Central District Heating Fair i Calgary
För fjärde året i rad anordnades svenskt deltagande vid
CDEA:s (kanadensiska fjärrvärmeföreningens) årliga
konferens, denna gång i Calgary. Syftet var att främja
svenskt miljökunnande och miljötänkande i Kanada.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Calgary, maj - 08
4 företag
119 000 SEK
100 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
100
Swedish Canadian Business Forum , Ice Hockey World
Championships 2008
I samband med att ishockey-VM arrangerades i Kanada för
första gången, anordnades en affärskonferens. Syftet var
att ta vara på alla affärsmäns närvaro, skapa nätverk och
utbyta erfarenheter mellan Kanada och Sverige.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Quebec City, maj - 08
58 deltagare
154 000 SEK
90 000 SEK
Swedish Oil and Gas Technology Mission to Canada -
Global Petroleum Show
Exportrådet i Toronto och ambassaden i Ottawa
arrangerade ett svenskt deltagande vid Global Petroleum
Show. Syftet med projektet var att, vid detta Kanadas
största olje- och gasmässa, marknadsföra svensk teknik
och svenska företag till kunder i oljesektorn, samt bygga
vidare på de värdefulla kontakter med Kanadas olje- och
gasindustri som etablerads vid The Swedish Oil & Gas
Technology Mission to Canada den 11-15 juni 2007.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Calgary, juni - 08
6 företag
465 156 SEK
150 000 SEK
Svensk miljö- och SymbioCity-delegation till Kanada -
Brownfields 2008
Exportrådet i Toronto och ambassaden i Ottawa
arrangerade ett svenskt deltagande vid Hot Properties @
Canadian Brownfields 2008. Syftet med projektet var att
marknadsföra svenskt kunnande inom miljöteknik genom
att ha en gemensam svensk monter samt bygga vidare på
de värdefulla kontakter som etablerats vid tidigare
miljösatsningar och delegationer inom Kanada.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Toronto, okt - 08
2 företag samt
SymbioCity
150 000 SEK
76 400 SEK
Sweden-Canada Defence Technology Day 2008
Ambassaden och Exportrådet tog initiativet till att arrangera
Canada Defence Technology Day i Kanada.
Heldagsseminarium med föredrag och nätverksaktiviteter
med kanadensiska företag och beslutsfattare vid
myndigheter inom föresvarsmaterielområdet som
målgrupp. Bakgrunden var att den kanadensiska
försvarsmakten står inför ett antal större upphandlingar och
det hade noterats ett ökat intresse från svenska försvars och
säkerhetsföretag för den kanadensiska marknaden.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Ottawa, nov - 08
5 företag, 150 deltagare
441 000 SEK
55 000 SEK
Mexico Civil säkerhetsseminarium
Med anledning av statssekreterare Gunnar Wieslanders
besök till Mexiko anordnades ett endagsseminarium kring
civil säkerhet.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Mexico City, nov - 08
4 företag, 60 deltagare
145 000 SEK
145 000 SEK
Svensk affärsdelegation till Kuba
Företagsdelegation för svenska företag intresserade av att
etablera sig på Kuba. Syftet var att skapa affärsrelationer
mellan svenska och kubanska företag.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Havanna, Kuba, nov -
08
4 företag
725 000 SEK
250 000 SEK
Svensk affärsdelegation till Panama
Företagsdelegation för svenska företag intresserade av att
lära sig mer om Panama, skapa affärskontakter och
etablera sig i landet.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Panama City, Panama,
nov - 08
7 företag
234 000 SEK
234 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
101
SymbioCity - miljöministerbesök i Mexiko
I samband med miljöminister Carlgrens besök i Mexiko
anordnades ett seminarium för att presentera svenska
företags lösningar inom miljöområdet. Seminariet
innefattade presentationer av svenska miljöministern,
mexikanska miljöministeriet SEMARNAT, Exportrådet
Mexiko samt de svenska företagen ITT Waste &
Wastewater och Envac AB.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
Bransch:
Mexico City, nov - 08
4 företag
316 000 SEK
153 400 SEK
Environment Fact pack
En studie som presenterar affärsmöjligheter inom
miljöteknik i Mexiko, inom vind- och solenergi, waste to
energy, återvinning, hantering av sopor och avfallsvatten,
etc.
Kostnad:
DSU:
100 000 SEK
100 000 SEK
Luxury Fact pack
En studie som presenterar affärsmöjligheter inom
lyxvaruindustrin i Mexiko, med särskilt fokus på kläder,
klockor, smycken, smink, bilar, yachter.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Mexico City, - 08
150 000 SEK
150 000 SEK
Mining Fact pack
En studie som presenterar affärsmöjligheter inom
gruvindustrin i Mexiko.
Kostnad:
DSU:
103 000 SEK
103 000 SEK
USA WIREC
Exportrådet arrangerade en svensk miljöteknikpaviljong
samt seminarium på Washington International Renewable
Energy Conference (WIREC). I anslutning till mässan
arrangerades även en nätverksträff på ambassadörens
residens med deltagare på hög nivå.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU
Washington D.C, mars
- 08
3 företag
369 000 SEK
268 000 SEK
Matchmaking medicinteknik, House of Sweden
Seminarium på House of Sweden där Exportrådets studie
av affärsmöjligheter inom medicinteknikbranschen
presenterades. Presentationen efterföljdes av
matchmaking där deltagande svenska företag träffade
nyckelpersoner från amerikanska myndigheter och företag.
Särskilt finansierat uppdrag.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Washington D.C, mars
- 08
7 företag
241 000 SEK
200 000 SEK
Exportmanual för miljöföretag
Exportrådet och generalkonsulatet i New York tog fram en
exportmanual för export av miljöteknikprodukter till USA:
identifiering av de vanligaste produktcertifieringarna, viktiga
kontaktinstanser, beskrivning av godkännande- och
certifieringsprocess, test- och demoutrustning, tulltekniska
frågor.
Kostnad:
DSU:
197 000 SEK
75 000 SEK
2008 Offshore Technology Conference (OTC)
Exportrådet anordnade en svensk paviljong på världens
största offshore-mässa. Med över 75 000 deltagare från
mer än 110 länder är OTC den främsta mötesplatsen för
aktörer inom offshoreindustrin.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Houston, maj - 08
12 företag
1 048 000 SEK
150 000 SEK
Handelsminister Ewa Björling till Kalfornien
Besöket påbörjades i San Francisco med företagsbesök vid
Genentech och Google, invigning av Exportrådet USA:s
nya kontor i San Francisco samt en mottagning vid
generalkonsul Barbro Oshers residens. Resan avslutades i
San Diego med besök och deltagande vid BIO2008.
Plats:
Kostnad:
DSU:
San Francisco och San
Diego, juli - 08
206 000 SEK
195 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
102
Serious Games
Halvdagskonferens med syfte att visa upp ledande svenska
företag och initiativ inom området ”serious games” för
nyckelaktörer i Washington D.C. Seminariet efterföljdes av
en nätverksträff där talare och publik fick möjlighet att
diskutera och utbyta kontakter. Särskilt finansierat uppdrag.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU
Washington D.C, mars
- 08
6 företag
374 000 SEK
359 000 SEK
Studie av affärsmöjligheter, miljöteknik Sverige-Kalifornien
Studie för att undersöka vilka sektorer inom miljöteknik där
svenska företag har störst affärspotential, och inom vilka
områden kunskapsutbyte skulle göra mest nytta i
Kalifornien. Bidrag till att förverkliga överenskommelsen om
miljöteknologiskt samarbete Sverige-Kalifornien.
Kostnad:
DSU:
675 000 SEK
525 000 SEK
Studie av affärsmöjligheter, mobilteknologi, fas 1
Förstudie av marknaden för mobilteknologi i USA med
avsikt att identifiera de områden som kan utgöra potentiella
affärsmöjligheter för svenska företag. Studien hade även
för avsikt att identifiera de aktiviteter i form av mässor och
dylikt som är mest intressanta för svenska företag i deras
försök att nå ut på den amerikanska marknaden.
Kostnad:
DSU:
150 000 SEK
150 000 SEK
U.S. Environmental Technology, fas 1
Studie och nätverkande som inledande fas i ett längre
arbete med att främja svensk miljöteknik i USA. Fas 1 hade
som syfte att identifiera svenska miljöteknikföretag,
analysera deras behov på den amerikanska marknaden,
knyta kontakter med amerikanska aktörer samt lägga upp
en flerårsplan för miljöteknikfrämjande i USA.
Kostnad:
DSU:
300 000 SEK
300 000 SEK
Game Development, House of Sweden
Halvdagskonferens med syfte att visa upp ledande svenska
företag inom visualisering och simulering för nyckelaktörer i
Washington D.C. Seminariet efterföljdes av ett
nätverksevenemang där talare och publik fick möjlighet att
diskutera och utbyta kontakter. Särskilt finansierat uppdrag.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Washington D.C., nov -
08
3 företag, 1
branschorganisation
356 000 SEK
345 000 SEK
Cutting Edge Creative
Halvdagsseminarium i New York om svensk reklam och
marknadskommunikation med syfte att främja fortsatt
internationalisering av svenska reklambyråer i USA. En
workshop organiserades samma dag för några företag, GK
NY, Reklamförbundet samt Exportrådet för att diskutera
ytterligare främjande av branschen.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
New York, okt - 08
6 företag,
reklamförbundet & ca
200 deltagare
112 000 SEK
95 000 SEK
GDC 2008
Arrangemang av nätverksaktivitet i samarbete med
Svenska Dataspelsbranschen samt Spelplan i samband
med the Game Developers Conference i San Francisco.
Särskilt finansierat uppdrag.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
San Francisco, feb – 08
20 företag
150 000 SEK
150 000 SEK
Sustainable Hospital Waste Management
En studie om vårdspecifik avfallhantering på sjukhus för att
hitta affärspotential på USA-marknaden, parallellt med en
studie av svenska företag inom branschen för att matcha
dessa.
Plats:
Kostnad:
DSU:
New York, - 08
547 000 SEK
547 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
103
USA Cleantech Web Portal
Syftet är att öka kunskapen om USA-marknaden samt
presentera fakta för marknadsexpansion för svenska
miljöteknikföretag.
Kostnad:
DSU:
100 000 SEK
100 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
104
ASIEN
Japan Turismprojekt
Analys av möjligheter att öka turismen från Japan till
Sverige. Projektet initierades och finansierades till 50% av
ambassaden i Tokyo. Scandinavian Tourist Board och SAS
medverkade även i projektet. Slutsatserna presenterades
för VisitSweden som meddelade att man skulle se över sin
Asien- och Japanstrategi.
Plats:
Partner:
Kostnad:
DSU:
Tokyo
Sveriges Ambassad
180 846 SEK
53 316 SEK
Delegation i samband med statsministerbesöket
Planering och genomförande av programmet för den
medföljande företagsdelegationen.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Tokyo, april - 08
11 företag
574 924 SEK
390 000 SEK
Miljösymposium i samband med statsministerbesöket
Tillsammans med ambassaden i Tokyo planerade och
genomförde Exportrådet ett stort miljösymposium med 350
åhörare. Huvudsponsor var AB Volvo.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Tokyo, april - 08
Volvo, 350 deltagare
151 000 SEK
95 000 SEK
Cleantech-seminarium
Ett seminarium för att främja svensk miljöteknik i samband
med statsministerbesöket. SymbioCity presenterades och
fyra svenska företag presenterade sina lösningar inför
potentiella kunder och partners.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Tokyo, april - 08
4 företag
161 888 SEK
132 000 SEK
Modell för utvärdering av exportfrämjande (Tokyo 2)
Ett utkast på uppföljning av den s.k. Tokyoanalysen, som
används för att bestämma inom vilka branscher det finns
störst potential för exportfrämjande.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Tokyo, - 08
78 378 SEK
40 000 SEK
Swedish Technology Conference 2008
För fjärde året i rad ordnade ISA och Exportrådet "Swedish
Technology conference" med syfte att låta mindre svenska
spjutspetsföretag presentera sig inför en relevant publik av
potentiella kunder och partners tillsammans med Ericsson.
I tillägg till själva seminariet ordnade Exportrådet även
matchmaking åt de deltagande företagen.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Tokyo, nov - 08
5 företag
373 824 SEK
100 000 SEK
Malaysia ASEAN-distributörstudie
Syftet med studien var att bygga upp och dela erfarenheter
mellan svenska företag om att sälja och utveckla kontakter
med partners i ASEAN-regionen.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Singapore, - 08
198 875 SEK
198 875 SEK
CommunicAsia 2008
Sverigepaviljong på en av världens viktigaste ICT-mässor, i
syfte att främja svenska ICT-företag och Exportrådets nya
kontor i Singapore.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Singapore, juli - 08
3 företag
414 478 SEK
333 950 SEK
Delegationsresa till Thailand och Vietnam
Särskilt fokus på möjligheter för svensk sjukvård i samband
med statssekreterarens Karin Johanssons delegation.
Delegationen planerades i samråd med Swecare och
socialministeriet. Särskild exportfrämjande insats.
Plats:
Partners:
Kostnad:
DSU:
Thailand & Vietnam,
nov - 08
Swecare
903 000 SEK
368 107 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
105
Medical tourism, Fact pack
En studie för att visa svenska företag inom medicinteknik
affärsmöjligheter i Malaysia, Singapore och Thailand.
Kostnad:
DSU:
64 625 SEK
64 625 SEK
ASEAN sourcinganalys och -seminarier
Analyser av möjligheterna för svenska företag att sourca till
ASEAN-regionen, följt av seminarier.
Kostnad:
DSU:
40 400 SEK
40 400 SEK
Filippinsk delegation och seminarium
I samband med ministerdelegation från Filippinerna samt
besök av representanter från ADB anordnades ett
seminarium i Stockholm om ADB och hur de kan vara
partners för svenska företag.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Stockholm, okt - 08
229 502 SEK
100 000 SEK
Thailand Invigning av Exportrådets Bangkokkontor
Det nya kontoret öppnades i november och kommer i nära
samverkan med ambassaden i Thailand att arbeta för att
främja svensk export.
Plats:
Deltagare
Kostnad:
DSU:
Bangkok, nov - 08
25 företag
150 585 SEK
80 000 SEK
Taiwan Joint Business Council Meeting 2008
Årligt möte mellan Sverige och Taiwan, där
statssekreterare Gunnar Wieslander deltog med 20-talet
delegater från Sverige som representerade företag,
universitet och Regeringskansliet.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Taipei, okt - 08
7 företag
350 300 SEK
200 000 SEK
Affärsmöjligheter inom energi och miljö
Identifiering av affärsmöjligheter inom energi- och
miljöområdet med syfte att ta fram ett större material inom
området för svenska företag att använda vid företagsbesök,
seminarier och i nyhetsbrev.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Taipei, - 08
250 380 SEK
200 000 SEK
Kina Försäljning av miljöteknik i Kina
Rapport om miljöteknikförsäljning i Kina för att skapa
kunskap och förståelse för hur miljöteknik säljs där.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Peking, - 08
150 000 SEK
150 000 SEK
Stora projekt och offentlig upphandling i Kina
Rapporten ger en sammanfattning av svenska sektorer och
företag med potential för export av större projekt till Kina.
Rapporten kartlägger även hur offentlig upphandling går till
i Kina.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Peking, - 08
140 000 SEK
140 000 SEK
Ministerbesök och Sino-Swedish Symposium on
Sustainable Development
Statsminister Fredrik Reinfeldt, Anders Carlgren och Ewa
Björling besökte Peking. Exportrådet arrangerade
delegationen och ett Sino-Swedish Symposium on
Sustainable Development, samt en resa för svenska
företag till Tangshan.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Peking, april - 08
1 834 000 SEK
802 250 SEK
World Urban Forum
Representation av SymbioCity på UN-HABITATs World
Urban Forum (WUF) 4 i Nanjing. WUF är FN-programmet
UN-HABITAT:s internationella mötesplats för hållbar
stadsutveckling som hålls vartannat år.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
Bransch:
Peking, nov - 08
15 företag &
organisationer
215 000 SEK
213 000 SEK
Donation av Non-violencestatyn till Peking stad
Exportrådet koordinerade installationen av statyn i
Choayang Park, en av de största parkerna i Peking.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Peking, dec - 08
90 000 SEK
90 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
106
72 Hour Race to Innovation
GK Shanghai organiserade i maj ”72 Hour Race To
Innovation” - ett svenskt innovationsrace för kineser. Tre
team om fem kinesiska studenter arbetade non-stop i 72
timmar, vilket gav 16 innovationer. Exportrådet ledde ett av
teamen.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Shanghai, maj - 08
120 000 SEK
120 000 SEK
Sveriges deltagande i World Expo 2010 i Shanghai
Exportrådet Shanghai har bistått med
informationsinsamling, partnersökning och bokning av
möten för att understödja etableringen av Sveriges
deltagande i World Expo 2010 i Shanghai.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Shanghai, - 08
216 000 SEK
216 000 SEK
Marknadsanalys av återvinningsmarknaden
Analys av huruvida återvinningsmarknaden i Kina är
intressant för svenska företag.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Södra Kina, - 08
130 000
90 000
Sourcing; vad, var, hur
Seminarium om sourcing och dess möjligheter för svenska
företag i Kina.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Södra Kina, dec - 08
140 000 SEK
140 000 SEK
Sydkorea Rundabordetmöten
Kvartalsvisa möten med svenskt näringsliv.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Seoul, - 08
54 880 SEK
49 400 SEK
Affärsdelegation till Nordkorea
Företagsdelegation till Nordkorea som efter lång tids
förberedande arbete blev avbruten pga. ändrade relationer
mellan Nordkorea och Sydkorea.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Seoul, - 08
189 297 SEK
170 368 SEK
Swedish Ageing Well Center
Kontoret arbetade under året med att säkra leverantörer till
centret.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Seoul, - 08
111 610 SEK
52 420 SEK
Fashion Market Research
Analys av modemarknaden i Sydkorea.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Seoul, dec - 08
105 224 SEK
90 000 SEK
Client Development Asia
Utvecklandet av metod, material och ramverk för att hjälpa
svenska företag med affärer i Asien.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Seoul, - 08
422 576 SEK
150 920 SEK
Indien LFV Group
Besöksprogram i samarbete med LFV Group, Arlanda
Airport, ISA och Stockholm Business Region med syfte att
marknadsföra Arlanda/Sverige som destination.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Bangalore, - 08
62 000 SEK
62 000 SEK
Telecom Supplier Project
Marknadsrapport om telekomsektorn i Indien samt tre
efterföljande seminarier i Sverige.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Bangalore, - 08
143 000 SEK
130 860 SEK
Hälsodelegation
Företagsdelegation i samband med hälsoministerns besök
till Indien. Särskild exportfrämjande insats.
Plats:
Partners:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Bangalore, juni - 08
Swecare
10 företag
556 000 SEK
281 990 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
107
CENTRAL- OCH ÖSTEUROPA, SÖDRA AFRIKA
Estland
(Litauen,
Lettland)
Food From Sweden - Baltic Horeca Market Survey
En marknadsundersökning om storköksmarknaden i
Estland, Lettland och Litauen. Syftet med undersökningen
var att bättre förstå förutsättningar och affärsmöjligheter för
svenska livsmedelsföretag på de baltiska marknaderna.
Plats:
Kostnad:
Bransch:
Tallinn, Vilnius, Riga, -
08
390 000 SEK
390 000 SEK
Bioenergikonferens och studieresa till Sverige
Bioenergimässa i Tallinn, Biomass and Bioenergy 2008,
samt en bioenergikonferens. Därefter anordnade
Exportrådet en studieresa till Sverige för estniska
bioenergispecialister där svenska företag som arbetar med
förnyelsebar energi, samt jordbruksministeriet och
Energikontoret i Mälardalen besöktes.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Tallinn och Sverige
6 företag på mässan,
10 företag på resan
238 685 SEK
86 190 SEK
Trafiksäkerhet
Exportrådet arrangerade en studieresa till Sverige för
deltagare från estniska vägverket och polisen. Syftet var att
visa hur Sverige och svenska myndigheter arbetar med
trafiksäkerhet, samt att träffa företag som arbetar med
trafiksäkerhetsutrustning.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Tallinn och Sverige,
maj -08
8 representanter från
estniska vägverket och
polisen
160 400 SEK
72 929 SEK
Business Climate Survey
Studie av affärsklimatet i åtta länder i Central- och
Östeuropa.
Plats:
Kostnad:
DSU
Tallinn, - 08
75 000 SEK
75 000 SEK
Litauen Swedish Business Awards 2008
Årlig konferens och prisceremoni, Swedish Business
Awards 2008.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Vilnius, - 08
150 deltagare
450 000 SEK
450 000 SEK
Lettland EU-fonder i Baltikum
Seminarier i Göteborg och Malmö om EU:s
sammanhållningsfonder i Baltikum.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Göteborg och Malmö, -
08
30 000 SEK
30 000 SEK
EU-fonder i Lettland
Seminarier om EU:s sammanhållningsfonder i Lettland.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Riga, april - 08
20 000 SEK
20 000 SEK
Polen EURO 2012
Aktiviteter i samband med fotbolls-EM 2012 i Polen och
Ukraina. Framtagning av fact-packs kring affärsmöjligheter
samt informationsseminarier i Sverige för svenska företag.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Polen och Ukraina, - 08
250 000 SEK
250 000 SEK
IT-delegation
IT-delegationsresa för svenska företag till Polen och
Tjeckien med syfte att knyta affärskontakter inom
försäljning och outsourcing. Informationsseminarium i
Sverige. Delegationsresan inställd pga. för få deltagare.
Kostnad:
DSU:
175 000 SEK
175 000 SEK
Fordonsindustridelegation
Delegationsresa till Polen och Slovakien för svenska
företag inom fordonsindustrin. Evenemanget täckte Polen,
Tjeckien, Slovakien och innehöll seminarier samt
matchmaking
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Polen - 08
9 företag
382 508 SEK
200 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
108
Miljöteknik-BSO
Planering av Business Support Office-koncept i Polen med
syfte att anställa en teknisk marknadsförare som ska stödja
svenska bolag på den polska marknaden för EUfinansierade
upphandlingar inom miljöteknikområdet.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Warszawa, - 08
200 000 SEK
200 000 SEK
Affärsklimatstudie
Genomförande av affärsklimatstudie i Polen med syfte att
utreda vad svenska företagare i Polen har för bild av det
polska affärsklimatet. Målet är att sprida denna information
till svenska företag för att underlätta för dessa att göra
affärer i Polen.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Warszawa, - 08
75 450 SEK
75 000 SEK
Poleko 2008
Arrangemang av svensk samlingsmonter på
miljöteknikmässan Poleko i Polen. I anslutning till mässan
arrangerades också seminarium om svensk miljöteknik
samt affärsmingel för polska företag/myndigheter.
Huvudsyfte var att knyta affärskontakter, finna partners och
generera affärer i Polen för de deltagande företagen.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
Bransch:
Poleko, - 08
14 företag
586 194 SEK
539 000 SEK
Food from Sweden 2009
Seminarier i Sverige ang livsmedelsmarknaderna i Polen
och Tyskland. Besöksresa till Warszawa för svenska
livsmedelsföretag med syfte att lära känna den polska
livsmedelsmarknaden och knyta första kontakter.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
Bransch:
Warszawa, - 08
4 företag
162 000 SEK
148 000 SEK
Rumänien Transportinfrastruktur
Seminarium om Rumäniens och Bulgariens
infrastruktursektor och framtida investeringar inom denna.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Bukarest, nov - 07
10 företag
234 000 SEK
234 000 SEK
Energiseminarium
Seminarium om Rumäniens behov av förnyelsebar energi
från avfall och återvinningsbara naturresurser. Vid
seminariet gavs svenska företag en möjlighet att träffa
viktiga kontakter från Rumäniens offentliga sektor coh
näringsliv.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Bransch:
Bukarest, sep - 08
19 företag
316 200 SEK
285 000 SEK
31 200 SEK
Energidelegation
Syftet var att följa upp kontakter och affärsmöjligheter efter
energiseminariet (se ovan). Den inkommande delegationen
med borgmästare och beslutsfattare från rumänska
kommuner deltog för att se svenska lösningar på plats.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
Bransch:
DSU:
Bukarest & Sverige,
dec - 08
19 deltagare
258 000 SEK
222 100 SEK
35 000 SEK
Affärsforum
Ett affärsforum anordnades för svenska företag i anslutning
till den rumänske presidentens besök i Sverige.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Stockholm, mars - 08
191 000 SEK
191 000 SEK
Bulgarien Affärsforum
Seminarium om affärsmöjligheterna mellan Sverige och
Bulgarien.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Stockholm, sept - 08
Ca 40 företag
100 000 SEK
100 000 SEK
Invigning av Exportrådets kontor i Sofia Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Sofia, nov - 08
80 besökare
100 000 SEK
100 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
109
Bulgarien
(Rumänien)
Build, Rehabilitate & Secure Seminar
Syftet med seminariet var att visa för svenska företag vilka
möjligheter som finns inom transportinfrastruktur genom att
bjuda in talare från Transportdepartementet i Rumänien
samt Bulgarien. I seminariet ingick det även matchmaking sessioner
mellan de svenska företagen och deras
potentiella partners från Bulgarien och Rumänien.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Bukarest, nov - 08
8 svenska företag (25
från Bulgarien och
Rumänien)
100 000 SEK
100 000 SEK
Ryssland Shvedskiy Stol (Svenskt Smörgåsbord)
Marknadsförings- och PR-kampanj av svenska livsmedel i
Moskva. Kampanjen genomfördes på kedjan Seventh
Continent som är en av de större i Moskva. Det
huvudsakliga syftet var att lyfta fram butikskedjans svenska
produktsortiment samt attrahera nya företag och produkter.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
Bransch:
Moskva, okt - 08
10 företag, 5 sponsorer
1 750 000 SEK
1 400 000 SEK
Svenska dagar på Mega köpcentrum i Moskva
3-dagars event för att marknadsföra svensk detaljhandel på
Rysslands största varuhus MEGA, Khimki, inkl en konsert
med svenska Rednex.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Moskva, feb - 08
14 företag, 4 sponsorer
350 000 SEK
200 000 SEK
Export av svensk miljöteknik inom avfallshantering till S:t
Petersburg och Leningrads län
I samarbete med Sida Östersjöenheten genomfördes en
förstudie dels med syfte att undersöka de sektorer av
avfallshantering som bedöms ha störst potential för
grannsamverkan och kunskapsöverföring mellan Sverige
och Ryssland, dels för att identifiera lämpliga svenska resp
ryska samarbetspartners på avfallsområdet.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Bransch:
St Petersburg, - 08
160 000 SEK
96 000 SEK
96 000 SEK
Sweden Business Days in Nizhniy Novgorod
I samarbete med svenska ambassaden i Moskva
genomfördes svenska affärsdagar i Nizhnij Novgorod för att
att främja svensk export till Ryssland via de deltagande
företagen.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Nizhnij Novgorod
(Moskva), april - 08
10 delegater
250 000 SEK
150 000 SEK
Sweden Business Days in Ekaterinburg
I samarbete med svenska ambassaden i Moskva
genomfördes svenska affärsdagar i Ekaterinburg för att
främja svensk export till Ryssland via de deltagande
företagen.
Plats:
Delegater:
Kostnad:
DSU:
Ekaterinburg (Moskva),
nov - 08
15 delegater
320 000 SEK
200 000 SEK
Slovakien Järnvägsseminarium
Syftet med seminariet var att ge en samlad bild av den
svenska och slovakiska utvecklingen inom järnvägssektorn,
samt att skapa en möjlighet för svenska företag att
presentera sitt kunnande och utveckla nya affärsrelationer
på den slovakiska marknaden.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Bratislava, feb - 08
11 företag
257 061 SEK
170 000 SEK
Fordonsindustridelegation
Syftet med delegationsresan var att skapa en möjlighet för
svenska företag inom fordonsindustrin att presentera sitt
kunnande och utveckla nya affärsrelationer på den polska,
tjeckiska och slovakiska marknaden.
Plats:
Deltagare:
Kostnad
DSU:
Bratislava, Warszawa &
Prag, okt - 08
9 svenska företag
354 298 SEK
100 000 SEK
Sourcing-forum
Forumet gav en bakgrund till hur det är att producera och
göra affärer i Slovakien och Ukraina, de två länder i Europa
med närområden som uppvisar de bästa förutsättningarna för
sourcing av komponenter inom maskin- och metallindustrin.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Bratislava & Kiev,
dec - 08
7 svenska företag
324 877 SEK
163 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
110
Swedish export opportunities to Slovakia
En studie för att identifiera och analysera affärsmöjligheter i
Slovakien för svenska företag och vilka industrier och
sektorer som skall prioriteras för riktade insatser för
internationellt affärsfrämjande.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Bratislava, - 08
500 deltagare
150 000 SEK
150 000 SEK
Ungern Sweden for children
Ett event som Exportrådet och Ambassaden anordnade i
samarbete med Volvo, Libero, Oriflame och IKEA i
Ungerns största köpcentrum.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Budapest, - 08
8 företag, över 55 000
besökare
794 000 SEK
554 162 SEK
CEE Strategy
Intervjuer och analys för att få förståelse för hur
beslutsfattare i Sverige ser på Centraleuropa, hur de tror
regionen kommer att utvecklas och vad de har för planer i
regionen för framtiden.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Budapest, - 08
66 326 SEK
66 326 SEK
Workplace Safety
En satsning med syfte att sprida den svenska synen på
arbetsplatssäkerhet och stödja svenska företag verksamma
inom detta område på den ungerska marknaden.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Budapest, nov - 08
4 företag
469 794 SEK
200 000 SEK
Serbien EU-finansierade affärsprojekt i sydöstra Europa
Seminarier för att hjälpa svenska företag att bättre ta
tillvara på de möjligheter som finns inom de EUfinansierade
affärsprojekten i Serbien, Kroatien och
Makedonien.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Belgrad, Skopje &
Zagreb, - 08
15 företag
270 000 SEK
215 000 SEK
Affärsmöjligheter i Kosovo – seminarium och studieresa
Delegationsresa till Kosovo för att presentera
affärsmöjligheter i landet samt träffa potentiella partners.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Pristina, - 08
11 företag
149 000 SEK
130 000 SEK
Sida/UD/STC-seminarium i Belgrad
Arbete för att stärka samverkan för utvecklingsfrågor
mellan nämnda aktörer inom ramen för aktörssamverkan.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Belgrad, maj – 08
Sida & UD
131 000 SEK
105 000 SEK
Barntåget
Rapport om hjälpmedel för funktionshindrade i Serbien.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Belgrad, - 08
180 000 SEK
180 000 SEK
Western Balkans 2008
Syfte att öka svenska företags affärsmöjligheter i västra
Balkan, samt stärka samarbetet mellan ambassaderna i
regionen.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Serbien, Kroatien,
Bosnien &
Hercegovina,
Makedonien,
Montenegro, Kosovo
och Albanien,
489 000 SEK
487 000 SEK
Ukraina Delegation i samband med handelsminister Ewa Björlings
besök
Exportrådet arrangerar ett handelsseminarium inriktat på
energi, IT/telekom, produktion och hälsosektorn i samband
med handelsministerns besök.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Kiev, jan – 08
35 företag
740 000
433 000
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
111
Statsbesök med näringsdelegation
I september besökte det svenska kungaparet Ukraina.
Exportrådet arrangerade näringsdelegationen som följde
den officiella delegationen.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Kiev, sept – 08
Ca 30 företag
1 540 000 SEK
658 000 SEK
Defense study
Försvarsindustrin är komplicerad och intressant för
svenska företag. Studien gör en spotting av den rådande
situationen och hur framtiden ser ut. Studien är en
delaktivitet i exportfrämjandet avseende Ukraina och
Kazakstan.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Kiev, - 08
100 000 SEK
100 000 SEK
Textile study
En studie av leverantörer, kvalitet, mm, inom
textilbranschen i Ukraina. Studien är en delaktivitet i
exportfrämjandet avseende Ukraina och Kazakstan.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Kiev, - 08
100 000 SEK
100 000 SEK
Metal Study
Stål är en gammal och delvis omodern grundpelare i den
ukrainska ekonomin. Studien visar på styrkor och
möjligheter i den ukrainska stålindustrin. Studien är en
delaktivitet i exportfrämjandet avseende Ukraina och
Kazakstan.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Kiev, - 08
100 000 SEK
100 000 SEK
Border Study
En studie för företag som ska välja marknad för att
internationalisera t ex sin produktion. Vad är fördelaktigast,
ett EU-land med högre löner men enklare gränsförfarande,
eller ett icke EU-land, som Ukraina, som har lägre löner
men en tuffare gränsövergång. Studien är en delaktivitet i
exportfrämjandet avseende Ukraina och Kazakstan.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Kiev, - 08
100 000 SEK
100 000 SEK
Sydafrika Green Business Seminar och handelsdelegation
Heldagsseminariet anordnades i samband med
handelsdelegationen till Angola, Zambia, Botswana samt
Sydafrika, och hade fokus på att öka ”gröna”
handelsrelationer mellan Sydafrika och Sverige.
Bakgrunden till seminariet var de diskussioner som den
Binationella kommissionen (mellan Sydafrika och Sverige)
hade i oktober 2007, där ett beslut togs om att skapa ett
forum för att främja relationerna mellan länderna inom
områdena kunskapsutveckling, teknologiöverföring,
infrastruktur och handel.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Pretoria, okt - 08
25 företag
720 000 SEK
525 000 SEK
Kenya Projektspaning
Exportrådets Kenyakontor har varit ansvariga för
Exportrådets, UD:s och Sida:s gemensamma satsning
"projektspaning". Målet är att hitta tidig information om
kommande upphandlingar och projekt som sedan
vidarebefordras till svenska företag för att öka deras
medverkan i internationella upphandlingar. Projektet är
aktivt i Kenya, Uganda, Tanzania, Serbien, Kosovo och
Ukraina. Under 2009 förväntas fler länder ansluta.
Plats:
Partners:
Kostnad:
DSU:
Nairobi, - 08
Sida, UD
670 000 SEK
667 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
112
Angola Handelsdelegation
Syftet med delegationen var att låta svenska företag ta del
av utvecklingen i landet, känna på investeringsklimatet, lära
sig mer om landets ekonomiska strukturer, träffa
beslutsfattare och ha direkta kontakter med angolanska
företag vilket förhoppningsvis skall leda till ökad handel
mellan Sverige och Angola. Delegation leddes av
handelsminister Ewa Björling.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Luanda, okt - 08
9 företag
574 000 SEK
400 000 SEK
Botswana Botswana Business Development
Exportrådet och svenska ambassaden i Botswana
genomförde ett heldagsseminarium i Gaborone på temat
ekonomisk utveckling. Syftet med seminariet var att ge en
bred bild av ekonomisk utveckling på både mikro- och
makronivå. Forskningsresultat redovisades liksom
praktiska exempel från Sverige. Ambitionen var att dra
nytta av erfarenheter från Sverige och överväga hur dessa
kan användas i Botswana.
Plats:
Partners:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Gaborone, mars - 08
Svenska ambassaden
Ca 80 deltagare
350 000 SEK
350 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
113
SYDEUROPA, MELLANÖSTERN, NORRA AFRIKA
Frankrike Wood France 07/08
Genomförande av matchmaking-seminarium i Stockholm i
januari och trävarumässa i Frankrike i maj, inom ramen för
Näringsdepartementets strategiprogram för svensk
träindustri.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Bransch:
Paris, - 08
Totalt 23 företag
647 200 SEK
210 000 SEK
140 000 SEK
Pollutec - Exhibition Environtech
Svenskt deltagande på en av världens största
miljöteknikmässor. Exportrådet och Ecoex-West Swedish
Environmental Export organiserade en SymbioCity
paviljong och konferenser.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
Bransch:
Lyon, december - 08
Ca 20 företag
1 527 588 SEK
714 602 SEK
SIAL 2009
Världens ledande mässa inom livsmedel där Exportrådet
anordnade en Sverigemonter för att presentera svenska
företag och deras produkter.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
Bransch:
Paris, okt - 08
12 företag
503 900 SEK
503 900 SEK
Grekland Inkommande statsbesök, Greklands president
Den grekiska presidenten besökte tillsammans med en
företagsdelegation Sverige.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Stockholm, maj - 08
18 grekiska företag och
60 svenska besökare
254 000 SEK
200 000 SEK
Besöksresa till Sverige av borgmästare från Kreta
Syftet med delegationen var att visa på praktiska exempel
på hur man löser avfallshanteringen i en svenska kommun.
Den grekiska borgmästaren ska t o m 2010 ha moderniserat
sina befintliga system.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
Bransch:
Stockholm, juni - 08
17 grekiska företag
besökte 3
avfallsanläggningar
130 000 SEK
130 000 SEK
Roadshow
Besök till svenska dotterbolag i Grekland.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Grekland, - 08
227 000 SEK
150 000 SEK
Italien Città Sostenibile
Två endagsseminarier i Rom och Milano med syfte att
marknadsföra svenskt kunnande inom transport,
energieffektivitet och avfallshantering för att öka
affärsmöjligheterna för svenska företag i Italien.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Bransch:
Rom och Milano, okt -
08
7 företag
752 000 SEK
180 000 SEK
100 000 SEK
Industrisektoranalys
Tokyoanalys- se bilaga 2.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Se bilaga 2
Italien
(Albanien)
Fact-finding och workshop
Fac- findingresa för att utöka kontaktbasen i Albanien, en
gemensam satsning med övriga Exportrådskontor på
Balkan.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Albanien. - 08
214 000 SEK
79 000 SEK
Salone del Gusto
Svensk monter och assistans till 12 svenska producenter av
hantverksmässigt producerad mat inför, under och efter
internationella matmässan Salone del Gusto i Turino med
120 000 besökare.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Turin, okt - 08
12 företag
150 000 SEK
150 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
114
Milan EXPO 2015
Stor fact-pack till Exportrådets hemsida för att svenska
företag skulle kunna ta del av affärschanser som uppstår i
och med Milanos förberedelser inför Expo 2015.
Identifiering och kontakt med nyckelpersoner inom Expo organisationen
och Milanos kommun.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Milano, - 08
310 000 SEK
310 000 SEK
Portugal Företagsdelegation i samband med statsbesök i Portugal
Delegationens syfte var att främja svenska företags affärer
i Portugal, med inriktning på miljöteknik och förnybar
energi.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Lissabon, maj - 08
18 företag
1 551 000 SEK
1 000 000 SEK
Branschanalys
Målet i projektet var att identifiera möjligheter för
exportfrämjande genom en djupanalys av ett antal
branscher och deras potential för svensk export
Plats:
Kostnad:
DSU:
Lissabon, - 08
200 000 SEK
200 000 SEK
Spanien Expo Zaragoza
Svensk medverkan i World Expo Zaragoza 2008 med en
paviljong på ca 700 kvm. Det övergripande syftet med
svensk närvaro var att främja Sverige inom ramverket av
temat för Expo 2008 i Zaragoza. Särskild finansiering, för
mer information se bilaga 2.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Zaragoza, - 08
32 företag
19 258 000 SEK
3 000 000 SEK
Internationaliseringsprocess
Arbete med att skapa material till Exportrådets anställda
som kan användas i seminarier och föreläsningar i syfte att
hjälpa svenska företag med sin internationalisering.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Madrid - 08
142 000 SEK
300 000 SEK
Industrisektoranalys
Tokyoanalys- se bilaga 2.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Se bilaga 2
Turkiet Energiseminarium i Ankara
Seminarium och delegation i syfte att marknadsföra
svenska företag inom energisektorn samt ha
kunskapsutbyte om hållbar utveckling med turkiska företag.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Ankara, nov - 08
5 svenska företag, 150
deltagare på seminariet
186 000 SEK
100 000 SEK
Turkiska statsministerns besök i Sverige
Turkiska statsministern Erdigan besökte tillsammans med
25 turkiska företag Sverige. Exportrådet anordade match
making, seminarium och en middag där statsminister
Fredrik Reinfeldt var värd.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Stockholm
25 turkiska företag, 100
deltagare på
seminarium
265 000 SEK
200 000 SEK
Turkiet
(Kazakstan)
Statssekreterare Gunnar Wieslander, resa till Kazakstan
Delegationsresa till Kazakstan för att marknadsföra
svenska företag, under resan anordnades ett seminarium
samt affärsmöten. Resan är en delaktivitet av
exportfrämjandet avseende Kazakstan, för mer se bil. 2.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Almaty, Astana, juni- 08
15 företag, 100
deltagare på
seminarium
258 000 SEK
150 000 SEK
Turkiet
(Israel)
Finansminister Anders Borg, resa till Tel- Aviv
Delegation till Israel för att marknadsföra svenska företag,
under resan anordnades ett seminarium samt affärsmöten.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Tel-Aviv, maj - 08
10 företag
369 000 SEK
342 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
115
Turkiet
(Azerbadjan)
Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin, resa till
Azerbadjan Delegation till Azerbadjan för att marknadsföra
svenska företag, under resan anordnadesett seminarium
samt affärsmöten.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Baku, nov - 08
15 företag
405 000 SEK
150 000 SEK
Marocko Internationella mässan i Alger
Internationell mässa med fokus på business-to-business
där Exportrådet tillsammans med ambassaden
arrangerade en svensk paviljong.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Alger, juni - 08
4 företag
470 000 SEK
250 000 SEK
Nordafrikaseminarium
Seminarium för att informera om affärsmöjligheter i
Marocko, Tunisien, Senegal och Madagaskar.
Presentatörer från de respektive länderna bjöds in för
diskussioner och föreläsningar.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Stockholm, maj - 08
25 deltagare
150 000 SEK
150 000 SEK
Saudiarabien
King Abdullah Economic City Delegation
Handelsdelegation ledd av Stockholms landshövding Per
Unckel för att introducera och stödja svenskrelaterade
företag till byggnationen av de nya ekonomiska städerna i
Saudiarabien.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Riyadh, nov – 08
8 företag
270 000 SEK
70 000 SEK
Dubai Business Case Iran
En studie, analys och seminarium om Iran och hur företag
kan hantera finansiering och betalning vid affärer där.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Teheran, Dubai,
Stockholm, dec – 08
Ca 30 företag på
seminarium
202 000 SEK
160 000 SEK
Dubai Exportmentorföretagen
Besöksprogram för Exportrådets exportmentorföretag
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Dubai, okt – 08
8 företag
210 000 SEK
210 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
116
VÄSTEUROPA, AUSTRALIEN & NYA ZEELAND
Australien Försvarsseminarium
Seminarium organiserat i Stockholm för att diskutera
möjligheter för små och medelstora svenska företag inom
försvarsindustrin att exportera till Australiens försvar.
Efteråt ordnades en mottagning på Australiens
ambassadörsresidens.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Stockholm, sept - 08
Ca 40 företag
345 000 SEK
265 000 SEK
Främjandeaktiviteter i samarbete med Swedish Australian
Chamber of Commerce
Exportrådet har under året arbetat nära svensk-australiska
handelskammaren med seminarier, mm, för att främja
svensk affärsverksamhet i Australien.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Sydney, Melbourne - 08
1 200 000 SEK
400 000 SEK
Belgien
Telecom Business Opportunity
Ett event som syftade till att delge svenska ICT företag
affärsmöjligheter gentemot Telecom-marknaden i
Beneluxregionen. Se även Nederländerna.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Bryssel, sept - 08
315 000 SEK
248 000 SEK
Inkommande Statsbesök från Luxemburg
Då Luxemburg inte har representation i Sverige var
Exportrådet involverat i arrangemanget av ett inkommande
statsbesök från Luxemburg, delvis allmänt
Sverigefrämjande, genom mötesbokning och studiebesök
hos svenska företag för politiker samt beslutsfattare från
företag från Luxemburg.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Bryssel, - 08
103 000 SEK
100 000 SEK
EU-relaterad rådgivning
Utveckling av nya EU-tjänster gentemot svenska företag.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Bryssel - 08
300 000 SEK
217 000 SEK
Nederländerna Telecom Business Opportunity
Syftet med projektet var att generera affärsmöjligheter för
svenska och nederländska företag inom telecom.
Statssekreterare Gunnar Wieslander medverkade den
första dagen.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Haag, Rijen, Bryssel,
sept - 08
16 svenska företag
932 000 SEK
348 000 SEK
Uppföljning på Telecom Business Opportunity
Business- to- business möten mellan svenska företag och
nederländska inköpare.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Haag, sept - 08
5 svenska företag
83 000 SEK
50 000 SEK
Möbelsatsning
Ett samarbete med 3 av Nederländernas största
möbelinköpare, där 15 svenska företags produkter
presenterades.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Haag, - 08
15 företag
162 000 SEK
60 000 SEK
PLMA 2008
Världens största mässa för private label där Exportrådet
hade en Sverigemonter för att visa upp svenska
livsmedelsproducenter av private label.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
Bransch:
Amsterdam, maj - 08
10 företag
453 000 SEK
453 000 SEK
Danmark Undersökning av kulturella skillnader i förhandlingar
Detaljerad undersökning och intervjuer med 125 VD:ar för
svenska dotterbolag i Danmark med fokus på att förstå
vilka kulturella skillnader som finns i förhandlingsstil mellan
Sverige och Danmark.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Köpenhamn, - 08
115 000 SEK
113 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
117
Trängselavgifter - så kan det göras!
Seminarium för att presentera "Stockholmslösningen" inför
kommande upphandling av system för införande av
trängselavgifter i Köpenhamn.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Köpenhamn, feb - 08
8 svenska företag,
vägverket & 19 danska
kommunborgmästare,
111 000 SEK
110 000 SEK
Seminarium om trafiksäkerhet
Seminarium med efterföljande matchmaking mellan danska
inköpare av trafiksäkerhetsprodukter och svenska
leverantörer.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU
Köpenhamn, nov - 08
11 svenska företag
458 000 SEK
373 000 SEK
Projektledning och koordinering av SWEUNB - Swedish
Association for UN Business
Exportrådet i Köpenhamn har under året ansvarat för
föreningens operativa drift vilket har inneburit lobbying,
informationsspridning, anordnande av seminarium och
möten samt uppbyggande av hemsida. Särskild
finansiering, för mer information se bilaga 2.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Köpenhamn, - 08
1 293 000 SEK
790 000 SEK
FN- seminarium
Seminarium med föreläsningar av inköpare från tre stora
FN-organ med inköpshuvudkontor i Köpenhamn; UNOPS,
IAPSO och UNICEF. Fokus för föreläsningarna var hur
man på bästa sätt gör affärer med FN. Programmet
kompletterades med ett studiebesök på UNICEF:s lager i
Köpenhamn samt en föreläsning om Global Compact.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Köpenhamn, okt - 08
22 företag
110 000SEK
84 000 SEK
Norge Arbetsrättsseminarium
Föredrag kring bolagsformer, anställningsregler och
anställningsavtal för svenska tjänsteföretag som har
intresse av att expandera sin verksamhet till Norge.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Oslo,- 08
19 företag
51 000 SEK
50 000 SEK
Delegationsresa Sörlandet
Offshore-delegationsresa som fokuserar på att introducera
svenska underleverantörer inom metall- och processindustrin
för norska leverantörer inom olje- och gasindustrin i regionen
Sörlandet.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Oslo, april - 08
11 företag
199 000 SEK
150 000 SEK
Scan-REF
Scan-REF är ett återkommande seminarium, forum och
mässa inom förnyelsebar energi. Syftet med projektet är att
öka kunskapsutbytet mellan norska och svenska aktörer
inom förnyelsebar energi.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Oslo & Stockholm, - 08
16 företag
181 000 SEK
75 000 SEK
Näringsdelegation till Tromsö
Näringsdelegation till Tromsö ledd av Ewa Björling med
syfte att utvärdera möjligheterna att utveckla ett svensktnorskt
näringssamarbete i Nordenområdena.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Tromsö, sept - 08
119 deltagare
87 000 SEK
75 000 SEK
Verkstadsseminarium
Seminarium i syfte att utbilda samt marknadsföra svenska
aktörer gentemot den norska verkstadssektorn.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Gardemoen, okt - 08
23 svenska deltagare
177 000 SEK
177 000 SEK
Varvsresa
Delegationsresa till norsk varvsindustri med syfte att
marknadsföra svenska företags kompetens mot
framgångsrika branschföreträdare.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Molde och Ålesund, - 08
7 svenska företag
224 000 SEK
150 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
118
Finland Sverigedagen
Syftet med den årliga Sverigedagen är att skapa nya
kontakter mellan Sverige och Finland genom att föra
samman representanter för näringsliv, turism och kultur
från båda länder.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Jyväskylä, april - 08
Ca 40 företag
130 000 SEK
130 000 SEK
Storbritannien
Biotech Conference Anglo Nordic
En konferens anordnad av en extern part där alla nordiska
Exportråd är medarrangörer. Syftet är att skapa en
plattform för svenska företag inom biotechsektorn och att
skapa viktiga kontakter för fortsatt utveckling i
Storbritannien.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
London, maj - 08
5 svenska företag
301 000 SEK
175 000 SEK
A taste of Christmas
Syftet var att marknadsföra svenska varor kopplade till
julen. Exportrådet rekommenderade ett antal svenska
företag som kunde vara aktuella att delta i eventet som
genomfördes av Volvo Cars.
Plats:
Kostnad:
DSU:
London, dec - 08
135 000 SEK
80 000 SEK
Miljömottagning
Mottagning på residenset med Andreas Carlgren och ca
100 inbjudna gäster inom ramen för SymbioCity.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
London, mars - 08
Ca 100 gäster
114 000 SEK
100 000 SEK
Irland Waste Management Seminar
Syftet med seminariet var att ta svensk expertis inom
området (miljödepartementet samt Svebio) samt svenska
företag till Irland för att presentera "den svenska modellen"
samt ge exempel på svenska lösningar. Efter seminariet
genomfördes matchmaking mellan svenska företag och
irländska företag, organisationer och myndigheter.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Dublin, maj - 08
4 företag, 40 deltagare
310 000 SEK
190 000 SEK
Public Transport Seminar
Syftet var att ta svenska företag och svensk expertis inom
området publika transporter till Irland för att presentera
exempel på lösningar. Respektive företag en mindre
monter för att under dagen också kunna marknadsföra sig
gentemot dess besökare. Efter seminariet genomfördes
matchmaking mellan svenska och irländska företag,
organisationer och myndigheter.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Dublin, nov - 08
6 företag, 85 deltagare
310 000 SEK
190 000 SEK
Hälsodelegation
Hälsodelegation med deltagare från såväl Danmark som
Sverige. Delegationen anordnades mot bakgrund av att
stora investeringar kommer att ske inom en mängd
områden i den irländska sjukvården. Syftet med
delegationen var att ge svenska och danska företag
möjlighet att skapa kontakter och få en initial bild av
möjligheterna på den irländska marknaden.
Plats:
Deltagare:
Partners:
Kostnad:
DSU
Dublin, maj - 08
4 svenska företag, 6
danska företag
Danska ambassaden
135 000 SEK
105 000 SEK
Tyskland Marknadsanalys: Marknadsprioritering inom vatten och
avloppsrening
För att underlätta för svenska miljöteknikföretag inom VA
genomfördes en marknadsprioritering på 30 utvalda VAmarknader
fördelade på alla världsdelar. Projektet leddes
av Exportrådet Berlin.
Plats:
Kostnad:
Bransch:
Berlin, - 08
682 000 SEK
670 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
119
Exportpriset 2008
Pris ges till bästa svenska dotterbolag i Tyskland i två
kategorier, större och mindre bolag.
Plats:
Partners:
Kostnad:
DSU:
Berlin, - 08
Handelskammaren,
ambassaden
241 000 SEK
241 000 SEK
ISM 2008
ISM är en av världens viktigaste och största sötsaksmässor
där en Sverigemonter arrangerades för att profilera
svenska företag inom detta segment.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
Bransch:
Köln, jan - 08
6 företag
1 022 000 SEK
1 022 000 SEK
BioFach 2008
BioFach är världens största mässa för ekologiska
produkter, där Exportrådet ordnade en Sverigemonter för
att profilera svenska ekologiska livsmedelsprodukter
tillsammans med företagen.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
Bransch:
Nürnberg, feb - 08
6 företag
341 000 SEK
341 000 SEK
Retailkampanj på Edeka E-center
Sverigevecka på livsmedelskedjan Edeka för att
marknadsföra svenska livsmedelsprodukter. Kampanjen
vände sig enbart till företag som har en befintlig distributör i
Tyskland.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
Bransch:
Minden-Hannover, - 08
10 företag
797 000 SEK
797 000 SEK
Österrike The Security Challenge
Arrangemanget var ett samarbete mellan Sveriges
Ambassad, Exportrådet och Svenska Handelskammaren i
Wien. Företag, politiker, myndigheter, ministerier och
journalister bjöds in till det svenska residenset i Wien för att
fokusera på området säkerhet och säkerhetsforskning i två
dagar. Från svensk sida deltog statssekretare Gunnar
Wieslander och även från österrikisk sida deltog en
statssekretare.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Wien, sept - 08
Ca 180 deltagare
935 000 SEK
270 000 SEK
Saab B2B
Som en del av aktiviteterna i samband med Gripen
kampanjen i Schweiz arrangerades match making mellan
ca 20 svenska företag och deras motparter i olika
branscher under en dag i Zürich respektive Lausanne.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Zürich & Lausanne, -
08
Ca 20 företag
244 000 SEK
106 000 SEK
Globus
Inför jul lanserades en Nordic Christmas-kampanj på
samtliga 13 Globus Gourmet-varuhus i Schweiz för att
marknadsföra svenska livsmedelsföretags produkter.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
Bransch:
Zürich, - 08
10 företag
202 000 SEK
130 000 SEK
Light.design event
Eventet hölls på residenset där svenska företag med
inriktning mot offentlig och professionell miljö fick möjlighet
att visa sina produkter och profilera sig mot
nyckelmålgrupper, primärt arkitekter, byggplaneringskonsulter
och större kunder.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
Bransch:
Wien, nov - 08
200 besökare
243 000 SEK
135 000 SEK
Kroatien Abba EP-event plan Croatia
Arbete med att identifiera olika events och aktiviteter där
svenska företag kan marknadsföras gentemot den
kroatiska marknaden.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Wien, Zagreb, - 08
134 000 SEK
60 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
120
Disposition av det statliga uppdraget 2008
Sedan förra årets redovisning (verksamhetsåret 2007) har ett antal förändringar skett i fråga
om intern organisation och redovisningsstruktur, vilket medfört att de angivna beloppen
inte är omedelbart jämförbara år från år. Till detta bidrar också att vi inför 2008 allokerat en
jämförelsevis större andel av medel från årsuppdraget till utlandskontorens verksamhet
inom riktat affärsfrämjande, utan att den andelen kunnat tydligt särskiljas inför denna
redovisning. De belopp som nedan anges fördelade till Grundläggande exportservice avser
därför även annan verksamhet än traditionella insatser avseende ren exportinformation,
svar på frågor etc. Tabellen nedan i det följande anger avrundade belopp.
GRUNDLÄGGANDE
EXPORTSERVICE
2008
Utfall (tkr)
Kommentarer
Region Västeuropa 20 000
Region Central/Östeuropa o
SubSahara
22 500
Region Sydeuropa och MENA 18 500
Region Asien 20 000
Region Americas 9 000
Exportservice i Stockholm 13 000 Marknadsinformation, Exportteknik m.m.
Public Affairs 6 500 Sverige-baserad funktion för kontakter
med staten som uppdragsgivare m.m.
Summa 109 500
KOMPETENSUTVECKLING FÖR
FÖRETAG
Grundläggande rådgivning i
Sverige till småföretag
26 500
Utlandsbilden i Sverige 5 000
Analys och kunskapsutveckling 4 500
Summa 35 500
Bilaga 4 – Disposit ion av det staatliiga uppdraget t 2008
121
RIKTADE SATSNINGAR FÖR INTERNATIONELLT
AFFÄRSFRÄMJANDE
AffärsChans-projekt 26 000
Satsningar på marknader
och branscher
18 000
Internationellt upphandlade affärer 4 000
Summa 48 000
TOTAL 193 000
GRUNDLÄGGANDE EXPORTSERVICE 2008 (tkr)
Region Västeuropa, Australien och Nya Zeeland 19 884
Australien 1 905
Belgien 1 625
Danmark 2 199
Finland 1 473
Irland 888
Island -
Nederländerna 1 938
Norge 1 920
Nya Zeeland 318
Schweiz 680
Storbritannien 2 425
Sverigeverksamhet 0
Tyskland 2 752
Österrike 1 761
Region Central- /Östeuropa och SubSahara 22 464
Bulgarien
Estland
875
868
Lettland 830
Litauen 1 505
Polen 1 765
Rumänien 1 270
Ryssland 4 158
Bilaga 4 – Disposition av det statliga uppdraget 2008
122
Serbien/Montenegro 1 328
Slovakien
SubSahara
1 698
2 668
Tjeckien 1 615
Ukraina 2 014
Ungern
Övrigt
1 865
5
Region Sydeuropa, Mellanöstern och Nordafrika 18 407
Frankrike 2 025
Dubai o Egypten 3 462
Grekland 1 015
Italien
Kazakstan
Marocko
1 855
873
1 333
Portugal 1 747
Saudiarabien 1 275
Spanien 3 050
Sverigeverksamhet -
Turkiet 1 772
Region Americas 9 142
Argentina 1 550
Brasilien 1 805
Kanada 1 087
Mexico 1 371
Sverigeverksamhet 650
USA 2 679
Region Asien 20 161
Japan 4 397
Indien 3 244
Kina 4 462
ASEAN 3 015
Sverigeverksamhet 2 481
Sydkorea 1 426
Taiwan 1 136
Bilaga 4 – Disposition av det statliga uppdraget 2008
123
124
Sveriges förenade studentkårer, insänt den 22 september 2009
Hej,
Utöver skrivelsen om hur SFS har bidragit till genomförandet av Lissabonstrategin under
2008-2009 finns även bifogat två andra skrivelser, som SFS tidigare har bidragit med i detta
sammanhang.
Vänliga hälsningar,
---------------------------------------------
Flemming Kristensen
Utredare
Sveriges förenade studentkårer
+46(0)8-54570102
Klara Södra Kyrkogata 1
111 52 Stockholm
www.sfs.se
125
1
Handläggare: Flemming Kristensen Datum: 2009-09-22 Dnr: PA3-1/0910
SFS bidrag till Sveriges handlingsprogram
för tillväxt
SFS har
och
av regersysselingskanslsäiet fått
ninmöjlig
het att lämna bidrag om hur
organisationen har bidragit till genomförandet av Sveriges
handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning under 2008-2009.
SFS tackar för möjligheten, och lämnar nedanför sina synpunkter på
organisationens roll i arbetet med genomförandet av
Lissabonstrategin.
Stockholm dag som ovan
Klas-Herman Lundgren Flemming Kristensen
Ordförande Utredare
klas.herman.lundgren@sfs.se flemming.kristensen@sfs.se
08-54 57 01 00 08-54 57 01 02
126
2
SFS bidrag till Sveriges handlingsprogram
för tillväxt och sysselsättning
En av SFS huvuduppgifter är att påverka politiska beslutsfattare,
när det gäller utbildnings- och forskningspolitiken i Sverige. Det är
främst genom denna roll som SFS har bidragit till genomförandet av
Lissabonstrategin under perioden 2008-2009.
Fokus har utifrån denna roll har för SFS varit att lyfta fram den
högre utbildningens helt avgörande roll, när det övergripande målet
är att främja en långsiktig utveckling med hållbar tillväxt och full
sysselsättning . Den handlar om att stärka Europas konkurrenskraft i
en växande global ekonomi och ställa om till en klimat- och
miljömässigt hållbar utveckling1.
Därför är det huvudsakligen med avseende på regeringens skrivelser
i Sveriges handlingsprogram för 2008-2010 riktlinjerna 23 (Utöka och
förbättra investeringarna i humankapital) samt 24 (Anpassa
utbildningssystemet till nya kompetenskrav. Förbättra kvaliteten och
öka måluppfyllelsen i utbildningssystemet) som SFS har försökt att
påverka politiska beslutsfattare under 2008-2009.
Regeringen prioriterar i sina skrivelser inte i tillräcklig grad den
högre utbildningen som ett av de viktigaste verktygen till att
förverkliga ambitionen om Sverige som en kunskapsnation i
världsklass. Samtidig måste SFS tyvärr också konstatera att den
konkreta utbildningspolitiken lämnar mycket tillbaka att önska.
Främst tre huvudområden har varit centrala för SFS 2008-2009,
eftersom de är viktiga för utbildningskvaliteten i stort, men även för
att dessa har inverkan på vem som har möjlighet att ta sig till
högskolan och tillgodogöra sig den högre utbildningen.
1) Resurser till kvalitet inom den högre utbildningen – SFS kan
konstatera att regeringens kvalitetssatsningar har varit
nästan obefintliga och motsvarar på inget sätt behoven hos
utbildningarna på grund- och avancerat nivå. SFS vill se minst
15 lärarledda timmar per vecka. Utan en rimlig nivå av
lärarledd tid kommer inte studenterna att tränas i muntlig
presentation, grupparbete eller andra viktiga generiska
1 Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning 2008-2010 – se
http://www.regeringen.se/content/1/c6/11/36/57/21b78f4f.pdf
127
3
kunskaper. Även viktiga aspekter som kritisk tänkning och
reflektion faller bort med för låga grundutbildningsresurser.
2) Studenters ekonomiska och sociala situation – SFS kan
konstatera att regeringen nu kommer att genomföra en
höjning av studiemedlet som i realiteten ger en ökning med
350 kronor. Svenska studenter går dock back 900 kronor varje,
vilket framgår av SFS studentbudget2. Samtidig återstår det
att se hur regeringen har tänkt sig att underlätta studenters
möjlighet till inkluderande i de sociala trygghetssystemen på
samma villkor som arbetstagare.
3) Studentinflytandet – SFS kan konstatera att regeringen inte
vill betala för den kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling som
ett välfungerande system för studentinflytande möjliggör.
Detta när regeringen utan goda argument starkt frångått
utredningens förslag på finansiering vid avskaffandet av kår och
nationsobligatoriet. Detta kommer i fortsättningen att
försvåra svenska studenters möjlighet att påverka egen
utbildningssituation, samt påverka utbildningskvaliteten i
negativ riktning.
Konkret har SFS analyserat och påpekat ovanstående brister i
förhållande till målen i Lissabonstrategin genom analyser och
kontakter med politiska beslutsfattare under 2008-2009, samt via två
skrivelser till regeringen i samband med Lissabonprocessen3.
Dessutom har SFS presidium och tjänstemän genom åren medverkat
vid en rad seminarium, hearings, konferenser och möten angående
Lissabonstrategin, som anordnats av riksdag, regering och andra
intressenter.
SFS kommer även i fortsättningen vara en samarbetspartner för
regeringen, när det gäller att förverkliga de stora ambitionerna som
finns i Lissabonstrategin. Framförallt när det gäller att lyfta den
högre utbildningens avgörande roll för att realisera dessa mål. Vi ser
fram emot en fortsatt dialog med regeringen om dessa för Sverige så
viktiga frågor.
2 http://www.sfs.se/studentbudget
3 Skrivelserna finns bifogade i e-posten.
128
Sveriges förenade studentkårer (SFS)
Wollmar Yxkullsgatan 16, 118 50 Stockholm
Tel: 08-5457 0100, www.sfs.se
SFS kommenterar Sveriges
handlingsprogram för tillväxt och
sysselsättning – Lissabonstrategin
129
2
Inledning
Den 12 juni är SFS inbjudna till samråd om den svenska uppföljningsrapporten 2007 om
Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning – Lissabonstrategin. I samband
med samrådet inbjöds SFS att lämna skriftliga synpunkter. Därför presenterar vi här vårt
perspektiv på Lissabonstrategin. Dokumentet är indelat i tre huvudavsnitt. Först
presenteras SFS grundläggande syn på Lissabonstrategin och vilka sakfrågor som är
avgörande i denna process. Därnäst framförs SFS specifika åsikter på hur
Lissabonsstrategin i praktiken kan fullföljas med ett positivt resultat. Som det tredje
beskrivs hur SFS under åren har jobbat med processen samt vilken roll SFS kan spela i
denna under den närmaste framtiden.
Utbildning som grogrund för tillväxt och sysselsättning
Nytänkande och fortsatt utveckling av utbildningsområdet är avgörande för att
förverkliga den strategi för tillväxt och sysselsättning som EU lade fram på toppmötet i
Lissabon 2000: EU ska år 2010 vara världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och
kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och
bättra arbetstillfällen och en hög grad av social sammanhållning. En välutbildad
befolkning som oavsett bakgrund har tillgång till utbildning av hög internationell kvalitet
genom hela livet är en förutsättning för att lyckas med Lissabonstrategin. Dessutom
gäller det att utbildning och forskning av hög internationell kvalitet är grogrunden för att
Sverige i framtiden kan lyckas med fortsatt tillväxt och sysselsättning i en stadig mer
globaliserad ekonomi.
Som företrädare för cirka 270 000 av Sveriges studenter har SFS en central roll att spela
när Lissabonstrategin ska omsättas till praktisk politik. Denna roll utmynnar i två
huvuduppgifter. För det första måste SFS vara med att säkra att processen fram emot
2010-målsättningen inte leder till att regering eller riksdag antar åtgärder som försämrar
studenternas situation på nationell nivå. Därför prioriterar SFS följande sakfrågor i
Lissabonstrategin (inte i prioriterad ordning):
- Samverkan mellan alla parter – aktivt deltagande
- Kvalitet på utbildningen
- Livslångt lärande
- Förankring - inflytande
- Hållbar utveckling
- Mobilitet för alla
- Tillgång och mångfald
130
3
För det andra innebär rollen också att SFS gärna tar på sig ett ansvar och bidrar till det
nytänkande och den utveckling av högre utbildning som är nödvändig för att lyckas med
Lissabonstrategin. För SFS utgör dessa två uppgifter inte mottsättningar. Tvärtom är
förutsättningen för ett lyckat arbete med Lissabonstrategin att regeringen investerar
ekonomiska resurser i hög internationell kvalitet inom den högre utbildningen och
forskningen. Investeringar som också ska bidra till aktivt studentinflytande – inte bara i
Lissabonstrategin – men i hela den högre utbildningen och forskningen. Dessutom bör
investeringarna säkra att aktörer från olika sektorer av arbetslivet integreras i
högskolans arbete. Integration betyder även att mångfald och tillgänglighet är naturliga
aspekter av högre utbildning.
Investering, inflytande och integration - SFS åsikter
kring Lissabonstrategin
I november 2006 presenterade den nya regeringen sitt reviderade handlingsprogram för
tillväxt och sysselsättning 2006-2008 inom ramarna för Lissabonstrategin. Det kan
konstateras att regeringen och SFS delar syn på högre utbildning som en avgörande
faktor för att lyckas med utvecklingen av välfärdsamhället i en mer integrerad global
ekonomi. Dock måste SFS också konstatera att regeringens ekonomiska satsningar på
den högre utbildningen inte är tillräckliga. Detta blev senast bekräftat i och med
regeringens vårbudgetproposition 2007.
SFS har med avstamp i ovanstående handlingsprogram och processen hittills följande
åsikter kring det fortsatta arbetet med Lissabonstrategin:
Investering:
- För att möta målen med Lissabonstrategin krävs i nuläget ökade satsningar på
kvalitet och inte kvantitet.
- Det krävs ökade fakultetsanslag, ökade satsningar på forskning och goda
forskningsmiljöer för att nå målen med Lissabonstrategin.
- Lissabonstrategin får inte leda till införandet av avgifter för högre utbildning.
- Ekonomiska mål eller arbetsmarknadens behov får inte vara de enda faktorer som
styr vilka satsningar och prioriteringar som görs inom den högre utbildningen.
- En social dimension bör alltid finnas med vid utvecklandet av handlingsprogram
och strategier.
- Långsiktiga lösningar, stabila strukturer och finansiering samt hållbar utvecklig är
grundprinciper för processen.
- Högre utbildning får inte förvandlas till en handelsvara och studenter får inte
131
4
förvandlas till konsumenter.
Inflytande:
- Studenter ska ha formellt inflytande över processen
- Regeringens mål och handlingsprogram för Lissabonstrategin måste vara tydliga i
utbildningspolitiken.
- Processen ska vara transparant för alla parter med tydliga mål och metoder som
går att följa upp och utvärdera.
- System för förbättrad kvalitetssäkring, erkännandefrågor, validering, bedömning,
utvärdering måste komma på plats.
- SFS anser att målen för Lissabonstrategin inte får överskugga eller inverka
negativt på målen för Bolognaprocessen när det gäller utvecklingen av den högre
utbildningen i Europa. De två processerna ska komplettera varandra och dela
samma mål.
- Svenska regeringen i första hand och sedan alla övriga involverade parter i
processen måste gemensamt arbeta för att sprida kunskap och förståelse för
Lissabonstrategin. Idag finns många parter som berörs av processen men som
inte har kunskap, informationen eller är delaktiga. Det måste skapas konkreta
förslag på hur, var och vem som ska ansvara för informationsspridnings,
utbildnings, nätverk och samverkan i frågan. Det kräver tydlig ansvarsfördelning i
processen.
Integration:
- Anställningsbarhet och bildning kan och ska gå hand i hand.
- Viktigt att alla studenter/akademiker lär sig förstå hur de kan använda sin
kunskap och hur arbetsmarknaden fungerar samt att arbetsmarknadens parter
vet vad akademin är och vad kvalifikationerna innebär och kan användas.
- Samarbete och konkurrens ska gå hand i hand. Gott samarbete leder också till
god konkurrens.
- Lissabonstrategin måste innefatta frågor om breddad rekrytering, ökad mångfald,
tillgänglighet. Högre utbildning ska vara en möjlighet för alla om målen med
strategin ska bli verklighet.
- Strategin ska komma ska komma alla lärosätets parter till del.
- Mobilitetsfrämjande åtgärder ska främja rörlighet bland både studenter, lärare och
forskare.
- Behövs incitament och uppmuntran för att göra karriär inom akademin
132
5
Arbete med Lissabonstrategin – SFS framtida roll
SFS har bevakat processen sedan den startade men inte haft någon formell roll i arbetet
i Sverige. Från SFS har presidium och tjänstemän har medverkat vid en rad seminarium,
hearings, konferenser och möten angående Lissabonstrategin, som anordnats av riksdag,
regering och andra intressenter. Syftet har varit att debattera vad strategin innebär på
EU-nivå, hur den svenska regeringen arbetar och främst hur den påverkar svensk
utbildningspolitik.
SFS har ofta återkommit eller hänvisat till Lissabonstrategin i frågor rörande studenter
mobilitet, utbytesprogram, anställningsbarhet och främst Bolognaprocessen. SFS har
under hela processen haft en grundbevakning i frågan både när det gäller
omvärldsbevakning påverkan och för att kunna svara på frågor från våra medlemmar.
På den europeiska arenan har SFS arbetet med frågan genom medlemskapet i den
europiska studentorganisationen ESU. ESU har aktivt arbetet med frågan från starten och
har formellt och informellt inflytande över processen genom samråd med olika parter
inom EU. ESU har ett pågående projekt om Lissabonstrategin och inom ramen för arbetet
har ESU tagit fram ett åsiktsdokument och en handbok för att öka kunskapen om och
förståelsen för processen bland studenter i Europa.
SFS har saknat ett mer formellt inflytande och roll i processen i Sverige. Det oroar SFS,
att en strategi som är så pass viktig inte är ett känt och ämne för diskussion bland fler
studenter och på fler lärosäten. Därför skulle SFS önska ett förtydligande av
organisationens roll, ett mer regelbundet samråd och diskussion kring vad SFS kan och
bör göra i den politiska processen kring Lissabonprocessen. Samtidigt som SFS alltid ska
vara en oberoende part som, när det krävs, kan framföra kritik och företräda våra
medlemmars åsikter.
133
1
Handläggare: Flemming Kristensen Datum: 2007-10-04 Dnr: PA3-4/0708
Synpunkter på regeringens skrivelse: Utkast
till Sveriges handlingsprogram för tillväxt
och sysselsättning – Uppföljningsrapport
2007
Sveriges förenade studentkårer (SFS) har fått möjlighet att kommentera
utkast till Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning –
Uppföljningsrapport 2007.
SFS tackar för möjligheten och ska inledningsvis konstatera att de
kommentarer som SFS lämnade in till statsrådsberedningen i juni 2007 i
samband med samrådet kring uppföljningsrapport 2007 fortfarande är
aktuella. Dessutom noterar SFS med belåtenhet att dessa synpunkter
har vidarebefordrats till berörda departement och enheter.
SFS kommer i det följande ytterligare att ge synpunkter på
uppföljningsrapporten 2007 med särskild fokus på riktlinjerna 7 och 8
Öka och förbättra investeringar i forsknings och utveckling och stödja
alla former av innovation samt 23 och 24 Anpassa utbildningssystemet
till nya kompetenskrav genom att utöka och förbättra investeringarna i
humankapital.
Stockholm, dag som ovan
Elin Rosenberg Flemming Kristensen
Ordförande Utredare
elin.rosenberg@sfs.se flemming.kristensen@sfs.se
08- 54 57 01 05 08- 54 57 01 02
134
2
Riktlinje 7 och 8 – Öka och förbättra
investeringar i forskning och utveckling och
stödja alla former av innovation
SFS vill att regeringen uppfyller målet att 1 procent av BNP ska
avsättas för forskning från offentlig sektor. Regeringen hänvisar till den
forskningspolitiska propositionen som kommer hösten 2008, och att den
ska ge förslag på hur Sverige ska nå upp till 1-procentsmålet. En
eventuell satsning för att uppnå målet kommer därmed att dra ut
alldeles för länge på tiden, och Sverige riskerar att hamna i skymundan
som forskningsnation.
SFS anser att alla doktorander ska vara anställda. Med de satsningar
som görs idag, borde alla doktorander kunna anställas. Idag används
både utbildningsbidrag för doktorander och stipendier, istället för
anställningar. Dessa former av finansiering har flera nackdelar för den
enskilde och gör samtidigt forskarutbildningen till ett mindre attraktivt
karriärval. En förutsättning för att Sverige ska vara en ledande
forskningsnation där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet är
att det finns bra forskande lärare vid våra universitet och högskolor.
SFS är positiva till att regeringen genomför de forskningssatsningarna
som länge har varit aviserade. SFS ser gärna att dessa satsningar
kommer doktoranderna tillgodo. Satsningar på kvalitet i
forskarutbildningen och trygga anställningsformer anser SFS vara
särskild nödvändiga.
SFS har med intresse konstaterat att arbetet med regeringens program
Forska&Väx kommer att fortsätta år 2008. Hittills har regeringen
beviljat sammanlagt cirka 256 miljoner kronor till 252 företag. SFS vill
uppmana regeringen till att se över möjligheterna för att använda en del
av dessa medel till att skapa bättre samverkan mellan den högre
utbildningen och små och medelstora företag.
Konkret kan denna samverkan åstadkommas genom bland annat mer
praktik under studietiden, där små och medelstora företag t.ex. kan ge
en student i uppdrag att lösa konkreta projekt i företaget samtidig som
studenten får den nödvändiga handledningen. Regeringen kan också
med fördel främja incitament och strukturer som får fler akademiker ut i
små och medelstora företag efter avslutade studier.
SFS anser att dessa åtgärder båda på kort och lång sikt även kommer
att leda till en generell utveckling och tillväxt i små och medelstora
företag. Bland annat visar erfarenheter från Danmark, att små och
medelstora företag som anställer sin första akademiker har kraftigare
tillväxt och anställer fler personer – även personer utan högre utbildning
– samt är mer innovativa än små och medelstora företag, som inte har
anställt personer med en akademisk bakgrund1.
1 Højtuddannedes værdi for små og mellemstore virksomheder (Rambøll Management og
Ingeniørforeningen i Danmark, 2004)
135
3
Riktlinje 23 och 24 – Anpassa
utbildningssystemet till nya kompetenskrav
genom att utöka och förbättra
investeringarna i humankapital
Precis som regeringen anser SFS att livslångt lärande och effektivare
investering i humankapital är nödvändigt om Sverige ska kunna klara
den internationella konkurrensen och skapa ekonomisk tillväxt och ökad
välstånd. En god grundskoleutbildning, en väl utbyggd vuxenutbildning
och en högre utbildning med internationellt konkurrenskraftig kvalitet
är en förutsättning för att åstadkomma detta och utgör också grunden
för framtida forskning och utveckling
SFS saknar dock ett bättre samband mellan ord och handling. SFS
menar att en resursförstärkning i 2008 med i praktiken 40 miljoner inte
är en satsning på kvalitet. Dessutom är de aviserade satsningar för 2009
och 2010 alldeles för låga. Om regeringen vill satsa på kvalitet borde en
långsiktig plan läggas fram, så att alla studenter har rätt till 15 timmar
lärarledd undervisning i veckan.
Dessutom anser SFS att regeringen måste se över sitt sätt att pris- och
löneomräkna ersättningsbeloppen till den högre utbildningen, i 2008
uppräknas dessa med 0,77 procent. Denna pris- och löneomräkning
sammanhänger inte med den faktiska kostnadsutvecklingen inom
högskolan. Därmed blir regeringens kvalitetssatsningar i bästa fall ett
bevarande av status quo.
Regeringen bör investera mycket mer resurser än de aviserade 670
miljoner kronor under perioden 2008-2010 om utbildningskvaliteten ska
höjas. SFS bedömer att satsningarna borde vara upp emot fyra-fem
gånger så stora för att uppnå en positiv effekt. Samtidig måste
regeringen skapa tydliga ekonomiska incitament för kvalitetsutveckling
och lägga fram en långsiktig plan för sin kvalitetssatsning.
Regeringen har stora ambitioner när det gäller jobb, globalisering och
välfärd. Budskapet, att det är dagens studenter som ska vara med och
skapa framtiden, verkar ofta komma i skymundan. Hög kvalitet i
utbildningen är något som gynnar alla – inte bara studenterna. Ska
detta vara möjligt krävs större satsningar på kvalitet omedelbart.
SFS vill också att regeringen mer offensivt satsar på att utnyttja den
kunskap som redan finns inom högskola och universitet till att förbättra
investeringarna i humankapital. Det finns t.ex. behov att främja
samverkan mellan högskolan och näringsliv och öka den pedagogiska
kompetensen hos lärarna runt om på landets lärosäten.
Regeringen kan också med fördel inkludera den högre utbildningen inom
ramen för det nationella strukturfondsprogrammet för regional
konkurrenskraft och sysselsättning eftersom denna kan spela en
huvudroll när det gäller att skapa regional konkurrenskraft,
sysselsättning och kompetensutveckling.
136
Swentec, insänt den 18 september 2009
Härmed bifogas dokument från Swentecs verksamhet 2008-2009: Rapport till regeringen 2008,
Rapport till regeringen maj 2009, Svenska strategier och initiativ för främjande av miljöteknik - en
nationell översikt för genomförande av EU:s miljöteknikplan ETAP, samt Swentecs pågående projekt
under 2009 som alla inlemmas i en handlingsplan för miljöteknik. Denna ska lämnas över till
regeringen i december 2009 och förslagen i handlingsplanen ska sedan testas och implementeras
under 2010.
Vänlig hälsning
Maria Delombre
Kommunikationsansvarig
_____________________________________________
Swentec, Sveriges miljöteknikråd
the Swedish Environmental Technology Council
Tel: 031 759 29 43
Mobil: 0708 83 55 99
E-post: maria.delombre@enterprise.ministry.se
Webb: www.swentec.se
Postadress: Swentec, 412 96 Göteborg
Besöksadress: Aschebergsgatan 44, 3 tr, Göteborg
Swentec, Sveriges miljöteknikråd, har regeringens uppdrag att på nationell nivå utveckla en effektiv
struktur som ökar tillväxten för svensk miljöteknik
137
Rapport till regeringen maj 2009
Vägen mot en effektiv struktur för svensk miljöteknik
138
1
Innehållsförteckning
Förord................................................................................................................2
1. En handlingsplan för svensk miljöteknik ........................................................4
2. Sammanställning svenska referensanläggningar för miljöteknik samt förslag
till besöksorganisation .......................................................................................6
2.1 Kriterier och urval ...............................................................................................................7
2.2 Webblösning ...................................................................................................................... 8
2.3 Förslag till besöksorganisation .......................................................................................... 9
3. Arbetet i referensgruppen för statliga myndigheter.......................................11
3.1 Projekt Offentlig upphandling ..........................................................................................12
3.2 Övriga projekt inom referensgruppen för statliga aktörer...............................................14
4. Avfallshantering och återvinning – med SymbioCity CleanWater Offer som
modell.............................................................................................................. 14
4.1 Bakgrund ...........................................................................................................................14
4.2 Swedish Waste Offer.........................................................................................................15
5. Svensk miljöteknik i siffror 2007.................................................................. 19
5.1 2007 års siffror ..................................................................................................................19
5.2 Miljöteknikområden i statistiken .....................................................................................21
5.3 Miljöanpassade produkter och nya material................................................................... 22
5.4 Avgränsningar gällande populationen............................................................................. 22
6. En översikt och utveckling av ETAP-rapporten .............................................23
7. Informationsspridning, mötesplatser, kommunikation................................24
Kalendarium.................................................................................................... 27
Swentecs styrelse och kansli.............................................................................29
139
2
Förord
Swentec tror på ett tydligt ledarskap – i företag och organisationer samt hos politiker och
myndigheter. Det framkom bland annat i den debattartikel, signerad Swentecs styrelse, som
publicerades i Dagens Industri den 18 december förra året. De företag och organisationer som
kommer bäst rustade ur lågkonjunkturen är de som tar möjligheten att lyfta miljöfrågan till
en strategisk fråga för företagets utveckling. Ett tydligt ledarskap bör alltjämt vara en
ledstjärna, på alla nivåer, i den kris som världen befinner sig.
Swentec har tagit på sig detta tydliga ledarskap när det gäller miljöteknik. Efter att utredning
efter utredning bekräftat rådande problembild, går vi nu till handling. Vi har tagit intryck från
vår omvärld – tittat på hur andra länder arbetat med att lyfta miljötekniksektorn och sedan
formaliserat en strategi och en process mot en handlingsplan, som nu är i full gång. Men det
här är ingenting vi gör på egen hand utan gemensamt, tillsammans med de många
miljöteknikaktörer – myndigheter, organisationer, nätverk och företagare runt om i landet.
Ett tydligt ledarskap och samverkan är nyckelord för framgång för Miljötekniksverige.
Handlingsplanen som Swentec nu arbetar med, rymmer båda dessa delar. Viktigt är också ett
utifrån- och - in -perspektiv – att inte bygga aktiviteter och engagemang utifrån olika
främjaraktörers roller utan utifrån miljöteknikföretagens behov, vilket i många hänseenden
inte är fallet i dag.
Båda de större projekt som Swentec arbetar med inom ramen för handlingsplanen har ett
samverkansperspektiv. Att samla in och på nationell nivå synliggöra de många
referensanläggningar som Sverige har, är ett efterfrågat och uppskattat arbete som har många
synergieffekter och också förhoppningsvis kan underlätta det arbete som regionala
organisationer, branschorganisationer och andra gör i dag. Ett kommande förslag till
besöksorganisation fokuserar på en samverkan med alla aktörer där besökshanteringen
effektiviseras och får ett större kommersiellt syfte.
Den statliga strukturen, med minst femton olika myndigheter som alla bidrar med olika
aktiviteter inom miljöteknik, ställer krav på samverkan för att överlapp och glapp ska
undvikas. För att få en tydlighet och konkretisering har den referensgrupp av myndigheter
som Swentec har i uppdrag att samla, valt att arbeta gemensamt kring specifika projekt. Ett
första sådant blir att titta på offentlig upphandling och hur den kan utvecklas till ett effektivt
verktyg för miljötekniktillväxt. På samma tema anordnade Swentec i början av året ett
140
3
seminarium, i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting och Exportrådet, med
fokus på hur kommun och näringsliv kan samarbeta i utvecklingen av ny miljöteknik och
främjandet av svensk miljöteknikexport.
Swentec har också under årets första kvartal konkretiserat beskrivningen av Sveriges arbete
inom ETAP där den stora aktivitet som pågår inom miljöteknik i Sverige tydliggörs och där
det blir än mer klart att en strategi och handlingsplan behövs för att alla dessa resurser ska
användas på bästa sätt.
Initieringen mot samverkan träder också bland annat fram i projektet Swedish Waste Offer
där Swentec är koordinator av en arbetsgrupp bestående av branschorganisationerna Avfall
Sverige och Återvinningsindustrierna, konsultföretag inom området samt miljöteknikföretag.
Swentecs arbete har under våren fortskridit mycket positivt och seminariet den 5 maj i
Stockholm, visade på att det finns ett stort intresse av att vilja var med på resan mot en
gemensam handlingsplan för Miljötekniksverige. Men då gäller det att vi samlar oss som ett
team, lämnar invanda mönster och roller och slutar positionerna oss. Först då kan alla bidra
fullt ut. Vi ser mycket fram emot det arbetet.
Maj 2009
Berit Gullbransson
Verksamhetschef
Swentec, Sveriges miljöteknikråd
141
4
1. En handlingsplan för svensk miljöteknik
Ur kommittédirektiv 2008:31: ”I sitt arbete med att stödja regeringens fortsatta arbete för
att stärka svenska miljöteknikföretag, ska Swentec utarbeta underlag för regeringen.
Underlaget ska inkludera förslag till insatser och åtgärder såväl för åren 2009 och 2010
som därefter, en beskrivning av motiven och grunden för dessa förslag samt en
kostnadsberäkning och konsekvensanalys av förslagen. Slutligen ska det i underlaget
specifikt föreslås hur de statliga myndigheterna ska samordnas samt framöver samverka
för att bäst stärka svensk miljöteknik.”
I samband med Swentecs nya uppdrag våren 2008 påbörjade Swentec ett arbete med en
gemensam strategi och handlingsplan med syftet att öka tillväxten och exporten av svensk
miljöteknik. Detta kommer att bli ett underlag för Swentecs uppdrag att på nationell nivå
utveckla en effektiv struktur för svensk miljöteknik med samma syfte som ovan.
Den 21 augusti 2008 i Växjö bjöds över 200 nyckelpersoner från organisationer,
myndigheter, företag, branschföreningar och forskarvärlden in för att delta i det
gemensamma arbetet mot en vision för svensk miljöteknik: Sverige har en drivande roll och
levererar världsledande lösningar för en hållbar framtid. Swentecs råd presenterade fem
strategiska områden som identifierats för att Sverige ska nå visionen. Under eftermiddagen
arbetades kritiska framgångsfaktorer fram i nio mindre grupper, tillsammans med
professionella diskussionsledare.
Arbetet från Växjö har sammanställts och kommunicerats både till deltagarna och till
Swentecs målgrupper i stort, genom www.swentec.se, Swentecs nyhetsbrev och en
dokumenterande film från konferensen.
Nedan en sammanfattning av de fem strategiska områdena för svensk miljöteknik:
Politisk styrning
Sverige behöver robusta regler över mandatperioder; drivande marknadsincitament och en
tydlig rollfördelning inom det offentliga.
Kompetens för hållbar utveckling
Sverige har stor fördel i sin upparbetade kompetens inom området hållbar utveckling. Den
behöver vidmakthållas och utvecklas.
142
5
Samverkan
Vi behöver i Sverige samverka genom att effektivisera och kraftsamla för att hitta slagkraftiga
koncept.
Kommersialisering
Sverige har stor potential att generera företagande ur satsningar på forskning och utveckling
inom både akademi och näringsliv. Verklig och potentiell efterfrågan är vägledande.
Affärsmodeller
Sverige behöver skräddarsydda affärsmodeller för att kunna hantera möjligheter på olika
marknader.
Resultatet av mötet i Växjö kan sammanfattas i att problembilden gällande var Sverige står i
dag när det gäller miljöteknik och vad som behöver göras i stort är samstämmig. Det här är
frågor som diskuterats och utretts under lång tid. Det som krävs är därför handling och en
tydlig plan för det.
Under hösten 2008 har Swentecs kansli ytterligare finslipat sammanställningen kopplat till
de strategiska områdena, där respektive rådsledamot agerar sakkunnig inom sitt område.
Kansliet har också genomfört ett studiebesök till Wien för möte med representanter för det
österrikiska arbetet med den nationella handlingsplanen ”Master plan Environmental
Technology”.
Som en start för det fortsatta arbetet med en gemensam handlingsplan för svensk miljöteknik
anordnade Swentec den 5 maj i år ett seminarium i Stockholm. Även denna gången blev
responsen mycket god. Förutom att starta upp och få med alla i processen så handlade
seminariet också om att visa upp hur Österrike har arbetat med en handlingsplan och hur
Danmark framgångsrikt jobbat kring partnerskap. Statssekretare Ola Alterå inledde dagen.
Dagen avslutades med att samtliga deltagare gavs möjlighet att registrera sig som
referensperson inom lämpligt strategiskt område samt att delta i en första ”idégenerering” på
plats.
Swentec har anlitat Ramböll för att leda och hålla ihop den fortsatta processen med
handlingsplanen. Under våren och hösten kommer gruppintervjuer med referenspersoner
och analys av befintligt material att genomföras, samt ett antal workshops att hållas. Den
färdiga handlingsplanen kommer att sammanställas och lanseras inför COP15.
143
6
2. Sammanställning svenska referensanläggningar för miljöteknik samt
förslag till besöksorganisation
Ur kommittédirektiv 2008:31: ”Swentec ska medverka – vid behov tillsammans med andra
myndigheter och aktörer – vid mottagande av utländska delegationer som vill besöka
svenska miljöteknikanläggningar. För detta ändamål ska en nationell beskrivning av
lämpliga demonstrationsanläggningar utarbetas.”
”Swentec ska initiera och verka pådrivande för att samordning ska ske mellan de nätverk
som finns inom miljöteknikområdet, de regionala nätverken och sektorsorganisationer.
Detta innebär att delegationen ska underlätta erfarenhetsutbyte och information mellan
nätverken och organisationerna.”
Swentec har under våren arbetat med att ta fram en nationell, webbaserad karta över svenska
demonstrations- och referensanläggningar inom miljöteknik. Kartan ska kunna användas för
flera syften:
• Den ska vara ett underlag för att målgruppsanpassa utländska delegationers besök i
Sverige så att rätt koncept och system kan visas upp i förhållande till uttryckta behov.
• Den ska vara ett underlag för att inom Sverige kunna visa upp god miljöteknik och
koncept för intresserade aktörer inom både näringsliv och offentlig sektor.
Kartan kommer att innefatta både system och produkter. Framförallt ska den ha ett
affärsfokus. Målet är att kartan ska ge en bättre kvalitet på besöken till svenska
referensanläggningar och att fler besök ska leda till affärer för svenska miljöteknikföretag.
Arbetet med den nationella referenskartan bygger på en samverkan med både regionala och
statliga aktörer som i dag hanterar en stor mängd besök.
Det finns i dag ett stort intresse för att besöka svenska demonstrations- och
referensanläggningar, men ingen organisation som har en sammanställning både på nationell
nivå, för alla miljötekniksektorer, och med ett allmänt tillväxtfokus. Det finns många bra
regionala initiativ där information och besöksorganisationer finns, men ingen samlad
”ingång”.
Arbetet är uppdelat i tre delprojekt; kriterier och urval, webblösning och besöksorganisation.
144
7
2.1 Kriterier och urval
Det finns många goda exempel och projekt inom miljöteknik – flera finns sammanställda hos
de regionala initiativen för miljöteknikexport, men också som goda exempel hos myndigheter
och andra aktörer. Hur exemplen är sammanställda och vilken kvalitet de har varierar. Det
måste därför ske en prioritering och kvalitetssäkring av vilka exempel som ska visas upp för
att det ska vara hanterligt att administrera och ge ett bra utfall i form av affärer.
Kriterierna för vad som ska lyftas fram har fastställts av en arbetsgrupp bestående av
representanter för Naturvårdsverket, Sustainable Business Hub i Skåne, Ecoplan och
Swentec. Ecoplan arbetar på Swentecs uppdrag med att ge stöd och vägledning i projektet i
stort. Naturvårdsverket och Sustainable Business Hub arbetar sedan tidigare med kriterier
och bedömningar i sina verksamheter.
De fyra baskriterierna för urval som arbetsgruppen har enats om ser ut som följer:
1. Produkten, tjänsten eller konceptet ska definieras som miljöteknik enligt
definitionen: ”Miljöteknik innefattar sådana produkter, system, processer och
tjänster som ger tydliga miljöfördelar i förhållande till befintliga eller alternativa
lösningar sett ur ett livscykelperspektiv”.
2. Produkten, tjänsten eller konceptet ska generera arbetstillfällen i Sverige.
3. Om det är en enskild produkt eller tjänst ska den vara kommersiellt tillgänglig, det
vill säga ha betalande kunder.
4. Om det är en anläggning eller större system ska den visa upp eller demonstrera
produkter eller tjänster från leverantörer som är kommersiella, det vill säja säljer
motsvarande produkt/tjänst.
Utöver baskriterierna finns det prioriterade egenskaper för att publicera en referens. Om
produkten, tjänsten eller konceptet har nedanstående egenskaper som gör att den utgör en
hävstång för andra produkter eller ut på andra marknader, kan den prioriteras för
publicering:
• Produkten, tjänsten eller konceptet kan appliceras på andra marknader, för
export. (Bedömning: i låg grad/ medel / i hög grad)
145
8
• Produkten eller tjänsten är en del i ett större koncept eller system, med fler
miljöteknikprodukter/tjänster. (Bedömning: i låg grad/medel/i hög grad)
• Produkten, tjänsten eller konceptet kan kommuniceras på ett tydligt sätt,
exempelvis genom en demo- eller referensanläggning. (Bedömning: i låg
grad/medel/i hög grad)
Kriterierna och bedömningarna har testats av arbetsgruppen på ett urval referensfall innan
beslut har tagits om att arbeta efter dessa kriterier. Det kommer att ske en årlig revidering av
kriterierna.
2.2 Webblösning
Sammanställningen av svenska referensanläggningar för miljöteknik kommer i första hand
att spridas genom en webbaserad karta. Utifrån denna ska det vara möjligt att både söka
inom ett miljöteknikområde och inom en region i Sverige. Den ska också ha en tydlig
koppling mellan exempel på flera olika nivåer; Hållbar samhällsbyggnad, Industriella
lösningar, Anläggningar & produkter, samt Leverantörer.
Med syftet att skapa en så väl fungerande och kostnadseffektiv webblösning som möjligt, har
Swentec valt att lägga denna webbaserade karta som en integrerad del på www.swentec.se
med både en svensk och en engelskspråkig version. Den ska också gå att nå via
www.visitcleantechsweden.se och blir således lätt att söka sig till för utländska intressenter
samtidigt som den har en tydlig koppling från www.symbiocity.se. Valet av namnet Visit
cleantech Sweden grundar sig dels på hur Visit Swedens webblösning ser ut i dag, dels genom
en jämförelse med hur våra europeiska grannar samt USA, Kina och Japan har samlat sin
information kring den inhemska miljötekniken. Resultatet av undersökningen visade att få
har någon tydlig, samlad ”ingång”. Danmark är den nation som hittills har lyckats bäst med
detta.
Motiveringen till att lägga sammanställningen på Swentecs webbplattform är att:
• Swentec i dag har ett väl fungerande nätverk av miljöteknikföretag, drygt 900, som
finns sökbara via www.swentec.se. Genom att lägga sammanställningen av svenska
referensanläggningar på samma plattform kan dessa leverantörer enkelt länkas till
aktuell anläggning.
146
9
• Swentec har i dag ett väl fungerande kalendarium för miljöteknik. Detta kan också
kopplas till sammanställningen av svenska referensanläggningar och kan på så sätt
ge fördelaktiga synergieffekter.
• Swentecs webbredaktör kan underhålla sajten och se till att både teknik fungerar och
att innehåll är uppdaterat, vilket är mycket viktigt för att kunna upprätthålla
kvaliteten.
Redan i planeringsstadiet av Visit cleantech Sweden har de aktörer involverats som i dag på
något sätt arbetar med hantering av besök till svenska miljöteknikanläggningar. Exportrådet
ansvarar i dag för marknadsföringskonceptet för svensk miljöteknik; SymbioCity, med syftet
att öka exporten av svensk miljöteknik. SymbioCity innefattar också en webbplats. Visit
cleantech Sweden kompletterar SymbioCity genom att de referensanläggningar som
utländska besökare är intresserade av att besöka synliggörs på ett strukturerat sätt.
Kopplingen från www.symbiocity.se till www.visitcleantechsweden.se måste därför vara tydlig
och även vice versa. Sammanställningen Visit cleantech Sweden kan också vara en källa att
plocka ur när nya exempel behöver plockas in till SymbioCity. Det material som publiceras på
www.visitcleantechsweden.se kommer att innehålla objektivt granskade texter, godkända av
leverantörer och respektive anläggnings kontaktperson.
2.3 Förslag till besöksorganisation
Förfrågningarna varierar väldigt från de delegationer och andra intressenter som kontaktar
olika organisationer i Sverige. Deras behov och intressen varierar från fall till fall och kan inte
fullt ut förutses. Därför behöver produkterna, tjänsterna eller koncepten beskrivas på ett
hanterligt sätt, så att de kan sorteras beroende på syftet. Det behövs då ett underlag för att
kunna slussa intresserade potentiella kunder till ansvariga personer som håller i den fortsatta
kontakten.
Det behövs en samverkan kring besöksverksamheten i Sverige. Projektet har identifierat
några problem som behöver lösas:
• Regionala aktörer kan dela med sig av information om besök men inte alltid aktivt
koordinera besök över regiongränserna för att få med företag som kan vara
intressanta för just det besöket. (intressekonflikt).
147
10
• Mindre kluster får få besök, storstadsregionerna får många besök.
• Företag som inte är tillräckligt representerade i sin bransch i regionen kommer i dag
sällan med vid besök.
• Flera företag/anläggningar kommer inte att vilja ta emot generella besök men gärna
mer säljinriktade besök – en sluss behövs.
Det är också viktigt att se till vilka besökarna är, det vill säga målgrupperna och vad de
efterfrågar. Besökarna kan delas in i tre grupper som har olika behov och mål med besöken.
De tre besökskategorierna är:
• Samhällsbesök: Intresserade av svenska hållbarhetslösningar ur ett
samhällsperspektiv.
• Industribesök: Intresserade av vad som generellt finns att erbjuda inom en viss
bransch.
• Affärsbesök: Intresserade av kontakter med enskilda leverantörer och konkreta
referensanläggningar.
Det är framförallt samhällsbesöken och industribesöken som kommer via de offentliga
kanalerna. Ett huvudproblem är att referensanläggningarna inte vill ta emot det som
efterfrågas mest via de offentliga kanalerna. Nyckeln är att koppla ihop rätt besökare med rätt
organisation. Att ta betalt är ett sätt att hantera detta. Det finns ett stort intresse från
miljöteknikföretagen att visa upp sina anläggningar om de kan se en snar affärsnytta. Men
svårigheten ligger i att matcha samhällsbesök med referensanläggningar då affärsnyttan är
långsiktig och osäker.
I projektet har en större referensgrupp träffats ett antal gånger och i workshop-form arbetat
fram ovanstående resonemang samt även godkänt följande förslag runt en nationell
besökskoordinator. Referensgruppen består av representanter från branschföreningar
(Svensk Fjärrvärme, Teknikföretagen, Svebio, Avfall Sverige, Svensk Gasförening,
Miljöteknikcentrum i Östergötland), regioner (Sustainable Business Hub - Skåne, Ecoex -
Göteborg, SMTC - Stockholm, Jämtlands landsting - Östersund, Växjö Kommun, Sustainable
South East - Kalmar) samt nationella organ såsom Exportrådet, Energimyndigheten,
Delegationen för hållbara städer och Sekretariatet för miljöteknikexport Kina.
148
11
Swentec, liksom andra statliga aktörer samt bransch- och regionala initiativ, ser ett behov av
en nationell koordinator. Den nationella koordinatorn är ett sätt att hantera
problemställningarna runt besökshanteringen i Sverige i dag. Tillsammans med viktiga
aktörer runt delegationsverksamhet, arbetas nu ett förslag fram på hur ett sådant koncept
skulle kunna fungera.
3. Arbetet i referensgruppen för statliga myndigheter
Ur kommittédirektiv 2008:31: ”Swentec ska sammankalla en referensgrupp med
myndighetsrepresentanter, dels för att föra en aktiv dialog om samordning av pågående
statliga insatser inom miljöteknikområdet, dels för att förankra förslag om framtida
statliga insatser.”
Deltagande aktörer i referensgruppen är Sida, Exportrådet, Vinnova, Tillväxtverket,
Energimyndigheten, Naturvårdsverket, ISA, Swedfund och IVA.
Efter de inledande diskussionerna under hösten 2008 har arbetet mynnat ut i ett antal
gemensamma fokusområden samt att utröna hur gruppen kan bidra med input till de av
Swentec identifierade strategiska områdena; Politisk styrning, Kompetens för hållbar
utveckling, Samverkan, Kommersialisering och Affärsmodeller. Genom att gemensamt sätta
upp projekt är gruppens ambition att hinder och möjligheter på ett genomgripande sätt
kommer att belysas. De olika aktörernas roller kommer då också att tydliggöras.
Referensgruppens arbete kommer att ingå som en viktig del i arbetet med handlingsplanen
för svensk miljöteknik.
De fokusområden som har beslutats inom gruppen är:
• Offentlig upphandling
• Internationalisering
• Spin-off från bio-, nano- och IT till högteknologisk miljöteknik
• Synkronisering av värdekedjan – kommersialisering
Gemensamt för dessa områden blir hur man kan finna effektiva samverkansformer.
Offentlig upphandling av miljöteknik valdes som gemensamt huvudprojekt med deltagare
från berörda myndigheter under ledning av Swentec. Referensgruppen för statliga aktörer
149
12
kommer att fungera som styrgrupp till projektet. Övriga fokusområden kommer att vara
kopplade som undergrupper till referensgruppen.
3.1 Projekt Offentlig upphandling
Motiveringen till att området Offentlig upphandling valdes beror på att det inom offentlig
upphandling i dag pågår projekt inom de flesta myndigheter, antingen som stöd för det
anbudsgivande företaget, inom kriteriesättning, information till anbudsgivaren eller inom
teknikupphandling. Små miljöteknikföretag har också många åsikter kring hur de skulle
kunna vara delaktiga i att ge anbud och hur anbudsprocessen bör går till.
Offentlig upphandling kan ses utifrån flera aspekter där statliga aktörer har olika roller i
utvecklingen. Det är av största vikt att kommunen gör upphandlingen på rätt sätt, det vill
säga följer Lagen om offentlig upphandling, samt att man i projektet tittar på hur
kommunerna kan stöttas i detta.
Bakgrundsfrågor för projektet:
• Vad innebär vetenskaplig grund?
• Vilken utbildning finns i dag för kommuner som vill upphandla miljöteknik?
• Hur kan vi få in ett tänk kring livscykelkostnad vid upphandling?
• EU:s Green Public Procurement, där Sverige har en framträdande roll – hur utnyttjar
vi detta för utveckling av svenska miljöteknikföretag?
Målet för projektet är rekommendationer för området offentlig upphandling med en tydlig
struktur och en gemensam handlingsplan för involverade aktörer. Det handlar om att
utveckla offentlig upphandling av miljöteknik till ett verktyg för att stimulera affärer och för
att utveckla hållbar teknik, samt att skapa en fungerande hemmamarknad för dessa företag.
Fokus är på ekologisk hållbar utveckling och innovativ utveckling.
150
13
Huvudfrågor att besvara inom projektet:
• Hur kan offentlig upphandling bäst användas för att stimulera/öka affärerna och
utveckla hållbar teknik? (kvalitet)
• Hur mycket kan offentlig upphandling bidra med? Ekonomiskt/arbetstillfällen?
(kvantitet)
• Vad måste/bör förändras inom regelverket för att nå optimal effekt? Vilka övriga
åtgärder måste vidtas respektive bör vidtas?
• Vilken kompetensutveckling är nödvändig?
• Hur ska förändringarna genomföras?
• Hur ska förändringarna mätas och följas upp?
Projektstart var den 5 maj och projektet kommer att drivas i workshop-form med
teknikkonsulten ÅF som projektledare. De kommer att stöttas av en expertgrupp som är
utsedd av projektdeltagarna. Därefter inbjuds deltagare till tre workshops som representerar
de olika funktionerna på marknaden.
Workshop nr 1 kommer att omfatta:
• Marknadsanalys av offentlig upphandling i dag (storlek, segment, aktörer, regelverk,
resultat etc). Syftet med marknadsanalysen är att ge en faktabaserad, tydlig och enkel
bild av dagens situation.
• Målen (övergripande), SWOT och goda exempel. Syftet är dels att komplettera
marknadsanalysen med kvalitativ information och kunskap, dels att gemensamt sätta
enkla, tydliga mål för ”framtidens offentliga upphandling”.
Workshop 2 berör behovsanalys och resultat från workshop 1. Workshop 3 ska ge
prioriteringar och en handlingsplan inom detta område. Projektavslut blir i början av
november. Arbetet kommer att integreras med den nationella handlingsplanen för svensk
miljöteknik.
151
14
3.2 Övriga projekt inom referensgruppen för statliga aktörer
Internationalisering
Förväntat resultat är att kunna presentera samverkansformer kring konkreta projekt på
gemensamma marknader som ska leda till affärer. Uppdraget är att koordinera mellan
centrala aktörer. Rolf Rising, ISA är sammankallande. Övriga deltagare representerar
Exportrådet, Sida, Swedfund och Energimyndigheten.
Spin-off från bio, nano och IT till högteknologisk miljöteknik
Förväntat resultat är en samverkansplan för centrala aktörer och uppdraget blir att plocka
fram exempel, företag/produkter, skapa mekanismer för överföring, uppmärksamma
utvecklingsmiljöer utifrån miljöbehoven, utveckla styrmedel/policy, samt att rigga ett
pilotprojekt. Sammankallande är Ulf Andersson, Naturvårdsverket. Övriga deltagare
representerar IVA, Vinnova, Rymdstyrelsen, högskola och FoU.
Synkronisering av värdekedjan –kommersialisering
Förväntat resultat är att hitta effektivare synkronisering-/samverkansformer mellan statliga
aktörer för att stödja tillväxt av miljöteknikföretag och att identifiera ett gemensamt
pilotprojekt. Uppdraget blir då att kartlägga nuläget. roller och grupperingar, avgränsningar,
samt att föreslå lösningar. Sammankallande är Jennie Cato, Energimyndigheten. Övriga
deltagare representerar Tillväxtverket, Vinnova och Naturvårdsverket.
4. Avfallshantering och återvinning – med SymbioCity CleanWater Offer
som modell
Ur kommittédirektiv 2008:31: ”Swentec ska ta initiativ för att identifiera och synliggöra
koncept för systemlösningar samt bidra till att få till stånd nya sådana lösningar genom
samarbete mellan olika branschsegment, i syfte att samla den svenska resursbasen.”
4.1 Bakgrund
Sverige har en helhetssyn inom VA, vilket har gjort att man fått fördelar inom vissa
kringliggande produktsegment. År 2006 startades ett samarbete mellan Svenskt Vatten och
Varim. Varim är branschorganisationen för konsulter, entreprenörer och produktspecialister
inom vattenrening och vattenbehandling och arbetar för hur svensk VA-teknik och kunskap,
genom samordning av olika aktörer, ska kunna öka sin exportandel.
152
15
Samordningen, under namnet SymbioCity Clean Water Offer, innebär att man kan erbjuda
hela system – från planering av dricksvattensystem, via avfallshantering, till biogas för
energiproduktion. Detta är möjligt genom den samverkan som finns inom partnerskapet och
som också innefattar den kommunala kunskapen. Fördelen när hela konceptet är fullt utbyggt
är att kunden får en kontraktspart istället för flera.
Swentecs roll i partnerskapet har varit att identifiera möjliga samverkansområden på
nationell nivå. Swentec har i initieringsfasen deltagit i projektarbetet som koordinator och
som länk mellan olika projekt. Den första fasen av detta projekt innebar en identifiering av
vad Sverige har att erbjuda samt vilka aktörer som finns inom det givna området.
Projektet har nu gått vidare in i en förvaltningsfas och Swentec har lämnat över
koordinatorsrollen till Sustainable Business Hub i Skåne som också kommer att agera kansli
för partnerskapet. Swentec deltar framöver i den styrgrupp som blir knuten till projektet.
Den fortsatta målbilden för SymbioCity Clean Water Offer är att starkare svenska
leverantörer som lyckas bättre på export, ger högre prestanda hos vattentjänstföretagen. Och
att starka leverantörer och operatörer bidrar till bättre FoU, som i sin tur stärker
leverantörerna.
Projektgruppens startfinansiering sker via kontantinsatser från deltagande företag och med
finansiering från Tillväxtverket samt genom arbetsinsatser från Sustainable Business Hub
och medverkande företag. Marknadsföring kommer att ske inom de områden där företagen är
beredda att göra långsiktiga satsningar.
Erfarenheterna och resultatet från samarbetet i initieringsfasen har sammanställts till ett
underlag som kan ligga till grund vid bildandet av liknande partnerskapsinitiativ inom
miljötekniksektorn.
4.2 Swedish Waste Offer
För att testa och fördjupa kunskapen om ovan typ av partnerskap har Swentec tillsammans
med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Avfall Sverige, initierat projektet Swedish
Waste Offer. Projektet leds av SP med deltagare från Avfall Sverige, Återvinningsindustrierna,
konsultföretag samt ett miljöteknikföretag.
153
16
Bakgrund
Sveriges ambitiösa miljömål, styrmedel och strikta lagstiftning har lett till att Sverige i dag är
ett av de ledande länderna vad gäller hållbar avfallshantering. Dessa drivkrafter har skapat en
hemmamarknad för integrerade och avancerade avfallshanteringslösningar och fört
utvecklingen av teknik, varor och tjänster framåt, vilket har sysselsatt många av de små- och
medelstora företag som finns inom avfalls- och återvinningsbranschen.
Sveriges ledande ställning har också lett till att intresset för svenska avfallslösningar är stort.
Intresset är till och med så stort utifrån att många kommuner inte längre mäktar med att ta
emot alla utländska delegationer som kommer för att besöka deras anläggningar. Intresset för
svensk avfallshantering och svensk ”know-how” innebär möjligheter för export av teknik,
varor och tjänster, men många svenska miljöteknikföretag har svårt att på egen hand erbjuda
en lösning och behöver gå samman med andra för att kunna exportera. Mycket av
operatörskunnandet finns dessutom hos kommunerna som många gånger saknar möjlighet
eller incitament för att bidra till fler arbetstillfällen i Sverige och en ökad export.
En kraftsamling för att öka svensk export inom det här området har efterfrågats, där både
kommuner, konsulter och leverantörer kan bidra med den kunskap som byggts upp kring
svenska avfalls- och återvinningssystem. För att en sådan kraftsamling ska bli framgångsrik
krävs dock att fungerande samverkansformer och stödfunktioner utreds och föreslås.
Mål med projektet
De övergripande målen med Swedish Waste Offer är att skapa arbetstillfällen i Sverige och
öka svensk export av tjänster och produkter inom avfall och återvinning inom ramen för en
hållbar utveckling. Med produkter avses teknik/varor, med tjänster avses ”mjukvara” som till
exempel ledning, konsultverksamhet och forskning.
Målet för den inledande fasen är att ta fram underlag både för att definiera Sveriges totala
kunskapsbas inom området och för att skapa en organisation som kan adressera de
övergripande målen. Arbetsnamnet på satsningen är Swedish Waste Offer.
Målgrupper
Projektet riktar sig till svenska företag (eller företag verksamma i Sverige) inom avfalls- och
återvinningsbranschen, kommuner samt myndigheter och organisationer som på olika sätt
har möjlighet att bidra till ökad export av svensk teknik och kunnande inom avfalls- och
återvinningsområdet.
154
17
Beskrivning av uppdraget
För att uppnå syftet med Swedish Waste Offer har följande delmål satts upp:
1. Beskrivning av produkter och tjänster som kan erbjudas inom avfalls- och
återvinningsindustrin.
2. Identifiering av hinder, behov och resurser.
3. Modeller och mekanismer viktiga för ökad export.
4. Identifiering av pilotmarknader och affärer.
5. Förankra Swedish Waste Offer hos målgrupperna.
6. Förslag till framtida finansiering för att långsiktigt bygga och driva Swedish Waste
Offer.
Genomförande
1) Beskrivning av produkter och tjänster som kan erbjudas inom avfalls- och
återvinningsindustrin.
Detta delmål syftar till att synliggöra vilka komponenter som avfalls- och
återvinningsindustrin består av, samt vilka möjligheter det finns till samverkan och
synergieffekter. Arbetet bygger på det tidigare kartläggningsarbete som har utförts av Waste
Refinery, SP, på uppdrag av Swentec.
2) Identifiering av hinder, behov och resurser.
För att utreda möjliga samverkansmodeller och mekanismer för ökad export är det viktigt att
hindren för samarbeten utreds. Ett exempel på hinder som redan har identifierats är att små och
medelstora företag ibland inte vill ingå konsortium på grund av de risker som förs med
om en annan leverantör i konsortiet inte sköter sina åtaganden. En annan viktig fråga är vilka
svenska helhetslösningar som går att sälja till länder med/utan svensk lagstiftning och
styrmedel. Grunden för denna utredning är branschens egna erfarenheter och kunnande om
vilka hinder för ökad export som de upplever samt vilka mekanismer och resurser som de
saknar.
155
18
3) Modeller och mekanismer viktiga för ökad export.
Med input från punkt 1 och 2 kommer möjliga affärsmodeller och mekanismer för både
marknadsbearbetning och affärer utredas. Erfarenheter från satsningen SymbioCity Clean
Water Offer och från olika regionala nätverk/organisationer som arbetar för att främja
miljöteknikexport kommer att inhämtas. Inom detta delmål kommer även ett förslag
utarbetas för hur Swedish Waste Offer ska styras och drivas i nästa fas.
4) Identifiering av pilotmarknader och affärer.
Erfarenheter från satsningen SymbioCity Clean Water Offer visade att det är bra att arbeta
kring ett pilotprojekt för att modeller och mekanismer ska bli konkreta och samtidigt testas.
Vidare är det bra att visa på handling för att skapa förtroende hos branschen. En eller flera
intressanta marknader kan identifieras och arbetas med parallellt inom ramen för uppdraget.
En av orsakerna till att det kan vara intressant med flera marknader är att avfalls- och
återvinningsområdet är en relativt bred bransch med varierande behov. Det är också troligt
att olika modeller och mekanismer för att nå ökad export behövs beroende på vad som ska
exporteras.
5) Förankra Swedish Waste Offer hos målgrupperna.
En enkel kommunikationsplan kommer att upprättas för projektet för att beskriva strategier
och kanaler för att förankra Swedish Waste Offer hos målgrupperna. De kontakter som
upparbetades inom satsningen SymbioCity CleanWater Offer kommer i möjligaste mån att
utnyttjas. Branschkontakter kommer dels att ske direkt via arbetsgruppens medlemmar, dels
via seminarier och skriftlig kommunikation.
6) Förslag till framtida finansiering för att långsiktigt bygga och driva Swedish Waste
Offer.
För att säkerställa att Swedish Waste Offer blir en långsiktig satsning kommer arbetsgruppen
att arbeta med att finna offentlig finansiering från exempelvis Tillväxtverket. Vidare kommer
också en ekonomisk modell för hur företagen kan delta, tas fram.
Tidplan
Projektet startade den 7 april 2009 och ska vara slutfört senast den 30 oktober 2009.
156
19
5. Svensk miljöteknik i siffror 2007
Ur kommittédirektiv 2008:31: ”Swentec ska årligen ta fram och analysera relevant statistik
inom miljötekniksektorn tillsammans med Statistiska centralbyrån.”
Swentec redovisar årligen statistik för miljötekniksektorn. Den statistik som redovisas är en
delpopulation av SCB:s databas över miljöföretag. Denna avser år 2007, som är det senaste
statistikunderlaget.
Det pågår ett fortlöpande arbete med att förbättra och uppdatera underlaget till den svenska
miljöteknikstatistiken. Man bör också ha i åtanke att miljöteknik inte är en egen bransch,
utan en sektor som skär genom flera branscher och att hållbar utveckling och miljöteknik ska
ses som en drivkraft för hela näringslivet. Swentecs sammanställning av den svenska
miljöteknikstatistiken ska ses som en indikator på hur sektorn förändras.
De kvalitetsförbättringar som har gjorts från föregående års statistiska underlag innebär att
siffrorna för omsättning, antal anställda och framför allt exporten, har höjts något jämfört
med det som tidigare redovisats för 2006. För att siffrorna ska kunna vara jämförbara över år
har även revideringarna gjorts bakåt i tiden. De största förändringarna vad gäller
miljöteknikområden jämfört med 2006 har framförallt skett inom området Avfall och
återvinning där hela kedjan vad gäller hantering av avfall och återvinningsmaterial nu räknats
med i statistiken.
Miljöteknikstatistiken innefattar dels företag där den huvudsakliga verksamheten är inom
miljöteknik, dels företag där en del av företagets produktion/tjänster finns inom
miljötekniksektorn, men där det inte är företagets huvudsakliga verksamhet. Den senare
kategorin är då viktad in i statistiken. Det innebär att SCB har lagt en miljöandel på företaget
och på så sätt kunnat redovisa ett totalresultat.
5.1 2007 års siffror
Mellan 2006 och 2007 har omsättningen för miljötekniksektorn ökat med 13 procent, från
101 030 Mkr till 114 207 Mkr. Exporten har ökat med 15 procent, från 28 956 Mkr till 33 101
Mkr. Antal anställda har ökat med 6 procent, från 37 212 stycken till 39 375 stycken.
Den procentuella förändringen vad gäller omsättning, export och antal anställda 2003 till
2007 visar en fortsatt positiv trend. Exporten utgör dock fortfarande en relativt liten del av
157
20
omsättningen – omkring 30 procent. Av den totala exporten av varor och tjänster från
Sverige utgör miljöteknik endast 2 procent.
Det är framför allt området Avfallshantering och återvinning som går starkt framåt, både vad
gäller omsättning och export. Omsättningen har mellan 2006 och 2007 ökat med 24 procent,
från 40 106 Mkr till 49 688 Mkr. Exporten har ökat med 29 procent, från 8 234 Mkr till
10 606 Mkr. Även inom området Bioenergi har det skett en rejäl ökning av exporten – 25
procent, från 3 137 Mkr 2006 till 3 924 Mkr 2007, medan däremot omsättningen bara har
ökat med 7 procent, från 12 446 Mkr till 13 271 Mkr. Exporten av teknik för luftrening har
också gått framåt och ökat med 22 procent, från 1 060 Mkr 2006 till 1 298 Mkr 2007.
Inom området Hållbart byggande och boende sker en viss tillbakagång vad gäller
omsättningen, från 16 371 Mkr 2006 till 15 981 Mkr 2007. Området Marksanering visar en
tillbakagång med 22 procent vad gäller exporten, från 435 Mkr 2006 till 343 Mkr 2007.
Vad gäller den regionala fördelningen så uppvisar Östra Mellansverige den högsta
omsättningen och står med 23 389 Mkr för omkring 20 procent av Sveriges totala omsättning
vad gäller miljöteknik. Västsverige och Småland med öarna ligger inte långt efter med 18 488
Mkr respektive 17 954 Mkr, vilket motsvarar omkring 16 procent för vardera av den totala
svenska omsättningen av miljöteknik. Östra Mellansverige och Västsverige står också för flest
antal anställda inom den här sektorn, drygt 7 000 vardera.
Småland med öarna uppvisar störst export; 6 400 Mkr. Därefter kommer Sydsverige med en
export på 5 800 Mkr.
De största exportmarknaderna för svensk miljöteknik är till stor del de samma som för
Sveriges varuexport som helhet – närområdet och EU-länderna dominerar. USA hamnar på
en femteplats; 1 553 Mkr och Kina, som inte tidigare funnits med bland de ”topp-tio”,
kommer in på en niondeplats; 1 147 Mkr. 4,6 procent av den totala varuexporten från
miljöteknikföretag går till Kina.
158
21
5.2 Miljöteknikområden i statistiken
De miljöteknikområden som redovisas i miljöteknikstatistiken är följande:
Avfallshantering och återvinning.
Avfallshantering och återvinning innefattar insamling, hantering, biologisk behandling,
återvinning och deponering, samt kunskapsföretag inom avfallshantering och återvinning.
Bioenergi
Bioenergi innefattar produkter, tjänster och processer inom framtagandet av biobränslen,
som panntillverkare och producenter av flis och pellets.
Buller
Buller innefattar tillverkning och försäljning av ljudabsorberande material och
mätinstrument samt kunskapsföretag inom området ljud och vibrationer.
Hållbart byggande och boende
Hållbart byggande och boende innefattar ett mycket brett spektrum av produkter och tjänster
som exempelvis upprustning av bostäder och kontor. Området innefattar även
energieffektivisering, kylföretag, värmepumpsföretag, ventilation, styr- och reglerutrustning
och installationsservice.
Konsult-, utbildningstjänster och FoU
Konsult-, utbildningstjänster och FoU innefattar miljökonsulter, det vill säga utförare av
analytiska tjänster och liknande. Området innefattar utbildning inom miljöområdet samt
forskning och utveckling.
Luftrening
Luftrening innefattar luftutsläppskontroll, behandling och/eller borttagande av
luftföroreningar.
Marksanering
Marksanering innefattar termisk, biologisk, fysikalisk/kemisk sanering och jordtvätt.
Vattenrening
Vattenrening innefattar hushållning, lokala och centrala avloppssystem, rening för både
industri och samhälle, samt slam.
159
22
Vind, sol och vattenkraft
Vind, sol och vattenkraft innefattar företag inom framtagandet av förnybar energi från vind,
sol och vatten. De få vågkraftsföretag som finns i Sverige ligger inom området FoU.
Transporter och förnybara bränslen
Inom området Transporter och förnybara bränslen finns företag som arbetar med biogas,
etanol och biodiesel. Vissa av dessa företag skulle även passat in i gruppen Bioenergi, men på
grund av SNI-klassningen som statistiken utgår ifrån, hamnar de här.
5.3 Miljöanpassade produkter och nya material
I den definition av miljöteknik som tillämpas inom ETAP ingår miljöanpassade
produkter och nya material. I nya material ingår bland annat gröna material,
det vill säga biopolymerer och andra typer av ersättningsmaterial som grundar sig på
förnyelsebar råvara. I dagsläget kan vi dock inte redovisa några siffror för detta område utan
arbetet med miljöteknikstatistiken tillsammans med SCB utgår ifrån miljöteknisk
verksamhet, alltså verksamhet och teknik som ger tydliga miljöfördelar i förhållande till
befintliga eller alternativa lösningar sett ur ett livscykelperspektiv.
5.4 Avgränsningar gällande populationen
SCB:s databas över miljöföretag innefattar i dag 10 890 företag. Dessa har en sammanlagd
omsättning på 234 Mkr. Miljöteknikpopulationen, som är en del av denna databas, uppgår till
cirka 4 800 företag med en omsättning på 114 207 Mkr för 2007.
Följande områden har exkluderats i arbetet med att ta fram ett renodlat underlag för
miljöteknikstatistiken; Hållbart jordbruk och fiske, Hållbar skog, Hantering av
naturkatastrofer, Ekoturism, Biologisk mångfald, Regummering, Partihandel med uttjänta
fordon (även bildemontering och försäljning av delar), Kommunal verksamhet inom
dricksvattenproduktion, VA, Kraft och värmeproducenter (kommunala och statliga).
Kommunal verksamhet räknas inte med i miljöteknikstatistiken eftersom denna utgör en del
av den kommunala infrastrukturen. Den kommunala verksamheten spelar dock en betydande
roll vad gäller tillväxt och export av miljöteknik som kund av de produkter och tjänster som
räknas som miljöteknik och har således betydelse för miljöteknikföretagets utveckling på
hemmamarknaden. Avknoppade privata bolag från kommunal verksamhet finns däremot
med i statistiken.
160
23
De kommunala och statliga kraft- och värmeproducenterna har exkluderats eftersom det inte
är el- eller värmeproduktionen i sig som är miljöteknik utan processerna och materialet för
att framställa el och värme.
6. En översikt och utveckling av ETAP-rapporten
Ur kommittédirektiv 2008:31: ”Swentec ska utarbeta en plan för hur Sverige ska uppfylla
ETAP:s (Environmental Technologies Action Plan) krav och målsättningar. Detta
inkluderar en beskrivning av pågående och planerade aktiviteter vid myndigheter och hos
andra aktörer för att uppfylla mål och krav enligt ETAP, såväl som att lämna förslag till
ytterligare åtgärder som bedöms behöva genomföras för att dessa mål och krav ska kunna
uppfyllas.”
Swentec har under år 2008, på uppdrag av närings- och miljödepartementet, sammanställt
rapporten ”Svenska strategier och initiativ för främjande av miljöteknik – en nationell
översikt för genomförande av EU:s miljöteknikplan ETAP”. I denna rapport beskrivs hur
svenska myndigheter stödjer miljöteknik i Sverige. Satsningarna som redovisas i rapporten
visar tydligt att det inte finns någon brist på initiativ och analyser hos myndigheterna.
För att underlätta förståelsen av ETAP-aktiviteterna har Swentec under våren 2009 gjort en
förenklad visualiserad version av rapporten. Denna försöker också visa på hur Sveriges
politik förhåller sig till ETAP.
Syftet med EU:s gemensamma miljöteknikplan, ETAP, är att medlemsländerna tillsammans
på ett rationellt sätt ska öka andelen miljöteknik på marknaden. Med mer konkurrenskraftiga
miljöteknikföretag och mer miljöteknik på marknaden minskar miljöbelastningen samtidigt
som sysselsättning säkras.
Swentecs roll är att stödja regeringen i att utveckla den svenska marknaden för miljöteknik.
Utvecklingen drivs på av ett antal EU-direktiv inom miljöområdet vilka sätter upp
gemensamma tidsbestämda mål för alla medlemsländer. Hur man når dessa mål, till exempel
andel förnybara drivmedel eller andel förnybar el, kan respektive regering själv bestämma.
ETAP kan liknas vid en tabell med ett antal aktivitetsområden för att stödja miljöteknik på en
ledd (forskning, demonstration, etc.) och ett antal miljöteknikområden (vindkraft,
byggteknik, etc.) som täcker de flesta branscher på andra ledden. Genom att varje land
årligen rapporterar utvecklingen av sin nationella handlingsplan till ETAP-sekretariatet i
161
24
Bryssel är det möjligt för andra länder att ta efter framgångsrika aktiviteter och undvika de
mindre framgångsrika.
Swentec stödjer de svenska miljöteknikföretagen genom att bland annat visa på möjligheter
inom EU. Stöd till utveckling av miljöteknik har blivit ett av de viktigaste programområdena
inom EU. ETAP är under utveckling för att koordinera insatserna. Denna utveckling ger en
bredare möjlighet även för svenska företag eftersom det finns inte mindre än fem olika
europeiska stödprogram för företagsutveckling inom miljöteknikområdet – från forskning
och utveckling till så kallad ”eco-innovation”. Tillsammans med de resurser som den svenska
regeringen tillsatt via myndigheterna, kan svenska företag få tillgång till betydande medel för
att stärka sin konkurrenskraft.
De direktiv som driver på utvecklingen styr vanligen mot en ökad användning av miljöteknik.
Miljöteknikföretagen som levererar produkterna/tjänsterna behöver varken vara svenska
eller europiska bara användningen av miljöteknik ökar. Flera länder sätter dock upp egna
näringslivsmål för att också styra utvecklingen att bidra till den egna sysselsättningen.
En viktig del i Swentecs arbete är att följa den revidering av ETAP som EU-kommissionen nu
genomför.
7. Informationsspridning, mötesplatser, kommunikation
Ur kommittédirektiv 2008:31: ”Swentec ska föra ut kunskap om miljöteknikbranschens
förutsättningar och behov till myndigheter och andra för att underlätta för dessa aktörers
verksamhet gentemot branschen.”
”I syfte att stödja svenska miljöteknikföretag och för att stärka den svenska
miljöteknikbranschen ska Swentec skapa en överblick över relevanta aktörer som ger stöd
till miljöteknikföretag för att därigenom kunna vägleda företagen till rätt aktör efter deras
behov.”
”Swentec ska utveckla en plattform för samverkan mellan regionala nätverk och andra
intressenter. Såväl möten som utveckling av webbplats bör vara en del av detta arbete.
Delegationen ska även verka för att erfarenheter från kommuner och landsting kommer till
nytta och att dessa bidrar till att stärka svensk miljöteknik.”
162
25
Swentec arbetar genom flera olika kanaler med att föra ut kunskap om miljötekniksektorns
förutsättningar och behov. Dels som talare vid olika konferenser och seminarier och i olika
samverkansgrupper, men också genom massmedia, webb och nyhetsbrev.
Exempel på samverkansgrupper som Swentec deltar i är gruppen för samverkan kring
finansiering av miljöteknikexport, ledd av Hans Mideus, Swedfund,
miljöteknikexportgruppen, ledd av Jonas Törnblom, Envac och pionjärmarknadsprojektet,
som bygger på ett uppdrag till Energimyndigheten, som samverkar med Swentec och ITPS.
Uppdraget har bestått av tre delar:
• En aktuell kartläggning av sektorn förnybar energi; vindkraft, solenergi, vågkraft,
hybridfordon och biobränslen.
• Möter företag verksamma inom något av de utvalda teknikområdena ovan några
särskilda tillväxthinder?
• Finns det tillväxthinder som staten kan undanröja?
Förslag och slutsatser kommer att presenteras i en rapport under våren.
Under våren har en god samverkan kommit igång kring sammanställningen av svenska
referensanläggningar för miljöteknik samt förslag till besöksorganisation som Swentec leder.
Två workshops har hållits med deltagare från regionala nätverk, branschföreningar, samt
Energimyndigheten och Exportrådet.
Swentec har också fortsatt att arbeta strategiskt med webbplatsen www.swentec.se, med
syftet att föra ut kunskap om miljötekniksektorn och att vägleda miljöteknikföretagen till rätt
aktör. Det gäller till exempel en webbaserad finansieringsguide, som hjälper företagaren till
rätt organisation och kontaktperson beroende på vilket behov som finns. Det gäller också den
allmänna beskrivningen och de tydliga kontaktuppgifterna till statliga aktörer, organisationer
och nätverk som i dag arbetar med miljöteknik. I samband med Swentecs förändrade uppdrag
under 2008 påbörjades ett arbete med att utveckla Swentecs webbplats i linje med det nya
uppdraget. Målgrupperna finns framöver i första hand nationellt. Ingången för
internationella besökare till www.swentec.se blir www.visitcleantechsweden.se som kopplas
till Swentecs företagsnätverk och kalendarium samt till www.symbiocity.se. Swentecs nya
webbplats kommer att lanseras under våren och www.visitcleantechsweden.se i
september/oktober.
163
26
Swentec har under våren fortsatt att agera talesperson i miljöteknikfrågor, inte bara i
branschpress utan även i landets större dagstidningar, i Ekot, i Aktuellt och i
samhällsmagasinet Fokus.
I ett digitalt nyhetsbrev som går ut till miljöteknikföretagare, representanter för näringsliv,
kommun, riksdagsledamöter och departement, myndigheter, branschföreningar och
regionala nätverk med flera berättar Swentec kontinuerligt om vad som är på gång inom
verksamheten samt om nya rapporter och projekt.
För att öka förankringen och delaktigheten kring de båda möten som Swentec anordnat
kopplat till en strategi och handlingsplan för svensk miljöteknik, har dessa filmats och lagts ut
på Swentecs webbplats samt spridits till samtliga av Swentecs målgrupper. Detta ger
möjlighet även för den som inte kunde ta sig till det aktuella mötet att kunna ta del av
budskapet och vara med i den fortsatta processen.
Den 30 januari i år arrangerade Swentec också en annan mycket välbesökt konferens,
”Svenskt miljökunnande på en internationell marknad”, tillsammans med Sveriges
Kommuner och Landsting och Exportrådet. Närmare 200 personer, i första hand
miljöteknikföretagare och företrädare för kommunala verksamheter, branschföreningar och
miljöteknikorganisationer, samlades på Bonniers konferenscenter i Stockholm för att lyssna
till och diskutera hur den kompetens som finns i kommunerna kan användas för
miljötekniktillväxt och export. Dagen inleddes av handelsminister Ewa Björling. Bland
föredragshållarna fanns också statssekreterare Ola Alterå (näringsdep.), statssekreterare
Elisabet Falemo (miljödep.) och Företagarnas vd Anna-Stina Nordmark Nilsson samt flera
goda exempel på projekt och initiativ från kommuner, kommunala bolag och företag.
Diskussioner och frågor kring temat utgjorde också en stor del av dagen som avslutades med
erfarenhetsutbyte i form av ett gemensamt mingel.
164
27
Kalendarium
Januari
9 januari – Genomgång av ETV inom ETAP tillsammans med IVL, miljö- och
näringsdepartementet
13 januari – Studiebesök SP
14 januari – Möte miljöteknikexportgruppen
15 januari – Swentec rådsmöte, Stockholm
21 januari – Swentecs referensgruppsmöte statliga aktörer
22 januari – Presentation vid konferensen ”Framgång genom cleantech”, Sundsvall
23 januari – Swentecs worshop: Sammanställning svenska referensanläggningar för
miljöteknik samt förslag till besöksorganisation
30 januari – Konferensen ”Svenskt miljökunnande på en internationell marknad” , Swentec i
samverkan med SKL och Exportrådet
Februari
13 februari – Avstämningsmöte Exportrådet
18 februari – Swentecs rådsmöte, telefonmöte
20 februari – Studiebesök IMCG
24 februari – EU High Level Group ETAP
Mars
4 mars – Swentecs digitala nyhetsbrev mars
5 mars – Avstämningsmöte Sekretariatet för miljöteknikexport Kina
6 mars – Miljötekniksamtal kring Österrikes arbete med handlingsplan, Wien
11 mars – Avstämningsmöte Delegationen för Hållbara städer
16 mars – Swentecs arbetsgruppsmöte för kriterier och bedömningar: Sammanställning
svenska referensanläggningar för miljöteknik
18 mars – Hearing pionjärmarknadsprojektet
19 mars – Presentation vid konferensen ”Skånsk samverkan på en internationell marknad”,
Region Skåne
20 mars – Presentation hos Sveriges exportnätverk för avfall, Stockholm
25 mars – Swentecs referensgruppsmöte statliga aktörer
26 mars – Swentecs rådsmöte, Göteborg
27 mars – Avstämningsmöte Exportrådet
165
28
April
2-3 april – ETAP Forum, Berlin
7 april – Projektmöte Swedish Waste Offer
14 april – Presentation till statssekreterarna vid närings-, miljö- och utrikesdepartementet
20 april – Presentation vid SACC E-days, Savannah
Workshop, Jegrelius forskningscenter, Åre
Möte finansieringsgruppen för miljöteknikexport, Stockholm
23 april – Swentecs rådsmöte, Stockholm
28 april – Presentation vid Mistra seminarium, Handelskammardagen, Göteborg
Referensgruppsmöte DemoMiljö, Tillväxtverket
29 april – Swentecs referensgruppsmöte: Sammanställning svenska referensanläggningar för
miljöteknik samt förslag till besöksorganisation
Maj
5 maj – Swentecs seminarium ”En handlingsplan för svensk miljöteknik”, Stockholm
6 maj – Presentation vid Paper province miljömöte, Karlstad
8 maj – Projektmöte Swedish Waste Offer
12 maj – Swentecs digitala nyhetsbrev maj
14 maj – Presentation vid konferensen ”Ökat fokus på miljöfrågan”, Region Dalarna
27 maj – Swentecs referensgruppsmöte statliga aktörer
Referensgruppsmöte gällande referensanläggningar, Delegationen för hållbara
städer
28 maj – Presentation vid seminariet ”Miljödriven marknad”, Stockholm
Miljöräkenskapsråd hos SCB
166
29
Swentecs styrelse
ordförande Kristina Alsér, landshövding Kronobergslän
Helena Tillborg, projektledare Sweden Cleantech Incubators
Marie Reinius, vd Svenska Riskkapitalföreningen
Bodil Anjar, vd Gila Control System
Anders Jonsson, vd Sundsvall Energi
Lars Stendius, Senior Vice President Offshore networks Imera
Annika Helker Lundström, vd Återvinningsindustrierna
professor John Holmberg, vice rektor Chalmers
Swentecs kansli
Berit Gullbransson, verksamhetschef
Catarina Hedar, projektledare
Maria Delombre, kommunikationsansvarig
Ellinor Wetterblad, webbredaktör/kommunikatör
Johan Engblom, administratör
167
www.swentec.se
168
Swentecs rapport till regeringen 2008
Vägen mot en effektiv struktur för svensk miljöteknik
169
1
Innehållsförteckning
Förord .......................................................................................................................2
Inledning .................................................................................................................. 4
Swentecs strategimöte för svensk miljöteknik...............................................................................4
ETAP, EU:s handlingsplan för miljöteknik....................................................................................5
Svensk miljöteknik i siffror.............................................................................................................6
Politisk styrning........................................................................................................ 6
Systemet för miljöinnovationer – en övergripande struktur saknas.............................................6
Kompetens för hållbar utveckling ............................................................................ 8
En stark hemmamarknad – en förutsättning för export .............................................................. 8
Kommunal kompetens viktig för tillväxt inom och export av miljöteknik....................................9
Twinningprojekt – en möjlighet till affärer som bör utnyttjas......................................................9
Samverkan...............................................................................................................10
Referensgruppsmöten ..................................................................................................................10
Nätverksmöten.............................................................................................................................. 11
Mötesplatser – miljöteknikföretag matchas med riskkapitalet................................................... 11
Samverkan för finansiering av miljöteknikexport ....................................................................... 11
Partnerskap – samverkan för ett starkare erbjudande................................................................ 12
Kommersialisering.................................................................................................. 14
Guide till finansiering...................................................................................................................14
Spridning av goda exempel...........................................................................................................14
Skrivning till näringsministern med anledning av forskningspropositionen .............................14
Finansiering för produktutveckling i små miljöteknikföretag..................................................... 15
Kundens betydelse i kommersialiseringsfasen ............................................................................16
Kommersialisering av miljöinnovationer.....................................................................................16
En nationell demokarta för miljöteknik....................................................................................... 17
Affärsmodeller.........................................................................................................18
Upphandling och riskhantering ...................................................................................................18
SymbioCity CleanWater Offer som affärsmodell .........................................................................19
Affärsmöjligheter för Norrland i att möta klimatförändringarna .............................................. 20
En kartläggning av svensk avfallshantering och återvinning – spjutspetskompetensen ...........22
Kraftsamling bioenergi – den samlade kunskapen inom bioenergi............................................22
Kraftsamling för ökad miljöteknikexport till Kina.......................................................................23
Swentecs styrelse och kansli....................................................................................24
170
2
Förord
Swentecs vision är att Sverige fortsatt ska ha en drivande roll när det gäller att komma tillrätta
med de miljöproblem som vi möter i dag och i framtiden och att svenska företag och
organisationer ser möjligheten att ur finanskrisen ge sig in på nya gröna affärsområden. Sverige
kan leverera världsledande lösningar för en hållbar framtid, men det gäller att agera nu och att
miljöteknik blir en drivkraft för hela näringslivet.
I Sverige ser vi utveckling och användning av miljöteknik som en viktig väg för att minska negativ
miljöpåverkan från vår konsumtion och produktion, samtidigt som konkurrenskraften och
tillväxten i näringslivet främjas. Det finns också i Sverige en bred enighet om vilka de svenska
styrkeområdena är och vikten av samverkan mellan olika aktörer. Grundläggande för att vi ska
lyckas ta en plats på världsmarknaden för miljöteknik är just samverkan. Summan av det som
görs i Sverige är fantastisk men bilden alltför fragmenterad med för många parallella initiativ,
vilket gör att vi inte utnyttjar den svenska potentialen fullt ut. Det behövs en samverkan och en
tydlig rollfördelning både på departements-, och myndighetsnivå och mellan universitet,
organisationer, regionala nätverk, kommuner, branschorganisationer och företag. Swentec
jobbar på flera olika nivåer för en bättre koordinering av de insatser och aktiveter som görs på
miljöteknikområdet.
Efterfrågan på god miljöteknik bör stimuleras. Staten har en avgörande funktion för den
utvecklingen. Staten kan genom styrmedel och incitament bidra till att ge miljöfrågorna ett
tydligare marknadsvärde, bland annat genom standarder, miljökrav vid offentlig upphandling, en
utveckling av teknik- och innovationsupphandling, offensiv användning av offentlig finansiering
för att stärka den svenska hemmamarknaden, inte minst genom att skapa fler demonstrations och
referensanläggningar. Statliga aktörer bör också själva vara starka miljöförebilder.
Kompetens för hållbar utveckling finns men behöver stärkas inom näringsliv, inom politik, inom
samhällsbyggande och forskning så att man inom respektive område kan ta sitt ansvar och bidra
till att underlätta omställningen. En gemensam grundsyn på principiell nivå är nödvändig för
strategisk planering inom alla sektorer. Kompetens är en viktig grundstomme för att skapa en
inhemsk marknad som efterfrågar nya lösningar. Offentlig upphandling kan, om den tillämpas
rätt, vara ett effektivt verktyg för att skapa en plattform för växande företag med klimatsmarta
lösningar.
Kommersialisering av den stora mängd innovationer som vi har i Sverige är en nyckelfråga.
Det finns god potential för att Sverige ska kunna leverera världsledande lösningar för en hållbar
framtid, men då behöver en större del av de stora satsningar som görs inom forskning och
utveckling i Sverige resultera i kommersiella lösningar och fler och större företag.
Innovationssystemet behöver bli mer affärsinriktat och såväl dagens efterfrågan som morgondagens
behov bör vara vägledande. Svenska miljöteknikföretag måste också ges möjlighet att
171
3
bygga upp en fungerande hemmamarknad som kan vara en språngbräda för export. Swentec
föreslår därför en större, särskild satsning som riktar sig till små- och medelstora miljöteknikföretags
investeringar i demo- och referensinstallationer i Sverige eftersom detta är avgörande
för dessa företags utveckling och exportmöjligheter.
En annan kritisk framgångsfaktor är fungerande affärsmodeller. Sverige behöver skräddarsydda
affärsmodeller för att kunna hantera olika möjligheter på olika marknader. I Sverige finns en
bred industriell och kommunal kompetens där många områden präglas av lyckade systemlösningar
– dessa systemlösningar kommer att vara avgörande för att möta klimatutmaningen.
Mot bakgrund av att majoriteten miljöteknikföretag är relativt små blir det en svår utmaning när
kunden kräver att någon av de levererande företagen i ett projekt ska ta ett systemansvar eller
helhetsansvar. För att kunna göra det krävs finansiell styrka och teknisk kompetens. Swentec
föreslår därför att ett statligt erbjudande för teknisk riskavteckning för affärer med svensk
miljöteknik tas fram – för både hemma- och exportmarknad.
Flera av de goda exempel på kommersiella teknik- och systemlösningar som Sverige har behöver
också synliggöras. Swentec arbetar med att ta fram en nationell karta med goda exempel på
svensk miljöteknik som ligger i framkant, med en tydlig koppling till de företag som har
levererat lösningarna. På så sätt kan också den stora mängd delegationsbesök som görs i Sverige
resultera i fler affärer för svenska miljöteknikföretag.
December 2008
Berit Gullbransson
Verksamhetschef
Swentec, Sveriges miljöteknikråd
172
4
Inledning
Swentecs rapportering till regeringen för 2008 består av två delar. Den ena delen är rapporten
”Svenska strategier och initiativ för främjande av miljöteknik – en nationell översikt för
genomförande av EU:s miljöteknikplan ETAP”. Den ger en översikt av regeringens initiativ och
myndigheternas nationella satsningar inom miljöteknik samt Sveriges agerande gentemot det
globala samfundet vad gäller miljöteknikexport och tekniköverföring i utvecklingssamarbetet.
Rapporten, som är sammanställd av Swentec på uppdrag av näringsdepartementet och
miljödepartementet, avslutas med strategiska slutsatser och rekommendationer.
Den andra delen är den rapport som du håller i din hand och som beskriver Swentecs verksamhet
under 2008 och vad som krävs för att Sverige ska kunna leverera världsledande lösningar för en
hållbar framtid. Den är vägen mot en effektiv struktur för svensk miljöteknik.
Rapporten är uppdelad utifrån de strategiska områdena för svensk miljöteknik (se Swentecs
strategimöte för svensk miljöteknik nedan) och varje kapitel inleds med de viktigaste
framgångsfaktorerna för respektive strategiskt område. Därefter presenteras, under varje rubrik,
det arbete som Swentec har gjort i form av kartläggningar och analyser under 2008.
Swentecs strategimöte för svensk miljöteknik
Den 1 april 2008 fick Swentec formen av en delegation under näringsdepartementet. Swentec fick
också en ny styrelse och ett kommittédirektiv som beskriver Swentecs uppdrag; att på nationell
nivå utveckla en effektiv struktur som stärker svensk miljöteknik. Den 21 augusti anordnade
Swentec ett strategimöte i Växjö och bjöd in Sveriges miljöteknikaktörer för att presentera en
vision för svensk miljöteknik och ett antal strategiska områden för att nå visionen.
Bakgrunden till strategimötet var att samverkan är grundläggande för att Sverige ska lyckas ta en
plats på världsmarknaden för miljöteknik. Summan av det som görs är fantastisk men bilden
alltför fragmenterad med för många parallella initiativ, vilket gör att vi inte utnyttjar den svenska
potentialen fullt ut. Det behövs en samverkan och en tydlig rollfördelning både på departements-,
och myndighetsnivå och mellan organisationer, regionala nätverk, kommuner,
branschorganisationer och företag. Swentec jobbar på flera olika nivåer för en bättre koordinering
av de insatser och aktiveter som görs – mötet i Växjö var starten på detta.
Miljöteknikvisionen:
Sverige har en drivande roll och levererar världsledande lösningar för en hållbar framtid .
173
5
Strategiska områden för att nå visionen:
• Politisk styrning
• Kompetens för hållbar utveckling
• Samverkan
• Kommersialisering
• Affärsmodeller
Omkring 150 nyckelpersoner från organisationer, myndigheter, företag, branschföreningar,
kommuner och forskarvärlden arbetade under mötet i Växjö fram ett antal kritiska
framgångsfaktorer för varje strategiskt område. Syftet var att få en gemensam bild av hinder och
möjligheter för svensk miljöteknik att utvecklas som kan leda till ökad tillväxt och export.
Det samlade intrycket från mötet var att det råder en samstämmig bild av hindren och vad som
behöver göras. Nästa steg blir att ta fram en handlingsplan för respektive område, vilket Swentec
kommer att rapportera om under första kvartalet 2009.
ETAP, EU:s handlingsplan för miljöteknik
I Europa finns de svenska miljöteknikföretagens främsta exportmarknader. EU har redan i dag en
betydande miljöteknikindustri och EU:s utvidgning österut har medfört att nya marknader har
öppnats för europeiska miljöteknikföretag. De tolv nya medlemsstater som tillkommit sedan
2004 kommer under de närmaste åren att behöva genomföra mycket stora investeringar i ”ren
teknik” för att leva upp till EU:s miljökrav.
Inom EU finns en handlingsplan för miljöteknik, Environmental Technology Action Plan, ETAP,
som godkändes 2004. EU-kommissionen planerar en revidering av ETAP under våren 2009 och
har samtidigt bett samtliga medlemsländer att inkomma med en uppdaterad version av
handlingsplanen till den 31 december 2008. Swentec har, på uppdrag av näringsdepartementet
och miljödepartementet, sammanställt rapporten ”Svenska strategier och initiativ för främjande
av miljöteknik – en nationell översikt för genomförande av EU:s miljöteknikplan ETAP”.
Satsningarna som redovisas i rapporten visar tydligt att det inte finns någon brist på initiativ och
analyser hos myndigheterna, däremot behöver myndigheterna bli vassare på att implementera
resultaten av analyserna och att ha ”kunden” i fokus, det vill säga företagen, så att de får ut
någonting av de olika satsningarna. Rapporten avslutas med en sammanfattning av
utvecklingsområden som bör uppmärksammas av EU-kommissionen och medlemsstaterna.
174
6
Svensk miljöteknik i siffror
Under de senaste åren har tillväxten i Sverige inom miljötekniksektorn varit mycket stark.
Miljöteknikföretagens omsättning och export har stadigt ökat. Mellan 2005 och 2006 ökade
omsättningen med 11 procent, medan exporten ökade med nästan det dubbla, 19 procent. Sedan
2003 har exporten ökat med hela 75 procent, medan omsättningen ökat med 36 procent och
sysselsättningen med 13 procent. Omsättningen var år 2006 97 miljoner kronor, exporten 25
miljoner kronor och sektorn sysselsatte 46 000 personer.
Miljöteknikstatistiken för 2007 kommer att presenteras i början av 2009.
De områden där Sverige i flera tidigare studier har bedömts ha någon form av komparativ fördel
jämfört med andra länder och där mer riktade åtgärder potentiellt skulle kunna göra nytta i form
av ökad efterfrågan och export samt snabbare teknikutveckling är:
• Förnybara energikällor, särskilt bioenergi
• Hållbart byggande och samhällsplanering
• Hållbara transporter
• Miljöskyddstekniker (vattenrening, avfallshantering med mera)
• Systemlösningar på komplexa miljöproblem där olika kunskaper och kompetenser
behöver samordnas
Politisk styrning
Vid Swentecs strategimöte i Växjö efterfrågades bland annat en tydlig politisk styrning som
kännetecknas av långsiktiga spelregler, över mandatperioder. Politiken kan driva marknaden
genom att sätta tuffa villkor och genom att ge en långsiktig styrning åt rätt håll. Sverige har länge
drivit utvecklingen framåt på miljöområdet, det arbetet måste fortsätta.
Det behövs också en tydlighet när det gäller företagens deltagande vid svensk representation på
utländska marknader. Politiker och tjänstemän ska stötta svensk teknik och kunnande samt ha
ett affärsperspektiv vid besök på andra marknader. Kopplingen till svenska företag ska vara
självklar.
Systemet för miljöinnovationer – en övergripande struktur saknas
Det ökade intresset för miljöteknik har inneburit att det under de senaste åren har startats nya
program vid olika myndigheter och offentligt finansierade stiftelser för att stödja miljöteknik.
Några av de viktigaste är: Vinnova (Forska & Väx), Formas (miljöteknikprogram), Mistra
(ProEnviro), Nutek (partnerskap för produktutveckling, klusterprogram),
175
7
Energimyndigheten (affärsutvecklingsprogrammet), Almi och Innovationsbron. Till detta
kommer ett antal regionala initiativ, samt inkubatorer, teknikparker och tävlingar.
Detta är i sig positivt, men att flera myndigheter och stiftelser stödjer miljöteknik utan att vara
inbördes koordinerade innebär att det finns risk för att vissa program blir snarlika varandra och
att det kan finnas luckor i systemet. Det kan leda till att vissa typer av projekt, som är angelägna,
inte passar in i något av de program som finns. Det finns i dag en relativt god kommunikation
mellan myndigheterna för de olika programmen, men det saknas en övergripande bild av:
• vilka typer av innovationsprojekt som söker till, prioriteras av och får stöd av de olika
programmen.
• vilka typer av företag och innovatörer som söker till, prioriteras av och får stöd av de olika
programmen.
• i vilket skede innovationsprojekten som söker till programmen är, hur de prioriteras och
får stöd av de olika programmen.
• vilka teknikområden som söker till, prioriteras av och får stöd av de olika programmen
(exempelvis energiteknik, reningsteknik, substitution av kemikalier).
• vilka näringssektorer som söker till, prioriteras av och får stöd av de olika programmen
(exempelvis bygg och fastighet, tillverkningsindustri, jord och skogsbruk).
• vilka inkubatorer och teknikparker som stödjer miljöinnovationer.
Det behövs en systematisk bild som besvarar ovan frågeställningar. En sådan kartläggning
skulle kunna ligga till grund för strategiska prioriteringar och justeringar av inriktning och
storlek på de olika programmen.
Denna information bygger på MiljöInnovationsTorgets (MInT:s) erfarenheter av att arbeta med:
• uppföljning och kartläggning av ca 180 innovationer som har varit med i tävlingen
Miljöinnovation under 10 år.
• en lärande process för Nutek:s partnerskap för produktutveckling; 27 fallstudier och 17
deltagare från partnerskapet, främst från Almikontor, under 2007.
• att bedöma miljöinnovationsprojekt som har ansökt till Formas miljöteknikprogram
under 2008 (ca 50 st).
• att bedöma miljöinnovationsprojekt som har ansökt till Vinnovas Forska och Väx under
2008 (ca 50 st).
• samarbete, möten och workshops med Swedish Cleantech Incubators, Stockholm
Cleantech Park samt Innovatum och Jegrelius Forskningscenter.
176
8
Kompetens för hållbar utveckling
Kompetens för hållbar utveckling finns men behöver stärkas inom näringsliv, inom politik, inom
samhällsbyggande och forskning så att man inom respektive område kan ta sitt ansvar och bidra
till att underlätta omställningen. En gemensam grundsyn på principiell nivå är nödvändig för
strategisk planering inom alla sektorer. Kompetens är en viktig grundstomme för att skapa en
inhemsk marknad som efterfrågar nya lösningar.
En stark hemmamarknad – en förutsättning för export
Offentlig upphandling kan, om den tillämpas rätt, vara ett effektivt verktyg för att skapa en
plattform för växande företag med klimatsmarta lösningar, vilket i nästa led kan bli en
språngbräda för export. För att våga testa ny teknik bör det i den kommunala upphandlingen, vid
sidan av de ekonomiska kraven, också ställas tydliga kvalitets- och miljökrav. Vid kommunala
upphandlingar kan i detta fallet Lagen om offentlig upphandling, LOU, ses som en styrka men
kan också bli ett problem.
Vid upphandling får i dag tydliga miljö- och kvalitetskrav ställas men då måste de vila på
vetenskaplig grund. Att från den enskilda kommunen göra bedömningen vad som är vetenskaplig
grund är mycket svårt. Eftersom man är mån om att följa regelverket blir det enklare att inte välja
modellen med vetenskaplig grund utan att bara använda pris som urskiljning.
För att kommunens inköpare skall kunna använda sig av denna möjlighet i LOU bör inköparens
status höjas. Med hjälp av ökad kunskap genom utbildning, skapande av verktyg, mallar och
andra redskap, kan inköparen våga ställa krav med vetenskaplig grund som bas. Även
Länsrättens ledamöter, som i dag gör bedömningen om den vetenskapliga grunden är relevant,
behöver stöd och utbildning.
För att underlätta den kommunala upphandlingen och stimulera till ökad användning av ny
miljöteknik, föreslår Swentec att en myndighet får uppdraget att hjälpa till att utveckla
normerna för vetenskaplig grund, vilket kan vägleda kommunerna till ett aktivt handlande och
användning av LOU på ett sådant sätt att det gynnar klimat- och miljöarbetet.
Ett annat sätt att gynna miljöteknikutveckling är att kommunerna tar ett helhetsgrepp när de
upphandlar och ser på livscykelkostnad eftersom nya tekniker oftast är dyrare på kort sikt. För att
underlätta kommunens upphandling bakar man ofta ihop till ett stort projekt och detta
missgynnar också oftast små miljöteknikföretag.
177
9
Kommunal kompetens viktig för tillväxt inom och export av miljöteknik
I rapporten ”Hur kan kompetensen hos kommunerna användas vid miljöteknikexport?” har
Swentec undersökt huruvida det juridiskt sett är möjligt för kommunerna att exportera sin
kunskap samt vilka olika vägar som kommunerna har valt för framförallt tjänsteexport.
Rapporten synliggör också hur kommunerna på andra sätt kan stötta små och medelstora
miljöteknikföretag.
Kommunens roll som kund när det gäller utveckling av ny teknik ska inte underskattas. Som
upphandlare av miljöteknik har kommunen en mycket viktig roll att spela. Detta visar särskilt
tydligt Swentecs rapport ”Svensk vattenreningsteknik – spjutspetskompetensen”. Kommunerna
gjorde sina största investeringar i miljöteknik under 1970-talet och då hade svenska företag stora
framgångar i Europa. I dag ligger våra vattenreningsverk teknikmässigt på ungefär samma nivå
som i övriga Europa. Däremot vet vi att den svenska helhetssynen vad gäller
dricksvattenförsörjning, avloppsrening, biogasframställning, avfallshantering, energiproduktion
och effektiv resurshushållning utgör en konkurrensfördel.
Inom kommunerna finns en hög kompetens gällande ”management” och miljöteknik, som borde
tillvaratas bättre vid exportsatsningar. Kommunernas roll i att vara referens-/demoanläggning är
viktig både för företagens utveckling på hemmamarknaden och i exporthänseende.
Vad är det då kommunerna kan sälja och hur kan de göra det? Kommunerna har en roll som
kunskapsbärare och rapporten visar på olika modeller för hur denna ”miljöteknikmanagement”
kan stärka svensk miljöteknikexport. Vissa kommuner gör det i dag – några är i startgroparna,
men de allra flesta ser inte i dag denna möjlighet. Kommunernas omfattande vänortsverksamhet
kan vara en viktig ”dörröppnare” för miljöteknikföretag och deltagande vid internationellt arbete
och konferenser samt som föredragshållare kan höja Sveriges anseende på miljöteknikområdet.
Ökat deltagande ger även möjligheter att hämta hem kunskap och erfarenheter för egna
tillämpningar. Slutligen kan kommunens roll i exporthänseende ha en positiv inverkan på
rekryteringen till branschen.
I projektet kring SymbioCity CleanWater Offer, som har koordineras av Swentec, handlar det om
att samla och paketera den svenska kunskapen på VA-området i Sverige för att kunna ha ett
starkare gemensamt erbjudande och en kontaktpunkt för kunden. I projektet deltar bland annat
branschorganisationen för kommunernas VA-bolag tillsammans med leverantörernas
branschförening. Kommunernas engagemang är i detta fall mycket viktigt – både som
dörröppnare, som kunskapsbärare och inte minst gällande synliggörandet av de referens- och
demoanläggningar som finns.
Twinningprojekt – en möjlighet till affärer som bör utnyttjas
EU:s twinningprogram är ett instrument för att stärka den offentliga sektorn i de nya
medlemsländerna och ansökningsländerna. Twinning bygger på ett samarbete mellan
178
10
myndigheter i EU:s medlemsländer och deras motsvarigheter i samarbetsländerna. Det svenska
twinningsamarbetet handläggs av Sida. Sedan 2002 används EU-twinning även på Västra Balkan,
i östra Europa och i Centralasien.
Ett antal projekt med miljöteknikanknytning har genomförts, framförallt när det gäller VA,
avfallshantering och tillämpning av BAT (Best Available Technology inom ramen för IPPCdirektivet)
. Twinningprojekt får endast ledas av en central myndighet, länsstyrelse eller kommun.
Genom ett twinningprojekt kan svenska miljöteknikföretag komma in på en ny exportmarknad,
men då krävs att det på statlig och kommunal nivå finns kunskap om vad Sverige kan erbjuda
samt också gärna en kontaktperson. CleanWater partnership öppnar upp en sådan möjlighet,
liksom Swentecs inventering av demo- och referensanläggningar för en nationell demokarta (se
Kommersialisering).
Samverkan
Grundläggande för att Sverige ska lyckas ta en plats på världsmarknaden för miljöteknik är
samverkan. I dag utnyttjas inte den svenska potentialen fullt ut på grunda av att det behövs en
större samverkan och en tydlig rollfördelning både på departements-, och myndighetsnivå och
mellan organisationer, regionala nätverk, kommuner, branschorganisationer och företag. Swentec
jobbar på flera olika nivåer för en bättre koordinering av de insatser och aktiveter som görs på
miljöteknikområdet.
Referensgruppsmöten
Swentec ska, enligt kommittédirektivet, sammankalla en referensgrupp med statliga aktörer för
en aktiv dialog om samordning av pågående statliga insatser inom miljöteknikområdet och för
förankring av förslag gällande framtida statliga insatser. Deltagande aktörer är Sida, Exportrådet,
Vinnova, Nutek, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, ISA, Swedfund och IVA.
Det första mötet hölls den 20 november i Stockholm där samtliga ovan nämnda aktörer deltog.
Ett antal möjliga samverkansområden identifierades, som ligger i linje med Swentecs strategiska
områden. Genom att gemensamt sätta upp ett projekt kommer hinder och möjligheter på ett
påtagligt sätt belysas. De olika aktörernas roller kommer då också att bli tydliga. Arbetet med att
identifiera de olika myndigheternas roller och aktiviteter under respektive strategiskt område
kommer också att ingå i detta.
179
11
Nätverksmöten
Under 2008 har Swentecs arrangerat ett nätverksmöte förutom de kontinuerliga mötena med
olika aktörer. Denna gång arrangerades mötet tillsammans med Teknikdalen i Borlänge.
Inbjudna var nätverk och organisationer som arbetar regionalt eller branschvis med miljöteknik.
Mötets fokus var på olika samarbetsformer mellan företag, organisationer och kommuner samt
även framtidsprojekt som solenergiforskning vid Högskolan i Dalarna och hur Borlänge kommun
samarbetar med ungdomar genom ett ungdomsråd för att få dem intresserade av kommunal VA -
och energiverksamhet. Vid mötet informerade även Exportrådet om SymbioCity och Enterprise
Europe Network berättade om hur man bistår små och medelstora företag med information och
rådgivning i frågor som rör den europeiska marknaden.
Mötesplatser – miljöteknikföretag matchas med riskkapitalet
Under konferensen ”Building Bridges”, i samband med miljöteknikmässan i Göteborg, stod
Swentec under eftermiddagen den 8 oktober värd för en unik mötesplats där fem utvalda
miljöteknikföretag gavs möjligheten att presentera sina lösningar för investerare, potentiella
kunder och samarbetspartners. Syftet var att öka investeringstakten inom svensk miljöteknik.
Sessionen genomfördes i samarbete med Cleantech Scandinavia och en utomstående konsult
hade genom att utvärdera ett större antal företag på parametrar som är speciellt intressanta ur ett
investerarperspektiv, valt ut följande fem företag att presentera sina lösningar: Applied Nano
Surfaces (Stockholm), Cefibra (Göteborg), SunSil (Danmark), Pegasor (Finland), Sorbisense
(Danmark).
Miljöteknikföretagen upplevde sessionen som mycket positiv, vilket framkom av en utvärdering
som gjordes efteråt och intresset från investerarna var stort.
Samverkan för finansiering av miljöteknikexport
Under 2008 har en finansieringsgrupp för miljöteknikexport varit verksam för att se över hur de
produkter och tjänster som respektive statlig aktör erbjuder kan komma små- och medelstora
miljöteknikföretag bättre till hands samt att också se över var nya insatser behöver göras. Denna
grupp består av representanter för Swentec, EKN, SEK, Exportrådet, Vinnova,
Energimyndigheten, Sida och Almi med Swedfund som ordförande.
Gruppen har intervjuat både små-, medelstora och större miljöteknikföretag för att skapa sig en
uppfattning om deras behov. Swentecs kartläggningar av svensk spjutspetskompetens inom
bioenergi, vattenreningsteknik och avfallshantering har legat till grund för detta arbete. Gruppen
har också genomfört gemensamma möten hos företagen.
180
12
Tydligt är att många av de produkter som finns hos de statliga aktörerna i dag är anpassade till
företag med större finansieringsbehov än vad som gäller generellt för miljöteknikföretag där 80
procent är små med färre än tio anställda. En stark hemmamarknad är också av största vikt för
dessa företag.
Partnerskap – samverkan för ett starkare erbjudande
Danmark arbetar framgångsrikt med partnerskap. För att få en tydligare bild av vad som menas
med partnerskap och hur dessa fungerar kontaktade Swentec Jens Kristian Ekjaer och Karen
Lisbeth Kristoffersson vid Copenhagen Business School. De har arbeta med det danska förslaget
om partnerskap som danska regeringen initierat och dessutom varit engagerade i utvärderingen
av de olika partnerskapen.
De viktigast förutsättningarna för ett lyckat partnerskap är, enligt dem, tillit och lika värde. Det
finns olika typer såsom intressentnätverk, konsortier och integrerade samarbeten.
• Intressentnätverket – målet är att samarbetet kan bli en utvecklad del av arbetsformen
och att nya satsningar utvecklas i takt med att området vidgas och gemensam tillit byggs
upp. Detta alternativ innebär inga juridiska förpliktelser.
• Konsortium – denna typ av partnerskap uppstår bara om partnerna inte kan uppnå
samma resultat var för sig. Det är formaliserat med tydliga roller (jämf. byggkonsortie).
• Integrerade samarbeten – två eller flera oberoende organisationer samarbetar om att
uppnå ett gemensamt mål med en likvärdig utveckling av den samlade kompetensen, i ett
tidsbegränsat projekt. Samarbete uppstår bara om partnerna inte kan uppnå samma
resultat på egen hand.
Det sistnämnda är ett ”win-win-koncept” och det är denna formen som använts mestadels inom
de danska partnerskapen. I de danska partnerskapen har alltid näringslivet varit ordförande,
departementen har deltagit men deras roll har varit faktabaserad. Konsulter har deltagit som
mötesledare.
SymbioCity CleanWater Offer – ett exempel på integrerat samarbete
År 2006 startade ett samarbete mellan Svenskt Vatten och Varim, branschorganisationen för
konsulter, entreprenörer och produktspecialister inom vattenrening och vattenbehandling. Varim
arbetar för hur svensk VA-teknik och kunskap, genom samordning av olika aktörer, ska kunna
öka sin exportandel.
181
13
Erfarenheterna och resultatet från detta samarbete har sammanställts till ett underlag som kan
ligga till grund vid bildandet av liknande initiativ inom andra miljötekniksektorer. Modellen som
man har arbetat efter står på tre ben; samverkan, synliggörande och exportfrämjande aktiviteter.
Swentec roll i partnerskapsarbetet har varit att identifiera och initiera möjliga samverkansområden
på nationell nivå. Swentec har i initieringsfasen deltagit i projektarbetet som
koordinator och som länk mellan olika projekt. Swentec kommer endast att finnas med i en
referensgrupp alternativt styrgrupp när projektet övergår i mognads- och förvaltningsfas.
Ett initiativ till ett samarbete enligt en partnerskapsmodell bör komma från framförallt
marknadens parter, det vill säga från näringsliv eller kommuner tillsammans med leverantörer
eller ur ett samarbete runt en speciell projektförfrågan. Det ger ett fokus i arbetet och att alla
aktörer redan från början är medvetna om den resursinsats som behövs gällande arbetstid och
pengar.
Vid arbetet inom SymbioCity CleanWater Offer identifierades många aktörer som arbetar
internationellt på policynivå och det var mycket viktigt att även dessa hade information om
pågående samarbete. Om samtliga svenska aktörer har en kunskap om vad Sverige faktiskt kan
erbjuda och var den kunskapen finns samlad kan mycket dubbelarbete undvikas.
Förutsättningar för ett lyckat partnerskap utifrån Swentecs erfarenheter
• Arbetsgruppen ska bestå av experter inom sitt område och de ska ha mandat till att
besluta om förändringar.
• Det är viktigt att det finns finansiering för partnerskapet och att involvera
projektfinansiärer i tidigt skede.
• De privata aktörerna ska genomföra affärerna i projektets alla skeden.
• Den kommunala kompetensens roll är att öppna dörrar och att stötta med kunskap och
kompetens.
• Det underlättar för partnerskapet om man fokuserar på ett pilotland.
• Det är nödvändigt med en affärsdrivande koordinator för att partnerskapet ska utvecklas
i rätt riktning.
182
14
Kommersialisering
Kommersialisering av den stora mängd svenska innovationer som finns är en nyckelfråga. Det
finns god potential för att Sverige ska kunna leverera världsledande lösningar för en hållbar
framtid, men då behöver en större del av de stora satsningar som görs inom forskning och
utveckling i Sverige resultera i kommersiella lösningar och fler och större företag.
Innovationssystemet behöver bli mer affärsinriktat och såväl dagens efterfrågan som
morgondagens behov bör vara vägledande. Svenska miljöteknikföretag måste också ges möjlighet
att bygga upp en fungerande hemmamarknad som kan vara en språngbräda för export. Swentec
föreslår därför en särskild satsning för små- och medelstora miljöteknikföretags investeringar i
demo- och referensinstallationer i Sverige, samt att en myndighet får särskilt ansvar för
implementeringen av detta.
Guide till finansiering
En stor del av den verksamhet som ska bedrivas med företagens bästa för ögonen utgår inte ifrån
företagaren och dennes behov utan ifrån den egna verksamheten och vilka produkter och tjänster
som man vill marknadsföra. Swentec kan här bidra genom att ta ett ”utifrån- och-in-perspektiv”
på olika frågor. Swentec har till exempel på ett enkelt sätt, bland annat med webben som kanal,
lyft fram och tydliggjort för små- och medelstora företag vilken statlig aktörer som kan hjälpa till
med vilka frågor. Swentec har också gjort en webbaserad guide till finansiering som utgår ifrån
företagaren och i vilken fas som hon/han befinner sig. Guiden ger vägledning från start-up av
företag och till export (se www.swentec/finansiering).
Spridning av goda exempel
Swentecs företagsnätverk på www.swentec.se, som i december 2008 samlar 845 svenska
miljöteknikföretag, hjälper företagen att synas mot potentiella kunder och investerare. Genom
artiklar om utvalda företag under vinjetten ”Företag på väg” har små miljöteknikföretag lyfts fram
och flera av de företag som funnits med har också tagit kontakt med varandra och utbytt
erfarenheter. Detta är en del av synliggörandet av goda exempel inom svensk miljöteknik.
Skrivning till näringsministern med anledning av forskningspropositionen
Den 3 september skickade Swentec in en skrivelse till näringsministern med anledning av den
stundande forskningspropositionen (se nedan).
”Regeringen har nu möjligheter att via den nya forsknings- och innovationspropositionen skapa
förutsättningar genom att stötta kommersialiseringen genom hela kedjan för små och medelstora
företag så att de kan växa och skapa nya exportaffärer inom miljöteknik . Detta kräver då ett
krafttag vad gäller mer långsiktiga program där man tar småföretagarens villkor på allvar.
183
15
• Swentec anser att regeringen måste våga göra en rejäl satsning på några få, stora,
långsiktiga program för att få en bättre utväxling på satsade pengar. Regeringen bör
använda sig av kraften i företagandet och skapa program där man har möjlighet att växla
upp mot den vilja som företagen visar. Tidigare program har haft en stor översökning
från företagare som var villiga att gå in med egna resurser.
• Ansökningsförfarandet till utlysta miljöteknikprogram bör vara förenklat, för att
underlätta deltagandet för småföretag som ej har tillgång till forskningsvärldens
resurser och vokabulär.
• Kommersialisering av forskning och innovationer bör räknas som ett eget definierat
område för att en fullgod resultatuppföljning skall kunna göras. Forskningen måste
dessutom tidigare än idag få med slutkunden för att få en affärsmässig innovation till
stånd .
• För att ytterligare stärka kommersialiseringsfasen bör hjälp till riskeliminering införas,
vilket bland annat innebär stöd till referensinstallationer både på hemmaplan och
internationellt. ”
Finansiering för produktutveckling i små miljöteknikföretag
Behovsanpassad och problemlösande produktutveckling sker i många fall på plats hos det
enskilda småföretaget, med kundens problem i fokus. Ett litet miljöteknikföretag som utvecklar
en produkt tillsammans med en kund har i dag problem med finansieringen av en testanläggning.
För att göra test av en patenterad teknik och koppla den till befintlig teknik, som sedan blir en del
i en systemlösning, behöver företaget testa detta tillsammans med kunden. Kunden vill
naturligtvis se att tekniken fungerar i praktiken. Kunden är villig att ta en del av risken, företaget
en del men klarar inte av att finansiera 50 procent.
Regionala medel finns till bland annat konsulthjälp och marknadsföring, men när det gäller
investering saknas fortfarande belopp i storleksordningen 2-10 miljoner kronor. Regeringens har
gjort satsningar i ”Klimatmiljarden” gällande demo- och referensanläggningar men det gäller
oftast större forskningsprojekt, som får finansiering för att utveckla från forskning till
kommersiell produkt. Sveriges många små miljöteknikföretag saknar i dag det stöd som behövs
för att direkt kunna genomföra en affär.
För att utveckla svenska miljöteknikföretag ska vi ta tillvara på närheten till svenska kunder och
möjliggöra samarbeten med dem – det är det som driver teknikutvecklingen. Genom att följa
kunders processer i Sverige, kan företagen ta fram nya lösningar som ger svenska
miljöteknikföretag möjligheten att gå till andra marknader.
184
16
Kundens betydelse i kommersialiseringsfasen
Swentec har följt ett företag inom transportbranschen. För att utveckla en produkt/tjänst inom
detta område krävs goda relationer med olika myndigheter och kunder. Detta är ett område där
nya lösningar kan inkräkta på befintliga strukturer vilket förutom problemet med den egna
produktutvecklingen kan leda till motkrafter och konservatism bland statliga aktörer.
Företaget har testat sin lösning med stort intresse från potentiella kunder. För att kunna bygga
själva demoanläggningen krävdes här en summa på omkring 3 miljoner kronor för att tydligt
påvisa fördelarna med lösningen. I detta fallet löstes frågan när en av de större, potentiella
kunderna blev den som marknadsförde nyttan av produkten och samordnade de olika aktörerna.
Exemplet visar på betydelsen av att ha kunden med i ett tidigt skede.
Kommersialisering av miljöinnovationer
En viktig aspekt i kommersialisering av nya produkter och tjänster är i hur man lyfter fram nya
miljöinnovationer. Tävlingen Miljöinnovations övergripande mål är att stödja och
uppmärksamma Sveriges intressantaste miljöinnovationer. Region Halland har i dag ansvaret för
att arrangera tävlingen, i samarbete med partners och finansiärer. Tävlingen, tillsammans med
bland annat organisationen MiljöInnovationsTorget (MInT), bidrar till att stimulera
kommersialisering av miljöinnovationer. Tillsammans bildar de ett koncept vars övergripande
syfte är att tävlingen i sig och dess stödprocesser ska fungera som språngbräda för innovatörer
och samarbetspartners i arbetet med kommersiell framgång för miljöinnovationer.
Tävlingen Miljöinnovation genomfördes 2007/08 för tionde året i rad. Under tävlingens tio år har
projektet samlat på sig avsevärd kompetens, erfarenhet och kontaktnät liksom system för stöd,
kommersialisering och bedömning av miljöinnovationer. Omkring 700 innovationer har bedömts
och ett nätverk av ca 170 företag och fristående innovatörer, som har varit finalister i tävlingen,
har byggts upp. Intresset för miljöinnovationer har utvecklats mycket snabbt i takt med att de
globala miljö- och klimatproblemen har blivit mer akuta. Antalet tävlingsbidrag har nästan
fördubblats under de senaste åren.
Inför den tionde tävlingen, och som en inledning på ett mer långsiktigt utvecklingsarbete för
främjandet av miljöinnovationer, har Swentec varit koordinerande av ett 1-årsprojekt. Projektet
har drivits i samarbete med främst Nutek, Energimyndigheten och Vinnova.
Syftet med projektet har varit att:
• skapa ett innovationssystem som stärker samarbetet mellan olika aktörer.
• öka flödet av tävlingsbidrag.
• stärka tävlingskonceptet och öka uppmärksamheten för miljöinnovationerna i sig, men
inte minst människorna och entreprenörerna bakom innovationerna.
185
17
• systematiskt följa upp innovatörerna mot lämpliga miljöer, exempelvis inkubatorer och
riskkapital.
En bred samverkan med många olika partners har varit en viktig del i projektet, för att nå ut till
potentiella tävlingsdeltagare och ta vara på det engagemang och kompetens som finns i de olika
samverkansorganisationerna. Styrgruppen för projektet har bestått av Swentec som koordinator,
MInT, Region Halland samt Jegrelius Forskningscentrum Jämtland.
Projektet har bestått av tre delar:
• genomförandet av tävlingen Miljöinnovation; ansvarig Region Halland
• utveckling av ett interregionalt samarbete; ansvarig Jegrelius Forskningscentrum
• uppföljning av tävlingsbidragen; ansvarig MInT
Swentec har, för att lyfta tävlingen och få en bättre spridning av den, också tagit fram en
kommunikationsplattform som bland annat innefattar ny identitet och framtagande av en grafisk
profil för tävlingen, webbplats och en PR-strategi.
En nationell demokarta för miljöteknik
Swentec har påbörjat arbetet med en nationell, webbaserad kartan över demonstrations- och
referensanläggningar inom miljöteknik. Kartan kommer att innefatta all miljöteknik – både
system och produkter. Framförallt ska den ha ett affärsfokus och målet är att berörda företags
säljorganisationer ska vara engagerade i besöken på referensanläggningarna. Hela konceptet
bygger på en samverkan med flera andra aktörer för utbyte av information och praktisk hantering
av besöken.
En sammanställning av nationella demoanläggningar skall kunna användas för flera syften:
• Den ska vara ett underlag för att målgruppsanpassa utländska delegationers besök i
Sverige så att rätt koncept och system kan visas upp i förhållande till uttryckta behov.
• Den ska vara ett underlag för att inom Sverige kunna visa upp god miljöteknik och
koncept för intresserade aktörer inom både näringsliv och offentlig sektor.
Swentec har intervjuat flera aktörer i Sverige som har beskrivningar av demoanläggningar på
regional nivå och hanterar besök i dag eller har ett intresse av att framgent använda den
nationella karta som tas fram. Vid intervjuerna framkom att det är ett mycket stort tryck på de
demoanläggningar som finns tillgängliga för besök idag. Det framkom att mängden besök var mer
än tillräckliga och det som efterfrågas, både från företagen och regionerna är kvalitet i besöken.
Regionerna arbetar väldigt olika när det gäller att hantera besök i dag. Det finns två huvudsakliga
strategier:
186
18
• Tar emot alla besök utan särskilt urval utöver att sålla bort dem som inte vill betala något.
• Sållar bort alla ”ickekommersiella” besök där man inte kan se en potentiell affär.
Vissa regioner arbetar uppsökande, andra passivt mottagande. Några är mer kommersiellt
inriktade än andra, det vill säga kopplar besöken inte bara mot demoanläggningen utan även mot
underleverantören och det företag som i slutändan kan exportera ett erbjudande.
Den nationella kartan som Swentec bygger upp ska bidra till fler affärer för svenska
miljöteknikföretag och också ge ett mervärde till regionernas arbete.
Affärsmodeller
En annan kritisk framgångsfaktor är fungerande affärsmodeller. Sverige behöver skräddarsydda
affärsmodeller för att kunna hantera olika möjligheter på olika marknader. I Sverige finns en bred
industriell och kommunal kompetens där många områden präglas av lyckade systemlösningar
– dessa systemlösningar kommer att vara avgörande för att möta miljö- och klimatutmaningen.
Mot bakgrund av att majoriteten miljöteknikföretag är relativt små blir det en svår utmaning när
kunden kräver att någon av de levererande företagen i ett projekt ska ta ett systemansvar eller
helhetsansvar. För att kunna göra det krävs finansiell styrka och teknisk kompetens.
Upphandling och riskhantering
Ofta är det svårt för ett litet företag att vinna en upphandling, även om företaget i fråga har den
”bästa” tekniken. Det handlar om att kunna ta totalentreprenader och kunna garantera ett
koncept till kunden.
Att gå samman några företag för att garantera en totalentreprenad är ett sätt att lösa frågan. Vid
upphandlingen av en vattenreningsanläggning till en stor svensk kund gick tre holländska bolag
samman och offererade. Det lilla företaget, hade kontakt sedan tidigare med kunden samt den
nya tekniken som efterfrågades. Det stora företaget gick in som huvudleverantör och fick med den
här affären en stor order på sina produkter. Enligt projektledningen rör det sig om den större
delen av upphandlingen som gick till det stora företaget. Det tredje lilla företaget behövdes också
för att garantera en totalentreprenad till kunden.
Upphandlingen ovan visar att det framförallt handlar om att kunna hantera risker. Vem kan agera
kontraktspart och vara riskgarant? Ny teknik är förenat med stor risk. Här är det framförallt
problematiken kring hur tekniska risker för systemleveranser ska hanteras när ett antal mindre
företag ska leverera ett större projekt. En av utmaningarna är att kunden i ett leveransprojekt
187
19
kommer kräva att någon av de levererande företagen tar systemansvaret. Systemansvaret innebär
en kontraktuell skyldighet att tillse att hela system fungerar. För att kunna ta systemansvar krävs
finansiell styrka och teknisk kompetens.
Sverige har i dag fungerande system för att hjälpa företag med finansiella och politiska risker men
det saknas möjligheter att få hjälp med teknisk riskavteckning för systemleveranser inom
miljöteknikområdet. En sådan möjlighet kommer att innebära att en av barriärerna för små
miljöteknikföretag att kunna samla kompetens och nå kommersiell framgång försvinner. Här
föreslår Swentec att ett statligt organ ges möjlighet att erbjuda teknisk riskavteckning för
affärer med svensk miljöteknik, detta ska erbjudas både för affärer på hemmaplan och export.
Denna form av statlig försäkring ska struktureras i linje med de redan existerande modellerna
för politiska samt finansiella riskhanteringssystem. Det är viktigt att utformningen ger rätt
incitament till alla parter vid en eventuell skada för att den ska fungera väl.
SymbioCity CleanWater Offer som affärsmodell
Sverige har en helhetssyn på VA, vilket har gjort att man får fördelar inom vissa kringliggande
produktsegment som slamhantering, kväverening, resurseffektivisering och rening av
prioriterade ämnen. SymbioCity CleanWater Offer kan erbjuda hela system, ifrån planering av
dricksvattensystem, via avfallshantering, till biogas för energiproduktion. Detta är möjligt genom
den samverkan som finns inom partnerskapet och som även innefattar den kommunala
kunskapen. Fördelen är också att kunden får en kontraktspart istället för flera.
För att bli mer framgångsrika på exportmarknaden genom systemförsäljning och samarbete är
det av betydelse att initiativet är näringslivsförankrat och att samtliga inblandade är villiga att
satsa både tid och pengar. Den första fasen innebär en identifiering av vad Sverige har att erbjuda
samt vilka aktörer som finns inom det givna området. Inventeringen inom området ger dessutom
ett innehåll till Sveriges marknadsföringskoncept för miljöteknik, SymbioCity.
Inventeringen bör dessutom innehålla vilka satsningar som görs inom forskning och utveckling
som kan komma företagen och kunskapsuppbyggnaden till del. Intressanta demo- och referens anläggningar
som finns i Sverige identifieras också.
I den första fasen är det viktigt att det finns statligt finansieringsstöd, eftersom det speciellt i
början mest handlar om att de olika aktörerna ska hjälpa till med struktur, affärsplaner, skicka in
material och medverka på mässor som inte ger några affärer på kort sikt.
Arbetsgruppen inom partnerskapet bör bestå av expertis från de olika intressenterna och som
dessutom har mandat att genomföra förändringar inom sina respektive organisationer om så
behövs. Detta ifall en systemförsäljning tillsammans med konkurrenter och/eller partners ska bli
möjlig.
188
20
Utan någon/några som driver projektet framåt kommer projektet att fallera, vilket innebär att
företagen går tillbaks till sina normala säljaktiviteter och kommunerna visar upp sina referenser
utan övergripande koordinering.
Vad gäller SymbioCity CleanWater Offer så har Swentec finansierat en koordinator. Man valde
också ett pilotland för aktiviteterna. Detta för att ha ett gemensamt fokus samt testa olika typer av
finansieringslösningar. Som pilotmarknad valdes Ukraina bland annat på grund av följande:
• Sverige och svenskt VA har mycket gott rykte.
• Sverige har demonstrationsprojekt i landet.
• Frånvaro av ”hård” konkurrens.
• EU kommer 2009 att satsa stort i Ukraina inom bland annat VA.
• Geografiskt ”nära”.
Samarbetet har också resulterat i en gemensam marknadsaktivitet och monter på IWA-mässan i
Wien i september 2008 för att möta Östeuropas kunder.
Affärsmöjligheter för Norrland i att möta klimatförändringarna
Swentec har tidigare genomfört kartläggningar av den svenska spjutspetskompetensen inom ett
antal olika miljöteknikområden. Med rapporten ”Affärsmöjligheter inom klimat- och
energiområdet i norra Sverige” är utgångspunkten en ny, nämligen klimatförändringarna. Tanken
är att denna undersökning ska kunna användas som modell för övriga svenska län. Samarbetet
kan också ses som en aktivitet i regeringsuppdraget ”Tematiskt myndighetsarbete
– Cleantech/Miljöteknik”.
Swentec har i detta projekt haft ett aktivt samarbete med länsstyrelserna i Västerbotten,
Norrbotten, Jämtland, Västernorrland och Gävleborg. Sammanhållande för länsstyrelserna har
varit Västerbotten.
Rapporten, som är framtagen av ÅF, visar på att Norrland har mycket goda möjligheter att
utveckla stora affärsmöjligheter i kölvattnet av klimatfrågan. De områdena som erbjuder bäst
möjligheter är samma områden som under en lång tid varit en del av Norrlands naturliga
förutsättningar och styrkor, nämligen:
• vind och orörda områden för vindkraft.
• rent vatten som produkt och för vattenbruk.
• storslagen natur för turism.
• skogsråvara för bioenergikombinat.
189
21
Sverige har ett mål att nå 20-30 TWh av vindkraft. Norrlands andel kan komma att bli hälften
eller mer, vilket skulle innebära en mycket stor möjlighet ekonomiskt såväl som i termer av
arbetstillfällen. Samtidigt gäller det att ett antal förutsättningar faller på plats, nämligen rätt
lokalisering, erforderliga tillstånd, nätanslutningar samt kompletterande investeringar i
infrastruktur .
För att kunna realisera potentialen inom ovan områden, men också för att kunna ge upphov till
andra och ytterligare möjligheter, måste Norrland lyckas med att skapa en god miljö för små och
mellanstora företag. Ett axplock av de rekommenderade och konkreta åtgärderna för att
förverkliga och förvalta ovan möjligheter är som följer:
• Underlätta tillståndsprocessen för vindkraft.
• Locka investerare, inklusive utländska (foreign direct investments, FDI).
• Samordna projekten så att resurser använda effektivt.
• Utveckla en gemensam strategi för Norrland för hur man skall kunna vinna större delen
av planeringsmålet om 20-30 TWh till år 2020 för vindkraft.
• Understödja efterfrågad forskning inom vindkraft och arbeta för att den förläggs till
Norrland.
• Genomföra grundliga marknadsstudier för att närmare kartlägga potentialen för export
av vatten och för vattenbruk.
• Att generellt vara mycket kritiska vad gäller vilka satsningar och stöd som ska prioriteras.
• Öka kunskapen om framtida turisters behov och intressen.
• Fortsätt stödja pågående initiativ, agera ”affärsambassadörer”.
• Sponsra entreprenörsutbildning.
• Bilda ett antal fonder inom cleantech.
• Göra all offentlig upphandling klimatanpassad.
• Bli Sveriges CCS (carbon capture & storage) kompetenscenter.
190
22
En kartläggning av svensk avfallshantering och återvinning
– spjutspetskompetensen
En kartläggning och analys av avfalls- och återvinningsområdet har varit en förutsättning för att
kunna påvisa möjligheter och hinder och för att kunna kommunicera Sveriges konkurrensfördelar
inom området. Swentecs kartläggning av avfalls- och återvinningssektorn inklusive
spjutspetskompetensen gjordes våren 2008. Tesen bekräftades – att det finns en god struktur i
Sverige inom det här området. Det ska dock påpekas att inom avfallshantering pågår forskning
och utvecklingsprojekt men att det saknas en aktör med ett tydligt ansvar och en helhetssyn på
området.
Affärskedjan för avfallshantering och återvinning representeras av Insamling/transport,
sortering/förbehandling, behandling återvinning och behandling övrigt. Omkring 1200 företag
har identifierats i kedjan. Efter utvärderingar och kategoriseringar så identifierades
spjutspetsföretagen. Spjutspetsföretagen är de företag som kan ha en möjlighet att exportera.
Antalet sjönk då till 44 företag, 7 kommunala bolag och 9 konsulter, vilket påvisar
nödvändigheten av att analysera vad Sverige kan erbjuda inom området.
En fortsättning av kartläggningen har varit att identifiera prioriterade marknader för företagen
samt en fördjupad marknadsinformation på de marknader som bör prioriteras. Detta har gjorts
av Exportrådet.
De flesta av våra svenska miljöteknikföretag har heller ingen möjlighet att på egen hand erbjuda
en lösning utan behöver gå samman med andra för att kunna exportera. En kraftsamling för ökad
export inom den här sektorn behövs, där både kommuner, konsulter och leverantörer kan bidra
med den kunskap som byggts upp kring svensk avfalls- och återvinningsindustri.
Syftet med en kraftsamling inom avfallsindustrin skulle vara att öka exporten av svenskt
kunnande och teknik inom avfalls- och återvinningsbranschen och att skapa bättre
förutsättningar för att uppnå en uthållig avfallshantering internationellt. På lång sikt kan man på
det sättet också bidra till att internationella miljö- och klimatmål uppnås.
Kraftsamling bioenergi – den samlade kunskapen inom bioenergi
Swentec har vidareutvecklat den kartläggning av svensk spjutspetskompetens inom bioenergi och
biodrivmedel som gjordes i april 2007. Kraftsamling bioenergi har gjorts tillsammans med två
viktiga aktörer inom bioenergimarknaden –branschorganisationen Svebio och den regionala
satsningen Energikontor sydost.
Fokus för denna undersökning har varit att samla ihop de erfarenheter man fått när man skapat
mötesplatser för energieffektivitet och förnybar energi och samtidigt belysa vilken affärspotential
det finns inom området, både vad gäller utveckling nationellt och vad Sverige kan sälja av ”knowhow”
och ren teknik. Syftet har också varit att få en tydlig bild av vad Sverige kan erbjuda – vilka
191
23
företag som är aktiva och har möjlighet att exportera, med fokus på mellanstora anläggningar.
Parallellt med detta presenteras företagen tillsammans med ett referensexempel. Den del som
beskrivs är mellanstora anläggningar, vilket är den del som ökat mest i Sverige om man ser tio år
tillbaka. De olika delområdena där denna typ av utrustning används är;
• Närvärme och fjärrvärme för att försörja ett samhälle med energi för värme och
varmvatten.
• Industriapplikationer för värme, varmvatten, ånga och process.
• Kraftvärme kopplat till anläggningar enligt ovan med effekt över cirka 6-8 MW värme.
Bränslemarknaden och dess aktörer finns också beskrivna. Undersökningen inkluderar också
vilka styrinstrument Sverige använt på området samt resultatet av dessa. Bilden av utvecklingen
på bioenergimarknaden bottnar i en långsiktig, strategisk satsning som bygger på en stabil
marknad, politisk styrning samt ekonomiska och miljömässiga drivkrafter.
Materialet är tänkt att användas av officiella personer för att kunna visa upp vad Sverige har att
erbjuda på området.
Kraftsamling för ökad miljöteknikexport till Kina
Ett av förslagen i Swentecs rapport ”Hur kan svensk export av miljöteknik till Kina öka?” (juni
2007) var en kraftsamling kring Kina, som är en enorm marknad för svenska miljöteknikföretag
men svår att göra affärer på. Rapporten identifierade det stora antal svenska projekt som
konkurrerade med varandra på den kinesiska marknaden och satte också fingret på att en tydlig
strategi saknades. Dessutom menade Swentec i rapporten att flera företag kan marknadsföra och
sälja sina produkter under ett gemensamt paraply.
I samband med statsministerns besök i Kina i april i år kunde överenskommelser undertecknas
inom området energi- och miljöteknik och hållbart stadsbyggande. För att genomföra
överenskommelserna har regeringen tillsatt en särskild samordnare, förre statssekreteraren Mats
Denninger. Hans viktiga uppdrag är att ytterligare stärka samarbetet med Kina inom dessa
områden. Syftet är fokusering och kraftsamling. Alla berörda myndigheter och andra offentliga
aktörer som Exportrådet ska bidra till uppdraget. Sveriges begränsade resurser ska användas
smart och samordnat. Detta välkomnas av Swentec, som också fanns på plats i Kina under
statsministerns besök och kunde se vikten av att kunna informera den potentiella kunden vad
Sverige kan leverera och kunna presentera färdiga helhetslösningar. Det är också av största vikt
att den marknadsföring som sker från Sverige mot olika marknader också anpassas till de olika
marknaderna och att vi också kan leverera de lösningar som vi marknadsför.
192
24
Swentecs styrelse
ordförande Kristina Alsér, landshövding Kronobergslän
Helena Tillborg, projektledare Sweden Cleantech Incubators
Tom Berggren, partner Optimized portfolio Management
Bodil Anjar, vd Gila Control System
Anders Jonsson, vd Sundsvall Energi
Lars Stendius, Senior Vice President Offshore networks Imera
Annika Helker Lundström, vd Återvinningsindustrierna
professor John Holmberg, vice rektor Chalmers
Swentecs kansli
Berit Gullbransson, verksamhetschef
Catarina Hedar, projektledare
Maria Delombre, kommunikationsansvarig
Ellinor Wetterblad, webbredaktör/kommunikatör
Johan Engblom, administratör
193
www.swentec.se
194
Svenska strategier och initiativ
för främjande av miljöteknik
En nationell översikt för genomförande av EU:s miljöteknikplan ETAP
195
Innehåll
Förord ............................................................................................................................ 3
1 Bakgrund: mål, analys och strategier .......................................................... 5
1.1 Miljöteknik – svenska utgångspunkter .............................................. 5
1.2 Svenska nationella satsningar på miljöteknik och
miljöteknikföretag .................................................................................... 7
1.3 Analyser och strategier från myndigheter och
organisationer .......................................................................................... 13
1.4 Svenska miljöteknikrådet Swentecs strategiarbete...................... 19
1.5 Slutsatser baserade på regeringens initiativ och
myndigheternas analyser .................................................................... 20
2 Att komma från forskning till marknad .................................................... 22
2.1 Forskning, teknisk demonstration och kunskapsspridning
– ökade och mer fokuserade insatser ................................................ 23
2.2 Teknikplattformar och teknikutveckling......................................... 31
2.3 Kommersialisering och marknadsupptag ....................................... 37
2.4 Slutsatser och rekommendationer .................................................... 39
3 Förbättrade villkor och förutsättningar för
miljöteknikmarknaden .................................................................................. 42
3.1 Prestandamål ........................................................................................... 42
3.2 Mobilisering av finansiella resurser .................................................. 47
3.3 Marknadsbaserade styrmedel............................................................. 58
3.4 Medvetandehöjande åtgärder och riktade utbildningar ............. 65
3.5 Företagssamverkan och klusterbildningar ..................................... 68
3.6 Privat-offentlig samverkan ................................................................... 70
3.7 Slutsatser och överväganden inför det fortsatta arbetet ............. 75
196
4 Handling globalt............................................................................................... 78
4.1 Exportfrämjandet ................................................................................... 78
4.2 Sverigefrämjandet.................................................................................. 80
4.3 Samarbetsavtal med USA och BRIC-länderna ............................... 81
4.4 Främjandet av utländska investeringar i Sverige .......................... 82
4.5 Miljöteknik, klimatbistånd och utvecklingssamarbete............... 83
4.6 Sidas arbete med anknytning till miljöteknik............................... 86
5 Vägen framåt..................................................................................................... 88
5.1 Den svenska regeringens mål ............................................................. 88
5.2 Problem och utvecklingsområden som bör uppmärksammas
av Kommissionen och medlemsstaterna......................................... 89
Bilaga 1 Svenska aktörer inom miljöteknikområdet.................................... 94
Bilaga 2 Referenser................................................................................................. 98
FöR oRD
Swentec har på uppdrag av Näringsdepartementet och Miljödepartementet
sammanställt rapporten som är en del av genomförandet av EU:s handlingsplan
för miljöteknik. Sammanställningen kommer också att användas
som underlag vid avrapportering till EU-kommissionen om svenska
strategier, initiativ och åtgärder när det gäller nationella miljöinnovationer
och miljöteknik.
Rapporten ger en översikt över regeringens initiativ och myndigheternas
nationella satsningar samt ett urval regionala och lokala exempel
på samverkan för införande och utveckling av miljöteknik. Sveriges
agerande gentemot det globala samfundet när det gäller miljöteknikexport
och tekniköverföring i utvecklingssamarbetet ingår också.
Rapporten avslutas med strategiska slutsatser och rekommendationer.
I arbetsgruppen, som varit knuten till Swentec, har Ulf E Andersson –
Naturvårdsverket, varit sammankallande och Cecilia Ankarstig – Nutek,
Andreas Stubelius – Energimyndigheten, Dan Strömberg – GMV och Lars
Wärngård – Vinnova deltagit. Ytter ligare statliga aktörer har getts tillfälle
att bidra till rapportens innehåll och utformning, nämligen Boverket,
Exportrådet, IVA, Lantmäteriet/Metria, ISA, Rymdstyrelsen, Sida och
Swedfund.
I Sverige ser vi utveckling och användning av god miljöteknik som en
viktig väg för att minska negativ miljöpåverkan från vår konsumtion och
produktion, samtidigt som konkurrenskraften och tillväxten i näringslivet
främjas. Sverige utgör själv ett exempel på att det går att både ha
ekonomisk tillväxt och samtidigt minska miljöproblemen.
Stort tack till hela arbetsgruppen och framförallt till Ulf E Andersson som
på ett utmärkt sätt hållit ihop arbetsgruppen och sammanställt materialet.
December 2008
Berit Gullbransson
Verksamhetschef, Swentec
3
197
Bakgrund : mål , analys och strategier 5
1 Bakgrund: mål, analys och strategier
1.1 Miljöteknik – svenska utgångspunkter
Med hjälp av miljöteknik kan vi minska miljöpåverkan från vår konsumtion
och produktion, samtidigt som konkurrenskraften och tillväxten i
näringslivet främjas. I många delar av världen behövs stora investeringar
för att komma till rätta med miljöproblem.
I Sverige har miljöteknik kommit allt mer i fokus som ett redskap för
att stärka svenskt näringsliv och bidra till att minska miljöeffekterna.
Den svenska regeringen anser att miljöutmaningarna skall nyttjas som
en ekonomisk hävstång. Den internationella marknaden för miljöteknik
växer kraftigt och klimat- och energifrågor blir alltmer centrala. Den
fortsatta urbaniseringen gör att avancerad miljöteknik och kunnande
kring hållbar stadsutveckling kommer att efterfrågas alltmer i både industrinationer
och utvecklingsländer. Det globala intresset för energi- och
miljöteknik accelererar i takt med att industrialiseringen på stora tillväxtmarknader
driver upp behovet av teknik för hållbar utveckling.
De områden där Sverige är särskilt framgångsrikt är avfall, vatten- och
avloppsrening, förnybar energi, luftrening samt energieffektivisering.
Därutöver brukar man också peka på kunskapen inom samhällsplaneringen
och den helhetssyn och det systemtänkande som Sverige har i
detta sammanhang.
198
6 Bakgrund : mål , analys och strategier Bakgrund : mål , analys och strategier 7
1.2 s venska nationella satsningar på
Miljöteknik och Miljöteknikföretag
Utveckling och användning av miljöteknik är ett prioriterat område för
regeringen under mandatperioden 2007–2010. Det är viktigt att ta till
vara de små och medelstora företagens affärs- och exportmöjligheter. Det
är också en stor utmaning att uppnå en hållbar väg- och flygtrafk genom
att utveckla ny, mer miljöanpassad teknik. Forskning, utveckling och
demonstration av ny fordonsteknik utgör därför en viktig del i regeringens
satsning på miljöteknikutveckling.
En stor del av regeringens satsningar på åtgärder i klimatfrågan innebär
att utveckla och använda god miljöteknik. Inom klimatområdet har
regeringen tidigare allokerat den så kallade klimatmiljarden, och beslutade
i september 2008 om ytterligare ett paket om tre miljarder kronor
till klimat- och energilösningar, där cirka en tredjedel av medlen ska
användas för att utveckla andra generationens biodrivmedel. Kommersialisering
och spridning av ny energiteknik är också en viktig del av
denna satsning.
För internationellt samarbete allokerar regeringen medel för en
särskild satsning på klimatbistånd på cirka fyra miljarder kronor. Denna
insats bidrar till hållbar utveckling, överföring av miljöteknik och stärkt
internationellt klimatsamarbete.
I regeringens forsknings- och innovationsproposition för år 2008
föreslår regeringen att stödet till forskning och innovation ökar med
totalt 5 miljarder kronor för perioden 2009–2012. Strategiska forskningsområden
inom teknik förstärks med 650 miljoner kronor och inom
miljö- och klimatforskning med drygt 500 miljoner kronor. Därutöver
görs omfattande ökningar till bland annat forskningsråd, Vinnova och
forskningsinstituten. Ett antal marknadsnära forsknings- och utvecklingsprogram
, främst de som rör resurssnåla produktionslösningar, förnybara
material, transporter, logistik, informations- och kommunikationsteknologi
samt utveckling av »Gröna Bilen« bidrar till utvecklingen
av ny miljöteknik. En stor del av Energimyndighetens FoU-budget på
Defnition av miljöteknik
Miljöteknik är all teknik som direkt eller indirekt bidrar till en bättre miljö. Miljöteknik
innefattar sådana varor, system, processer och tjänster som ger tydliga
miljöfördelar i förhållande till befintliga eller alternativa lösningar sett ur ett livscykelperspektiv
. Det rör sig om tekniker som minskar utsläpp av föroreningar,
som renar vatten och luft, som använder energi och naturresurser mer effektivt
och överhuvudtaget tekniska system som minskar eller eliminerar teknikens
negativa miljöpåverkan.
Miljöteknik omfattar exempelvis processer och tekniker i värme och elproduktion
från förnybara bränslen, förnybara drivmedel, solceller, vindkraftverk,
biogasanläggningar, system för energihushållning i bostäder, förnybara material,
tekniker för avfallshantering, vattenrening och rökgasrening, effektivare motorer
i fordon, skepp och fyg samt processer och tekniker som producerar miljöanpassade
varor och tjänster.
Miljöteknik omfattar också miljöanpassade tekniker
och processer inom jordbruk, skogsbruk och fiske samt tekniker och processer
som använder organismer i tekniska syften, till exempel mikroorganismer
som renar förorenad mark eller anlagda våtmarker som renar avloppsvatten.
Det svenska synsättet omfattar inte bara teknik och tekniska system i sig, utan
även ett helhetstänkande och systemsyn kring hela tillförselkedjor, kring integrerade
systemlösningar som också omfattar återvinning eller hantering av restprodukter
, det vill säga hela livscykeln. Detta synsätt på miljöteknik är helt i linje
med både EU:s och OECD:s definition av miljöteknik.
Nationellt har Sverige ett högt upptag av miljöteknik. Detta är en viktig
bidragande orsak till att Sverige har lyckats bryta sambandet mellan
ekonomisk tillväxt och produktionen av växthusgaser. Under perioden
1999–2006 har de svenska utsläppen legat under 1990 års nivå med i
genomsnitt 4,5 procent. Samtidigt har landets BNP växt med i genomsnitt
cirka 3 procent per år. Sveriges utsläpp av växthusgaser är även
bland de lägsta bland o ECD-länderna räknat per invånare. Detta visar
att det alltså är möjligt att samtidigt skapa ekonomisk tillväxt och en
förbättrad miljösituation.
199
2013 arbetar på regeringens uppdrag sedan hösten 2007 tre tematiska
myndighetsgrupper kopplade till strategins prioriteringar, där två av
grupperna berör frågor med miljöteknikanknytning. Syftet är att myndigheterna
ska stärka sitt tvärsektoriella samarbete för hållbar regional
tillväxt. Gruppen Innovation och förnyelse består av Nutek (samordnare),
Vinnova, Invest in Sweden Agency, Statens kulturråd, Riksantikvarieämbetet
, Riksarkivet, Naturvårdsverket och Energimyndigheten.
Gruppen har identiferat följande samarbetsområden: Bioenergi, Miljöteknik/Cleantech
, Natur- och kulturvärden samt Kreativa näringar.
Även den myndighetsgrupp som arbetar med tillgänglighet som består
av Vägverket (samordnare), Banverket, Rikstrafken, Statens institut för
kommunikationsanalys, Post- och telestyrelsen, Glesbygdsverket och
Konsumentverket, har identiferat samarbetsområden med kopplingen
till miljöteknik, till exempel tillgänglighet genom kollektivtrafk och
andra typer av tillgänglighet.
Regeringen beslutade i oktober 2007 att bevilja Exportrådet 30 miljoner
kronor under perioden 2007–2009 för ett branschspecifkt uppdrag
att stödja internationalisering och nya exportaffärer för svenska miljöteknikföretag
, med fokus på små och medelstora företag. I regeringens
uppdrag till Exportrådet ligger stort fokus på en efterfrågestyrd koordinering
. Exportrådet har därför tillsammans med näringslivet utsett en
styrgrupp för Exportrådets miljöteknikexportprogram. Styrgruppen har
till syfte att koordinera och fokusera miljötekniksatsningarna för att
dessa ska bli framgångsrika.
Energimyndigheten har av regeringen i december 2007 fått i uppdrag
att skapa ett nationellt nätverk för vindbruk. Syftet med nätverket är att
sprida kunskap om naturresursen vind, säkerställa tillgången till information
för att underlätta utbyggnaden av vindkraft samt understödja
regionala initiativ av nationell betydelse. Energimyndigheten är knutpunkt
för nätverket. En central del i nätverket är att stärka befntliga initiativ
och bidra till att nya regionala nodpunkter bildas inom vindkraftområdet
. En annan viktig uppgift är också att samordna övriga myndigheter
i arbetet med vindkraft.
800 miljoner kronor främjar utvecklingen av miljöteknik på energiområdet
.
ö kad efterfrågan, ökat utbud och en ökad användning av god miljöteknik
främjas av en rad insatser och styrmedel. Satsningen på energieffektivisering
under perioden 2008–2010 med 310 miljoner kronor
avser bland annat teknikupphandling och marknadsintroduktion av
energieffektiv teknik, krav på energideklarationer av byggnader, klimatrådgivning
till konsumenter och företagare samt utveckling av klimatmärkning
av produkter och tjänster. Anslaget till solvärme ökas, för att
stimulera installation av solvärme i bostadshus. För åren 2007–2010
anslås 36 miljoner kronor till detta ändamål.
Många andra mer generella styrmedel, till exempel tillämpning av
miljöbalken, miljöskatter, miljömärkningssystem, grön upphandling och
införandet av miljöledningssystem inom privat och offentlig sektor är
pådrivande i efterfrågeutvecklingen av god miljöteknik (se avsnitt 3).
Strategisk utveckling, ofta i form av uppdrag till myndigheter, är ett
annat område där regeringen har tagit en rad initiativ för att främja
miljöteknikutvecklingen. Uppdragen handlar dels om att stärka den
institutionella strukturen för utveckling och upptag av miljöteknik, dels
om utredningar som klarlägger strategiska möjligheter, framgångsfaktorer
och hinder eller om strategiska forskningsinitiativ.
Regeringen beslutade i juni 2007 om en stor satsning på FoU för miljövänlig
fordonsteknik. Syftet med satsningen är att skapa en svensk miljövänlig
transportsektor, öka sysselsättningen inom svensk fordonsindustri
samt att stärka Sveriges globala position inom området. Inriktningen är
teknikutveckling, energieffektivare fordon och förnybara drivmedel. Av de
245 miljonerna som avsätts åren 2007–2010 beräknas cirka 125 miljoner
kronor i ett första steg avsättas för fnansiering av gemensamma projekt
tillsammans med USA avseende effektivisering av tunga fordon samt
anpassning av dessa för biodrivmedel. Energimyndigheten kommer att
ansvara för genomförande av satsningen.
Tematiskt myndighetsarbete. Inom ramen för den nationella strategin
för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007–
8 Bakgrund : mål , analys och strategier Bakgrund : mål , analys och strategier 9
200
nen av innovativa produkter och tjänster. I juni 2008 fck Energimyndigheten
i uppdrag av regeringen att, efter samråd med Naturvårdsverket
och Verket för innovationssystem, ta fram förslag till genomförande av
pionjärmarknadsinitiativet avseende förnybar energi.
Pionjärmarknadsinitiativet – återvinning och biobaserade produkter.
Vinnova har fått i juni 2008 fått i uppdrag av regeringen att ta fram förslag
till hur EU:s pionjärmarknadsinitiativ avseende återvinning och biobaserade
produkter ska genomföras i Sverige.
Delegationen för hållbara städer bildades i september 2008. Initiativet
är en satsning på hållbara städer för att stimulera stadsbyggnadsprojekt
som bidrar till förbättrad miljö och minskad klimatpåverkan, och
samtidigt underlättar svensk miljöteknikexport. Ambitionen är att Sverige
ska ligga i internationell framkant för hållbar stadsutveckling. Det behövs
nya svenska skyltfönster för vackert och miljöbra boende att visa för världen
. Det ska vara områden som visar spjutspetsen av de senaste lösningarna
i byggandet och förverkligade visioner i kvarteret eller stadsdelar.
Regeringen avsätter 340 miljoner kronor för 2009 och 2010 för att mobilisera
näringslivet. Delegationens uppgift är bland annat att understödja
utveckling, användning och export av miljöteknik, samla och sprida
information om goda exempel samt främja kunskapsutveckling och
samverkan.
Exportrådet har på uppdrag av regeringen startat ett särskilt främjandeprogram
i Indien. Programmet löper tre år från oktober 2008 och fokuserar
på stöd till de svenska företag som aktivt vill bearbeta marknaden
och realisera de affärer som fnns inom energi och miljöteknik.
Forskning knuten till utveckling av miljöteknik återfnns inom flera av
regeringens prioriterade områden i forskningspropositionen Ett lyft för
forskning och innovation från september 2008. I avsnitt 2 behandlas
FoU-frågorna mer utförligt.
Regeringen har beslutat att förlänga marknadsintroduktionsstödet för
vindkraft och ytterligare 350 miljoner kronor har avsatts under perioden
2008–2012 för marknadsintroduktion, teknikutveckling och kunskapsuppbyggnad
om effekterna av tidigare investeringar. Medlen syftar till
2008 gav regeringen Energimyndigheten i uppdrag att kartlägga och
analysera tillväxtförutsättningarna för företag som producerar tjänster
eller produkter för förnybar energi. Myndigheten ska identifera vilka
tillväxthinder som fnns för företagen samt ge förslag på åtgärder för att
undanröja dem. Detta uppdrag kommer att redovisas den 31 mars 2009.
Som en del i främjandet av svensk miljöteknikexport har Exportrådet
på regeringens uppdrag tillsammans med branschens företag utvecklat
marknadsföringskonceptet SymbioCity (www.symbiocity.org). Symbio -
City är ett svenskt varumärke och en kommunikationsplattform som
marknadsför svenska produkter och tjänster inom ramen för den svenska
traditionen och erfarenheten inom hållbar samhällsutveckling och
resurseffektivisering.
Varumärket, hemsidan och materialet är framtaget
för att stödja svenska företags marknadsföring på en internationell handelsplats
. SymbioCity förvaltas av Exportrådet och kan användas av alla
svenska aktörer verksamma inom hållbar stadsutveckling och miljöteknik
. Konceptet används på ett stort antal marknader runtom i världen.
Swentec, Sveriges miljöteknikråd, ombildades den 1 april 2008 till en
delegation direkt underställd Näringsdepartementet med regeringens
uppdrag att utveckla en övergripande och effektiv struktur som stärker
svensk miljöteknik. Swentec ska utarbeta underlag för regeringens insatser
på miljöteknikområdet och verka för samordning. Delegationen förmedlar
också kunskap och lyfter fram goda exempel samt identiferar
koncept för systemlösningar och initierar nya affärsmodeller. Swentec
har analyserat ett antal av de svenska styrkeområdena inom miljöteknik
och de svenska spjutspetsföretagen.
ISA, Invest in Sweden Agency, fck i juni 2008 i uppdrag av regeringen
att genomföra en satsning på investeringsfrämjande inom miljöteknikområdet
. Satsningen omfattar 10 miljoner kronor under perioden 2008 till
och med 2010. Inriktningen i uppdraget är att främja utländska företags
investeringar inom miljöteknikområdet i Sverige, för att därigenom bidra
till näringslivsutveckling, ökad teknikutveckling och fler jobb i Sverige.
Pionjärmarknadsinitiativet – Förnybar Energi , är en del av EU:s
innovationsstrategi och syftar till att underlätta marknadsintroduktio10
Bakgrund : mål , analys och strategier Bakgrund : mål , analys och strategier 11
201
byggande – med hjälp av aktiv forskning – ska kunna få draghjälp av
större företag för att testa eller utveckla teknik i tidiga skeden. Kunskaperna
om resurseffektiviserande åtgärder inom befntliga byggnader ska
inventeras, för bedömning av effekt och marknadspotential. Design- och
arkitekturaspekter ska särskilt beaktas i genomförandet. Inkubatorutveckling
inom miljöteknikområdet, i samverkan med Innovationsbron
AB har fokus på affärsutveckling av långsiktigt hållbara lösningar inom
förnybar och effektiv energiteknik, VA-sektorn, transportsektorn samt
material- och avfallshantering.
1.3 a nalyser och strategier från Myn Digheter
och organisationer
Myndigheter och organisationer har, på regeringens uppdrag eller på eget
initiativ, arbetat fram analyser och strategier som endera direkt behandlar
miljöteknikområdet eller ger väsentliga förutsättningar för den miljötekniska
utvecklingen.
Svenska Riskkapitalföreningen och Nutek har sedan 2001 i samarbete
undersökt den svenska riskkapitalmarknaden. Sedan hösten 2006 är
även Innovationsbron med som samarbetspartner. Rapporten från det
första kvartalet 2008 visar bland annat att 56 procent av venture capitalaktörerna
bedömer att cleantech är den mest intressanta branschen för
riskkapitalinvesteringar under de närmaste åren.
Det gröna kunskapssamhället är ett programdokument som Kungl.
Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) tog fram i december 2007.
Sverige är mer än många andra länder beroende av FoU-utvecklingen
inom de gröna näringarna, eftersom skog och livsmedel svarar för cirka
15 procent av exporten. Sverige har i många fall en god teknisk tillämpning
av biomolekylära och systemekologiska kunskaper, till exempel när
det gäller biomimetik, avancerat trähusbyggande, processer för bioenergi,
samt förbättrade grödor och trädslag. Akademien föreslår en satsning på
kunskapsutveckling inom de gröna näringarna med både kvalifcerad
att stödja etableringar med tekniskt svåra förutsättningar framförallt
havs- och fjälletableringar för att skaffa erfarenheter som kan användas i
nya etableringar och därmed skapa bättre förutsättningar för förnybar
elproduktion i framtiden.
Regeringen har i november 2008 beslutat om ett nytt stöd till gårdsbaserad
biogas. Pengarna ska användas för att få igång gödselbaserad
biogasproduktion. Satsningen på biogas är ett steg för att nå målet om att
de gröna näringarna ska vara självförsörjande på energi. Regeringen
möjliggör med det här beslutet att cirka 40 miljoner kronor per år under
perioden 2009-2013 kan betalas ut som investeringsstöd till biogasanläggningar
inom ramen för landsbygdsprogrammet. Klimatnyttan från
biogasproduktion kan grovt uppskattas uppgå till i storleksordningen
150 000 ton C o 2-ekvivalenter per år, vid en produktion av 0,3 TWh.
Regeringen har i december 2008 beslutat att ge Nutek i uppdrag att
genomföra ett program för miljödriven affärsutveckling.
Programmets
syfte är att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft på de
miljödrivna marknaderna, såväl internationellt, som nationellt och
regionalt, genom miljödriven affärsutveckling. Nya affärsmöjligheter
skapas på grund av klimatförändringen och i omställningen till ett hållbart
energisystem. Programmet omfattar 35 miljoner kronor under åren
2008-2010. Programmet ska främst riktas mot stöd i kommersialiseringsfasen
. Insatser ska ske inom områdena »Kvalifcerad rådgivning för
företag med varor och/eller tjänster i kommersialiseringsfasen« samt
»Samordning vid upphandling och paketering för systemlösningar«.
FoU-satsning på miljöteknik. Regeringen har i december 2008 gett i
uppdrag åt Vinnova att genomföra en sådan satsning, som omfattar 40
miljoner kronor år 2008–2010 inom områdena IT och miljöteknik samt
Forskning om hållbart stadsbyggande, med koppling till SymbioCitykonceptet
.
Att IT kan skapa positiva miljöeffekter ska göras synligt. Satsningen
bör bedrivas i form av demonstrationsprojekt, där fokus ska vara på synliggörande
och ökad medvetenhet om vardagsbeslutens miljöeffekter.
Pilotinitiativ ska genomföras där små företag inom området hållbart
12 Bakgrund : mål , analys och strategier Bakgrund : mål , analys och strategier 13
202
ö kad kunskap om CDM och JI samt ett bättre kontaktnät mellan
svenska exportfrämjare, projektutvecklare och köpare av utsläppskrediter
skulle underlätta möjligheterna för de svenska energi- och miljöteknikexportföretagen
att öka sin export genom de flexibla mekanismerna.
Teknikexportföretag och exportfrämjare ser in potential i att att använda
CDM/JI för att stärka teknikexporten.
I april 2008 publicerade Nutek studien Vad menas med cleantech?
som belyser hur olika aktörer på riskkapitalmarknaden betraktar och
defnierar begreppet cleantech. Studien visar att det fnns stora variationer
i hur olika aktörer uppfattar begreppet cleantech. Det är viktigt att
vara medveten om att olika aktörer kan avse olika saker när de använder
begreppen cleantech och miljöteknik, och att begreppen också kan vara
laddade med värderingar. Analysen visar också att vi kan missa affärer
genom att ha en för snäv defnition av cleantech, dit fnansiella resurser
styrs.
Vinnovas strategi för Forskning och innovation för hållbar tillväxt
lades fram i januari 2008 och omfattar perioden 2009–2012, och pekar ut
miljö- och energiteknik som ett av fyra områden med stor tillväxtpotential.
I februari 2008 redovisade IVA, Ingenjörsvetenskapsakademin,
huvudstudien Drivkrafter för miljöproblemens marknadsvärde inom
ramen för sitt projekt Miljöarbetets nya arena. Drivkraften för utvecklingen
ligger främst i marknadsutvecklingen, vilket gör handelspolitiken
viktig för miljöfrågorna. EU:s utvidgning och Kinas snabba ekonomiska
tillväxt bidrar till hur kartan för miljöarbetet ritas om. o ckså faktorer
som internationellt standardiseringsarbete, konsumentkrav, opinionsbildning
och ökade krav från fnans- och försäkringsbranschen är drivkrafter
för miljöarbetet. Hittills fnns dock inget som tyder på att marknaden
av egen kraft fnner problemens lösningar. Därför fyller staten en
avgörande funktion för utvecklingen på miljöarbetets nya arenor. Staten
kan genom styrmedel och incitament bidra till att ge miljöfrågorna ett
tydligare marknadsvärde. Incitament som driver utvecklingen i en hållbar
riktning är nödvändiga. De områden studien bedömer att Sverige
speciellt bör satsa på är:
grundforskning, behovsmotiverad forskning och tvärvetenskaplig forskning
samt bättre kontakter mellan FoU och det övriga samhället.
Nutek publicerade våren 2008 studien Framgångsrika miljöinnovationer
– en studie av 113 svenska innovationer från tävlingen Miljöinnovation
som identiferar vilka framgångsfaktorer som förknippas med
kommersiell framgång. 113 fnalister i den nationella tävlingen Miljöinnovation
studerades. Resultatet visar bland annat att tillgång till affärskontakter
och eget kapital i tidiga skeden samt kunskap om kundens behov
är av stor betydelse för kommersiell framgång i tidiga utvecklingsskeden.
Naturvårdsverket har låtit utvärdera hur kunskap, erfarenheter och
resultat från de lokala investeringsprogrammen spridits, och i vilken
omfattning projektresultaten har tagits tillvara och lett till att liknande
projekt genomförts.
Utvärderingen Lokala miljöinvesteringar ger
globala avtryck från februari 2008 visar att spridningen överlag varit
god genom att 17 av de 21 fallstudierna varit antingen lyckade eller tillfredsställande
ur ett spridningsperspektiv. Utvärderingen visar också att
de LIP-fnansierade projekten i många fall varit en inspiration för hållbar
stadsutveckling i andra länder, och fungerat som ett stöd för svenska företags
miljöteknikförsäljning i till exempel Kina, övriga EU och Kanada.
Utvärderarna drar också slutsatser om kritiska faktorer för hur spridningen
från LIP och liknande projekt kan förbättras, genom att exempelvis
skapa medvetenhet om resultatens miljömässiga och kommersiella
potential, aktörssamverkan, fokus på helhetslösningar och behovet att ha
»skyltfönster« för att lyfta fram goda resultat.
Energimyndigheten har på regeringens uppdrag undersökt möjligheter
att främja export av svensk teknik för energieffektivisering och förnybar
energiproduktion genom de flexibla mekanismerna (CDM och JI).
I Svensk teknikexport genom de flexibla mekanismerna från april 2007
konstateras att flera svenska teknikexportföretag erbjuder sådan teknik
och sådana tjänster som efterfrågas, eller kan komma att efterfrågas, i
CDM- och JI-projekt. Som exempel kan nämnas tekniska lösningar för
ång- och gasturbiner, värmeväxlare, biogasproduktion och effektivisering
av elanvändning.
14 Bakgrund : mål , analys och strategier Bakgrund : mål , analys och strategier 15
203
tillvara erfarenheter inom området offentliga upphandlingar, öka möjligheterna
att använda existerande demonstrationsanläggningar i
affärsmässigt syfte samt bättre omvärldsbevakning och marknadsanalyser
för att öka möjligheterna till export av systemlösningar.
ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier, har i juni 2008 i samverkan
med Globaliseringsrådet och partnermyndigheter tagit fram rapporten
Svensk miljöteknik – en kartläggning av aktörer, marknader och konkurrenter
. Några slutsatser från rapporten är att miljöteknikföretagen är
spridda i näringslivets alla delar och utgör en mycket heterogen grupp
innehållande allt ifrån kunskaps- och forskningsintensiva tjänsteföretag
till mer traditionella industriföretag. Generella styrmedel, såsom koldioxidskatten
, skapar drivkrafter för hållbarhet men är också viktiga för
utvecklingen inom miljöteknikområdet. Samtidigt gör miljöteknikföretagens
olikheter att träffsäkerheten med generella åtgärder blir svår att
kontrollera. Om specifka teknikområden bör stödjas kan det därför vara
nödvändigt med riktade åtgärder. En kombination av dessa strategier bör
vara den mest framkomliga vägen.
Exportpotentialen inom området är mycket stor. Efterfrågan på vattenrening
, avfallshantering, hållbar infrastruktur och hållbara bostäder
ökar dramatiskt i takt med att miljöproblemen växer i stora delar av världen
. Kina och Indien är båda intressanta marknader för svensk miljöteknikexport
men betydande handelshinder innebär att marknadspotentialen
i dag inte kan utnyttjas fullt ut. Analysen visar också att det är viktigt
att betona betydelsen av att implementera utländsk miljöteknik i Sverige,
inklusive utländska direktinvesteringar inom miljöteknikområdet. De
svenska styrkeområden som identiferats är förnybara energikällor
(särskilt bioenergi), hållbart byggande och samhällsplanering, hållbara
transporter, miljöskyddstekniker samt systemlösningar på komplexa
miljöproblem där olika kunskaper och kompetenser behöver samordnas.
I Energimyndighetens tidigare nämnda rapport Pionjärmarknadsinititativet
– Förnybar energi från oktober 2008 tas bland annat
följande strategiska förslag upp:
• eldistribution, kraftöverföring, lagring av energi, energieffektivisering
• biomassa/bioenergi
• uppbyggnad av långsiktigt hållbara infrastruktur och systemlösningar.
Studien föreslår åtgärder inom områdena ledarskap och ansvarsfördelning
– inom regering och riksdag, och inom näringsliv och myndigheter
samt åtgärder för ökat utbud och ökad efterfrågan.
Formas och Vinnovas Forskningsstrategi för miljöteknik överlämnades
till regeringen i februari 2007. I strategin har sex svenska styrke -
områden identiferats, hållbar samhällsbyggnad, hållbara transporter,
miljöskyddsteknik, biologiska resurser, lätta och avancerade material
samt energi. Sverige kan främst skapa fördelar genom en inriktning mot
systeminnovationer och systemlösningar. För att främja utvecklingen av
miljöteknik föreslår myndigheterna ökat fokus på miljöteknik i forskning
, satsning på de identiferade svenska styrkeområdena samt en ökad
samverkan mellan myndigheter, forskningsfnansiärer och näringsliv för
forskning om miljöteknik.
I juni 2008 höll Nutek en hearing inom området miljödrivna marknader
. Syftet var att inhämta tankar och synpunkter för att kunna konkretisera
vilka behov som fnns och utifrån detta ge förslag till aktiviteter.
Deltagarna pekade särskilt ut följande förslag till aktivitetsområden:
• Kontaktskapande aktiviteter för företag inom miljödrivna marknader
med kunder eller privata fnansiärer – särskilt affärsänglar eller riskkapitalister
. Till exempel nätverksaktiviteter för företag, mötesplatser
mellan företag och riskkapitalister, coachning av företag eller matchning
av köpare och säljare.
• Kompetenshöjande aktiviteter för företag inom miljödrivna marknader
inom till exempel marknadsföring, hur man kan utveckla och
presentera sitt erbjudande eller paketering av systemlösningar.
• Skapande av en eller flera funktioner som koordinerar utbud och
efterfrågan inom miljödrivna marknader till exempel scanning av
nationella och internationella marknader efter relevanta offentliga
upphandlingar, samla relevanta företag i offentliga upphandlingar, ta
16 Bakgrund : mål , analys och strategier Bakgrund : mål , analys och strategier 17
204
1.4 s venska Miljöteknikrå Det s wentecs
strategiarbete
I augusti 2008 genomförde Sveriges miljöteknikråd Swentec ett strategimöte
för svensk miljöteknik, där ett hundratal nyckelpersoner från organisationer
, myndigheter, företag, branschföreningar och forskarvärlden
deltog. Arbetet vägleddes av visionen: »Sverige har en drivande roll och
levererar världsledande lösningar för en hållbar framtid«.
Resultatet av myndigheter och organisationers tidigare nämnda arbeten
med strategier inom miljöteknikområdet har varit en viktig grund
för detta arbete. Målet var en gemensam bild av hur visionen nås, där
samverkan är grundläggande.
I arbetet identiferades fem övergripande strategiska områden för att
nå visionen. Utgångspunkten för Swentecs strategiarbete har varit att
integrera tidigare utarbetade strategier och undersökningar till ett sammanhängande
, övergripande och strategiskt dokument och en handlingsplan
. De strategiska områdena som Swentec identiferat är: Politisk styrning
, Kompetens för hållbar utveckling, Samverkan, Kommersialisering
och Affärsmodeller.
När det gäller politisk styrning konstaterades att Sverige behöver
robusta regler över mandatperioder, drivande marknadsincitament och
en tydlig rollfördelning inom offentlig sektor. Efterfrågan på god miljöteknik
bör stimuleras genom bland annat standarder, innovationsupphandling
, offensiv användning av offentlig fnansiering och skapandet
av demonstrationsanläggningar.
Sverige har en stor fördel i sitt goda miljöarbete och sin upparbetade
kompetens inom området hållbar utveckling. Den behöver dock vidmakthållas
och utvecklas. System och resurser behövs för kompetensutveckling
inom innovation, ny teknologi, entreprenörskap och systemtänkande
. En viktig del av detta är kartläggande och synliggörande av kompetens
inom viktiga områden (till exempel processteknik och integrerade
systemlösningar). Sverige kan dra nytta av den teknik och de projektresultat
som redan fnns – som kan omvandlas till produkter och affärer.
• Skapa en virtuell inkubator. Samla energikompetens och kompetens
från det nationella inkubatorprogrammet i en virtuell inkubator, som
stöd till företagsutveckling inom förnybar energi.
• Se över EU-fnansieringen. Genomföra en översyn av tänkbara åtgärder
för att nyttja möjligheterna till stöd från EU:s program i en högre
grad än vad som sker idag.
• Skapa en Fond i Fond för förnybar energi. Upprätta en fond för tidiga
investeringar inom förnybar energi med medel från EIF skriv ut och
privat kapital. Kompetens, nätverk och marknadskunskap inom energiområdet
kan till exempel tillföras fonden från Energimyndigheten.
Vinnovas tidigare nämnda motsvarande uppdrag resulterade i rapporten
Pionjärmarknadsinitiativet – biobaserade produkter och återvinning ,
oktober 2008. Vinnova konstaterar att policyåtgärder för att utveckla
pionjärmarknader har stor potential att generera viktiga drivkrafter för
innovation och hållbar tillväxt. Ett tiotal områden identiferas för policyåtgärder
. Dock krävs en djupare analys av dessa för att kunna utveckla en
mer preciserad policy.
I november 2008 analyserade Swentec hur kommunernas kompetens
ska kunna tillvaratas inom miljöteknikområdet, främst när det gäller
infrastrukturutbyggnad. Framförallt tre utmaningar identiferas, som
reducerar kommunala bolags möjligheter att exportera. Ideologiska uppfattningar
om huruvida exportaktiviteter kan ingå i en kommunal roll.
Svårigheter i att internt fnna anställda som är villiga att arbeta utomlands
. Kommunala bolag saknar oftast organisatorisk kompetens för att
skapa intellektuell egendom av tekniska lösningar. Intressant är att både
exporterande och icke exporterande kommuner ser en rad fördelar med
export av kommunal kunskap, allt från att stärka regionen till att förbättra
kommunen som en attraktiv arbetsgivare samt att internt utveckla
kompetens och skapa nya intäktskällor.
18 Bakgrund : mål , analys och strategier Bakgrund : mål , analys och strategier 19
205
1. Miljöteknik gör det möjligt att samtidigt få ekonomisk tillväxt och en
bra miljö.
2. Miljöteknik är både en sektor i sig, men också del av en generell drivkraft
för företag och organisationer att förbättra sina miljöprestanda.
Inte minst gäller detta för de stora industriföretagen.
3. Det fnns en bred enighet bland de flesta aktörer om vilka de svenska
styrkeområdena är, vikten av samarbete mellan näringsliv, myndigheter
och högskola samt vilka de viktigaste strategiska ansatserna i den
nära framtiden är.
4. Sverige har en styrka när det gäller integrerade systemlösningar och i
sin helhetssyn för goda miljölösningar. Denna styrka bör utvecklas
och förstärkas.
5. Det är viktigt att både öka efterfrågan på och utbudet av god miljöteknik
. Det behövs en fortsatt teknisk utveckling och tillgodogörande
av nya forskningsresultat också inom miljöteknikområdet.
6. Efterfrågan på god miljöteknik bör stimuleras. Staten har en avgörande
funktion för utvecklingen. Staten kan genom styrmedel och incitament
bidra till att ge miljöfrågorna ett tydligare marknadsvärde genom bland
annat standarder, miljökrav vid offentlig upphandling, en utveckling
av teknik- och innovationsupphandling, offensiv användning av offentlig
fnansiering för att stärka den svenska hemmamarknaden, inte
minst genom att skapa fler demonstrations- och referensanläggningar.
Statliga och andra myndigheter bör själva vara starka miljöförebilder.
7. Samverkanslösningar och nya affärsmodeller bör även fortsättningsvis
utvecklas, där samverkan mellan näringsliv, offentlig sektor och
FoU-sektorn är en viktig faktor. Initiativ och stimulans till samarbeten
mellan företag och andra aktörer bör främjas så att förutsättningarna
att ge sig ut på exportmarknaderna ökar.
8. Kommunernas kompetens bör kunna utnyttjas strategiskt för innovations-
och teknikupphandling samt för kommersialisering.
9. Det är viktigt att betona betydelsen av att implementera utländsk
miljöteknik i Sverige, inklusive utländska direktinvesteringar inom
miljöteknikområdet.
Kommunernas kompetens bör kunna utnyttjas strategiskt för innovations-
och teknikupphandling och för kommersialisering.
Samverkan behövs genom att effektivisera och kraftsamla för att hitta
slagkraftiga koncept. Kommersialisering baseras på att Sverige har en
stor potential att generera företagande ur satsningar på FoU inom både
akademi och näringsliv. En kritisk framgångsfaktor i detta är att skapa
bättre förutsättningar och fnansiering genom satsning på behovsmotiverad
forskning, och stöd till pionjärmarknader i samverkan med näringsliv
och samhälle. En annan kritisk framgångsfaktor är att stödja företagen
så att de kan hitta tillräckligt med fnansiering för att klara tiden
mellan produktframtagning och stabil försäljning (»dödens dal«) och
att paketera och marknadsföra varan eller tjänsten på ett sådant sätt att
erbjudandet blir attraktivt på marknaden.
Affärsmodeller, där Sverige behöver skräddarsydda affärsmodeller
för att kunna hantera möjligheter på olika marknader. Sverige kan
utveckla affärsmodeller baserade på vår unika svenska samverkan mellan
näringsliv, myndigheter och högskola, men som i ökad utsträckning
måste anpassas mot småföretag. Det behövs konsortiebildning mellan
mindre företag kring produkt, service och system, plattformar för kommersialisering
samt samverkan med starka kommersiella aktörer som
kan vara motorer vid större systemförsäljningar. Även här behövs insatser
för att synliggöra svensk miljökompetens, bland annat genom att
skapa »skyltfönster« för demoanläggningar i teknisk framkant.
1.5 s lutsatser basera De på regeringens initiativ
och MynDigheternas analyser
Några övergripande slutsatser kan dras från den samlade erfarenhetsmassa
som redan nu kan bedömas från regeringens initiativ, och de
strategiska analyser och utredningar som gjorts av myndigheterna, och
som redovisats ovan.
20 Bakgrund : mål , analys och strategier Bakgrund : mål , analys och strategier 21
206
22 att komma från forskning till marknad att komma från forskning till marknad 23
2.1 f orskning, teknisk De Monstration och kunskapsspri
Dning – öka De och M er fokusera De insatser
2.1.1 forskningsprogram med anknytning till miljöteknik
Regeringens proposition om forskning 2008
Genom den forsknings- och innovationsproposition, Ett lyft för forskning
och innovation (prop. 2008/09:50), som regeringen lagt fram kommer
forskningen med betydelse för miljö och klimat att få förstärkta
resurser. I propositionen föreslår regeringen att stödet för forskning och
innovation ökar med totalt 5 miljarder kronor för perioden 2009–2012.
Strategiska forskningsområden inom teknik förstärks med 650 miljoner
kronor och inom miljö- och klimatforskning med drygt 500 miljoner
kronor. Därutöver görs omfattande ökningar till bland annat forskningsråd
, Vinnova och forskningsinstituten.
I propositionen pekar regeringen ut ett 20-tal strategiska forskningsområden
där forskning bedrivs med hög kvalitet, som kan tillgodose stora
samhällsbehov och som kan stärka svenskt näringsliv. De strategiska forskningsområden
som är av störst betydelse för en hållbar utveckling är teknik
, energi, hållbart nyttjande av naturresurser och havsmiljöforskning.
Energimyndigheten
Energimyndigheten står för den största delen av forskningsanslagen inom
Energiområdet, med ett brett spektrum av olika forskningsprogram. Totalt
57,5 miljoner kronor till 22 olika projekt inom energiinriktad grundforskning.
35 miljoner kronor till forskning om vindkraftens effekter för människa,
samhälle, miljö och djurliv i programmet Vindval för tidsperioden
2008–2012. Programmets målsättning är att underlätta för utbyggnaden
av vindkraft, vilket görs bland annat genom att programmet tar fram
kunskapsunderlag för användning i miljökonsekvensbeskrivningar och
planerings- och tillståndsprocesser vid vindkraftsetablering. Medel går
även till kommunikationsinsatser för att nå ut med resultaten till praktiskt
verksamma aktörer, och till allmänheten.
Små offentliga finanser
Stora offentliga finanser
Internationell marknad
Nationell marknad
Demonstration och goda exempel
Produkt- och affärsutveckling
Innovationer
Forskning och utveckling
f igur 1 p rodukternas värdekedja på de miljödrivna marknaderna
Källa : Nutek , 2004
2 Att komma från forskning till marknad
Det fnns idag en rad statliga och andra aktörer som ger olika typer av
stöd till företag inom miljötekniksektorn. Insatserna inriktas mot olika
delar av produkternas värdekedja (se fgur 1 nedan). Utifrån den tidigare
nämnda rapporten om svensk miljöteknik som ITPS tog fram 2008 kan
man dra slutsatsen att många av de statliga aktörerna i första hand är
inriktade på att ge stöd i de tidiga faserna i produkternas värdekedja,
medan stöd i kommersialiseringsfasen inte är lika vanligt förekommande.
Relativt stora insatser görs av ett flertal aktörer när det gäller stöd till
forskning och utveckling, och i viss mån även till innovationer samt produkt-
och affärsutveckling.
Medan insatserna är betydligt mindre och
görs av färre aktörer när det gäller stöd till demonstrationsanläggningar
och marknadsintroduktion. ITPS pekar även på att insatser för att öka
efterfrågan på de miljödrivna marknaderna inte är särskilt vanligt förekommande
i Sverige. Det statliga stödet till inköp av nya miljöbilar samt
erfarenheter från andra länder visar dock att denna typ av åtgärder kan
få stor effekt.
207
cirka 40 miljoner kronor per år) syftar till att förklara hur energisystemet
fungerar och hur det påverkar och påverkas av människor, teknik, ekonomi
och miljö.
Energimyndigheten initierade 2001 ett klimatpolitiskt forskningsprogram.
För innevarande programperiod (2006–2010) uppgår budgeten till
50 miljoner kronor. Programmet har som övergripande mål att vidga
Sveriges internationella kontaktnät på det klimatpolitiska området, att
bidra med kunskap som hjälper till att föra den internationella klimatpolitiska
processen framåt och att bygga upp internationellt konkurrenskraftiga
forskargrupper på området.
SolEl-programmet är ett tillämpat, nationellt utvecklingsprogram
mellan år 2008–2010 för solcellsystem som samfnansieras av Energimyndigheten
och näringslivet. Programmets budget ligger på cirka
4 miljoner kronor per år.
Programmet Etanol från cellulosa (2007–2010) syftar till att främja
en kostnadseffektiv introduktion av cellulosabaserad etanol på den
svenska drivmedelsmarknaden. Programmets övergripande mål är att
skapa forskningsmässiga resultat, av en sådan kvalitet att projektering av
en demonstrationsanläggning baserad på enzymatisk hydrolys kan
påbörjas efter programmets slut.
Energisystem i vägfordon (2007–2010, totalt 82 miljoner kronor) är
ett program sammanhållande för Energimyndighetens forskningsprojekt
inom området energieffektivare vägfordon. Inom detta program sker
en stor del av den mer långsiktiga fordonsforskningen i Sverige. Exempel
på projekt är; billigare litium jonbatterier, olika typer av hybridsystem,
metoder för att omvandla diesel till vätgas men också mer långsiktig
forskning avseende styrning och reglering och utveckling av förbränningsmotorer
.
Formas
Formas, tillsammans med Vinnova utlyser årligen medel för miljöteknikforskning
inom följande sex svenska styrkeområden: Hållbart samhällsbyggande
, Hållbara transporter, Miljöskyddsteknik, Användning av
Bränsleprogrammet löper från 2007 till 2010 och har en årlig budget
om 40 miljoner kronor. Programmet omfattar forskning om tillförsel och
förädling av biomassa för energiändamål. Verksamheten spänner över
såväl grundläggande forskning som industridrivna utvecklingsprojekt.
Konsortium för Materialteknik och termiska Energiprocesser har ett
program som löper under en fyraårsperiod 2006–2009 och fnansieras
av Energimyndigheten till 39 procent och industrin till 61 procent. Konsortiet
bildades för att främja den industriella utvecklingen av termiska
energiprocesser och verksamheten syftar till att utveckla materialtekniska
lösningar för bättre prestanda, livslängd, tillgänglighet och funktion, för
exempelvis förbränning av inhemska förnybara bränslen.
Programmet Småskalig värmeförsörjning med biobränslen (2007–
2010, 10 miljoner kronor per år). Programmet syftar till att minska hinder
för konvertering från olje- och eluppvärmning till uppvärmning med
bioenergi genom vidareutveckling av konkurrenskraftig småskalig bioenergiteknik
. Även systemlösningar där biobränslen kombineras med
solvärme och värmelager ska vidareutvecklas.
Forskningsprogrammet Turbokraft (2007–2010) avser att stå för en
samordnad satsning på att öka effektiviteten hos termiska turbomaskiner
, vilket har en stor betydelse för den storskaliga elproduktionen.
Programmet Centrum för Energi- och Resurseffektivt Byggande och
Förvaltande, CERBo F, (2007–2009, totalt 130 miljoner kronor) är Sveriges
största forskningssatsning för minskad energianvändning och klimatpåverkan
i bebyggelse. Arbetet kommer att ske i nära samverkan med
bygg- och förvaltningsbranschens intressenter, berörda myndigheter,
högskolor och forskningsinstitut.
Effektivare kyl- och värmepumpssystem är ett tillämpat forskningsoch
utvecklingsprogram för kyl- och värmepumpteknik, med en budget
på totalt 70 miljoner kronor under 2006–2010. Programmet samfnansieras
av berörd industri. Programmets syfte är att ta fram effektivare
värmepumps- och kylteknik som minskar användningen av el och annan
energi och reducerar effekttopparna i kraftsystemet.
Forskningsprogrammet Allmänna energisystemstudier (2006–2010,
24 att komma från forskning till marknad att komma från forskning till marknad 25
208
• nya affärsmodeller, affärslogik och styrmetoder i ett livscykelperspektiv
, till exempel så kallad funktionsförsäljning
• grön upphandling.
Satsningarna inom miljö och energiteknik ska byggas upp successivt
under 2008–2012 och innehåller nysatsningar på cirka 100 miljoner
kronor per år.
Vinnova stöder ett flertal former av starka forsknings- och innovationsmiljöer
inom programmen Vinn Excellence Center, Vinnväxt med flera.
Flera av de centrum som fnansieras inom dessa program har miljö- och
energiteknikrelevans:
• BiMaC Innovation (KTH) fokuserar på utveckling av nya, unika bionanokompositer
och på ett antal centrala aldrig lösta tekniska
problem, vilka har hindrat utvecklingen i skogsindustrisektorn.
• SUS – Centre for Sustainable Communications (KTH) ska bland annat
utveckla metoder och »medierade« tjänster som reella alternativ till
resande och fysiska transporter.
• Chase – Chalmers Antenna Systems Excellence center (Chalmers)
omfattar forskningsområdena antenner, signalbehandling, mobilkommunikation
, beräkningsteknik, medicinsk teknik och biologiska
effekter av elektromagnetisk strålning.
• GigaHertz Centrum (Chalmers) omfattar trådlösa kommunikations och
sensorsystem baserade på högfrekvensteknik, till exempel mobil
telekommunikation och radarteknik.
• Mobile Life Centre (Stockholms universitet) omfattar FoU om mobila
tjänster och IT i vardagslivet.
• iPack Center – Ubiquitous Intelligence in Paper and Packaging (KTH)
ska vara en multidisciplinär forskningsplattform som etablerar
samarbete mellan skogs-, elektronik- och biomedicinindustri inom
områdena intelligenta papper och förpackningar för biomedicinska
tillämpningar.
• Next Generation Innovative Logistics – NGIL (Lunds universitet).
• Centre for ECO2 Vehicle Design (KTH).
biologiska naturresurser, Lätta och avancerade material samt Energi. I
utlysningen välkomnas ansökningar som är systeminriktade, tvärvetenskapliga
och ämnesövergripande, som behandlar samhällsvetenskapliga
aspekter samt avser projekt kopplade till demonstrationsprojekt. Samfnansiering
från näringslivet med 50 procent krävs.
Vinnova
Vinnova satsar på ett brett angreppssätt inom miljö- och energiteknik
och arbetet sker i samspel med Vinnovas övriga kompetensområden och
flera andra myndigheter. Miljöteknikprojekt är välkomna inom följande
breda utlysningar:
• Industriell bioteknik (Bioteknik)
• Branschforskningsprogrammet för skogs- och träindustrin
(Produktframtagning)
• Hållbara och energieffektiva transportsystem (Transport)
• Eureka (främja samarbete mellan företag och forskare i Europa)
• Vinn-Verifering (verifering forskningsresultat med kommersiell
potential)
• Vinn nu (stöd för FoU-baserade företag att förbereda kommersiellt
intressanta utvecklingsprojekt)
• Forska & Väx (stärka och stimulera FoU i små och medelstora företag)
• Eurostars (stödjer marknadsnära FoU-projekt med aktörer från minst
två anslutna länder).
Ren vinst är en programsatsning som syftar till att visa på möjligheter
inom miljö- och energiteknikbranschen. En del av programmet riktas
mot det högteknologiska gränssnittet mellan nanoteknikområdet och
miljö genom programmet Grön Nano. Under 2008–2009 genomförs en
satsning på Klimatsmarta lösningar för industriella tillämpningar.
Dessutom genomförs mindre pilotsatsningar, som:
• små företag får testa och demonstrera miljötillämpningar
26 att komma från forskning till marknad att komma från forskning till marknad 27
209
förutsättningar för miljöteknikens utveckling. Verkets FoU-insatser är
vanligtvis tvärvetenskapliga och styrmedelsorienterade. De pågående
program som har störst anknytning till miljöteknik är:
• Livscykelhänsyn i integrerad produktpolitik (2005–2008). Forsk -
ningsprogrammet Förutsättningar för livscykelhänsyn i integrerad
produktpolitik (FLIPP) visar hur lagar, skatter och miljömärkning
påverkar olika grupper av människor. Programmet ska också ta fram
hållbara system för produktion och konsumtion av varor som gynnar
både företag och miljön.
• Climatools (2006–2009). Forskningsprogrammet Climatools ska ge
berörda aktörer en bättre grund för att ta fram anpassningsstrategier
inför den pågående klimatförändringen.
• Miljöstrategiska verktyg (2003–2008). Forskningsprogrammet Mil -
jöstrategiska verktyg (MIST) ska lyfta fram olika sätt att nå miljökvalitetsmålen
och att studera hur myndigheternas miljöprövningar kan
bli mer effektiva och verkningsfulla.
• Hållbar avfallshantering (2006–2009). Forskningsprogrammet ska
identifera styrmedel och andra strategiska beslut, som gör det möjligt
att fortsätta utvecklingen mot en mer uthållig avfallshantering.
• Hållbar Sanering (2004–2008). Kunskapsprogrammet Hållbar
Sanering är en del av Naturvårdsverkets arbete med att nå miljökvalitetsmålet
Giftfri miljö. Programmet har gett myndigheter, forskare
och företag bidrag för olika aktiviteter i syfte att stärka utvecklingen
och kunskapsspridningen inom området efterbehandling av förorenade
områden. Bedömningar av tekniska metoder för sanering har skett
inom programmet.
2.1.2 Demonstrationsanläggningar och goda exempel
Att skapa nya och förmedla kunskaperna från befntliga demonstrationsprojekt
med god miljöteknik är en viktig åtgärd, som stärker både utbudet
av och efterfrågan på bra miljölösningar. Demonstrationsprojekt kan
fungera som goda exempel, som visar vilka teknologier och praktiska
lösningar som fnns tillgängliga, och vilka positiva miljömässiga och
• Samot – Service and Market Oriented Transport Research Group
(Karlstads universitet) ska utveckla kollektivtrafken genom en
specifk satsning på tjänsteutveckling.
Mistra
ProEnviro är en satsning på innovativa forskningsidéer för miljöanpassad
produktframtagning och stärkt konkurrenskraft hos små och medelstora
företag. Projekten ska ske i samarbete mellan industri och högskola,
universitet eller forskningsinstitut. ProEnviro omfattar totalt 60 miljoner
kronor och pågår till och med 2010. Mistra fnansierar större forskningsprogram
inom miljöområdet med årliga bidrag på 5–10 miljoner
kronor. Bland programmen fnns för närvarande cirka 10 program men
inriktning mot nya miljötekniska lösningar, exempelvis nya metoder för
antifouling av båtbottnar, domesticeruing av nyttiga mikroorganismer,
och olika aspekter av bioraffnering.
Med programmet Urban Future vill Mistra etablera ett svenskt världsledande
centrum för hållbar stadsutveckling.
Enligt planerna ska ett
framtida Mistra Center for Urban Future startas i januari år 2010, med
en fnansiering på cirka 15 miljoner kronor per år för de första två åren,
medan den årliga fnansieringen för två följande fyraårsperioder kan
vara upp till 15 miljoner kronor.
Projekt inom Mistras program Idéstöd ska bidra till att förverkliga
nyskapande forskningsprojekt med stor potential för en bättre miljö. Ett
idéstödsprojekt ska ha starka inslag av djärvhet, originalitet och kreativitet
. Även om inte denna utlysning exklusivt handlar om miljöteknik, har
sådana projekt varit vanligt förekommande. Ett aktuellt intressant exempel
är framtagande av en fjärrstyrd mikro-ubåt, som skulle kunna ta sig
ned till otillgängliga platser som Vostoksjön i Antarktis ismassor eller
otillgängliga grottsystem.
Naturvårdsverket
Naturvårdsverket fnansierar forskningsprogram inom miljöområdet
(med en årlig budget på cirka 80 miljoner kronor), som påverkar eller ger
28 att komma från forskning till marknad att komma från forskning till marknad 29
210
2.2 t eknikplattfor Mar och teknikutveckling
2.2.1 t eknikplattformar
Teknikplattformar sammanför forskare, näringsliv, fnansinstitut,
beslutsfattare och andra berörda parter för att skapa en långsiktig vision
av forskningsbehoven och framtida marknadsutvecklingar. Inom europeisk
forskningspolitik spelar teknikplattformar i dag en viktig roll för
att anpassa forskningen till industrins krav så att teknologierna kan kommersialiseras
med en hög grad av industriell relevans. Det fnns mer än
30 teknikplattformar, de flesta med en tydlig relevans för miljöteknikområdet
; skogsteknik, bränsleceller, solceller, vattenförsörjning och
reningsteknik, med flera. Sverige är representerad i drygt hälften av alla
plattformar, och har en omfattande representation i bland andra Forest
based sector TP (Forestry) och European Biofuels TP (Biofuels).
Sverige hade en starkt drivande roll när Skogsplattformen, The Forestbased
Sector Technology Platform, etablerades 2004. Idag deltar 27 länder
och tillsammans har man tagit fram en strategisk forskningsagenda
för skogssektorn. Plattformen har en egen organisation och konferenser
och seminarier arrangeras årligen.
Ett europeiskt samarbete i form av en JTI, Joint Technology Initiative,
för forskning och demonstration inom vätgas- och bränslecellstekniken
lanserades i oktober 2008. JTI:n ska ledas av europeisk industri, men
även universitet och representanter från regioner och medlemsstater har
inflytande. Målet är att vätgas- och bränslecellsteknik ska vara kommersiellt
i Europa 2010–2020.
2.2.2 v erifering av miljöteknik
Principen bakom verifering av miljöteknik (Environmental Technology
Verifcation, ETV) är att förse användare av miljöteknologi med pålitlig
information om hur nya miljöteknologier fungerar och deras eventuella
miljöpåverkan. Tanken är att på detta sätt påskynda marknadens acceptans
och därmed införandet av miljövänliga teknologier. ETV-systemet
kan öka tryggheten hos kund genom att erbjuda en tredjeparts säkerhet.
ekonomiska effekter de har. Utan tillgång till demonstrationsanläggningar
på hemmamarknaden, har miljöteknikföretagen svårt att få
internationella genomslag.
Spridning av information om befntliga demonstrationsprojekt och
goda exempel är ett område där Sverige har omfattande erfarenheter.
Många myndigheter och branschorganisationer arbetar i dag med detta.
Regeringen fortsätter att driva på denna utveckling genom att under
2008 ha gett Delegationen för hållbara städer i uppdrag att identifera
och sprida kunskap om goda exempel inom sitt område.
Swentec har fått i uppdrag av regeringen att organisera en nationell
karta över demonstrations- och referensanläggningar inom miljöteknik.
Denna nationella satsning kommer vara en plattform för samverkan mellan
alla svenska aktörer inom svensk miljöteknik. Denna karta kommer
att gälla all miljöteknik och ha både ett system- och produktfokus. Fokus
kommer framför allt att ligga på att åstadkomma affärer och målet är att
berörda företags säljorganisationer ska vara engagerade i besöken på
referensanläggningarna.
Konceptet bygger på samverkan med andra
aktörer såsom regionerna för utbyte av information och praktisk hantering
av besöken.
Nya pilot- och demonstrationsläggningar måste också skapas. Pilot och
demonstrationsprojekt är mitt i värdekedjan från FoU-insats till fullskaligt
marknadsupptag, och bygger alltså en brygga mellan innovationsinsatser
och en storskalig implementering av god miljöteknik. Regeringen
fnansierar ett antal strategiska insatser som syftar till att skapa
demonstration av ny miljöteknik, främst då inom områdena energi- och
fordonsteknik, förnybar energiförsörjning, andra generationens biodrivmedel
, nya hållbara stadsdelar och innovativ produktutveckling. Dessa
initiativ beskrivs närmare i andra delar av avsnitten 2–4.
30 att komma från forskning till marknad att komma från forskning till marknad 31
211
• Certifering av produkter och ledningssystem. SP-koncernen har
en omfattande certifering som sträcker sig över många branscher,
produkter och teknikområden. SP Certifering utfärdar certifkat och
typgodkännanden enligt en lång rad standarder. SITAC är ett certiferingsorgan
för produkter och personer i Sverige inom bygg-, installations-
och anläggningsområdet, med möjlighet att assistera företag
såväl inom landet som i övriga Europa.
IVL Svenska Miljöinstitutet
IVL Svenska Miljöinstitutet är ett fristående och icke vinstdrivande
forskningsinstitut som sedan 1966 arbetat med lösningar på miljöproblem
i samhället och hos företag. IVL har en partssammansatt styrelse
där näringslivet utser hälften av ledamöterna och regeringen hälften. IVL
har cirka 170 medarbetare varav 26 procent har forskarutbildning och 63
procent har civilingenjörs- eller annan akademisk utbildning. IVL arbetar
med klimat och energi, hållbart samhällsbyggande, luft och transporter
, hållbar produktion, produkter och avfall samt vatten.
IVL leder det av EU-kommissionen fnansierade projektet The EU-China
CDM Facilitation Project som är EU:s största kapacitetsuppbyggnadsprojekt
i Kina. Projektet utförs under perioden 2007–2010 i samarbete
med Kinas ledande forskningsinstitut och centrala myndigheter inom
klimatområdet samt framstående CDM-experter i Europa.
2.2.4 Miljöteknik från högteknologiska framtidsbranscher:
it , bio-, rymd- och nanoteknik
Gemensamt för dessa framtidsbranscher är att de är kunskapsintensiva
branscher, som Sverige och andra medlemsstater satsar på, nationellt och
regionalt. De är också generella främjande (enabling) teknologier, som
delvis redan har, men i ännu större utsträckning skulle kunna leda till,
betydande miljövinster i många samhällssektorer. Gemensamt för dem
är också att på dessa områden har Sverige en framskjuten position, och
branscherna har betydande andelar av svensk industri och sysselsättning.
IT-teknologi inklusive telekom-lösningar kan skapa viktiga verktyg för
Det är positivt att metoder och tekniker granskas och utvärderas med
avseende på miljöprestanda. Det fnns dock en risk för att införande av
ETV-system på EU-nivån skapar inträdeshinder för nya teknologier och
nya företag.
Sverige deltar via Svenska Miljöinstitutet IVL som en aktiv part i ETVprojektet
TRITECH. Projektet löper 2006-2009, och fnansieras av EU:s
LIFE-program. Projektet syftar till att utveckla metoder för att engagera
olika företag och andra aktörer att testa och verifera miljöteknik, och att
testa 15–20 teknologier inom tre områden: sanering av förorenad mark,
energi och avloppsvattenbehandling.
2.2.3 t ekniska forskningsinstitut
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
SP är en koncern av forskningsinstitut för tillämpad teknisk forskning.
SP har många insatsområden med anknytning till miljöteknik. SP stöder
utvecklingen av hållbara energisystem, till exempel genom forskning och
utvärdering som syftar till effektivare energianvändning i byggnader och
industrier.
SP deltar också i utvecklingen av effektivare och mera klimatneutrala
framtida energilösningar, med energiomvandling, energi ur
avfall och förnybar energi. Viktiga kompetensområden är:
• Klustret Waste Refnery syftar till att systematiskt utvärdera, utveckla,
demonstrera och integrera olika tekniker för effektiv energi- och
resursutvinning av avfall. Fokus ligger på systemanalys samt teknikutveckling
av termisk och biologisk konvertering av avfall till energi och
materialprodukter.
• SP Energiteknik ansvarar för Heat Pump Centre (HPC) , ett internationellt
informationscentrum som ska främja utvecklingen av värmepumpande
tekniker. Medlemmar från 11 länder, däribland USA och
Japan, är engagerade i programmet. HPC:s uppgift är att föra ut information
för att på så sätt initiera forskning och skynda på den tekniska
utvecklingen av värmepumpar och kylteknik.
32 att komma från forskning till marknad att komma från forskning till marknad 33
212
till exempel för metoder att rena utsläpp eller sanera föreorenad mark.
Inom industrier som exempelvis pappers- och massa, livsmedel, foder,
textil och läkemedel kan bioteknik öka processutbytet, minska energiåtgången
och avfallsmängder.
Regeringen har målet att Sverige ska bli ett av världens fem bästa
bioteknikländer, genom förstärkt immaterialrätt, bättre koppling mellan
forskning och riskkapital, och förstärkt samarbete mellan forskning,
industri, högskola och hälso- och sjukvården samt mer omfattande deltagande
i internationella program. Kopplingen bioteknik – miljöteknik
fnns på ett antal områden, till exempel sanering av förorenad mark med
hjälp av mikroorganismer, vattenrening med biologiska metoder, tilllämpningen
av bioteknik för mer miljöanpassade industriella produktionsprocesser
, bioteknik för produktion av förnybara bränslen och energibärare
. Ett antal tillämpade forskningsprogram fnns, fnansierade av
Mistra, Formas och Vinnova.
Rymdteknik kan också bidra till att främja och skapa god miljöteknik.
Utan satellitdata skulle vi ha en betydligt sämre översikt av tillståndet för
klimatet och miljön. Sverige är långt framme när det gäller utveckling av
fjärranalystillämpningar, och bidrar också med data genom den svenska
miljösatelliten o din. Storskaliga miljöproblem kräver nya övervakningsmetoder
, därför är satellitbaserade system som GMES – o bservationssystem
för global miljöövervakning och säkerhet viktiga. Under 2008
lanserades Saccess, en unik satellitbildsdatabas med satellitbilder över
Sverige som uppdateras med nya rikstäckande bilder. Saccess kan användas
för att studera landskapsförändringar inom till exempel jord- och
skogsbruk, miljöanalys och planering. Informationen är enkelt åtkomlig
via Internet. Saccess väntas ge upphov till nya tekniker, användningsområden
och nya företag. Flera svenska miljömyndigheter använder satellitdata
operativt. Sedan början av 2000-talet har svenska Skogsstyrelsen
årligen använt satellitbilder för att följa upp skogsavverkningar vilket har
effektiviserat deras uppföljning avsevärt och fått internationellt intresse.
Naturvårdsverket karterar all skyddad skog med satellitbilder för en
enhetlig beskrivning av innehållet.
att minska miljöbelastningen och i stället skapa miljönytta i andra sektorer
. Det fnns en mängd innovativa IT- och telekomlösningar som minskar
miljöbelastningen inom en rad områden i samhället. Lösningar som
kan ersätta fysiska resor, effektivisera och optimera transporter och
möten, bättre styra och reglera processer inom industrin och spara energi
och andra resurser inom boende och byggande. Miljöteknik inom ITbranschen
handlar också om att göra den egna branschen mer miljöanpassad
genom att minska sina produkters miljöpåverkan, bland annat
arbete för att minska energiåtgången. Återvinning av IT-produkter är ett
annat område där det görs insatser.
I regeringskansliets nationella förstudie
om IT för miljön från 2008 föreslås insatser när det gäller den
offentliga sektorns egen IT-användning, intelligenta transporter, samt
IT som en del av den hållbara staden.
Den svenska IT- och telekomindustrin har på branschnivå startat upp
det gemensamma projektet Grön IT, som bland annat ska utveckla ett
verktyg för hur man för in grön IT i den egna verksamheten. Energimyndigheten
arbetar med att en förbättrad energistatistik, där energianvändningen
hos IT-utrustning är en viktig del. KTH:s Centre of Excellence for
Sustainable Communications ska utveckla innovativa tillämpningar av
medie- och kommunikationsteknik som bidrar till en hållbar utveckling,
där nya användarbaserade tjänster, produkter, miljöer, affärsmodeller,
metoder och verktyg ska underlätta och möjliggöra samarbete mellan
människor som befnner sig på olika platser. Miljöstyrningsrådet utvecklar
idag upphandlingskriterier för IT-produkter. Ett arbete pågår för att
skapa kriterier för telekomprodukter. Vinnova har nyligen fått ett regeringsuppdrag
om grön IT, se avsnitt 1.
Bioteknik är en bred grupp av tekniker som bygger på att använda
organismer, delar av organismer eller biokemiska produkter som till
exempel enzymer för tekniska syften. Sverige har för närvarande den
fjärde största bioteknikindustrin i Europa (på nionde plats globalt) och
har fler företag per capita inom området än någon annan nation. Totalt
sysselsätter läkemedels- och bioteknikbranschen cirka 50 000 personer i
Sverige. Bioteknik kan användas direkt för miljösyften (miljöbioteknik),
34 att komma från forskning till marknad att komma från forskning till marknad 35
213
i storleksordning nanometerområdet – kan dock i vissa fall ha negativa
aspekter för miljö och hälsa – denna problemställning bevakas i
Sverige av Kemikalieinspektionen.
Vinnova har tidigare fnansierat FoU inom nanoområdet inom ett
antal program, såsom till exempel BioNanoIT och Mikro- och nanosystem.
Nanoteknik har också ingått som en naturlig del inom Vinnova-satsningar
som till exempel Designade material och Vinn Excellence Center. Vinnova
har i maj 2008 påbörjat fnansieringen av området Grön Nano – Nano -
teknik till nytta för miljöområdet.
2.3 k o MMersialisering och Markna Dsupptag
Det handlar både om att hjälpa till att vidareutveckla själva idéerna, vare
sig det handlar om produktutveckling eller att utveckla bredare miljötekniklösningar
, samt att stödja med fnansiering för företagens utveckling
och expansion. Dessa två processer är tätt knutna till varandra.
2.3.1 Den offentliga stödstrukturen
Det fnns ett antal större offentliga aktörer som bistår med fnansiering i
sådd, uppstarts- och tillväxtfaserna för miljöteknikföretag, på en rad olika
sätt. De är främst Almi Företagspartner, Industrifonden, Innovationsbron
, Nutek och Vinnova. Dessa aktörers stöd och roller beskrivs närmare
i avsnittet 3.2.1 Offentlig fnansiering av de tidiga faserna. En del av den
tidiga fnansieringen kanaliseras också på ett naturligt sätt via inkubatorerna
.
2.3.2 f ånga upp idéer och starta företag
En majoritet av de svenska inkubatorerna är knutna till universitet och
högskolor. Innovationsbron är en mycket viktig aktör inom inkubatorområdet
i Sverige, och stöttar/driver 19 inkubatorer inom det nationella
inkubatorprogrammet. De flesta inkubatorer har hittills inte en särskild
profl mot miljöteknik, men på senare tid har proflering inom miljöteknik
Ett annat exempel på de stora miljövinster som fjärranalys kan leda
till är användningen av satellitbilder i den svenska isbrytartjänsten. Bilderna
visar det aktuella isläget och därmed bästa vägen för isbrytarna.
Genom denna teknik har isbrytarna minskat bränsleförbrukningen med
10–20 procent, bränslekostnaderna med 1,1–2,0 miljoner kronor, utsläp -
pen av No x med 30–70 ton och utsläppen av S o 2 med 1,2–2,5 ton. Alla de
fartyg som drar nytta av isbrytartjänsten reducerar sin bränsleförbrukning
på motsvarande sätt.
Inom rymdverksamheten utvecklas nya tekniska lösningar för energi,
material och sensorer, som i många fall har miljörelevans. Svenska företag
arbetar också med att göra rymdverksamheten mer miljövänlig, till
exempel genom att utveckla ett miljövänligt bränsle för styrning av satelliter
och raketer. Flera länder har visat intresse för det gröna bränslet.
Ytterligare en aspekt av rymdverksamhetens koppling till miljöteknik
är den utveckling som görs för bemannade rymdfärder och permanenta
bosättningar utanför jorden. Där ingår arbete med så kallad »life support«
(tillgång till luft, vatten och mat). Det omfattar till exempel kretslopp med
en hög grad av slutenhet där till exempel vatten är en dyrbar resurs som
måste återvinnas. Detta är teknik som även kommer till nytta i arbetet
med hållbara städer på jorden. Projektet HabLab på Chalmers tekniska
högskola ska utveckla lokala kretsloppsanpassade VA-lösningar, självreparerande
väggar och nya teknologier för dagsljusinsläpp i byggnader,
allt som miljöteknisk spin-off från rymdteknik.
Nanoteknik – att skapa strukturer i nanometerskalan – är inte ett lika
utvecklat teknikområde som de tre ovan. Svensk nanovetenskaplig och
nanoteknisk forskning håller dock hög internationell nivå inom ett antal
områden. Det svenska innovationssystemet kring nanotekniska applikationer
är ännu i sin uppbyggnadsfas. Det fnns redan idag en stor potential
för miljöområdet där nanoteknik kan skapa nya möjligheter. Som exempel
kan nämnas förnybar och uthållig energitillförsel från sol, vind och
bioenergi, rening av luft och utsläpp till vatten, sanering av mark, minskad
energiförbrukning i olika applikationer och minskade utsläpp från
förbränningsmotorer. Nanoteknik – i synnerhet användning av partiklar
36 att komma från forskning till marknad att komma från forskning till marknad 37
214
med en kommersiellt gångbar miljöinnovation som minskar miljöbelastningen
. Av den totala stipendiesumman på 350 000 kronor per år får
de bidrag som går till fnal, vilket är de 10 till 15 bästa, ett utvecklingsstipendium
på 10 000 kronor. En stor andel av miljöinnovationerna som
deltar i tävlingen är energirelaterade.
2.3.4 a ffärsängelnätverk
En affärsängel kan defnieras som en privatperson som investerar kapital
i och tillför affärsmässig kunskap till onoterade tillväxtföretag med vilka
de inte har en familjeanknytning. En del av affärsänglarna i Sverige är
delaktiga i något av de affärsängelnätverk som fnns i Sverige. Enligt
studien Affärsängelnätverkens aktiviteter 2007 från SVCA spelar nätverken
en allt viktigare roll i arbetet med att matcha entreprenörer som
söker kapital med affärsänglar som söker intressanta projekt att investera
i. Studie visar också att 54 procent av affärsänglarna är intresserade av
Cleantech som investeringsområde.
2.4 s lutsatser och rekoMMenD ationer
Integrerade stöd- och fnansieringssystem för hela värdekedjan/
produktutvecklingskedjan
Det svenska innovationssystemet för miljöteknik har idag en obalans som
består i svårigheter för företagen att få fnansiering i mitten eller de senare
faserna i värdekedjan. Detta är inte enbart ett svenskt fenomen.
En slutsats av både svenska och andra europeiska erfarenheter är att
det behövs bättre former för fnansiering och andra stödstrukturer för att
skapa fnansiering av verksamheter som befnner sig mitt i värdekedjan/
produktutvecklingskedjan – mitt emellan FoU-insatser och storskalig
internationell kommersialisering. Stöd och fnansiering behövs för att
skapa pilot- och demonstrationsanläggningar, och också för marknadsintroduktion
av miljöanpassade varor och tjänster. ö kat stöd behövs också
för att öka efterfrågan på de miljödrivna marknaderna och för att skapa
blivit vanligare. Det fnns ett drygt fyrtiotal inkubatorer i Sverige varav
13 stycken har uttalat att de har fokus på miljö och miljöfrågor, till exempel
Swedish Cleantech Incubators. Flera svenska myndigheter har medel
för inkubatorsverksamhet:
• Nutek har cirka 10 miljoner kronor under 2009, för att stödja en satsning
på privata företagsinkubatorer, som ett komplement till de
offentliga dito.
• Vinnova har sedan 2003 genomfört ett program för att stödja utvecklandet
av högkvalitativa inkubatorer i Sverige, bland annat inom programmet
Vinnkubator, under senare år med en budget på cirka 150
miljoner kronor. Programmet har utvärderats vid flera tillfällen av
internationell expertis, med goda betyg.
• En annan satsning för att ytterligare vidareutveckla svenska inkubatorer
är Nyckelaktörsprogrammet, som startades under 2006, med en
budget på 25 miljoner kronor per år.
Programmet syftar till att utveckla
kompetens, metoder, processer och strukturer för att göra nyckelaktörer
i det svenska innovationssystemet mer professionella i sina roller
när det gäller samverkan mellan forskningsaktörer, företag och andra
aktörer i det omgivande samhället samt nyttiggörande av kunskaper
och kommersialisering av forskningsresultat.
Regeringen har avsatt 75 miljoner kronor till sju universitet och högskolor
som ska starta så kallade innovationskontor där forskare ska få hjälp
med att ta patent och hitta riskkapital.
2.3.3 Miljötekniktävlingar
Venture Cup är en affärsplanstävling som startades 1998. Sedan starten
har totalt 8 605 affärsidéer deltagit. Energimyndigheten är nationell
partner till Venture Cup. Cirka 5 procent av idéerna i Venture Cup har
energirelevans.
Miljöinnovation arrangerades för tionde gången under våren 2008,
och drivs av region Halland, med fnansiellt stöd av bland annat Nutek,
Vinnova, Energimyndigheten och Swentec. Tävlingen är öppen för alla
38 att komma från forskning till marknad att komma från forskning till marknad 39
215
målgrupper och också skapa goda referenser för företagen och andra
aktörer. Det som Swentec och andra aktörer gör för att lyfta fram demonstrationsanläggningar
och goda exempel bör kunna berika europeiska
kunskaps- och informationskällor, framför allt EU-organs webbplatser,
databaser och kunskapssammanställningar. I detta sammanhang är det
viktigt att informationen är lätt att hitta, ingår i ett överskådligt sammanhang
och fnns i datorsystem som upplevs som användarvänliga.
s ystem för »environmental t echnology verifcation«
Det är positivt att metoder och tekniker granskas och utvärderas med
avseende på miljöprestanda. Det fnns dock en risk för att införande av
ETV-system på EU-nivån skapar inträdeshinder för nya teknologier och
nya företag. I synnerhet gäller detta små och medelstora företag, även om
ETV-systemet är ett frivilligt åtagande. Det är inte heller uppenbart vilka
positiva effekter ett europeiskt ETV-system skulle tillföra, utöver liknade
system som redan fnns, som till exempel dagens EPD-system. Ett europeiskt
ETV-systems mervärde utöver existerande system, och dess effekter
på de mindre företagen bör noga analyseras.
Ny miljöteknik från högteknologiska framtidsbranscher:
IT, bio-, rymd- och nanoteknik
Det fnns flera skäl som talar för att tillse att teknikutveckling från dessa
kunskapsintensiva nya teknikområden dels i ökad utsträckning kan bidra
till att skapa ny miljöteknik, dels att den miljöteknik som redan fnns
inom dessa områden synliggörs bättre. En möjlighet skulle kunna vara
att genomföra en förstudie hur »miljö-spinnoff« från dessa framtidsbranscher
kan främjas. Ett annat steg för att stödja förslaget skulle kunna
vara att arrangera ett ETAP Forum i Sverige, med temat »Vad kan avancerade
teknologilösningar från andra områden göra för miljöteknikområdet«.
mötesplatser och arenor för kontakter mellan företag, kunder och fnansiärer
av olika slag.
En andra slutsats är att utveckling av stöd- och fnansieringssystem
både på nationell och gemenskapsnivå bör vägledas av möjligheten att
skapa ett system där hela stöd- och fnansieringskedjan hänger ihop utan
besvärande glapp och diskrepanser, så att fnansiering av FoU, efterföljs
av fnansiering av demoanläggningar mitt i värdekedjan och andra fnansierings-
och stödformer för nationell och global kommersialisering.
En tredje slutsats är att mångfalden av aktörer, stödinsatser och fnansieringsformer
är svåröverskådlig, i synnerhet för små och medelstora
företag.
Därför behövs insatser för information, utbildning och nya samverkansformer
mellan företagsstödjare för att åstadkomma lätta sökvägar
eller enkla ingångar i systemen (»No wrong door« – se slutsatser
och rekommendationer i avsnitt 3).
Demonstrationsanläggningar och »best-practice examples«
inom miljöteknik
Det fnns ett behov att synliggöra alla olika demonstrationsanläggningar
av miljöteknik som fnns redan nu och är på väg att realiseras inom kort i
Sverige, för att öka intresset från och tillgängligheten för både utländska
och inhemska intressenter. Naturvårdsverket arbetar med spridningen
av goda projektresultat och verksamheter från LIFE, nationella investeringsprogram
och goda miljölösningar. Delegationen för Hållbara städer
ska arbeta med goda exempel som rör hållbara stadsdelar. Swentec har
fått i uppdrag av regeringen att organisera en nationell karta över demonstrations-
och referensanläggningar inom miljöteknikområdet. ö kad tillgänglighet
och synlighet av miljötekniklösningar i ett praktiskt sammanhang
skulle förbättra informationsutbyte mellan medlemsstaterna, öka
medvetenheten inom näringslivet och för upphandlare inom offentlig
sektor och allmänheten om miljöteknikens ekonomiska och miljömässiga
potential, samt gynna spridningen av svensk miljöteknik internationellt.
Webbaserade verktyg skulle förhållandevis resurseffektivt kunna visa
upp hållbara tekniklösningar på miljöproblemen, som kan nå många
40 att komma från forskning till marknad att komma från forskning till marknad 41
216
42 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 43
effektiviserar energianvändningen. Företagen åtar sig också att under
programtiden genomföra eleffektiviserande åtgärder som har en återbetalningstid
som understiger tre år. I januari 2007 deltog 117 företag i
programmet. Totalt använder företagen cirka 30 TWh el per år i sina tillverkningsprocesser
, vilket innebär att de genom programmet får en total
skattenedsättning på cirka 150 miljoner kronor per år. Det fnns möjlighet
för fler företag att ansluta sig fram till och med år 2009.
Utvärderingar som gjorts prognostiserar en total effektivisering på
drygt 1 TWh el per år till en total investeringskostnad om drygt 1 miljard
kronor. Ungefär hälften av eleffektiviseringen återfnns inom produktionsprocesserna
och den andra hälften inom hjälpsystem som till exempel
pumpar, fläktar och övriga motordrifter. Åtgärderna har ofta en
mycket kort återbetalningstid. Utöver de ovan beskrivna åtgärderna ska
PFE-företagen även ta hänsyn till livscykelkostnaden (LCC) vid inköp av
elkrävande utrustning och vid projekteringar, ändringar och renoveringar.
Detta kommer att innebära ytterligare effektiviseringar under de kvarvarande
tre åren i programmet.
3.1.3 ekodesigndirektivet
Ekodesigndirektivet för energianvändande produkter antogs av EU år
2005 och omfattar produkter som behöver energi för att fungera. Direktivet
är ett ramdirektiv som innebär att tillverkare av energianvändande
produkter redan under produktutvecklingsprocessen måste vidta åtgärder
för att minska produktens energiförbrukning och påverkan på miljön
. Några specifka krav eller övergripande mål för energibesparing för
de enskilda produkterna fnns ännu inte, men fokus ligger på produktens
energianvändning och annan miljöpåverkan under hela livscykeln – från
utvinning av råvaror till skrotning. Uppskattningsvis bestäms 80 procent
av produktens totala miljöpåverkan under produktutvecklingsfasen.
I Sverige trädde lagen om ekodesign i kraft 1 maj 2008. Arbete pågår
inom EU med att ta fram produktkrav och Sverige representeras av Energimyndigheten
som samlar in synpunkter på förslag till produktkrav, både
från andra myndigheter och från branschorganisationer, industriföretag,
3 Förbättrade villkor och förutsättningar för
miljöteknikmarknaden
Att skapa allt bättre förutsättningar för utvecklingen av miljöteknikmarknaden
kräver åtgärder inom ett antal områden. Miljöteknikutvecklingen
drivs framåt framförallt av efterfrågan, som i sin tur kan ökas av
en rad olika styrmedel, ekonomiska och andra styrmedel. Politiska mål
och mål för miljöprestanda hos varor, processer och tjänster är också en
viktig drivkraft. För att marknaden och miljöteknikföretagen ska utvecklas
behövs också fnansiering, för alla delar av värdekedjan.
Samverkan
mellan grupper av företag, och mellan företag, myndigheter och högskola
kan också skapa goda förutsättningar för att främja miljöteknikförtagandet
och öka utbudet av god miljöteknik.
3.1 p restan Da Mål
3.1.1 Defnition av performance t argets (prestandamål) som begrepp
Miljöprestandamål för Performance Targets är ett viktigt instrument i
miljöpolitiken, som också är teknikdrivande. Sverige har deltagit i arbetet
med att defniera Performance Targets-begreppet utifrån ett ETAPperspektiv
. Chalmers och Göteborgs Universitet har varit värd för en
inledande workshop i oktober 2004, och har sedan deltagit i två EU projekt
, PT-PR o (om Performance Targets för processer) och PT-PIL o T
(fram tagande av 2 pilot-PTs).
3.1.2 p rogrammet för energi-effektivisering ( pfe )
Den tillverkande industrin, som tidigare haft nollskattesats på den el som
används i tillverkningsprocesserna, har fått en möjlighet att undvika en
extra elskatt på 0,5 öre/kWh, om man deltar i PFE, som är ett femårigt
program för energieffektivisering. Företaget åtar sig att under de två första
åren införa ett energiledningssystem och genomföra en energikartläggning
för att analysera företagets potential att vidta åtgärder som
217
inom gemensamma ramar, där kretsloppstänkandet, låg energiförbrukning
och egen produktion av energi ingick.
Resultatet blev ett område med många parker och gröna stråk. Man
satsade på snabba och attraktiva kollektivtrafkmedel, bilpool och vackra
cykelstråk. Man använde förnybara bränslen där det gick. För att sänka
uppvärmningskostnaderna satsade man på effektiv energianvändning
och att återanvända avloppsvattnets spillvärme. Man använde ny teknik
för att spara vatten och rena avlopp och erbjuda effektiva sopsorteringssystem
för att kunna återvinna så mycket material och energi som möjligt.
• Miljöbelastningen är 30–40 procent mindre än en typisk stadsdel från
90-talet.
• Bilanvändandet är 14 procent mindre än i jämförbara stadsdelar i
Stockholm.
• Vattenanvändningen är 150 l/person och dag, jämfört med 200 l/person
och dag i övriga Stockholm.
• När Sjöstaden är färdigbyggd kommer den att producera hälften av sin
energi.
Hammarby sjöstad har väckt mycket stor internationell uppmärksamhet
och besöks årligen av över 12 000 branschföreträdare och beslutsfattare
från hela världen. Sjöstaden har också fungerat som ett »skyltfönster«
och demonstrationsanläggning för svensk miljöteknik, och varit viktig
för flera företags miljöteknikförsäljning.
3.1.5 b ygga bo-dialogen
Bygga Bo-dialogen, är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner,
myndigheter och regering. Genom frivilliga åtaganden inom Bygga Bodialogen
vill aktörerna i näringslivet nå längre än lagar och regler. Det
gemensamma målet är att före 2025 – inom en generation – nå en hållbar
bygg- och fastighetssektor främst inom tre prioriterade områden; hälsosam
innemiljö, effektiv energianvändning och effektiv resursanvändning. De
44 aktörer som idag medverkar i Bygga Bo-dialogen är företag och myndigheter
inom bygg- och fastighetssektorn, företag som på olika sätt har
importörer samt andra som berörs. Lagen är ett incitament för att få
producenter att satsa på energieffektivisering och syftar till att påskynda
introduktionen av ny teknik och energieffektivisering.
3.1.4 Miljöanpassat byggande
Byggsektorns kretsloppsråd och Miljöstyrningsrådet har påbörjat ett
samarbete om att ta fram ett program med nationella riktlinjer för miljöanpassat
byggande. I programmet ska en lägsta miljönivå sättas som
talar om vilka krav olika aktörer ska kunna ställa på varandra och vad
konsumenter kan förvänta sig vad gäller miljöanpassning. Centralt i
programmet blir förslag till miljökrav som kan ställas vid upphandling
inför nybyggnad av bostäder. Dessa kommer att remissbehandlas via
Miljöstyrningsrådets upphandlingsarbete.
Byggsektorns InnovationsCentrum – BIC
BIC är en förening som arbetar med att utveckla byggsektorn genom att
skapa förutsättningar för och driva innovationsprocesser.
Detta innebär
skapande av nya produkter, processer, tjänster och system som är bärkraftiga
på en konkurrensutsatt marknad. Arbetet sker med hjälp av
såväl grundläggande som tillämpad forskning och utveckling samt
genom implementering i form av pilotprojekt, information, utbildning,
standardisering, rekommendationer, fortsatt förbättring och så vidare.
Medlemskretsen omfattar byggherrar, förvaltare, projektörer, entreprenörer
och leverantörer samt forskande enheter och myndigheter. Ungefär
en tredjedel av verksamheten är miljöteknikrelaterad, främst då kopplad
till energifrågor.
Goda exempel: Hammarby sjöstad
Den nya stadsdelen Hammarby sjöstad i Stockholm har visat hur en
stadsdel kan byggas med väsentligt lägre miljöpåverkan än vanligt för
nybyggda stadsdelar. Det sätt sjöstaden planerades på är unikt, och var
nyckeln till att projektet blev en så stor framgång. När stadsdelen byggdes
uppmuntrade Stockholms stad byggherrarna att hitta egna lösningar
44 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 45
218
programmet handlar om drivkrafter och hinder för miljödriven tillväxt.
Där stöds projekt som syftar till att öka kunskaperna om vilka åtgärder
som behövs för att underlätta för mindre företag att lyckas på de miljödrivna
marknaderna
3.2 Mobilisering av finansiella resurser
Tillgång till fnansiering är en grundläggande förutsättning för att starta
och vidareutveckla företag såväl i miljötekniksektorn som i andra sektorer
. Ett gott företagsklimat och tydliga spelregler är andra viktiga positiva
förutsättningar. Ett vanligt problem är fortfarande fnansiering, särskilt
i de tidiga faserna av ett företags utveckling.
ö kade resurser har gjorts tillgängliga längs hela värdekedjan, från
forskning och utveckling över pilot- och demonstrationsprojekt till lokal
och global kommersialisering. Dessa åtgärder ges idag skarpare fokus på
att stödja utveckling och kommersialisering av produkter och tjänster
som kan skapa hållbarhet – i synnerhet inom klimat- och energiområdet
– och också bidra till ekonomisk tillväxt. Finansiering av utveckling och
underhåll av byggnader, anläggningar och infrastruktur styrs alltmer
mot att också åstadkomma positiva miljöeffekter och minska energiförbrukning
, resursåtgång och utsläpp av växthusgaser.
3.2.1 o ffentlig fnansiering i de tidiga faserna
Det fnns ett antal större offentliga aktörer som bistår med fnansiering
i sådd, uppstarts- och tillväxtfaserna för miljöteknikföretag, på en rad
olika sätt. En del av den tidiga fnansieringen kanaliseras på ett naturligt
sätt via inkubatorerna.
Industrifonden bildades av staten 1979 och förvaltar totalt cirka
3,1 miljarder kronor varav 1,6 miljarder kronor är investerade. Investeringarna
sker i små och medelstora svenska bolag med potential att växa
på en internationell marknad. Industrifonden har en särskild satsning
på Cleantech och har under de senaste tio åren investerat omkring
beröring med sektorn (till exempel kreditgivare, försäkringsbolag och
andra leverantörer av tjänster eller produkter till sektorn) samt kommuner.
De sju Bygga Bo-målen rör ökad andel förnyelsebar energi till år 2015,
minskad energianvändning till år 2025, att skapa information om farliga
ämnen i byggvaror, miljöklassning kring hälsa och miljöpåverkan av
byggnader, utfasning av farliga ämnen i byggvaror, minskning av deponerat
byggavfall och ett minskat uttag av naturgrus. Metoderna i dialogen
omfattar:
• frivilliga åtaganden från ingående aktörer
• arbete med goda exempel
• miljöklassningssystem av byggnader i samverkan med energideklarationssystemet
• dialog runt samhällsplaneringsfrågor
• fortbildning.
Ett speciellt prioriterat område är utvecklandet av effektiva IT-lösningar
för energioptimering i byggnader, i dialog mellan olika aktörer inom
byggsektorn. Inom ramen för Bygga Bo-dialogen kan de frivilliga åtagandena
i framtiden ges en ökad tydlighet, och kommer att kompletteras
med en aktivare uppföljning av levererade resultat.
Idéer fnns för införande
av ekonomiska incitament, till exempel i form av skattelättnader,
för de aktörer som genomför krävande frivilliga åtaganden, men det
behöver utredas vidare.
3.1.6 p rogrammet Miljödrivna marknader
I maj 2008 lanserade Nutek programmet Miljödrivna marknader som
under 2008 omfattar tio miljoner kronor. I programmet får små och
medelstora företag i Sverige möjlighet att öka sin konkurrenskraft,
utveckla sina affärer och sälja sina varor och tjänster på de miljödrivna
marknaderna. Programmet stödjer växande företag som i nätverk kan
utveckla sina affärer. Det kan också vara flera företag som går samman
med systemlösningar för att kunna visa upp eller tillhandahålla varor
eller tjänster, gärna i samverkan med kunder. En annan inriktning i
46 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 47
219
och andra aktörer genom följdfnansiering av ett FoU-projekt kan möjliggöra
för fler små och medelstora företag att inrikta sig på internationella
marknader tidigt under utvecklingsstadiet. Många företag saknar tillgång
till kompetens att utnyttja immateriella tillgångar. Vinnova har därför
tagit fram ett följdfnansieringspaket som är inriktat på att ge företagen
en strategisk genomlysning av hur de bör säkra och kan använda immateriella
tillgångar.
Nutek är Sveriges centrala näringspolitiska myndighet och arbetar
med fnansiering, information och rådgivning. Myndigheten arbetar också
med stöd till program och processer för att stärka förutsättningarna för
tillväxt i näringsliv och regioner samt ansvarar för EU:s regionala strukturfondsprogram
som främst riktas mot företagens expansionsfas. Inom
ramen för strukturfonderna har flera inkubatorsverksamheter kunnat
delfnansieras, och Nutek har också fått i uppdrag att stödja privata inkubatorer
. Företagsnätverk kan få stöd i affärsutveckling och kommersialisering
genom programmet Miljödrivna Marknader. Nutek har också ett
program för produktutveckling, där även fnansiering av utveckling
av»miljöteknikprodukter« inryms.
Almi Företagspartner agerar regionalt och kan bistå med stöd till alla
typer av företag oavsett bransch, tillväxtintresse eller teknikhöjd. Almi
bidrar med lån (bland annat så kallade innovationslån) och bidrag (bland
annat så kallade förstudiemedel) men framförallt rådgivning.
Innovationsbron ägs av staten till 84 procent och av Industrifonden
till 16 procent. Innovationsbron stödjer forskare, innovatörer och entreprenörer
med att omsätta idéer till affärer. Innovationsbrons arbete är
marknadskompletterande och inriktat på projekt och företag i mycket
tidiga utvecklingsskeden. Innovationsbrons huvudsakliga instrument är
att stötta och driva inkubatorer och att bidra med såddkapital (bidrag,
villkorslån och ägarkapital). Innovationsbron agerar både på en nationell
och på en lokal basis. Innovationsbron har innehållsmässigt en bred profl
, och har inte hittills fokuserat specifkt på miljöteknik, även om många
lyckade projekt fnns inom denna sektor.
Energimyndigheten erbjuder fnansiering i form av bidrag och vill400
miljoner kronor i ett trettiotal företag i denna bransch och räknar
med att investera ytterligare 300 miljoner kronor de närmaste åren.
Vinnova är en statlig myndighet under Näringsdepartementet som
tillhandahåller stöd i de tidiga utvecklingsfaserna. Forska & Väx startades
av Vinnova år 2005 med syfte att ge ekonomiskt stöd till små och medelstora
företag som, självständigt eller i samarbete, vill satsa på innovativt
arbete med FoU. Programmet fokuserar på att nå företag med förmåga och
vilja att växa men som tidigare inte satsat aktivt på att höja sin innovativa
förmåga med ny kunskap. Tanken är att stärka företagets konkurrenskraft
på en global marknad genom ökat kunskapsinnehåll i produkter och tjänster
samt att utveckla samarbeten och bygga upp nätverk.
Ansökningar från
företag med applikationer inom miljö och energi har stadigt ökat. Vid
höstens ansökningstillfälle är området miljö och energi det näst största
efter bioteknik, och cirka 25–30 miljoner kronor delas årligen ut inom
miljöteknikområdet. Söktrycket är mycket stort, cirka 10 gånger så stort
som medelsramen.
Vinnväxt är en konkurrensutsatt tävling för regioner. Syftet med programmet
, som pågått sedan 2001, är att främja hållbar tillväxt i regioner
genom att utveckla internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och
innovationsmiljöer inom specifka tillväxtområden. De vinnande regionerna
får tio års fnansiering upp till tio miljoner kronor per år. Målet är
att vinnarna inom loppet av tio år ska vara internationellt konkurrenskraftiga
inom sina respektive områden.
Vinn nu vänder sig till nystartade företag som baserar sin verksamhet
på forsknings- och utvecklingsresultat. Vinn nu startade 2002 och drivs av
Vinnova och Energimyndigheten. Varje företag fnansieras med 300 000
kronor vardera, och drygt fem företag är inom miljöteknikområdet (inklusive
energi).
I Vinnovas strategi för ökad innovationskraft i små och medelstora
företag betonas behovet av att få fler företag att tidigt delta i utvecklingen
av nya produkter och processer genom internationellt affärssamarbete.
Det fnns ett klart samband mellan tillväxt/export och företagens satsning
på FoU. På pilotnivå undersöks hur Vinnova i samarbete med Exportrådet
48 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 49
220
• Hållbart uttag av bioenergi i jord- och skogsbruket: Öka produktion
och förbättra hållbarheten i uttag av biomassa från skogs- och jordbruk
. 40 miljoner kronor.
• Klimatinvesteringar i andra länder: Sprida miljövänlig och energieffektiv
teknik till andra, framförallt fattiga, länder. 96 miljoner kronor
• Program för hållbara städer: Stimulera stadsbyggnadsprojekt som
bidrar till en förbättrad miljö och minskad klimatpåverkan och som
underlättar svensk miljöteknikexport. 340 miljoner kronor.
• Klimatforskning: Klimatforskning vid Rossby Centre vid SMHI.
24 miljoner kronor.
3.2.3 f inansiering via klimatinvesteringsprogrammen
Naturvårdsverket driver på regeringens uppdrag programmen Klimatinvesteringsprogrammen
(Klimp) och Lokala Investeringsprogrammen
(LIP). Avsikten med dessa två program är att främja investeringar som
bidrar till en hållbar utveckling på lokal och regional nivå inom hela miljöområdet
, men med fokus på åtgärder som också stimulerar sysselsättning
och ekonomisk tillväxt. LIP, som avslutades 2002, omfattade investeringar
på sammanlagt 6,2 miljarder kronor till projekt för att skapa
goda boendemiljöer, rena utsläpp till luft och vatten samt öka den biologiska
mångfalden. De 211 program som beviljats bidrag omfattar drygt
1 800 åtgärder och medfnansieras av kommunerna.
Klimp har en liknande utformning som LIP, men med en mer fokuserad
inriktning mot åtgärder som minskar klimatpåverkan. Sedan 2003
har Naturvårdsverket beviljat 1,5 miljarder kronor i bidrag till 95 klimatinvesteringsprogram
i kommuner, landsting och företag runt om i Sverige.
Programmen omfattar i dag cirka 720 åtgärder och en investeringsvolym
på totalt 6,6 miljarder kronor. Genomförandet av programmen pågår till
och med 2012. Dessa program har varit viktiga bland annat för att
utveckla de svenska styrkeområdena biogas och bioenergi. De har också
bidragit till att skapa nya hållbara stadsdelar, som Hammarby sjöstad i
Stockholm och Västra Hamnen i Malmö. Miljölösningar i dessa nya
stadsdelar har varit viktiga referensobjekt för svenska företags miljötekkorslån
, för att hjälpa såddföretag att få ut produkter på marknaden för
att där bli kommersiellt gångbara. Det fnansiella stödet är ofta en förutsättning
för att bolagen ska kunna attrahera det ytterligare kapital som
behövs. För dessa krävs minst 50 procent motfnansiering från näringslivet.
Stödet ges till de företag som har en bra affärsidé och som uppfyller en
rad kriterier i form av teknisk unikitet, stor energirelevans samt ett bra
team bakom idén. Energimyndighetens arbete baseras på decenniers
erfarenhet av målinriktat och långsiktigt arbete med förnybar energi.
Detta långsiktiga arbete har genererat kunskap hos Energimyndigheten
och används idag för att stödja den framväxande branschen CleanTech
Energy.
En mångfald av idéer från företag presenteras för Energimyndigheten
som därigenom får god rutin och förmåga att bedöma olika affärsförslag
.
3.2.2 f inansiering via k limatmiljarden
Klimatmiljarden är en del av regeringens budgetproposition för år 2007,
som innebär en total satsning inom klimatområdet på ytterligare en miljard
kronor under perioden 2008 till och med 2010. Inom denna satsning
fnns stora investeringar som relaterar till miljöteknik.
Åtgärdernas fördelning, perioden 2008–2010
• Energieffektivisering: Öka energieffektiviteten genom teknikupphandling
och marknadsintroduktion av energieffektiv teknik, krav på
energideklarationer av byggnader, klimatrådgivning till konsumenter
och företagare, informations- och utbildningsinsatser om energieffektivisering
. 310 miljoner kronor (+420 miljoner kronor från andra
iniativ).
• Pilot- och demonstrationsprojekt för andra generationens biodrivmedel
: Stärka Sveriges position som ledande nation i arbetet med att
ta fram andra generationens biodrivmedel. 150 miljoner kronor.
• Nätverk för vindkraft: Skapandet av ett nationellt nätverk för vindkraft.
• Energimyndigheten som samordnare, stärka befntliga initiativ och
bidra till att nya regionala noder inom området. 40 miljoner kronor.
50 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 51
221
biobränsle, fjärrvärme eller berg-/jord-/sjövärmepump. Stöd ges även till
investeringar för effektivare energianvändning och för installation av
solceller i offentliga byggnader.
3.2.5 f inansiering via eu -program
EU-programmet Life+
Naturvårdsverket är nationell nod för EU-programmet Life+, som bland
annat stödjer demonstrationsprojekt för miljöteknik. Programmet trädde
i kraft i juni 2007 med en budget på 2,1 miljarder euro fram till år 2013.
Genom att fnansiera innovativa projekt som vill demonstrera den tekniska
och fnansiella livskraften hos miljöteknologier så bidrar programmet till
att fylla luckan mellan forskningsfnansiering och riskkapital.
Sverige har beviljats sammanlagt 120 miljoner kronor för ansökningarna
2007, vilket innebär att Sverige tillhör de mest aktiva länderna inom
Life+. Med projektägarnas egen delfnansiering innebär det att cirka 250
miljoner kronor satsas på miljöprojekt i Sverige i samband med det första
ansökningstillfället för LIFE+.
Competitiveness and Innovation Programme (CIP)
Det nationella ansvaret för CIP delas mellan Nutek och Energimyndigheten
, där den senare ansvarar för Intelligent Energy for Europe och
Nutek för resterande delar. Båda myndigheterna bedriver en aktiv uppsökande
verksamhet för att hjälpa fler svenska aktörer in i programmen.
Strukturfonderna
Strukturfonderna skall främja hållbar ekonomisk tillväxt. Huvudsakligt
fokus i projekten ska ligga på tillväxtfrämjande insatser inom näringslivsutveckling
, forskning och utveckling samt högre utbildning. Tillväxtnäringar
, kluster och miljö är teman som kan stödjas i programmet.
Inom ramen för strukturfondsarbetet i Sverige prioriteras bland annat
insatsområdet innovation och förnyelse. För samtliga strukturfondsprojekt
ska horisontella krav om miljö, integration och jämställdhet beaktas.
Nutek och Naturvårdsverket har tillsammans gjort en manual för hur
nikexport. Naturvårdsverket utvärderar löpande projektresultaten, för
att kunna skapa lärande processer och för att föra ut bra demonstrationsprojekt
och goda exempel.
3.2.4 f inansiering via investeringsstöd för energiomställningar
Energimyndigheten hanterar flera olika investeringsstöd för energiomställningar
:
Investeringsstöd till solvärme
Syftet är att främja användningen av solvärmeteknik för uppvärmning
av småhus, flerbostadshus och vissa lokaler. Stöd ges till installation av
solvärmeanläggning för tappvarmvatten och uppvärmning. Projektet
har varit igång sedan år 2000.
Stöd till konvertering av uppvärmningssystem
Syftet är dels att minska oljeberoendet och dels att främja en effektiv och
miljöanpassad användning av energi och en minskad elanvändning för
uppvärmningsändamål i bostäder. Stöd utgår för byte av direktverkande
el för uppvärmning till fjärrvärme, värmepump (sjö/jord/berg) eller biobränsle
. Stödet för konvertering från direktverkande el startade 2006 och
pågår till 2010.
Fram till och med 2007 kunde även stöd fås för ersättande
av oljeuppvärmning, något som utnyttjades av cirka 50 000 småhusägare.
Stöd för energieffektiva fönster eller biobränsleanläggningar i småhus
Den som bygger ett nytt småhus kan få stöd för installation av en biobränsleanläggning
, till exempel en pelletspanna, som primär värmekälla.
Ägare till en- eller tvåfamiljshus kan få stöd vid byte till nya fönster med
U-värde på högst 1,2.
Stöd till energieffektivisering och konvertering i offentliga lokaler
Syftet med stödet är att den offentliga sektorn ska agera som ett föredöme
i energiomställningen. Ägare till lokaler som används för offentlig verksamhet
kan söka stöd för konvertering från el eller fossila bränslen till
52 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 53
222
har ett specifkt Cleantech-fokus. På senare tid har flera aktörer gått ut
med att de riktar in sig på Cleantech-området. Riskkapitalsituationen
inom miljöteknikområdet har klart förbättrats under de senaste två åren.
Exempel på detta är följande:
• Sustainable Technologies Fund, som investerar i bolag inom förnybar
energi, energieffektivisering, förnybara material och kemikalier samt
återvinnings- och reningsteknologier, har dragit in investeringskapital
på drygt en halv miljard kronor från svenska och utländska investerare
. Bland dessa återfnns både Sjätte AP-fonden samt Tredje APfonden
.
• Ikea har startat dotterbolaget Ikea GreenTech AB som ska investera
cirka 500 miljoner kronor i miljöteknik de närmaste åren. Pengarna
ska investeras inom fem områden: solpaneler, alternativ belysning,
energibesparing, vattenbesparing och nya produktmaterial. Tanken
är att Ikea GreenTech ska hitta företag som genom intressant ny miljöteknik
kan få fram produkter som både kan installeras i anläggningar
knutna till Ikea och som så snabbt som möjligt kan hamna på plockasjälv-lagren
i Ikeas varuhus.
• Volvo Technology Transfer skapar också fnansieringsstöd för nya
miljöteknikföretag. En förutsättning är att de aktuella företagen har
verksamheter eller produkter som kan vara relevanta för Volvo. Volvo
Technology Transfer har stött nya miljöteknikföretag som till exempel
Chemrec, Chromogenics, EL-Forest och EFF Power.
• Sjunde AP-fonden gick i december 2007 ut med att de under tre år ska
investera 3 miljarder kronor i onoterade miljöteknikföretag och att
cirka hälften kommer att investeras i nordiska bolag, och hälften utanför
Norden. Investeringarna kommer att göras inom sektorer som
alternativa energikällor, vattenproduktion och återvinning.
• Provider Venture Partners AB (svenskt riskkapitalbolag) och Sitra
(Finnish Innovation Fund) lanserade under 2007 en ny riskkapitalfond
för miljöteknik, Cleantech Venture Capital Fund, som har sitt säte
i Finland och Sverige. Fonden omfattar 100–160 miljoner euro som
ska investeras i nordiska företag.
miljö- och miljöteknikaspekter ska bedömas vid programarbete och
ansökningsbedömningar. Andelen projekt med positiv miljöpåverkan
och med miljöteknikanknytning förefaller öka i många regioner. I två av
de åtta regionala strukturfondsprogrammen (Västsverige och Mellersta
Norrland) görs särskilda insatser inom områdena Hållbar stadsutveckling
och Energi och miljödriven utveckling.
Jeremie
Jeremie (Joint European Resources for Micro to Medium Enterprises), är
ett initiativ från EU-kommissionen och Europeiska Investeringsfonden,
EIF. Syftet är att erbjuda marknadskompletterande fnansiella instrument
inom ramen för strukturfondsprogrammen. Under början av april
2008 stod det klart att det med gällande lagstiftningen blir för tekniskt
komplicerat att gå vidare med en Jeremiefond i Sverige. Främsta skälet
till detta är lagen om offentlig upphandling.
Nutek och Almi har med stöd av Europeiska regionala fonden fnansierat
åtta regionala behovsanalyser, en för varje programområde.
För att
ändå ge programmen chansen att lösa kapitalförsörjningsbehoven hos
företag samt ge de aktörer som kan agera medfnansiärer i dessa satsningar
möjlighet att samordna sig föreslog Nutek en gemensam utlysning
av kapitalförsörjningslösningar. På grundval av behovsanalyserna har
regionala utlysningar riktade direkt till fnansieringsaktörer verksamma
i programområdena genomförts under hösten och vintern 2008–2009.
3.2.6 p rivat riskkapital
Riskkapital kan delas in i två huvudkategorier: Venture (start-up och
expansion) och Buyout. Venture kapital innebär tillskott som hjälper
företagen att utvecklas i de tidiga faserna sådd, uppstart och tillväxt,
medan buyout innebär att riskkapitalbolaget går in och köper hela eller
delar av företaget.
Riskkapitalaktörerna som verkar inom sektorn för Cleantech Energy
kan delas in i generella investerare, som inte har något specifkt sektorsfokus
utan som investerar i flera sektorer, och specialistinvesterare som
54 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 55
223
3.2.8 f inansieringsguider
Swentecs fnansieringsguide. Swentec har tagit fram en webbaserad
guide till fnansiering som riktar sig till små- och medelstora miljöteknikföretag
för att underlätta kontakten mot de olika organ som fnns för
fnansiering. Guiden utgår ifrån i vilket skede företaget befnner sig och
sträcker sig hela värdekedjan från start-up till export. Innehållet är delvis
framtaget tillsammans med den grupp för fnansiering av miljöteknikexport
som består av Swedfund, EKN, SEK, Energimyndigheten, Sida,
Exportrådet, Almi och Swentec.
Internationaliseringsguiden (http://www.internationaliserings
guiden.se) har kommit till genom ett samarbete mellan ALMI Företagspartner
, Exportrådet, Exportkreditnämnden, Svensk Exportkredit och
Swedfund. Guiden är en portal som underlättar för alla svenska företag
att hitta till rätt aktör för att få råd/hjälp motsvarande sina behov i olika
faser av företagens internationalisering. Portalen länkar till de olika
aktörer som står bakom guiden och erbjuder en genväg till information/
rådgivning och expertkunskap avseende affärsutveckling, utlandsinvesteringar
, fnansiering, riskkapital och skydd mot betalningsrisker – längs
hela värdekedjan.
3.2.9 »n o wrong door« för små och medelstora miljöteknikföretag
Swentec, Sveriges miljöteknikråd har under 2008 tillsammans med regionala
och lokala aktörer att utforma ett webbaserat stöd till småföretag
för att hitta rätt stöd och fnansiering. Det fnns idag många aktörer med
erbjudanden till små och medelstora företag både i Sverige och på EUnivå
. Men bilden av alla organisationer, myndigheter och investerare som
främjar de mindre företagen är oöverskådlig och företagen har svårt att
ta del av de möjligheter som fnns. Stödsystemen skulle kunna verka ännu
effektivare om företag som är intresserade av att utvecklas inom miljöteknikområdet
, enklare och lättare kan få en heltäckande guidning vidare
till andra nationella eller EU-baserade aktörer och program.
• Nordiska Investeringsbanken kommer att kunna låna ut drygt 14 miljarder
kronor till projekt som minskar farliga utsläpp och förebygger
effekterna av klimatförändringen. Bland annat kommer satsningarna
att göras på åtgärder som innebär införande av förnybar energi samt
energibesparing och anpassning till följderna av den pågående klimatförändringen
.
3.2.7 k apital för miljöteknik i utvecklingsländer och ö steuropa
Swedfund erbjuder riskkapital och kompetens för investeringar i Afrika,
Asien, Latinamerika samt ö steuropa (ej EU-länder). Swedfund investerar
tillsammans med strategiska partners. Dessa är i första hand svenska
företag som vill etablera sig på en ny marknad eller expandera verksamheten
. Swedfund erbjuder riskkapital i form av aktiekapital, lån, garantier
och delfnansiering av leasingavtal. Swedfund International AB ägs
av den svenska staten.
Swedfund har miljöteknik som ett fokusområde, och har under flera år
arbetat med investeringar inom miljöteknik och energi, såsom fnansieringen
av det sydvästra avloppsreningsverket i St. Petersburg, Ryssland,
tillverkning av vattenreningskemikalier, Egypten och Polen, och tillverkning
av isoleringsmaterial, Polen. Swedfund arbetar aktivt för att investera
tillsammans med både svenska och internationella energi- och miljöföretag
med fokus på fattiga länder i Asien, Afrika, Latinamerika och ö steuropa
(ej EU) som har stora miljöproblem. Swedfund försöker
mobilisera den svenska resursbasen, exempelvis med demonstrationsanläggningar
.
EBRD – The European Bank for Reconstruction and Development
fnansierar projekt och verksamheter i central- och östeuropa samt länder
från före detta Sovjetunionen. Inom miljöområdet fnansieras framför
allt kommunaltekniska projekt inom avfall och VA, infrastrukturuppbyggnad
och förnybar energi. Sverige är ett av de större givarländerna.
56 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 57
224
egenskaper som genererar teknisk utveckling och över tiden styr mot de
mest kostnadseffektiva lösningarna) samt måluppfyllelse (hur väl ett
styrmedel leder till att det uppsatta målet nås). De styrmedel som
bedöms som effektiva i denna mening är energi- och koldioxidskatter,
svavelskatt, No x-avgift, drivmedelsskatt, miljöklassning av drivmedel
och skattedifferentiering, skatt på kadmium i handelsgödsel, trängselskatt
(Stockholm) samt deponiskatt. Denna analys pekar också på behovet
att geografskt differentiera vissa styrmedel, till exempel de kan relateras
till det nationella miljökvalitetsmålet Ingen övergödning.
Elcertifkatsystemet och EU:s handelssystem för utsläppsrätter, samverkar
framförallt med övriga ekonomiska styrmedel för att nå klimatmålen
. Från ett aktörsperspektiv samverkar styrmedelsystemen inom
energiproduktionssektorn respektive den energiintensiva industrin. De
marknadsbaserade styrmedlen påverkar styrningen samt förutsättningarna
för vilka övriga styrmedel som bör kombineras med dessa system.
Även övriga styrmedel än de ekonomiska måste övervägas i en slutlig
samlad strategi. För att bedöma om ett ekonomiskt styrmedel är det mest
effektiva bör även en jämförelse med andra styrmedel göras. Dessutom
samverkar styrmedel ofta, till exempel No x-systemet samverkar med tillståndsprövning
, eller exempelvis det ekonomiska stödet för solenergi
med informativa styrmedel som riktar sig till målgruppen om betydelsen
av solenerginstallationer. För att både utvärdera effekt och bedöma
potential bör alla tillämpade och möjliga styrmedel analyseras parallellt.
3.3.2 elcertifkat
Riksdagen har beslutat att stödet till elproduktion från förnybara energikällor
och torv ska komma från elcertifkatsystemet. Elcertifkatsystemet
infördes i maj 2003 för att uppnå EU:s målsättningar för produktion av el
från förnybara energikällor och kommer att pågå fram till år 2030. Det är
ett marknadsbaserat stödsystem som genom att skapa konkurrens mellan
olika typer av elproduktion ska sänka produktionskostnader och stärka
utvecklingen av ny produktion på sikt. Syftet med systemet är att öka
mängden förnybar el från 2002 års nivå med 17 TWh till 2016, och bidra
3.3 Markna Dsbasera De styrM eDel
Med styrmedel menar vi de verktyg staten förfogar över för att skapa
goda förutsättningar för en viss utveckling eller för att agera pådrivande i
en önskvärd riktning. Styrmedel behövs både för att öka utbudet och
efterfrågan på miljöteknik.
Det handlar i hög grad om att tillämpa och
utveckla ekonomiska styrmedel som till exempel den miljöanpassade
offentliga upphandlingen, men också att använda andra typer av styrmedel
som att ställa krav på »bästa tillgängliga teknik« vid tillståndsprövning
av verksamheter, öka miljöhänsynen i produktstandarder, utveckla
miljöledningssystem inom både offentlig och privat sektor, förbättra miljörapporteringar
från företagen och andra organisationer, öka användningen
av miljösystemanalytiska metoder som exempelvis livscykelanalyser
, öka andelen och efterfrågan på miljömärkta produkter, samt att
öka användningen av miljöstrategiska bedömningar.
3.3.1 ö versikt av ekonomiska och andra styrmedel inom miljöområdet
Styrmedel som primärt har miljöpolitiska syften kan i många fall också
vara pådrivande inom miljöteknikutvecklingen, inte minst för att öka
efterfrågan på god miljöteknik. Naturvårdsverket och Energimyndigheten
analyserade 2006 så gott som samtliga ekonomiska styrmedel inom
miljöpolitiken i den gemensamma rapporten Ekonomiska styrmedel i
miljöpolitiken. Ett antal svenska ekonomiska styrmedel (skatter, avgifter,
skatteavdrag och bidrag) har visat sig ha god miljöeffekt och goda dynamiska
effekter i samhället, till exempel genom att driva på teknikutvecklingen
. Myndigheterna bedömer att sektorsövergipande skatter, som koldioxidskatten
, är det styrmedel som generellt har bäst förutsättningar att
leda till en långsiktigt samhällsekonomiskt effektiv miljöstyrning. Förnybara
biodrivmedel är idag befriade från såväl energiskatt som koldioxidskatt
. Det bidrar till att stärka dessa bränslens position på marknaden.
Utvärderingar har visat att ett antal övriga styrmedel också är långsiktigt
effektiva, baserat på kriterierna kostnadseffektivitet (att de billigaste
åtgärderna vidtas först), dynamisk effektivitet (att styrmedlet har
58 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 59
225
trängselskatten är att förbättra framkomligheten och miljön i Stockholm,
men även att bidra till att fnansiera investeringar i vägnätet i Stockholmsregionen
. Därutöver fnns en rad andra styrmedel på området, som
exempelvis beskattning av förmån avseende fri bil och fritt drivmedel,
subventionerad kollektivtrafk samt vägavgifter för viss tung trafk.
3.3.4 »g rön upphandling«
Arbetet med att främja »Grön upphandling« har pågått i Sverige och i
övriga EU under en rad år. Kriterier har utvecklats, goda exempel fnns
inom de flesta teknikområden, och alltfler offentliga aktörer tillämpar
Grön upphandling. Alltmer interagerar Grön upphandlingsprocessen
med andra stödjande dito, såsom Life Cycle Costing (LCC) beräkningar,
EPD – Environmental Product Declarations och Miljöledningssystem.
Naturvårdsverket har dock slagit fast i en utvärdering att det ännu återstår
en hel del innan ett genomslag på bred front uppnåtts.
3.3.5 t eknikupphandling
Teknikupphandling är ett styrmedel för att främja utvecklingen av ny
energieffektiv teknik. Eftersom upphandlingen sker i form av anbudsförfarande
innebär den en slags tävling mellan olika tillverkare. När tävlingsbidragen
kommer in testas och utvärderas de av en oberoende part
varpå en eller flera vinnare utses. Vinnarna får hjälp med marknadsintroduktion
och blir garanterade en viss första beställningsvolym av den
nya produkten. Utöver detta medverkar staten med information via en
beställargrupp för att ge en större spridning av den vinnande tekniken.
Teknikupphandling är ett styrinstrument för att påbörja en marknadsomställning
och att sprida ny effektiv teknik (nya produkter, system
och processer). Teknikupphandlingar genomförs i huvudsak inom områdena
värme och reglering, varmvatten och sanitet, ventilation, vitvaror,
belysning och industri. Energimyndigheten har sammanställt en förteckning
över samtliga teknikupphandlingar inom energiområdet som Energimyndigheten
och dess föregångare har genomfört. Sedan 1990 talet har
56 olika teknikupphandlingar initierats och delfnansierats. Pågående
till att Sverige får ett mer ekologiskt hållbart energisystem. Ett elcertifkat
tilldelas elproducenter för varje megawattimme el från förnybara energikällor
eller torv som produceras i en godkänd anläggning. Försäljningen
av dessa ger producenten ekonomiska resurser för att utöka produktionen
av förnybar el.
3.3.3 e konomiska incitament för att få igång miljöbilsmarknaden
Det fnns flera olika typer av styrmedel som inverkar på transportsektorn
. Energi-och koldioxidskatter på drivmedel indexuppräknas årligen
med hänsyn till prisutvecklingen (KPI). Syftet med energiskatten är
främst fskalt, medan koldioxidskatten syftar till att minska utsläppen av
koldioxid från fossila bränslen. Biodrivmedel är undantagna från såväl
energi- som koldioxidskatt.
Syftet med skattebefrielsen är att främja
introduktionen av nya drivmedel och att bidra till det energipolitiska
målet försörjningstrygghet genom att stödja användning och inhemsk
produktion av biodrivmedel. Den lag om att större bensinstationer är
skyldiga att sälja minst ett förnybart drivmedel som gäller sedan 1 april
2006 påverkar utvecklingen inom biodrivmedelsområdet. Lagen stimulerar
främst försäljningen av etanol.
Fordonsskatten har huvudsakligen ett fskalt syfte, men har sedan
1 oktober 2006 ändrats för att öka styrningen mot mer energieffektiva
fordon och fordon som drivs med alternativa drivmedel. Skatten baseras
på fordonets koldioxidutsläpp istället för, som tidigare, fordonets vikt.
Under år 2006 introducerades även en nedsättning med totalt 6 000
kronor på fordonsskatten för dieselpersonbilar med partikelflter. Skattenedsättning
för partikelflter upphör vid utgången av år 2007, då det
bedöms att de flesta nya personbilar med dieselmotor kommer att vara
försedda med partikelflter.
Från och med 1 april 2007 får privatpersoner som köper en miljöbil en
miljöbilspremie på 10 000 kronor. Premien, som är tidsbegränsad, ska
uppmuntra köp av bränsleeffektiva bilar och bilar som drivs av alternativa
drivmedel.
Den 1 augusti 2007 infördes en trängselskatt i Stockholm. Syftet med
60 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 61
226
certiferade miljövarudeklarationer (EPD, Environmental Product
Declaration).
• Energimärkning av vitvaror, luftkonditioneringsapparater och luftluftvärmepumpar
, underlättar för konsumenterna att välja energisnålt
. Energimyndigheten är tillsynsmyndighet.
Införandet av miljöledningssystem är också ett styrmedel som bygger på
frivillighet. Inom näringslivet är det internationella systemet ISo 14001
det vanligaste systemet för miljöledningsarbetet i näringslivet, men även
EMAS är tämligen vanligt förekommande. Förenklade miljöledningssystem
främst för mindre och medelstora företag är också relativt vanliga.
Miljöledningssystem driver fram en stor mängd kompetenshöjande aktiviteter
, och förmår företagen att anta miljömål och inköpkriterier, vilket i
sin tur ökar gynnar en ökad användning av miljöteknik. Sverige är ett av
de länder, där penetrationen av dessa system har kommit längst, och
antalet företag med miljöledningssystem ökar stadigt. I Sverige ansvarar
Miljöstyrningsrådet för EMAS-systemets tillämpning.
Svenska myndigheter har successivt sedan 1996 fått i uppdrag av
regeringen att införa och arbeta med miljöledningssystem som bygger
på principerna i ISo 14001 och EMAS. I dag har nästan alla myndigheter,
cirka 220 stycken, fått i uppdrag att införa miljöledningssystem. Ett
50-tal mindre myndigheter har fått så kallade förenklade miljöledningsuppdrag
, som innebär att de i första hand ska arbeta med miljöpåverkan
i den egna administrativa verksamheten.
3.3.8 förbättrad marknadsinformation
Energimyndigheten ger årligen ut marknadsöversikten Investera i
Cleantech. Denna publikation tar upp trender och statistik i Cleantechmarknaden
och informerar om styrmedel och politiska incitament som
kan vara av betydelse för investerare i sektorn. Syftet med marknadsöversikten
är att ge information om Cleantech-marknaden för att stimulera
till fler investeringar inom sektorn. Huvudmålgruppen för publikationen
är investerare i Sverige, men marknadsöversikten har även uppteknikupphandlingar
är bland annat behovsstyrd ventilation inom nya
flerfamiljshus, styr och övervakningssystem för fastigheter, klimatskalsintegrerade
system för solavskärmning och dagsljusinlänkning, industristandardiserad
information inom sågverksindustrin samt pelletslager för
småhus.
3.3.6 i nnovationsupphandling
o ffentlig teknikupphandling har använts framgångsrikt för att få fram
nya produkter. Det har i Sverige i huvudsak skett genom dels samarbeten
mellan stora offentliga aktörer och privata företag (Televerket – LM Erics -
son, Vattenfall – ASEA/ABB, SJ – ASEA/ABB), dels inom försvaret och
genom särskilda uppdrag till Energimyndigheten och dess företrädare
(STU, Nutek). Eftersom en allt större del av offentlig verksamhet upphandlas
från externa utövare, ökar behovet av tjänsteinnovationer. Även
processinnovationer vid tillverkning av varor är intressant att främja,
inte minst ur miljösynpunkt. Vinnova har, i sitt initiativ för innovationsfrämjande
offentlig upphandling, valt att vidga begreppet teknikupphandling
till innovationsupphandling.
Idag fnns ingen institutionell infrastruktur för offentlig innovationsupphandling
, men inom Vinnova har initiativ tagits för att lösa detta,
bland annat genom ett pilotprogram.
3.3.7 Miljömärkningar och miljöledningssystem
Både miljömärkningar och införande av miljöledningssystem bidrar till
att skapa positiva drivkrafter för utveckling av miljöteknik. I Sverige
fnns en rad olika typer av miljömärken på marknaden:
• Så kallad tredjepartscertifering: Exempel på miljömärken i denna
kategori är den nordiska Svanen. Naturskyddsförningens »Bra
Miljöval« och KRAV för ekologiska produkter, samt naturligtvis
EU-blomman.
• Miljövarudeklarationer har till syfte att ge jämförbar information om
produkters och tjänsters miljöpåverkan. De används i första hand för
att ge information mellan företag. Miljöstyrningsrådet registrerar
62 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 63
227
internationella marknaderna pekas ut. Marknadsprioriteringen bygger
på företagsenkäter, marknadsdata och expertintervjuer. De flesta företag
i branschen är små och medelstora och marknadsprioriteringen har
gjorts för att underlätta val av exportmarknad för dessa företag. Marknadsprioriteringarna
är en fortsättning på Swentecs kartläggning över
spetsföretag inom miljöteknikbranschen och ingår i Exportrådets miljöteknikuppdrag
från Näringsdepartementet.
Dessutom har marknadsstudier på vissa marknader gjorts, till exempel
i USA i samarbete med Energimyndigheten, med fokus på affärsmöjligheter
inom biogas, etanol och avfallsförbränning med energiutvinning.
3.4 MeDvetan Dehöjan De åtgär Der och
rikta De utbil Dningar
Inom detta område genomförs ett stort antal tämligen olikartade aktiviteter
, Många av dessa aktiviteter initieras och genomförs på lokal eller
regional nivå. Några goda exempel på sådana lokala initiativ och initiativ
i näringslivet är bland annat Näringslivets miljöchefers arbete med att
lyfta fram miljöteknikföretag, eller »science centers« där nya miljötekniska
lösningar exponeras. En heltäckande redovisning är av naturligtvis
inte möjlig, utan ett mindre antal exempel presenteras nedan.
3.4.1 e nergirådgivning och energiinformation
Energimyndigheten arbetar på många olika sätt med att höja både företags/organisationers
och enskilda konsumenters kunskaper och med -
vetenhet om energifrågor. Energimärkning av till exempel vitvaror är ett
framgångsrikt exempel. Det handlar också om att stödja den lokala energirådgivningsverksamheten
, till exempel genom fortbildning av energirådgivare
. Energimyndigheten är aktiva inom Managenergyprogrammets
aktiviteter. Högkvalitativa webbsidor med användbar energiinformation
är en grund för verksamheten.
märksammats av entreprenörer och innovatörer inom sektorn samt
politiker och andra aktörer i innovationssystemet i Sverige.
Swentecs översikter över den svenska miljötekniksektorn ges ut dels
som årligen återkommande statistik över företagens antal, branschfördelning
och ekonomiska prestanda, inklusive export, och dels i form av
studier över särskilda branscher. Hittills har Swentec gett ut översikter
över branscherna vatten/VA, avfallshantering och bioenergi.
Vinnova har ett omfattande internationellt kontaktnät när det gäller
metoder för att driva framsynsprocesser. Inriktningen ligger i huvudsak
på möjliga framtidstendenser inom forskning, teknik och policy samt på
dialog för att få fram en för Vinnova och andra aktörer gemensam utvecklingsstrategi
med en tillhörande forsknings- och innovationsagenda.
Som ett komplement till detta har under det senaste året inom projektet
Framsyn och tillväxtområden i svensk exportindustri (Emerging
Business Opportunities in the Swedish Export Industry) utvecklats en
metod som rör tillväxtområden i svensk exportindustri. Den innebär att
framträdande företagsledare bidrar till att identifera kommande möjliga
marknader för nya områden där Sverige tycks ha en god potential.
I samarbete
med Blue Institute, med ett ursprung i Marknadstekniskt Centrum,
har de två första rapporterna i en serie om tolv fördjupningsstudier av
tillväxtområden i svensk exportindustri tagits fram. De är Vedbaserat
Bioraffnaderi och Förnybara Energikällor.
Rapporten Vedbaserat Bioraffnaderi används bland annat som ett av
flera underlag i arbetet med att ta fram en gemensam strategi för bioraffnaderier
tillsammans med Energimyndigheten. Rapporten Förnybara
Energikällor är en sammanställning av tre fördjupningsstudier om vindkraft
, solenergi och vågkraft. Även dessa rapporter är intressanta i samarbete
med Energimyndigheten, som har fått i uppdrag av regeringen att
kartlägga tillväxtpotentialen och förutsättningar för sektorn förnybar
energi.
I syfte att korta ledtiden till exportaffärer för svenska miljöteknikföretag
har Exportrådet tagit fram marknadsprioriteringar inom bioenergi,
vatten, avloppsrening och avfallshantering där de mest intressanta
64 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 65
228
3.4.4 r esultatspridning från större projektorienterade program
Naturvårdsverket arbetar med resultatspridning från investeringsprogarmmen
Klimp och LIP, genom att identifera verksamheter och anläggningar
som har goda miljömässiga och ekonomiska effekter, och använda
dessa resultat som goda exempel. Arbetssätt och metoder baseras på det
arbete som Naturvårdsverket och Nutek gjorde åt Kommissionen, för att
identifera goda resultat från LIFE-programmen, och göra dessa tillgängliga
. Denna process är numera en permanent verksamhet inom Kommissionen
.
3.4.5 r esultatspridning från företagsinriktade program på miljöområdet
Nutek har under mer än tio års tid stöttat runt 1 500 små och medelstora
företag i miljöarbetet genom medfnansiering av utvecklingsprojekt.
Upplägget har varit brett och handlat om såväl ekodesign, som affärsutveckling
och export av miljöteknik. Erfarenheterna från forskning och
praktiskt arbete med hållbarhet i små och medelstora företag fnns presenterade
i en databas över alla genomförda projekt, innehållande utförliga
beskrivningar och kontaktuppgifter. Man kan också ta del av resultat
, analyser och rapporter som tagits fram inom ramen för Nuteks samtliga
miljöprogram. Nutek genomför också regelbundet seminarier riktade
till olika målgrupper för att sprida resultaten från aktuella projekt inom
hållbar tillväxt.
3.4.6 a rrangemang av etap forum i w ien
Inom ramen för kommissionens arbete med att implementera ETAP, tog
Sverige, tillsammans med ö sterrike, ett initiativ inom Awareness raising
and Targeted training. En förberedande workshop genomfördes under
hösten 2005. Tillsammans med kommissionen arrangerades det fjärde
ETAP-Forumet i Wien i slutet av januari 2008, med temat Unlocking
global market opportunities. Näringsliv och offentliga aktörer från alla
medlemsländer fck en chans att diskutera hur den Europeiska miljötekniken
skulle kunna behålla och utveckla sin plats på den globala miljöteknikarenan
i den allt skarpare konkurrensen. Under mötets gång
3.4.2 u thållig k ommun
På Energimyndighetens initiativ genomfördes pilotprojektet Uthållig
kommun 2003–2007 tillsammans med kommunerna Borås, Solna,
Ulricehamn, Vingåker och ö rnsköldsvik bland annat i syfte att utveckla
de lokala aktörernas arbetssätt och bredda deras kunskapsbas inom
energiområdet. Lärdomar från pilotprojektet ligger till grund för utformningen
av en fortsatt verksamhet som förenar nationella och lokala
påverkansmöjligheter genom att kombinera den centrala myndighetens
expertkompetens inom energiområdet med kommunernas kunskap,
närvaro och inflytande på lokal nivå.
Programmet Uthållig kommun 2008–2011 – med energin som
språngbräda genomförs av Energimyndigheten på uppdrag av regeringen
och syftar till att stimulera lokala aktiviteter som bidrar till en hållbar
energianvändning inom ett energisystem som är tryggt, kostnadseffektivt
och ger låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat.
Programmet Uthållig kommun hjälper kommunala tjänstemän och
beslutsfattare att få tillgång till kunskap, goda exempel och resultat samt
bidrar till en fördjupad dialog inom kommuner, mellan kommuner och
mellan kommuner och nationella experter. Genom ett öppet och inspirerande
samarbetsklimat skapas förutsättningar att tänka i nya banor, fördjupa
befntliga samverkansformer, vidga systemperspektiv etcetera.
Med kunskap om hur olika delsystem inom det geografska området, till
exempel transportflöden och kommunalteknisk försörjning kan betydande
lokala energieffektivitetsaktiviteter genomföras.
3.4.3 f rämjande av lcc -tänkande
Energimyndigheten, Miljöstyrningsrådet och Konsumentverket med flera
har alla satsat på att ta fram nätbaserade hjälpverktyg på nätet, för att
potentiella kunder och andra användare skall kunna göra egna beräkningar
. Man har också genomfört informationskampanjer för att göra
begreppet mer känt. Särskilt kan nämnas att Miljöstyrningsrådet har tagit
fram ett kalkylblad för beräkning av LCC-analys för personbilar. Detta
verktyg är tänkt att vara ett stöd både vid inköp och vid behovsanalys.
66 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 67
229
fokus på Kalmar (Blekinge, Kronoberg) som omfattar 32 aktiva aktörer
varav 22 småföretag inom miljöteknik, 10 kommunala aktiebolag samt
högskolan i Kalmar, Blekinge och Växjö Universitet och IVL. Regionförbundet
Kalmar och Exportrådet är viktiga samarbetspartners. Synergier
ska stärka de internationella förutsättningarna genom utvidgning av nätverket
till i första hand Jönköping, Halland och Västra Götalandsregionen.
Syftet är att stärka sydöstra Sveriges internationella konkurrenskraft
genom export och samverkan inom miljöområdet, via förnyelse och
marknadsutveckling i små- och medelstora företag. Målet är att vara den
aktiva parten för miljöteknik genom att utarbeta policy och en hållbarhetsmall
för »hållbart företagande«.
Initiativet har under åren utvecklat sex affärssystem med olika inriktning
, som arbetar utifrån aktörernas behov, samverkar med högskolor
och universitet (Växjö universitet och högskolorna i Kalmar och Blekinge,
samt Beijing Technology University). Affärssystemen utgör plattformen
för gemensamma affärer samtidigt som kunskap om internationellt
arbete är en lärande process med ökad faktakunskap och organisationsutveckling
för de enskilda företagen.
Goda exempel: The Paper Province i Värmland
The Paper Province är en ekonomisk förening som samordnar och
utvecklar samverkan mellan aktörerna i det massa- och pappersteknologiska
näringslivet i Värmland, norra Dalsland och ö rebro län. Verksamheten
inriktas mot marknadsföring, projektutveckling, kompetensförsörjning
, tillväxt och utvecklingssamverkan med näringsliv, skolor,
universitet och offentlighet – regionalt, nationellt och internationellt.
Den lokala närheten till råmaterial, modern infrastruktur och ett
centralt läge i Nordeuropa gör regionen till en av världens ledande platser
för denna bransch. Det är unikt att så mycket kompetens fnns samlad
kring massa-, pappers- och förpackningsindustrin, med fler än 250 företag
med cirka 12 500 anställda inriktade på denna industri. Under 2007
identiferades The Paper Province som ett av Europas 16 »Top European
Clusters in High Innovative Regions« av European cluster observatory.
användes modern mötesteknik i form av ett mentometersystem, vilket
gjorde det möjligt att ta tillvara idéer och synpunkter från alla de olika
typer av aktörer, som var representerade vid Forumet, på ett effektivt
sätt. Kommissionen arbetar vidare med de synpunkter som framkom.
3.5 f öretagssa Mverkan och klusterbil Dningar
Främst Nutek, men också Vinnova, ISA och Energimyndigheten fnansierar
klusterbildningar av företag och andra aktörer, som i samverkan
utvecklar och tillämpar miljöteknik. Några exempel är Biobränsleregionerna
, Bioenergi Småland, Sustainable Business Regionerna, Klusterbildningar
kring god inomluftskvalitet, Eco-Design kluster med mera.
Ett antal av Energimyndighetens och Vinnovas klusterprogram med
FoU-anknytning redovisas i avsnitt 2.
n uteks klusterprogram
Nuteks klusterprogram fnansierar under perioden 2005–2010 i första
hand klusterinitiativ som är i en mogen fas och som vill stärka sin internationella
konkurrenskraft.
Programmet riktar sig även till relativt nya
klusterinitiativ i tidig fas, med inriktning mot framtida tillväxtområden.
Miljöaspekten ses som en möjlig och viktig konkurrensfaktor och tanken
är att det regionala klusterprogrammet på ett integrerat och konkret
sätt ska arbeta för att öka kunskapen om hur miljöfaktorer kan bli en
betydelsefull konkurrensfaktor för klusterinitiativen.
Av de 10 klusterinitiativ som Nuteks klusterprogram arbetar aktivt
och fnansiellt med 2008 är det ett som fokuserar på miljöteknik, övriga
fokuserar på kompetensområden inom förpackningar, marinteknik, animering
och upplevelser, tunga fordon, bioteknik, gruv- och mineraler och
geografska informationssystem.
Goda exempel: Sustainable Sweden Southeast
Sustainable Sweden Southeast är ett initiativ i sydöstra Sverige med
68 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 69
230
generaliserat, de offentliga aktörernas stöd till de privata aktörerna som
producerar och säljer miljötekniska lösningar.
I Sverige sker i dag ett mycket stort antal POS. Det fnns många exempel
att nämna, till exempel att många svenska företag och offentliga institutioner
deltar i forsknings- och utvecklingsprojekt inom ramen för IEE,
CIP och Life+, ett annat är Teknologiplattformarnas arbete och ett tredje
är de samarbeten som det omfattande Klimp-programmet (se 3.2.3) lett
till. Små och medelstora företag involveras i stor utsträckning via lokala
och regionala aktörer, ibland i samverkan med den nationella nivån. Även
Energimyndighetens energieffektiviseringsprogram, se 3.1.2, har sådan
samverkan som en viktig förutsättning för programmet. Samtliga dessa
initiativ är beskrivna i andra delar av detta dokument. Gränsen mellan
klusterbildningar och Po S är också oskarp, eftersom vanligtvis klusterbildningar
har betydande inslag av samverkan med offentliga aktörer
och/eller offentlig fnansiering.
Delegationen för hållbara städer
Denna tidigare nämnda delegations arbete bygger i hög grad på samverkan
. Delegationen ska i samarbete med kommunerna, marknadens aktörer
och andra parter. Delegationen ska genomföra åtgärder som bidrar
till förbättrade förutsättningar för utveckling av hållbara städer, som
förbättrar förutsättningarna för export av miljöteknik och kunnande och
som sammantaget utgör en nationell arena för hållbar stadsutveckling.
Detta arbete har kopplingar till både till Bygga Bo-dialogen och Exportrådets
satsning på SymbioCity.
Swedish Clean Water Partnership
Ur ett miljöteknikperspektiv är detta ett intressant exempel. SymbioCity
CleanWater o ffer är resultatet av kraftsamlingsprojektet Swedish CleanWater
Partnership – en plattform och naturlig brygga mellan kunden och
den svenska kunskapen och produkterna inom vattensektorn för att kunna
öka den svenska exporten av VA-teknik och kompetens.
Konceptet bygger på en helhetslösning till kunden och att denna även
Klustret fnansieras av länsstyrelsen och regionen i Värmland, samt fyra
kommuner i länet.
Goda exempel: Passivhuscentrum
I Alingsås Kommun har man utvecklat ett framgångsrikt samarbete mellan
kommun och näringsliv om energieffektiv renovering av nergångna
flerfamiljshus från 1960- och 1970 talet. Det kommunala bostadsbolaget
Alingsåshem AB har ingått ett unikt flerårigt avtal med den privata
entreprenören Skanska AB för renovering av 300 lägenheter i kvarteret
Brogården. Genom att tillämpa Passivhusteknik beräknas energianvändningen
mer än halveras i de 300 lägenheterna efter renovering vilket skulle
ge ett fantastiskt resultat om tekniken användes i alla de ca 1 miljon
lägenheter av samma standard som fnns runtom i Sverige. I och med det
långa avtalet tar Skanska ansvar för att utveckla kompetens för denna typ
av renovering, kompetens som också kan användas av andra bostadsbolag.
För att bidra till att detta sker har Alingsås kommun tillsammans med
Västra Götalandsregionen startat ett informationscentrum, Passivhuscentrum
, vilket sprider kunskap om energieffektivitet i byggsektorn via
utbildningar och studiebesök. Centret har också knutit till sig nationell
expertis för att stötta och skynda på byggbranschens utveckling kring
energieffektivitet.
Detta privat-offentliga samarbete har haft stort genomslag både
nationellt och internationellt. I april 2009 är man värd för Enbo09,
Nordens största internationella energi- och bomässa, vilken ingår i det
europeiska Interreg-projektet Rebecee.
3.6 p rivat-offentlig sa Mverkan
Näringslivets aktörer spelar en avgörande roll för en ökad spridning av
miljöteknik. Privat-offentlig samverkan (P o S) är en mycket viktig komponent
för att ETAP skall bli framgångsrikt. Man skulle nästan kunna se
hela ETAP-planen som en sådan samverkan. ETAP-planen är, något
70 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 71
231
företag. Det optimala är att det mänskliga samhället fungerar ungefär
likadant som naturens eget ekosystem.
På Händelö i Norrköping fnns ett sammanhängande system av utbyten
av energi, produkter och restprodukter med många företag inblandade.
Totalt består systemet av 23 utbyten mellan de 14 företag som ingår i systemet
. Att det har blivit ett sammanhängande system har inte varit ett
övergripande mål från någon aktör utan de olika utbytena i systemet har
utvecklats mer eller mindre oberoende av varandra. Norrköpings industriella
ekosystem har växt fram under tre decennier. Systemet har varit
självorganiserande eftersom det inte har funnits någon plan från något
håll bakom att skapa systemet. Det är istället enbart ekonomiska motiv
som har drivit utvecklingen. Varje utbyte har alltså planerats separat.
Goda exempel: KNEG
Klimatneutrala godstransporter på väg. Transportsektorn står inför stora
utmaningar – utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt. År 2007
tog några av de största aktörerna inom godstransportsektorn i Sverige ett
samverkansinitiativ där minskning av växthusgaser från svenska godstransporter
står högst på agendan – KNEG. Schenker, Volvo Lastvagnar,
Preem, Vägverket och Chalmers tog gemensamt målet att fram till år 2020
halvera utsläppen av växthusgaser från svenska godstransporter på väg.
Varje partner i KNEG tar tre till fem egna åtaganden för utsläppen
från den egna verksamheten ska minskas. Dessa åtaganden är indelade i
fyra insatsområden: effektivare transporter, effektivare bränsleproduktion
, effektivare fordon samt ökad användning av förnybara bränslen.
Flera av åtaganden rör initiativ som utbildning i sparsamt körande för
chaufförer, logistikoptimeringar, inblanding av alternativa bränslen eller
användning av hybridteknik.
Under samarbetets gång har flera nya projekt växt fram där de ingående
partnerna samarbetar kring till exempel specifka godsflöden. I denna
typ av projekt visar sig styrkan av privat-offentliga samverkan när nya
lösningar ska testas som kräver både ny teknik, kunskap och förändringar
i gällande regelverk. Det kan till exempel involvera användning av längre
innefattar delar som den kunskap kring integreringen av systemen som
fnns samlad hos kommunerna samt även förslag på hur kunden kan lösa
fnansieringen.
Verksamheten är ett samarbete mellan Swentec, Varim (VA-områdets
branschorganisation som omfattar leverantörer och konsulter) och
organisationen Svenskt Vatten som har verksamhetsutövarna inom
kommunal VA som medlemmar.
3.6.1 l okala och regionala initiativ
Många Po S-projekt initieras och genomförs på den regionala eller lokala
nivån, ibland också inom något EU-fnansierat program eller EU-nätverk.
Det är omöjligt att i detta dokument visa på den fulla bredden av initiativ
som fnns inom Sverige.
Exempelvis fnns det många olika organisatoriska
lösningar för att stödja företagande inom miljötekniksektorn, inklusive
olika typer av inkubatorer.
Ett annat exempel är de tre Po S-projekten inom miljöfordonsområdet,
som har drivits i Sveriges tre största städer, delvis med EU-stöd (Civitas),
vilka varit mycket framgångsrika. Projekten påskyndade högst påtagligt
de senaste årens mycket snabba introduktion av miljöbilar (se 3.3.3). Det
handlade mycket om att medvetandegöra och underlätta för potentiella
kunder av olika slag att efterfråga den nya tekniken, samt att koppla ihop
utbud och efterfrågan på ett effektivt sätt.
Dessa exempel har vanligtvis initierats av nationella eller regionala
aktörer inom offentlig sektor. Men det fnns också exempel där initiativet
kommit från näringslivet, som till exempel KNEG, Klimatneutrala godstransporter
.
Goda exempel: Industriell ekologi
Industriell ekologi är en gren inom miljöteknik där samhället och dess
miljöpåverkan studeras ur ett systemperspektiv. Systemperspektivet tar
sig uttryck i två huvudsakliga grenar varav den ena kallas industriell
symbios.
Industriell symbios behandlar flöden av främst restprodukter mellan
72 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 73
232
3.7 s lutsatser och övervägan Den inför
Det fortsatta arbetet
Förbättrad statistik och uppföljning
Det fnns ett behov att diskutera effektivare uppföljningsmekanismer
nationellt och på EU-nivå. Det fnns även behov att följa upp de nationella
innovationssystemen och deras output, upphandling med miljöinriktning
både grön upphandling och teknik/innovationsupphandling, men
också hur MS insatser återfnns inom EU-gemensamma aktiviteter som
exempelvis uppbyggnad av nya medlemsstaters infrastruktur.
Erfarenhetsspridning och kunskapsutveckling från större
projektorienterade program
En större vikt bör kunna läggas på kunskapsutveckling och erfarenhetsförmedling
från större projektorienterade program, främst de med betydande
inslag av fnansiering från EU men också andra relevanta nationella
program. Arbetssätt och metoder för att göra detta behöver utvecklas, i
synnerhet när det gäller god programimplementering men också när det
gäller framgångsrika projektresultat och företagsbildningar som åstadkoms
av programmen. Ett aktivt erfarenhetsutbyte mellan medlemsstaterna
behöver därför uppmuntras.
I ett sådant arbete bör erfarenheterna av att utveckla och förnya infrastruktur
samt åtgärder som syftar mot att åstadkomma hållbara stadsdelar
och städer få en särskild vikt, i synnerhet sådana program och programresultat
som kan antas vara relevanta för de nyaste medlemsstaterna
i unionen.
Satsning på Targeted training för nyckelgrupper
Många myndigheter har inom sin sektor en eller flera yrkesgrupper, som
har nyckelroller för att en ökad marknadsandel av miljöteknik skall
kunna komma till stånd. Exempel på sådana nyckelgrupper är inköpare,
miljörevisorer och ansvariga chefer för miljöledningssystem, säljare,
riskkapitalförvaltare, inkubatorföreståndare, och så vidare. Riktad
och tyngre fordon där nya lastbilar behövs, förändring i tillstånd och
kunskap för att beräkna den faktiska besparingen av bränsle och minskningen
av växthusgasutsläpp. Samarbetet har varit mycket framgångsrikt
och uppmärksammats utanför Sveriges gränser av både näringslivsaktörer
och politiker inom EU. Fler aktörer ansluter sig, och med dem
växer potentialen för spridning av ny teknik och nya lösningar för klimatneutrala
godstransportlösningar.
Goda exempel: Den fossilbränslefria regionen Kalmar
Kalmar län, en region i sydvästra Sverige, satsar för att försöka bli en
fossilbränslefri region till år 2030. Detta ska åstadkommas genom att:
• effektivisera energianvändningen i syfte att minska förbrukningen
• konvertera från fossila till förnybara bränslen
• producera förnybar energi för att i motsvarande grad minska användningen
av fossila bränslen inom eller utanför länet.
Särskilda satsningar kommer att göras inom bland annat energieffektivisering
i olika former, vindkraft, bioenergi/biogas, minskning av övriga
växthusgaser inom jordbrukssektorn samt klimatsmartare resor och
transporter.
Både offentliga och privata aktörer kommer att engageras,
exempelvis lantbrukare när det gäller klimatsmartare djurhållning, biogasframställning
och odling av biogrödor, energi- och massaindustrin för
ett utökat utnyttjande av mottryckskraft och spillvärme, turistnäringen
för energiriktigare transporter, fastighetsägare för energieffektivisering
i bostäder och lokaler, och så vidare. En viktig del i arbetet är också att
Länsstyrelsen avser att agera som ett föredöme i den egna verksamheten,
genom att genomföra omfattande energieffektiviseringsprogram, byte
av energikällor till förnyelsebara dito, och arbeta för att göra för de egna
transporterna »klimatsmarta« (miljöbilar, samåkning, telefonmöten,
med mera).
74 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 75
233
frivilliga åtaganden, och dels genom att tydliga system för uppföljning
fnns. På gemenskapsnivån behöver underlagsmaterial fnnas i form av
kriterier för olika produktgrupper, som bygger på erfarenheter från de
medlemsstater som kommit längst i detta arbete.
Även teknik- och innovationsupphandling behöver utvecklas vidare.
Resurser behöver avsättas så att tempot kan ökas, och tydligare ambitioner
och mål formuleras. Dessa upphandlingsinstrument – som skapar
nya miljötekniska lösningar, bör kunna utvecklas i samverkan med både
forskarsamhället och små och medelstora företag.
Ytterligare initiativ behövs i det europeiska sammanhanget, och Sverige
har goda förutsättningar att kunna bidra med nationella erfarenheter.
»No wrong door« i stödsystemen för miljöteknik och miljöföretagande
Det fnns idag många aktörer med erbjudanden till små och medelstora
företag både i Sverige och på EU-nivå. Men bilden av alla organisationer,
myndigheter och investerare som främjar de mindre företagen är till
vissa delar svåröverskådlig och företagen har svårt att ta del av de möjligheter
som fnns. De olika aktörerna bör samarbeta enligt principen
»No wrong door« – alla ingångar leder rätt. o beroende av var företagen
tar sin första kontakt ska de få bra information om vilka möjligheter som
erbjuds inom Sverige och inom EU.
Stödsystemen skulle kunna verka ännu effektivare, om företag som är
intresserade av att utvecklas inom miljöteknikområdet, enklare och lättare
kan få en heltäckande vägledning vidare till andra nationella eller
EU-baserade aktörer och program som de kan ha behov av. Exempel på
detta kan vara vägledning till fnansieringsstödssystem i olika former, till
personlig rådgivning om nya affärsidéer eller utveckling av nya miljötekniska
lösningar eller exporthjälp.
Arbetet inom Sverige för att utveckla och förenkla företagens sökprocesser
och kontaktytorna mellan företagsfrämjare och företagen bör
kunna kompletteras och samverka med motsvarande initiativ på europeisk
nivå.
fortbildning till dessa grupper skulle kunna vara mycket effektivt, och
omnämns i ETAP under Provision of targeted training. En samlad översikt
bör göras över vilka myndigheter och aktörer det fnns som kan få i
uppdrag att inventera, planera och ta initiativ till fortbildningsaktiviteter
som syftar till att höja kompetensen om miljöteknikens förutsättningar
och möjligheter.
Energianvändning i offentliga lokaler
Inom ramen för Bygga Bo-dialogen kan de frivilliga åtagandena ges en
ökad tydlighet, och kan kompletteras med en aktivare uppföljning av
levererade resultat. Ett specialområde, som har visat sig vara lämpligt för
denna typ av åtaganden, är energianvändning i offentliga lokaler, som
har haft en relativt sett kort återbetalningstid på investerade medel.
Idéer
för utformandet av en större ansats skulle kunna hämtas från det ovan
beskrivna PFE-programmet, inkluderande även ett ekonomiskt incitament
, till exempel i form av en skattesänkning.
Miljöanpassning inom godstransporter och logistik
Det fnns skäl att överväga om miljöbilsinitiativen skulle kunna efterföljas
av motsvarande aktiviteter inom godstransport och logistiksektorn,
och då med en region som bas. I likhet med miljöbilsinitiativen, handlar
det om att medvetandegöra och underlätta för potentiella kunder av olika
slag att efterfråga de nya tekniklösningarna som fnns på marknaden
eller är »nära marknadsintroduktion«, samt att koppla ihop utbud och
efterfrågan på ett effektivt sätt.
Upphandling: Grön upphandling, teknikupphandling,
innovationsupphandling
Det är viktigt att initiativ tas som leder till att grön upphandling blir en
del av all offentlig upphandling, och att betydande majoritet av alla
offentliga upphandlingar innefattar pådrivande miljökrav, som i sin tur
är teknikdrivande. Detta skulle kunna genomföras genom dels ett fortsatt
utvecklingsarbete inom staten, med målet att stimulera till offensiva
76 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 77
234
78 handling glo Balt handling glo Balt 79
4.1.2 e xportrådet
Exportrådets uppgift är att stimulera till ökad export och underlätta små
och medelstora företags internationella expansion. Verksamheten inriktas
på grundläggande exportservice, kompetensutveckling för företag,
riktade insatser för internationellt affärsfrämjande och konsultverksamhet
. Exportrådet har ett 60-tal kontor i 52 länder.
Satsning på svenska energi- och miljöteknikföretag i Indien
Exportrådet startar på uppdrag av regeringen ett särskilt främjandeprogram
i Indien. Programmet löper tre år från oktober 2008 och fokuserar
på stöd till de svenska företag som aktivt vill bearbeta marknaden och
realisera de affärer som fnns inom energi och miljöteknik. Indien är med
en genomsnittlig årlig tillväxt på cirka 8 procent är idag en av världens
snabbast växande ekonomier. Den snabba tillväxten ställer stora krav på
miljön och marknaden för miljöteknik bedöms till cirka 35 miljarder
kronor. Av dessa importeras cirka 45 procent, vilket motsvarar cirka
15 miljarder kronor. Inom några av nyckelsegmenten till exempel bio energi
och vattenrening bedöms den årliga tillväxten till cirka 15 procent. I pro -
grammet fnns det särskilt avsatt fnansiellt stöd till svenska företag för
affärssatsningar inom energi och miljöteknik i Indien. Enskilda projekt
kan fnansieras med 50 procent av kostnaden, dock högst 60 000 kronor
per projekt. Programmet kan också hjälpa företag i hur de kan ta del av de
fnansiella stöd som fnns att tillgå i Indien genom Sida, till exempel Demo
Miljö, Start Syd eller den lokala Miljöfaciliteten hos Sida i New Delhi.
Personlig exportrådgivning
Småföretagare med liten eller ingen exporterfarenhet kan få personlig
exportrådgivning av Exportrådets representanter i varje län i Sverige.
De regionala exportrådgivarna har även kontakt med länsorgan och
Exportrådets representanter i Sverige och utomlands. Personlig exportrådgivning
Småföretag är en kostnadsfri tjänst som riktar sig till svenska
företag i alla branscher, bland annat miljöteknikbranschen, med max
50 anställda och max 10 miljoner euro i årsomsättning.
4 Handling globalt
Den internationella dimensionen i Sveriges främjande av miljöteknik
fnns inom flera insatsområden: inom exportfrämjandet, Sverigefrämjandet
, främjandet av utländska investeringar i Sverige och naturligtvis
inte minst när det gäller det internationella biståndet.
Samarbetsavtal har utvecklats med flera länder utanför EU, i flera fall
med betydande inslag av samverkan kring miljöteknik.
4.1 e xportfrä Mjan Det
Exportfrämjandet sker både i Sverige och utomlands, genom Utrikesde-
partementet och utlandsmyndigheterna (ambassader och konsulat) och
Exportrådet. En av utrikesförvaltningens uppgifter är samverkan med
svenska företag som är aktiva eller vill aktivera sig på internationella marknader
. Särskilda näringslivsfrämjare fnns vid UD:s geografska enheter.
Exportlånet är till för företag som har ett kapitalbehov i samband med
en exportsatsning och kan ges både i svenska kronor och i utländsk valuta.
Med Exportlånet kan upp till 90 procent av totala kapitalbehovet fnansieras
och det fnns ingen övre beloppsgräns. Lånet lämnas endast till
svenska företag med verksamhet i Sverige, bland annat miljöteknikbolag.
Exportlånet är ett resultat av samarbetet mellan Almi, Svensk Exportkredit
, Exportkreditnämnden, Exportrådet och Swedfund.
4.1.1 projektexport
På många marknader är multilateralt fnansierade projektinsatser av
stor betydelse för svenskt näringsliv. Projektexportsekretariat inom UD
verkar för att öka svensk projektexport och svenska företags andel av
upphandling till projekt fnansierade av EU, FN-systemet och internationella
fnansinstitutioner. Vid sex svenska utlandsmyndigheter fnns
särskilda projektexportfrämjare.
235
investeringar till och från länder som bedöms ha långsiktig betydelse för
svenskt näringsliv. Utrikesförvaltningen förstärks med ett 30-tal befattningar
på strategiska platser runt om i världen. Ambassader och konsulat
har förstärkts med nya främjare, med tyngdpunkten i USA och Kina.
En växande andel i dessa främjares uppgifter inom ambassader och
konsulat rör samarbete kring miljöteknik. Exempelvis kommer den
svenska ambassaden i Washington, USA att göra klimat- och energifrågorna
till sin viktigaste prioritering under 2009. Politiska, näringslivsfrämjande
och kulturella aktiviteter kommer att genomföras med fokus
på hållbara städer, grön arkitektur och energismart teknik i form av lågenergihus
, värmepumpar, solceller och förnybara uppvärmningskällor –
områden där Sverige ligger i den absoluta framkanten både när det gäller
kunskap och teknologi.
4.3 s a Marbetsavtal MeD usa och bric -län Derna
Regeringen har initierat en rad samarbeten också med länder utanför
EU, framför allt USA och BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien
och Kina) som rör miljöteknik av olika slag.
Samverkan med USA om miljöfordon
I juni 2007 undertecknades ett MoU för ett utökat samarbete på energiområdet
mellan Sverige (Näringsdepartementet) och USA (D o E). USA
och Sverige satsar tillsammans med Volvo och Mack 12 miljoner dollar
för att utveckla mer miljövänliga tunga fordon. Avtalet kan ses som en
modell för framtida energiprojekt som för samman statligt och privat
kapital. Målet med projektet är att utveckla mer energisnåla och miljövänliga
lastbilar och andra tunga fordon med hjälp av biobränslen och
ny teknik som bland annat syftar till att öka motorernas förbränningseffektivitet
. Avtalet utvidgades i juli 2008 med en gemensam satsning
på att utveckla en elbil med starkare batteri och därmed längre körsträcka
på ren el än tidigare varianter. Laddstationen har tagits fram
Internationell marknadsbevakning
Allt fler företag inser vikten av att bevaka och analysera förändringar i
omvärlden för att kunna fatta väl underbyggda beslut. Exportrådets
informationsspecialister genomför kostnadsfri research och marknadsinformation
inom flera områden:
• allmän landinformation (befolkningsmängd, BNP, industristruktur,
ekonomisk utveckling)
• företagsinformation (både svenska och utländska företag)
• aktuell statistik och prognoser (exempelvis handelsstatistik och
arbetsmarknadsstatistik)
• marknads- och branschrapporter.
SymbioCity-initiativet har också nära kopplingar till regeringens satsning
på hållbar stadsutveckling, som bland annat kanaliseras genom
Delegationen för hållbara städer. Syftet med delegationen är att stimulera
stadsbyggnadsprojekt som både bidrar till förbättrad miljö och minskad
klimatpåverkan, och som underlättar svensk miljöteknikexport. Detta
initiativ beskrivs närmare i avsnitt 1.
4.2 s verigefrä Mjan Det
Främjandefrågor handlar om att öka intresset för Sverige, och sprida
kunskap om det som Sverige är bra på, exempelvis miljöteknik. Det kan
innebära att fånga upp och sprida information om nya affärsmöjligheter
och hitta former för samverkan mellan landets marknad och svenska
företag. Det handlar om att verka för att utländska investerare ska fatta
intresse för Sverige som ett attraktivt land att satsa på. En annan främjandeuppgift
är att stödja svenska företags förmåga att få del av internationellt
fnansierade upphandlingar, till exempel genom Världsbanken,
FN och EU.
Regeringen har inlett en satsning på utrikesrepresentationen för att
bidra till en ökad tillväxt i Sverige. Satsningen ska främja handel och
80 handling glo Balt handling glo Balt 81
236
bolaget, NBE Sweden AB, är att skapa ett så kallat biobränslekombinat i
Härjedalen.
Regeringen har gett ISA i uppdrag att genomföra en satsning på investeringsfrämjande
inom miljöteknikområdet. Satsningen omfattar 10 miljoner
kronor under perioden 2008 till och med 2010. För år 2009 har
myndigheten identiferat tio svenska styrkeområden, bioenergi, biobränslen
, grön kemi, vindkraft, hållbart byggande, vatten och avlopp,
avfall och återvinning, naturresurshantering, värme, ventilation och kyla
samt innovativa teknologier.
Myndigheten har även, tillsammans med Nutek, påbörjat ett projekt
att i samarbete med regioner med stark miljöteknikkompetens som
Business Region Göteborg, Region Skåne, Skellefteå kommun/Piteå
kommun och Stockholm Business Region för att främja utländska miljöteknikinvesteringar
i dessa regioner. Verksamheten pågår 2008–2011,
med inriktning främst på marknaderna i Japan, Indien, Kina och USA.
4.5 Miljöteknik, kli Matbistån D och
utvecklingssa Marbete
Regeringens satsningar på utveckling och spridning av ny teknik går hand
i hand med ett ökat internationellt ansvar för anpassning och tekniköverföring
. Att utvecklingsländerna får tillgång till energieffektiv och klimatvänlig
teknik för sin utveckling är viktigt för att undvika ökad kol- och
oljeanvändning. Genom satsningar på klimatinvesteringar i andra länder
kan den energieffektiva teknik som redan fnns i Sverige, och den som
utvecklas, föras över till länder i utveckling.
Klimathotet måste mötas på global nivå. Regeringen har en hög ambition
i klimatarbetet. Sverige ska vara ledande både i att genomföra effektiva
åtgärder här hemma och i att utveckla det internationella samarbetet.
Utveckling och spridning av ny teknik är en förutsättning för att vi effektivt
ska kunna minska klimatpåverkan utan att begränsa förutsättningarna
för tillväxt och välfärd.
med hjälp av amerikanska energidepartementet medan själva bilen
tillverkas av Volvo.
I juni 2006 undertecknades även ett avtal mellan delstaten Kalifornien
och Sverige inom området förnybar energi. Flera samarbetsområden
utpekades bland annat juridiska och lagtekniska policyfrågor samt
utbyte av goda exempel inom detta område.
Svensk-kinesiskt miljötekniksamarbete
Vid statsministerns besök i Kina i april 2008 (tillsammans med miljö -
ministern och handelsministern) undertecknades ett MoU om svenskkinesiskt
samarbete inom energi- och miljöteknikområdet. Vidare
undertecknades ett LoI om hållbart stadsbyggande och om eko-staden
Caofeidian. I juni 2008 har regeringen tillsatt en särskild samordnare för
genomförande av det svensk-kinesiska samarbetet.
4.4 f rä Mjan Det av utlän Dska investeringar i s verige
Sverige är ett litet land. Därför är det särskilt viktigt för Sverige att ta till
vara de fördelar som ökade flöden av varor, kapital, tjänster och arbetskraft
erbjuder.
Utländska investeringar skapar nya affärsmöjligheter,
öppnar nya marknader, tillför ny kompetens och ökar utbytet av teknik
och tekniskt kunnande.
Invest in Sweden Agency (ISA) är den myndighet som har till uppgift
att medverka till att öka de utländska investeringarna i Sverige. ISA hjälper
framförallt små och medelstora företag i utlandet att etablera ny verksamhet
i Sverige och att träffa samarbetsavtal med svenska företag. De
flesta investeringarna sker inom tjänstesektorn, IT och bioteknik.
En tredjedel av investeringarna sker utanför storstadsområdena, som
exempelvis när Härjedalens kommun i norra Sverige, tillsammans med
Härjedalens Miljöbränsle AB (HMAB) och de kinesiska bolagen National
Bio Energy Co Ltd (NBE) och Dragon Power Co Ltd. År 2006 bildade ett
gemensamt bolag inom bioenergiområdet. Syftet med det gemensamma
82 handling glo Balt handling glo Balt 83
237
och till Clean Technology Fund (CTF) inom Världsbanken, med fokus
främst på utsläppsbegränsningar.
Regeringen avsätter 150 miljoner kronor 2009–2011 för mark- och
jordbruksfrågor till organisationerna IFAD, FAo och WFP. Medel avsätts
för extra bidrag inom det katastrofförebyggande området, till exempel
stöd för genomförande av Hyogo Framework for Action, med 195 miljoner
kronor.
Inom ramen för det bilaterala utvecklingssamarbetet kanaliseras
ytterligare 1 150 miljoner kronor genom Sida under 2009–2011 för
anpassningsåtgärder i vissa samarbetsländer, särskilt i Afrika. I de fall
samarbetsländerna har utformat nationella anpassningsprogram (NAPA)
under klimatkonventionen bör dessa komma ifråga för fnansiering.
Totalt innebär detta att regeringen inom ramen för utvecklingssamarbetet
avsätter 4 055 miljoner kronor i nya medel för klimatsatsningar
under 2009–2011.
k limat- och energisatsningar i budgetpropositionen 2009 (M sek )
Insats År 2009 År 2010 År 2011
Kommersialisering av ny energiteknik 145 380 350
Klimatinvesteringar i andra länder 230 230 210
Spridning av ny energiteknik 100 122 117
Energieffektivisering 0 60 260
Förnybar elproduktion 60 70 20
Stöd för energieffektiva fönster i småhus 80
Miljöbilspremie 325
Livsmedelskedjans klimatpåverkan 6 3 3
Anpassningsåtgärder 174 205 205
summa 1 120 1 070 1 165
Investeringar för att minska utsläppen utomlands ger mer utsläppsminskningar
för varje krona jämfört med om de genomförts i Sverige och
är viktiga för att alla länder ska kunna minska utsläppen tillräckligt
mycket. Investeringarna ska kunna tillgodoräknas Sverige enligt reglerna
för de så kallade projektbaserade mekanismerna i Kyotoprotokollet.
Totalt 670 miljoner kronor ska kunna användas för internationella klimat -
investeringar.
Klimatbistånd är också angeläget eftersom miljöpåverkan och klimatförändringar
påverkar utvecklingen i fattiga länder och drabbar de fattigaste
människorna hårdast. Regeringen vill på ett aktivt sätt bidra till
långsiktiga insatser för anpassning till klimatets förändring i de fattigaste
länderna. Klimatbiståndet ska också användas för att stödja utvecklingsländernas
åtgärder för att begränsa halten av växthusgaser. Främst ska
bidrag kanaliseras genom befntliga multilaterala initiativ men även i
det bilaterala samarbetet, där Afrika står i fokus. Totalt innebär detta att
regeringen inom ramen för utvecklingssamarbetet avsätter 4 055 miljoner
kronor för klimatsatsningar under 2009–2011.
Sveriges regering har också tagit initiativ till en internationell kommission
för klimatförändring och utveckling.
Regeringens insatser inom ramen för utvecklingssamarbetet
Regeringen gör under 2009–2011 en särskild klimatsatsning om totalt
över 4 miljarder kronor inom utvecklingssamarbetet. Främst ska bidrag
ske genom befntliga multilaterala initiativ men även i det bilaterala samarbetet
, där Afrika står i fokus.
Totalt avsätter regeringen 1 560 miljoner kronor under 2009–2011 för
stöd till anpassning genom anpassningsfonden under Kyotoprotokollet,
klimatkonventionens biståndsfnansierade fonder för anpassning, samt
extra stöd till Världsbankens International Development Association
(IDA) för att stödja IDA:s klimatsatsning som är inriktad på anpassningsåtgärder
, men också ren energi och energieffektivisering.
Regeringen avsätter 1 000 miljoner kronor under 2009–2011 till klimat -
konventionens fnansiella mekanism Global Environment Facility (GEF)
84 handling glo Balt handling glo Balt 85
238
Ett antal projekt med miljöteknikanknytning har genomförts, framför
allt när det gäller VA, avfallshantering och tillämpning av BAT (Best
Available Technology inom ramen för IPPC-direktivet).
4.6.3 h ållbar stadsutveckling i utvecklingsländer
Sida har utvecklat ett verktyg för stöd till miljömässigt hållbar stadsutveckling
i utvecklingsländer. Den snabba urbaniseringen är i många
städer också intimt förknippad med miljöförstöring och hälsorisker.
Genom stadsplanering och förvaltning av våra städer och samhällen –
befntliga som nya – fnns möjligheten att förbättra livskvaliteten för
invånarna men samtidigt minimera urbaniseringens påverkan på miljön
och klimatfrågan. Det fnns ett stort behov av förbättrad stadsförvaltning
och övergripande planering, inklusive systemlösningar för miljön.
Mot denna bakgrund lanserades i Johannesburg under 2002 ett svenskt
initiativ om hållbar stadsutveckling. Sida har baserat på detta utvecklat
en manual som utgångspunkt för fortsatt utveckling av metoder och verktyg
som syftar till hållbar stadsutveckling i utvecklingsländer och länder
i transition. Manualen kommer att testas under 2008 i pilotstäder av olika
karaktär, varefter konceptet avses revideras och publiceras.
4.6 s iDas arbete M e D anknytning till M iljöteknik
Sida har en viktig roll att fylla i flera av regeringens prioriterade områden
med miljöteknikanknytning i utvecklingssamarbetet. Sida har också
ansvar för följande aktiviteter inom miljöteknikområdet.
4.6.1 DemoMiljö
DemoMiljö ger myndigheter, kommuner, institutioner och företag inom
ett fyrtiotal av Sidas samarbetsländer möjlighet att pröva ny teknik. Små
och medelstora företag erbjuds stöd till förstudier och projektutveckling.
På Sidas uppdrag genomför Nutek i samarbete med Swentec projektet
DemoMiljö. Satsningen stödjer miljötekniksatsningar inom områdena
hållbar stadsutveckling och förnyelsebar energi. Stödet riktas till samarbetsländer
i Afrika, Asien, Latinamerika samt ö st- och Centraleuropa.
DemoMiljö är ett gåvobaserat stöd till moderna miljötekniska lösningar
inom hållbar stadsutveckling och förnyelsebar energi.
DemoMiljö ger mottagarländerna möjlighet att pröva moderna miljötekniska
lösningar och företag möjlighet att få demonstrera sitt kunnande
och sina produkter. Sektorer möjliga för stöd är bland annat luftmiljö,
vatten och sanitet, avfallshantering energibesparing, förnyelsebar energi
, markförorening, buller och urbana transporter. DemoMiljö erbjuder
två former av stöd, dels för genomförande av demonstrationsprojekt, dels
till förstudier för projektutveckling och projektidentifering.
4.6.2 t winningprojekt
EU:s twinningprogram är ett instrument för att stärka den offentliga
sektorn i de nya medlemsländerna och ansökningsländerna. Twinning
bygger på ett samarbete mellan myndigheter i EU:s medlemsländer och
deras motsvarigheter i samarbetsländerna. Det svenska twinningsamarbetet
handläggs av Sida. Sedan 2002 används EU-twinning även på
Västra Balkan, i östra Europa och Centralasien.
86 handling glo Balt handling glo Balt 87
239
88 vägen fram vägen fram 89
• forskare, produktutvecklare och innovatörer uppmärksammar
behovet av att utveckla nya tekniklösningar med goda miljöprestanda
stärkt samverkan mellan högskola, näringsliv och myndigheter är
en nyckelfaktor för att åstadkomma detta
• Sverige kan möta den ökade efterfrågan på bättre miljötekniska
system som den ökande globaliseringen och urbaniseringen skapar
strategiskt främja en utveckling av miljöteknik handlar om att
stärka fler processer samtidigt, främst då genom:
• att se goda miljöprestanda som en drivkraft inom alla branscher och
sektorer, inte minst inom befntliga större företag
• att främja utvecklingen av nya kunskapsintensiva företag, som utvecklar
innovationer inom miljötekniken
• att medverka till teknikförändringar inom sådana branscher och sektorer
som har hög miljöpåverkan, som till exempel energiproduktion,
transporter, jordbruk, byggnader och vissa industrisektorer
• att utveckla både utbudet och efterfrågan på god miljöteknik
• att stärka samverkan mellan företag, högskola och offentlig sektor.
5.2 p roble M- och utvecklingso Mrå Den so M bör
upp Märksa MMas av ko MMissionen och
Me Dle Msstaterna
Förutom ovanstående strategiska inriktningar, bör också följande insatsområden
övervägas i det europiska samarbetet, och de kan också vara en
del i den översyn och vidareutveckling av ETAP-arbetet som ska genomföras
av Kommissionen.
Mer övergripande är det viktigt att vidareutveckla en hållbar europeisk
näringspolitik. Detta är en av Sveriges prioriteringar under ordförandeskapet
hösten 2009. En ny näringspolitik måste utvecklas som bygger på
att ny teknik och nya affärslösningar främjas. Smartare konsumtion.
5 Vägen framåt
5.1 Den svenska regeringens Mål
Regeringen har tagit en rad initiativ för att förstärka och utveckla arbetet
med miljöteknik, och ser det som strategiskt viktigt att:
utveckla en fokusering på marknaden i Sverige, inom EU och globalt,
för att:
• bidra till att lösa miljöproblemen i världssamfundet
• stödja exporten av svensk miljöteknik och svenskt miljökunnande.
• skapa en positiv samverkan mellan svenska och europeiska aktiviteter
inom miljöteknikområdet
• stärka efterfrågan på god miljöteknik
utveckla en fokusering på företagande och entreprenörskap, som:
• bygger på svenska styrkeområden, där det fnns svenska företag, företagare
och produkter som är eller skulle kunna vara världsledande.
• stöds av forskning, utbildning och stödaktiviteter från myndigheter
och högskola
• bygger på en bred samverkan mellan företag, högskola och offentlig
sektor
utveckla en fokusering på att tillvara möjligheterna i nya trender
och utvecklingstendenser, så att:
• tekniska utvecklingsområden med hög potential och utvecklingskraft
också bidrar till miljöförbättringar.
Exempelvis bör den snabba
utvecklingen och nya teknikgenombrott inom IT-, bio-, rymd- och
nanoteknik kunna skapa nya system som förbättrar miljötillståndet,
skyddar naturen och utnyttjar energi och andra resurser bättre
240
Det som Swentec och andra aktörer gör för att lyfta fram demonstrationsanläggningar
och goda exempel bör kunna berika europeiska
kunskaps- och informationskällor, framför allt EU-organs webbsidor,
databaser och kunskapssammanställningar.
System för Environmental Technology Verifcation
Det är positivt att metoder och tekniker granskas och utvärderas med
avseende på miljöprestanda. Det fnns dock en risk för att införande av
ETV-system på EU-nivån skapar inträdeshinder för nya teknologier och
nya företag. I synnerhet gäller detta små och medelstora företag, även
om ETV-systemet är ett frivilligt åtagande. Ett europeiskt ETV-systems
mervärde utöver existerande system, och dess effekter på de mindre
företagen bör noga analyseras.
Ny miljöteknik från högteknologiska framtidsbranscher:
IT, bio-, rymd- och nanoteknik
Det fnns flera skäl som talar för att tillse att teknikutveckling från dessa
kunskapsintensiva nya teknikområden dels i ökad utsträckning kan bidra
till att skapa ny miljöteknik, dels att den miljöteknik som redan fnns inom
dessa områden synliggörs bättre. En möjlighet skulle kunna vara att genomföra
en förstudie hur »miljö-spinnoff« från dessa framtidsbranscher kan
främjas. Ett annat steg för att stödja förslaget skulle kunna vara att
arrangera ett ETAP Forum i Sverige, med temat »Vad kan avancerade
teknologilösningar från andra områden göra för miljöteknikområdet«.
förbättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden
Förbättrad statistik och uppföljning
Det fnns ett behov att diskutera effektivare uppföljningsmekanismer
nationellt och på EU-nivå. Det fnns också behov att följa upp de nationella
innovationssystemen och deras output, upphandling med miljöinriktning
(både grön upphandling och teknik/innovationsupphandling), men också
hur medlemsstaters insatser återfnns inom EU-gemensamma aktiviteter
som exempelvis uppbyggnad av nya medlemsstaters infrastruktur.
bättre produkter, och en resurssnål produktion har alla ett ömsesidigt
samband, och är viktiga på globala marknader.
Under det svenska ordförandeskapet planeras bland annat en konferens
på temat hållbar näringspolitik. Syftet är att mobilisera Europa brett för
att utveckla en hållbar näringspolitik och att visa, genom goda exempel,
hur europeisk industri kan möta klimathotet och samtidigt stärka sin
konkurrenskraft.
Att komma från forskning till marknad
Integrerade stöd- och fnansieringssystem för hela värde/produktutvecklingskedjan
. En slutsats av både svenska och andra europeiska erfarenheter
är att det behövs:
• bättre former för fnansiering och andra stödstrukturer för att skapa
fnansiering av verksamheter som befnner sig mitt i värdekedjan/produktutvecklingskedjan
– mitt emellan FoU-insatser och storskalig
internationell kommersialisering. Stöd och fnansiering behövs för att
skapa pilot- och demonstrationsanläggningar.
ö kat stöd behövs också
för att öka efterfrågan på de miljödrivna marknaderna
• hela stöd- och fnansieringskedjan bör hänga bättre ihop utan besvärande
glapp och diskrepanser, så att fnansiering av FoU, efterföljs av
fnansiering av demoanläggningar mitt i värdekedjan och andra fnansierings-
och stödformer för nationell och global kommersialisering
• mångfalden av aktörer, stödinsatser och fnansieringsformer är svåröverskådlig
. Därför behövs insatser för information, utbildning och
nya samverkansformer mellan företagsstödjare för att åstadkomma
lätta sökvägar eller enkla ingångar i systemen (»No wrong door«).
Demonstrationsanläggningar och »best-practice examples«
inom miljöteknik
Det fnns ett behov att synliggöra alla olika demonstrationsanläggningar
av miljöteknik som fnns redan nu och är på väg att realiseras inom kort i
Sverige, för att öka intresset från och tillgängligheten för både utländska
och inhemska intressenter.
90 vägen fram vägen fram 91
241
en region som bas. En sådan satsning bör naturligtvis behandla alla
kommersiella aktörer likvärdigt, oberoende av nationellt ursprung, vilket
också var fallet i de tidigare miljöbilsprojekten.
Upphandling: Grön upphandling, teknikupphandling,
innovationsupphandling
Det är viktigt att initiativ tas som leder till att grön upphandling blir en
del av all offentlig upphandling, och att en betydande majoritet av alla
offentliga upphandlingar innefattar pådrivande miljökrav, som i sin tur
är teknikdrivande. På gemenskapsnivån behöver underlagsmaterial
fnnas i form av kriterier för olika produktgrupper, som bygger på
erfarenheter från de medlemsstater som kommit längst i detta arbete.
Även teknik- och innovationsupphandling behöver utvecklas vidare.
Ytterligare initiativ behövs i det europeiska sammanhanget, och Sverige
bidrar gärna med nationella erfarenheter.
»No wrong door« i stödsystemen för miljöteknik och miljöföretagande
Det fnns idag många aktörer med erbjudanden till små och medelstora
företag både i Sverige och på EU-nivå. Stödsystemen skulle kunna verka
ännu effektivare, om företag som är intresserade av att utvecklas inom
miljöteknikområdet, enklare och lättare kan få en heltäckande vägledning
vidare till andra nationella eller EU-baserade aktörer och program
som de kan ha behov av. Främjare av företagande och miljöteknik bör
samarbeta enligt principen »No wrong door« – alla ingångar leder rätt.
o beroende av var företagen tar sin första kontakt ska de få bra information
om vilka möjligheter som erbjuds inom Sverige och inom EU.
Arbetet inom Sverige för att utveckla och förenkla företagens sökprocesser
och kontaktytorna mellan företagsfrämjare och företagen
bör kunna kompletteras och samverka med motsvarande initiativ på
europeisk nivå.
Erfarenhetsspridning och kunskapsutveckling från större projektorienterade
program. En större vikt bör läggas vid kunskapsutveckling
och erfarenhetsförmedling från större projektorienterade program,
främst de med betydande inslag av fnansiering från EU men också andra
relevanta nationella program. Särskilt bör förekomsten av demonstrationsanläggningar
för ny miljöteknik och projektresultat som syftar till
»best practice« synliggöras.
I ett sådant arbete bör erfarenheterna av att utveckla och förnya infrastruktur
samt åtgärder som syftar mot att åstadkomma hållbara stadsdelar
och städer få en särskild vikt, i synnerhet sådana program och
programresultat som kan antas vara relevanta för de nyaste medlemsstaterna
i unionen.
Satsning på »Targeted training« för nyckelgrupper
Många myndigheter har inom sin sektor en eller flera yrkesgrupper, som
har nyckelroller för att en ökad marknadsandel av miljöteknik skall kunna
komma till stånd. Riktad fortbildning till dessa grupper skulle kunna
vara mycket effektivt.
En samlad översikt bör göras över vilka myndigheter
och aktörer det fnns som kan få i uppdrag att inventera, planera
och ta initiativ till fortbildningsaktiviteter som syftar till att höja kompetensen
om miljöteknikens förutsättningar och möjligheter
Energianvändning i offentliga lokaler
Frivilliga åtaganden kan ges en ökad tydlighet, och kan kompletteras med
en mer aktiv uppföljning av levererade resultat. Ett specialområde, som
är mycket lämpligt för denna typ av åtaganden, är Energianvändning i
offentliga lokaler, med en relativt sett kort återbetalningstid på investerade
medel. Idéer för utformandet av en större ansats skulle kunna hämtas
från det svenska PFE-programmet.
Miljöanpassning inom godstransporter och logistik
De framgångsrika miljöbilsinitiativen skulle kunna efterföljas av motsvarande
aktiviteter inom godstransport och logistiksektorn, och då med
92 vägen fram vägen fram 93
242
svenska aktörer inom miljöteknikområdet 95
ALMI Företagspartner
Avfall Sverige
Bioenergi Småland
Byggsektorns InnovationsCentrum (BIC)
Byggsektorns kretsloppsråd Chalmers tekniska högskola
Delegationen för hållbara städer
The European Bank for Reconstruction and Development (EBRD)
Energimyndigheten
Exportkreditnämnden (EKN)
Exportrådet
Formas – forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande
Föreningen KRAV
Industrifonden
Ingenjörsvetenskapsakademin
Innovationsbron
Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS)
Invest in Sweden Agency (ISA)
Kemikalieinspektionen
Konsumentverket
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA)
Kungliga tekniska högskolan (KTH)
Miljöstyrningsrådet (MSR)
Mistra – Stiftelsen för miljöstrategisk forskning
Naturskyddsföreningen
Naturvårdsverket
Nordiska Investeringsbanken (NIB)
NUTEK
Näringslivets miljöchefer (NMC)
Provider Venture Partners AB
Rymdstyrelsen
Sida
Sjunde AP-fonden
bilaga 1 Svenska aktörer inom
miljöteknikområdet
243
96 svenska aktörer inom miljöteknikområdet
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Sustainable Technologies Fund
Svensk Exportkredit (SEK)
Svenska Miljöinstitutet (IVL)
Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA)
Svenskt Näringsliv
Svenskt Vatten
Swedfund
Swedish Cleantech Incubators
Swedish Clean Water Partnership
Swentec, Sveriges miljöteknikråd
Universitet och högskolor
VARIM
VINNo VA
Regionala miljöteknikaktörer
244
referenser 99
Affärsängelnätverkens aktiviteter, Swedish Venture Capital Association
2007
Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter – goda svenska exempel,
Svenska Biogasföreningen 2008
Drivkrafter för miljöproblemens marknadsvärde, Ingenjörsvetenskapsakademin
2008
Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Energimyndigheten och Naturvårdsverket
2006
En kartläggning av svensk bioenergi – Delrapport 1: Spjutspetskompetensen
, Swentec 2007
En kartläggning av svensk vattenreningsteknik – spjutspetskompetensen
, Swentec 2007
En kartläggning av svensk avfallshantering och återvinning – spjutspets kompetensen
, Swentec 2008
Forskning och innovation för hållbar tillväxt, Formas och Vinnova 2007
Framgångsrika miljöinnovationer – en studie av 113 svenska innovationer
från tävlingen Miljöinnovation, Nutek 2008
Hur kan kompetensen hos kommunerna användas vid miljöteknikexport
? Swentec 2008
Internationaliseringsguiden (http://www.internationaliseringsguiden.se)
Investera i Cleantech, Energimyndigheten 2008
Lokala miljöinvesteringar ger globala avtryck, Naturvårdsverket 2008
Nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och
sysselsättning 2007–2013
Pionjärmarknadsinititativet – Förnybar energi, Energimyndigheten
2008
Pionjärmarknadsinitiativet – biobaserade produkter och återvinning,
Vinnova oktober 2008
Regeringens forsknings- och innovationsproposition för år 2008,
Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50)
Resultatet från Swentecs strategimöte för svensk miljöteknik
(http://www.swentec.se)
bilaga 2 Referenser
245
100 referenser
Svensk miljöteknik – en kartläggning av aktörer, marknader och
konkurrenter, ITPS 2008
Svensk miljöteknik i siffror, Swentec 2007
Svensk teknikexport genom de flexibla mekanismerna,
e nergimyndigheten 2007
Swentecs fnansieringsguide (www.swentec.se/fnansiering)
SymbioCity (www.symbiocity.org)
Vad menas med cleantech? n utek 2008
246
www.swentec.se
f
idelity
s
tockholm AB
Tryck : Danagårds Grafska , februari 2009
247
Politisk styrning
Kompetens för
hållbar utveckling
Samverkan Kommersialisering Affärsmodeller
ETAP
Handlingsplan
Ökad tillväxt för svensk miljöteknik
DEMO-karta
Besökshanteringsförslag
Effektiv struktur
Benchmarking andra länder
Miljöteknikstatistik
Paketering, nya
erbjudanden,
partnerskap
- Waste Offer
Samverkansgrupp
DEMO (bransch,
region, affärs)
Webblösning
Projekt offentlig
upphandling
Referensgrupp
myndigheter
Kommunikation
Stöttande
struktur för
EU-program
Affärsprocessen
vid systemförsäljning
248
Resurscentra nordvästra Dalarna, insänt den 28 september 2009
Med anledning av er skrivelse får vi härmed bifoga den utvärdering, som gjorts av Högskolan
Dalarna; Mats Lundgren, på vårt projekt W7 Dalarna Resurscentra, 2006-2008.
Bif även populärversion av vår slutrapport.
Som bakgrund skickar jag även med vår projektplan för samma tidsperiod.
mvh
Sara Markus-Jansson
Projektledare
Sara Markus-Jansson
R. Resurscentra nv Dalarna
Besöksadr.: Strandgatan 8
792 30 Mora
Tel 0251-80218 (äv. mobilankn.)
249
Projektet
- En utvärWderan7 dDe stuAdie
Lav Aett RregNioA
nalt resurscentrum
för kvinnors entreprenörskap, jämställdhet
och integration
Slutrapport
Mats Lundgren
Nr: 2009: 01
250
1
Högskolan Dalarna, Kultur och Lärande, arbetsrapport nr 2009:01
ISBN 978-91-89020-76-4
ISSN 1403-6878
© Mats Lundgren
251
2
Projektet
- En utvärderWande
7
stuDdie
Aav Lett AregRioNnalt A
resurscentrum
för kvinnors entreprenörskap, jämställdhet och integration
Slutrapport
Mats Lundgren
252
3
Förord
Projektet W7 Dalarna har bedrivits av sju kommuner i norra Dalarna:
Leksand, Malung, Mora, Orsa, Rättvik, Vansbro och Älvdalen. Den här
slutrapporten är en fortsättning på utvärderingen Projektet: W7 Dalarna,
Ett regionalt resurscentrum för kvinnligt entreprenörskap, jämställdhet
och integration - En utvärderande studie, vilken avsåg den verksamhet
som bedrevs under åren 2006 – 2007. De resultat som presenteras i denna
rapport bygger på data, intervjuer, öppna brev och dokument, som samlats
in under 2006 till och med utgången av 2008. Det är min förhoppning
att resultatet av utvärderingen skall kunna bidra till att beskriva hur arbetet
i projektet har bedrivits, vilka resultat som uppnåtts i relation till de
mål som ställts upp och att dessa kan vara av värde för liknande verksamheter
i framtiden.
Jag vill slutligen tacka Er alla som så generöst och välvilligt låtit mig ta
del av Era erfarenheter och som gjort det möjligt att genomföra utvärderingen.
Jag vill även tacka Fil dr. Ina von Schantz Lundgren för hennes
tänkvärda kommentarer och synpunkter.
Falun i januari 2009
Mats Lundgren
Fil. dr. Sociologi & lektor i Pedagogik
253
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Förord 4
Abstract 5
1. INTRODUKTION 8
1.1 Inledning 8
1.2 Projektet W7 Dalarna 8
Projektets syfte 9
Verksamhetsområden 9
Målgrupper 11
Spridning av resultat 11
2. SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR 12
3. METOD 13
Dokument och statistik 13
Deltagande observation och intervjuer 13
Brevenkäter 14
Feed-back till projektledningen 14
Att låta aktörerna komma till tals 14
Etiska överväganden 14
4. EN TOLKNINGSRAM 15
4.1 Entreprenörskap 15
Generationsväxling i företag 17
4.2 Jämställdhet 19
Kön som social konstruktion 19
Kvinnors ställning på arbetsmarkanden 21
Kvinnors företagande 22
4.3 Integration 26
Invandrarens möte med det svenska samhället 26
Diskriminering i arbetslivet 27
Invandraren som företagare 28
4.4 Nätverket som samverkansform 30
Samverkan 31
Nätverk 31
Att samverka i projekt 32
254
5
Ett långsiktigt perspektiv 33
5. PROJEKTET W7 DALARNA: ENTREPRENÖRSKAP, JÄMSTÄLLDHET
OCH INTEGRATION 34
5. 1 Entreprenörskap 34
Affärsrådgivningen 35
Företagarskolan 40
Frukostmöten som ett led i nätverksbyggandet 41
Generationsväxling av företagare 43
5.2 Jämställdhetsarbetet 44
Jämställdhet – en fråga med många infallsvinklar 44
Jämställdhetsspelet 45
Kompetensbanken och kvinnliga nätverk 47
5.3 Integrationsarbetet 48
5.4 Projektets måluppfyllelse 51
5.4.1. De operationaliserade målen 51
5.4.2 Projektets effektmål 53
Opinionsbildning 54
Inspiration 54
Utbildning 55
Erfarenhetsutbyte och att utveckla kompetens- och kvalitetssäkring
inom området affärsrådgivning 55
Metodutveckling 56
Synergieffekter inom projektets tre verksamhetsteman 58
Etablera och upprätthålla en lokal fysisk närvaro av rådgivare i de involverade
kommunerna 58
6. DISKUSSION OCH SLUTSATSER 60
Referenser 63
Bilagor 68
255
6
Abstract
Föreliggande rapport är resultatet av ett s.k. följeforskningsuppdrag som
genomfördes under perioden våren 2006 och fram till och med utgången
av år 2008. Uppdraget gick ut på att följa hur projektet W7 Dalarna lyckades
i sin strävan att stödja utvecklingen av företag som startas av kvinnor
och invandrare och samtidigt stödja samhällets jämställdhets- och integrationsarbete
. Rapporten handlar om hur detta arbete förlöpte och vad
det resulterade i, liksom ett försök att tolka och ge tänkbara svar till detta.
I följeforskningsrollen ingick även att fungera som ett ”bollplank” till
projektledningen, d.v.s. att rapportera iakttagelser av händelseförloppet
på ett sådant sätt att det på olika sätt kunde stödja de pågående processerna
.
Ett viktigt syfte med W7 Dalarna var att utveckla metoder som kan användas
på ”bred front” inom entreprenörskap, jämställdhet och integration.
När det t.ex. gäller metodutvecklingen inom integrationsområdet
växte allt efter som fram en insikt om att dessa frågor måste lösas i samverkan
med andra aktörer. Framför allt genom att bygga upp nätverk,
skapa informella arbetsgrupper, arrangera inspirationsdagar o.s.v. för att
på det sättet skapa konkreta åtgärder inom integrationsområdet. Projektledaren
och de involverade rådgivarna framhåller att projektet huvudteman:
kvinnors entreprenörskap, jämställdhet och integration är områden
som överlappar varandra och att det därför även funnits en del synergieffekter
som de har kunnat ta tillvara.
Av resultatredovisningen framgår att av dem som fått rådgivning via projektet
startade år 2008 84 personer ett företag, varav 48 personer (57 %)
var kvinnor. De berörda aktörerna i W7 Dalarna bedömer själva att de ha
varit framgångsrika just när det gäller att inspirera till nyföretagande.
Även om det är svårt att entydigt säga att den positiva utvecklingen vad
gäller kvinnors företagande i W7-kommunerna enbart beror på projektets
verksamhet har detta ändå med stor sannolikhet haft ett betydande inflytande
för denna utveckling. Den publicitet som projektet fått i medier, där
t.ex. kvinnliga förebilder kunnat lyftas fram, har haft en opinionsbildande
effekt.
Projektet har även genomfört systematiska utbildningsinsatser, både av
blivande företagare via den s.k. Företagarskolan och i jämställdhetsfrågor
via det s.k. Jämställdhetsspelet. Framför allt framstår verksamheten som
256
7
framgångsrik när det gäller Företagarskolan. Projektet har på det sättet
kunnat fylla ett tomrum, eftersom det inte fanns någon annan aktör som
erbjöd en motsvarande utbildning i denna del av regionen. Det kontinuerliga
erfarenhetsutbytet som ägt rum i projektet har utvecklat rådgivarna
på ett generellt plan och det kontaktnät som skapats öppnar samtidigt upp
för att rådgivarna lättare kan få hjälp av varandra när de behöver tillgång
till ett ”bollplank”.
En faktor som framstår som betydelsefull för att projektet uppnådde en
hög måluppfyllelse är att de personer som drev projektet hade medverkat
i liknande verksamhet tidigare, med bl.a. en projektledare med stor erfarenhet
och att det redan fanns etablerade och välfungerande nätverk. Projektet
kunde därför få en ”flygande start”, vilket på ett avgörande sätt
måste anses ha skapat goda förutsättningar för det slutliga utfallet av projektets
verksamhet. En annan faktor som sammanhänger med detta är att
om vi betraktar W7 Dalarna som en fortsättning på tidigare genomförda
projekt så har verksamheten pågått under en följd av år. Slutsatsen är att
projektet W7 Dalarna i allt väsentligt arbetat med att uppnå de effektmål
som sattes upp. Däremot är det självfallet mera vanskligt att ha någon
uppfattning i viken grad dessa mål uppnåtts.
Mot bakgrund av hur projektets operationaliserade mål och effektmål
uppnåtts är den sammantagna bedömningen att den verksamhet som Resurscentrum
norra Dalarna etablerat genom projektet W7 Dalarna på ett
tydligt sätt håller på att etablera sig som en viktig aktör i det regionala utvecklingsarbetet
, inte minst genom sin tydliga lokala närvaro och sin regionala
nätverksorganisation.
Key words: Kvinnliga företagare och entreprenörskap, affärsrådgivning,
jämställdhet, företagarskola, invandrarföretag.
Mats Lundgren
Lektor i Pedagogik Högskolan Dalarna
e-post: mlu@du.se
257
8
1. INTRODUKTION
1.1 Inledning
Den här rapporten är resultatet av ett s.k. följeforskningsuppdrag som
genomfördes från våren 2006 och fram till och med utgången av år 2008.
Uppdraget gick ut på att följa hur projektet W7 Dalarna lyckades i sin
strävan att stödja utvecklingen av företag som startas av kvinnor och invandrare
och samtidigt stödja samhällets jämställdhets- och integrationsarbete
. Rapporten handlar om hur detta arbete förlöpte och vad det resulterade
i, liksom ett försök att tolka och ge tänkbara svar till detta. I följeforskningsrollen
ingick även att fungera som ett ”bollplank” till projektledningen,
d.v.s. att rapportera iakttagelser av händelseförloppet på ett
sådant sätt att det på olika sätt kunde stödja de pågående processerna.
1.2 Projektet W7 Dalarna
Verksamheten inom projektet W7 Dalarna har omfattat tre teman: entreprenörskap,
jämställdhet och integration. Projektet startade 2006-01-01
och pågick till utgången av 2008. Verksamheten har byggt vidare på erfarenheter
från flera tidigare projekt som hade genomförts mellan 1994 –
2002. Dessa handlade om kvinnors och ungdomars företagande. Under
åren 2003 – 2005 genomfördes ett projekt om jämställdhet och att främja
kvinnors och ungdomars företagande i tre kommuner, Mora, Orsa och
Älvdalen. W7 Dalarna kan ses som en fortsättning på dessa projekt, där
fyra kommuner ytterligare tillkom, nämligen Leksand, Malung, Rättvik
och Vansbro. Verksamheten har således byggt på gedigna erfarenheter
om kvinnor och deras företagande.
Projektets huvudman har varit Resurscentrum norra Dalarna.
1 Verksamheten
har koordinerats av en projektledare och en biträdande projektledare
. De s.k. affärsrådgivarna2 i de ingående resurscentra har på halvtidstjänster
fungerat som ”delprojektledare” inom sina respektive kommuner
där de var verksamma. Rådgivarna har därmed spelat en roll som en lokal
”nod” i ett formaliserat nätverk.
1 I Sverige finns nationellt ett drygt 15-tal regionala och ca 130 lokala resurscentra för
kvinnor. Projektet W7 Dalarna är ett av dessa regionala resurscentra, vilket i sin tur är
uppbyggt av sju lokala resurscentra i samverkan belägna i kommunerna Leksand,
Malung, Mora, Orsa, Rättvik, Vansbro och Älvdalen.
2 I fortsättning används begreppen affärsrådgivning och affärsrådgivare som synonyma
med rådgivning och rådgivare.
258
9
De sju medverkande kommunerna består av en centralort i respektive
kommun, med omkringliggande byar och i övrigt glesbygd med stora
geografiska avstånd. Från Leksand i söder till Idre i norr är det t.ex. cirka
20 mil. Den största kommunen Mora har cirka 20 000 invånare, medan
de två minsta kommunerna Orsa och Älvdalen har vardera cirka 7 000
invånare. Kommunerna finns i ett skogslän och där turistindustrin spelar
en viktig roll. Detta ger både möjligheter och begränsningar för att kunna
etablera nya företag.
Projektet har finansierats genom medel från de sju ingående kommunerna
, Länsstyrelsen och Länsarbetsnämnden i Dalarna, EU:s strukturfonder,
sociala fonden; Mål 1 i södra skogslänsregionen och Växtkraft Mål 3
(ESF) samt Nutek. Representanter för dessa har tillsammans med fyra företrädare
för det lokala näringslivet och två kommunrepresentanter från
Älvdalens kommun, som formell projektägare, utgjort projektets styrgrupp.
Projektets syfte
Det övergripande syftet för W7 Dalarna formulerades som: ”att bygga
upp en stark organisation med lokal närvaro och samordnad verksamhet”
. Verksamhetens innehåll skulle inriktas på opinionsbildning, inspiration,
utbildning, erfarenhetsutbyte, metodutveckling och att tillvarata
synergieffekter inom projektets tre verksamhetsteman. Projektet syftade
också till att utveckla kompetens- och kvalitetssäkring inom området affärsrådgivning
och att etablera och upprätthålla en lokal fysisk närvaro i
de kommuner där projektet genomfördes. Därutöver skulle projektet:
”Verka för att Resurscentra för kvinnor skall accepteras som en aktör för
lokal och regional utveckling, och fungera som en jämbördig partner i
tillväxtarbetet” (Projektplanen).
Verksamhetsteman
Entreprenörskap
Inom området entreprenörskap syftade verksamheten till att inspirera,
stötta och uppmuntra nyföretagande för att främja en hållbar tillväxt. En
viktig del av arbetet inom denna del av projektet var att arbeta för att få
fler kvinnliga företagare och företagsledare, men också att stimulera till
fler entreprenörer inom offentlig sektor och i otraditionella branscher. En
annan central del var att verka för att företag inte slås ut vid generations259
10
skiften, ett arbete som planerades ske genom att skapa mötesplatser och
att ge vägledning för att säkra företagets fortlevnad.
Inom verksamhetsområdet entreprenörskap skulle projektet uppnå följande
resultat:
• 70 nya företag, varav 70 kvinnor och 5 män
• Företagarskolor, 70 deltagare
• Skapa regionalt nätverk för nyföretagare
• Skapa regionalt nätverk för företagssamverkan
• 30 kontakter för vägledning och rådgivning inför generationsbyte/ägarbyte
(Projektbeskrivningen)
I praktiken skulle aktiviteter som vägledning inför företagsstart, enskild
rådgivning samt att en praktisk Företagarskola arrangeras.
Jämställdhet
Inom verksamhetsområdet jämställdhet syftade verksamheten till att arbeta
för mäns och kvinnors lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter,
men också till att få en mer jämställd representation mellan kvinnor och
män i ledande befattningar. Jämställdhetsarbetet skulle också implementera
verktyg på arbetsplatser, i föreningar och organisationer. Ett ytterligare
syfte var uppmuntra till att stödja och underlätta för kvinnor som ville
starta och driva företag. Inom verksamhetsområdet jämställdhet skulle
följande resultat uppnås:
• Initiera och bistå 30 företag med verktyg för jämställdhetsplanearbete
• Utbilda 30 handledare inom ungdomsorganisationer och föreningar i olika
verktyg för jämställdhetsarbete – attitydpåverkan.
• Mäkla 45 kvinnor från Kompetensbanken till uppdrag som styrelseledamot,
föredragshållare, mentor mm.
• Skapa regionalt nätverk inom Kompetensbanken för att underlätta samarbete
och företagssamverkan, business to business (Projektbeskrivningen)
En viktig aktivitet var att kontinuerligt kartlägga och djupintervjua kvinnor
för att utöka Kompetensbanken med fler kvinnor som vill åta sig styrelseuppdrag
, mentorskap eller andra uppdrag. En annan aktivitet var att
använda det s.k. Jämställdhetsspelet, d.v.s. ett spel som används för att
introducera samtal om jämställdhet på arbetsplatser.
260
11
Integration
Verksamhetsområdet integration syftade till att arbeta för att fler invandrare
integreras i nätverk och att fler kvinnor med utländsk bakgrund
kommer in på arbetsmarknaden och även inspireras att starta företag. Arbetet
syftade också till att tillvarata invandrade kvinnors erfarenheter och
kompetens, men även att uppmuntra till kulturellt utbyte. Inom verksamhetsområdet
integration skulle projektet uppnå följande resultat:
• Inspirations- och studiebesök till eget företagande för 60 invandrarkvinnor
• Skapa regionalt nätverk för invandrarkvinnor (Projektbeskrivningen)
Målgrupper
Projektet riktade sig till privatpersoner, arbetssökande, blivande och befintliga
företagare, organisationer, föreningar och skolledare (Projektbeskrivningen)
, d.v.s. det var breda målgrupper som omfattades. Dessa varierade
samtidigt inom projektets olika delområden.
Inom verksamhetsområdet entreprenörskap är målgrupperna:
• de som har eller behöver hjälp med en affärsidé
• de som tänker starta ett företag
• de som vill utbilda sig inom företagande
• de företagare som är i behov av nätverk
• företagare som behöver utveckla sitt företag
Inom verksamhetsområdet jämställdhet är målgrupperna:
• de arbetsplatser som har behov av verktyg för jämställdhetsplanearbete
• de kvinnor som vill och kan åta sig styrelseuppdrag, mentorskap etc.
• de kvinnliga företagare som behöver nätverk för affärssamverkan
Inom verksamhetsområdet integration är målgrupperna:
• de invandrare som vill inspireras att starta egna företag
• de invandrarkvinnor som behöver nätverk
• de invandrare som är intresserade av kulturellt utbyte (Projektbeskrivningen)
Spridning av resultat
En viktig aktivitet inom projektet har också varit att marknadsföra, bilda
opinion och sprida projektresultat både på lokalt, regionalt och nationellt
plan. En annan uppgift var att bygga nätverk både regionalt, nationellt
och internationellt, liksom att arbeta med metodutveckling av verktyg för
jämställdhetsarbete och att marknadsföra databasen Kompetensbanken.
261
12
2. SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR
Utvärderingen syftar på ett övergripande plan till att belysa frågan om det
med hjälp av organiserade insatser inom ramen för ett projekt är möjligt
att underlätta för kvinnor och invandrare att etablera företag. Projektet
var visserligen inriktat mot breda målgrupper, d.v.s. alla som vill etablera
sig som företagare, samtidigt som kvinnor gavs prioritet. På ett konkret
plan syftade projektet till att beskriva och tolka erfarenheter och resultat
som de involverade aktörerna uppfattar att verksamheten har gett upphov
till. Det sker i relation till uppsatta mål, men också till andra upplevda effekter
, positiva såväl som negativa. Mot bakgrund av detta formuleras
följande frågeställningar:
- I viken grad har målen för projektet W7 Dalarna uppnåtts?
- Vilka resultat och erfarenheter har projektet genererat?
- Vilken roll kan ett Resurscentra spela för att kunna utveckla kvinnors
företagande?
- Hur har projektets arbete med att bygga upp en organisation med lokal
närvaro och en samordnande funktion utfallit?
Frågeställningarna är komplexa och det framstår därför inte som möjligt
att ge uttömmande svar och förklaringar till vilka t.ex. de långsiktiga effekterna
av verksamheten är, hur orsakssamband kan förstås o.s.v. Resultatet
av ett enskilt projekt låter sig inte generaliseras, men det kan ändå
finnas orsak-verkan-relationer som kan vara mer eller mindre generellt
giltiga. Det är därför av intresse att dessa kan lyftas fram och diskuteras,
inte minst därför att den här typen av projekt, var de än bedrivs, har att ta
hänsyn till sådana orsak-verkan-relationer och också hantera dessa på något
sätt.
Utvärderingsrapporten har ett ”projektinternt” perspektiv, d.v.s. det är
personer som på olika sätt varit involverade i projektet W7 Dalarna som
kommer till tals, framför allt de s.k. rådgivarna som svarat för att organisera
och genomföra verksamheten. Respondenterna måste således betraktas
som att vara de välinformerade och engagerade aktörerna i projektet.
Bilden av projektets verksamhet beskrivs utifrån deras perspektiv med en
risk för att en del aktörer kan tänkas ha en välvillig inställning till verksamheten
och att deras uttalanden påverkats av detta och att därför ett kritiskt
perspektiv fått ett mindre utrymme än om även externa informanter
fått komma till tals.
262
13
3. METOD
Datainsamlingen genomfördes kontinuerligt under den period som projektet
pågick, d.v.s. från våren 2006 till och med utgången av 2008. Insamlingen
av data skedde genom s.k. triangulering3, d.v.s. att flera olika
datainsamlingsmetoder användes parallellt (Se t.ex. Cohen & Manion,
1994).
Dokument och statistik
För att genomföra utvärderingen har jag gått igenom den skriftliga dokumentation
som funnits tillgänglig. Det gäller såväl ”grunddokument” som
projektbeskrivning och sådana som upprättats under ”resans gång”, t.ex.
protokoll, skriftliga sammanställningar, statistikuppgifter o.s.v.
Deltagande observation och intervjuer
Vid tio tillfällen har jag deltagit som observatör vid de möten som rådgivarna
har haft (bilaga 1). Vid ett inledande möte våren 2006 behandlades
förutsättningarna för projektet. Vid ett andra möte i september redovisades
mera i detalj hur utvärderingen skulle komma att ske, där jag samtidigt
försökte att informera mig om hur arbetet inom projektet skedde. I
november deltog jag under en hel dag i ”rådgivargruppens” möte som
åhörare och där jag också för första gången återrapporterade en s.k.
”ögonblicksbild” (se nedan). I februari 2007 träffade jag Rådgivargruppen
där vi i samtalsform diskuterade projektets aktuella status med utgångspunkt
från den brevenkät som jag hade sänt ut i januari. I april diskuterade
gruppen den framtida organisationen samt gjorde en lägesbeskrivning
i de olika resurscentra och i juni gjordes en avstämning av var
projektet befann sig, liksom att planera för höstens verksamhet. Vid decembermötet
genomfördes en fokusintervju med rådgivarna, vilken spelades
in på band och skrevs ut i tillämpliga delar. Vid mötet i maj 2008
ägnades tiden åt att utbyta erfarenheter och planera den fortsatta verksamheten,
inte minst i form av att initiera en fortsättning av verksamheten
genom ett uppföljande projekt. Vid de möten som ägde rum i oktober och
december samma år genomfördes gruppintervjuer med rådgivarna.
3 “/…/, triangulation can be a useful technique where a researcher is engaged in case
study, a particular example of ‘complex phenomena’ ” (Cohen & Manion, 1994:241).
263
14
Brevenkäter
Vid tre tillfällen har s.k. brevenkäter sänts till de sju rådgivarna, en informatör
, en ekonom och en jämställdhetshandläggare samt projektledare
, sammanlagt ca 10 personer (bilaga 2-4). Dessa lämnade med några få
undantag svar vid respektive tillfälle som brevenkäten sändes ut.
Feed-back till projektledningen
Utvärderingen genomfördes processinriktat med återkopplingar genom
s.k. ”ögonblicksbilder” för att på det sättet ge projektledningen möjlighet
att vidta eventuella korrigerande åtgärder i verksamheten. ”Ögonblicksbilderna”
sammanställdes allt eftersom projektet framskred till en allt
mer systematisk och komplex bild av den bedrivna verksamheten.
Att låta aktörerna komma till tals
De områden som utvärderingen omfattar utgår dels från de verksamhetsområden
där projektet varit verksamt och de mål som fanns uppsatta
inom var och en av dessa. Jag har här vinnlagt mig om att så långt möjligt
låta de involverade aktörerna komma till tals, d.v.s. att låta deras röster
göra sig hörda genom att citera vad de hade att ”anföra i ärendet” (Se
t.ex. Czarniawska-Joerges, 1992). Citat som härrör från de samtalsliknande
intervjuerna har ibland prägel av talspråk, även om jag varligt försökt
att göra en del språkliga justeringar för att göra texten mera läsvänlig
. Det är min förhoppning att detta innehållsmässigt inte skall ha påverkat
utvärderingens resultat.
Etiska överväganden
De involverade aktörerna har givet att jag under hela projektet följde detta
som utvärderare/följeforskare varit väl förtrogna med syftet med min
närvaro, vad resultatet skulle användas till och hur detta skulle presenteras
. De kunde dock inte, även i detta avseende givet omständigheterna,
undgå att involveras som informatörer. När jag genomförde bandade intervjuer
gav informanterna sitt godkännande att så kunde ske och att materialet
kunde andvändas som underlag för den kommande utvärderingsrapporten.
Då de uttalanden som finns med i rapporten vare sig kan se
som utpekande eller kränkande av någon enskild person är det min bedömning
att inte detta kunnat skada någon enskild individ, som informant
eller på något annat sätt (Se Vetenskapsrådets forskningsetiska principer,
www.hsfr.se).
264
15
4. EN TOLKNINGSRAM
För att analysera och tolka resultatet av projektet W7 Dalarna skapas i
följande avsnitt en tolkningsram. Denna byggs upp genom en översiktlig
genomgång av teman som sammanhänger med projektets verksamhet. Inledningsvis
görs en, om än begränsad, översikt av kvinnors entreprenörskap
och företagande, jämställdhet och integration. Den andra delen av
tolkningsramen byggs sedan upp av teman som rör olika former för samverkan
då det var ett centralt syfte för projektets verksamhet. Här behandlas
några för- och nackdelar med att samverka i nätverk och motsvarande
vad gäller när projekt används som arbetsform i avsikt att utveckla en
långsiktig samverkan mellan flera organisationer inom samma verksamhetsfält
. Avslutningsvis tas upp frågan om varför förändringsprocesser
riskerar att bli långt utdragna i tid, d.v.s. innan mera varaktiga resultat
kan uppnås och avläsas.
4.1 Entreprenörskap
Entreprenörskap och innovationsskapande anses vara en viktig
drivkraft för tillväxt och utveckling inte enbart för framväxande
och existerande organisationer utan också för nationer såväl som
andra större och mindre geografiska regioner. (Remneland,
2007:9)
Christensen och Kempinsky (2004) säger att kommersialiseringen av innovativa
idéer, entreprenörskap, utgör en förutsättning för att skapa tillväxt
i en region. Vad är då entreprenörskap? NUTEK ger följande definition:
Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer,
enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något
med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter
i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang.
(http://www.nutek.se/sb/d/123)
Christensen och Kempinsky (2004) pekar samtidigt på att innovationsskapande
och entreprenörskap är två från varandra skilda processer. Entreprenörens
roll är att kommersialisera innovationer. Frågan är i vilken
utsträckning det är möjligt att beskriva och förstå hur dessa entreprenöriella
processer ser ut? I vilken mån är det t.ex. möjligt att förutsäga hur
265
16
dessa kan initieras och implementeras för att nå ett visst utfall? Ylinenpää
och Strömbäck (2003) framför t.ex. att forskningen inom området visar
att framgångsrik samverkan normalt karaktäriseras av relativt ostyrda/oplanerade
och långsiktiga utvecklingsprocesser, men att resultatet blir
att olika aktörer interagerar och utvecklar unika kompetenser och andra
konkurrensfördelar kopplade till de företag som ingår i ett kluster, organisationer
och individer (Marshall 1920; Saxenian 1985; Eliasson 1997;
Porter 1998; Dahmén 2000). De framhåller också att det nästan helt saknas
empiriska bevis för att samverkan mellan organisationer går att planera
fram, t.ex. genom politiska beslut och att de initiativ som på olika håll
i världen tagits för att på administrativ eller politisk väg ”skapa utveckling”
har alla mer eller mindre misslyckats. Administrativa och politiska
åtgärder antas ändå kunna ha betydelse för att skapa nödvändiga förutsättningar
(Ylinenpää och Strömbäck, 2003). Ylinenpää och Strömbäck
(2003) ställer (med hänvisning till Malmberg & Maskell, 1997) också
frågan om till exempel glesbefolkade och ofta perifera regioner per definition
är diskvalificerade från att delta och bidra till utvecklingen.
I en amerikansk studie (Remneland, 2007 med hänvisning till Reynolds
& Miller, 1992) lyftes fyra nyckelfaktorer fram som betydelsefulla när ett
nytt företag skall etableras, nämligen:
1) det personliga engagemanget
2) den första anställningen av personal
3) den initiala finansieringen
4) den inledande försörjningen
Reynolds och Miller (1992) drog slutsatsen att det fanns stora variationer
i etableringsprocessen mellan olika företag och branscher (Remneland,
2007). De fann att det personliga engagemanget hänger samman med
vem som blir en framgångsrik entreprenör. Vad som får en individ engagerad
för en sak kan självfallet ha en lång rad olika orsaker. Ett antagande
är att entreprenörer drivs av en inre motivation och att yttre faktorer har
mindre betydelse för att stimulera dem. En viktig första avstämningspunkt
ansågs vara när den första personalen anställdes i företaget. Den
initiala försäljningen kan ses som en indikator på vilken efterfrågan det
finns för de tjänster eller varor som skall produceras (Remneland, 2007,
med hänvisning till Reynolds och Miller,1992). Finns det ingen efterfrågan
saknas självfallet förutsättningar för att starta ett företag som har
266
17
möjlighet att överleva. Om dessa grundläggande förutsättningar är uppfyllda
kvarstår att verksamheten behöver en initial finansiering för att det
skall vara möjligt att bedriva verksamheten, eftersom företagets kostnader
normalt uppstår redan innan de första intäkterna flyter in.4
Generationsväxling i företag
Den industrialiserade världen står inför stora utmaningar de närmaste årtiondena
till följd av den demografiska utvecklingen. Den stora 40talistgenerationen
går i pension och inflödet av unga till arbetsmarknaden
kommer att vara relativt lågt (NUTEK B 2004:2). NUTUK (ibid.)
genomförde 2003 mot bakgrund av detta en problemanalys av förväntade
effekter vid generationsskiften i företag. När en företagsledare går i pension
eller av någon annan anledning slutar är det därför i de flesta fall inte
bara en fråga om att rekrytera en ny företagsledare, utan även om att finna
både en ny ägare och en ny företagsledare, helst i samma person. Detta
gör generationsskiftet till en kritisk fråga för ägarledda företag. Att
genomföra ett generationsskifte är en komplex och komplicerad frågeställning
. Det viktigaste problemet identifierades som att företagsledarna
inte var tillräckligt förberedda för att genomföra ett generationsskifte.
Begreppet generationsskifte kan tolkas som att det innehåller en begränsning
till ett ägarskifte inom en familj och därför har ibland begreppet
ägarskifte använts för att understryka att även en överlåtelse till en utomstående
är minst lika intressant. Begreppet ägarskifte är emellertid avsevärt
bredare och innefattar alla överlåtelser av företag, det innefattar även
företag som inte är ägarledda och överlåtelser som inte beror på ägarens
ålder eller familjesituation (ibid.).
I NUTEKs rapport (ibid.) identifieras företag som kan förväntas genomgå
generationsskiften de närmaste åren och som tillhör en s.k. riskgrupp,
d.v.s. företag som riskerar att försvinna från marknaden. Dessa företag
identifierades som att de ägs till minst hälften av företagsledaren, att de
har mellan två och 49 heltidssysselsatta (inklusive företagsledaren) samt
att de har en företagsledare som är äldre än 50 år. Dessa avgränsningar
beror på att det inte är meningsfullt att tala om generationsskiften i företag
som bara sysselsätter företagsledaren själv. När företagsledare i såda4
Vad som händer bortom att de grundläggande förutsättningarna skapats, d.v.s. företagets
fortsatta överlevnad, är en fråga som jag inte har för avsikt att utveckla vidare i detta
sammanhang.
267
18
na företag går i pension får det sällan några andra avgörande effekter på
sysselsättning och tillväxt än att företagsledaren försvinner ur arbetskraften.
NUTEK (ibid.) uppskattade att det fanns mellan 45 000 och 50 000 företag
som uppfyllde dessa kriterier, vilket motsvarade knappt 15 procent av
småföretagen i Sverige. Dessa företag sysselsätter i genomsnitt 4,3 personer
på heltid. Knapps 50 procent av företagen sysselsätter endast två personer
. Sammanlagt är cirka 215 000 personer heltidssysselsatta i dessa
företag. De flesta, drygt 60 procent, har sin verksamhet förlagd på en lokal
marknad. Hälften är tjänsteföretag, cirka 30 procent finns inom handel
och 20 procent är tillverkningsföretag. De företag där en generationsväxling
kan bli aktuell är relativt sett vanligare inom traditionella branscher
som tillverkningsindustri, byggverksamhet och handel samt hotell
och restaurang. Majoriteten, 70 procent, är aktiebolag och 70 procent av
företagsledarna anser att lönsamheten är mycket god eller tillfredställande
. NUTEK uppskattar att 35 procent av företagen riskerar att upphöra
när företagsledaren slutar. Misslyckade generationsskiften innebär att
livskraftiga verksamheter riskerar att upphöra och de som arbetat i företaget
blir arbetslösa. Det är ett näringspolitiskt problem och ett hot mot
långsiktig tillväxt och välfärd. I små orter kan effekten även bli nedläggning
av service och bidra till en försämrad arbetsmarknad och därmed på
sikt en befolkningsminskning.
268
19
4.2 Jämställdhet
I det följande avsnittet behandlas inledningsvis frågan om kön som social
konstruktion, därefter berörs något om kvinnors ställning på arbetsmarknaden
och slutligen behandlas några aspekter av temat kvinnors företagande
.
Kön som social konstruktion
Under mycket lång tid var familjen och samhället och förhållandet
mellan könen en av de mest självklara aspekterna i samhället. Man
har tagit för givet att män och kvinnor har vissa naturliga funktioner
. Mannens plats är i arbetslivet och i det offentliga livet. Kvinnans
plats är i hemmet, hon ska laga mat och ta hand om barnen.
Familjen är en naturlig arbetsdelning mellan könen. Männen som
familjeförsörjare och försvarare, kvinnan är hemmafru och barnuppfostrare
. (Collins, 2008:127)
Denna syn på de båda könens roller som upprätthållits under lång tid håller
nu på allvar på att utmanas. Kön kan, utöver dess biologiska aspekt,
ses om en social konstruktion, vilken förändras över tid och därmed definieras
enligt andra normer och värderingar än de som är dominerande
idag (se t.ex. Alvesson & Due Billing, 1999). Könet som social konstruktion
benämns ibland som genus eller gender, vilket i sitt sammanhang utgör
ett s.k. genussystem som avser:
/…/ en social, strukturell ordning av könen. Det är ett nätverk av
olika processer, fenomen, föreställningar och förväntningar. Genussystemet
kan ses som en samling av mänskliga handlingar, vilka
tillsammans skapar ett mönster vad gäller ordningen mellan könen.
(Peterson, 2000:14)
Sundin (2008) säger att genussystemet, d.v.s. ett maktsystem med kön
som bas, är allestädes närvarande. Systemet utmärks av hierarkisering
och segregering. Genom att använda begreppet genus istället för kön markeras
att dessa systematiska skillnader är socialt skapade och inte biologiskt
givna.
Jämställdhet kan ses som en ständigt närvarande relation mellan kvinnors
och mäns ”möten”, vilka tillsammans skapar mer eller mindre beständiga
könsrollsmönster i vardagslivet. När det gäller de skillnader som finns
269
20
mellan kvinnor och män som beror på könets betydelse har begreppet
könsmaktsordning kommit att användas (SOU 2005:56).
Begreppet beskriver och förklarar att samhället är präglat av en
ojämn fördelning av makt, uppgifter och resurser mellan könen
och att denna ojämlikhet består, trots åtgärder. Könsmaktsordningen
karaktäriseras av 1) att könen hålls isär, t.ex. könsuppdelningen
på arbetsmarknaden, 2) att män utgör normen och är överordnade
och kvinnor underordnade, vilket kan illustreras med att arbete
som betraktas som ”manligt” får/har högre status och ger mer betalt
, men också att män tjänar mer för samma arbete. Män har också
i allmänhet mer makt, frihet och inflytande i andra delar av
samhället. (SOU 2005:56 sid. 81)
Hur människors könsroller skapas kan enligt Acker (1993) förstås via
olika s.k. ”genderiseringsprocesser”. En avser den arbetsdelning som sker
med kön som urvalsgrund. En annan skapas av symboler som används för
att förklara och legitimera denna arbetsdelning. Ytterligare en process
genereras av den mångfald av interaktioner som äger rum mellan individerna
i organisationen och slutligen en där den enskilda individen uppfattar
de normer och den kultur som finns i organisationen och samtidigt
medvetet, eller omedvetet, anpassar sina handlingar till dessa.
De processer som fungerar generellt diskriminerande, så även vad avser
jämställdhet, rör ofta inte bara en enda faktor, utan det finns olika orsaker
till att diskriminering uppstår. Orsaker som ofta är infogade i varandra
och som samverkar på ett komplicerat sätt. För att hantera detta har begreppet
intersektionalitet kommit att användas. Detta innebär:
/…/ att man förstår diskriminering pga. etnicitet, kön och klass
(och andra grunder) som oskiljbart och ömsesidigt beroende av
varandra och att olika system av över- och underordning, förtryck
och exploatering ”samarbetar” eller samverkar på komplexa
sätt, snarare än att se diskriminering som särskiljda grunder
som staplas på varandra, s.k. dubbel eller trippel diskriminering
. Intersektionalitetsperspektivet hoppas fånga dynamiken
i samspelet mellan olika bakgrundsfaktorer och intresserar sig
(också) för de socialt konstruerade, privilegierade kategorierna
som t.ex. ”vithet” och ”manlighet”. Uttrycket myntades av
Kimberlé Crenshaw som menade att förtrycket av svarta kvin270
21
nor skedde med hjälp av vita kvinnor inklusive den vita feminismen.
(SOU 2005:56 sid. 82-83)
Frågan om jämställdhet i allmänhet och på arbetsmarknaden i synnerhet
måste från dessa utgångspunkter ses som ytterst komplex. Kanske är det
som Britt-Marie Thurén skrev 2003 i Vetenskapsrådets skrift; Genderforskning
– frågor, villkor och utmaningar.
Ingen har lyckats förklara varför kvinnors underordning är så utbredd
som den faktiskt är. Vare sig den är universiell eller inte,
och hur den än varierar och hur den än kan definieras, så är det
helt klart att den är fruktansvärt vanlig och får allvarliga konsekvenser
. (Thurén, 2003:94)
Den avgörande frågan hur jämställdhet skall kunna uppnås kvarstår fortfarande
till delar obesvarad.
Kvinnors ställning på arbetsmarkanden
När industrin i Sverige växte snabbt efter andra världskrigets slut
(Myhrman, 1994) innebar det att behovet av arbetskraft ökade och bidrog
till att även kvinnor i högre utsträckning började arbeta utanför hemmen.
5 Industrins framgångar skapade förutsättningar för att den offentliga sektorn
kunde byggas ut och det blev huvudsakligen kvinnor som kom att
anställas på denna arbetsmarknad. Detta kom också att utgöra en del av
grunden för de könsskillnader som nu finns på arbetsmarknaden. Bergh
(2007) skriver att det är anmärkningsvärt att Sverige tillhör ett av de länder
i Europa där skillnaden mellan andelen kvinnor i jämförelse med
männen som är företagare är som störst. Han anger som den viktigaste
förklaringen vara den offentliga sektorns dominerande ställning när det
gäller vård och omsorg. Sektorer som traditionellt har varit kvinnodominerade
. Framväxten av efterkrigstidens arbetsmarknad skapade också en
s.k. horisontell segregering såtillvida att kvinnor och män i hög grad återfinns
i olika yrken. Könsuppdelningen på arbetsmarknaden struktureras
också vertikalt, d.v.s. kvinnor och män har olika hierarkiska positioner
med åtföljande skillnader i arbetsvillkor, lön, status och makt (SOU
1996:56; SOU 2004:43). Till detta kommer en intern segregering som innebär
att kvinnor och män finns på samma arbetsplats, men att de arbetar
5 Anm. Det följande avsnitten är en bearbetning av Lundgren & von Schantz Lundgren
(2007).
271
22
åtskilda från varandra. Kankkunen (2006) har i det sammanhanget pekat
på att organisationers verksamhet tycks vara könad, d.v.s. att individen
primärt agerar utifrån organisationens verksamhet och kultur och inte
som kvinna eller man. Ett sådant exempel redovisar Hultman (1998) i
form av att han fann stora likheter mellan hur kvinnliga och manliga rektorer
agerade, dock med reservation för att de studerade rektorerna var få
och att det därmed inte går att dra några långtgående slutsatser från detta.
6
Kvinnors företagande
De flesta kvinnor som i dag driver företag är enmansföretagare och har en
enskild firma, medan männen i högre utsträckning använder ett aktiebolagsformen.7
Johannisson och Lindmark (1996) kompletterar detta med
att säga kvinnor i hög utsträckning bedriver s.k. ”leverbrödsföretag. I Dalarna
gick det t.ex. år 2006 2,7 manliga företagare på en kvinnlig, samtidigt
som allt fler kvinnor startar eget företag. I några av de kommuner
som deltog i projekt W7 Dalarna hade en jämförelsevis hög andel kvinnor
bland de nyetablerade företagen. I Orsa, Mora och Leksand startade
samma år lika många kvinnor som män företag (Dala Demokraten, 200703-13)
.
Svenskarnas benägenhet att starta och driva företag är relativt låg. Av den
vuxna befolkningen är knappt 5 procent av kvinnorna och drygt 13 procent
av männen egna företagare (Bergh, 2007)8. Antalet företagare har
ökat under den senaste tioårsperioden och det tillkommer 20 000 – 40
000 nya företag per år. De flesta av dessa startas inom servicesektorn och
de har ofta endast en lokal marknad. Detta gäller i synnerhet för de företag
som startas av kvinnor. Det kan noteras att deras andel av antalet före6
Rektorsyrket har genomgått en remarkabel feminisering. År 1980 var t.ex. endast 7
procent av rektorerna rektorer, 1995 var könsfördelningen i stort sett 50/50 och 2004 var
61 procent av rektorerna och 70 procent av de biträdande rektorerna kvinnor (Brüde
Sundin, 2007).
7 Föreläsning av professorn i Kulturgeografi Gunnel Forsberg vid Stockholms universitet
(Teknikdalen, Borlänge 24 oktober, 2007).
8
Idag finns begränsad tillgång till företagsstatistik uppdelad på kön. Regeringen
har därför gett Statistiska Centralbyrån (SCB) i uppdrag att bygga ut
en databas med uppgifter om företagare och företag i ett könsperspektiv.
Denna omfattande databas innebär att man kommer att kunna analysera
kvinnors och mäns företagande ur flera olika synvinklar, exempelvis kön,
utbildningsbakgrund, bransch, antal sysselsatta etc. (regeringen.se/sb
/d/8649)
272
23
tagare ökar, men de är ändå betydligt lägre än deras andel på arbetsmarknaden
(Sundin, 2008).
Med den takten kvinnligt företagande ökar idag dröjer det 80 år
tills lika många kvinnor som män driver företag. I Dalarna är skillnaden
något mindre än genomsnittet för hela landet. Siffrorna varierar
dock stort mellan kommunerna. (Dala Demokraten, 2007-0313)
Sökjer-Petersen (2001) pekar på att kvinnor, oftare än män, är ensamföretagare
och återfinns inom tjänsteproducerande branscher med relationsinriktade
uppgifter. Kvinnor väljer företagsformer med stort ägaransvar, såsom
enskilda firmor och handelsbolag framför aktiebolag som ger ett mer
begränsat personligt ekonomiskt ansvar (Götebo Johannesson, 2001).
Kvinnor som är verksamma i den offentliga sektorn har haft svårt att starta
eget inom det område där de själva varit verksamma.
Sundin (2008) noterar att näringspolitiken under efterkrigsdecennierna
var uppbyggd kring olika typer av stödinsatser till stora företag. Å andra
sidan blev småföretagen tidigt en del av regionalpolitiken. Arbetslöshet,
och hot om arbetslöshet, har i praktiken alltid varit något som drivit individer
att starta eget. Ur individers synvinkel kan starten av ett företag ofta
ses som en del av deras försörjningsstrategi, d.v.s. som ett sätt att få ett
arbete. För kvinnor kan deras företagande både vara en del av deras försörjning
och en del av deras livsform.
Rapporten Kvinnor som företagare - Osynlighet, mångfald och anpassning
(Sundin & Holmquist, 1989) kan ses som starten på den nutida
svenska forskningen om kvinnors företagande. Studien visade bl.a. att
kvinnornas familjesituation var av stor betydelse både för besluten att
starta eget och för hur de arbetade i sitt företag. Götebo Johannesson
(2001) framhåller att bakom kvinnor som väljer att starta ett företag kan
det finns flera olika orsaker, t.ex. att de söker sig från ett arbete för att de
inte trivs, eller att de riskerar att bli arbetslösa. Att de startar eget kan då
vara att de uppfattar att det ökar deras möjligheter att själva bestämma
sina arbetsvillkor. Kvinnor integrerar ofta sitt företagande i sin totala
livssituation. Götebo Johannesson säger att en tungt vägande orsak till att
kvinnor startar eget är att de ser en möjlighet för de egna personliga förutsättningarna
att få komma till sin rätt. En annan möjlighet är förstås att
de helt enkelt ser en affärsmöjlighet som de vill prova. Bland kvinnliga
273
24
företagare finns en stor andel s.k. levebrödsföretag, d.v.s. det finns ingen
avsikt att företaget skall växa och utvecklas (Johannisson och Lindmark,
1996). Sökjer-Petersen, (2001) framför att kvinnor ofta anpassar sitt företagande
efter familjesituationen och sätter omsorgen om barn och hem i
första rummet. Även Sundin (1995) och Holmquist (1995) fann att det
enskilt viktigaste skälet för kvinnor att välja eget företag framför anställning
var omsorg om familjen.
Masreliez-Steen och Modig (1992) påpekar att för att förstå vem ”den
kvinnliga företagaren” är behövs en djupare kunskap om kvinnors livsstil
, värderingar, så även bakåt i tiden. Falk Backenhof m.fl. (2002) skriver
med hänvisning till resultat från det s.k. FEM-programmet9 (NUTEK,
1999) att kvinnliga företagare är olika, såväl som individer som hur deras
företagande ser ut. Kvinnors företagande är beroende av det sammanhang
som de befinner sig i, liksom att det finns en stark koppling till traditionella
könsroller. Falk Backenhof m.fl. (2002) fann i en intervjustudie att
de kvinnliga företagarna målade upp en inre bild av frihet, stolthet och
entreprenörskap, medan deras yttre erfarenheter mera handlade om problem
, till exempel kontakt med myndigheter, att ta tillräckligt betalt och
liknande. Götebo Johannesson (2001) skriver att kvinnor betraktas som
mindre riskbenägna, t.ex. när de söker banklån och att de därför inte tas
på lika stort allvar som män i dessa situationer. När det gäller riskbenägenheten
finns emellertid en del motstridande resultat.
Ljunggren and Kolvereid (1996), who as well as exploring motivations
to start up a business, also investigated the respondents’ experiences
concerning profit and risk. In their findings, Ljunggren
and Kolvereid (1996) found that women stressed autonomy reasons
for starting a business more than men did but no gender differences
were found in regard to challenge, risk or profitability.
(Brindley, 2005:151)
Falk Backenhof m.fl. (2002) fann också att de kvinnor de intervjuade ansåg
kontakten med myndigheter som ett problem. De upplevde att det var
besvärligt och att de kände respekt i negativ mening för den makt myndigheter
har. De kände sig ofta också missförstådda när de ville gå försik9
Kvinnors företagande – forskningsprogrammet FEM. Ett forskningsprogram inom Forum
för småföretagsforskning. Programansvarig - Professor Carin Holmquist, Handelshögskolan
i Stockholm (http://www.fsf.se/fem/fem5.pdf).
274
25
tigt fram genom att låta företaget växa i sin egen takt. Ett annat problem
som de upplevde var att de kände sig ensamma i sin roll som företagare.
Kvinnorna beskrev sig som duktiga på det arbete de utförde, men osäkra
på sin egen roll som företagare. De såg sitt företagande som ett självförverkligandeprojekt
där det viktigaste inte var att tjäna pengar utan att
skapa en god livssituation med ett intressant och stimulerande arbete. Det
resulterar i att kvinnor tenderar att acceptera en låg lön trots att de arbetar
mycket.
Sundin (2008) skriver att en del kvinnor bestämt värjer sig mot att få
könsmärkta insatser därför att de riskerar att få en särskild och mindre
kvalificerad prägel. Hon säger att en del erfarenheter tyder på att insatser
som utformas specifikt för och till kvinnor måste hanteras på ett genomtänkt
sätt. Detta trots att företagande i allmänhet ger mycket positiva associationer
i dagens Sverige och att det även runt kvinnors företagande
finns liknande, men inte samma entydiga, positiva omdömen. Ett skäl kan
vara att kvinnors företagande inte uppfyller normativa föreställningar om
det framgångsrika företagandet. Sundin (2008) pekar också, liksom Falk
Backenhof m.fl. (2002), på att det är ett reellt problem med kvinnors företagande
att det inte sällan sker på villkor som vare sig villkorsmässigt
eller ekonomiskt är eftersträvansvärda.
Kvinnors företagande är således nära förknippat med frågan om jämställdhet
, inte bara inom företagarsfären, utan i livets alla skeden.
275
26
4.3 Integration
I de följande avsnitten beskrivs något av den problematik som invandrare
ställs inför i mötet med det svenska samhället och att integreras i detta.
Dessa möten tycks i många fall åtföljas av diskriminering som tar sig uttryck
i olika former och som försvårar integrationsprocessen. Jag tar i det
sammanhanget upp något av diskrimineringens problematik generellt och
därefter några frågor om invandraren som företagare eftersom det är en
av de frågor som är föremål för det aktuella projektet.
Invandrarens möte med det svenska samhället
Utanförskapet har varit som allra mest påtagligt för dem som
kommit till Sverige från andra länder. (Dagens Nyheter, 2008-0130)10
I ett historiskt perspektiv har invandringen betytt mycket för Sverige i
form av nya impulser, arbetskraft och företagande.
11 I dag tar det svenska
samhället kontinuerligt emot människor från andra länder, vilket både
tillför resurser samtidigt som att det också skapar problem av olika slag
som måste hanteras. Ett av dessa problem handlar om att integrera de nyanlända
och blivande svenskarna.
Grundläggande frågor för att en integration skall kunna äga rum är att den
invandrade snabbt kan lära sig det svenska språket tillräckligt väl för att
kunna delta i samhällslivet, men också att ha tillräckliga kunskaper om
det svenska samhället, dess kultur och arbetsliv för att kunna verka i detta
. Detta är också nödvändiga färdigheter för att det skall vara möjligt att
t.ex. kunna starta ett företag. En avgörande svårighet är att det för de flesta
individer tar lång tid att lära sig ett nytt språk, inte minst om man
kommer från ett annat språkområde. Först när en individ klarar språket
tillräckligt bra har denne förutsättningar att uppfatta sig själv och av
andra uppfattas som integrerade i samhället.
10 Artikeln är undertecknad av statsminister Fredrik Reinfeldt, arbetsmarknadsminister
Sven Otto Littorin och integrations- och jämställdhetsminister Nymako Sabuni och skriven
med anledning av att de s.k. Instegsjobben för nyanlända invandrare långt ifrån utnyttjas
i den utsträckning som avsetts.
11 Detta avsnitt om diskriminering är en bearbetning av en text som fanns med i Lundgren
& von Schantz Lundgren, 2007 samt Lundgren, 2008a.
276
27
Att vara invandrare försätter människor i mer eller mindre svåra situationer
. Söderlindh (1990) har lyft fram att den som lämnar sin ”hemmaarena”
, oberoende av vilket skäl, gör ”förluster” på en rad områden och som
den enskilde individen måste förhålla sig till och hantera. Dessa ”förluster”
kan hänföras till tre olika områden. Den första kallas för objektsförlust
. I detta ingår att behöva lämna den välkända vardagen. Det andra
”förlustområdet” benämns autonomiförluster. Dessa hänger nära samman
med språket. Att, som i det här fallet, inte kunna prata svenska ger inskränkningar
i den personliga friheten genom att man inte förstår, eller
kan göra sig förstådd. För den som inte behärskar språket tillräckligt väl
blir det besvärligt. Inget av det som tidigare var lätt är det längre. Dessutom
riskerar man att bli betraktad som dum för att man inte förstår vad
som sägs, eller vad som sker. Det tredje området benämns social skam.
Detta har t.ex. att göra med att det i många fall inte är möjligt att få ett
jobb som motsvarar det man hade i sitt hemland. Även högutbildade personer
får vanligen endast tillgång till s.k. lågstatusjobb. Resultatet blir
även att många invandrare känner sina kunskaper ifrågasatta, till exempel
för att man inte behärskar språket till fullo (se även von Schantz, 2000).
Diskriminering i arbetslivet
Höglund (2007) framhåller att det med stor sannolikhet förekommer
diskriminering inom arbetslivet i Sverige. Diskriminering är till exempel
en viktig faktor som kan förklara varför utlandsfödda har en svagare arbetsmarknadsanknyting
än vad svenskfödda har. Med diskriminering avses
särbehandling av individer eller grupper i form av ett avsteg från
principen att lika fall skall behandlas lika.
12 Den diskriminering som förbjuds
i lag är den som sker på grund av en individs kön, ålder, sexuell
läggning, funktionshinder samt etnisk tillhörighet.
13 Diskrimineringsbe12
Taylor (2007) diskuterar två principiellt olika förhållningssätt till minoritetsgrupper.
Han benämner dessa som likvärdighets- och särartspolitik. Likvärdighetspolitiken bygger
på att fri- och rättigheter skall vara lika för alla, där varje enskild individ skall behandlas
lika framför lagen, oavsett bakgrund. Särartspolitik är däremot ett erkänna den
unika identiteten hos enskilda individer eller grupper, deras olikhet mot andra. Taylor
framhåller att det är just denna olikhet som har ignorerats med en dominerande majoritetsidentitet
.
13
Den första lagen i Sverige mot diskriminering i arbetslivet, jämställdhetslagen
, trädde i kraft 1980. Lagen förbjuder diskriminering på grund av
kön på arbetsplatsen.
År 1999 kompletterades lagen med att även omfatta
förbud mot diskriminering på grund av funktionshinder och etnisk bakgrund
, samt förbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning. Det
277
28
greppet är komplext och därmed också ”svårfångat”. Jag kommer här
först att översiktligt behandla begreppet och därefter något mer specifikt
diskutera diskriminering som en följd av en individs etniska tillhörighet.
Hur kan då mötet mellan invandrare och det svenska samhället som mottagare
utformas? Flera teorier om hur detta kan ske har utvecklats. ”Teorierna
har ibland använts beskrivande, vid andra tillfällen har de uttryckt
ett ideal för hur samhället borde byggas” (Svanberg & Tydén 1999: 90).
Den s.k. smältdegelteorin bygger på att invandrargrupper tillför olika
värderingar och kulturdrag som sedan smälter samman och något nytt
skapas. Denna teori var länge en populär metafor för att beskriva det
amerikanska samhällets utveckling. Fördelen med denna strategi är att
den öppnar upp för skapa någonting helt nytt, t.ex. att även en invandrare
kan starta ett företag. Teorin om assimilation är smältdegelteorins motsats
. Här är det minoriteten som skall anpassa sig till majoriteten. Ett sådant
synsätt öppnar i hög grad risken för att diskriminering uppstår i
samhället generellt och kanske i synnerhet i arbetslivet. Det synsätt som
utgår från att samhället kan ses som en mosaik bygger på att etniska
grupper lever sida vid sida är en konsensusmodell som bygger på att olika
grupper måste respektera varandra och undvika konflikter (Svanberg &
Tydén 1999).
Invandraren som företagare
Under 2005 startade i Sverige drygt 44 000 företag och av dessa startades
cirka 8000 (18 procent) av en person med utländsk härkomst, vilket i
stort sett svarar mot den andel som dessa utgör av befolkningen. Skälen
till att invandrare startar eget företag kan självfallet vara många olika, till
exempel att man vill vara sig ”egen chef”, att man kommer från en företagartradition,
eller att det i hemlandet är hög status att ha eget företag
(http://www.paraplyprojektet.se/nyheter/tvingad-firma/).
Av drygt 2 600 invandrarföretagare, uppger runt 80 procent /…/
att de drivs av "motiv som att vara självständig, att förverkliga
sina idéer, skapa något bestående, samt att tjäna pengar"
(http://www.paraplyprojektet.se/nyheter/ tvingad-firma/).
är de fackliga organisationerna som ska bevaka att lagstiftningen efterlevs.
(Bild, 2004:7)
278
29
Orsaken kan också vara av strukturell natur, d.v.s. att det kan vara ett alternativ
till att vara arbetslös, eller att tvingas till ett lågkvalificerat och
lågavlönat arbete, bristande karriärmöjligheter, att vara utsatt för direkt,
eller indirekt diskriminering och inte kunna få ett arbete som svarar mot
de kvalifikationer som den enskilde individen besitter (http://
www.paraplyprojektet.se/nyheter/tvingad-firma/). Mahmoud Piroozram,
som fungerar som konsult för invandrare som vill starta eget, anser t.ex.
att starta-eget bidrag i många fall ges för att dölja arbetslöshet och fortsätter
med att säga:
Många arbetslösa blir påtvingade det, det är i alla fall min erfarenhet
. Och då försvinner deras företag snabbt. Då saknar de en vision
med sin verksamhet och de har inte heller någon affärsidé och affärsplan
som håller (http://www.paraplyprojektet.se/nyheter/
tvingad-firma/).
Abbasian (2003) har studerat invandrade kvinnliga företagare i Sverige
och visar att dessa kvinnor oftast är de som har resurser såsom hög utbildning
, lång arbetslivserfarenhet, egna sparpengar och humankapital,
men också att dessa finns bland unga nyutexaminerade kvinnor från
gymnasier och högskolor. Deras motiv att bli företagare var av både
strukturell, kulturell och personlig art. En annan viktig faktor för att lyckas
var tillgång till ett välfungerande socialt nätverk, inte minst kreditinstitutioner
.
279
30
4.4 Nätverket som samverkansform
Projektet W7 Dalarna kan i hög grad karaktäriseras som ett nätverksprojekt
genom att det omfattar affärsrådgivare i sju kommuner som samverkar
. Dessa är i sin verksamhet dessutom knutna till en lång rad olika
samverkanspartners för att de skall kunna verka i sina roller. Jag kommer
därför i det följande avsnittet att beskriva och diskutera nätverket som
samverkansform.
Samverkan
Begreppet samverkan har vanligen positiva konnotationer, men samverkan
är för den skull inte oproblematisk. Att samverka kan ge fördelar för
dem som är involverade, med det är självfallet inte givet och i vilket fall
som helst tar samverkan tid. Tid som alltid har en alternativ användningsmöjlighet
. Danemark och Kullberg (1999) säger att det ändå inom
många områden blivit nödvändigt att samverka. Att samverka ger en rad
fördelar för de organisationer som är involverade, men det finns även
nackdelar som måste beaktas. Detta beror bl.a. på att det finns grundläggande
skillnader i t.ex. regelverk, kunskaper och förklaringsmodeller,
likväl som på vilket sätt de involverade verksamheterna är organiserade.
Många av dessa faktorer är svåra att påverka på det lokala planet, inte
minst i det kortsiktiga perspektivet. För att kunna hantera dessa skillnader
är det viktigt att de identifieras för att det skall vara möjligt att kunna arbeta
fram strategier och handlingsmönster. Om det inte sker finns det en
risk för att den samverkan som planeras hotas. En lösning är att dessa
skillnader till de delar det är möjligt överbryggas och att de som inte låter
sig försvinna, måste istället accepteras (Danemark & Kullberg, 1999).
Samverkansprocesser är komplexa att hantera, bl.a. beroende på att det
inte finns någon överensstämmelse mellan omfattningen av komplexiteten
i vår omgivning och människors kapacitet att behandla information
(Simon, 1957). Cohen, March och Olsens (1972) ”garbage-can modell”
grusade många av de föreställningar som låg till grund för rationella beslutsprocesser
. De visade att det endast är de problem som kan definieras
som också låter sig hanteras och att många problem därmed förblir olösta
. Detta torde också gälla för hur vi kan förstå att bygga upp en, mer eller
mindre, löslig organisatorisk samverkan. Organisationer som fungerar
som en rörlig mosaik ”kanske är bättre anpassad till den moderna världen
och dess utmaningar” (Hargreaves, 1998:250).
280
31
Nätverk
När gränser öppnas och världen ständigt blir ”större” ökar också antalet
kontakter mellan olika organisationer.
14 Nätverk byggs upp och det sker
en allt mera intensiv samverkan. Samverkan är emellertid inget nytt fenomen.
Det som har förändrats är att det tidigare inte varit nödvändigt på
samma sätt som det är idag (Danemark & Kullberg, 1999). I och med detta
blir nätverkens betydelse allt viktigare. Ett nätverk kan i generella termer
definieras som: “/…/ an assemblage of elements called nodes that are
somehow connected to one another by a link; /…/” (Taleb, 2007:226).
”Det är mänskliga nätverk och deras överlappningar som håller ihop kulturer
och samhällen. Finns ingen överlappning kan hela system falla som
korthus” (Jönsson, 1999:163). ”Nätverk är det grundämne av vilket nya
organisationer görs nu och framöver” (Castells 1998:177). Castells betraktar
nätverk som öppna strukturer med en förmåga att expandera och
integrera nya noder, förutsatt att dessa nya noder har samma värderingar
och resultatmål. Vi har fått ett nätverkssamhälle (se t.ex. Castells, 1998)
där förmågan att kunna samverka både inom och utanför den egna organisationen
är av avgörande betydelse.
Ett skäl för den enskilde individen att finnas med i nätverk är att det där
går att bygga upp ett socialt kapital (Bourdieu, 1986; Callewaert, 1996;
Göransson, 2003; Putnam, 1993). Ett kapital som i sin förlängning är
centralt för möjligheten att bygga upp samverkan mellan olika organisationer
. Till skillnad från de etablerade kapitalbegreppen har begreppet socialt
kapital inte sina rötter i ekonomiämnet, istället har det framförallt
utvecklats inom sociologin. Bourdieu (1986) skiljer t.ex. mellan ekonomiskt
kapital, socialt kapital (inflytelserika relationer) och kulturellt kapital
(symboliska tillgångar) (Callewaert, 1996).
Arbetslivsorienterade nätverk är uppbyggda för att skapa möten som går
tvärs över professionsgränser (Tydén & Bl?cher, 2006). ”Vi är mer beroende
av information och goda relationer med olika samhällsområden, inte
minst med folk som arbetar inom vårt eget område. Allt fler jobb kräver
med andra ord ett socialt kapital” (Göransson, 2003:7).
Geografin är inte längre ensam avgörande för att möjliggöra hur människor
kommunicerar med varandra när de elektroniska kommunikationsnäten
spelar en allt större och viktigare roll. Fysiska och elektroniska nät14
Anm. Detta avsnitt är en bearbetning av Lundgren (2008b).
281
32
verk kan öppna upp för nya idéer och infallsvinklar (Tydén & Bl?cher,
2006). ”The communicative capacities of the carrying agents become
crucial to the system’s further development, /…/” (Leydedorff, 2001). I
de externa elektroniska nätverken öppnas nya möjligheter för att utbyta
information med en stor grupp av både tidigare kända och okända personer
(Tydén och Bl?cher, 2006). Ett nätverk kan fungera som en mötesplats
där reflekterande samtal kan föras som rör en organisations utveckling
under ett längre tidsperspektiv. Nya idéer kan utvecklas, förändrings och
utvecklingsarbete och samarbete över organisationsgränser genomföras
. Nätverket skapar möjligheter för dialog.
The promise of dialogue is that a small group of people might
do something that impacts the world. Evoking this potential,
supporting its articulation, and asking people to reflect on it
can make an important difference to progress going forward.
(Isaacs, 1999:293)
Det har självfallet betydelse vem som initierat nätverket, om det är topdown
eller bottom-up initierat. De problem som kan uppstå är i båda fallen
att få med organisationen som helhet. Att bygga upp ett funktionellt
och fungerande nätverk är både tids- och resurskrävande. Ett nätverk
skapar emellertid kontaktytor som ger förutsättningar för att nya idéer,
kunskap och aktiviteter kan genereras. Det krävs dock att en rad förutsättningar
är uppfyllda. En sådan är att de som ingår i nätverket ser ett
värde i att delta. Det är knappast möjligt att tvinga någon att ingå. Deltagarna
måste därför uppfatta de uppgifter som ska utföras som angelägna,
att det finns goda skäl att verka i ett nätverk.
Att samverka i projekt
För att samverka inom ett nätverk används ofta projekt som arbetsform
för att konkretisera och koordinera den samverkan som äger rum när en
specifik idé skall omsättas i praktiken.15
Projekt är nästan alltid formulerade och kalkylerade: de har en bestämd
början, riktning och ett slut. De kan därför ge intryck av att
vara mer gripbara än den löpande verksamheten inom myndigheter
, organisationer och företag. (Sahlin, 1996:4)
15 Anm. Detta avsnitt är en bearbetning av Lundgren (2008b).
282
33
Vad som kännetecknar ett projekt är att de som driver detta själva tror på
en idé som de vill förverkliga. Det betyder att de har tolerans när det uppstår
problem av olika slag. De som leder ett projekt är benägna att finna
lösningar på problem som kontinuerligt uppstår. Om det behövs är de beredda
att lägga ner både mer tid och kraft för att problemen skall kunna
röjas ur vägen. Detta leder till att de med tiden lär sig att förebygga problem
och att hantera sådana när de uppstår.
Det framställs ofta för de som skall delta i ett projekt att det är ett försök
och om resultatet av detta utfaller väl så skall detta även implementeras i
den övriga organisationen, men om så inte är fallet så kommer allt att
återgå till det gamla.
Projektets attraktion som idé och begrepp verkar ligga i sinsemellan
motsägelsefulla konnotationer, som å ena sidan vetter åt det
strikt rationella och målinriktade, å andra sidan det nya och oförutsägbara
. Projektet utlovar kontroll och avgränsning, samtidigt som
de förespeglar befrielse och gränsöverskridande. (Sahlin, 1996:14)
Projektledningen och de medverkande aktörerna utvecklar en kompetens
runt den verksamhet som de deltar i. Däremot är det inte säkert att de löser
grundläggande och bakomliggande problem. Det som verkar fungera i
ett projekt, trots bakomliggande problem, kan därför visa sig vara svårt
att hantera när detta sätt att arbeta skall implementeras i den ordinarie
verksamheten. Ett projekt är inte en organisations ordinarie verksamhet,
men om resultatet faller väl ut är tanken vanligen att det skall leda till nya
sätt att arbeta. En sådan tanke leder samtidigt lätt till att projektet kan
komma att motarbetas, vilket kan antas vara en viktig orsak till varför utvecklingsarbete
vanligen tar tid. Till detta kommer att även i de fall när
utfallet av ett projekt uppfattas som positivt så saknas ändå i många fall
de ekonomiska resurser som behövs för att permanenta, eller införliva
projektets verksamhet i den ordinarie verksamheten (se. t.ex. Forsell,
m.fl., 2006).
Ett långsiktigt perspektiv
Utvecklingsprocesser kännetecknas av att de genomgår olika faser (se
t.ex. Ekholm, 1990).
16 Ekholm framhåller att tiden för att starta upp en
16 Anm. Detta avsnitt är en bearbetning av Lundgren, 2007.
283
34
verksamhet, den s.k. initieringsfasen kan ta lång tid, från ett halvt år upp
till två år.
Det kände jag när vi byggde den här nya skolan, /…/ då började
jag spåna på ungefär hur jag tyckte att den skulle vara. Och då var
det lite motstånd, det kan jag lugnt säga. Så jag gick hem och började
rita och skissa och ha mig och så. Sedan tog jag det här gång
efter annan och eftersom det såg ut att fungera på papperet i alla
fall, så var det inte så många som hade så mycket att säga emot. Så
fick jag några stycken med mig. Och det var två tunga namn så att
säga, som tyckte nej det här blir jättebra. Nånstans där började det.
Men det har tagit, jaaa det har nog tagit nästan två år. (Intervjuutdrag
redovisat i Brüde Sundin, 2007:137)
Implementeringsfasen, som är den andra fasen, kan sedan komma att
pågå under flera år. Samtidigt finns det skäl att tro att internt initierade
förändringsprocesser kan vara motsägelsefulla och att de skapar ett motstånd
hos den berörda personalen samt att de innehåller för lite kraft för
att ha någon egentlig påverkan på redan institutionaliserade organisationsmönster
. Förutsättningen för att förändringsarbete skall lyckas är
gynnsamma när institutionaliserade mönster redan tidigare har luckrats
upp. När det gäller den avslutande institutionaliseringsfasen, d.v.s. när
nya handlingsmönster ”slår rot”, tar denna också vanligen lång tid ”/…/
eftersom anpassningar av den lokala organisationen kan komma till långt
efter det att den ursprungliga förändringen infördes” (Ekholm, 1990:61).
De synliga förändringarna visar sig ofta varaktigt lång tid efter det att de
första försöken att initiera dessa inleddes. Dessa faser kan vanligtvis beskrivas
i efterhand, samtidigt som det är svårt att på förhand förutse hur
de kommer att utvecklas. Detta får till följd att många nya projekt riskerar
att leda till marginella effekter därför att de avslutas innan den nya verksamheten
har institutionaliserats. Det tar således lång tid innan organisatoriska
förändringar låter sig ”fångas in” och beskrivas i form av att dessa
konkret återspeglas i nya handlingsmönster i vardagen. Slutsatsen blir att
om ett utvecklingsarbete ska ha möjlighet att ge bestående effekter måste
det bedrivas långsiktigt, vilket i allmänhet betyder under flera år.
284
35
5. PROJEKTET W7 DALARNA: ENTREPRENÖRSKAP,
JÄMSTÄLLDHET OCH INTEGRATION
Den första delen av resultatredovisningen är tematiskt indelad i förhållande
till projektets tre huvudteman: entreprenörskap, jämställdhet och
integration. I ett påföljande avsnitt behandlas sedan frågan om projektet
lyckades nå de uppsatta målen.
5. 1 Entreprenörskap
Entreprenörskapsdelen av projektet har bestått av olika delverksamheter,
bl.a. affärsrådgivning och den s.k. Företagsskolan. Till detta kommer sedan
möten av olika slag som rådgivarna regelmässigt deltar i, t.ex. frukostmöten
som ett led i att bygga nätverk. I detta avsnitt redovisas också
temat generationsväxling av företag.
Affärsrådgivningen
Affärsrådgivningen kan sägas ha utgjort kärnan i projektet, d.v.s. den aktivitet
som i hög grad burit upp verksamheten och där jämställdhets- och
integrationsaspekter sedan har kommit att ingå som delar i denna. (Dessa
behandlas i separata avsnitt senare i denna rapport.)
Affärsrådgivningen, det finns verkligen ett behov av den, även för
dem som redan är igång med sina företag. (Rådgivare)
Rådgivarna upplever att intresset för att starta företag under hela den tid
projektet pågick var stort. ”Rådgivningarna har även ökat bland de befintliga
företag som vill söka stöd hos Länsstyrelsen” (Rådgivare).
Det har varit ett enormt tryck på nyetableringar. Det är någon som
ringer nästan varje vecka. De ringer till oss och vill komma till X
[anm. min anonymisering]. Vi har haft fullt upp med att ändra planer
. Det skall bli väldigt intressant att se var vi landar, om det blir
tyst nu, vad som händer. Än så länge har det inte tystnat. (Rådgivare)
Vad som är lite fantastiskt är att nu när konjunkturerna är bra så är
det ännu fler som kommer på rådgivning. Det kanske beror på att
man törs starta lite mera. Det är bättre marknad om man få kalla
det så. (Rådgivare)
285
36
Kanske kan en förklaring till intresset för att starta företag vara den goda
konjunktur som rådde under en stor del av den tid som projektet pågick,
även om den s.k. finanskrisen fick fullt genomslag under senare delen av
2008, d.v.s. under projektets slutfas.
17 Ett exempel på det hårdnande ekonomiska
klimatet är den förtagare som behövde tillgång till en fastighet
för att kunna bedriva företagets verksamhet, men som nekades ett lån till
detta.
Han behövde låna pengar till en fastighet och jag tror faktiskt att
bankerna är försiktigare. För ett år sedan hade han fått låna de här
pengarna. (Rådgivare)
Rådgivningen skedde också i form av uppsökande verksamhet.
Jag gör företagsbesök, ofta med kommunalrådet. Det är också en
typ av rådgivning även om det är sällan att man utifrån sin expertis
kan komma med något listigt råd. Det kan vara ett bra tillfälle att
bolla in det som skall ha med kommunen att göra. /…/ Mycket av
vad som kommer ut är att man berättar om sina planer, på expansion
eller investeringsbidrag av något slag. /…/ Då kan vi ge lite
information om det och det är väldigt populärt. Företagarna gillar
att få den typen av information. (Rådgivare)
Ett viktigt syfte med rådgivningen var att inspirera kvinnor till att vilja
och våga starta egna företag. ”Affärsrådgivningen är ett bra sätt att nå
17
Jobs and Society NyföretagarCentrums Nyföretagarbarometer visar att nyföretagandet
i Sverige minskar kraftigt, under september och oktober
2008. Under perioden registrerade Bolagsverket 1 000 färre nya företag
per månad jämfört med samma period 2007, en nedgång på 17 procent.
För 2008 som helhet, räknat på perioden januari-oktober, är nedgången
3,8 procent.
För 2008 som helhet ser det ut att bli en tydlig nedgång i nyföretagandet.
Till och med oktober 2008 är nedgången 3,8 procent. Under årets tio första
månader registrerade Bolagsverket 50 671 företag mot 52 679 motsvarande
period 2007. Av årets nyregistreringar var 23 069 aktiebolag och 27
602 enskilda firmor, handelsbolag och kommanditbolag. /…/
I sex län ökar dock nyregistreringen av företag, mest i Blekinge som ökar
med 9 procent, följt av Dalarana 4,7 procent, Gotland och Södermanland
som bådar ökar med 4,4 procent. (http://www.daladirekt.com/web/ artikel
.php?site=1&id=3042364)
286
37
fram till potentiella företagare och den vägen även kunna marknadsföra
’våra’ aktiviteter” (Rådgivare). Det var också inom rådgivningen som
rådgivarna uppfattade att de hade lyckats bäst. ”Rådgivningen är uppskattad
bland dem som kontaktat mig” (Rådgivare). För att nå kvinnor som
kan vara potentiella framtida företagare framhöll t.ex. en av rådgivarna
att kontaktnätet med ”externa parter” skulle behöva förstärkas, d.v.s. personer
som finns i sådana positioner att de på olika sätt kan ge stöd till de
blivande företagarna, bl.a. för att etablera samverkan som ett sätt att optimera
resultatet av verksamheten (se t.ex. Danemark & Kullberg, 1999).
Samarbete med arbetsförmedling och andra myndigheter bör förbättras
, arbetsgång, kontakter. Vi behöver synas mer än vi gör
idag, så att fler tar kontakt med oss och inte stannar vid Arbetsförmedlingen.
(Rådgivare)
Den obyråkratiska rådgivning som projektet bidrog med uppfattades positivt
av de kvinnor som fick en sådan.
Positivt bemötande av de kvinnor som besökt mig. De tycker att de
äntligen fått någon som tar deras idéer på allvar. Även många män
har besökt mig och givit positiv respons på att kunna få snabb och
utförlig hjälp vid företagsstart, ”det är en djungel av byråkrati” är
en av kommentarerna jag fått. (Rådgivare)
Denna bild stämmer väl med tidigare erfarenheter från kvinnors företagande
. Falk Backenhof och Rosenberg Petersson (2002) fann t.ex. i en
studie att de kvinnor de intervjuade såg många av dessa kontakten med
myndigheterna som ett problem. Något som inte bara behöver gälla administrativa
aspekter, utan kan ibland även gälla attitydfrågor.
En banktjänsteman som sade jag tycker inte med tre små barn att
det alls är lämpligt att du skall starta ett företag. Då förutsätter hon
alltså att det är kvinnan som tar hand om de här tre barnen. En man
hade ingen sagt så till. Han hade kunnat starta om han så hade haft
tio barn. (Rådgivare)
I likhet med Sjöker-Petersen (2001) visar även erfarenheterna från projektet
W7 Dalarna att kvinnor var beroende av sin familjesituation när de
startar sitt företagande.
287
38
Jag tycker mig vara mer eller mindre som en coach. Det blir inte så
mycket affärsrådgivning när man har en kvinna. Det är att coacha
hur hela hennes situation ser ut. Just det här att våga. Det är jättemånga
som inte vågar starta företag nu för att man inte får starta
eget och de har hur bra idéer som helst. De vågar inte utan en inkomst
. Om det inte går och de här tre första månaderna som är
tunga för alla. Man har inte de besparingarna. /…/ I stället går de
på A-kassa och väntar på att bli utstämplade. Egentligen tycker jag
att man skulle få starta eget med A-kassa. Kanske att vi tillsammans
med Almi skulle göra någon sådan bedömning. (Rådgivare)
En kvinna som inte fick detta stöd kan ses som ett exempel på vilken roll
familjen kan spela för att det skulle vara möjligt att etablera ett framgångsrikt
företagande.
Man måste ha familjen med sig. Det har jag ett praktexempel på.
En dam som har startat ett företag. Han [anm. hennes man] har varit
emot det från början, men hon har kämpat ändå. Så mycket det
betyder när du blir osäker och kunderna inte kommer som man har
trott. (Rådgivare)
Ett annat, liknande exempel:
Det handlade om ombyggnationer hemma. De skulle göra en tillbyggnad.
Han var inte alls med på det. Ja, du får väl göra som du
vill hade han sagt. Det handlade om investeringar. (Rådgivare)
En speciellt komplicerad situation uppstår när den som skall starta ett företag
är både kvinna och invandrare.
Det var en kvinna från Iran som skulle starta ett företag. De första
gångerna hade hon sin man med sig, men det var hon som skulle
starta företaget och då försökte jag peppa henne. Först lät hon
mannen föra talan fast det var hon som skulle starta, men efter tre
gånger kom hon själv för jag försökte markera att man tittar på
henne så att hon inte skulle sitta som en liten grå skugga och han
skulle föra talan. Jag sade det till henne. Det är ju du som skall
starta företaget, det är ju du som skall vara här. Kan du inte komma
utan din man. (Rådgivare)
Ett annat problem verkar vara att kvinnor ofta startar sitt företag i branscher
med låg lönsamhet och de riskerar därmed att tvingas göra en stor
288
39
arbetsinsats för att klara företagets överlevnad, med en samtidig risk för
att detta misslyckas.
Man kan ju aldrig hundraprocentigt säga att det här kommer aldrig
att gå. Man vet ju inte hundraprocentigt hur den här människan är.
Man har i alla fall inte gjort någon bluffbudget, utan man har suttit
och varit realistisk. Där har du mjukvaran för att skriva siffror på
ett papper är en sak, men mjukvaran är ju du som skall sköta det
här. Det kan man ju känna vad den här än tar i så kommer det att
funka. (Rådgivare)
Har den som valt att starta ett företag använt en företagsform med stort
personligt ekonomiskt ansvar (se t.ex. Götebo-Johannesson, 2001) så riskerar
de att hamna i en besvärlig situation om företaget skulle gå i konkurs
. Sundin (2008) skriver att kvinnor ofta startar sina företag inom servicesektorn
och på en lokal marknad. Detta gör dem emellertid mindre
beroende av kapital för att kunna komma ingång. ”Det är så många som
inte behöver just några pengar” (Rådgivare). Däremot kan de ändå få
svårt med att få tillräckliga intäkter för att ens kunna täcka sin egen lön.
På mindre orter är också kundunderlaget vanligen för begränsat för att det
skall vara möjligt att få en långsiktig lönsamhet så att företaget kan överleva
.
Kvinnor startar i de branscher där man vanligtvis finner kvinnor
och invandrarna. Gemensamt för båda är att det ofta är mycket arbete
och svag lönsamhet. Borde rådgivarna jobba på något speciellt
sätt för att peppa kvinnor att ta mer betalt? Välja andra branscher
? Välja andra företagsformer? Som vanligt hänger kvinnors
val ofta tätt ihop med deras familjesituation. Företagandet blir ett
sätt att klara både ansvaret för familjen och kravet på att ta in
pengar. Den situationen kan vi inte påverka. Borde vi vara mer
medvetna och ställa fler frågor till kvinnorna runt detta? (Rådgivare)
Rådgivningen kan således ses som ett sätt att ge enskilda individer råd
och stöd på väg mot att starta sitt företag. Ett annat sätt är genom organiserade
utbildningsinsatser. I det följande avsnittet behandlas hur denna
utbildning genomfördes via den s.k. Företagarskolan.
289
40
Företagarskolan
Företagarskolan är den aktivitet som gett störst respons och vi har
flera på kö som vill börja till hösten [anm. 2008]. Det borde kanske
ingå i skolundervisningen. Det finns ett stort behov nu när AF [Arbetsförmedlingen]
inte längre har några kurser i starta eget. (Rådgivare)
Företagarskolan är en utbildning för blivande företagare, indelad i två
block, ekonomi och bokföring samt marknadsföring om sammanlagt 21
timmar. Verksamheten var en efterfrågad aktivitet. ”Vi fick många deltagare
till Företagsskolan. Vi fick t o m stänga för fler deltagare. Verkar
vara en riktig satsning. Deltagarna är engagerade” (Rådgivare).
/…/ det är ett stort tryck på Företagarskolan. /…/ Det finns ett stort
intresse för det. De som gick upplevde att de var väldigt nöjda. Det
var ett bra nätverk för dem också, för det byttes adresser och visitkort
. (Rådgivare)
Vi har haft tre omgångar av Företagarskolan i höst [anm. 2008] med
mycket god uppslutning. Det är helt fantastiskt. Vi har satt ett tak på
16 stycken, sedan ringer de och frågar. Kan jag komma? Vi blir 18,
19 innan det blir klart. Det har funkat bra. Blir det för många får man
inte den här diskussionen som man också vill ha. (Rådgivare)
Det fanns, som framgått, under hela projektperioden en hög efterfrågan
av de tjänster som Företagarskolan erbjöd. En förklaring kan vara att behovet
av kunskaper om företagande och kanske delvis även beroende av
att Arbetsförmedlingen vid den här tiden inte längre erbjöd någon sådan
utbildning. I flera fall förekom det t.ex. att Arbetsförmedlingen rekommenderade
arbetssökande att vända sig till projektet W7 Dalarna och deras
Företagarskola. Projektet blev då den enda aktören inom ”W7kommunerna”
som bedrev utbildning inom detta område. ”Det märks att
AF inte längre kör Starta eget-kurser, det gör att vi får hårt tryck på oss.
Från att ha varit ett komplement är vi plötsligt den enda aktören” (Rådgivare)
. ”Att vi har gott renommé och att t.ex. AF rekommenderar W7, visar
på en god relation bland andra offentliga aktörer” (Rådgivare). Rådgivarna
framhöll även att deltagarna i Företagarskolan genomgående var
positiva till vad de hade fått ut av att delta i denna.
290
41
Företagarskolan kom under projekttiden att utveckla en viss samverkan
med bl.a. Skatteverket.
Jag fick ett telefonsamtal från Skattemyndigheten /…/ och de frågade
om de fick komma och vara med. /…/ Det är klart att de får
vara med tänkte jag, så jag har stuvat om mitt program. Så de har
varit med på första dagen och de ville ha alla tre timmarna. /…/
Det har funkat jättebra. Vi har haft en dialog. Jag vet ju ungefär
vilken nivå deltagarna är på och vad de ställer för frågor och Skattemyndigheten
går igenom väldigt grundligt hela programmet.
(Rådgivare)
Några av rådgivarna pekade även på att det fanns ett behov av att följa
upp Företagarskolan i form av en fördjupande utbildning för personer
som drivit sina företag under några år.
18
Företagarskolan har varit väldigt uppskattad och många av de jag
haft i rådgivning valde att gå den. Fanns även de som drivit företag
några år som deltog. (Rådgivare)
Företagarskolan har varit en viktig kanal för att göra den individuella affärsrådgivningen
känd.
Det har blivit mer rådgivningar och sedan och att vi har haft Företagarskolan
har också betytt att folk har fått upp ögonen för vad vi
gör. Det är flera som har kommit för att få råd, både sådana som
har funderat på att starta och även sådan som redan har företag.
(Rådgivare)
Företagarskolan lockade också personer med invandrarbakgrund. ”Jag
har haft många rådgivningar med invandrare, tyskar, holländare, thailändskor
. De flesta har startat företag, det är bara thailändskorna som
backat” (Rådgivare). (Se även avsnittet om integrationsarbetet)
Frukostmöten som ett led i nätverksbyggandet
Frukostmöten med företagare har i flertalet av de involverade kommunerna
utvecklats starkt under projektperioden. En rådgivare säger t.ex.:
”Frukostmöten som pågår varje månad med ett 60-tal deltagare”.
18 Ett sådant alternativ utgör i det sammanhanget de s.k. företagsinkubatorer som finns
på olika ställen runt om i Sverige, dock inte i någon av ”W7-kommunerna”,
291
42
Vi har frukostmöten, /…/ Vi försöker att ha ett nystartat och ett
industriföretag varje gång. /…/ Sedan har vi börjat sedan ett år
tillbaka med frukostsponsorer. Vi har sponsorer som sponsrar frukosten.
Vi har så mycket besök att X-hotell hade inte råd att stå för
frukosten. Vi bjuder på frukost varje gång. /…/ Bottennoteringen
är 64 och toppnoteringen är 120, så snittar vi är vi någonstans mellan
80-90. (Rådgivare)
Det har varit mycket aktiviteter. Vi ordnar själva aktiviteter hos
oss. Det kan vara frukostmöten, kvällsmöten, företagardagar har vi
haft. /.../ Vi har haft om generationsskiften. Tyska marknaden har
vi haft. (Rådgivare)
Frukostmötena kan ses som ett sätt att skapa nätverk som förbättrar möjligheterna
att samverka med andra företag för att på så sätt stärka både
sin egen och de samverkande företagens konkurrenskraft. Ett agerande
som stämmer väl med vad Danemark och Kullberg (1999) har pekat på,
nämligen nödvändigheten av att samverka i en tilltagande marknadskonkurrens
. På det sättet kan den enskilde företagaren även stärka sitt sociala
kapital (se t.ex. Göransson, 2003). Castells (1998) har dock uppmärksammat
att om detta skall fungera så förutsätts att nätverkets aktörer har
likartade värderingar och resultatmål.
”Frukostmöten används som ett sätt att marknadsföra rådgivningsverksamheten
och att skapa ett nätverk” (Rådgivare). Frukostmöten var således
värdefulla för projektet W7 Dalarna för att göra sin verksamhet känd
i vidare kretsar.
X [min.anonymisering] har jobbat med frukostmöten ganska länge
och det är väldigt bra uppslutning. Där brukar vi göra något inslag
med W7. Vi har gjort lite extra kring det här med Jämställdhetsspelet
för att marknadsföra det och det är ett bra ställe att prata lite
om vad man kan dra för nytta av de resurser som finns i W7. Man
gör alla snabbt och på ett enkelt sätt. (Rådgivare)
En närliggande aktivitet var den företagsmässa som anordnades hösten
2008 under temat: ”Världen vår hembygd!”. Mässan lockade ”120 företag
som ställde ut och att det brukar vara ca 8000 besökare. W7 Dalarna
deltog samtidigt som vi arrangerade en inspirationsdag” (Rådgivare).
292
43
Generationsväxling av företagare
Ett tema som utgjort ett av projektets utvecklingsområden var vad som
vanligen går under benämningen generationsväxling. Denna fråga lyfts
fram i olika sammanhang som allt viktigare, kanske framför allt som ett
resultat av de s.k. 40-talisternas uttåg från arbetslivet (se t.ex. NUTEK
2004b). För en del av de små och medelstora familjeföretagen är detta en
viktig fråga, medan stora börsbolag inte berörs eftersom dessa styrs av
helt andra mekanismer.
Personer som vill bli företagare behöver inte nödvändigtvis starta ett eget
nytt företag. Ett alternativ är att ta över redan etablerad verksamheter genom
s.k. generationsväxling, vilken inte heller nödvändigtvis behöver
hållas inom en familj, utan det kan vara en utomstående företrädare som
tar över, vilket så fall skulle kunna benämnas för ett ägarskifte (NUTEK,
ibid.). ”Jag menar att vi ska kunna jobba mera med att försöka få intresserade
nyföretagare att intressera sig för att överta verksamheter” (Rådgivare)
. ”Man hjälper den som skall ta över, sällan säljaren. Det är framför
allt en fråga om finansiering, att t.ex. få loss ett lån” (Rådgivare). De rådgivare
som kommit i kontakt med generationsväxlingsärenden uppfattade
sin roll i detta avseende som svår och komplicerad. En orsak kan vara
den som NUTEK (ibid.), pekat på nämligen att företagsledarna är dåligt
förberedda på hur generationsväxlingen rent praktiskt skulle gå till, där
det t.ex. finns både juridiska och finansiella problem att hantera.
Det är ganska begränsat vad man kan bistå med då det kan bli
ganska komplicerade ekonomiska konstruktioner och det skall vi
nog inte ge oss in i utan det får experter på det hålla på med. (Rådgivare)
I de fall som frågan om generationsväxling varit aktuell rörde det framför
allt ägarskiften inom hotell- och restaurangbranschen, vilket är en
bransch där det i förhållande till andra företag verksamma i andra branscher
är relativt sett vanligare att det befinner sig i en sådan situation att
ett ägarskifte är aktuellt (se t.ex. NUTEK, ibid.). Något som sannolikt,
som i det här fallet, kan förklaras av att turistnäringen spelar en viktig roll
i ”W7-kommunerna”. I flera av kommuner hade emellertid inte någon
omfattande generationsväxling av företag, som rådgivarna var involverade
i, kommit igång under den tid som projektet pågick.
293
44
5.2 Jämställdhetsarbetet
Jämställdhet, i privat- som i arbetslivet, är en fråga som nu funnits på
dagordningen länge19 och en hel del framsteg har också gjorts, men ändå
återstår många problem att lösa (se t.ex. Collins, 2008; Thurén, 2003).
Jämställdhetsarbetet inom projektet har bestått av olika aktiviteter, t.ex.
som att förmedla kontakter via Kompetensbanken och att genomföra träffar
för att spela det s.k. Jämställdhetsspelet samt ett försök att bygga upp
kvinnliga nätverk.
Jämställdhet – en fråga med många infallsvinklar
Hur man inom projektet skulle angripa jämställdhetsfrågan visade sig i
inledningen vara svårt att hantera.
Området har jag inte lagt ner så mycket tid på ännu, har haft svårt
att veta hur jag skall jobba med det. Vi behöver mer på fötterna i
projektgruppen innan man kan gå ut till företag. (Rådgivare)
Det var svårt att på en konkret nivå se vad det var för typ av aktiviteter
som var lämpliga att genomföra. Några framhöll t.ex. att det behövdes
”mer kompetens för att kunna gå ut till företag och prata jämställdhetsplaner
, verktyg för detta mm” (Rådgivare). En av rådgivarna framförde
att jämställdhetsarbetet var svårt då det griper in i människans liv på
många olika områden och att det därför tar tid, d.v.s. den utgångspunkt
som de som förespråkar ett intersektionalistiskt synsätt på jämställdhetsfrågan
har (se t.ex. SOU 2005:56).
Vi behöver en bättre kunskapsbas/genuskunskap och bra grund i
vad Jämställdhetslagen innebär. Ett arbete vi inlett och genomför
tillsammans med de andra RC [min anm. Regionala Resurscentra]
i länet och i samverkan med Region Dalarna. (Rådgivare)
Det är de här svåra grejerna, jämställdhet och integration. Det är
som en process. Det går inte att bocka av huvuden i statistiken,
utan det är någonting som skall landa. Det är jättesvårt. I rådgivningarna
kommer kunden till dig, det är mycket lättare än att vi
skall ut till kunden. Det är svårare att mäta /…/. (Informatör)
19 Flera kvinnoorganisationer har ända sedan slutet av 1800-talet haft en opinionsbildande
påverkan på samhällsutvecklingen som bl.a. bidragit till ett mera demokratiskt samhälle
(Gender School, 2007).
294
45
Aktiviteter som nämndes som tänkbara i detta sammanhang var: ”Goda
exempel behöver spridas. Frågorna behöver belysas i media” (Rådgivare)
och en mera långsiktig inriktning som att: ”Träget arbete krävs och ett
hopp om att droppen urholkar stenen (Rådgivare). Ett annat ”instrument”
som framhölls var att utveckla en mentorskapsfunktion: ”Kvinnors företagande
stärks i synnerhet (företagande i allmänhet) av mentorskap.
Tjänsten efterfrågas och används, jättebra!” (Rådgivare). Insatserna kom
att få vad man skulle kunna kalla för ett mainstreamperspektiv (Gender
mainstreaming)20.
Allt efter som projektet framskred fick rådgivarna också en viss draghjälp
genom att företag som söker stöd från Länsstyrelsen måste för att beviljas
sådant visa på att de har en jämställdhetsplan. Detta skapade ett behov av
hjälp med att upprätta sådana. I det sammanhanget kunde företrädare för
W7 Dalarna gå in och hjälpa till i detta arbete.
Det är inte någonting som företagsledarna prioriterar .. att göra en
jämställdhetsplan. När X har börjat att föra en annan dialog med
dem, om nyttan med jämställdhetsplanen, om arbetet att komma
dithän, då får man en annan inställning. Att man får en handlingsplan
för hur man sätter löner. Man får en handlingsplan för hur
man tar hand om mobbingfrågor och liknande, då blir det intressant
. (Projektledare)
”Jag har uppfattat det som framgångsrikt och uppskattat av företag att
även nämna att vi är en resurs vid jämställdhetsarbeten vid företagsbesök,
eftersom de oftast inte vet vart man skall vända sig” (Rådgivare). Det
ökade även intresset för att spela Jämställdhetsspelet. Detta kan ses som
ett sätt att sätta press på de företag som inte aktivt arbetar med sitt jämställdhetsarbete
på detta sätt, eller som projektledare för W7 uttrycker
det: ”Ändamålet helgar medlen, hmm.”
20 The starting premise used in studying the subject is the Council of Europe’s 1998
definition of mainstreaming (Sterner & Biller 2007:4):
Gender mainstreaming is the (re)organisation, improvement, development
and evaluation of policy processes, so that a gender equality perspective is
incorporated in all policies at all levels and at all stages, by the actors
normally involved in policy-making.
295
46
Jämställdhetsspelet
Det framstod så småningom som att ett sätt att arbeta med jämställdhetsfrågan
var att använda Jämställdhetsspelet för att öka medvetenheten runt
dessa frågor. Det visade sig ändå inte enkelt då man i de företag som kontaktades
i många fall inte ansåg att de hade möjlighet att anslå tid till detta
. ”Det är ett litet motstånd, en barriär som man måste bryta igenom innan
man kommer in på företaget” (Jämställdhetsansvarig).
Jämställdhetsarbete på företagen är svårt att marknadsföra. Flera
företag har sagt sig vara intresserade, men ”hinner inte just nu”. De
har svårt att se varför man ska prioritera frågorna. Jämställdhetsspelet
går något lättare än jämställdhetsplaner. Svårt att få dem
som spelar att ta tid till något annat än att spela en gång och diskuterar
frågorna ytligt. Man skulle önska en djupare diskussion. På
alla företag tycker man att just vi är jämställda – ojämställdheten
finns på andra ställen. (Rådgivare)
Jämställdhetsspelet har fungerat som ett enkelt och praktiskt sätt att initiera
en målinriktad aktivitet. ”Via spelet får deltagarna en förståelse för att
till exempel göra löneanalyser i ett företag. Det öppnar upp för helt andra
diskussioner om dessa frågor. ”Jämställdhetsspelet är intressant och flera
företag är intresserade av att arbeta vidare med jämställdhetsfrågorna”
(Rådgivare). ”Jämställdhetsspelet fungerar verkligen bra, när vi väl fått
chansen att komma ut” (Rådgivare), men det har ändå varit ”svårt att få
företagen att avsätta tid för arbetet med att göra jämställdhetsplaner.”
(Rådgivare)
Det är ju det som är problemet, att ens få komma dit och spela
Jämställdhetsspelet. För de har ju fullt upp och det får man ju förstå
också. Jag har ju full förståelse för dem att det inte riktigt är det
man prioriterar när det är högkonjunktur och det är ju det de tjänar
pengar på. /…/ Även om jag förstås tycker att det är viktigt och att
det kan vara viktigt för deras personal. (Jämställdhetsansvarig)
Däremot gick det lite lättare att komma in i offentliga organisationer,
t.ex. i kommunernas förvaltningar, vilka i de flera fall är kvinnodominerade
. ”Vi har varit på kommunen och spelat. /…/ Det är mening att avdelningarna
på kommunen skall gå igenom det här, men det är en process
som tar tid” (Rådgivare). Det har ändå varit svårt att få gehör för att sedan
också spela spelet. ”Det känns inte som att det är högprioriterat.
Det
har varit några få /…/. Det har varit inom kommunen och kyrkan. Det är
296
47
lättare på offentliga sektorn” (Rådgivare). På de företag som Jämställdhetsspelet
använts har det emellertid företrädesvis varit män som deltagit
i spelet då det varit mansdominerade företag som besökts.
Det finns också planer på att starta ett ungdomsspel tillsammans med föreningslivet”
(Rådgivare). Jämställdhetsspelet har även utvidgats med
frågor som rör integration, ålder och sexuell läggning.
Ett annat medel att arbeta med jämställdhetsfrågan var den s.k. Kompetensbanken
var syfte var lyfta fram kvinnor i arbetslivet och deras kompetens
. I det följande avsnittet görs en kort beskrivning av den denna.
Kompetensbanken och kvinnliga nätverk
Kompetensbanken har använts för att hjälpa till att förmedla kvinnor till
olika typer av uppdrag, till exempel styrelseuppdrag, mentorprogram och
andra uppdrag på ledande befattningar. Hösten 2008 fanns ca 275 personer
att tillgå i databasen.
Den var från början en styrelsebank för att hitta styrelseledamöter.
Nätverket träffas fyra gånger per år och kan göra affärer med varandra
och byta erfarenheter. /…/ Mentorer och kortare uppdrag.
Nu har vi ganska mycket uppdrag /…/ Vi har mycket mäklingar.
(Rådgivare)
Kompetensbanken kom allt efter som att spela en allt viktigare roll och
används som ett sätt att synliggöra framgångsrika kvinnliga företagare.
Kompetensbanken har utvecklats bra och kommer att kunna fortsätta
att utvecklas. Med månadens profil försöker vi lyfta banken i
media så att vi skall bli mer synliga. Medlemmarna är idag aktiva
och bidrar i allra högsta grad till att göra nätverket levande och
matnyttigt. (Rådgivare)
De går Företagarskolan och då poppar det upp några ledarfigurer,
som ofta blir en grupp, så kan det bli ett nätverk. Vi har ett gammalt
nätverk från Företagarskolan som fortfarande träffas. (Projektledare)
En av de vägar som sågs innehålla en utvecklingspotential för att arbeta
med jämställdhetsfrågor var att skapa kvinnliga nätverk, förutom Kompetensbanken.
Castells (1998) har lyft fram nätverkens öppna struktur och
297
48
deras förmåga att integrera nya noder under förutsättningen att de har något
att erbjuda, d.v.s. det krävs att den som går in i ett nätverk har likartade
värderingar och att de eftersträvad likartade resultat med sitt engagemang
.
Kvinnliga nätverk har varit intressant att jobba med, men har även
mött kvinnor som inte tycker om att bli särbehandlade och inte vill
ha kvinnliga nätverk, utan som vill komma in i de traditionellt
manliga nätverken. Där ser jag den verkliga utmaningen, inte i att
starta ytterligare kvinnliga nätverk. (Rådgivare)
Även Sundin (2008) har pekat på att en del kvinnor värjer sig mot könsspecifika
insatser av skälet att sådana riskerar att ge en särskild och mindre
kvalificerande stämpel.
De kvinnliga nätverken får stöttning av oss. De har i viss mån funnits
tidigare, men kanske har legat och dalat lite, så får de möjlighet
att få någon som hjälper till att hålla i. En gång lärde jag mig
att ett nätverk lever så länge någon har råd att få betalt för att hålla
i det. (Projektledare)
Ett exempel på ett informellt nätverk som startat är ett ”tjejgäng” i en av
kommunerna bestående av kvinnliga företagare som träffades med viss
regelbundenhet. Tydén och Blücher (2006) framhåller t.ex. betydelsen av
att arbetslivsorienterade nätverk även skapar möten som går tvärs över
professionsgränser. Detta skapar också möjligheter för den enskilde individen
att utveckla ett socialt kapital (se t.ex. Göransson, 2003) som är
nödvändigt för att lyckas som företagare.
298
49
5.3 Integrationsarbetet
Denna del av projektet är svårast. Hur vi närmar oss invandrare
och deras situation är ett jättejobb. Religion, kultur och ”ryggsäckar”
, som vi har att försöka hantera. När det gäller att hjälpa vidare
till företagande blir vårt uppdrag tydligare och i viss mån enklare,
men vårt regelsystem är omständligt för en invandrare. Flera har
deltagit i vår praktiska Företagarskola och vi upplever det positivt.
(Projektledare)
Verksamhetsområdet integration var den del av projektet, även om jämställdhetsarbetet
var problematiskt, som var den svåraste uppgiften att
hantera och dessutom så skiljde sig förutsättningarna tämligen mycket
mellan de olika kommunerna som deltog i projektet. Integrationsarbetet
bedrevs med stora skillnader inom de olika kommunerna, bl.a. beroende
på om det förekom mottagning av flyktingar eller inte.
När det gäller integration så är det Malung och Orsa som har hunnit
längst och som har etablerade kontakter och aktiviteter redan
och då har det varit mycket lättare för oss också att komma in i
verksamheten. (Projektledare)
I flera av de deltagande kommunerna kommer integrationsfrågan att få
större betydelse i framtiden i och med att dessa i ökad utsträckning kommer
att öppna upp för flyktingmottagande.
Nu kommer det mest irakier. Vi har fått 35 stycken och det skall
vara ungefär 50 per år i tre år. Det är jätteroligt för vi har skrivit på
kontrakt så vi berättar hur näringslivet ser ut. Vi ser till att de får
praktikplatser. (Rådgivare)
De förutsättningar och problem som nyanlända flyktingar och invandrare
har är av sådan karaktär att de i varje fall i de flesta fall under en lång tid
inte har möjlighet att kunna starta företag. Enigheten bland rådgivarna
var också stor om att detta är ett komplicerat område att närma sig. ”Svårigheter
att i nå ut till invandrarkvinnor beroende på olika orsaker, t.ex.
bristande kunskaper hos kommunen och olika kulturella skillnader”
(Rådgivare). Många invandrare har helt enkelt stora problem med att finna
sig till rätta i en miljö som på många punkter upplevs som helt främmande
för dem (se t.ex. Sörderlindh, 1990).
299
50
När man är rådgivare åt invandrare är det inte bara att vara rådgivare
hur man startar företag. Det handlar ju också om att informera
om hur samhället fungerar. (Projektledare)
De har ju så mycket med sig. Det går inte bara att blunda för det
här med bakgrunden. De har så hemskt mycket i bagaget som påverkar
och allt det här som vi tar för givet, samhällssystemet som
man inte ens har reflekterat över. Det har man ju själv fått andra
perspektiv på när man träffar en invandrarkvinna som skall starta
eget. /…/ Man får helt andra perspektiv. (Rådgivare)
Däremot när den som invandrat befunnit sig i Sverige en längre tid och
på olika sätt etablerat sig finns troligen många som skulle kunna vara
både intresserade och lämpade att starta företag. Situationen är dock radikalt
annorlunda för dem som flyttat till Sverige för att etablera ett företag,
t.ex. holländare som etablerar sig i turismbranschen. ”I Älvdalen har vi
invandrare på ett helt annat sätt. Vi har en hel del holländare som har
startat egna företag i den norra delen i turistbranschen” (Projektledare).
Abbasion (2003) fann i en studie att det i första hand är invandrade kvinnor
som förfogar över resurser som god utbildning, lång arbetslivserfarenhet
, egna sparpengar och humankapital, t.ex. tillhörighet till starka
nätverk, som också har de bästa förutsättningarna att lyckas med att etablera
sig som företagare. Jag menar dessutom att det finns goda skäl att
anta att förutsättningarna för att kunna starta ett företag ökar ju fler av
dessa resurser som den enskilde individen förfogar över.
För att projektet skall kunna spela en aktiv roll inom integrationsområdet
såg rådgivarna, också i detta sammanhang, ett behov av att samverka i
nätverk. I en av kommunerna har det t.ex. bildats ett nätverk mellan sfi
grundvux, socialförvaltningen, Försäkringskassan, Skatteverket och rådgivarna
som träffas regelbundet för att samverka runt denna fråga.
Det har kommit igång bra och en förutsättning är ett gott samarbete
mellan projektet och kommunens sfi och flyktingmottagning. Flera
konkreta aktiviteter har genomförts och det känns väldigt positivt.
Även samarbetet med ALMIS projekt känns mycket värdefullt.
(Rådgivare)
Arbetsförmedlingen har varit positiva till ett samarbete i min
kommun och jag har tillsammans med sfi fått delta i att framarbeta
300
51
en lokal plan för samarbete i integrationsfrågor, där vi diskuterar
skola, praktik, arbetsliv, kultur…o.s.v. (Rådgivare)
Rådgivarna framhöll att de aktiviteter som ägt rum inom projektets ram
hade inspirerat dem till att även närma sig frågan om att arbeta med integrering
av invandrare i företagsvärlden. Strategin för integrationsarbetet
förefaller ha varit att ”haka på” där tillfälle ges, d.v.s. nyttja de möjligheter
som uppenbarar sig.
5.4 Projektets måluppfyllelse
I detta avsnitt behandlas frågan om projektets måluppfyllelse. För att göra
detta kan det vara på sin plats att repetera vilka mål som fanns uppsatta
för projektet W7 Dalarna. Verksamheten skulle inriktas på opinionsbildning
, inspiration, utbildning, erfarenhetsutbyte, metodutveckling samt att
ta tillvara synergieffekter inom projektets tre verksamhetsteman. Projektet
syftade också till att utveckla kompetens- och kvalitetssäkring inom
området affärsrådgivning och att etablera och upprätthålla en lokal fysisk
närvaro av rådgivare i de involverade kommunerna.
I ett försöka att värdera projektets måluppfyllelse redovisas först i vilken
utsträckning de operationaliserade målen uppnåddes. Därefter behandlas
frågan om hur projektets ”effektmål”, d.v.s. de effekter inom de områden
som redovisats ovan uppnåtts.
5.4.1. De operationaliserade målen
Entreprenörskap
Inom området entreprenörskap har resultatmålen varit operativt inriktad.
Dessa formulerades enligt följande:
• 70 nya företag, varav 70 kvinnor och 5 män
• Företagarskolor, 70 deltagare
• Skapa regionalt nätverk för nyföretagare
• Skapa regionalt nätverk för företagssamverkan
• 30 kontakter för vägledning och rådgivning inför generationsbyte/ägarbyte
(Projektbeskrivningen)
Resultatet inom området entreprenörskap framgår av tabell 1.
301
52
Tabell 1. Genomförda aktiviteter inom området entreprenörskap under
perioden 2006 – 2008.
Aktivitet 2006 2007 2008
Kv. Män Kv. Män Kv. Män
Rådgivnings Tillfällen
(befintliga
företag)
457
(146)
362
(195)
417
(110)
340
(201)
564
(121)
411
(150)
Rådgivning
generationsskifte
32 34 6 14 2 1
Startade företag
(varav invandrare)
55
(3)
41
(0)
42
(4)
38
(2)
48
(6)
36
(3)
Deltagare företagsskola
67 - 119 - 131 -
Nätverksträffar
(antal)
106 - 128 - 122 -
Nätverksdeltagare
1033 - 2556 - 2587 -
De operationaliserade målen har, som framgår av tabell 1, uppnåtts och i
flera fall med god marginal.
Jämställdhet
Inom området jämställdhet skulle följande resultat uppnås:
• Initiera och bistå 30 företag med verktyg för jämställdhetsplanearbete
• Utbilda 30 handledare inom ungdomsorganisationer och föreningar i olika
verktyg för jämställdhetsarbete – attitydpåverkan.
• Mäkla 45 kvinnor från Kompetensbanken till uppdrag som styrelseledamot,
föredragshållare, mentor mm.
• Skapa regionalt nätverk inom Kompetensbanken för att underlätta samarbete
och företagssamverkan, business to business
(Projektbeskrivningen)
302
53
Tabell 2. Genomförda aktiviteter inom området jämställdhet under perioden
2006 – 2008.
Aktivitet 2006-2007 2008
Jämställdhetsplaner 18 3
Jämställdhetsspel 11 4
Mäklingar kompetensbank
39 24
Det framgår av tabell 2 att de operationaliserade målen inom jämställdhetsområdet
inte fullt ut uppnåtts. Så har t.ex. projektets medverkan i
samband med framtagandet av jämställdhetsplanen varit lägre än beräknar
, framför allt gäller det för 2008, samtidigt kan detta till en del kompenseras
av att jämställdhetsspelet använts vid ett 15 tal gånger, något
som inte var ursprungligen planerat.
Integration
Inom verksamhetsområdet integration skall projektet uppnå följande resultat
:
• Inspirations- och studiebesök till eget företagande för 60 invandrarkvinnor
• Skapa regionalt nätverk för invandrarkvinnor (Projektbeskrivningen)
Målet att erbjuda inspirations- och studiebesök för invandrade kvinnor får
anses vara uppnått. Däremot framstår det som att det fortfarande återstår
en del arbete innan det kan sägas finnas ett regionalt närverk för invandrade
kvinnor etablerat, samtidigt som att några i denna målgrupp har integrerats
i andra befintliga nätverk.
5.4.2 Projektets effektmål
I det följande avsnittet diskuteras projektet W7 och dess verksamhet i relation
till de effektmål som sattes upp.
Opinionsbildning
Den publicitet som projektet fått i medier, där t.ex. kvinnliga förebilder
kunnat lyftas fram, har haft en opinionsbildande effekt. ”Att lyfta fram
kvinnors företagande. Det är ju vår Kompetensbank. Ambassadörerna,
det är vår Kompetensbank” (Projektledare).
303
54
Det har spridit kunskapen om att vi finns. Den fyller ju också jämställdhetssyftet
, att man visar upp att det finns duktiga tjejer som
gör olika saker som uppmärksammas. (Rådgivare)
Det är självfallet ändå svårt att värdera genomslaget av de opinionsbildade
effekterna. I någon mening har förstås de som varit involverade, eller
kommit i kontakt med verksamheten påverkats. Inte minst genom att
projektet har nått ut relativt väl till de berörda målgrupperna. ”Jag får
signaler om att W7 är ett begrepp idag” (Projektledare). Ledande kommunalpolitiker
har tvingats förhålla sig till de teman som projektet arbetat
med. Detta kan också antas ha påverkat deras uppfattningar om nyföretagande
, jämställdhet och integration. Men, den andra sidan av detta
mynt är att de aktiviteter som genomförts i W7 ibland kan ha inneburit
att liknande aktiviteter som annars skulle ha kommit till stånd nedprioriterats
.
Om man ser till de reaktioner vi får utifrån, både från politiker, jag
tänker på kommunstyrelseledamöter i de här sju kommunerna, jag
tänker också på riksdagsmän som hör av sig o.s.v. så tycker man ju
att det är ett intressant jobb, det som vi lägger ner. På något sätt
känns det ändå som att det finns någon slags respons för de här
frågorna betydligt mera nu än vad det var, som jag upplever det,
för sex år sedan när vi började jobba med det här. Om man skall
vara lite elak så Kommunstyrelserna har hittat någon slag legitimitet
i att vi satsar ju ändå i projekt W7 på frågorna. (Projektledare)
Det förfaller möjligt att påstå att projektet W7 Dalarna har fungerat opinionsbildande
till den nivå som är rimligt i förhållande till den nivå som
verksamhet har bedrivits.
Inspiration
Ett av effektmålen var att inspirera de berörda aktörerna inom de teman
som projektet verkat. På ett generellt plan finns det skäl att anta att kvinnor
och invandrare känt till att de kunnat få hjälp med råd hur de skulle
kunna starta ett företag har inspirerat dem. De berörda aktörerna i W7
Dalarna bedömer själva att de ha varit framgångsrika just när det gäller
att inspirera till nyföretagande.
När det gäller inspiration till att starta företag rent generellt där är
vi ju på banan rejält tycker jag. Man kan också vända på det. Om
inte den här rådgivarrollen funnits i projektform, om man inte
304
55
kunnat få bidrag att jobba på det här sättet så tror jag inte att
kommunerna skulle se till att det fanns kvinnliga rådgivare. Det är
inte något som man skulle prioritera. (Projektledare)
En bidragande orsak till detta uppfattas, som redan framgått, vara att projektet
var framgångsrikt när det gäller att nå ut med sin verksamhet, t.ex.
genom Företagsskolan, deltagande i frukostmöten o.s.v.
Det handlar om att bidra till att man lyckas i ett projekt i att man
lokalt sett finns på rätt plats. Att man har de rätta nätverken och
fysiskt finns på rätt ställe. (Projektledare)
Bedömningen är därför att W7 Dalarna har kunnat inspirera framför allt
en hel del kvinnor att våga starta företag, men också att motsvarande har
skett i gruppen invandrare. Kanske har man även via jämställdhetsspeltunnat
inspirera till diskussioner och samtal runt jämställdhetsfrågor i de
organisationer där detta spelats.
Utbildning
Projektet genomfört systematiska utbildningsinsatser, både av blivande
företagare via den s.k. Företagarskolan och i jämställdhetsfrågor via Jämställdhetsspelet
. Framför allt framstår verksamheten som framgångsrik
när det gäller Företagarskolan. Projektet har på det sättet kunnat fylla ett
tomrum, eftersom det inte fanns någon annan aktör som erbjöd en motsvarande
utbildning i denna del av regionen. När det gäller Jämställdhetsspelet
var det svårt att nå ut med detta, å andra sidan kan man säga att de
som deltog i spelet i en del avseenden fick en möjlighet att diskutera djupare
runt jämställdhetsfrågor. W7 Dalarna har sålunda på ett systematiskt
sätt kunnat erbjuda utbildningsinsatser inom projektets verksamhetsområden.
Erfarenhetsutbyte och att utveckla kompetens- och kvalitetssäkring
inom området affärsrådgivning
De kommuner som varit involverade i W7 Dalarna är alla små och har
inte möjligheter att via sina Näringslivsenheter sätta av särskilt stora resurser
för de frågor som fokuserats i det här projektet, oavsett hur angeläget
dessa än uppfattas vara. I många fall är rådgivarna också ensamma i
sin roll och därför är det viktigt att de kan ingå i nätverk där de kan dela
sina erfarenheter med andra som arbetar med liknande uppgifter. I det avseendet
har projektet ha spelat en viktig roll. Huvudintrycket är att rådgi305
56
varna hade stor nytta av varandra genom det erfarenhetsutbyte som skedde
. ”Projektet främjar entreprenörskap och leder till utveckling av rådgivare
. Roligt att vara en del av en spännande utveckling” (Rådgivare).
Att få arbeta tillsammans med 6 st andra kommuner ger en inblick
i och idéer, hur man kan arbeta lokalt i sin kommun. Erfarenhetsutbyten
helt enkelt!!. (Rådgivare)
Jag, som projektledare med ett mångårigt förflutet som affärsrådgivare
ser en absolut fördel i att ingå i ett samverkansprojekt av
detta slag. Utbyta erfarenheter, bygga på kompetens utifrån andras
erfarenheter och även kunna ”fylla på” såväl kompetensmässigt
som psykiskt! (Projektledare)
Erfarenhetsutbytet har kunnat vidgas att omfatta även andra aktörer som
är verksamma inom detta fält. ”På invandrarbiten har vi fått en helt annan
kontakt med sfi och grundvux och även integrationsenheten” (Rådgivare)
.
Det systematiserade erfarenhetsutbytet, via regelbundna träffar för rådgivarna
, kan ses som ett sätt att försöka initiera en kvalitetssäkring av den
affärsrådgivning som sker i de olika kommunerna.
Vi har en strävan att bli bättre hela tiden. Sedan kan jag känna att
det här gänget tillsammans bidrar också till en viss kvalitetssäkring
genom att man har spetskompetens på olika sätt på varsitt håll och
man har möjlighet att vända sig till varandra. (Projektledare)
Sammantaget kan sägas att det kontinuerliga erfarenhetsutbytet som ägt
rum i projektet har utvecklat rådgivarna på ett generellt plan och det kontaktnät
som skapats öppnar samtidigt upp för att rådgivarna lättare kan få
hjälp av varandra när de behöver tillgång till ett ”bollplank”.
Det är ju helt rätt, modellen måste ju vara att man tittar på vad det
finns för kompetenser runt omkring som man kan ringa till om det
är någonting. (Projektledare)
Metodutveckling
Ett viktigt syfte med W7 Dalarna var att utveckla metoder som kan användas
på ”bred front” inom entreprenörskap, jämställdhet och integration.
När det gäller entreprenörskapsdelen är det, som redan framgått, Fö306
57
retagarskolan som var den metod som användes. Formerna och innehållet
har kontinuerligt utvecklats. Företagarskolan har även fått uppmärksamhet
även utanför regionen.
Modellen har man faktiskt tagit till sig på SIDA där man i Marocko,
tror jag att det var, utbildat handledare i företagarskolan enligt
vårt koncept. Det är också metodutveckling. Vi har successivt
förändrat Företagarskolan utifrån deltagarnas behov. När arbetsförmedlingen
hade egna utbildningar gick deltagarna till oss efteråt
. När de kom till oss så ramlade polletten ner. (Projektledare)
Inom jämställdhetsområdet har metodutvecklingen istället bestått i att
testa Jämställdhetsspelet och hur detta fungerade för att öka jämställdheten
på arbetsmarknaden. Resultatet visar att det var svårt att nu ut till företagarna
med spelet. I huvudsak anfördes tidsbrist, samtidigt som det
inte framstår som långsökt att tro att det ibland även fanns ett bristande
intresse hos en del av företagen. Slutsatsen är att Jämställdhetsspelet kanske
inte är den väg man i första hand kan söka sig fram på, utan att för
den skulle förringa spelets värde.
När det gäller metodutvecklingen inom integrationsområdet växte allt efter
som fram en insikt om att dessa frågor måste lösas i samverkan med
andra aktörer. Framför allt genom att bygga upp nätverk, skapa informella
arbetsgrupper, arrangera inspirationsdagar o.s.v. för att på det sättet
skapa konkreta åtgärder inom integrationsområdet. Samarbetet mellan de
involverade aktörerna uppfattas således ha fungerat väl. ”Mycket stimulerande
att arbeta i W7 Dalarna, bra sammansättning av deltagare” (Rådgivare)
. De aktiviteter som har arrangerats har gett erfarenheter och idéer
för den fortsatta verksamheten.
Det som var svårast när vi började var integrationen för den var ju
helt ny. Vad var det vi skulle jobba med och hur skulle vi göra det.
Där tycker jag också att vi har hittat någon slags metod för hur
man gör. De kontakter vi har på sfi och att vi arrangerar de här inspirationsdagarna
. (Rådgivare)
Trägen vinner – vi får mer och mer bättre kontakt och samverkan
med berörda parter i samband med integrationsarbetet. Jag kan
känna att samverkan är ett måste, såväl inom kommunernas organisation
för invandrare, som mellan kommunerna! (Projektledare)
307
58
Inom projektet har även en metod för projektadministration utvecklats i
form av ett system för tidrapportering och aktivitetsuppföljningar.
När det gäller metodutveckling har vi alla fall fått väldigt gott renomé
från NUTEK för vårt sätt att jobba med tidrapportering och
aktivitetsuppföljningar där vi jobbar i ett Excelprogram. Vi kan
redan den 4 december ha klart och se hur det ser ut per november.
Där har vi utvecklat en modell som vi också kan överföra till alla
nya projekt. Sätt att driva projekt, där tycker jag verkligen att vi
har fått till det. Nyckeln är att man tänker till före. (Projektledare)
Ett sammantaget intryck är att W7 Dalarna på ett metodiskt sätt lyckats i
sina ambitioner med att utveckla metoder inom det aktuella verksamhetsområdet
.
Synergieffekter inom projektets tre verksamhetsteman
Projektledaren och de involverade rådgivarna framhåller att projektet huvudteman:
kvinnors entreprenörskap, jämställdhet och integration är områden
som överlappar varandra och att det därför även funnits en del synergieffekter
som de har kunnat ta tillvara. Ett exempel:
De invandrare som vill starta företag lotsas in i Företagarskolan
och Kompetensbanken också. I Företagarskolan har vi hittat invandrare
som direkt har fösts in i Kompetensbanken, som vi också
har använt som tolkar i olika sammanhang. Jag känner att de här
tre temaområdena går väldigt i varandra. (Projektledare)
De synergieffekter som man eftersträvade har således kunnat uppnås på
det sätt som eftersträvades.
Etablera och upprätthålla en lokal fysisk närvaro av rådgivare i de
involverade kommunerna
Ett övergripande organisatoriskt effektmål var att etablera rådgivningsverksamhet
till kvinnor och invandrare som var intresserade av att starta
företag i de kommuner som deltagit i projektet. Vi den tidpunkt då projektet
var på väg att avslutas såg det ”lite olika ut i de olika kommunerna.
En del är faktiskt anställda på Näringslivskontoren och en del inte” (Projektledare)
. Däremot är det för tidigt att säga att verksamheten mera varaktigt
har lyckats etablera sig i respektive kommun.
308
59
Om man nu skulle fråga Näringslivscheferna i de här sju kommunerna
så tror jag att de skulle understryka att det är jättebra att ha
en rådgivare från kvinna till kvinna. Men, när det sedan handlar
om budgetfrågan så kanske att det inte prioriteras i alla fall. (Projektledare)
Slutsatsen är att projektet W7 Dalarna i all väsentligt arbetat med
att uppnå de effektmål som sattes upp. Däremot är det självfallet
mera vanskligt att ha någon uppfattning i viken grad dessa mål
uppnåtts. Vilka resultat som än skapats är det vanligen möjligt att i
de flesta fall påstå att ytterligare framsteg sannolikt hade kunnat
göras.
309
60
6. DISKUSSION OCH SLUTSATSER
I det avslutande avsnittet diskuteras de frågor som utvärderingen syftade
till att försöka besvara. I det sammanhanget dras även några tänkbara
slutsatser utifrån de erfarenheter som projektet W7 Dalarna genererat.
- I viken grad har målen för projektet W7 Dalarna uppnåtts?
Projektet uppnådde, som redan framgått, till fullo och i vissa avseenden
med råge, de operationaliserade målen. När det gäller effektmålen är det,
som också redan framgått, svårare att avläsa i vilken utsträckning som
dessa mål uppnåtts. Däremot framstår det som fullt möjligt att säga att
verksamheten legat väl i linje med effektmålens inriktning och i en del
fall är det även möjligt att se att verksamheten gjort tydliga ”avtryck”,
vilka också i flera avseenden låter sig beskrivas konkret och påtagligt.
En faktor som framstår som betydelsefull för att projektet uppnådde en
hög måluppfyllelse är att de personer som drev projektet hade medverkat
i liknande verksamhet tidigare, med bl.a. en projektledare med stor erfarenhet
och att det redan fanns etablerade och välfungerande nätverk (se
t.ex. Castells, 1998). Projektet kunde därför få en ”flygande start”, vilket
på ett avgörande sätt måste anses ha skapat goda förutsättningar för det
slutliga utfallet av projektets verksamhet. En annan faktor som sammanhänger
med detta är att om vi betraktar W7 Dalarna som en fortsättning
på tidigare genomförda projekt så har verksamheten pågått under en följd
av år, något som t.ex. Ekholm (1990) pekat på som en viktig förutsättning
för att uppnå bestående effekter av ett förändringsarbete.
- Vilka resultat och erfarenheter har projektet genererat?
Projektet har resulterat i ett utökat samarbete mellan rådgivarna inom de
involverade kommunerna, vilka annars vanligen arbetar relativt ensamma
i den meningen att man saknar kollegor på ”hemmaplan” för att utbyta erfarenheter
med. Någon beskriver det samarbete som uppstått inom projektet
som ”att man träffas kontinuerligt och får stöttning, vägledning. I
min arbetssituation har jag varit ganska ensam” (Rådgivare).
Rådgivningen fungerar bra och eftersom vi har skilda kunskaper
inom projektet som t.ex. ekonomi, marknadsföring, juridik, miljö och
hälsa, så kompletterar vi varandra på ett bra sätt och det finns
alltid någon att rådfråga (Rådgivare).
310
61
Rådgivningarna fungerar mycket bra och det faktum att vi har en
kontakt runt Siljan nu innebär att vi kan ge högre kvalitet i rådgivningarna
. Detta stärker entreprenörer av alla sorter. (Rådgivare)
Sahlin (1996) har t.ex. uttryckt att projektet som idé innehåller både det
strikt rationella och det målinriktade samtidigt som det kan fungera
gränsöverskridande, vilket projektet W7 Dalarna är ett belysande exempel
på.
På en organisatorisk nivå har projektet fungerat som ett nätverk där de
olika rådgivarna har kunnat samverka och dra nytta av varandra. ”Det är
bra att vara ett regionprojekt, dels för att man kan ta hjälp av varandras
kompetenser, dels för att projektet får en tyngd när det pågår regionalt”
(Rådgivare). Danermark och Kullberg (1999) har framhållit betydelsen av
samverkan och i det sammanhanget öppnar ett nätverksbaserat projekt
sådana möjligheter. Det kan dock uppstå ett problematiskt läge när ett
projekt skall permanentas, eller införlivas i den ordinarie verksamheten
då det ofta saknas resurser för att genomföra detta (se t.ex. Forsell m.fl.,
2006).
En annan erfarenhet från projektet är att det är nödvändigt att ha extern
och långsiktig finansiering för att det skall vara möjligt att kunna stödja
de delar av rådgivningen till kvinnors företagande som knappast är möjlig
att finansiera kommersiellt. Projektet har också visat att det är ett svårt,
tidskrävande och tålamodsprövande arbete som krävs för at nå framgång
med jämställdhets- och integrationsproblematik då de är komplexa och
innehåller en rad olika faktorer att beakta. Erfarenheten är snarast att det
krävs en rad parallella åtgärder och att det lika fullt kan vara svårt att avläsa
påtagliga resultat av dessa insatser.
- Vilken roll kan ett Resurscentra spela för att kunna utveckla kvinnors
företagande?
Av resultatredovisningen framgår att av dem som fått rådgivning via projektet
startade år 2008 84 personer ett företag, varav 48 personer (57 %)
var kvinnor. Detta kan ses i ljuset av att t.ex. Bergh (2007) har visat att
det totalt sett är en liten del av den svenska befolkningen som är egna företagare
, 5 procent kvinnor och 13 procent män. I det här fallet är det
istället en klar majoritet kvinnor som startat nya företag i W7kommunerna
. Ett annat exempel är att år 2006 var det lika många kvinnor
som män som startade företag i de tre W7-kommerna Orsa, Mora och
311
62
Leksand. Även om det är svårt att entydigt säga att den positiva utvecklingen
vad gäller kvinnors företagande i W7-kommunerna enbart beror på
projektets verksamhet har detta ändå med stor sannolikhet haft ett betydande
inflytande för denna utveckling.
- Hur har projektets arbete med att bygga upp en organisation med lokal
närvaro och en samordnande funktion utfallit?
Mot bakgrund av hur projektets operationaliserade mål och effektmål
uppnåtts är den sammantagna bedömningen att den verksamhet som Resurscentrum
norra Dalarna etablerat genom projektet W7 Dalarna på ett
tydligt sätt håller på att etablera sig som en erkänd aktör i det regionala
utvecklingsarbetet, inte minst genom sin tydliga lokala närvaro och sin
regionala nätverksorganisation. En avgörande fråga för framtiden är om
den upparbetade projektorganisationen kan befästas och permanentas
som ordinarie verksamhet (se t.ex. Forsell, m.fl., 2006) och på så sätt bli
en betydelsefull aktör i arbetet med att utveckla regionen företagande,
inte minst för grupperna kvinnor och invandrare. Det förefaller som att
projektet W7 Dalarna kunnat tillgodose behov som funnits genom den
verksamhet som projektet bedrivit. I och med att projektet pågått under
lång tid, som en fortsättning på tidigare liknande projekt, finns det också
goda skäl att anta att projektet har etablerat bestående effekter inom de
teman som verksamheten omfattat.
312
63
Referenser
Abbasian, S. (2003) Integration på egen hand: En studie av invandrade
kvinnoföretagare i Sverige. Uppsala: Uppsala University, Department
of Social and Economic Geography.
Acker, J (1993) Å kjønne organisajonsteori. Nytt om Kvinnoforskning.
Alvesson, M., Due Billing, Y. (1999) Kön och organisation. Lund:
Studentlitteratur.
Bergh, A. (2007) Den kapitalistiska välfärdsstaten. Stockholm: Ratio.
Bild, C. (2004) Redovisning av regeringsuppdraget att beforska homo
och bisexuellas arbetsvillkor. Arbetslivsrapport nr 2004:16. Stockholm
: Arbetslivsinstitutet.
Bourdieu, P. (1986) The forms of Capital pp. 241-258, in Richardson, J.,
G. Handbook of Theory and Research for the Sociology of Education.
Westport, Connecticut: Greenwood Press.
Brindley, C. (2005) Barriers to women achieving their entrepreneurial potential
- Women and risk, pages 144 – 161 in Colette, H. (ed.). (2005)
Female Entrepreneurship: A Research Agenda. Bradford: Emerald
Group Publishing Limited, 2005.
Brüde Sundin, J. (2007) En riktig rektor – Om ledarskap, genus och skolkulturer
. Linköping: Linköpings universitet. Department of Behavioral
and science and Learning.
Callewaert, S. (1996) ”Pierre Bordieu”, i Andersen, H och Kaspersen, L,
B. (red.) Klassisk och modern samhällsteori. Lund: Studentlitteratur.
Castells, M. (1998) Nätverkssamhällets framväxt. Informationsåldern.
Ekonomi, samhälle och kultur. Band 1. Göteborg: Bokförlaget Daidalos
.
Christensen, L., Kempinsky, P. (red.) (2004) Att mobilisera för regional
tillväxt. – Regionala utvecklingsprocesser, kluster och innovationssystem
. Lund: Studentlitteratur.
Cohen L., Manion, L. (1994) (Fourth edition) Research Methods in Education.
London: Routledge.
Cohen, M. D., March, J. G. & Olsen, J. P. (1972) A garbage can model of
organizational choice, p. 1-25 in Administrative Science Quarterly,
vol 17.
Collins, R. (2008) Den sociologiska blicken – Att se bortom det uppenbara
. Lund: Studentlitteratur.
Czarniawska-Joerges, B. (1992) Styrningens paradoxer – scener ur den
offentliga verksamheten. Stockholm: Norstedts Juridikförlag.
313
64
Dahmén, E. (1988). ’Development Blocks’ in Industrial Economics.
Scandinavian Economic History Review, XXXVI (1): 3-14.
Danemark, B., Kullberg, C. (1999) Samverkan – Välfärdsstatens nya
samarbetsform. Lund: Studentlitteratur.
Ekholm, M. (1990) Utvecklingsarbete och elevstöd i vidaregående skolor
i Norden. Stockholm/Köpenhamn: Nordiska ministerrådet.
Eliasson, G. (1997) Competence blocs and industrial policy in the
knowledge based economy. Stockholm: Royal Institute of Technology
.
Falk Backenhof, A., F., Rosenberg Petersson, S. (2002) Den kvinnliga företagaren
– Vem är hon? Kvinnan bakom myter och teorier om kvinnligt
företagande. Lund: Lunds universitet institutionen för psykologi.
Forsell, E., Olsson, L-E., Grosse, J. (2006) Medborgarna och den offentliga
välfärdens organisering. Stockholm: Ansvarskommitténs skriftserie
.
Gender School. (2007) Två steg framåt, ett steg tillbaka… - kvinnoorganisationernas
roll i arbetet med att förändra den könssegregerade arbetsmarknaden.
Falun. Gender School.
Göransson, A. (2003) Arbetslust och självexploatering. Sid. 5 – 10 i
Framtider Nr 2/2003. Stockholm: Institutet för Framtidsstudier.
Götebo Johannesson, P. (2001) Våga vara egen. Om kvinnligt företagande
. Göteborg: Etnologiska föreningen i Västsverige.
Hargreaves, A. (1998) Läraren i det postmoderna samhället. Lund:
Studentlitteratur.
Holmquist, C. (1995) Den kvinnliga företagaren – kvinna och/eller företagare
?, i Pengarna och livet – perspektiv på kvinnors företagande.
NUTEK B 1995:3.
Hultman, G. (1998) Spindlar i känsliga nätverk. Skolans ledarskap och
kunskapsbildning. Linköpings universitet: Skapande Vetande.
Höglund, S. (2007) Etnisk diskriminering i arbetslivet, sid. 275 – 294 i
Darvishpour, M., Westin, C. (red.) (2007) Migration och etnicitet –
perspektiv på ett mångkulturellt Sverige. Lund: Studentlitteratur
(Korrekturupplaga)
Isaacs, W. (1999) Dialogue and the art of thinking together. New York:
Currancy.
Johannisson, B., Lindmark L, (1996) Företag, Företagare och Företagsamhet
. Lund: Studentlitteratur
Jönsson, B. (1999) Rum, tid och nätverk – en hyllning till hembygden.
Sid.157 – 171 i Månsson, H. (red.) (1999) Med periferin i centrum –
314
65
Om landsbygden som motorn i en långsiktigt hållbar utveckling. Östersund:
Glesbygdsverket.
Kankkunen, T. (2006) Goda relationer viktigt för en enhetschef, i Arbetslivsinstitutet
2006:02 Chef idag. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Leydesdorff, L. (2001) ”Knowledge-Based Innovation Systems and the
Model of a Triple Helix of University-Industry-Government Relations”
. Paper presented at the Conference .New Economic Windows:
New Paradigms for the New Millennium. Salerno, Italy, September
2001.
Ljunggren, E., Kolvereid, L. (1996) New business formation: does gender
make a difference?, pp 3-12 in Women in Management Review, Vol.
1 No. 4.
Lundgren, M., von Schantz Lundgren, I. (2007) Gender School - Om ett
partnerskapsarbete med jämställdhets- och diskriminerings- problematik
inom arbetslivet - En utvärderande studie av ett Utvecklingspartnerskap
(UP) inom Equal. Falun: Högskolan Dalarna. (Arbetsrapport)
Lundgren, M. (2007) Falun. OUTLINE Karriärplanering - En utvärderande
studie av ett projekt om coachning av arbetslösa. Högskolan Dalarna
. (Arbetsrapport)
Lundgren, M. (2008a) Fornby Yrkesfolkhögskola - En utvärderande studie
av ett försök att utveckla en modell för att utbilda invandrare och
långtidsarbetslösa för ett inträde på arbetsmarknaden. Falun: Högskolan
Dalarna. (Arbetsrapport)
Lundgren, M. (2008b) Folkbibliotek och folkbildning till ömsesidig nytta
. Kartläggning, analys och förutsättningar för ökad samverkan mellan
bibliotek och studieförbund i Dalarnas och Örebro län. Örebro:
Regionförbundet Örebro.
Malmberg, A. & Maskell, P. (1997) Towards an Explanation of Regional
Specialization and Industry Agglomoration. European Planning Studies
, 5, 1: 25-41
Marshall, A. (1920) Principles of economics. London: MacMillan.
Masreliez-Steen, G., Modig, M. (1992) Självkänsla – kvinnlig, manlig –
mänsklig. Lund: Natur och kultur.
Myhrman, J. (1994) Hur blev Sverige rikt? Stockholm: SNS Förlag.
NUTEK B 2004:2. Generationsskiften i företag – en problemanalys.
Stockholm: NUTEK.
315
66
Peterson, H. (2000) ”Grabbiga tjejer” och ”tjejiga jobb” En fallstudie av
könsintegrering och könssegregering. (Arbetslivsrapport 2000:2)
Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Porter, M.E. (1998) Clusters and the New Economics of Competition.
Harvard Busienss Review, Vol. 76, Issue 6, Nov/Dec.: 78- 90.
Putnam, R, D. (1993) Den fungerande demokratin. Medborgarandans rötter
i Italien. Stockholm: SNS förlag.
Remneland, B. (2007) Entreprenörskapets Vidunderliga Resa – En Dramaberättelse
om Skapandet av Två Webbplattformar. Göteborg: Handelshögskolan
vid Göteborgs universitet.
Reynolds, P., Miller, B. (1992) New Firm Gestation: Conception, Birth,
and Implications for Research, p. 405–417 in Journal of Business Venturing
7.
Sahlin, I. (1996) Inledning, s. 13-34, i Sahlin, I. (red.) Projektets paradoxer
. Lund: Studentlitteratur.
Sahlin, I. Vad är ett projekt?, s. 238-263, i Sahlin, I. (red.) (1996) Projektets
paradoxer. Lund: Studentlitteratur.
Saxenian, A. (1985) Silicon Valley and Route 128: Regional prototypes
or historic exceptions? Urban Affairs Annual Reviews, 28: 81-105.
Simon, H., H. (1957). Administrative behavior. New York: The Macmillan
Co.
SOU 1996:56 Hälften vore nog – om kvinnor och män på arbetsmarknaden.
SOU 2004:43. Den könsuppdelade arbetsmarknaden.
SOU 2005:56. Det blågula glashuset – strukturell diskriminering i Sverige
. Betänkande av Utredningen om strukturell diskriminering på grund
av etnisk eller religiös tillhörighet.
Sterner, G., Biller, H. (2007) Gender Mainstreaming in the EU Member
States - Progress, Obstacles and Experiences at Governmental level.
(http://www.sweden.gov.se/sb/d/8600/a/75096 2008-12-11)
Sundin, E. (1995) Kvinnors företagsamhet – en spegling av samhället, i
Pengarna och livet – perspektiv på kvinnors företagande. NUTEK B
1995:3.
Sundin, E. (2008) Kvinnors företagande i gles- och landsbygder – lösning
eller problem?, sid. 15 – 24 i Glesbygdsverket (2008) Kvinnors företagande
i gles- och landsbygder - fakta och fönster. Östersund: Glesbygdsverket
.
Sundin, E., Holmquist, C. (1989) Kvinnor som företagare. Osynlighet,
mångfald, anpassning. Malmö: Liber.
316
67
Svanberg, I., Tydén, M. (1999) I nationalismens bakvatten – Om minoritet
, etnicitet och rasism. Lund: Studentlitteratur.
Söderlindh, E. (1990) Invandringens psykologi. Stockholm: Natur och
Kultur.
Sökjer-Petersen, M. (2001) Nätverk, tillväxt och kvinnligt företagande.
Lund: Lunds universitet, institutionen för psykologi
Taylor, C. (2003) Det mångkulturella samhället och erkännandets politik.
Göteborg: Bokförlaget Daidalos.
Taleb, N. N. (2007) The Black Swan. The Impact of the Highly Improbable
. New York: Random House.
Thurén, B-M. (2003) Genderforskning – frågor, villkor och utmaningar.
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Tydén, T., Bl?cher, S. (2006) Nätverk som redskap för kompetensutveckling
. Falun: Dalarnas forskningsråd.
von Schantz, I. Utvärdering av Mentorprogram Maria - Ett Nutek-projekt
genomfört av (2000) Minerva - Kunskapscentrum för kvinnor i Dalarna
.
Ylinenpää, H och Strömbäck, M. (2003) Gränsöverskridande samverkan i
regionalt kopplad kunskapsproduktion. – Fallet Forskarstation Östra
Norrbotten. Luleå: Luleå tekniska universitet.
Övriga källor
Internet
http://www.paraplyprojektet.se/nyheter/tvingad-firma/) (2006-09-23)
http://www.nutek.se/sb/d/123 (2008-01-16)
http://www.fsf.se/fem/fem5.pdf (2008-12-01)
http://www.daladirekt.com/web/artikel.php?site=1&id=3042364 (200812-19)
www.hsfr.se (2003-10-08)
http://www. regeringen.se/sb /d/8649) ((Publicerad 29 november
2007/Uppdaterad 8 september 2008). (2008-12-01)
Tidningar
Dala Demokraten 2007-03-13. Kvinnligt företagande ökar – men långsamt
.
Dagens Nyheter, 2008-01-30
317
68
Bilagor
Bilaga 1
Möten och träffar
2006
Vansbro (april)
Fryksås (september)
Malung (november)
2007
Rättvik (mars)
Vansbro (april)
Siljansnäs (juni)
Gesunda (december)
2008
Rättvik (maj)
Älvdalen (oktober)
Fryksås (december)
318
69
Bilaga 2
Brevenkät 1
2006-09-19
Till
”Projektledarna” i W7 DALARNA Resurscentra
Kontinuerlig utvärdering av W7 DALARNA Resurscentra– ”Ögonblicksbilder”
”brevenkät” september 2006
Här kommer den första ”brevenkäten” för att utvärdera projektet W7
DALARNA Resurscentra. Som ett led detta arbete skulle jag i det här läget
vilja ha Dina synpunkter på hur verksamheten har utvecklats så här
långt och vilka eventuella utmaningar som finns framåt i tiden. Resultatet
kommer att återrapporteras och/eller presenteras dels som s.k. ”ögonblicksbilder”
och senare som en mera samlad och systematisk bild i en
utvärderingsrapport.
Ditt deltagande är självfallet frivilligt och de svar som Du avger redovisas
där det inte framgår vem som sagt vad. I praktiken innebär det att något
eller några delar av vad Du sagt kan komma att redovisas som ett direkt
citat i ”ögonblicksrapporten” och senare i utvärderingsrapporten. Vill
Du att hela, eller delar av Ditt svar inte får användas på detta sätt anger
Du detta i Ditt svar. (Insamlade data kan också komma att användas för
fortsatta forskningsändamål under samma förutsättningar som angetts
ovan.) Det går när som helst, innan dess att resultatet publicerats att dra
tillbaka sin medverkan.
För att kunna bidra till att utveckla verksamheten inom W7 DALARNA
Resurscentra är jag tacksam om Du vill besvarande bifogade frågor.
Sänds via e-mail till: mlu@du.se senast den 29 september 2006.
Med vänliga hälsningar!
Mats Lundgren
319
70
”Brevenkät” september 2006
Beskriv kortfattat Din syn på följande frågeställningar:
1. Vad är det för delar i W7 DALA Resurscentra som fungerat bra så här
långt och som Du anser har en god utvecklingspotential vad gäller?
a) Verksamhetsområdet: Entreprenörskap : Fungerar bra och kan bli ännu
bättre
b) Verksamhetsområdet: Jämställdhet : Fungerar än så länge i relativt liten
omfattning. Kan bli bättre
c) Verksamhetsområdet: Integration: Behöver mer tid
2. Vad är det för delar i W7 DALA Resurscentra som fungerat mindre väl
så här långt och som därför skulle behöva korrigeras vad gäller?
a) Verksamhetsområdet: Entreprenörskap
b) Verksamhetsområdet: Jämställdhet
c) Verksamhetsområdet: Integration: behöver mer tid för att hitta fram
och bli känd
3. Andra synpunkter som jag vill framföra är:
Tack för Din medverkan!!
320
71
Bilaga 3
2007-01-28
Till
”Projektledarna” i W7 DALARNA Resurscentra
Kontinuerlig utvärdering av W7-DALARNA Resurscentra
– ”brevenkät” februari 2007
Här kommer den andra ”brevenkäten” för att utvärdera projektet WDALARNA
Resurscentra. Som ett led detta arbete skulle jag i det här läget
vilja ha Dina synpunkter på hur verksamheten har utvecklats så här
långt och vilka eventuella utmaningar som finns framåt i tiden. Resultatet
kommer att återrapporteras och/eller presenteras dels som s.k. ”ögonblicksbilder”
och senare som en mera samlad och systematisk bild i en
utvärderingsrapport.
Dina svar redovisas så att det, så långt möjligt, inte kommer att framgå
vem som sagt vad. I praktiken innebär det att något eller några delar av
vad Du sagt kan komma att redovisas som ett direkt citat i ”ögonblicksrapporten”
och senare i utvärderingsrapporten. Vill Du att hela, eller delar
av Ditt svar inte får användas på detta sätt ange vänligen detta. (Insamlade
data kan också komma att användas för fortsatta forskningsändamål
under samma förutsättningar som angetts ovan.) Det går när som helst,
innan dess att resultatet publicerats att dra tillbaka sin medverkan.
För att kunna bidra till att utveckla verksamheten inom W-DALARNA
Resurscentra är jag tacksam om Du vill besvarande bifogade frågor.
Sänds via e-mail till: mlu@du.se senast den 9 februari 2007.
Med vänliga hälsningar!
Mats Lundgren
321
72
”Brevenkät” februari 2007
Beskriv kortfattat Din syn på följande frågeställningar:
1. Vad är det för delar i W 7-DALA Resurscentra som fungerat bra
så här långt och som Du anser har en god utvecklingspotential vad
gäller?
a) Verksamhetsområdet: Entreprenörskap
b) Verksamhetsområdet: Jämställdhet
c) Verksamhetsområdet: Integration
2. Vad är det för delar i W 7-DALA Resurscentra som fungerat
mindre väl så här långt och som därför skulle behöva korrigeras vad
gäller?
a) Verksamhetsområdet: Entreprenörskap
b) Verksamhetsområdet: Jämställdhet
c) Verksamhetsområdet: Integration
3. Andra synpunkter som jag vill framföra är:
Tack för Din medverkan!!
322
73
2008-05-18
W7-DALA Resurscentra
”Brevenkät” maj 2008
För att samla in underlag för den fortlöpande utvärderingen av W7DALA
Resurscentra skulle jag vilja be Dig att sammanfatta Din syn på
verksamheten i första hand från årsskiftet 2007/2008 och fram till dagsläget
, men Du för gärna göra återblickar och sammanfatta utvecklingen
under en längre tidsperiod om Du finner något som Du särskilt vill lyfta
fram.
1. Hur vill Du beskriva projektet W/-DALA Resurscentra i fråga om:
a) Verksamhetsområdet: Entreprenörskap
- Genomföra aktiviteter
- Vilka erfarenheter går det att dra från detta?
- Dina reflektioner runt detta
b) Verksamhetsområdet: Jämställdhet
- Genomföra aktiviteter
- Vilka erfarenheter går det att dra från detta?
- Dina reflektioner runt detta
c) Verksamhetsområdet: Integration
- Genomföra aktiviteter
- Vilka erfarenheter går det att dra från detta?
- Dina reflektioner runt detta
323
74
2. Vad är det för områden inom projektet W7-DALA Resurscentra som
Du ser en utvecklingspotential och hur kan dessa beskrivas?
3. Vilka huvudsakliga problem, om några, ser Du i projektet W7-DALA
Resurscentra inför framtiden?
4. Andra synpunkter som jag vill framföra är:
Tack för Din medverkan!!
Mats L
324
75
2008-10-20
W7-DALA Resurscentra
”Brevenkät” oktober 2008
För att samla in underlag för den fortlöpande utvärderingen av W7DALA
Resurscentra skulle jag vilja be Dig att sammanfatta Din syn på
verksamheten från årsskiftet 2007/2008, men framför allt vad som har
skett från maj 208 och fram till dagsläget. Du för gärna göra återblickar
och sammanfatta utvecklingen under en längre tidsperiod om Du finner
något som Du särskilt vill lyfta fram.
1. Hur vill Du beskriva projektet W/-DALA Resurscentra i fråga om:
a) Verksamhetsområdet: Entreprenörskap
- Genomföra aktiviteter
- Vilka erfarenheter går det att dra från detta?
- Dina reflektioner runt detta
b) Verksamhetsområdet: Jämställdhet
- Genomföra aktiviteter
- Vilka erfarenheter går det att dra från detta?
- Dina reflektioner runt detta
c) Verksamhetsområdet: Integration
- Genomföra aktiviteter
325
76
- Vilka erfarenheter går det att dra från detta?
- Dina reflektioner runt detta
2. Vad är det för områden inom projektet W7-DALA Resurscentra som
Du ser en utvecklingspotential och hur kan dessa beskrivas?
3. Vilka huvudsakliga problem, om några, ser Du i projektet W7-DALA
Resurscentra inför framtiden?
4. Har W7-DALA projektet skapat förutsättningar för att Du står bättre
rustad att fungera som affärsrådgivare? Beskriv på vilket sätt, ge gärna
exempel!
5. Andra synpunkter som jag vill framföra är:
Tack för Din medverkan!!
Mats L
326
Entreprenörskap
Jämställdhet
Integration
2006-2008
Entreprenörskap
Jämställdhet
Integration
2006-2008
327
Alla dessa regler!
”Vi invandrare har inte så många regler och bestämmelser
i våra hemländer.Jag kom till Malung från Iran för fyra år
sedan och fick ganska snart arbete som rörmokare, men
ville bli egen företagare. Med hjälp av affärsrådgivaren
och företagarskolan i Malung fick jag kläm på alla regler
som gäller här i Sverige. Jag lärde mig också hur mycket
jag ska ta betalt för att mitt företag ska gå runt och hur
mycket pengar jag kan ta ut för eget bruk. Mitt motto
är: man kan om man vill.”
Entreprenörskap
Som stöd för den som har tankar
på att starta eget eller redan
har ett eget företag finns gratis,
personlig rådgivning i alla W7s
kommuner.
Som ett komplement till
rådgivningen erbjuds också en
praktisk företagarskola. Den
består av två moduler. Ekonomi
och bokföring i modul 1 och
marknadsföring i modul 2.
Ashkan Fakhari, AF Rör, Malung
Alla dessa regler!
”Vi invandrare har inte så många regler och bestämmelser
i våra hemländer.Jag kom till Malung från Iran för fyra år
sedan och fick ganska snart arbete som rörmokare, men
ville bli egen företagare. Med hjälp av affärsrådgivaren
och företagarskolan i Malung fick jag kläm på alla regler
som gäller här i Sverige. Jag lärde mig också hur mycket
jag ska ta betalt för att mitt företag ska gå runt och hur
mycket pengar jag kan ta ut för eget bruk. Mitt motto
är: man kan om man vill.”
Entreprenörskap
Som stöd för den som har tankar
på att starta eget eller redan
har ett eget företag finns gratis,
personlig rådgivning i alla W7s
kommuner.
Som ett komplement till
rådgivningen erbjuds också en
praktisk företagarskola. Den
består av två moduler. Ekonomi
och bokföring i modul 1 och
marknadsföring i modul 2.
Ashkan Fakhari, AF Rör, Malung
328
Resultat 2006-2008 Kvinnor Män Invandrare Totalt Mål
Rådgivning 1 815 1 659 Ej spec 3 468 -
Deltagare företagarskola Ej spec Ej spec Ej spec 317 70
Startade företag 138 133 18 289 70
Att våga fråga…
– Nää, inte lilla jag! Det var Pernillas första tanke när
hon fick förslaget att starta eget företag. Efter 20 år som
anställd byggnadsritare i Västerås fyttade Pernilla och
hennes familj till Sälen. Där fanns inga fasta jobb inom
byggbranschen så valet blev att starta eget. Hon fick
kontakt med affärsrådgivare Viviann Tällberg och fick
hjälp att göra en affärsplan. Pernilla deltog också i företagarskolan.
– Det var inte så svårt som jag trodde. Men det vikti -
gaste var att jag kände mig trygg och vågade fråga även
om sådant jag tyckte jag borde kunna! Och att jag fick
så mycket uppmuntran och positiv respons! Utan det
hade jag aldrig vågat ta steget.
Pernillas företag hjälper såväl enskilda som företag med
byggnadsritningar. Allt från mindre ombyggnader till
bostäder och industrier. Pernilla Gottberg, Gottberg Byggkonsult, Sälen
Resultat 2006-2008 Kvinnor Män Invandrare Totalt Mål
Rådgivning 1 815 1 659 Ej spec 3 468 -
Deltagare företagarskola Ej spec Ej spec Ej spec 317 70
Startade företag 138 133 18 289 70
Att våga fråga…
– Nää, inte lilla jag! Det var Pernillas första tanke när
hon fick förslaget att starta eget företag. Efter 20 år som
anställd byggnadsritare i Västerås fyttade Pernilla och
hennes familj till Sälen. Där fanns inga fasta jobb inom
byggbranschen så valet blev att starta eget. Hon fick
kontakt med affärsrådgivare Viviann Tällberg och fick
hjälp att göra en affärsplan. Pernilla deltog också i företagarskolan.
– Det var inte så svårt som jag trodde. Men det vikti -
gaste var att jag kände mig trygg och vågade fråga även
om sådant jag tyckte jag borde kunna! Och att jag fick
så mycket uppmuntran och positiv respons! Utan det
hade jag aldrig vågat ta steget.
Pernillas företag hjälper såväl enskilda som företag med
byggnadsritningar. Allt från mindre ombyggnader till
bostäder och industrier. Pernilla Gottberg, Gottberg Byggkonsult, Sälen
329
Jämställdhet
Kvinnor och män har fortfarande
olika villkor i arbetslivet.
Vår arbetsmarknad är starkt
könssegregerad och vi har få
kvinnor i ledande positioner.
Kompetensbanken syftar till
att lyfta och synliggöra kvinnors
kompetens. Här kan man hitta
kompetenta kvinnor till styrelser,
förläsningar, mentorskap
och andra uppdrag. De 270
medlemmarna är djupintervjuade
och finns i en databas med
sökmöjligheter. Genom nätverks
träffar och hemsidan kan
deltagarna hitta varandra
för samverkan.
”Månadens profil”
utses då och då.
Lugn och harmoni
”Ett jordbruk är inte bara en producent av livsmedel.
Det är också en resurs för rehabilitering. Lugnet och
harmonin på en gård, den nära kontakten med djur är
bra för hälsan. Jag vill ta emot människor som hamnat
i utanförskap och hjälpa dem tillbaka. Med hjälp av
W7 och kompetensbanken skaffar jag mig kontakter
som kan erbjuda långtidsarbetslösa och utbrända att
komma till mig. Jag hoppas också att jag hittar en
samarbetspartner.”
Jämställdhet
Kvinnor och män har fortfarande
olika villkor i arbetslivet.
Vår arbetsmarknad är starkt
könssegregerad och vi har få
kvinnor i ledande positioner.
Kompetensbanken syftar till
att lyfta och synliggöra kvinnors
kompetens. Här kan man hitta
kompetenta kvinnor till styrelser,
förläsningar, mentorskap
och andra uppdrag. De 270
medlemmarna är djupintervjuade
och finns i en databas med
sökmöjligheter. Genom nätverks
träffar och hemsidan kan
deltagarna hitta varandra
för samverkan.
”Månadens profil”
utses då och då.
Lugn och harmoni
”Ett jordbruk är inte bara en producent av livsmedel.
Det är också en resurs för rehabilitering. Lugnet och
harmonin på en gård, den nära kontakten med djur är
bra för hälsan. Jag vill ta emot människor som hamnat
i utanförskap och hjälpa dem tillbaka. Med hjälp av
W7 och kompetensbanken skaffar jag mig kontakter
som kan erbjuda långtidsarbetslösa och utbrända att
komma till mig. Jag hoppas också att jag hittar en
samarbetspartner.”
Eva Karlsson, naturhälsopedagog och bonde, Våmhus
Eva Karlsson, naturhälsopedagog och bonde, Våmhus
330
Månadens profil i juni 2008 blev
Lena Dahlgren som på ett par år gått
från egenföretagare till 18 anställda.
XBASE heter hennes företag.
Nätverksträfar
På kompetensbankens nätverksträffar
knyts affärskontakter. Varje
gång presenterar en eller två
medlemmar sin verksamhet. Olika
branscher och erfarenheter möts.
Att vara bollplank
”Att vara mentor för andra företagare är både kul och
utvecklande. De ringer till mig när de undrar över
något. Vi dryftar både problem och glädjeämnen. Jag
berättar om mina egna erfarenheter och misstag, ser
med fräscha ögon på frågor som dyker upp och delar
med mig av mitt kontaktnät. Viktigt är att hålla
kontakten på en professionell nivå. Vi umgås
till exempel aldrig privat. För att mentorskapet
ska fungera krävs respekt,
öppenhet och ärlighet.”
Lena Dahlgren, XBASE, Leksand Titti Norling, mentor, Rättvik
Månadens profil i juni 2008 blev
Lena Dahlgren som på ett par år gått
från egenföretagare till 18 anställda.
XBASE heter hennes företag.
Nätverksträfar
På kompetensbankens nätverksträffar
knyts affärskontakter. Varje
gång presenterar en eller två
medlemmar sin verksamhet. Olika
branscher och erfarenheter möts.
Att vara bollplank
”Att vara mentor för andra företagare är både kul och
utvecklande. De ringer till mig när de undrar över
något. Vi dryftar både problem och glädjeämnen. Jag
berättar om mina egna erfarenheter och misstag, ser
med fräscha ögon på frågor som dyker upp och delar
med mig av mitt kontaktnät. Viktigt är att hålla
kontakten på en professionell nivå. Vi umgås
till exempel aldrig privat. För att mentorskapet
ska fungera krävs respekt,
öppenhet och ärlighet.”
Lena Dahlgren, XBASE, Leksand Titti Norling, mentor, Rättvik
331
Jämställdhetsarbete ger
grogrund till en god laganda, en
arbetsplats där alla känner sig
välkomna. W7 har verktygen
Jämställdhetsplaner och Jämställdhetsspelet
för att nå dit.
21 företag har fått stöd i sitt
jämställdhetsarbete av W7.
Jämställdhetsspelet är ett
verktyg för att komma igång
och prata likabehandling på
arbetsplatsen – alla ska trivas.
Spelet ger anledning till många
skratt !
W7 erbjuder också ett bollplank
när företaget skall göra eller
revidera sin jämställdhetsplan.
Jämställdhetsarbete ger
grogrund till en god laganda, en
arbetsplats där alla känner sig
välkomna. W7 har verktygen
Jämställdhetsplaner och Jämställdhetsspelet
för att nå dit.
21 företag har fått stöd i sitt
jämställdhetsarbete av W7.
Jämställdhetsspelet är ett
verktyg för att komma igång
och prata likabehandling på
arbetsplatsen – alla ska trivas.
Spelet ger anledning till många
skratt !
W7 erbjuder också ett bollplank
när företaget skall göra eller
revidera sin jämställdhetsplan.
Resultat 2006-2008 Resultat Mål
Mäklingar
kompetensbanken 63 45
Jämställdhetsplaner 21 30
Resultat 2006-2008 Resultat Mål
Mäklingar
kompetensbanken 63 45
Jämställdhetsplaner 21 30
332
Integration
Alla människor behövs i vår
region. En viktig faktor för att
samhället ska fungera i framtiden
är att vi lyckas med att integrera
våra nya invånare.
W7 har i samarbete med SFI
bjudit in till inspirationsdagar.
De invandrare som redan startat
företag har berättat om hur de
nått dit.
Vi har givit information om det
stöd som finns att få i form av
rådgivning, företagarskola,
kompetensbank mm.
Målet var att på 3 år bidra till att
5 invandrare startade företag –
resultatet blev 18!
Inspirationsdag i Malung september 2008
55 kvinnor från 10 länder lyssnade när Farvaneh Sabbavh,
Intira Tahoklang och Ashkan Fakhari berättade
om hur de startat och driver företag i sitt nya
hemland. Deltagarna besökte också Malungsföretagarnas
mässan med tema ”Världen är
vår hembygd”.
Integration
Alla människor behövs i vår
region. En viktig faktor för att
samhället ska fungera i framtiden
är att vi lyckas med att integrera
våra nya invånare.
W7 har i samarbete med SFI
bjudit in till inspirationsdagar.
De invandrare som redan startat
företag har berättat om hur de
nått dit.
Vi har givit information om det
stöd som finns att få i form av
rådgivning, företagarskola,
kompetensbank mm.
Målet var att på 3 år bidra till att
5 invandrare startade företag –
resultatet blev 18!
Inspirationsdag i Malung september 2008
55 kvinnor från 10 länder lyssnade när Farvaneh Sabbavh,
Intira Tahoklang och Ashkan Fakhari berättade
om hur de startat och driver företag i sitt nya
hemland. Deltagarna besökte också Malungsföretagarnas
mässan med tema ”Världen är
vår hembygd”.
333
Regionalt Resurscentrum
nv Dalarna
Verksamhetsledare
Sara Markus-Jansson
Tfn. 0251-802 18
sara.markus@mora.se
Projektledare
Karin Eriksson
Tfn. 0251-802 19
karin.eriksson@alvdalen.se
Resurscentrum Mora
Ulla Karlsson
Tfn. 0250-261 04
ulla.karlsson@mora.se
Resurscentrum Rättvik
Markus Svensson
Tfn. 0248-136 25
Mobil 070-565 36 25
markus.svensson@narvik.nu
Mary Holmquist
Tfn: 0248-703 91
mary.holmquist@narvik.nu
Resurscentrum Älvdalen
Karin Ljudén
Tfn. 0251-802 26
karin.ljudén@alvdalen.se
Resurscentum Malung
Viviann Tällberg
Tfn. 0280-186 71
Mobil 070-512 87 87
viviann.tallberg@malung-sälen.se
Resurscentrum Leksand
Anne-Lie Stenberg
Tfn. 0247-144 40
Mobil 070-647 24 53
als@ffist.se
Resurscentrum Orsa
Liselott Länsmans
Tfn. 0250-55 21 17
Mobil 070-647 24 53
liselott.lansmans@orsa.se
Resurscentrum Vansbro
Therese Englund
Tfn. 0281-752 51
therese.englund@nlsvvansbro.se
Foto: Anki Hällberg Dalarnas Tidningar
Regionalt Resurscentrum
nv Dalarna
Verksamhetsledare
Sara Markus-Jansson
Tfn. 0251-802 18
sara.markus@mora.se
Projektledare
Karin Eriksson
Tfn. 0251-802 19
karin.eriksson@alvdalen.se
Resurscentrum Mora
Ulla Karlsson
Tfn. 0250-261 04
ulla.karlsson@mora.se
Resurscentrum Rättvik
Markus Svensson
Tfn. 0248-136 25
Mobil 070-565 36 25
markus.svensson@narvik.nu
Mary Holmquist
Tfn: 0248-703 91
mary.holmquist@narvik.nu
Resurscentrum Älvdalen
Karin Ljudén
Tfn. 0251-802 26
karin.ljudén@alvdalen.se
Resurscentum Malung
Viviann Tällberg
Tfn. 0280-186 71
Mobil 070-512 87 87
viviann.tallberg@malung-sälen.se
Resurscentrum Leksand
Anne-Lie Stenberg
Tfn. 0247-144 40
Mobil 070-647 24 53
als@ffist.se
Resurscentrum Orsa
Liselott Länsmans
Tfn. 0250-55 21 17
Mobil 070-647 24 53
liselott.lansmans@orsa.se
Resurscentrum Vansbro
Therese Englund
Tfn. 0281-752 51
therese.englund@nlsvvansbro.se
Foto: Anki Hällberg Dalarnas Tidningar
334
Bilaga 1
Resurscentra Projektplan
nordvästra Dalarna
Projekt: Entreprenörskap - Jämställdhet – Integration
Resurscentra nordvästra
Dalarna
Älvdalen, Mora, Orsa, Rättvik, Leksand, Malung, Vansbro
www.skl.se www.dalarna.komforb.se
2005-09-05
335
Innehållsförteckning
Bakgrund .................................................................................................................................... 3
Syfte ........................................................................................................................................... 3
Projektperiod .............................................................................................................................. 4
Mål ............................................................................................................................................. 4
Målgrupper ................................................................................................................................. 5
Aktiviteter................................................................................................................................... 5
Medverkande parter.................................................................................................................... 6
Samverkansparter ....................................................................................................................... 6
Miljö ........................................................................................................................................... 6
Andra projekt.............................................................................................................................. 7
Finansiärer.................................................................................................................................. 7
Projektorganisation..................................................................................................................... 7
Budget ........................................................................................................................................ 8
Uppföljning och resultatspridning.............................................................................................. 8
Projektavslut............................................................................................................................... 8
Bilagor;
Verksamhetsområde entreprenörskap………………………………………bil.2a
Verksamhetsområde jämställdhet & integration……………………………bil.2b
Aktivitetsplan……………………………………………………………….bil.3
Ansvars och arbetsfördelning………………………………………………bil.4
Organisationsschema…………………………………………………….....bil.5
CV, Sara Markus-Jansson………………………………………………......bil.6
CV, Camilla Hillbom…………………………………………………….....bil.7
Budget………………………………………………………………………bil.8
Sammanträdesprotokoll……………………………………………….…….bil.9
F-skattebevis…………………………………………………………….….bil.10
Investeringar…………………………………………………………….….bil.11
2
336
Bakgrund
Utifrån tidigare projekterfarenheter från åren 1994 – 2002 om kvinnors och ungdomars
företagande har Resurscentra norra Dalarna under perioden år 2003 – 2005 arbetat med
jämställdhet och främjande av kvinnors och ungdomars företagande i Mora, Orsa och
Älvdalens kommuner.
Arbetet har rönt stor uppmärksamhet och nått goda resultat. Andelen kvinnor bland
nyföretagarna i detta område uppnådde under 1: a kvartalet år 2005 hela 52 %.
Siffran för övriga Dalarna ligger enligt Arbetsförmedlingarnas egen statistik på 36 %.
Som en del i Resurscentra norra Dalarnas jämställdhetsarbete har en Kompetensdatabas
byggts upp. Databasen med ca 150 intervjuade används för att mäkla kvinnor till
styrelseuppdrag, mentorprogram och andra uppdrag på ledande befattningar. Basfinansiering
från Nutek har beviljats för år 2005 för att vidareutveckla och utvidga både Kompetensbanken
och Resurscentra norra Dalarnas fortsatta verksamhet.
Initiativ har tagits från övriga kommuner i norra Dalarna för samverkan och utveckling av
verksamheten i Resurscentra norra Dalarna. Projektets verksamhetsområde har förankrats i
alla sju kommuner och hos övriga finansiärer. Projektet Entreprenörskap – Jämställdhet -
Integration skall bygga upp en stark organisation med lokal närvaro och samordnad
verksamhet.
Lokala Resurscentrum etableras i alla deltagande kommuner och deras kompetens och kvalitet
säkras till gagn för projektets målgrupper och för samverkan mellan befintliga aktörer i
regionen.
Samverkan kommer också att ske med NRC, Nationellt Resurscentrum för kvinnor.
Projektledare Sara Markus-Jansson är sedan tidigare utsedd som representant för Dalarna.
Syfte
Regionalt Resurscentrum nordvästra Dalarna kommer att innefatta kommunerna Älvdalen,
Mora, Orsa, Rättvik, Leksand, Malung och Vansbro.
Regionalt Resurscentrum vill utifrån Dalarnas RTP/RUP och Länsstyrelsen Dalarnas
jämställdhetsstrategi utveckla och arbeta i ett sammanhållet gemensamt projekt;
Entreprenörskap – Jämställdhet – Integration.
Projektet skall arbeta med opinionsbildning, inspiration, utbildning, erfarenhetsutbyte,
metodutveckling och att tillvarata synergieffekter inom dessa tre verksamhetsområden. Som
exempel kan nämnas företagarskolan – integration – nätverk. Projektet syftar också till att
åstadkomma en kompetens- och kvalitetssäkring inom affärsrådgivning och att etablera och
upprätthålla en lokal fysisk närvaro där projektet borgar för de Lokala Resurscentras
kompetens och kvalitet. Verka för att Resurscentra för kvinnor skall accepteras som en aktör
för lokal och regional utveckling, och fungera som en jämbördig partner i tillväxtarbetet.
Inom verksamhetsområdet entreprenörskap (se bilaga 1) vill projektet inspirera, stötta och
uppmuntra nyföretagande för att främja en hållbar tillväxt. Arbeta för fler kvinnliga företagare
och företagsledare, stimulera för fler entreprenörer inom offentlig sektor och i otraditionella
branscher. Arbeta för att företag inte slås ut vid generationsskifte genom att skapa
mötesplatser och ge vägledning för att säkra företagets fortlevnad.
Enligt RTP Dalarna är
45 % av småföretagarna i länet 51 år och äldre.
3
337
Inom verksamhetsområdet jämställdhet (se bilaga 2) skall projektet arbeta för mäns och
kvinnors lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Projektet syftar till en mer jämställd
representation mellan kvinnor och män i ledande befattningar, i styrelser och på andra
uppdrag.
För att införliva ett jämställdhetsperspektiv och förändra attityder skall verktyg för
jämställdhetsplanearbete implementeras på arbetsplatser, i föreningar och organisationer.
Projektet skall uppmuntra, stödja och underlätta för kvinnor som vill starta och driva företag.
Inom verksamhetsområdet integration (se bilaga 2) skall projektet arbeta för att fler
invandrare integreras i nätverk och att fler kvinnor med utländsk bakgrund kommer in på
arbetsmarknaden i regionen och även inspireras att starta företag. Arbetet syftar också till att
tillvara invandrarkvinnornas erfarenhet och kompetens samt uppmuntra till kulturellt utbyte.
Projektperiod
Projektet planeras att pågå under en treårsperiod, 2006-01-01 – 2008-12-31.
Stor vikt kommer att läggas vid kompetens och kvalitetssäkring. Samordning och
metodutveckling i ett större geografiskt område som omfattar 2/3 av Dalarnas yta kräver både
tid och resurser för att åstadkomma verklig förändring, stimulera till samarbete och god
regional utveckling och tillväxt.
Mål
Inom verksamhetsområdet entreprenörskap skall projektet uppnå följande resultat:
• 80 nya företag. 70 heltidsföretagare och 10 deltidsföretagare, varav 60 kvinnor och
20 män
• Företagarskolor, 70 deltagare
• Skapa regionalt nätverk för nyföretagare
• Skapa regionalt nätverk för företagssamverkan
• Företagsutveckling av 30 befintliga företag
• 30 kontakter för vägledning och rådgivning inför generationsbyte/ägarbyte
Inom verksamhetsområdet jämställdhet skall projektet uppnå följande resultat:
• Initiera och bistå 30 företag med verktyg för jämställdhetsplanearbete
• Utbilda 30 handledare inom ungdomsorganisationer och föreningar i olika verktyg för
jämställdhetsarbete
• Mäkla 45 kvinnor från Kompetensbanken till uppdrag som styrelseledamot,
föredragshållare, mentor mm.
• Skapa regionalt nätverk inom Kompetensbanken för att underlätta samarbete och
företagssamverkan, business to business
Inom verksamhetsområdet integration skall projektet uppnå följande resultat:
• Inspirations och studiebesök till eget företagande för 60 invandrarkvinnor
• Skapa regionalt nätverk för invandrarkvinnor
De kvantitativa målen för projektet skall ha uppnåtts vid projekttidens slut.
4
338
Målgrupper
Projektets målgrupper är privatpersoner, arbetssökande, blivande och befintliga företagare,
organisationer, föreningar och skolor
Inom verksamhetsområdet entreprenörskap är målgrupperna:
• de som har eller behöver hjälp med en affärsidé
• de som tänker starta ett företag
• de som vill utbilda sig inom företagande
• de företagare som är i behov av nätverk
• företagare som behöver utveckla sitt företag
Inom verksamhetsområdet jämställdhet är målgrupperna.
• de arbetsplatser som har behov av verktyg för jämställdhetsplanearbete
• de kvinnor som vill och kan åta sig styrelseuppdrag, mentorskap etc.
• de kvinnliga företagare som behöver nätverk för affärssamverkan
Inom verksamhetsområdet integration är målgrupperna:
• de invandrare som vill inspireras att starta egna företag
• de invandrarkvinnor som behöver nätverk
• de invandrare som är intresserade av kulturellt utbyte
Aktiviteter
En mängd aktiviteter kommer att hållas inom projektet både regionalt och lokalt.
Se aktivitetsplan bilaga 3.
Projektets regionala samordningsfunktion skall under hela projekttiden marknadsföra, bilda
opinion och sprida projektresultat både på lokalt, regionalt och nationellt plan. Den regionala
samordningsfunktionen skall också söka erfarenhetsutbyte samt bygga nätverk både regionalt,
nationellt och internationellt.
Ansvaret för kompetens och kvalitetssäkring av de Lokala Resurscentra ligger hos
samordningsfunktionen. Fem utbildningsblock kommer att anordnas för de sju Lokala
Resurscentra samt tolv projekt- och avstämningsmöten.
Den regionala samordningsfunktionen kommer också att arbeta med metodutveckling av
verktyg för jämställdhetsarbete. I samarbete med Lokala Resurscentra ansvarar
samordningsfunktionen för intervjuer, registrering, mäkling och marknadsföring av databasen
Kompetensbanken.
Fördelning av arbetsuppgifter mellan Regionalt Resurscentrum och Lokala Resurscentra, se
bilaga 4.
Inom verksamhetsområde entreprenörskap kommer vi att anordna fem idéseminarier för att
inspirera till eget företagande. Regionala nätverksträffar för nyföretagare kommer att
anordnas vid fyra tillfällen och regionala samverkansträffar vid tre tillfällen.
Affärsrådgivning kommer att erbjudas under hela projekttiden och en företagarskola med tio
kurstillfällen (totalt 40 timmar) kommer att erbjudas vid åtminstone fyra tillfällen. Genom
rådgivning kommer projektet också att bistå befintliga företag till utveckling
5
339
Inom verksamhetsområde jämställdhet kommer vi kontinuerligt att kartlägga och
djupintervjua kvinnor för att utöka Kompetensbanken med fler kvinnor som vill åta sig
styrelseuppdrag, mentorskap eller andra uppdrag. Fem regionala nätverksträffar kommer att
anordnas för Kompetensbanken.
Verktyg för jämställdhetsplanearbete kommer att erbjudas till arbetsplatser under hela
projekttiden och handledarträffar för utbildning i jämställdhetsverktyg för föreningar och
organisationer kommer att anordnas vid tre tillfällen
Inom verksamhetsområde integration kommer vi att inventera och kartlägga
invandrarkvinnornas nuvarande situation. Därefter kommer nätverksträffar att anordnas där
träffarna är geografiskt uppdelade på Älvdalen, Mora och Orsa som anordnar fyra träffar,
Rättvik och Leksand som anordnar fyra träffar och Malung och Vansbro som anordnar fyra
träffar.
Regionala nätverksträffar kommer att anordnas vid fem tillfällen.
Med samma geografiska uppdelning kommer studiebesök på företag att anordnas för att visa
förebilder. Dessa studiebesök kommer att anordnas vid fyra tillfällen i varje geografiskt
område, totalt vid tolv tillfällen.
Medverkande parter
Älvdalen, Mora, Orsa, Rättvik, Leksand, Malung och Vansbro kommuner
Samverkansparter
Länsstyrelsen Dalarna, jämställdhetssakkunniga Leif Pettersson, Pernilla Ohlin
Länsstyrelsen Dalarna, Näringslivsenheten
ALMI Företagspartner i Dalarna AB, finansieringsavdelningen
Länsarbetsnämnden
Arbetsförmedlingarna inom projektets geografiska område, ”starta eget”- handläggare
Kooperativ Utveckling - ekonomiska föreningar och sociala ekonomin
Projektledare i projekt med näringslivsanknytning
Region Siljan
Utbildningsanordnare samt studieförbund
SISU, idrottsföreningarnas utbildningsorganisation
Högstadieskolor och gymnasieskolor inom projektets geografiska område
Företagarorganisationer, som Företagarna och svenskt Näringsliv såväl lokalt som regionalt
Miljö
I Affärsrådgivarrollen ingår att förmedla kontakter med aktörer i länet, som är specialiserade
på miljö- och kvalitetsledningssystem.
6
340
Andra projekt
Ramprogram för Landsbygdsutveckling; Bästa biten
Invandrarvägen till arbete
Västerdalslyftet
Nordic Snow Mobile Center
Leva vid Siljan
Vasaloppet som motor för regionens utveckling
Wäxthuset
Entreprenörskap i Finnmarken och skoglandet
Hästlandet Dalarna
Snowmobile Center
Ruffa
Övriga Resurscentra i Dalarna
Finansiärer
Länsstyrelsen
Region Dalarna
Nutek
Länsarbetsnämnden
EG-strukturfonder; sociala fonden (Växtkraft)
EU; Esf rådet (Växtkraft)
Älvdalens, Mora, Orsa, Rättvik, Leksand, Malung och Vansbro kommuner
Projektorganisation
Projektet ägs av Älvdalens kommun och drivs av Regionalt Resurscentrum nordvästra
Dalarna.
Se bif organisationsschema bilaga 5.
Projektledare;
Sara Markus-Jansson, egen företagare sedan 1985 (SMJ-Konsult AB) och som verkat i
projekt Främja kvinnors företagande, sedan starten 1993.
Sara har också fungerat som projektledare i Resurscentra norra Dalarna. Hon är sedan
årsskiftet 2004/5 ordinarie ledamot i NRC, Nationellt Resurscentrum för kvinnor.
Se bifogad meritförteckning, bilaga 6.
Delprojektledare, jämställdhet & integration;
Camilla Hillbom, dipl. marknadsekonom och utbildad transnationell projektledare.
Anställd i Resurscentra norra Dalarna med ansvarsområde Kompetensbanken, sedan maj
2004.
Se bifogad meritförteckning, bilaga 7.
Administratör samt sju delprojektledare för Lokala Resurscentra;
Ännu ej utsedda
7
341
8
Budget
Projektbudgeten finns presenterad i bilaga 8.
Uppföljning och resultatspridning
I projekt Resurscentra norra Dalarna har verktyg för resultat och uppföljning framtagits. Vi
kan månadsvis effektivt avläsa nedlagd tid och uppnått resultat, s k målindikatorer.
Justeringar och brister kan snabbt åtgärdas. Detta verktyg implementeras naturligtvis i projekt
Entreprenörskap- Jämställdhet- Integration.
Avstämningsmöten är inplanerade i aktivitetsplanen under rubriken regionala projekt/
avstämningsmöten (se bilaga 3).
Presentationsmaterial, broschyrer och hemsida med länkar till Lokala Resurscentra och andra
samverkansparter kommer att produceras. Uppnådda resultat skall fortlöpande redovisas på
hemsidan och spridas via nätverk både regionalt, nationellt och internationellt.
Projektavslut
Databasen med kvinnors kompetens "Kompetensbanken" fortlever
Nätverken: Kvinnliga företagare, Kompetensbanken, Invandrarkvinnor och Nyföretagare
lever vidare och utvecklar samverkan.
Metoder för integrering; projektets mål är att verka för utbyte, social och kulturell samverkan
svenskar/invandrare
Inventering av företag -generationsskiften/ägarbyte finns tillgängligt
Resurcentra för kvinnor uppbyggt i sju kommuner, vilket skall leda till ökad insikt om
jämställdhet som en resurs för utveckling och tillväxt.
342
Statsrådsberedningen
EU-kansliet
Bidrag från intresseorganisationer om genomförandet av Sveriges nationella
handlingsplan för tillväxt och sysselsättning 2008-2009
1. Folkbildningsförbundet s. 3
i) Inkommen e-post den 9 september 2009, s. 3
2. Folkbildningsrådet s. 4-6
i) Inkommen e-post den 9 september 2009, s. 4
ii) Folkbildningsrådets bidrag till Sveriges handlingsprogram för
tillväxt och sysselsättning, s. 5-6
3. Stockholms handelskammare och Handelskammarförbundet s. 7-10
i) Inkommen e-post den 22 september 2009, s. 7
ii) Organisationens bidrag till Sveriges handlingsprogram för
tillväxt och sysselsättning, s. 8-10
4. Svenska uppfinnareföreningen s. 11-27
i) Inkommen e-post den 24 september 2009, s. 11
ii) Svenska uppfinnareföreningens verksamhetsberättelse 2008, s.
12-27
5. Sveriges exportråd s. 28-124
i) Inkommen e-post den 23 september 2009, s. 28
ii) Sveriges exportråds uppdragsredovisning 2008, s. 29-124
6. Sveriges förenade studentkårer s. 125-136
i) Inkommen e-post den 22 september 2009, s. 125
ii) SFS bidrag till Sveriges handlingsprogram för tillväxt och
sysselsättning, s. 126-128
iii) SFS tidigare kommentarer om arbetet med Lissabonstrategin
2007, s. 129-133
1
iv) SFS tidigare synpunkter på uppföljningsrapporten 2007, s. 134 136
7. Sveriges miljöteknikråd (Swentec), s. 137-248
i) Inkommen e-post den 18 september 2009, s. 137
ii) Swentecs rapport till regeringen maj 2009, s. 138-168
iii) Swentecs rapport till regeringen 2008, s. 169-194
iv) Swentecs rapport om svenska strategier och initiativ för
främjande av miljöteknik, s. 195-247
v) Swentecs rapport om pågående projekt 2009, s. 248
8. Resurscentra nordvästra Dalarna, s. 249-342
i) Inkommen e-post den 28 september 2009, s. 249
ii) En utvärderande studie av ett regionalt resurscentrum för
kvinnors entreprenörskap, jämställdhet och integration, s. 250 326
iii) Entreprenörskap, jämställdhet, integration: 2006-2008, s. 327 334
iv) Resurscentrats projektplan 2006-2008, s. 335-342
2
Folkbildningsförbundet, insänt den 9 september 2009
Wallingatan 38, 111 24 Stockholm
Telefon 08-402 01 50 Fax 08-402 01 59
fbf@studieforbunden.se www.studieforbunden.se
Stockholm den 9 september 2009
Statsrådsberedningen
EU-ministerns kansli
Statssekreteraren
Maria Åsenius
Svar angående Sveriges program för tillväxt och sysselsättning –
uppföljningsrapport 2009
Folkbildningsförbundet har erbjudits möjligheten att lämna bidrag om hur vi verkat för
genomförandet av Sveriges handlingsprogram under 2008-2009. Här följer två exempel.
Aktiv medborgare: Hur då?
Den 14 maj arrangerade EU-kommissionen i Sverige och Folkbildningsförbundet ett möte om aktivt
medborgarskap. Syftet med mötet var att tillsammans finna vägar för att förbättra kommunikationen med
medborgarna rörande frågor som har EU-bäring.
Folkbildningsförbundet presenterade vilka gemensamma beröringspunkter och mål EU-kommissionen och
studieförbunden har för att främja ett aktivt medborgarskap. Studieförbunden bidrog med exempel från
studieförbundens arbete med aktivt medborgarskap. EU-kommissionen delade med sig av sina erfarenheter
att kommunicera om Europa, och Europa Direkt berättade om på vilket sätt EU-kommissionen goes local.
Active Citizenship in Europe
Den 29-30 september kommer Folkbildningsförbundet tillsammans med vår europeiska paraplyorganisation,
EAEA, att arrangera en konferens om aktivt medborgarskap i Europa på Världskulturmuséet i Göteborg.
Syftet med konferensen är att diskutera vilka verktyg européerna har för att påverka vardagsnära frågor som
har EU-bäring. Deltagarna kommer från folkbildningsorganisationer i hela Europa, samt från politiska
församlingar på alla nivåer, från EU-nivå till kommunnivå. Drygt 360 deltagare är anmälda.
Med vänliga hälsningar
Maicen Ekman
Generalsekreterare
3
Folkbildningsrådet, insänt den 9 september 2009
Här är Folkbildningsrådets bidrag till uppföljningsrapport 2009.
Med vänliga hälsningar
Björn Garefelt
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Björn Garefelt
Folkbildningsrådet/ Swedish National Council of Adult Education
Box 38074
100 64 Stockholm
Sweden
tel: +468412 48 09
mobile: +4670694 61 14
4
Dnr 160, 2009, 11
2009-09-09
Statsrådsberedningen
EU-ministerns kansli
103 33 Stockholm
Bidrag till uppföljningsrapport 2009, Sveriges
handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning
Folkbildningsrådet lämnar här underlag till uppföljningsrapporten inom två
områden, folkbildningens bidrag till digital delaktighet och folkbildning för en
ny arbetsmarknad.
Demokrati och digital delaktighet
Folkbildningsrådet har lämnat slutrapport för regeringsuppdraget att
”genomföra särskilda insatser i syfte att förbättra förutsättningarna för äldre och
andra berörda grupper att använda den moderna tekniken” (bilaga, länk). En
idéskrift Fem nycklar till digital framgång, som främst syftar till att inspirera
studieförbunden och folkhögskolorna till nya och fortsatta insatser inom
området produceras för närvarande och distribueras i slutet av oktober.
Digital delaktighet blir i allt högre grad en grundläggande förutsättning för
demokrati i dagens samhälle. Människors möjlighet att skaffa information,
utnyttja offentliga och privata tjänster, kommunicera med andra och påverka sin
egen livssituation bygger alltmer på tillgång till nätet. Det digitala utanförskapet
är fortfarande stort i Sverige, något som undergräver principen om lika
rättigheter för alla medborgare. Det förstärker dessutom utanförskapet på
arbetsmarknaden och motverkar målen om tillväxt och sysselsättning.
Detta är en stor utmaning för det svenska samhället – och svensk folkbildning.
Studieförbunden och folkhögskolorna har unika förutsättningar att bidra till
digital delaktighet i sin verksamhet i kraft av sina breda kontaktytor i
civilsamhället och sin pedagogiska kompetens.
Folkbildning för ny arbetsmarknad
Regeringen har beslutat att inför 2010 föreslå en extra studiemotiverande insats
för arbetslösa ungdomar som inte avslutat sin gymnasieutbildning. Detta i form
av en särskild satsning på folkhögskolorna som omfattar 1 000
utbildningsplatser till en beräknad kostnad om 51 miljoner kronor.
5
Under Almedalsveckan i Visby 2009 genomförde Folkbildningsrådet ett
seminarium kring folkbildningens insatser på arbetsmarknadsområdet. Frågor
som ställdes var: Hur stödjer studieförbund och folkhögskolor personer som står
utanför arbetsmarknaden? Ställer ny arbetsmarknad andra krav på kompetens
och utbildning? (bilaga). Seminariet baserades på utvärderingsrapporten SAGA
och Folkhögskoleinsatser inom jobb- och utvecklingsgarantin. En samlad
analys 2002-2007 (bilaga, länk)
Med vänliga hälsningar
Britten Månsson-Wallin
Generalsekreterare
6
Stockholms handelskammare och Handelskammarförbundet, insänt den 22 september 2009
Hej,
Bifogar Stockholms Handelskammares och Handelskammarförbundets svar på begäran om
bidrag till handlingsprogrammet och uppföljningsrapporten 2009. Vi uppskattar mycket
möjligheten att få lämna dessa bidrag.
Vi ser också fram emot att få kommentera innehållet i uppföljningsrapporten och vill framför
allt påminna om följande punkter som vi framförde förra året:
- Mer fokus bör läggas på åtgärder och förutsättningar som är viktiga för storstadsregionens
tillväxt.
- Mer fokus bör läggas på infrastrukturfrågor. För Sveriges del innebär detta att man måste ha
en genomgripande plan för de investeringar som krävs för att betala av den infrastrukturskuld
som Handelskammaren beräknat uppgår till ca 200 miljarder kronor. Detta påverkar i högsta
grad näringslivets möjligheter att växa och konkurrera internationellt.
Vi är också intresserade av att ge synpunkter på en ny reformerad Lissabonstrategi post 2010
och är tacksamma för en återkoppling till oss om hur processen ser ut när det gäller att bidra
med synpunkter på detta reformarbete. Vi kommer också att bidra till post 2010 processen
direkt till Kommissionen tillsammans med vår europeiska organisation, Eurochambres.
Med vänlig hälsning,
Charlotte Nyberg
CHARLOTTE NYBERG
Chef för Internationella Avdelningen
Stockholms Handelskammare / Stockholm Chamber of Commerce
& The Association of Swedish Chambers of Commerce
charlotte.nyberg@chamber.se
www.chamber.se
Västra Trädgårdsgatan 9
P.O. Box 16050, SE-103 21
Stockholm, Sweden
Phone: +46-70-568 8019 (mobile)
+46-8-555 100 00 (general)
Fax: +46-8-566 316 30
( http://www.chamber.se/ )
7
Charlotte Nyberg,
Chef för Internationella Avdelningen
2009-09-22
Bidrag till Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning –
Uppföljningsrapport 2009
Stockholms Handelskammare och Handelskammarförbundet vill med detta bidrag ge exempel på
några av de projekt som drivs av handelskamrarna och som främjar konkurrenskraften och en
mer hållbar tillväxt och sysselsättning i Sverige och regionalt.
Trampolinen - stärker vår framtida kompetensförsörjning
Handelskamrarna har tagit fram ett långsiktigt koncept för samverkan mellan skola och
näringsliv som heter Trampolinen, som ska få högstadieelever att intressera sig för näringslivet
inför sina kommande gymnasie- och yrkesval. Ett bakomliggande intresse från både företagens
och samhällets sida är också att skapa bättre förutsättningar för att möta näringslivets framtida
behov av kompetent arbetskraft.
I projektet "adopterar" ett företag en högstadieklass i årskurs 7 som det sedan följer till årskurs 9.
Intresset är stort för Trampolinen som genomförs av flera handelskamrar i Sverige. Bara i
Stockholm och Uppsala län kommer 80 projekt, med företag som matchas med skolklasser, att
genomföras under hösten 2009.
Trampolinen bygger på ett partnerskap mellan företaget, skolan/lärarna och eleverna, där
samtliga har att vinna på samarbetet.
Positiva effekter för företaget
• Visa konkreta exempel från företagets vardag
• Stärka varumärket i regionen
• Attrahera framtidens arbetskraft
• Förse skolan med exempel ur näringslivet
• Får insyn i dagens skola
Positiva effekter för skolan
• Förbereder eleverna för framtida utmaningar
• Ökar elevernas förståelse för näringslivet och dess behov
• Använder exempel från verkligheten
• Lär känna de lokala företagen och företagarna
Positiva effekter för eleverna
• Förenklar klivet in i vuxenlivet
• Får inblick i näringslivets behov
• Visar på vilka arbetsuppgifter som finns i ett företag
8
• Ger insyn i vilken utbildning som krävs för olika arbetsuppgifter
• Ger förutsättningar att fatta rätt beslut inför studie- och yrkesval
• Skapar egna relationer.
Läs mera om Trampolinen hos följande handelskamrar:
Stockholms Handelskammare:
http://www.chamber.se/?id=26153
Handelskammaren Mälardalen:
http://www.handelskammarenmalardalen.se/index.php?option=com_content&task=view&id=14
&Itemid=25
Östsvenska Handelskammaren: -
http://www.east.cci.se/?uid=193&header=25
Mötesplats Världen – stärker Värmlands konkurrenskraft
Globaliseringen med nya konkurrensvillkor innebär en stor utmaning, för framförallt de små
och medelstora företagen. Handelskammaren i Värmland har med anledning av detta startat
Mötesplats Världen för att möta företagens behov av information, rådgivning och mötesplatser
relaterade till internationaliseringen. I detta ligger också att Handelskammaren stöttar och
samordnar de olika insatser och aktörer som finns i länet samt kompletterar med nya verktyg
inom området.
Projektets övergripande syfte är att bidra till ökad tillväxt i det värmländska näringslivet, genom
att främja internationalisering i små och medelstora företag. Satsningen innehåller en
kombination av attitydförändrande åtgärder, mötesplatser, rådgivning och information. Alltihop
riktat till små och medelstora företag. Projektet ger företagen förbättrade förutsättningar,
verktyg och metoder för att utöka eller påbörja sin internationaliseringsprocess. Små och
medelstora företag ska kunna välja de tjänster som passar deras behov, utifrån det skede i
internationaliseringsprocessen de befinner sig i.
De insatser och aktiviteter som genomförs inom projektets ramar är anpassade och utformade
för både för små och medelstora företag som antingen redan har nått en viss mognad i sin
internationalisering eller för de företag som står inför att påbörja en
internationaliseringsprocess. Rent konkret arrangeras exempelvis Inspirationsseminarier som
kan ha specifika länder som tema eller ta upp en dagsaktuell fråga kring ämnet
internationalisering. Affärsnätverk kring specifika målmarknader eller kring export i allmänhet.
Nätverken bygger på att ett antal företag samlas runt ett gemensamt intresse för exempelvis en
ny marknad och inom ramen för nätverket får möjligheter att ta del av andras erfarenheter samt
dela med sig av sina egna. Delegationsresor, workshops, mässor och matchmaking är ytterligare
inslag.
Projektarbetet bedrivs i samverkan med de värmländska kommunerna, med företag,
organisationer och näringslivsorganisationer som har utvecklade kontakter med målgruppen
och/eller kunskaper om handel och affärer med andra länder. Aktörerna som ingår i samarbetet
verkar inom skilda områden.
9
Läs mer om projektet hos Handelskammaren Värmland:
http://www.handelskammarenvarmland.se/affarer-varmland/motesplats-varlden.asp
Modernt styrelsearbete stärker företagen
Ett aktivt och professionellt styrelsearbete är ett viktigt medel för att utveckla företaget.
Företagets konkurrenskraft ökar om styrelsen är rätt sammansatt, gör rätt saker och har rätt
arbetsformer. Stockholms Handelskammare har därför skapat en utbildning för ett nytt och
annorlunda styrelsearbete. Detta som svar på ett behov från flera parter: Banker/revisorer
efterfrågar mer kvalificerade personer i många ägarledda mindre företag; Forskare vill engagera
sig i att utveckla sina forskningsresultat kommersiellt – men har dålig kunskap om företagande;
Ledningsgrupper vill få bättre kunskap om hur styrelser agerar. Dessutom finns en önskan att
många fler kvinnor engagerar sig i styrelsearbete. Den kvalificerade diplomutbildning avslutas
med ett skriftligt prov.
Stockholms Handelskammare har till idag utbildat över 500 personer i Stockholm och Uppsala
regionen. Ca 40 % av deltagarna är kvinnor. Utbildningarna är i regel mycket populära och tidigt
fulltecknade. Bland andra deltar åtskilliga kvinnor utsedda av projektet Styrelsekraft –
näringsdepartementets satsning på att öka antalet kvinnor i styrelser runt om i Sverige.
Styrelseutbildningen genomförs hos flera handelskamrar i landet med stor framgång.
Kvinnor är Toppen! Mer kvinnligt företagande i Västerbotten
Företagandet är generellt lågt i Sverige jämfört med andra europeiska länder. Cirka 25 procent av
företagarna i Sverige är kvinnor. Västerbottens län avspeglar landet och har väldigt få kvinnor
som är företagare och Umeå ligger på en bottenplats, tredje från slutet, när man rangordnar bland
landets 290 kommuner. Det kvinnliga företagandet i Sverige ligger på en bottennivå också sett
med europeiska ögon. Vi ligger i dag på 14:e plats bland de 15 gamla EU-länderna. Bara
Danmark ligger sämre till.
Handelskammaren i Västerbotten har utvecklat projektet Kvinnor är Toppen för att stärka företag
med kvinnliga ledare samt att öppna upp för fler kvinnor att starta företag. Projektet syftar även
till att lyfta fram kvinnors företagande i en mansdominerad verksamhet samt att stärka kvinnliga
företagare på ett sådant sätt att de har ambitionen och viljan att växa. Projektet finanseras av
Länstyrelsen i Västerbotten.
Läs mer om projektet hos Västerbottens Handelskammare:
http://www.ac.cci.se/page/projekt/kvinnor_ar_toppen.aspx
Green Solutions from Sweden
Handelskammaren i Mittsverige har varit projektledare för att samla och marknadsföra svenska
cleantech lösningar till omvärlden, bl.a. att bygga upp en hemsida, en databas, en tidskrift och
genomföra andra marknadsföringssatsningar. Läs mer på:
http://www.cleantechregion.com/index.html
10
Svenska uppfinnareföreningen, insänt den 22 september 2009
Översänder Svenska Uppfinnareföreningens Verksamhetsberättelse för 2008.
Hälsningar
Wanja
Wanja Bellander
Svenska Uppfinnareföreningen SUF, Sandelsgatan 21, 115 34 Stockholm, Sweden
Tel: +46 (0)8-545 164 77 vxl -70, Fax: +46 (0)8-545 164 71
Mobil +46 (0)70-733 21 85
Bli medlem i SUF www.uppfinnare.se
11
Verksamhetsberättelse
2008
12
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SUF och omvärlden 3
Svenska Uppfinnareföreningen,SUF, 4
Organisation och ändamål 4
Styrelse, revisorer, och valnämnd 5
SUFs kansli – personal 5
Av SUF utsedda ledamöter i företag och organisationer 5
Anslag och finansiering 6
Kapitalförvaltning 7
Verksamheten 2008 7
Föreningsverksamheten 7
Lotsning i innovationssystemet 8
Utveckling av det innovativa klimatet 9
Forum för immaterialrätt 10
Lobbyverksamhet 11
SUF i framtiden 12
Bilagor:
Remissyttranden under 2008
Lokala uppfinnareföreningar
2
13
SUF och omvärlden
Svenska Uppfinnareföreningen, SUF, verkar i en dynamisk miljö med stora förhoppningar
på innovationer och mindre företags möjligheter att bidra till samhällets positiva utveckling.
De senaste åren har utmärkts av ett stort intresse och fokusering på innovations- och
forskningsfrågor på europeisk nivå. Det mesta samlas under begreppet Lissabonagendan1.
EUs analytiker har pekat på låg effektivitet i det svenska innovationssystemet och bristen på
rådgivningskompetens och kapital i de tidiga utvecklingsskedena.
Inom immaterialrättsområdet har förväntningarna ökat sedan den s.k. Londonöverenskommelsen
har blivit antagen och de immateriella frågorna har stor aktualitet inom
EU.
I höstas presenterade regeringen den forsknings- och innovationspolitiska propositionen.
Denna har fokus på den forsknings- och innovationsverksamhet som är universitetsnära och
vars resurser väsentligt har förstärkts. Villkoren för uppfinnare och entreprenörer, som
verkar utanför de etablerade företagen och universiteten har däremot fått en synnerligen
begränsad uppmärksamhet.
Generellt har tillgången både på kapital från affärsänglar och riskkapitalister minskat och
den pågående finanskrisen kommer sannolikt att medföra ytterligare strypning. ALMI har
dock fått ökade resurser till sin låneverksamhet. ALMI Invest har bildats som skall förse
mindre tillväxtföretag med egenkapital. Nyligen presenterades den s k Folkessonska
utredningen med förslag om finansieringsmetoder i tidiga utvecklingsskeden. Inom skatteområdet
utreds för närvarande bla ett riskkapitalavdrag.
Behovet av stöd till utveckling av ny teknik har understrukits av klimat-, miljö- och
energidebatten. Det finns många nya tekniska lösningar och det finns stora behov, men
resurserna och metoderna att få den nya tekniken till marknaden behöver utvecklas.
Debatten och politiken har i Sverige framför allt koncentrerats till systemfrågor och i mycket
liten grad till den enskildes villkor. SUFs ambition är att lyfta fram den enskilde individens
potential och möjligheter i en dynamisk omvärld.
Inom uppfinnarvärlden har SUF, Uppfinnarkollegiet och Uppfinnarakademin tecknat en
överenskommelse om samverkan som på sikt kan leda till integrering och stärka
uppfinnarens röst i den politiska debatten.
Stockholm april 2009
Peter A Jörgensen Wanja Bellander
Ordförande Verkställande direktör
3
14
Svenska Uppfinnareföreningen, SUF,
är en riksorganisation med 33 lokala uppfinnareföreningar som representerar landets
uppfinnare. Dessa är verksamma i näringslivet, företrädesvis i mindre företag, inom
universitetssektorn och som enskilda uppfinnare.
Syftet med SUFs verksamhet är att främja innovationsklimatet, i synnerhet den enskilde
individens möjlighet att bidra till den framtida förnyelsen och välståndsutvecklingen.
SUF skall både direkt och genom lokalföreningar målmedvetet arbeta för
att samla och sprida kunskap om uppfinnandets allmänna och individuella betingelser
att samla en kompetent uppfinnarkår för uppfinnandets utveckling och
nyttiggörande i näringsliv och samhället i övrigt
att skapa erforderliga resurser för de enskilda uppfinnarnas verksamhet
att främja uppfinningarnas förverkligande inom den svenska företagsamheten
att bevaka och medverka till patentväsendets allmänna tilltro och utveckling
att utgöra ett forum för medlemmarnas idéutbyte och samverkan
att öka förståelsen om uppfinnandets betydelse som kulturinsats och
ekonomisk faktor
att vidga samverkan mellan enskilda uppfinnare, utbildningsväsendet, forskningen och
näringslivet
att utveckla och främja internationell uppfinnarsamverkan
att främja ungdomars engagemang inom uppfinnande och teknisk utveckling
SUF har under den senaste treårsperioden huvudsakligen finansierats genom bidrag från
Vinnova, Innovationsbron AB och Almi Företagspartner AB. Under 2009 kommer SUF i
samverkan med Uppfinnarkollegiet och Uppfinnarakademien att begära medel för en
förnyad treårsperiod 2009-2012.
Organisation och ändamål
Verksamheten bedrivs huvudsakligen dels inom SUF och dess lokalföreningar dels inom
SUF Service AB.
SUF och lokala föreningar
SUF är en ideell förening som, tillsammans med 34 lokala föreningar, arbetar ideellt,
allmännyttigt och är partipolitiskt obunden.
Vid föreningens ordinarie årsmötet 2008 fastställdes föreningens nya stadgar. Dessa innebär
att från och med 2009 är samtliga medlemmar i en lokal förening medlemmar i SUF. SUF har
därmed blivit en starkare organisation med fler medlemmar i lokala föreningar.
SUF Service AB har till ändamål att förvalta SUFs tillgångar, utveckla administrativ service
till SUF och i övrigt utveckla en servicefunktion för olika intressenter inom uppfinnandet.
SUF är delägare i CIEL, Centrum för Innovation i Lidköping, som bl a driver Idéum
Innovationsutbildning AB.
AB SUF Innovation är för närvarande vilande.
4
15
Styrelse, revisorer, och valnämnd
Styrelsen valdes vid årsmötet i Göteborg maj 2008 och konstituerade sig enligt följande:
Ordförande: Peter A Jörgensen.
Ledamöter: Pauline Andersson, Kristian Hansson, Kjell Jegefors, Roland Lindkvist, Lena
Nyström, Mats Olsson, Eva Tornberg och Björn Waenerlund.
Ersättare: Birgitta Folcker-Sundell, Mats Gustavsson, Agne Johansson och Josefin Lassinanti.
Revisorer: Kaj Strandberg, aukt. revisor, Sonny Persson, Leif Sköld samt Lars Jäderström,
aukt rev, suppleant.
Styrelsen är gemensam för föreningen och SUF Service AB.
Till valnämndens ordförande och sammankallande valdes Stig Löfgren. I valnämnden ingår
dessutom Ewa Degerstedt, Donald Erlandsson, Olof Karlsson och Karl-Erik Norling,
Styrelsen har under året genomfört fyra protokollförda möten. Sedan ordinarie årsmötet i
maj har två möten genomförts. Förutom styrelsemöten sker möten i styrelsens arbetsutskott
varav sex är protokollförda.
Två ordförandekonferenser är genomförda. Styrelsens protokoll finns tillgängliga för
medlemmarna på hemsidan.
SUF kansli - personal
VD Wanja Bellander, Maria Necula (100%) patent- och registeransvarig, Malin Mohr (60%)
Informations – och IT ansvarig, Inger Wickström (50%) föreningsadministration. Annika
Malmgren, (konsult) ekonomi – och redovisning.
SUFs kansli är beläget på Sandelsgatan 21 på Gärdet i Stockholm.
Av SUF utsedda ledamöter i företag och organisationer
AB SUF Innovation: Styrelse: Ordförande Peter A Jörgensen, ledamöter Kjell Jegefors, Björn
Waenerlund. Revisor Kaj Strandberg, aukt. Revisor.
Uppfinnarkollegiet: Representant Peter A Jörgensen
Olle Siwerssons Minnesfond: Representant Wanja Bellander
Stiftelsen Agne Johanssons Minnesfond: Ordförande Peter A Jörgensen. Ledamöter Agne
Johansson och Sune Hilstad. Revisorer Lars Kärnekull, aukt revisor och Inger Birgersson,
aukt revisor, ersättare
Lagermanska nämnden: Ledamöter Ulf Jansson, PRV, sammankallande, Ronny Janson,
Ehrners Patentbyrå, Kaj Mickos, SUF, och Åke Olofsson, PRV, sekreterare Herman Phalén,
PRV.
Stiftelsen Tekniska museet: Ledamot Sten Niklasson
5
16
IFIA, International Federation of Inventors Associations: Representant Lennart Nilsson
Stiftelsen SKAPA: Ordförande och ledamot i stiftelsens nationella jury Peter A Jörgensen
samt ledamot i stiftelsens beredningsgrupp Curt Andersson
Idéum Innovationsutbildning AB och CIEL, Centrum för Innovation och Entreprenörskap
i Lidköping: Styrelseledamot Wanja Bellander
Föreningsmedlemmar
Antalet medlemmar vid årets slut:
- 33 lokala idé- och uppfinnarföreningar i landet (36 år 2007)
- personliga medlemmar var 1 788 (att jämföras med 2 091 året dessförinnan)
- företagsmedlemmar var 279 (att jämföras med 369 året dessförinnan)
Medlemsavgiften 2008 har varit 450 kr för både personligt medlemskap och lokal
uppfinnarförening. Avgiften för företagsmedlemskap var 1 400 kr inkl moms. Genom
stadgeförändringen som träder i kraft under 2008 kommer har medlemsavgiften för 2009
sänkts till 40 kr för individuell medlem exkl kostnaden för prenumeration på
medlemstidningen Uppfinnaren & Konstruktören.
Anslag och finansiering
SUF beviljades 2006 ett treårigt anslag på 1,5 miljoner kr per år från VINNOVA, ALMI
Företagspartner AB och Innovationsbron AB. Syftet med anslagen är att SUF skall bidra med
lotsning i innovationssystemet, utveckla det innovativa klimatet samt etablera ett forum för
immaterialrättsutveckling. Anslagen upphör under 2009 och en ansökan om förnyade medel
kommer att ske under 2009 i samverkan med Uppfinnarkollegiet och Uppfinnarakademin.
Som en av stiftarna av Stiftelsen SKAPA, vars uppgift är att årligen utdela ett nationellt
Utvecklingsstipendium, ansvarar SUF för administrationen av stiftelsen och dess stipendier.
Agne Johanssons Minnesfond administreras delvis av SUF.
SUF har erhållit administrationsbidrag för hantering av respektive stiftelses administration.
SUF har under året förbrukat beviljade, 47 000 kr, från Romanusfonden för ”Studier över IPR
– strategier.” SUF har vidare erhållit ett bidrag på 200 000 kr från Sten Gustafssons fond vid
IVA för frågor om immaterialrätt och dess tillämpningar för enskilda uppfinnare/forskare.
Viss ersättning har också erhållits från Nutek för sk MentorRingar.
I övrigt finansieras verksamheten av medlemsintäkter.
Svenska Uppfinnareföreningen, SUF Service AB och AB SUF Innovation årsredovisningar
finns tillgängliga på hemsidan.
Kapitalförvaltning
Föreningens kapital har under 2008 liksom tidigare förvaltats av Catella Kapitalförvaltning i
Catella Stiftelsefond. 2007 års utdelning, 217 000 kr har tagits i anspråk under 2008.
6
17
Föreningens kapital:
Marknadsvärde 2007-12-31 4 337 000 kr
Uttag under perioden: 20080101 -081231 217 000 kr
Bokfört värde 2008-12-31 3 110 853 kr
Marknadsvärde 2008-12-31, varav utdelning
155 000 kr
3 090 178 kr
Verksamheten 2008
SUFs verksamhet under 2008 har fokuserats på följande områden:
A. Föreningsverksamhet
B. Lotsning i innovationssystemet
C. Utveckling av det innovativa klimatet
D. Forum för immaterialrättsutveckling
E. Lobbyverksamhet
F. SUF Service AB
De medel som SUF har erhållit i bidrag från VINNOVA, Innovationsbron AB och ALMI
Företagspartner AB har använts för verksamhet inom områdena Lotsning i
innovationssystemet, Utveckling av det innovativa klimatet och Forum för
immaterialrättsutveckling.
Föreningsverksamheten
SUFs verksamhet bygger på att det finns ett nätverk av aktiva lokala uppfinnareföreningar
där medlemmar träffar likasinnade. SUF har förstärkt och formaliserat samarbete med och
mellan de 34 lokalföreningarna. Lokalföreningarna skall var den naturliga kontakten för
uppfinnare och där skall föreningsaktiviteterna initieras.
Centralt fokuserar SUF på kontakter med myndigheter, organisationer och politiker, samt
bistår de lokala föreningarna med information och medlemsförmåner. I SUFs centrala roll
ingår också att lotsa idébärare rätt i innovationssystemet. Detta sker framförallt genom SUFs
hemsida, samt mail och telefonservice.
Genom SUFs stadgeändring, som träder i kraft i januari 2009, förtydligas rollfördelning
mellan SUF och föreningarna samtidigt som den enskilde medlemmens inflytande i SUF
stärks. De medlemmar som tidigare har varit medlem i en lokal förening blir i och med
stadgeändringen medlem i SUF. Detta medför att det totala medlemsantalet i SUF beräknas
öka från drygt 2 000 medlemmar till ca 3500 under 2009.
Årsmötet 2008 genomfördes i Göteborg i 17-18 maj och arrangerades av Göteborgs
Uppfinnarförening och BohusDals Uppfinnarförening Heureka.
En konferens med lokala ordförande hölls i Stockholm i samband med Tekniska Mässan. Till
konferensen var representanter från Riksdagen, ALMI och PRV särskilt inbjudna. I samband
med konferensen utdelade Agne Johanssons Minnesfond tre stipendier till respektive
Göteborgs Uppfinnarförening, Stockholms Innovatörskrets och LIST, Lokala Innovationer
Skapar Tillväxt, som de tre mest framgångsrika lokalföreningarna under 2008.
7
18
SKAPA- priset utdelades traditionsenligt på Tekniska Mässan till både de lokala
länsvinnarna och den nationella vinnaren som 2008 blev Petra Wadström för projektet
Solvatten AB.
Lotsning i innovationssystemet
Lotsningsfunktionen är en viktig del i SUFs ambition att dels bidra till uppfinnarens
möjlighet att förverkliga sin idé dels öka samhällets förståelse för uppfinnandets betydelse.
SUF verkar för att uppfinnare skall få ett effektivt stöd i kommersialiseringsarbetet. Det
innebär främst att lotsa idébärare till rätt mottagare/instans inom det befintliga systemet. Det
finns ett flertal organisationer som på olika sätt hjälper uppfinnare och innovatörer på deras
väg till kommersiell exploatering. Det är en komplex process med många fallgropar.
För SUFs del sker lotsning av idébärare genom information på hemsidan, personliga
kontakter via telefon av både lokala föreningar och SUF, via SUFs mail, nyhetsbrev osv.
SUFs ambition är i första hand att dels lotsa personer vidare till lokala föreningar för att ge
idébäraren ett nätverk av erfarna uppfinnare i närområdet och få kontakter med andra
resurspersoner, dels lotsa personen vidare till andra organisationer såsom ALMI,
Innovationsbron med flera.
Hemsidans lotsningsfunktion finns under rubriken, ”Gör verklighet av din idé, med ett antal
relevanta frågor och svar samt med koppling till drygt 60 användbara länkar till
organisationer inom innovationsområdet.
Under 2008 besöktes SUF hemsida av fler än 500 000 unika besökare med en genomsnittlig
besökstid på 10 minuter. Via ”Innovationskalendern” presenteras på hemsidan aktuell
information om aktiviteter från hela landet och från olika organisationer. 3-4 evenemang per
vecka publiceras.
Inom ramen för lotsningsverksamheten medverkar SUF i olika utbildningssammanhang
såsom Idéumutbildning. En ”Tekniskt Nyskapande” internatutbildning som omfattar totalt
nio veckor. Den drivs i Lidköping av CIEL AB, som ägs av Lidköpings Kommun, ISF,
Sveriges Ingenjörer och SUF. Vidare bedrivs olika Kortkurser på Idéum som omfattar 1-3 dagar
med olika tema såsom Kreativitet, Immaterialrätt, Prototyper/tillverkningsprocesser, Export.
Kortare seminarier har genomförts i form av en ”road show” ”Bättre skydd för företagens
produkter” på fem orter för totalt ca 250 deltagare under hösten 2008 i samverkan med
Vinnova, PRV, Svenskt Näringsliv, Svenska föreningen mot Piratkopiering och Forum for
Innovation Management och som avslutats med ett seminarium med bl a ansvariga politiker.
SUF har under 2008 också deltagit på mässor och aktiviteter med anknytning till
innovationsvärlden såsom Tekniska Mässan och Formexmässan. Syftet är bl a att finna
kommersialiseringskanaler för uppfinnares idéer. På årets Formexmässa ställde 12
uppfinnare ut i SUFs monter och på Tekniska Mässan 11 stycken.
Till lotsningsverksamheten hör också SUFs allt mer omfattande mediekontakter med syfte
att öka förståelsen för och betydelsen av uppfinnandet.
SUF medverkan årligen i en bilaga till Dagens Industri med titeln ”Idé och Innovation”.
Detta sker i samarbete med ALMI och Mediaföretaget Provisa.
8
19
SUF har även medverkat i flera artiklar om uppfinnande och innovation i dags- och
veckopress. SUF har ett särskilt samarbete med tidningen Uppfinnaren & Konstruktören i
vilken SUF också disponerar två medlemssidor. Tidningen utkommer med 8 nummer per år.
TV o Radio. SUF har bidragit med information och vägledning till SVTs satsning
Drakens Näste som kommer att visas under våren 2009. SUF har även medverkat i
SRs Karlavagnen, som ägnade en hel kväll åt uppfinnande. SUF har medverkat i
olika nyhetsinslag på TV och i radio, bl a i samband med Tekniska Mässan.
SUF har lämnat många förslag på uppfinnare till URs programserie: Hela Apparaten, åtta
program för att stimulera teknikintresset hos ungdomar. Z-TV sände ett 10 minuters film om
arbetet som uppfinnare, för att informera/inspirera ungdomar, där SUF deltog.
Utveckling av det innovativa klimatet
Utveckling av det innovativa klimatet har under 2008 huvudsakligen koncentrerats på
utveckling av projekten: SKAPA, QUIS och MentorRing, samt olika informationsaktiviteter
av olika slag
SKAPA- stipendiet har delats ut sedan 1986 både nationellt och regionalt. SUF är
tillsammans med Stockholmsmässan stiftare till Stiftelsen SKAPA. Stipendiet stöds av
VINNOVA, ALMI, PRV och Stiftelsen Agne Johanssons Minnesfond. Tack vare ett förstärkt
ekonomiskt stöd i synnerhet från Agne Johanssons Minnesfond har stipendiet utvecklats väl
och uppmärksamheten är stor. Årets prissumma var 860 000 kr med ett SKAPApris på
400 000 kr, två stipendier på 50 000 kr vardera och 24 länsstipendiater på vardera 15 000 kr.
2008 års SKAPApris tilldelades Petra Wadström för projektet ”Solvatten”.
QUIS, Qvinnliga Uppfinnare i Sverige, är ett nätverk inom SUF som arbetar för att lyfta fram
kvinnliga innovatörer. QUIS har också medverkat till utställningen Kvinnors Innovationer
på Tekniska Museet. 2009 blir det en vandringsutställning som i samarbete med lokala
uppfinnarföreningar ALMI, Nutek och Svenska Institutet kommer att ”rotera” på 19 platser i
Sverige samt senare även utomlands.
Utmärkelsen Årets Kvinnliga Uppfinnare delas ut på Tekniska museet, den 8 mars av
Margareta Anderssons minnesfond. Ewa Stackelberg och Nadja Ekman blev 2008 års
pristagare för sin uppfinning Pictoglas.
MentorRing är ett projekt som bygger på att i grupp diskutera och stödja kvinnliga
uppfinnare att ta sina idéer från idéstadiet till marknaden, parallellt med kompetenshöjande
föreläsningar. En handledning har tagits fram som erbjuds de lokala föreningarna att driva
egna MentorRingar. Projektet finansieras av NUTEK och ALMI.
SUFs deltar i juryarbetet Finn upp 12-15 år och Ung Företagsamhet 16-19 år. Inför 2009
planeras ett intensivare samarbete mellan lokala uppfinnarföreningar och Ung
Företagsamhet lokalt.
9
20
SUF använder hemsidan, nyhetsbrev och har en kontinuerlig omvärldsbevakning för att bl a
inspirera till uppfinnande och innovation, visa upp förebilder och peka på uppfinnandets
roll i samhället. Vidare har en enkät har genomförts bland SUFs medlemmar tillsammans
med ALMI för att utröna ”Hur blir man som uppfinnare bemött vid kontakter med olika
organisationer, banker osv.”
SUF engageras också som föreläsare. Under 2008 hölls ett seminarium hos CETIS, Centrum
för Teknik i Skolan i Norrköping inför drygt 500 lärare, för att betona vikten av kreativitet
och skapa kontakt mellan skolor och lokala uppfinnarföreningar.
Forum för immaterialrätt
Immaterialrättsfrågornas betydelse har vuxit markant i samband med globaliseringen. Om
Sverige långsiktigt skall kunna konkurrera på en global marknad måste kunskaper och
insikter höjas avsevärt avseende IPR - frågornas betydelse och effekter. Svenska erfarenheter
måste relateras till de internationella IPR- systemen såsom de definieras av nationell lag,
internationella konventioner (t ex PCT), EU-policy och förändringar i den globala IPR -
kartan. Kunskap om dessa trender är en förutsättning för att kunna nyttja SUFs position i det
nationella och internationella remiss- och lobbyarbetet.
SUFs ambition är att bli en organisation med goda kunskaper och insikter om uppfinnares
IPR frågor. Syftet är att främst arbeta som en policyskapande aktör i ett uppfinnarperspektiv.
SUF har sedan hösten 2006 fört diskussioner med olika organisationer och aktörer inom
systemet för att närmare precisera de problem och frågeställningar inom IPR-området som
har aktualitet för enskilda uppfinnare och småföretagare. Behovet av samordning och ett
utökat samarbete med olika organisationer kring immaterialrättsfrågor finns kvar. Detta
samarbete avser information, utbildning och olika former av opinionsbildning.
Under 2008 har SUF fördjupat samarbetet med VINNOVA, PRV, Svenskt Näringsliv och
Företagarna. Detta resulterade bl a i den tidigare nämnda ”road showen”. Samarbetet
kommer att fortgå även under 2009.
SUF har under 2008 aktiverat sig i remissarbetet kring IPR frågor och EU och deltar i de
hearings som Justitiedepartementet anordnar i samband därmed. SUF kommer att fortsätta
denna bevakning och påverka Sveriges ståndpunkter. SUF har en särställning, då
organisationen bevakar de mindre resursstarka parterna. Spelreglerna på denna arena
bestäms i hög grad av tillgången på resurser.
Stora ambitioner har lagts ned på att skapa en aktuell hemsida rörande IPR frågor både vad
gäller nyhetsbevakning och saklig information. Tex har avtalsmallar reviderats, de av SUF
tillhandahållna värdebevisen för fri konsultation hos patentombud har förlängts att gälla
även under 2009 och rättsskyddsförsäkringen för Immateriella rättigheter har lanserats till
SUFs medlemmar.
Beträffande försäkringen har SUF också diskuterat med Factor, som är
försäkringsmäklare, om att kunna erbjuda även icke -SUF medlemmar försäkringen.
Avsikten är att kunna bredda basen för försäkringen och därmed få en kraftfull
försäkringslösning i framtiden.
10
21
Under 2008 genomförde SUF en Studie kring patentstrategier med finansiering från
Romanusfonden. Rapporten presenterades i dec 2008. En av slutsatserna är att kunskapen
om patentstrategier är bristfällig och att patentstrategin har blivit en alltmer viktig
komponent i ett projekts affärsstrategi. SUFs ambition är att följa upp studien med andra
studier under förutsättning att finansiering kan erhållas.
Under 2008 har SUF kunnat aktualisera de internationella frågorna tack vare ett bidrag från
Sten Gustafssons fond. SUF har ökat sitt engagemang i IFIA, International Federation of
Inventors Association och deltog i föreningens 40 års jubileum i Kina. SUFs representant
Lennart Nilsson har valts in i dess styrelse, med särskilt ansvar för europeiskt samordning.
Ambitionen är att bli mer aktiv på EU-arenan för att bättre kunna informera uppfinnare och
påverka opinionsbildare.
Intresset för arbetstagares uppfinningar har ökat och SUF har tagit fram en PM kring detta
och lagt ut den på hemsidan.
En central del inom SUFs immateriella område är de tjänster som SUF erbjuder rörande
patentbevakningen. Under 2008 bevakades drygt 1400 patent i 52 länder på uppdrag
av 240 uppfinnare. Utöver Sverige omfattar bevakningarna främst USA, Tyskland och EPO
patent.
SUF håller sig uppdaterade inom immaterialrättens område och sprider information om
nyheter och aktiviteter både nationellt och internationellt genom att löpande delta i
seminarier om IPR frågor och genom samverkan med andra organisationer.
SUF deltar bla aktivt i PRVs kundgrupp. Frågor som diskuteras där ligger på både nationell
och internationell nivå och avsikten är att förbättra kommunikationen om immaterialrätt
samt förbättringar inom detsamma. SUF är också medlem i SFIR, Svenska Föreningen för.
Industriellt rättsskydd, och deltog som sponsor vid SFIR:s 100 års jubileum i augusti samt i
utställningen Likt/Unikt på Tekniska museet.
Lobbyverksamhet
Under 2008 har olika aktiviteter prioriterats för att göra politiker och myndigheter
uppmärksamma på uppfinnarens roll i innovationssystemet. Omfattande remissverksamhet
har bedrivits.
De frågor som SUF har fokus på är
• Stimulans för privata investeringar i tidiga skeden i utvecklingsprojekt. Detta
inkluderar skatteområdet
• Ökade offentliga investeringar i tidiga skeden i utvecklingsprojekt
• Affärsidéer utanför universitetssektorn bör få lika goda villkor som inom
universitetssektorn. Detta gäller i synnerhet möjligheten till rådgivning.
• Immaterialrättsområdet
Under 2008 har olika aktiviteter prioriterats för att göra politiker och myndigheter
uppmärksamma på uppfinnarens roll i innovationssystemet. Flera frukostmöten har
genomförts i Riksdagen i samråd med Forum för Uppfinningar och Innovationer (FUI) av
11
22
ledamöter med intresse för innovationsfrågor. SUF har en nära kontakt med nätverket. En
utställning med 10 miljöinnovationer genomfördes i Riksdagen den i december 2008.
SUF har under 2008 haft ambitionen att utöka samarbetet främst med Uppfinnarkollegiet och
Svenska Uppfinnarakademin så att uppfinnandets frågor får ett gemensamt språkrör. Under
våren 2009 har en sådan gemensam överenskommelse träffats mellan organisationerna.
I Almedalen i juli besökte SUF innovationsrelaterade seminarier, samt knöt strategiska
kontakter. Planering inför ett eventuellt SUF-deltagande Almedalsveckan 2009.
Två artiklar har varit införda i Dagens Industri, dels kommentar till Forsknings &
Innovationspropositionen dels om Innovationsåret 2009, tillsammans med bl a ISF, Unionen
och SKTF .
SUF har tillsammans med Uppfinnarkollegiet och Uppfinnarakademin yttrat sig över två
utredningar dels statligt finansierad Företagsrådgivning – För fler och växande företag ,
FBA, Stockholm 2009-02-02 dels om Innovationer och företagande – Sveriges framtid SOU
2008:121
SUF i framtiden
SUF har tecknat en överenskommelse med Uppfinnarkollegiet och Uppfinnarakademin om
samverkan som på sikt kan leda till ett samgående mellan organisationerna. Det förslag till
framtida finansiering som presenterats för SUFs nuvarande finansiärer omfattar även
Uppfinnarkollegiet. Dessutom ingår Svenska Uppfinnarakademin i samarbetet utan
önskemål om särskilda medel.
SUFs verksamhetsplan för åren 2009 – 2012 återspeglar den gemensamma framtida
ambitionen för de tre organisationerna som är att
• Ge de lokala föreningarna ökad möjlighet att genom utbildning och stöd assistera
uppfinnare på vägen från idé till marknad. Syftet är också att öka uppfinnarnas
kontaktytor. Kommersialisering kommer att var i fokus.
• Förbättra kommunikationen om innovationsprocessen och dess betydelse för
samhällsutvecklingen bl.a. genom en årlig ”Uppfinnardag”. Här är målgruppen
media, opinionsbildare och allmänhet.
• Öka kontakterna på den internationella arenan i synnerhet inom EU. Det är där
spelreglerna i hög grad bestäms och det är viktigt att kunna förmedla dessa signaler
till svenska uppfinnare och opinionsbildare. Detta gäller IPR och politikens allmänna
inriktning likaväl som exempelvis detaljerade statsstödsregler.
SUF, Uppfinnarkollegiet och Uppfinnarakademin har gemensamt i remissvaren till
utredningarna ”Statligt finansierad Företagsrådgivning – För fler och växande företag” FBA,
Stockholm 2009-02-02 och ”Innovationer och företagande – Sveriges framtid” SOU 2008:121,
föreslagit att ett NIONDE INNOVATIONSKONTOR bör inrättas. Detta skall ges
rådgivningsresurser likvärdiga med de andra åtta, som utredningen föreslår, och vara
specialiserat på rådgivning i tidiga skeden i synnerhet avseende verifiering,
marknadsanalys, IPR-strategier, finansiering och kommersialisering. Det nionde kontoret
12
23
skall erbjuda de icke universitetsnära företagen likvärdiga resurser vad gäller rådgivning
som gäller inom universitetsvärlden. Kontoret skall inte enbart vara lokaliserat på en plats.
Dessutom anser organisationerna att de lokala uppfinnarföreningarna kan spela en mer
framträdande roll i den regionala samverkan.
Organisationerna avstyrker den centrala roll som Almi föreslås få då vi bedömer att de olika
roller Almi föreslås få dvs. rådgivning och lån i tidiga skeden och ägarkapitalförsörjning kan
i kombination komma att skapa intressekonflikter.
Vi föreslår vidare att en ny finansieringsmodell med namnet TILLVÄXTINVEST bildas. Den
innebär att privata riskkapitalister får låna tre gånger det egna kapitalet av staten. Dessa får
därmed fyra gånger så stor möjlighet att investera i ägarkapital i nya företag. Modellens
förebild finns i USA och kallas Small Business Investment Corporations – SBIC
13
24
Remissvar 2008
Yttrande till Utbildningsdepartementet DrU2008/2293/f
Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans SOU 2008:3
Yttrande till Justitiedepartementet och Näringsdepartementet
Om förslag till översättningar och fördelning av avgifter med anledning av ett
eventuellt Gemenskapspatent – JU2008/358/L3
Sveriges uppfinnare lämnar synpunkter på Lissabonstrategin
- Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning 2008-2010
14
25
Lokala Uppfinnarföreningar 2008
AFI, ABB Free Innovators Västerås
Aktiva Innovatörer c/o BRG Göteborg
Blekinge Uppfinnareverkstad Svängsta
Bohus-Dals Uppfinnarförening Heureka Uddevalla
Dala Bergslags Uppfinnare Ludvika
Finnvedens Uppfinnarförening Kulltorp
Göteborgs Uppfinnareförening GUF Göteborg
Idé Forum, Luleå Uppfinnareförening Luleå
Idé-Akuten i Boden/Harads Harads
Idé-Forum Skellefteå Skellefteå
Idéforum Ångermanland Örnsköldsvik
Idérika kvinnor i Norrbotten Luleå
Jämtlands Uppfinnarakademi Innovation Z Östersund
Kalmarbygdens Idé & Uppfinnarförening KIUF Kalmar
Karlsborgs Uppfinnarföreningen Mölltorp
Kreativt & Tekniskt Forum Blekinge Karlshamn
Kvinnliga Innovatörer i Uppsala län Knivsta
Landskrona Innovations- och UtvecklingsForum Asmundstorp
LIST, Lokala Innovationer Skapar Tillväxt Bollnäs
Malmö Uppfinnarförening Lund
Mitt-Idé Uppfinnarförening i Ånge Ånge
Oppinova Innovatörs- och Uppfinnareförening Flen
STIK Stockholms Innovatörskrets Stockholm
SUF Halland Varberg
SUF Helsingborg Höganäs
SUF Umeå Umeå
SUF - Örebrogruppen Örebro
Sundsvall-Timrå Uppfinnare o Innovationsförening (STUIF) Timrå
Täby-Danderyd Uppfinnarförening (TDU) Täby
Uppfinnare och Innovatörer i Alfred Nobels Karlskoga Karlskoga
Uppsala Idé & Uppfinnarförening Uppsala
Västra Värmlands Uppfinnarförening VVU Arvika
Ängelholm-Båstad Idé- & Uppfinnarförening Ängelholm
15
26
16
VINNARE AV 2008 ÅRS
SKAPASTIPENDIUM
400 000 KRONOR
PETRA WADSTRÖM
PROJEKT: SOLVATTEN
---------------
50 000 KRONOR
AASE BODIN, HENRIK BÄCKDAHL, PAUL GAUTENHOLM, LENA
GUSTAFSSON, BO RISBERG
PROJEKT: DRESSERADE BAKTERIER
----------------
50 000 KRONOR
MATHIAS KARLSSON
PROJEKT: MIKROVOLYMBASERAD SYREBRISTDETEKTION
------------------
ÅRETS KVINNLIGA UPPFINNARE
EWA STACKELBERG OCH NADJA EKMAN
PROJEK:T PICTOGLAS
27
Exportrådet, insänt den 23 september 2009
Exportrådet tog för en tid sedan emot en inbjudan att bidra med hur vi bidragit till genomförandet av
rubricerade handlingsprogram. Vi lämnar härmed, huvudsakligen genom referenser till vår gängse
rapportering till staten (UD), några upplysningar som kan användas som inspel till
uppföljningsrapporten.
Staten, genom Utrikesdepartementet, och näringslivet, genom Sveriges Allmänna
Utrikeshandelsförening, driver sedan 1972 Exportrådet som nationellt serviceorgan för
exportfrämjande. Verksamheten bedrivs utomlands vid drygt 60 egna kontor i över 50 länder och i
Sverige vid huvudkontoret i Stockholm, liksom genom regionala exportrådgivare för samtliga län. Ett
nära samarbete sker med svenska utlandsmyndigheter på kommersiellt intressanta marknader.
Exportrådet skall göra det enklare för svenska företag att växa internationellt. Exportrådets
verksamhetsstrategi är att kunna tillhandahålla:
Information och upplysning om förutsättningarna för internationella affärer för
att stimulera och inspirera nya/fler företag
Kapacitet och metoder för systematisk marknadsanalys ställd mot svensk
resurs-/kompetensbas och svenska företags komparativa fördelar
Tjänster särskilt riktade till småföretag
Vår förmåga att ge svenska företag den service de efterfrågar bygger på att vi kan erbjuda:
Närhet, kompetensutveckling och inspiration till företagen hemma
Hållbar närvaro, marknadskunnande och kontaktnät i utlandet
Analytisk kompetens och professionell, handfast vägledning för internationell
affärsutveckling i hela kedjan från första steget ut till konkret affär
De aktiviteter vi genomför med finansiering, helt eller delvis, från statens uppdrag till Exportrådet är
centrala element i vårt samlade erbjudande till företagen, i synnerhet till de mindre som har ringa eller
ingen exportvana. Vid sidan av tjänster som helt eller delvis finansierats inom ramen för statens
uppdrag, erbjuder Exportrådet företagen marknadsprissatt, företagsanpassad och konkret rådgivning
till stöd för företagens internationella affärsutveckling.
Mot den bakgrunden är Exportrådets verksamhet, typiskt sett, ägnad att bidra till svenska företags
framgångar på utlandsmarknaderna och att därmed kunna ge sina bidrag till de exportinkomster som
skapar sysselsättning och välstånd i Sverige.
Mer detaljerad information om verksamheten återfinns i bifogade årsrapport för 2008 till staten (UD).
Bästa hälsningar - för Exportrådet
ANDERS WENSTRÖM Vice President
Public Affairs
Exportrådet / Swedish Trade Council
(World Trade Center, Klarabergsviadukten 70)
Tel: +46 8 588 660 00, 588 661 04 (direct)
Fax: +46 8 588 661 90
Mobile: +46 733 476 476
anders.wenstrom@swedishtrade.se
www.swedishtrade.se
28
2008
Redovisning av statens
uppdrag till Exportrådet
29
30
Innehållsförteckning
Överblick och sammanfattning
1 Inledning …………………………………………………………………………………….……………… 10
Exportutvecklingen – förutsättningar, trender och strategi …………………………………. 10
Mål och resultat – en översikt ………………………………………………………………………. 18
2 Grundläggande exportservice ………………………………………….………………………………. 22
Förfrågningar, information och analys………………………………………..…………………… 22
Allmänt Sverigefrämjande …………………………………………………..………………………. 24
Personlig rådgivning till företag ……………………………………………………………………. 25
Samverkan med övriga handels- och investeringsfrämjande aktörer ………………..……. 26
3 Kompetensutveckling för företag ………………………………………..……………………………. 34
Grundläggande rådgivning i Sverige till småföretag/regional exportrådgivning m.m. 34
Utlandsbilden i Sverige ………………………………………………………………………………. 37
Seminarier och avgiftsbelagda webbtjänster……………………………….……………………. 38
4 Riktade insatser för internationellt affärsfrämjande ………………………………………………. 39
Riktade främjandeinsatser på utlandsmarknader ………….…………………………………… 39
Affärschans; strategisk marknadsanalys…………………………….……………………………. 40
Internationell marknadsföring av branscher …………..………………………………………… 41
Övriga branschaktiviteter ……………………………………………………………………………. 47
Internationellt upphandlade/finansierade affärer ……………………..………………………. 48
5 Företagsspecifik affärsutveckling …………………………………………………….………………. 53
6 Marknadskommunikation ………………………………………………………………………………. 54
7 Övrig verksamhet …………………………………………………………………………………………. 56
8 Personal …………………………………………………………………………………………….………. 59
9 Ekonomi; fördelning/allokering av medel ……………………..……………………………………. 61
Bilagor
1 Organisationsöversikt
2 Aktuella särskilda regerings- eller departementsuppdrag
3 Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
4 Disposition av det statliga årsuppdraget 2008
1
31
2 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
32
Överblick och sammanfattning
Fundamenta
Svenska staten, genom Utrikesdepartementet, och näringslivet, genom Sveriges Allmänna
Utrikeshandelsförening, driver sedan 1972 Sveriges exportråd (Exportrådet) som nationellt
serviceorgan för exportfrämjande. Exportrådets verksamhet regleras av ett avtal mellan
svenska staten och Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening samt av särskilda stadgar.
Verksamheten bedrivs utomlands vid drygt 60 egna kontor i över 50 länder och i Sverige
vid huvudkontoret i Stockholm, liksom genom regionala exportrådgivare för samtliga län.
Ett nära samarbete sker med svenska utlandsmyndigheter på kommersiellt intressanta
marknader. Exportrådets utlandsorganisation har under 2008 utökats med närvaro på
ytterligare en handfull marknader. Några andra etableringar har konsoliderats under året
genom att handelskontor inrättats. De flesta nya kontor är små och agerar i nära samspel
med ett närbeläget, större Exportrådskontor med subregionalt ansvar. En aktuell
organisationsöversikt finns i bilaga 1.
Exportrådet arbetar i samverkan med handels- och investeringsfrämjande aktörer med
skilda men sammanhängande uppdrag, främst:
- Aktörerna inom Nämnden för Sverige-främjande i Utlandet (NSU):
UD/utrikesförvaltningen, Invest in Sweden Agency, Svenska Institutet,
VisitSweden AB)
- Exportfinansierande aktörer (Exportkreditnämnden, AB Svensk Exportkredit,
Swedfund International AB)
- Handelspolitiska/-tekniska partners (i första hand Kommerskollegium och
Tullverket)
- Näringslivsutvecklande aktörer (Almi Företagspartner AB, NUTEK, Vinnova m.fl.)
- Handelskamrar och andra sammanslutningar av företag.
Export- och valutautveckling
De svenska företagens internationalisering har oavbrutet ökat under de senaste decennierna.
Den svenska exporten av varor och tjänster motsvarar idag 52 procent av BNP. Sveriges
beroende av en stark utrikeshandel understryks därmed alltmer.
År 2008 blev ett år av recession för världsekonomin. Svensk export inledde året starkt, men
svängde brant ned under andra halvåret, en konsekvens av den snabbt försämrade
internationella konjunkturen. För fjärde kvartalet 2008 minskade varuexporten med 7
procent i värde från motsvarande period föregående år, det svagaste utfallet sedan 1975.
Eftersom priserna i svenska kronor höjdes mot slutet av året lär volymfallet ha varit ännu
större.
Sett över hela 2008 ökade varuexporten dock med 5 procent i värde. Exporten av tjänster
växer mest - den stod 2007 för 14 procentenheter medan varuexporten stod för 38
procentenheter av BNP.
Utvecklingen på valutamarknaderna har varit dramatisk under 2008. De stora svängningar
som skett kommer att få konsekvenser för internationell handel och för svensk export.
3
33
Svenska exportföretag som har en betydande del av sina kostnader i Sverige och en
välfungerande försäljning internationellt kan se fram emot ökade vinster i kronor och får
därmed ökade möjligheter att ta marknadsandelar, även om detta alltid är svårt i en vikande
marknad.
Sverige har betydande överskott i bytesbalansen och det är troligt att kronan stärks igen när
väl den internationella ekonomin och finansmarknaden stabiliseras. Däremot skapar den
svaga kronan ett hinder för svenska företag som vill bygga upp en marknadsorganisation
utomlands och inte kan finansiera denna med i motsvarande grad ökande exportintäkter.
Trösklarna blir därmed högre för företag med liten internationaliseringsgrad.
Exportrådets erbjudande till företagen; verksamhetstrender
De aktiviteter vi genomför med finansiering, helt eller delvis, från statens uppdrag till
Exportrådet är centrala element i vårt samlade erbjudande till företagen, i synnerhet till de
mindre som har ringa eller ingen exportvana. Möjligheten att kunna erbjuda helt statligt
finansierade tjänster, samfinansierade aktiviteter och helt företagsspecifika insatser mot
marknadsmässigt arvode – och samspelet mellan dessa insatser - gör vårt erbjudande till
företagen unikt.
Verksamhetsåret 2008 har överlag präglats av en hög aktivitetsnivå. Inledningen på
verksamhetsåret var mestadels trög – till viss del en säsongsmässig företeelse. Men i början
av året lades också stor energi på att förbättra Exportrådets interna processer för
marknadsföring, försäljning och leverans av våra tjänster, liksom på att effektivisera våra
system inom ekonomi- och personalhantering.
Under senare delen av året tvingades utlandskontoren, allmänt sett, lägga ner väsentligt mer
tid för varje uppdrag än tidigare - finanskrisen och den betydande nedgången i
världsekonomin har naturligen fått till följd att företagen/kunderna tvekar inför eller skjuter
på sina utlandssatsningar. En viss avmattning i efterfrågan på Exportrådets tjänster kunde
noteras på ett antal marknader som var/är särskilt starkt påverkade av konjunkturnedgång
och oron på finansmarknaden.
Men även om vi befinner oss i en världsekonomisk uppförsbacke så vittnar orderingången
inför 2009 om att det fortfarande finns betydande outnyttjade affärsmöjligheter för svenska
företag.
Strategi, mål och resultat
Exportrådet skall göra det enklare för svenska företag att växa internationellt. Exportrådets
verksamhetsstrategi är att kunna tillhandahålla:
Information och upplysning om förutsättningarna för internationella
affärer för att stimulera och inspirera nya/fler företag
Kapacitet och metoder för systematisk marknadsanalys ställd mot svensk
resurs-/kompetensbas och svenska företags komparativa fördelar
Tjänster särskilt riktade till småföretag
Vår förmåga att ge svenska företag den service de efterfrågar bygger på att vi kan erbjuda:
Närhet, kompetensutveckling och inspiration till företagen hemma
Hållbar närvaro, marknadskunnande och kontaktnät i utlandet
Analytisk kompetens och professionell, handfast vägledning för
4 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
34
internationell affärsutveckling i hela kedjan från första steget ut till
konkret affär
Exportrådet har under lång tid fått omfattande uppdrag från staten. Att döma av
återkommande markeringar i budgetpropositioner till Riksdagen och på annat sätt drar vi
slutsatsen att vi väl motsvarat uppdragsgivarens förväntningar. Den särskilda översyn av
export- och investeringsfrämjandet som under våren 2007, på Regeringens uppdrag,
genomfördes av oberoende konsulter bekräftar detta. Samma slutsats bör kunna dras av
den genomlysning av verksamheten som under 2008 gjorts av Exportutredningen (SOU
2008:90).
Under 2008 genomförde Exportrådet en ny mätning av kundernas uppfattning om våra
tjänster och det vi levererar. Det samlade NKI-värdet (56) är stabilt högt och innebär i allt
väsentligt att det stora flertalets uppfattning, precis som vid förra mätningen år 2006,
återspeglar olika grader av nöjdhet. NKI-noteringen får anses vara godkänd men vi
fortsätter sträva efter att nå över 60-strecket.
Om man ser närmare på resultatet av mätningen, visar det sig att trenden i stora stycken är
positiv. När det gäller frågor om Exportrådets kompetens kunde vi registrera ett klart bättre
betyg än i 2006 års undersökning. De frågor som var relaterade till specifika tjänster gav
också ett genomgående bättre värde än i 2006 års undersökning. Exportrådet tolkar
resultatet som att trenden är positiv, men att kunderna också ställer allt högre krav på oss.
Bland de enskildheter för vilka kunderna markerat lägre betyg än genomsnittet finns –
liksom vid förra mätningen - att vi kan bli bättre på att följa upp våra insatser.
Vi fortsätter ambitionen att systematiskt följa upp våra insatser för att få företagens
uppfattning om värdet av vårt bidrag till deras affärsutveckling. Det arbete som inleddes
under 2007 har fortsatt under 2008 med syfte att väsentligt bättre än hittills systematisera
effekt- och nöjdhetsmätningar över hela linjen.
Det fulla genomförande av ett sådant system har blivit något fördröjt p.g.a. att processen
med specifikation och upphandling av nödvändiga IT-verktyg (kundregister, s.k. CRMsystem
för att hantera kundrelationer etc.) blivit mer komplex och utdragen än väntat. Vi
räknar med att det system vi sålunda utformat kommer i full tillämpning under våren 2009.
När detta är sagt, måste noteras att det finns naturliga och ofrånkomliga begränsningar i
hur exakt man kan mäta effekter och resultat av våra insatser på företagens utveckling. Det
ligger ett klassiskt dilemma i svårigheten att otvetydigt verifiera vilken marginalnytta just vår
input haft för kundföretagens affärsresultat.
Redogörelsens uppläggning
Mot bakgrund av Regeringens riktlinjer till Exportrådet för verksamheten under 2008
(regeringsbeslut 2007-12-19) har årsuppdraget, omfattande 193,0 milj. kr., primärt fördelats
på de verksamheter som angetts som särskilt prioriterade:
- Grundläggande exportservice (exportinformation, svar på förfrågningar, medverkan
i planering och genomförande av statsbesök och andra exportrelaterade evenemang
m.m.)
- Regional exportrådgivning för små företag
- Riktade insatser för internationell affärsutveckling (primärt s.k. AffärsChans-projekt)
- Internationellt upphandlade/finansierade affärer.
5
35
Under 2008 har Exportrådet därutöver genomfört ett antal tilläggsuppdrag avseende
särskilda insatser inom strategiskt intressanta marknader och branscher. En
sammanställning av sådana uppdrag finns i bilaga 2. Dessa uppdrag avrapporteras antingen
i denna redogörelse eller i särskild dokumentation.
I denna verksamhetsberättelse redovisas Exportrådets aktiviteter enligt den sedvanliga
indelningen i fyra verksamhetsområden:
Grundläggande exportservice
Kompetensutveckling för företag
Riktade satsningar för internationellt affärsfrämjande
Företagsspecifik affärsutveckling (helt översiktligt)
Redogörelsen bygger på ett mycket omfattande material från såväl utlandsorganisationen
som enheter i Sverige, ett material som överlag redovisar våra aktiviteter i stor detalj. En
sammansmältning av detta material har varit nödvändig för att göra rapporten tillgänglig
och överblickbar. I bilaga 3 redovisas större främjandeaktiviteter som Exportrådet
genomfört eller medverkat i, med finansiering - helt eller delvis - ur antingen årsuppdraget
eller särskilda uppdrag. Om så skulle önskas, kan vi lämna ytterligare information om
enskilda aktiviteter.
Grundläggande exportservice
Inom verksamhetsområdet Grundläggande exportservice utför Exportrådet ett antal tjänster
som tack vare finansiering från statens årsuppdrag kan erbjudas avgiftsfritt för företag och
andra intressenter. Verksamheten, som också omfattar central insamling/förmedling av
information och analys, bedrivs både vid Exportrådets utlandskontor och centralt i Sverige
inom avdelningen Business Analysis & Information med underliggande enheter Market
Information och Trade Facilitation. Genom denna verksamhet kan vi ge kunderna
grundläggande marknadsinformation och exportteknisk rådgivning genom att svara på
inkommande frågor, identifiera affärsmöjligheter och producera s.k. fact packs och andra
webb-baserade tjänster. Frågorna besvaras i någon form inom 48 timmar.
Den process för exportservicen som vi tillämpat under senare år innebär att kunderna
dirigeras att först söka i den s.k. FAQ-databasen (Frequently Asked Questions) på Exportrådets
hemsida. Finner de inget svar där, fyller de i sin fråga och kontaktuppgifter i ett
webbformulär. Om frågan avser förhållanden på en specifik marknad skickas den vidare för
handläggning till berört utlandskontor. Denna arbetsprocess har medfört en minskning av
antalet inkommande direkta förfrågningar - allt enligt vår målsättning att kunna ägna mer
tid åt särskilt affärsmässigt intressanta frågor. Antalet förfrågningar uppgick under 2008 till
ca 27 000. Till det ska läggas ca 900 sökningar per månad i FAQ-databasen. Parallellt med
att detta nya arbetssätt introducerats fortsätter utnyttjandet av Exportrådets webb-tjänster
att öka.
Inom verksamhetsområdet deltog - i väsentligt högre grad än tidigare år - utlandskontoren i
att ta emot besök från Sverige, i lokalt samarbete med ambassad/konsulat och andra
Sverigefrämjande aktörer.
Kontoren har också haft omfattande kontakter med företag,
främst små och medelstora, i samband med ett stort antal besöksresor till Sverige. Vår
personal fick därmed tillfällen till personlig rådgivning och inspiration med utgångspunkt
från deras kännedom om förhållanden, förutsättningar och möjligheter på de marknader
där de är verksamma.
6 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
36
Kompetensutveckling för företag
Exportrådet har under 2008 fortsatt att utveckla sin regionalt förankrade service till små
företag med grundläggande avgiftsfri rådgivning och exportförberedelser på hemmaplan.
Exportrådets regionala exportrådgivare (RER) täcker alla län/regioner i Sverige, samverkar
nära med övriga berörda aktörer, främst Almi Företagspartner AB och regionala
handelskamrar, och utgör samtidigt en fokalpunkt i sina regioner för Exportrådets
utlandsorganisation.
Under verksamhetsåret 2008 har Exportrådets rådgivare haft personlig kontakt med ca 1
800 små företag. Av dessa företagskontakter har knappt 1 000 lett till konkret rådgivning
kring internationalisering. De regionala exportrådgivarna har vidare genomfört eller
medverkat i ett hundratal inspirationsseminarier kring internationell affärsutveckling, ofta i
samverkan med ovan nämnda regionala aktörer och våra utlandskontor.
Under året har Exportrådet byggt vidare på det under 2007 etablerade nätverket av s.k.
exportmentorer, bestående av framgångsrika exportörer i småföretag som kan fungera som
inspiratörer för andra företag och som idégivare till Exportrådet. Med utgångspunkt från
ett särskilt regeringsuppdrag har Exportrådet under 2008 genomfört särskilda insatser för
nätverksbildning med företagare med utländsk bakgrund (en särskild rapport har lämnats i
december 2008). Syftet har varit att:
- ta vara på den kompetens och kunskap om marknader och behov som företagare med
utländsk bakgrund besitter;
- skapa bättre förutsättningar för dessa företags utveckling på hemmamarknaden;
- åstadkomma ett bättre samarbete mellan näringslivsfrämjande organisationer.
Många fler svenska företag har potential att växa internationellt. Exportrådet har även
under 2008 i olika former arbetat för att vidarebefordra kunskap och insikt om
internationella marknader och deras möjligheter, som bidrar till att fler företag tar steget ut i
världen – en korrekt och inspirerande utlandsbild i Sverige. Detta har skett i samband med
den årliga Stora Exportdagen, återkommande regionala exportdagar ute i landet och på
annat sätt.
Riktade satsningar för internationellt affärsfrämjande
På samma sätt som under de senaste åren har utrymmet för riktade satsningar på
intressanta eller snabbväxande marknader varit begränsat under 2008. En medveten
allokering till aktiviteter där medverkande företag kunnat bidra finansiellt för att skapa en
hävstångseffekt – och ett antal marknadsspecifika tilläggsuppdrag från staten - har dock
gjort att aktivitetsnivån ändå kunnat hållas på en acceptabel nivå (jfr översikt i bilaga 3).
Antalet näringslivsdelegationer på hög nivå, såväl utgående som inkommande, ökade starkt
under 2008. Några särskilt markerade aktiviteter under 2008 var följande:
- Särskilda insatser via utlandskontoren i samband med de utgående statsbesöken till
Portugal och Ukraina, och inkommande statsbesök från Grekland, Luxemburg och
Rumänien, liksom i samband med statsministerns (m.fl.) besök i Kina och Japan.
- Särskilda satsningar i USA inom spjutspetsbranscher, i betydande grad med
anknytning till främjandeverksamhet i House of Sweden, Sveriges ambassadbyggnad i
Washington DC.
7
37
Exportrådet har under 2008 fortsatt bedriva branschinriktad marknadsföring och
affärsutveckling, huvudsakligen inom ramen för särskilda regeringsuppdrag inom miljöteknik
(Näringsdepartementet) och livsmedel (Jordbruksdepartementet).
I anslutning till det förstnämnda uppdraget har Exportrådet projektlett arbetet med att ta
fram en ny kommunikationsplattform för internationell marknadsföring av svensk
miljöteknik. Plattformen lanserades under våren 2008 under varumärket SymbioCity –
Sustainability by Sweden.
Verksamheten med AffärsChans-projekt drevs under 2008 vidare i något större omfattning
än under året före. Under 2008 genomfördes sammanlagt 478 projekt - det högsta antalet
något år hittills (motsvarande under 2007 var 440). Närmare 2 700 projekt har genomförts
sedan starten för tio år sedan.
Exportrådet utvärderar löpande effekterna av AffärsChans i termer av affärsvolym och
vilken nytta de deltagande företagen upplever av sitt deltagande. Den senaste
effektmätningen 2007 bekräftade att tjänsten motsvarar förväntningarna på att öppna
dörrar och skapa affärer för små företag på nya marknader. Vi har ambitionen att utföra
ytterligare en sådan utvärdering under våren 2009. Från den genomförda NKIundersökningen
kan noteras att de företag som deltagit i AffärsChans-projekt genomgående
är bland Exportrådets mest nöjda kunder.
Under 2008 har Exportrådet utvecklat och lanserat en ny tjänst - Market Selection
Analysis/Strategisk Marknadsanalys (MSA) – som kompletterar den rådgivning som RERorganisationen
erbjuder, och Affärschans. Genom MSA får företagen vägledning i fråga om
marknadsval, för att lägga en mer stabil grund för fortsatt internationell affärsutveckling än
som nu kan ske inom den regionala exportrådgivningen.
Inom verksamhetsområdet har vi fortsatt satsningen på att främja svenskt deltagande i
projekt och upphandlingar finansierade av internationella institutioner som EU, FN,
Världsbanken, regionala utvecklingsbanker etc. Svenska företag har här fortfarande en låg
andel i förhållande till jämförbara länder, med tanke på Sveriges relativt stora ägar- och
budgetandelar i de internationella finansieringsinstitutionerna. Nätverket för företag som
har särskilt intresse för samverkan med upphandlande FN-organ (SWEUNB) har
konsoliderat sin verksamhet, med projektledning från Exportrådets sida.
Vi har under 2008 också arbetat med att vidareutveckla vår webb-baserade
finansieringsguide, för att i denna även inkludera de internationella institutionerna och
regionala utvecklingsbankerna som finansieringsalternativ för svenska företags
internationalisering.
Inom området har Exportrådet också verkat för att tillvarata exportmöjligheter inom det
svenska utvecklingssamarbetet och medverka i Regeringens och Sidas arbete med att
förverkliga handlingsplanen för hur svenskt utvecklingssamarbete och svenskt näringsliv
ömsesidigt kan stödja varandra.
Företagsspecifik affärsutveckling
Vid sidan av tjänster som helt eller delvis finansierats inom ramen för statens uppdrag, har
Exportrådet erbjudit företagen marknadsprissatt, företagsanpassad och konkret rådgivning
till stöd för företagens internationella affärsutveckling. Verksamheten har under 2008 ökat
8 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
38
med drygt 13 procent jämfört med 2007. Närmare uppgifter om verksamhetens omfattning
återfinns i Exportrådets årsredovisning för räkenskapsåret 2007.
9
39
1 Inledning
1.1 EXPORTUTVECKLINGEN – FÖRUTSÄTTNINGAR,
TRENDER OCH STRATEGI
Global exposé
År 2008 blev ett recessionsår för världsekonomin. Svensk export inledde
året starkt, men svängde brant ned under andra halvåret. För de viktigare
marknaderna för svensk export kan följande utveckling och trender
noteras.
USA. National Bureau of Economic Research har officiellt fastställt att
den amerikanska ekonomin gick in i en recession i december 2007. En
bra amerikansk exportutveckling höll ändå uppe aktiviteten under första
halvåret, men de höga oljepriserna under sommaren och finanskrisen
under hösten knäckte efterfrågan rejält under andra halvåret. Nedgången
blev mycket brant. Värst har situationen varit på bostadsmarknaden men
nedgången är bredbaserad. Oron i världen fick samtidigt dollarn att
återhämta sig. Myndigheternas reaktion har också varit kraftfull. Federal
Reserve har aggressivt sänkt räntan och Regeringen lade under hösten
fram ett omfattande paket för att komma till rätta med finanskrisen.
Under våren kommer den nya administrationen att lägga fram ett
omfattande stimulanspaket. Amerikanska recessioner brukar inte vara
långvariga. Den pågående kommer under alla omständigheter att höra till
de mer utdragna, men det är ändå troligt att ekonomin bottnar under
loppet av 2009. Det är dock inte säkert att återhämtningen blir så
kraftfull som amerikanska återhämtningar historiskt varit.
Canada och Mexico. De två andra NAFTA-medlemmarnas ekonomier är
starkt kopplade till USA och kommer knappast att inleda en
återhämtning innan en vändning sker i USA.
Västeuropa. De flesta västeuropeiska ekonomier uppvisade negativa
tillväxttal för andra och tredje kvartalet 2008, antingen var för sig eller
summerat. Västeuropa gick alltså in i en recession ett kvartal senare än
USA. Tyskland, vars exportindustri de senaste åren avsevärt stärkt sin
konkurrenskraft, har snabbt drabbats av en vikande internationell
efterfrågan. Storbritannien har drabbats av effekterna av en punkterad
husprisbubbla och är mer indraget i den finansiella krisen än andra
länder i Västeuropa. Pundet har fallit betydligt vilket innebär en lättnad
för brittisk exportindustri. Det öppnar för möjligheter för svenska
företag som exporterar kapitalutrustning. För Frankrike och Italien som
en tid haft en knackig exportutveckling har avmattningen blivit särskilt
kännbar. Spanien har under många år haft ett våldsamt uppdrivet
byggande och omslaget kommer nu att bli kännbart. Kombinationen av
egna utvecklade strukturproblem och vikande internationell efterfrågan
blir därmed kännbar för flera länder. Länder i Västeuropa som undgått
en recession så här långt är Belgien, Nederländerna, Schweiz och Finland.
10 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
40
Västeuropas starka exportberoende gör att vi tror att återhämtningen
kommer att starta på andra marknader.
Centraleuropa. Regionen klarade den förra konjunktursvackan (2001-02)
väl, men är mer sårbar den här gången. Flera länder har stora underskott
i bytesbalanserna kombinerat med snabbt ökande kostnadslägen (Estland,
Lettland, Litauen, Rumänien). Polen, Tjeckien och Slovakien har relativt bra
makroekonomiska fundamenta men påverkas av den vikande
exportefterfrågan.
Ryssland. Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för den ryska
ekonomin som haft en mycket snabb expansionstakt de senaste åren.
Ekonomin har påverkats negativt av finanskrisen och valutan har
försvagats. Tillväxten väntas dämpas betydligt under 2009.
Japan. Ekonomin befinner sig i recession klämd av vikande export och
försiktig konsumtion. Den japanska yenen har stärkts betydligt vilket
skapar möjligheter för svenska företag. Förmodligen kommer vi att få se
en återhämtning tidigare i Japan än i Västeuropa.
Kina. Även om tillväxten har bromsat in kan man räkna med att den
kommer att ligga betydligt högre än i de flesta andra länder. Exporten är
en viktig motor och den utvecklas sedan hösten 2008 svagt. Kina har
vidtagit omfattande stimulanspaket med satsningar på infrastruktur,
miljöteknik och energibesparing. Det skapar möjligheter för svenska
företag.
Indien. Ekonomin har fortsatt att utvecklas väl, även om aktiviteten
dämpades mot slutet av 2008. Utrikessektorn är liten, men landet
kommer inte förbli opåverkat av den internationella lågkonjunkturen.
Redan har konsumtionen dämpats och bankutlåningen blivit mer
försiktig. Tillväxten bör ändå ligga långt över genomsnittet i världen
under det närmaste året.
Sydkorea. Tillväxten har mattats av, men exporten gynnas av att wonen
försvagats. Man har lanserat ett omfattande stimulanspaket omfattande
infrastrukturinvesteringar, byggande och skattesänkningar.
Taiwan. Landet har drabbats av vikande elektronikefterfrågan och BNPtillväxten
blev tredje kvartalet negativ. Stora finanspolitiska stimulanser
bör hejda tillbakagången under loppet av 2009.
ASEAN. Med reservation för att länderna i regionen skiljer sig åt en hel
del kan man ändå konstatera att påverkan från finanskrisen varit relativt
liten. Tillväxten har dämpats något och exporten visar en vikande
tendens. Den ekonomiska politiken har blivit mer expansiv.
Australien. Aktiviteten har snabbt dämpats. Ekonomiska fundamenta är
bra men vikande priser på Australiens exportprodukter och ekonomiskt
ansträngda hushåll sedan den tidigare bostadsbubblan spruckit kommer
att leda till att det blir en svacka i tillväxten.
11
41
Sydamerika. Aktiviteten var fortfarande stark under tredje kvartalet, men
omsvängningen i råvarupriserna och den vikande internationella
konjunkturen kommer att få negativa effekter för regionen. För Brasilien
innebär den snabba vändningen ned för realens kurs mot dollarn en
lättnad för exportindustrin.
Mellanöstern och Nordafrika. Omsvängningen för oljemarknaden innebär
att de oljeproducerande länderna i regionen får betydligt mindre
exportintäkter. Saudiarabien drabbas i mindre utsträckning eftersom man
ändå inte klarar av att använda oljeinkomsterna i sitt eget land, men för
en del andra länder kan det innebära påfrestningar. Nordafrika är mindre
oljeberoende och har haft en stark expansion de senaste åren.
Bankväsendet är inte särskilt integrerat med den internationella
finansmarknaden. Däremot kan man drabbas av att det blir svårare att
finansiera investeringar med internationellt kapital.
Afrika söder om Sahara. Regionen drabbades inte av den första vågen av
vikande efterfrågan i finanskrisens spår. Tillväxten som varit hög de
senaste åren, bör ändå mattas av, när effekterna av vikande råvarupriser,
minskade utländska investeringar och sämre lånemöjligheter slår igenom.
Man har också begränsade möjligheter att bedriva en expansiv
finanspolitik.
Trender för svensk export och internationalisering;
valutautvecklingen
De svenska företagens internationalisering har oavbrutet ökat. Den
svenska exporten av varor och tjänster motsvarar idag 52 procent av
BNP. Snabbast har tjänsteexporten vuxit och denna stod 2007 för 14
procentenheter medan varuexporten stod för 38 procentenheter av BNP.
I och med att många företag förlagt produktion utomlands ökar
exporten av tjänster på bekostnad av varor. Företagen gör nämligen i
ökad utsträckning tjänsteinkomster på aktiviteter som sker i andra länder.
Det är den delen av tjänsteexporten som växer snabbast. Av direkta
tjänster är turismen och transportnäringen de viktigaste och även dessa
har ökat.
För hela 2008 ökade varuexporten med 5 procent i värde. Siffror för
tjänsteexporten har ännu inte publicerats. Vi kan konstatera att efter ett
relativt starkt första halvår så dalade exporten betänkligt, en konsekvens
av den snabbt försämrade internationella konjunkturen. För fjärde
kvartalet 2008 minskade varuexporten med 7 procent i värde från
motsvarande period föregående år, det svagaste utfallet sedan 1975.
Omsvängningen var alltså mycket dramatisk. Eftersom priserna i
svenska kronor höjdes mot slutet av året lär volymfallet ha varit ännu
större. I skrivande stund finns siffror för exporten per land t.o.m.
november. Siffrorna för tremånadersperioden september-november
visar att exporten föll tillbaka till Västeuropa, Central- och Östeuropa
och Nordamerika. Till Asien stagnerade exporten jämfört med
föregående år medan ökningarna fortfarande var mycket starka till
12 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
42
Sydamerika, Afrika och Mellanöstern. Inom Asien utvecklades exporten
fortfarande starkt till Indien.
Utvecklingen på valutamarknaderna har varit dramatisk under 2008. USdollarn
som försvagats under flera år, toppade under våren vid en
eurokurs på nära 1,60 USD. När det var uppenbart att Västeuropa följt
USA in i en recession försvagades euron markant mot dollarn. I
november hade dollarn stärkts till 1,25 USD/euro. Därefter har en viss
rekyl infunnit sig. Finanskrisen ledde samtidigt under hösten 2008 till
dramatiska förändringar i en mängd andra valutor. Mindre valutor
handlades i många fall ned. Det gäller även kronan som under många år
uppvisat relativt stor stabilitet mot euron men som under hösten
försvagats kraftigt mot euron. Valutor som har stärkts har varit yen och
schweizerfranc. Krisen i Storbritannien ledde till ett stort fall för pundet,
som till och med försvagats mot kronan. En rad andra valutor i
tillväxtländerna har försvagats.
De stora förändringarna på valutamarknaden kommer att få
konsekvenser för internationell handel liksom för svensk export.
Svenska exportföretag som har en betydande del av sina kostnader i
Sverige och en välfungerande försäljning internationellt kan se fram
emot ökade vinster i kronor och får därmed ökade möjligheter att ta
marknadsandelar, även om detta alltid är svårt i en vikande marknad.
Sverige har betydande överskott i bytesbalansen och det är troligt att
kronan stärks igen när väl den internationella ekonomin och
finansmarknaden stabiliseras. Däremot skapar den svaga kronan ett
hinder för svenska företag som vill bygga upp en marknadsorganisation
utomlands och inte kan finansiera denna med i motsvarande grad
ökande exportintäkter. Trösklarna blir därmed högre för företag med
liten internationaliseringsgrad. Svenska företag med intressant ny
teknologi kan därmed drabbas dubbelt. Man drabbas av dels en vikande
efterfrågan på grund av lågkonjunkturen, dels ökade kostnader för att nå
nya kunder. För många av dessa företag har också lånemöjligheterna
försämrats. I tidigare lågkonjunkturer har ofta många mindre svenska
exportföretag med intressanta produkter gått i konkurs när
finansieringsmöjligheterna försämrats.
Observationer från fältet
Några generella iakttagelser. Verksamhetsåret 2008 har överlag präglats av
en hög aktivitetsnivå. Det gäller såväl aktiviteter med offentlig
finansiering som den rena affärsverksamheten. Inledningen på
verksamhetsåret var mestadels trög – till viss del en
säsongsmässig/återkommande företeelse. Men i början av året lades
också stor energi på att förbättra Exportrådets interna processer för
marknadsföring, försäljning och leverans av våra tjänster, liksom på att
effektivisera våra system inom ekonomi/finans och personal/human
resources.
13
43
Under senare delen av året tvingades utlandskontoren, allmänt sett, lägga
ner väsentligt mer tid för varje uppdrag än tidigare - finanskrisen och
den betydande nedgången i världsekonomin har naturligen fått till följd
att företagen/kunderna tvekar inför eller skjuter på sina
utlandssatsningar. En viss avmattning i efterfrågan på Exportrådets
tjänster kunde noteras på ett antal marknader som var/är särskilt starkt
påverkade av konjunkturnedgång och oron på finansmarknaden. Men
även om vi befinner oss i en världsekonomisk uppförsbacke så vittnar
orderingången inför 2009 om att det fortfarande finns betydande
outnyttjade affärsmöjligheter för svenska företag.
Trenden från året före att inkommande direkta förfrågningar via epost/telefon
successivt minskar i omfattning stod sig under 2008 - en
effekt av att vi effektiviserat arbetet med exportinformation genom
vidareutveckling av webb-baserade tjänster och proaktiv, färdigförpackad
information (s.k. fact packs).
Nedan följer, per region/subregion, några kortfattade och delvis
rapsodiska iakttagelser från Exportrådets utlandsverksamhet.
Americas. Den ekonomiska utvecklingen i USA står av naturliga skäl i
fokus för världens intresse. I praktiken har USA varit i ett tillstånd av
recession under i princip hela 2008, vilket självklart påverkat svenska
företags export och affärer mot den amerikanska marknaden. Kronans
starka nedgång i förhållande till dollarn har dock kortsiktigt verkat till
exportföretagens förmån.
Regionen har kunnat notera en generellt ökad aktivitetsnivå under 2008.
USA fortsätter att vara en av de viktigaste marknaderna för svenska
exportföretag. Under året fortsatte Exportrådet att tillsammans med
Sveriges ambassad utnyttja vår ambassadbyggnad House of Sweden i
Washington DC som en plattform för att visa upp Sverige och vad
svenskt näringsliv har att erbjuda.
Arbetet med att öka intresset och ta tillvara affärsmöjligheter i
Sydamerika har fortsatt under 2008. Ekonomierna i flera länder har
stärkts under en rad år, men den kraftiga prissänkningen på
råvarupriserna som skett kommer sannolikt att negativt påverka
ländernas tillväxt under 2009. Likafullt finns affärsmöjligheter att ta vara
på. Vår närvaro i Sydamerika stärktes under året genom etableringen av
ett nytt kontor i Santiago (Chile). Under 2009 kan vår institutionella
närvaro i regionen komma att utvidgas till Colombia, givet att
marknadsförutsättningarna tillåter.
Mer än 850 företagsbesök i Sverige genomfördes under året av regionens
handelssekreterare och deras personal. Antalet riktade insatser för
internationellt affärsfrämjande har ökat i regionen som helhet. Flera
satsningar inom främst life science, medicinteknik och miljöteknik har
genomförts i nära samarbete med Sveriges ambassader i regionen, delvis
som led i arbetet med att profilera Sverige som nation.
14 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
44
Asien. Intresset för Asien som tillväxtmarknad är fortsatt högt, även om
aktivitetsnivån sjönk under hösten som följd av oron på
finansmarknaderna och den ökande lågkonjunkturen. I takt med att
andra marknader viker så växer de asiatiska marknaderna i både absoluta
tal och relativ betydelse. Vi ser en fortsatt hög etableringstakt för
svenska företag i regionen. Kina toppar med två nya svenska företag
varje vecka.
En tydlig trend är att svenska företag väljer att göra en egen etablering
istället för att verka via agenter och distributörer. Det finns nu runt 1
500 svenska bolag etablerade med egen närvaro i Asien. Strävan är att
komma närmare sina kunder för att möta deras ökade krav, men
utvecklingen drivs också av att konkurrensen ökar. Då svenska företag
kontinuerligt måste se över sina kostnader ser vi ett fortsatt intresse för
Kina och andra "låglöneländer" för inköp eller lokal tillverkning. Fler
länder i regionen kommer härvidlag upp som intressanta vid sidan av
Kina, främst Vietnam och Indien.
Exportrådet i Asien är nu representerat på 15 platser i regionen. Under
2008 har nya kontor öppnats i Singapore, Mumbai och Bangkok, för att
bättre kunna ta tillvara på affärsmöjligheter som svenska företag har i
regionen. Även i Manila finns, sedan Sveriges ambassad där stängdes
under 2008, en närvaro genom en Exportrådsanställd konsult med
särskilt uppdrag att bevaka affärsmöjligheter inom ramen för
investeringar med finansiering från Asiatiska Utvecklingsbanken.
Mellanöstern/Nordafrika. Verksamheten i regionen fick under 2007 en
närmast flygande start och har fortsatt att växa under 2008. Tillväxten
drevs främst av ett betydande företagsintresse för att anlita Exportrådets
tjänster för internationell affärsutveckling. Rådgivningsverksamheten
ökade starkt under 2008 - med över 65 procent mätt i arvode. Uppdrag
har genomförts i tolv av regionens femton länder. Bland dem kan
särskilt nämnas den första svenska handelsdelegationen till Irak/Bagdad
på över 20 år. Förutsatt att inte finanskrisen och den allmänna
lågkonjunkturen förvärras dramatiskt, är tendensen att antalet uppdrag
för svenska bolag fortsätter att växa även under 2009. Förutsättningarna
är påfallande goda i Saudiarabien, som är Sveriges största exportmarknad i
Mellanöstern, Förenade Arabemiraten och Egypten, kanske också Iran och
Irak beroende på vilken väg den politiska, säkerhetsmässiga och
ekonomiska utvecklingen tar. Ett nytt exportrådskontor öppnades under
året i Kairo.
Under 2008 etablerade Exportrådet också ett kontor i Casablanca
(Marocko), som fungerar som ett nav för vår verksamhet i hela det
fransktalande Afrika.
På samma sätt som för Mellanöstern-marknaderna
gäller att nordafrikanska länder varit relativt förskonade från negativa
effekter av finanskris och vikande världskonjunktur. För nästan alla
länder i subregionen gäller att svensk export är växande, om än från låga
absoluta tal.
15
45
Sydeuropa, Turkiet och Centralasien. Exportutvecklingen under 2008 visavis
Sydeuropa har inte varit entydig. I Spanien har svenska företag haft stor
framgång under ett antal år till följd av den starka byggboom som rått i
landet. Exportrådets verksamhet i landet har vuxit starkt och svenska
affärsmöjligheter finns fortfarande trots en markant nedgång i Spaniens
klassiska sektorer, inte minst turismen. Trots att Italien uppvisar relativt
dystra genomsnittssiffror behåller det dynamiska och företagstäta norra
Italien sin ställning som en av Europas rikaste regioner och en intressant
svensk exportmarknad. De tre senaste åren har varit goda år för svensk
export till Frankrike med en ökning av exporten med inemot 15 procent.
Många bedömare räknar dock med en väsentligt svårare situation för
2009. Likafullt bör det finnas goda möjligheter för svenska företag inom
miljöteknik och hälso- och sjukvård.
Det ekonomiska och politiska klimatet i Turkiet har under de senaste
åren visat en ökad stabilitet, vilket lett till ökat intresse bland svenska
investerare, främst avseende etablering av produktion inom
verkstadsindustri. Trots att den turkiska ekonomin nu växer i en lugnare
takt ser vi att intresset från svenska företag kvarstår, framförallt inom
energi, miljö (avfallshantering och vattenrening). Bland länderna i
Centralasien har särskilt utvecklingen i Kazakstan och Azerbaijan under
2008 attraherat svenska företags intresse inom specifika sektorer som
energi, olja gas, infrastruktur (telekommunikationer, byggande och hälso och
sjukvård). Denna lovande trend bedöms kunna fortsätta in på 2009.
Exportrådets kontor i Almaty (Kazakstan) öppnades under året som ett
nav för vår verksamhet i subregionen.
Västeuropa. Som nämnts ovan, uppvisade de flesta västeuropeiska
ekonomier negativa tillväxttal för andra och tredje kvartalet 2008,
antingen var för sig eller summerat. Västeuropa gick alltså in i en
recession ett kvartal senare än USA.
Några länder i regionen har, som påvisats i det föregående, hittills
undgått recession så långt: Belgien, Nederländerna, Schweiz och Finland.
Västeuropas starka exportberoende gör att återhämtningen ändå måste
förväntas starta på andra marknader.
Efter två år av stark tillväxt var verksamheten under 2008 vid
Exportrådets kontor i regionen av huvudsakligen oförändrad omfattning.
En klar ökning i efterfrågan på AffärsChans-projekt kunde noteras. Under
2008 genomfördes nästan 15 procent fler sådana projekt jämfört med
2007. Vi bedömer att förändringen återspeglar att de minsta företagen
gärna i första hand söker sig till närmarknaderna.
En trend i verksamheten har varit att vi blir anlitade för allt fler
strategiska och komplexa uppdrag, inte sällan av medelstora och/eller
större företag. Utlandskontoren i regionen har under året genomfört ett
stort antal seminarier och medverkat i återkommande företagsdelegationer.
Trots rådande finanskris och lågkonjunktur visar
marknaden ändå fortfarande ett tydligt intresse för Exportrådets tjänster
i regionen.
16 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
46
Öst- och Centraleuropa. Verksamheten vid Exportrådets kontor i Öst- och
Centraleuropa speglar även år 2008 väl den ekonomiska utvecklingen i
regionen, med en ökad efterfrågan på Exportrådets tjänster, generellt
sett över hela året. Inom regionen har variationerna mellan enskilda
länder varit stora. Ryssland och Ukraina har under året rönt starkast och
ökat intresse, bl.a. inom transport, energi, livsmedel, miljöteknik och
telekommunikation. Under året genomfördes ett betydande antal
delegationer till, och seminarier om, Ryssland och Ukraina. Kronan på
verket var statsbesöket till Ukraina (oktober-november), som fick
mycket god respons från företagen trots politisk turbulens och finanskris.
Företagens intresse för Polen, Tjeckien, Slovakien och Rumänien höll i sig
under 2008, även om en viss avmattning mot slutet av året blev
ofrånkomlig. Investeringar via EU:s strukturfonder erbjuder affärsmöjligheter
och ett gryende intresse, men präglas ofta med långa ledtider
och komplexa förutsättningar i övrigt. Det nya EU-landet Bulgarien röner,
liksom Balkan, ökat intresse och under året öppnade Exportrådet ett
kontor i Sofia. Parallellt är intresset hos svenska företag för affärer med
de gamla ”dragloken” i Baltikum och Ungern vikande, rimligen en direkt
följd av den överhettning som ekonomierna här undergått - toppat med
en global finanskris gjorde att efterfrågan dök kraftigt under året i
jämförelse med tidigare år.
Afrika söder om Sahara. I Afrika söder om Sahara har verksamheten vid
Exportrådets kontor fortsatt att öka under 2008. Exportrådet finns nu
representerat i Angola (Luanda), Botswana (Gaborone), Kenya (Nairobi),
Namibia (Windhoek), Nigeria (Lagos), och Sydafrika (Johannesburg). Det
nyöppnade kontoret i Nairobi har under året kunnat notera ett mycket
starkt intresse från svensk industri och verksamheten utvecklades väl
under året. Utgående handelsdelegationer under året samlade
överraskande många företag, med handelsministerns resa till Angola,
Zambia, Botswana och Sydafrika som huvudnummer. Vid sidan av de
fem tidigare prioriterade sektorerna energi, transport, telekommunikation,
säkerhet och gruvindustri, växer nu intresset för svensk
miljöteknik, särskilt uppmärksammat under ett Green Business Seminar i
samband med handelsministerns besök.
Vidare har samarbetet med Sida och utrikesförvaltningen fortsatt att
utvecklas positivt. Sida och Exportrådet har under året vidarefört arbetet
med det strategiska samarbetsprojektet inom s.k. Broad-Based Black
Economic Empowerment i Sydafrika, vars första fas nu är på upploppet.
Projektet har fått mycket stort intresse från svenska företag i Sydafrika
och har resulterat i bland annat en industriskola i Soweto där unga kan
utveckla yrkeskunnande som industrin saknar. Under året bidrog
Exportrådet också på olika sätt till en ny strategi för samarbetet mellan
Sydafrika och Sverige. Vidare har s.k. mötesplatser etablerats inom
ramen för aktörssamverkan i Namibia och Botswana.
För en mer
detaljerad redovisning om samspelet mellan Exportrådet och Sida
hänvisas till avsnitt 2.4.
17
47
Exportrådets verksamhetsstrategi
Mot den bakgrunden har Exportrådet under 2008 – i linje med sitt
uppdrag från staten – fortsatt att lägga stark tonvikt på att skapa
förutsättningar för fler små/mindre företag att utnyttja de
affärsmöjligheter som otvetydigt finns på internationella marknader. Vi
bedömer att samma inriktning bör gälla för 2009.
Vi erbjuder ett paket av tjänster och insatser:
Information och upplysning om internationella
affärsmöjligheter för att stimulera och inspirera nya/fler
företag.
Kapacitet och metoder för systematisk marknadsanalys ställd
mot svensk resurs- och kompetensbas och svenska företags
komparativa fördelar.
Tjänster särskilt riktade till småföretag.
Vår förmåga att göra det enklare för svenska företag att växa
internationellt grundas på att vi har:
Närhet, kompetensutveckling och inspiration till företagen
hemma.
Långsiktig närvaro, marknadskunnande och kontaktnät i
utlandet.
Analytisk kompetens och professionell, handfast vägledning
för internationell affärsutveckling i hela kedjan från första
steget ut till konkret affär.
1.2 MÅL OCH RESULTAT – EN ÖVERSIKT
Exportrådets verksamhet skall, enligt statens riktlinjer för sitt uppdrag till
oss, bidra till ökad export, främst för små och medelstora företag. Denna
övergripande målsättning tar utgångspunkt i stadgarna för Sveriges
exportråd (§ 2): ”Rådets uppgift är att… stimulera ekonomisk tillväxt genom att
stödja och främja svensk export och internationalisering och göra det lättare för
svenska företag att växa internationellt.”
Aktiviteter som vi genomför med finansiering, helt eller delvis, från
statens uppdrag till Exportrådet är viktiga instrument i vårt samlade
erbjudande till företagen. Möjligheten att kunna erbjuda helt statligt
finansierade tjänster, samfinansierade aktiviteter och helt företagsanpassade
insatser mot marknadsmässigt arvode – och samspelet mellan
dessa insatser - gör vårt erbjudande till företagen unikt.
Statens årsuppdrag till Exportrådet för 2008 var i allt väsentligt på samma
nivå som under 2007, efter en mycket kraftig minskning mellan 2006 och
2007. Effekterna av denna minskning innebar bl.a. att fördelade medel till
18 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
48
utlandskontoren för avgiftsfri dialog med, och rådgivning till företag och
allmänt näringslivsfrämjande minskade, att alla branschuppdrag som
tidigare finansierades ur årsuppdraget avvecklades och att personalstyrkan
centralt i Stockholm minskades med ca 20 procent. Denna anpassning av
organisation, arbetssätt och bemanning har i allt väsentligt konsoliderats
under 2008.
I följande tabell återfinns ett antal nyckeltal som belyser verksamhetens
utveckling under de tre senaste åren.
2008 2007 2006
Antalet konsultuppdrag 2 710 2 507 1 750
Summa konsultintäkter 309 mnkr 272 mnkr 204 mnkr
Totala uppdragsintäkter 426 mnkr 370,5 mnkr 307 mnkr
Årsuppdrag från staten 193,0 mnkr 185,5 mnkr 221 mnkr
Antalet besök på webben/dag 13 845 12 500 10 000
Antalet direktförfrågningar 27 000 36 000 48 000
Antalet AffärsChans-projekt 478 440 425
Antalet kontakter för rådgivning till småföretag 976 1058 956
Vissa delar av den verksamhet som ligger inom ramen för statens
uppdrag har alltså måst minska i omfattning. Parallellt har under senare år
den helt företagsfinansierade affärsutvecklingen ökat väsentligt.
Sammantaget kan vi därför se tillbaka på 2008 som ett bra år för
Exportrådet – trots krisen i finanssektorn och den starkt negativa
utvecklingen på världsmarknaderna.
Exportrådets övergripande mål är att nå 1 miljard kronor i total
omsättning. Siktet är inställt på att nå detta mål inom nu gällande
affärsplanperiod 2009-2011, i starkt medvetande om att en utdragen
världsekonomisk lågkonjunktur kan påverka tidplanen negativt. Vi
baserar vår målsättning på övertygelsen att total omsättning - vad företag
och andra uppdragsgivare betalar för våra tjänster och vägledning - är det
bästa måttet på huruvida vi tillför ett värde i företagens affärsverksamhet
respektive till offentliga och andra uppdragsgivares krav och
förväntningar.
Exportrådet undersöker och utvärderar systematiskt företagens och andra
uppdragsgivares tillfredsställelse med våra insatser och vilken betydelse
de haft för företagens affärsutveckling. Det sker genom enkäter
(motsvarande) i anslutning till enskilda aktiviteter, genom riktade
uppföljningar med enskilda företag som deltagit i program/aktiviteter
och i form av mer övergripande mätningar av kundnöjdhet.
Under hösten 2008 genomfördes en sådan NKI-mätning (nöjd-kundindex)
baserad på omdömen från kunder som utnyttjat Exportrådets
tjänster under tolvmånadersperioden september 2007 - augusti 2008.
Undersökningen var den andra med ungefär samma utformning - den
tidigare gjordes exakt två år tidigare (hösten 2006). I NKI19
49
undersökningen har ingått ett 50-tal frågor om relation, tjänster och
Exportrådets image. Av dessa är det ställningstagandet till två
övergripande påståenden som bildar det samlade index-värdet:
) Exportrådets utförda tjänster motsvarar mycket väl alla förväntningar vi har.
2) När vi ser till alla våra erfarenheter av Exportrådet är vi totalt sett väldigt nöjda.
Frågornas utformning, där man alltså pejlar efter ”mycket väl”
motsvarade förväntningar respektive ”väldigt” stor nöjdhet, i
kombination med att NKI beräknas på de allra högsta värdena, gör att
den stora majoriteten av våra kunder uttrycker olika grader av nöjdhet.
Vi har också, precis som i 2006 års undersökning, kunnat glädjas åt en
mycket liten andel missnöjda kunder.
NKI-värdet denna gång blev 56 mot 57 i den förra mätningen.
Förändringen är inte statistiskt säkerställd, varför vi i allt väsentligt kan
betrakta resultatet som stabilt bra. Vi fortsätter vår strävan mot att uppnå
ett NKI-värde av minst 60.
När det gäller detaljfrågorna vid sidan av de två ovan citerade, visade det
sig att trenden i stora stycken är klart positiv. När det gäller frågor om
Exportrådets kompetens kunde vi registrera ett klart bättre betyg än i
2006 års undersökning. De frågor som var relaterade till specifika tjänster
gav också ett genomgående bättre värde än i 2006 års undersökning.
Exportrådet tolkar resultatet som att trenden är positiv, men att kunderna
också ställer allt högre krav på oss.
Bland de enskildheter för vilka kunderna markerat lägre betyg än
genomsnittet finns – som vid förra mätningen - att vi kan bli bättre på att
följa upp våra insatser visavis kund, liksom att vi bör utveckla våra
tjänster i ett snabbare tempo. Under de första månaderna 2009 kommer
Exportrådets ledning att initiera en uppföljning av NKI-undersökningen
genom ett särskilt åtgärdsprogram. En ny NKI-undersökning förutses till
hösten 2010.
Varje ansats att mäta och utvärdera vad våra insatser har haft för effekt
på företagens utveckling kommer ofrånkomligen att lida av det klassiska
dilemma som ligger i svårigheten att otvetydigt verifiera vilken
marginalnytta just vår input haft för kundföretagens affärsresultat. Vi har
en ambition att ännu mer systematiskt följa upp våra insatser för att få
företagens uppfattning om effekt på affärsutvecklingen och vårt bidrag
till den. Det arbete som inleddes under 2007 har fortsatt under 2008 med
syfte att väsentligt bättre än hittills systematisera effekt- och
nöjdhetsmätningar över hela linjen.
Angreppssättet bygger på tre steg:
- Webb-baserad undersökning inom två veckor efter varje aktivitet;
generiskt utformat undersökningsformulär har testats; samtliga svar skall
gås igenom omgående för att identifiera behov av särskild uppföljning i
individuella fall.
- Kundspecifik uppföljning (per telefon) ca sex månader efter aktivitetens
slut.
- Övergripande NKI-mätning.
20 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
50
Genomförande av detta system i full skala har blivit något fördröjt p.g.a.
att processen med specifikation och upphandling av nödvändiga ITverktyg
(kundregister, s.k. CRM-system för att hantera kundrelationer
etc.) blivit mer komplex och utdragen än väntat. Vi räknar med att det
system vi sålunda utformat kommer i full tillämpning under våren 2009.
Exportrådets verksamhet har värderats och bedömts i flera övergripande
studier under senare år:
- Oberoende utvärdering genomförd 2007 på Regeringens initiativ av
fristående konsulter (Arthur D Little)
- Exportutredningen genom betänkandet SOU 2008:90.
Vi uppfattar att dessa genomgångar ger kvitto på att Exportrådets
verksamhet i allt väsentligt väl motsvarat uppdragsgivarnas förväntningar
och ställda krav på effektivitet och ändamålsenlighet, något som
bekräftats genom statsmakternas behandling av förslagen, återkommande
markeringar i budgetpropositioner till Riksdagen, etc.
De tjänster och den hållbara närvaro, både ute och hemma, som helt
finansieras av statens uppdrag utgör alltså centrala komponenter i
Exportrådets serviceerbjudande till företagen. Som framgår av tabellen
ovan har utnyttjandet av våra webb-baserade tjänster fortsatt att öka.
Antalet direktförfrågningar till utlandskontoren per e-post och telefon har
samtidigt fortsatt att minska under 2008, helt i enlighet med förväntning
och avsikt. Den utvecklingen ger ett ökat utrymme för att lägga mer tid
på de förfrågningar och uppdrag som har eller kan få konkret
affärsinnehåll.
I detta sammanhang kan också konstateras att tjänsten AffärsChans (se
närmare i avsnitt 4.2) nu blivit ett helt integrerat och mycket uppskattat
verktyg i vårt serviceutbud. Inför 2008 blev ambitionsnivån oförändrad i
enlighet med Regeringens riktlinjer för årsuppdraget. Den under 2007
genomförda undersökning av kundnöjdhet och effekt för AffärsChans har
tidigare redovisats i detalj. De huvudsakliga omdömena och slutsatserna
bekräftar att denna ansats verkligen svarar upp till sitt syfte – att öppna
dörrar till nya marknader för små företag:
- Nära hälften av de företag som deltagit i AffärsChans under 20052006
har gjort affärer som en direkt följd av projekten och 79 %
av dessa företag bedömer att deras affärer kommer att öka
ytterligare det närmaste året.
- De företag som deltagit i AffärsChans under åren 1999-2004
uppger att de fortsätter att göra utlandsaffärer som en följd, helt
eller delvis, av sitt deltagande; 60 % av dessa företag tror också att
deras exportframgångar kommer att fortsätta framöver.
Baserat på företagens egna uppskattningar kan den totala affärsvolym
som, helt eller delvis, skapats genom deltagande i AffärsChans
konservativt beräknas till minst 2 500 MSEK.
21
51
2 Grundläggande exportservice
2.1 FÖRFRÅGNINGAR, INFORMATION OCH ANALYS
Inom verksamhetsområdet Grundläggande Exportservice utför Exportrådet
ett antal tjänster som tack vare finansiering från statens årsuppdrag kan
erbjudas avgiftsfritt för företag och andra intressenter. Verksamheten,
som också omfattar central informationsinsamling och analys, bedrivs
både vid Exportrådets utlandskontor och centralt i Sverige inom
avdelningen Business Analysis & Information med underliggande enheter
Market Information och Trade Facilitation. Genom denna verksamhet kan vi
ge kunderna grundläggande marknadsinformation och exportteknisk
rådgivning genom att svara på inkommande frågor, identifiera
affärsmöjligheter och producera s.k. fact packs och andra webb-baserade
tjänster. Sådan grundläggande information kan gälla:
Export och import
Länder / ekonomi
Branscher/ företag/ produkter
Statistik
Export- och importregler
EU:s frihandelsavtal
Dokumentkrav
Produkt- och förpackningskrav
Betalnings- och leveransvillkor
Finansiering och offentlig upphandling
Våra prioriterade kunder är svenska företag som skall exportera,
importera eller etablera sig utomlands, samt utländska företag som avser
att importera från Sverige. Inkommande frågor når oss via hemsidan
eller per e-post/telefon. Frågorna besvaras i någon form inom 48
timmar. Som en riktpunkt kan vi avgiftsfritt leverera information/svar
som vi klarar av under maximalt en halv dags arbete per kund.
Den process för exportservicen som vi tillämpat under senare år innebär
att kunderna dirigeras att först söka i den s.k. FAQ-databasen (Frequently
Asked Questions) på Exportrådets hemsida. Finner de inget svar där, fyller
de i sin fråga och kontaktuppgifter i ett webbformulär. Om frågan avser
förhållanden på en specifik marknad skickas den vidare för handläggning
till berört utlandskontor. De centrala funktionerna för exportservice
hanterar övergripande frågor eller frågor från utländska företag om
Sverige. Dessa funktioner fungerar också som en resurs för kollegorna i
utlandet genom vår centralt placerade expertis inom
informationssökning och exportteknik med tillgång till omfattande
databaser och andra källor som typiskt sett effektivast hanteras på ett
och samma ställe i organisationen. Många företag med exporttekniska
frågor ringer direkt till experterna i Stockholm. Utlandskontoren kan
överlåta en fråga till exportservice i Sverige för handläggning eller
utnyttja specialisterna i Sverige som underleverantörer.
22 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
52
För att ytterligare effektivisera arbetet och att bättre utnyttja
Exportrådets resurser, både i form av medarbetarnas kompetens och i
form av databaser och andra informationstillgångar anpassade vi - från
årsskiftet 2007-08 - organisationen genom att en ny integrerad avdelning
etablerades (Business Analysis & Information). Med den nya avdelningen
har det också blivit lättare att uppfylla Exportrådets mål att integrera
exportservicen i det övergripande arbetet med internationell
affärsutveckling.
Ett mål har också varit att fördjupa kontakten med Exportrådets kunder
inom de exporttekniska ämnesområdena. Riktlinjer har tagits fram för
Trade Facilitation som ett led för att sprida kunskapen och förståelsen av
vikten av dessa frågor, men också för att förstå hur vi kan knyta in dessa
ämnen i våra konsultuppdrag. Det har hittills genererat intressanta
uppdrag bl.a. inom livsmedelssektorn.
Dessutom har vi infört ett nytt utbildningspass i Exportrådets
introduktionskurser. Under en halvdag genomförs en workshop med
praktikfall kring informationssökning och exportteknik. Vidare har
medarbetare vid utlandskontoren utbildats inom exporttekniska ämnen,
för att höja vår interna kompetensnivå och därmed undvika onödiga
utgifter för underkonsulter.
Den nya arbetsprocessen inom exportservice, som alltså infördes under
loppet av 2007, har inneburit färre inkommande direkta förfrågningar,
allt enligt vår målsättning. Antal direkta förfrågningar har totalt sett
minskat med ca 25 procent under 2008 och uppgick då till 27 000. Av
dessa hanterade de centrala funktionerna i Sverige ca 9 000 och
utlandskontoren resterande 18 000. Till det ska läggas ca 900 sökningar
per månad i Exportrådets FAQ-databas på hemsidan. Vi kan med det
nya arbetssättet tydligare se vilken information som efterfrågas och
anpassa informationen på hemsidan därefter. Genom att lägga ut bra
information kring dessa frågor sparar vi tid och handläggarna kan
prioritera ärenden med högre affärsvärde för våra kunder och ägna mer
tid åt proaktivt arbete.
Exportrådet i Sverige registrerade under året 260 frågor avseende import. De
flesta av dessa frågor kom antingen från utländska företag som vill sälja
till Sverige eller från svenska företag som har importtekniska frågor.
Exportrådets kontor i utlandet registrerade under samma period ca 720
importfrågor. Det totala antalet registrerade sådana frågor var därmed
något lägre än föregående år. Vid förfrågningar från utländska
exportföretag som vill sälja till Sverige hänvisar vi företagen till
Östsvenska Handelskammarens tjänst Chamber Trade.
Förenkling av handelsprocedurer av skilda slag - tullprocedurer,
produktkrav, certifieringsförfaranden, etc. - är angelägna frågor för
världshandeln, inte minst för Sverige som ett starkt handelsberoende
land.
Exportrådet följer det internationella handelsprocedurarbetet och
är engagerat på olika sätt i organisationer som UN/CEFACT, de
23
53
europeiska exportrådsorganisationernas sammanslutning ETPO,
Handelsprocedurrådet (SWEPRO) och tvistlösningsfunktionen SOLVIT
inom Kommerskollegium. Vi får på detta sätt värdefull input till vår
egen rådgivning till företag, samtidigt som vi i vår tur på olika sätt kan
bidra med erfarenheter till kollegor inom dessa organisationer.
Integrerat i verksamheten inom Grundläggande exportservice bedriver
avdelningen Business Analysis & Information analysverksamhet som
underlag såväl för våra svar på inkommande frågor som för
affärsverksamheten. Arbetet, som sker i nära samverkan mellan centrala
funktioner och utlandskontoren, har i flera steg de senaste åren ägnats åt
djupgående analyser av svenska företags relativa konkurrenskraft och
affärspotential på ett antal utvalda marknader (s.k. Tokyo-analyser efter en
metodik som utvecklats vid Exportrådets kontor i Tokyo).
Under 2008 har detta arbete – på grundval av särskilda uppdrag från
Regeringen i slutet av 2007 – inriktats på följande marknader: Tyskland,
Frankrike, Spanien, Italien, Ryssland och USA. Arbetet avseende dessa
länder/marknader har nu slutförts, så när som på en sammanfattande
redovisning av resultatet. Därutöver fick Exportrådet i maj 2008
ytterligare ett uppdrag avseende motsvarande strategisk analys av
affärsmöjligheter för små och medelstora företag i länder på Västra
Balkan (Serbien, Kroatien och Bosnien-Hercegovina), Turkiet, Irak och
Chile. Även dessa analyser är i princip slutförda, men ytterligare insatser
behövs innan färdiga landrapporter föreligger.
På grund av materialets omfång/beskaffenhet och strategiska betydelse
är det inte ändamålsenligt att utförligt redogöra för utfallet i denna
verksamhetsrapport. Exportrådet avser att – på samma sätt som med
tidigare motsvarande analyser – redovisa resultatet till Regeringen (UD) i
särskild ordning.
2.2 ALLMÄNT SVERIGEFRÄMJANDE
Inom ramen för Exportrådets public service-uppdrag, ägnar
utlandskontoren och berörda centrala funktioner i Sverige en del av sin
tid till att medverka i planering och genomförande av besök/delegationer
från och till Sverige.
Utlandskontoren är också engagerade i lokalt samarbete och
främjandeaktiviteter tillsammans med utlandsmyndigheterna och andra
Sverigefrämjande aktörer (ISA, VisitSweden, bilaterala handelskammare,
dotterbolagsföreningar, etc.).
Sedan några år planeras främjandeverksamheten utomlands i en
gemensam verksamhetsplanering mellan respektive utlandsmyndighet
och Exportrådskontor.
På motsvarande sätt deltar Exportrådets Sverige-organisation i Sverigefrämjandet
genom fortlöpande kontakter och samverkan med UD:s
24 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
54
regionenheter, inom ramen för de återkommande s.k. EFF-mötena
(ExportFrämjandeForum) och på annat sätt.
Tidigare års breda satsningar på Sverige-främjande har under senare år
gradvis bytts ut mot mer specialiserade, ofta sektors-/branschinriktade
kampanjer på utvalda marknader. Exportrådets utlandskontor har under
2008, som tidigare år, medverkat i skilda Sverige-främjande aktiviteter
som handelsdagar, dotterbolagsträffar och riktade marknadsseminarier.
Däremot har under 2008 ingen bred främjandesatsning à la 2007 års
markering av 300-årsminnet av Carl von Linnés födelse genomförts.
Nästa stora mål i detta hänseende är Sveriges deltagande i 2010 års
världsutställning i Shanghai. Inför denna begivenhet har Exportrådet under
2008 deltagit aktivt i planering och förberedelser i övrigt, såväl centralt i
Stockholm som genom insatser av kontoren i Beijing och Shanghai. Visst
bredare Sverige-främjande har även under 2008 förekommit – bitvis med
Exportrådets medverkan - vid Sveriges ambassad/House of Sweden i
Washington DC.
Antalet utgående besök från Sverige med politisk ledning och
medföljande handels-/företagsdelegationer har under 2008 ökat mycket
starkt jämfört med året före. Både berörda utlandskontor och
hemmaorganisationen har härvid medverkat med omfattande insatser i
samband med utgående statsbesök till Portugal (maj) och Ukraina
(månadsskiftet oktober-november), liksom vid inkommande statsbesök
från Rumänien (mars), Luxemburg (april) och Grekland (maj).
Vi hänvisar vidare till avsnitt 4.1 och till den sammanställning av
genomförda riktade främjandeprojekt i utlandskontorens regi som
återfinns i bilaga 3.
2.3 PERSONLIG RÅDGIVNING TILL FÖRETAG
I likhet med tidigare har handelssekreterarna och deras personal under
det gångna året haft ett stort antal sammanträffanden med enskilda
företag i Sverige. Vid sådana träffar ges förutsättningar för personlig
rådgivning och inspiration med utgångspunkt från utlandsorganisationens
kännedom om förhållanden, förutsättningar och möjligheter på ”sina”
marknader.
Sådan verksamhet blir på det sättet en viktig del av den avgiftsfria
rådgivningen till främst småföretag, men har också betydelse för
kontakterna med handelskammare, näringslivsorganisationer, etc.
Verksamheten är också ett led i att demonstrera Exportrådets regionala
närvaro nära företagen i Sverige.
Utlandskontoren besöker Sverige i varierande omfattning beroende på
marknadsläge, efterfrågan och geografiskt avstånd till Sverige. Inför 2007
års verksamhetsberättelse redovisade utlandskontoren omfattningen av
25
55
besöksverksamheten till ett totalt antal företagsträffar för 2007 av ca
8 500. Motsvarande antal för 2008 uppskattas till cirka 8 200, en
minskning som återspeglar den tröghet som vi kunnat registrera hos
företagen till följd av höstens turbulens på finansmarknaderna och den
snabba konjunkturavmattningen.
2.4 SAMVERKAN MED ÖVRIGA HANDELS- OCH
INVESTERINGSFRÄMJANDE AKTÖRER
Utgångspunkt
Enligt avtalet mellan staten och Sveriges Allmänna
Utrikeshandelsförening om Exportrådet skall vi samarbeta med andra
aktörer, som med statliga medel genomför eller låter genomföra
exportfrämjande insatser.
Utrikesförvaltningen - generellt
Nära samarbete med utrikesrepresentationen förutsätts i avtalet om
Exportrådet. Utrikesförvaltningen och Exportrådets har ett gemensamt
ansvar för att ge svenska företag professionell vägledning på
utlandsmarknaderna. Utlandsmyndigheterna (UM) och Exportrådet
samverkar här för att kunna erbjuda grundläggande exportservice, i vissa
fall genom att UM använder Exportrådets informationsverktyg.
Vägledningen för samverkan mellan utrikesförvaltningen och
Exportrådet – Exportfrämjande – ett lagarbete – har bearbetats under 2008
med sikte på en uppdaterad version under våren 2009.
Samverkan sker såväl utomlands som i Sverige genom regelbundna
samråd. Regionernas/utlandskontorens samspel med utrikesförvaltningen
och andra främjandeaktörer illustreras bl.a. av sammanställningen över
2008 års främjandeaktiviteter i bilaga 3.
Exportrådets utlandskontor har genomgående ett väl fungerande
samarbete med utlandsmyndigheterna på sina respektive marknader.
Återkommande kontakt- och planeringsträffar hålls på platser där det
finns både utlandsmyndighet och exportrådskontor, inte minst med sikte
på gemensam planering av främjandeverksamheten. Löpande kontakter
har, som tidigare år, förekommit mellan UD:s geografiska främjare och
berörda regionchefer och handelssekreterare.
Liksom tidigare har Exportrådet deltagit aktivt med kompetensutveckling för
den UD-personal som arbetar med främjandeverksamhet. Verksamheten
har skett på flera nivåer:
- Särskild informationsträff i anslutning till UD:s chefsmöte i
augusti, med en redogörelse för Exportrådets organisation och
arbetsläge, liksom diskussion kring aktuella samarbetsfrågor.
- Utbildningsinsats (inom ramen för s.k. utresekurs) för UDpersonal
som i första hand arbetar eller kommer att arbeta med
näringslivs- och exportfrämjande frågor/aktiviteter.
26 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
56
- Introduktion och orientering om Exportrådet och dess
verksamhet för handläggare under utbildning inom UD:s
diplomatprogram.
Utrikesförvaltningen - samverkan i handelshinderfrågor
Exportrådets kontor medverkar i UM:s bevakning av regler och krav i
stationeringslandet som kan innebära onödiga och otillåtna hinder för handeln
och som kan ge systematiska svårigheter för svenska företag att
konkurrera på rättvisa villkor. Under 2008 har ett antal Exportrådskontor
deltagit i att uppmärksamma och adressera frågor som på ett eller annat
sätt är av handelshinderkaraktär på sina marknader. Några exempel är:
Norge. Även om uppkommande frågeställningar inte särskilt ofta
utvecklas till konkreta handelshinder så tar Exportrådets kontor i Oslo
löpande – också under 2008 - emot ett stort antal marknadsspecifika
frågor rörande införselregler, produktkrav etc. med avseende på handeln
med Norge.
Taiwan: Inom ramen för sitt specifika uppdrag från UD, har kontoret i
Taipei under 2008 haft ett betydande arbete med frågor av
handelshinderkaraktär. Det har bl.a. rört underlag inför handelspolitiska
samtal mellan EU och Taiwan liksom deltagande i WTO:s
kommittéarbete, där man kunnat föra upp svenska angelägenheter på
agendan. Arbetet har också omfattat uppföljning, uppvaktningar och
agerande mot lokala myndigheter i upphandlingsfrågor, standards för bl.a.
bussar och medicinsk utrustning till följd av att Taiwan inte accepterar
EU:s sätt att utfärda s.k. Free Sale Certificates (Mölnlycke Healthcare). Det
har också gällt ISO-frågor där Taiwans hållning till internationell
certifiering inom EU missgynnar många svenska företag.
Indien. Exportrådets kontor i Indien bevakar fortlöpande indiska aktörers
tillämpning av anti-dumpingregler.
Flerpartssamverkan i företagens intresse
Under 2007 inledde Exportrådet, tillsammans med SEK, EKN,
Swedfund och ALMI, ett nära samarbete för att på olika sätt förena
krafterna i företagens intresse. Ett första resultat av detta samarbete var
Exportlånet, en samverkan där - förenklat beskrivet - SEK står för
kapitalet, EKN för garantin och ALMI och Exportrådet för
marknadsföring, med ALMI som förmedlande och administrativt
ansvarig aktör.
Efter en viss tröghet i upptakten har Exportlånet kommit att bli ett
efterfrågat tillskott till utbudet av finansieringslösningar för mindre
företags exportaffärer, inte minst under de omständigheter som präglat
kreditmarknaden under hösten 2008. Aktörerna bakom initiativet för
kontinuerliga diskussioner kring uppföljning och vidareutveckling. Under
Stora Exportdagen i maj 2008 genomförde de fem institutionerna ett
gemensamt finansieringsseminarium.
Samverkan mellan nämnda aktörer har under 2008 resulterat i lanseringen
av den s.k. Internationaliseringsguiden, en gemensam webbportal som ska
underlätta för företagare att finna rätt samhällsaktör för att få hjälp med
27
57
de behov som det enskilda företaget har vid varje tillfälle. Därmed har vi
kunnat skapa en första version av en virtuell ”one-stop-shop”. Portalen
skall alltså underlätta för företag att hitta rätt, och oavsett vilken
organisation företaget vänder sig till skall medarbetarna ha en
grundläggande kunskap om vad andra aktörer kan erbjuda. Med
anledning av det har ett nytt utbildningspass införts i Exportrådets
introduktionskurs. Arbetet med att förbättra portalen och göra den till ett
effektivt hjälpmedel för företagen går vidare under 2009.
Under året har en arbetsgrupp med representanter från Exportrådet,
EKN, SEK, ALMI, Swedfund men även från Sida, Nutek, och
Energimyndigheten träffats regelbundet för att diskutera och stämma av
utbudet av finansieringstjänster för företag inom miljötekniksektorn. Under
hösten har ett antal gemensamma seminarier kring exportfinansiering
genomförts.
Inom ramen för sitt statliga uppdrag har Exportrådet vidare fortsatt att
medverka i samarbetet kring profileringen av Sverige som nation och
varumärke, huvudsakligen inom ramen för Nämnden för Sverigefrämjande i
Utlandet (NSU).
Samspel mellan näringsliv och utvecklingssamarbete - samverkan
med Sida
Exportrådet har under senare år engagerat sig alltmer, såväl på policynivå
som i praktisk verksamhet, i att stärka näringslivets medverkan i
utvecklingssamarbetet. Vi deltar aktivt i dialog och samverkan med övriga
aktörer inom utvecklingssamarbetet genom den s.k. UNIS-gruppen
(Utvecklingssamarbete och Näringsliv i Samverkan). Exportrådet har
under 2008 deltagit i gruppens återkommande möten och i ett
studiebesök till Köpenhamn för att lära av danska erfarenheter.
Under 2008 har samverkan mellan Sida och Exportrådet intensifierats. I takt
med att Exportrådet är aktivt på allt fler utvecklingsmarknader, skapas
förutsättningar för att fler svenska företag kan bidra till måluppfyllelsen
för Sveriges utvecklingssamarbete. Exportrådet har aktivt deltagit i Sidas
arbete med nya samarbetsstrategier för länder där vi sett sammanfallande
intressen. Med ambitionen att öka synergierna mellan främjandeaktiviteter
och biståndsinsatser har regionala planeringsträffar hållits i
Belgrad och Nairobi, med deltagare från UD, Sida och Exportrådet.
Liknande möten planeras för 2009.
Under våren 2008 etablerade Exportrådet ett kontor i Gaborone
(Botswana). Verksamheten delfinansieras under en övergångsperiod via
Sida. Exportrådet skall här verka som sammanhållande för samarbete
mellan lokala företag, myndigheter och organisationer i Botswana och
Sverige inom ramen för den nya samarbetsform som går under
benämningen aktörssamverkan. De samlade insatserna skall därmed bidra
till ekonomisk utveckling, mer handel och mer samarbete mellan länderna.
Verksamheten omfattar olika typer av aktiviteter alltifrån besöksprogram
och institutionssamarbete till rena affärskontakter mellan företag. I
28 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
58
Namibia påbörjades ett liknande samarbete redan 2006 och detta
förlängdes under året.
I Sydafrika samverkar Exportrådet med Sida sedan 2006 inom ramen för
ett bredare samarbete, Broader Economic Cooperation, med fokus på olika
typer av lokala utbildningsprogram för kapacitetsutveckling av
sydafrikansk arbetskraft, en verksamhet som starkt efterfrågas och aktivt
stöds av lokalt etablerade svenska företag. På uppdrag av Regeringen
bidrog Exportrådet under hösten 2008 med underlag till Sveriges nya
strategi för samarbetet med Sydafrika.
Under 2008 inleddes diskussioner om samarbete i ytterligare länder, med
koncentration på länder där Sverige beslutat avveckla det traditionella
utvecklingssamarbetet till förmån för mer normala ekonomiska, politiska
och sociala relationer. Det gäller främst Kina, med tonvikt på samarbete
kring miljö- och CSR-frågor, Indien med särskilt avseende på miljöteknik
och Indonesien där överläggningar inletts om hur Exportrådet kan bidra till
att främja och förbättra näringslivsklimatet.
Inom miljöområdet har Sida och Exportrådet fört en dialog, särskilt kring
urban utveckling inom ramen för marknadsföringskonceptet SymbioCity
(se även avsnitt 4.3).
I Tunisien projektleder Exportrådet ett Sida-finansierat uppdrag som syftar
till institutionsutveckling av Tunisiens organisation för exportfrämjande
CEPEX. Projektet inleddes i slutet av 2007 och löper över 2008-09.
Verksamheten innefattar kunskapsöverföring och kapacitetsutveckling
hos CEPEX, samtidigt som arbetet bidrar till att öka svenska företags
kännedom om Tunisien som en intressant marknad.
Exportrådet har vidare på olika sätt bidragit till att sprida information
kring upphandlingar - varav en stor del Sida-finansierade - till svenska
företag, bland annat genom nättjänsten Upphandlingsnytt. Under året
startades även tjänsten Projektspaning på sju marknader: Kenya, Tanzania,
Uganda, Botswana, Serbien, Kosovo och Ukraina. Syftet är att nå ut med
regelbunden och lättillgänglig – men framför allt tidig -
förhandsinformation om kommande upphandlingar. Arbetsmetodiken
bygger på ett nära samarbete lokalt där ambassaden generellt identifierar
projekt och Exportrådet paketerar informationen och förmedlar den till
företagen. Tjänsten kommer att rullas ut på ytterligare marknader under
2009.
Exportrådet har under 2008 vidare deltagit i ett antal Sida-arrangerade
möten om utveckling av landstrategier och policies, liksom bidragit till
genomförande av inkommande besök av ministrar och företag från
programländer. I några fall har vi gemensamt med Sida anordnat
informationsmöten med företag och andra intressenter, bl.a. kring
aktuella samarbets- och upphandlingsfrågor med avseende på Asiatiska
Utvecklingsbanken och FN.
29
59
För att säkra ett enhetligt och samordnat agerande i kontakterna med
Sida och som ett stöd till utförande utlandskontor har Exportrådet under
2008 inrättat en särskild funktion för överblick och samordning av Sidarelaterad
verksamhet.
Övriga samarbetspartners
Kommerskollegium, Swedac, Tullverket och SWEPRO
Exportrådet har under 2008 fortsatt samverkan kring exporttekniska
frågor med en rad aktörer inom det handelstekniska området, såväl i olika
återkommande möten i mer eller mindre fasta samarbetsstrukturer som
ad hoc. Företrädare för Exportrådet deltog i Kommerskollegiums
konferens i april om EU:s säkerhetsprogram Godkänd ekonomisk aktör.
En representant för Exportrådet deltar i Marknadskontrollrådet som
under Swedac:s ledning bevakar efterlevnaden av EU:s regler.
Vidare deltar Exportrådet i Tullverkets särskilda arbetsgrupp för
samverkan med näringslivet, ett forum för diskussion och avstämning två
gånger per år av övergripande tull- och handelsfrågor. Medverkan sker
också i Tullverkets samverkansgrupp för produktionsfrågor, där man på
kvartalsbasis avhandlar mer konkreta, detaljerade tull- och handelsfrågor.
Tullen är också en av de största användarna av Exportrådets tjänst
Frihandelsguiden. En representant för Exportrådet är fortsatt ledamot i
SWEPRO:s styrelse och bidrar där till arbetet med förenkling och
effektivisering av handelsprocedurer.
Invest in Sweden Agency (ISA)
ISA och Exportrådet har även under 2008 fortsatt samverka genom
utbyte av information och erfarenheter och samplanering av
gemensamma aktiviteter. Det tidigare nära operativa samarbetet med ISA,
på grundval av kommersiella uppdrag i bl.a. Korea och Taiwan, har
minskat väsentligt eftersom ISA nu fokuserar på färre marknader till följd
av att ISA:s verksamhetsanslag minskat kraftigt. Däremot har ISA och
Exportrådet samverkat nära under slutfasen av 2008 kring ett EUfinansierat
s.k. twinning-uppdrag för Tunisien. En gemensam offert har
lämnats med förhoppning om ett lyckosamt utfall – beslut väntas i
februari 2009.
VisitSweden AB
Exportrådet har fortsatt samverka med VisitSweden AB även under 2008.
De två pilotprojekt med syfte att skärpa enskilda turismföretags
internationella konkurrenskraft som startades under 2006 slutfördes
under 2007, med uppföljning under 2008. Ett viktigt led i arbetet var här
att anpassa Exportrådets metodik för affärsutveckling till
turismföretagens villkor (Steps to Export Turism). Mot slutet av året
inleddes en dialog om ett konceptuellt samarbete kring en kombinerad
satsning – under devisen Matlandet Sverige – för att dels profilera Sverige
som en attraktiv destination med stora matupplevelser, dels främja svensk
livsmedelsexport.
30 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
60
Vår bedömning från tidigare att det finns förutsättningar för ett ännu mer
systematiskt samarbete än hittills kvarstår.
Exportkreditnämnden (EKN)
Samverkan med EKN har fortsatt att utvecklas under 2008, även vid
sidan av det ”multilaterala” samarbete som skett kring Exportlånet och
Internationaliseringsguiden. Behovet av nära samverkan accentueras av
finanskrisen och det utökade behovet bland företag att säkra sina
kundfordringar vid export - även till länder som tidigare var
oproblematiska men där efterfrågan på EKN-garantier nu ökar.
Företrädare för EKN medverkar frekvent som föreläsare vid
Exportrådets länder-/marknadsseminarier liksom vid delegationsresor
och regionträffar. Exportrådets aktiviteter inom berörda områden
aviseras på EKN:s hemsida. I Exportrådets nättjänst Betalningsguiden finns
information om EKN:s policy för ett stort antal exportmarknader. I
tjänsten Finansieringsguiden finns EKN med som en aktör och information
lämnas om de produkter och tjänster som EKN erbjuder.
En företrädare för Exportrådets ledningsgrupp innehar en post i EKN:s
styrelse.
AB Svensk Exportkredit (SEK)
På samma sätt som för EKN har samarbetet med SEK fördjupats under
året, också här som en naturlig följd av finanskrisens effekter på
företagens behov av rådgivning och särskilda insatser (jfr även
redogörelsen ovan om samarbetet kring Exportlånet,
Internationaliseringsguiden och finansieringstjänster för företag inom
miljötekniksektorn). SEK-företrädare har i sin verksamhet successivt
ökade kontakter med Exportrådets utlandskontor. Företrädare för SEK
medverkar som föreläsare i seminarier för företag och deltar i
delegationsresor. Sedan 2006 är Exportrådets VD ordförande i SEK:s
styrelse.
Swedfund International AB
Exportrådet och Swedfunds verksamheter kompletterar delvis varandra
och ett samarbete på relevanta marknader är därför naturligt. Exportrådets
kontor kan identifiera attraktiva investeringar och marknadsföra
Swedfund på plats i landet. Detta gäller i än högre grad nu när
Exportrådet blivit allt mer aktivt på marknader som också är Swedfunds
målländer, inte minst i Afrika. Samarbetet har tidigare baserats på
övergripande ramavtal för ett antal marknader. Samarbetet innefattar
numera huvudsakligen uppdrag på ad hoc-basis.
Swedfund har under 2008 medverkat i ett antal seminarier och kurser och
deltagit i flera delegationsresor och lokala aktiviteter tillsammans med
Exportrådets utlandskontor. Företrädare för Swedfund deltog även
tillsammans med Exportrådet, UD och Sida på en gemensam
främjandekonferens i Nairobi. En annan gemensam kontaktyta för
31
61
Exportrådet och Swedfund – liksom med Sida (se ovan) - är den s.k.
UNIS-gruppen, som har i uppdrag att initiera och samordna initiativ för
samverkan mellan näringsliv och utvecklingssamarbete.
Som för EKN och SEK har samarbetet med Swedfund fördjupats under
året, bl.a. för att öka samverkan mellan exportfrämjande aktörer (se ovan
angående Internationaliseringsguiden, finansieringstjänster för företag inom
miljötekniksektorn, Exportlånet m.m.).
ALMI Företagspartner AB
Konsolideringen av den nära samverkan mellan ALMI och Exportrådet
har fortsatt under 2008, baserat på överenskommelsen från hösten 2005.
De båda organisationerna har nu ett naturligt partnerskap där vi alltmer
kan uppträda med ett samlat erbjudande av tjänster och aktiviteter för att
stödja särskilt de små företagens utveckling. Samarbetet fungerar överlag
mycket väl, ofta tack vare att Exportrådets regionala exportrådgivare har
lokalgemenskap med de regionala ALMI-bolagen på de allra flesta
lokaliseringsorter i landet. Exportrådet har noterat utredningsförslag som
lämnats till Näringsdepartementet i slutet av 2008 med sikte på att
ytterligare stärka ALMI:s roll och ställning, en utveckling som
Exportrådet skulle välkomna.
Nutek
Samverkan med Nutek har utvecklats under 2008, bl.a. genom en dialog
kring Nutek:s uppdrag att ta fram ett handlingsprogram för miljödrivna
marknader. Likaså har kontakter förekommit med anknytning till det
särskilda uppdrag som Exportrådet haft avseende nätverksbildning för
företagare med utländsk bakgrund.
Swentec
Samarbetet med Swentec med avseende på att stärka svensk
miljöteknikexport gick under 2008 in i en ny fas i och med ombildningen
av Swentec till en delegation direkt under Näringsdepartementet med ny
ledning. Exportrådet deltog aktivt i den stora sammankomst som
Swentec anordnade i Växjö i augusti. Med utgångspunkt i nya direktiv för
Swentec, som bidragit till att klargöra ansvars- och rollfördelning, har
samverkan blivit alltmer konstruktiv och fruktbar, inte minst runt
förvaltning och utveckling av marknadsföringskonceptet SymbioCity (se
vidare i avsnitt 4.3).
Handelskamrar
De diskussioner som förts på ledningsnivå angående former för ett mer
strukturerat samarbete resulterade i att ett samarbetsdokument mellan
Sveriges Handelskammarförbund och Exportrådet undertecknades i juni
2008. Dokumentet beskriver Exportrådets och handelskamrarnas
sammanfallande intressen/uppdrag och identifierar ett tiotal tänkbara
samarbetsområden. Dokumentet bildar därmed en ram för den konkreta
samverkan som sker på operativ nivå.
Konkret samverkan med regionala handelskamrar i Sverige har under
2008 vidareförts på huvudsakligen samma sätt som tidigare. Det gäller
32 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
62
inte minst i importfrågor, där samarbetet löper vidare genom att
Exportrådets utlandskontor och de centrala funktionerna i Stockholm
kan direkthänvisa frågor om import till Sverige till handelskamrarnas
databas Chamber Trade. I övrigt har samverkan på regionalt plan mellan de
regionala exportrådgivarna och respektive handelskammare förekommit
på ad hoc-basis, beroende på förutsättningarna i varje enskilt fall.
Länsstyrelser och kommuner
I flera regionala tillväxtprogram ingår Exportrådets småföretagssatsningar
som integrerade komponenter. Även i de tillväxtprogram där dessa
tjänster inte är direkt profilerade, betonas i allmänhet vikten av ökad
export och internationalisering och de därtill knutna behoven av
kompetensutveckling som kan stödja en dynamisk näringslivsutveckling.
Exportrådets satsningar visavis småföretag bidrar till att täcka just sådana
behov.
Exportrådet agerar i olika grad som utförare i samspelet med övriga
aktörer - länsstyrelser, EU-programkontor och kommuner. Exportrådet
har i några län bidragit till aktiviteter inom ramen för de regionala
tillväxtprogrammen med stöd avseende analys-, metod- och
kompetenskunnande, särskilt mot små företag med ingen eller ringa
exporterfarenhet.
33
63
3 Kompetensutveckling för företag
3.1 GRUNDLÄGGANDE RÅDGIVNING I SVERIGE TILL
SMÅFÖRETAG/REGIONAL RÅDGIVNING M.M.
Regional exportrådgivning
Exportrådet erbjuder sedan våren 2002 företag med ingen eller ringa
exporterfarenhet den avgiftsfria tjänsten Personlig Exportrådgivning
Småföretag till företag med högst 50 anställda och högst 10 miljoner Euro i
årsomsättning. Rådgivningen omfattar 4-6 halvdagar per kalenderår och
företag, och inrymmer allmän exportrådgivning, hjälp med
förutsättningsanalys, assistans med förberedelser för internationalisering
och export, kompetensutveckling inom internationell affärsutveckling,
m.m.
Med stöd av processverktyget Steps to Export går rådgivarna tillsammans
med företaget igenom framgångsfaktorerna för en lönsam och hållbar
internationalisering, med utgångspunkt från vår egen och
uppdragsgivarnas samlade erfarenhet. Verktyget hjälper företagaren att
systematiskt och metodiskt arbeta sig igenom de viktigaste frågeställningarna
inför en första internationalisering eller en expansion.
Under verksamhetsåret 2008 har Exportrådets rådgivare haft personlig
kontakt med ca 1 800 små företag med målsättningen att nå motsvarande
nivå under verksamhetsåret 2009. Av dessa företagskontakter har runt
1 000 lett till konkret rådgivning kring internationalisering.
Förutom huvuduppgiften att förmedla sådan grundläggande rådgivning,
har de regionala exportrådgivarna ansvaret inom Exportrådet för
kontakter i respektive län med det regionala näringslivet och för
samverkan med regionala näringslivsorganisationer såsom ALMI
Företagspartner AB, länsstyrelser, kommunala näringslivsenheter,
turistorganisationer, etc.
Fortlöpande kontakter odlas med centrala företagsorganisationer som
Företagarna, Svenskt Näringsliv och regionala handelskamrar, liksom
med banker och andra privata aktörer med nyckelroller för regional och
lokal näringslivsutveckling. Exportrådgivarna fungerar därmed som den
naturliga kontaktpunkten i respektive län för övriga enheter/funktioner
inom Exportrådet såväl i Sverige som i utlandsorganisationen.
Under året har de regionala exportrådgivarna genomfört eller medverkat i
drygt 100 inspirationsseminarier kring internationell affärsutveckling, ofta
i samverkan med ovan nämnda regionala aktörer. Vid dessa tillfällen har
sammanlagt runt 2 600 personer deltagit.
Verksamheten har visat sig fylla ett påtagligt behov hos små företag och
tillhör en av de dokumenterat mest uppskattade tjänsterna i vårt
serviceutbud. Utfallet under verksamhetsåret 2008 har visat på att nästan
34 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
64
80 procent av kundföretagen varit mycket nöjda och merparten av
resterande företag varit nöjda med rådgivningsinsatserna. Ambitionen är
att upprätthålla denna höga nivå under kommande år.
Från och med 2009 kommer effektmätningen avseende rådgivningsverksamheten
i Sverige att fördjupas på ett liknande sätt som för
Exportrådets uppskattade tjänst Affärschans (jfr avsnitt 4.2 nedan).
Genom den nya metodik som avses bli tillämpad skall det bli möjligt att
uppskatta rådgivningens betydelse för kundföretagens exportförsäljning
och affärsvolym.
Regionala exportmentorer
På grundval av ett särskilt regeringsuppdrag år 2006 har Exportrådet
utvecklat ett nätverk av s.k. regionala exportmentorer. Syftet har varit att
skapa en resurs av exporterfarna småföretagare som kan ge råd och
förmedla egna erfarenheter till kolleger på tröskeln till en
internationalisering av sina verksamheter.
Exportmentorerna rekryterades med målsättningen att med geografisk
spridning i landet finna 8-10 småföretagare som äger och driver ett
framgångsrikt företag med internationell verksamhet, med ett gott
anseende och ett välutvecklat kontaktnät i länet. Åtta regionala
exportmentor har utsetts, representerande följande företag:
Packsize (f.d.Emsize), Enköping Gnosjö Interiör, Gnosjö
Konftel, Umeå Nordichanger, Lidköping
Mercatus Engineering, Vimmerby Sveaplast, Perstorp
Segre, Örebro Albo System, Kungsbacka
Sedermera har representanten för Mercatus Engineering utgått ur nätverket.
Exportmentorernas uppgift har alltså varit att i första hand fungera som
inspiratörer för andra företag, men också som bollplank och idégivare till
de regionala exportrådgivarna i Sverige och supportenheterna inom
Exportrådet.
Exportmentorträffar har under 2008 genomförts i Gnosjö (januari) och i
Lidköping (juni). Däremellan medverkade mentorerna vid Stora
Exportdagen i maj. En affärsesa genomfördes i september med exportmentorerna
till Dubai för att på plats ta del av de erfarenheter som andra
svenska företag, ambassaderna, m.fl,. gjort av tillväxtmarknaderna i
Mellanöstern. Exportrådets kontor i Dubai svarade för program som
inkluderade träffar med svenska företag på marknaden och andra träffar
för att få fördjupade kunskaper och insikter om regionens förutsättningar,
möjligheter och villkor.
Verksamheten under 2008 har i huvudsak finansierats inom ramen för de
medel som ur statens årsuppdrag avsatts till regional exportrådgivning.
Ett påtagligt resultat av exportmentorernas verksamhet är att
diskussionerna kring Exportrådets tjänsteutbud bidragit till att utveckla
35
65
den nya tjänsten Market Selection Analysis (se avsnitt 4.2), som lanserades i
samband med Stora Exportdagen 2008.
Givet att det finns ett intresse från det offentliga av en fortsättning och
att statens årsuppdrag för kommande år ligger på en tillräckligt hög nivå,
eller att särskild finansiering kan bli tillgänglig, är Exportrådet berett att
fortsätta verksamheten. Tills vidare kommer vi att vidmakthålla nätverket
inom ramen för de medel som 2009 års statliga uppdrag innefattar.
Särskilda insatser för företagare med utländsk bakgrund
I november 2007 fick Exportrådet ett särskilt regeringsuppdrag att
genomföra särskilda insatser avseende nätverksbildning för företagare
med utländsk bakgrund. För uppdragets genomförande avsattes
sammanlagt 1,1 milj. kr. Exportrådet har i en särskild rapport (december
2008) redovisat genomförda insatser/aktiviteter, en bedömning av
projektets resultat och en ekonomisk redovisning.
Det finns ca 70 000 invandrarägda företag i Sverige. Vart femte nytt
företag som startas, startas av en person med invandrarbakgrund.
Sammanlagt sysselsätter dessa företag ca 250 000 personer. De finns
representerade inom hela den svenska ekonomin, med många
framgångsrika profiler och koncept. Med den utgångspunkten och i kraft
av det särskilda uppdraget har Exportrådet under 2008 genomfört ett
antal aktiviteter i syfte att:
- ta vara på den kompetens och kunskap om marknader och behov som
företagare med utländsk bakgrund besitter;
- skapa bättre förutsättningar för dessa företags utveckling på
hemmamarknaden;
- åstadkomma ett bättre samarbete mellan näringslivsfrämjande
organisationer.
Genom uppdraget har Exportrådet, i samverkan med bl.a. ALMI
Företagspartner/IFS, Nutek och Swedfund, bidragit till att bilda tre
nätverk med invandrarägda företag i Västra Götaland, Stockholm och
Skåne. Nätverken organiserar nu sammanlagt drygt 180 små och
medelstora företag - såväl sådana med relevanta kunskaper och
erfarenheter från att driva verksamheter i/visavis andra länder, som
företag med ringa eller ingen exporterfarenhet. Nätverken har
galvaniserats genom att utveckla kommunikationsverktyg via Internet för
varje nätverk.
Inom ramen för uppdraget genomförde representanter från alla de tre
etablerade nätverken en studieresa till Toronto i Kanada, en multietniskt
präglad storstad där väl över halva befolkningen har en bakgrund i andra
länder än Kanada. Deltagande företagare gavs där tillfälle att studera
program och initiativ för att aktivt hjälpa invandrarföretagare med deras
affärsverksamheter och att träffa kanadensiska företagare med
invandrarbakgrund.
Sammantaget bedömer Exportrådet att projektet i allt väsentligt varit
framgångsrikt i förhållande till angivna syften med insatsen. De
36 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
66
etablerade nätverken bildar en bas för fortsatta kontakter med engagerade
företagare med utländsk bakgrund – liksom inbördes mellan dessa – och
för fortsatt samverkan med relevanta aktörer inom Sverige och
internationellt. På grundval av ett förnyat uppdrag från Regeringen och
handelsministerns särskilda sammandragning i slutet av 2008, går arbetet
vidare för att ge nätverken en stabil fortsättning och att söka bilda
ytterligare nätverk i andra delar av landet.
3.2 UTLANDSBILDEN I SVERIGE
Med ytterligare ett års erfarenhet kan vi återigen konstatera att väsentligt
fler företag har potential att växa internationellt och nå exportframgångar.
Exportrådet har under 2008, i enlighet med uppdraget från staten,
fortsatt sina insatser för att sprida kunskap om internationella marknader
och att informera och inspirera svenska företag om affärsmöjligheter.
Ett viktigt led i att ge fler företag en trygghet i sina utlandssatsningar är
utlandspersonalens återkommande besök hos företag i Sverige (jfr avsnitt
2.3 ovan). Den dialog som då uppstår ger tillfällen till inledande
rådgivning och inspiration till exportsatsningar.
Exportrådet arrangerade under 2008 två regionala exportdagar för att sprida
information om intressanta marknader och uppmärksamma de regionala
exportrådgivarnas (RER) erbjudande till företagen och Exportrådets
tjänster i övrigt. Dessa arrangemang ägde rum i Halmstad (april) och
Borås (oktober). Antalet regionala exportdagar var därmed färre än 2007,
men i gengäld har vi kunnat utnyttja de s.k. Gasell-träffarna i samarbete
med Dagens Industri för samma syften (se vidare i avsnitt 6
Marknadskommunikation nedan).
Evenemangen fungerar som mötesplatser för regionala/lokala företag
och som en kontaktyta mellan Exportrådet och företagen i respektive
region. Som tidigare kunde de regionala exportrådgivarnas närvaro
därmed profileras som en länk mellan näringslivet i respektive län och vår
utlandsorganisation.
En annan form för kunskapsöverföring är de marknadsseminarier
(motsvarande) som återkommande genomförs i Sverige, inte sällan i
samarbete med ambassadörer eller andra företrädare för utrikesförvaltningen
på respektive marknad. Sådana informationsträffar ger
återkommande tillfällen att informera om affärsmöjligheter,
kulturskillnader och hur man på respektive marknad kan ta sig förbi
risker och svårigheter.
Som föregående år arrangerades under 2008 en rad sådana länder och/eller
tematiska sammankomster. Under året genomfördes totalt 112
sådana evenemang, jämfört med ca 160 under 2007. Minskningen beror
på en medveten prioritering av RER-organisationens tid, där vi strävat
efter att koncentrera och ekonomisera verksamheten till färre tillfällen.
37
67
3.3 SEMINARIER OCH AVGIFTSBELAGDA WEBBTJÄNSTER
Exportrådet erbjuder seminarier för företagens personal i exporttekniska
ämnen. Workshops arrangeras t.ex. kring exportdokument,
frihandelsregler, leveransvillkor och utlandsbetalningar. Verksamheten
finansieras helt av deltagande företag. Under verksamhetsåret har
följande seminarier genomförts:
- Tre öppna seminarier i exporttekniska ämnen under hösten 2008
med totalt 32 deltagare;
- Totalt 13 företagsspecifika seminarier med sammanlagt 252
deltagare.
Verksamheten har under året inbringat sammanlagt 345 000 kr. i intäkter.
Vi erbjuder även våra kunder ett antal avgiftsbelagda webbtjänster inom
området exportteknik. Dessa tjänster uppdateras kontinuerligt av våra
experter.
Skeppningshandboken Information om allmänna exportregler liksom specifik
landinformation för 180 länder avseende dokumentkrav,
exportrestriktioner, produktkrav, moms m.m.
Frihandelsguiden Information som företagen behöver för att kunna utnyttja de
förmåner som gäller vid export till länder, med vilka EU har
frihandelsavtal.
Betalningsguiden Information om betalningssätt, kreditförsäkringar,
inkassorutiner m.m. för ett 60-tal länder. Guiden finns även i
engelsk version (Payment Guide).
Sammanlagt har vi drygt 2 500 prenumerationer på dessa webbtjänster.
Det bör här noteras att flera stora koncerner som prenumererar på
tjänsterna, länkar dessa vidare via egna intranät-lösningar, så att all
personal får tillgång. Det innebär att det egentliga antalet prenumeranter är
avsevärt större. De sammanlagda intäkterna uppgick 2008 till drygt 6,2
milj. kr.
38 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
68
4 Riktade insatser för
internationellt affärsfrämjande
4.1 RIKTADE FRÄMJANDEINSATSER PÅ
UTLANDSMARKNADER
På samma sätt som under de senaste åren har utrymmet för riktade
satsningar på intressanta eller snabbväxande marknader varit begränsat
under 2008. Tack vare en medveten allokering till aktiviteter där
medverkande företag haft vilja och förmåga att bidra finansiellt för att
skapa en hävstångseffekt – och ett antal marknadsspecifika
tilläggsuppdrag från staten - har aktivitetsnivån ändå kunnat hållas på en
acceptabel nivå. Större sådana främjandeaktiviteter förtecknas och
redovisas översiktligt i bilaga 3.
Som nämnts redan i avsnitt 2.2 har antalet näringslivsdelegationer på hög
nivå, såväl utgående som inkommande, ökat starkt under 2008 – totalt
sett har det handlat om så mycket som en tredubbling jämfört med 2007.
Planering och genomförande av närmare 30 sådana besök har tagit en
betydande del av vissa utlandskontors och berörda hemmaenheters tid i
anspråk. Vi bedömer att sådana besök, strategiskt applicerade och väl
genomförda, kan ha stor betydelse för svenska företags utlandsaffärer.
Samtidigt är det ingen tvekan om att det stora antalet delegationsresor
under 2008 har engagerat vissa kontors resurser så att deras förmåga att
ge stöd till enskilda företag påverkats negativt.
Vi bedömer att Exportrådet, i rimlig utsträckning, ändå kunnat motsvara
önskemålet att delta i gemensamma export- och Sverigefrämjande insatser i
utlandet tillsammans med svenska utlandsmyndigheter,
Invest in Sweden Agency, VisitSweden och Svenska Institutet. Några
särskilt markerade aktiviteter under 2008 var följande:
- Särskilda insatser via utlandskontoren i samband med de
utgående statsbesöken till Portugal och Ukraina, och
inkommande statsbesök från Grekland, Luxemburg och
Rumänien, liksom i samband med statsministerns (m.fl.) besök i
Kina och Japan.
- Särskilda satsningar i USA inom spjutspetsbranscher, i betydande
grad med anknytning till främjandeverksamhet i House of Sweden,
Sveriges ambassadbyggnad i Washington DC; bland dessa märks
konferensen Serious Games i Washington DC där sex svenska
företags produkter visades upp inom området pedagogiska
dataspel.
- Delegation med ett tiotal företag inom fordonsindustri till Polen
och Slovakien.
- Delegation med deltagande av tio företag inom gruvbranschen till
Argentina och Chile.
39
69
- Seminarier i Belgrad, Skopje och Zagreb med sammanlagt 15
företag för att belysa affärsmöjligheter inom EU-finansierade
investeringsprojekt.
- Regional exportkonferens med 40 företag i Dubai för att
uppmärksamma affärsmöjligheter och särskilda utmaningar i
Gulf-regionen.
- I samband med handelsministerns besök genomfördes ett Green
Business Seminar i Johannesburg, i samarbete med Sveriges
ambassad i Pretoria, i syfte att stimulera till hållbar
affärsutveckling i handeln mellan Sydafrika och Sverige.
4.2 AFFÄRSCHANS; STRATEGISK MARKNADSANALYS
Sedan starten år 1999 har Exportrådet kunnat erbjuda små företag
deltagande i AffärsChans-projekt – en specialanpassad tjänst med syfte att
underlätta små företags första steg ut på en ny marknad. Inledningsvis
erbjöds dessa projekt inom ramen för programmet Marknadsplats Östersjön
med huvudsaklig finansiering från Östersjömiljard 2 och med fokus på
länderna kring Östersjön. Från 2005 erbjuds tjänsten på alla marknader
via samtliga utlandskontor.
Projekten riktar sig alltså till små företag med målet att nå konkreta
affärer och att hitta lämpliga partners på en ny marknad. Projekten är
standardiserade och består av en marknadsundersökning och arbete för
att identifiera lämpliga partners (kunder, agenter, distributörer etc.), som
utmynnar i ett besöksprogram på aktuell marknad. Projekten avslutas
med en uppföljning och en handlingsplan med rekommendationer om
hur affärsmöjligheterna kan utnyttjas på bästa sätt.
Närmare 2 700 projekt har genomförts sen starten för tio år sedan.
Under 2008 genomfördes sammanlagt 478 projekt - det högsta antalet
något år hittills (motsvarande under 2007 var 440).
Exportrådet utvärderar löpande effekterna av AffärsChans i termer av
affärsvolym och vilken nytta de deltagande företagen upplever av sitt
deltagande. Dessa utvärderingar har gjorts med hjälp av externa konsulter.
Den senaste effektmätningen 2007 bekräftade att tjänsten väl fyller sitt
syfte – att öppna dörrar och skapa affärer för små företag på nya
marknader. Vi har ambitionen att utföra ytterligare en sådan
effektmätning under våren 2009. Enligt gängse NKI-undersökning (jfr
avsnitt 1.2 ovan) kan noteras att de företag som deltagit i AffärsChansprojekt
genomgående är bland Exportrådets mest nöjda kunder.
Under 2008 har Exportrådet utvecklat och lanserat en ny tjänst - Market
Selection Analysis/Strategisk Marknadsanalys (MSA) – som kompletterar den
rådgivning som RER-organisationen erbjuder, och Affärschans. Genom
MSA får företagen vägledning i fråga om marknadsval, för att lägga en
40 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
70
mer stabil grund för fortsatt internationell affärsutveckling än som nu kan
ske inom den regionala exportrådgivningen.
För små företag handlar det om att kvantitativt jämföra och analysera
maximalt 20 marknader för att komma fram till vilken eller vilka som har
störst potential och samtidigt är lättast att penetrera. Inom ett MSAprojekt
väljer företaget tillsammans med Exportrådet ut 10-15 variabler
som på olika sätt belyser hur intressant marknadspotentialen är och vilka
barriärer till marknaden som finns. Dessa variabler bearbetas och
analyseras sedan för att kunna jämföra och rangordna marknaderna. Efter
att ett mindre antal fokusmarknader valts ut med hjälp av MSA följer mer
fokuserade satsningar på dessa marknader i form av t.ex. Affärschansprojekt.
Vi kunde under 2008 notera ett växande intresse och positivt mottagande
bland företagen. MSA-tjänsten är i omfattning jämförbar med ett
Affärschans-projekt.
I sitt budgetunderlag för 2009 föreslog Exportrådet att MSA-tjänsten för
små företag borde prissättas på en nivå som gör den till ett naturligt,
verksamt och attraktivt instrument i Exportrådets portfölj av riktade
insatser för sådana företag, och förordade att man skulle tillämpa samma
medfinansiering från företagen (40%) som gäller för Affärschans. Detta
förslag förs ånyo fram i vårt budgetunderlag för 2010.
4.3 INTERNATIONELL MARKNADSFÖRING AV BRANSCHER
Allmänt
Enligt Regeringens riktlinjer för årsuppdraget 2008 skall Exportrådet, i
mån av tillgänglig finansiering, initiera och genomföra särskilda aktiviteter,
för att främja exportmöjligheter inom strategiska branscher och områden.
Någon dedikerad finansiering ur årsuppdraget för året har inte angetts.
Under 2008 har Exportrådet inriktat sin verksamhet med branschfokus
på att vidareföra de branschuppdrag som getts avseende livsmedel (via
Jordbruksdepartementet/Jordbruksverket) och miljöteknik (via
Näringsdepartementet). Båda dessa uppdrag kommer att redovisas i detalj
till respektive departement eller myndighet/uppdragsgivare. I det
följande lämnas en översikt över aktiviteter och resultat under 2008.
Enskilda, mer betydande främjandeaktiviteter som genomförts inom
ramen för uppdragen ingår i redovisningen i bilaga 3.
41
71
Bransch Belopp
(avrundat)
Kommentar
Livsmedel
(Jordbruksdepartementet)
10,0 MSEK
Miljöteknik
(Näringsdepartementet)
Kommunikationsplattform
för Sustainable City
(Utrikesdepartementet)
25,0 MSEK
3,0 MSEK
15 MSEK
utbetalades i slutet
av 2007
Uppdraget gavs
ursprungligen 2006
Övriga tidigare branschuppdrag slutredovisades i allt väsentligt i
Exportrådets årsredovisning för 2007.
Exportrådet har under 2008 fortsatt kontakter och dialog med ett antal
aktörer inom offentlig sektor för att kartlägga deras intresse att stödja
insatser via Exportrådet, med syfte att främja svenska företags
exportansträngningar inom vissa nyckelbranscher. Det har skett utifrån
uttalade behov/önskemål från berörda branschorganisationer. Vi utgår
där också från vår egen övertygelse om att kollektivt inriktade insatser
för internationell marknadsföring av svenska företags teknologi,
produkter och tjänster kan addera värde till företagens egna
ansträngningar och till den rådgivning som Exportrådet och andra kan
erbjuda till enskilda företag.
Det gäller särskilt för små företag i sektorer/branscher, där Sverige har
särskilda förutsättningar att konkurrera och där det finns ett uttalat
intresse hos branschföreträdare och företag att samverka. Sådana
branschspecifika satsningar tror vi är särskilt motiverade när kunderna
på utlandsmarknaderna är offentliga aktörer, affärerna komplexa och när
branschens företrädare upplever att andra länder erbjuder sina företag
bättre villkor och assistans som Sverige inte matchar. Detta arbete
fortsätter in på 2009 och framåt (jfr Exportrådets budgetunderlag för
2010).
Livsmedel
Enligt Regeringens regleringsbrev till Statens Jordbruksverk (SJV) för
2008 (anslag 43:14) fick Exportrådet fortsatt uppdrag att genomföra
aktiviteter för att främja svensk livsmedelsexport. För uppdraget
beräknades en ram av 10 milj. kr., en ökning från 2007 med 50 %.
Exportrådets arbete med detta uppdrag har nyligen avrapporterats i
detalj till SJV.
Under året har ett antal marknadsanalyser genomförts på utvalda
marknader för att undersöka vilken potential det finns för svenska
livsmedel, primärt i Finland, Norge, Danmark och Ukraina.
Sammanfattningsvis kunde konstateras att det finns ett påtagligt
utrymme för expansion och ökad marknadspenetration för svenska
42 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
72
livsmedelsföretag inom Norden. Detta gäller i än högre grad för
Ukraina, en marknad med inemot 50 miljoner invånare, en växande
medelklass och ett nyvaknat intresse för svenska livsmedelsprodukter.
Liknande marknadsundersökningar har gjorts i Estland, Lettland och
Litauen inom segmentet food service som riktar sig till hotell, restauranger
och cateringfirmor. Analysen visade att svenska produkter har ett gott
rykte med en image som står för kvalitet och att svenska
livsmedelsföretag därför skulle kunna vara ännu mer framgångsrika än
de redan är.
Vidare har Exportrådets regionala exportrådgivare under året genomfört
över 150 intervjuer med små livsmedelföretag runt Sverige för att
kartlägga deras export, styrkor, svagheter och möjligheter, liksom vad
företagen efterfrågar i termer av stöd för att komma vidare med sin
internationalisering/export. Studien blir klar i början av 2009.
I 2008 års särskilda marknadssatsningar (detaljhandelsaktiviteter, Sverigeveckor,
mässor, etc.) har sammanlagt totalt nära 300 företag deltagit.
Aktiviteterna marknadsfördes utomlands under skilda samlingsnamn
beroende på marknad: Food From Sweden, Schweden Schmeckt, Taste of Sweden
och Shvedsjiy Stol.
I Tyskland, Ryssland, Nederländerna och Schweiz arrangerades under
året, i samarbete med internationella livsmedelskedjor, ett antal Sverigeveckor
i butik med provsmakning och försäljning av svenska
livsmedelsprodukter. Dessa kampanjer har varit dokumenterat
framgångsrika och har bekräftat att detta koncept hjälper svenska
livsmedelsföretag att marknadsföra och sälja sina produkter
internationellt, en metodik som bör kunna utvecklas och intensifieras
under 2009.
Under året har vidare arrangerats Sverigemontrar under varumärket Food
from Sweden på fyra större livsmedelsmässor i Europa, för att marknadsföra
svenska livsmedelsprodukter: Sötsaksmässan ISM i Köln, BioFach i
Nürnberg (ekologiska produkter), PLMA i Amsterdam (private label)
och den internationella livsmedelsmässan SIAL i Paris.
Ett pilotprojekt har startats i Polen tillsammans med en lokal grossist,
med syfte att hos mindre lokala distributörer och enskilda butiker i två
regioner i Polen få ut svenska livsmedel till en polsk publik. Andra
marknadsföringsinsatser har varit Livsmedelsföretagens dag med tema
Ukraina. I samband därmed utsågs och belönades Kopparbergs Bryggeri
som Årets Livsmedelsexportör 2008.
Exportrådets arbete med livsmedelssatsningar leds av en styrgrupp, med
utgångspunkt från genomförda analyser och en marknadsstrategi.
Styrgruppen består av sex företagsrepresentanter från
livsmedelsbranschen som var och en representerar sitt branschsegment,
representanter från medlemsorganisationen Livsmedelföretagen, LRF,
Jordbruksdepartementet, SJV och Exportrådet. Projekt/aktiviteter
förankras i styrgruppen och genomförs i huvudsak av något av
43
73
Exportrådets utlandskontor, centrala funktioner inom Exportrådet
och/eller andra aktörer.
Under 2008 har den svenska livsmedelsexporten ökat med över 15
procent jämfört med året före, en utveckling som branschens företrädare
upplever som mycket positiv. Marknadssatsningar och andra aktiviteter
följs systematiskt upp för att dels mäta företagens uppfattning om
genomförda aktiviteter, dels få fram konkreta försäljningsresultat.
Generellt sett har företagen varit uttalat nöjda med de satsningar som
gjorts. Mätningarna visar också att företagen är mer nöjda ju fler
organiserade aktiviteter de deltar i. Genomförda försäljningskampanjer
har genomgående lett till ökad försäljning, under själva kampanjen men
också i tiden efter genomförandet. Uppföljning som gjorts sex månader
efter respektive aktivitet visar att flertalet av de svenska leverantörerna
fått in fler produkter på aktuella butikskedjor.
Miljöteknik
Regeringen (Näringsdepartementet) beslutade den 25 oktober 2007 att ge
Exportrådet ett uppdrag över tre år avseende insatser för främjande av
svensk miljöteknikexport. Satsningen avser en total omfattning av 30 milj.
kr. under perioden 2007-09, i syfte att utveckla stöd för
internationalisering och nya exportaffärer för svenska miljöteknikföretag.
Fokus förutsätts ligga på små och medelstora företag. Projekt inom
satsningen ska även ha potential att bidra till ökad tillväxt och fler jobb i
landet.
Genom regeringsbeslut den 18 december 2008 (Näringsdepartementet)
fick Exportrådet ytterligare ett uppdrag inom området miljöteknik, med
inriktning på att stödja små svenska företags val av lämpliga
internationella avsättningsmarknader och riktat stöd vid etablering och
start av verksamhet på utvalda marknader. Arbetet som ska ske inom en
ram av 14,5 milj. kr. har nyligen inletts och kommer senare att
avrapporteras i särskild ordning.
Den svenska miljöteknikbranschen är förhållandevis ung och många
svenska företag med nya miljövänliga tekniklösningar är relativt små med
begränsad erfarenhet av exportaffärer. Samtidigt är affärerna inom
miljöteknikområdet ofta komplexa. Kunderna köper sällan enstaka
produkter, utan efterfrågar ofta system- och helhetslösningar. Kunderna
på utlandsmarknaderna är vanligtvis också offentliga institutioner. Affärer
inom miljöteknikområdet tar ofta formen av offentliga upphandlingar,
där det krävs särskilt kunnande, uthållighet och långsiktig närvaro på
marknaden, krav som små och oerfarna miljöteknikföretag har svårt att
möta.
Exportrådets insatser har hittills inriktats på:
- Analyser av marknader med stor exportpotential för svenska
miljöteknikföretag;
44 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
74
- Vägledning till individuella och grupper av företag på prioriterade
marknader;
- Internationell marknadsföring med hjälp av plattformen SymbioCity (se
vidare nedan).
Inom uppdraget ska vi också göra en benchmarking av exportfrämjande
inom miljöteknik gentemot relevanta länder. Denna aktivitet genomförs
under 2009.
Exportrådets arbete med miljötekniksatsningar leds av en styrgrupp.
Styrgruppen består av elva företagsrepresentanter, som var och en
representerar sitt branschsegment, och representanter för
Näringsdepartementet och Exportrådet. Samtliga projekt förankras i
styrgruppen och genomförs av något av Exportrådets utlandskontor,
centrala funktioner inom Exportrådet och/eller andra aktörer. På
samtliga marknader och evenemang samarbetar Exportrådet nära med
respektive utlandsmyndighet.
Genomgående sker ett nära samarbete med Sveriges Miljöteknikråd
(Swentec). Exportrådet samverkar på området också med en rad andra
statliga aktörer, främst Energimyndigheten, Sida, NUTEK och Vinnova,
liksom med de regionala nätverken Sustainable Business Hub Skåne, EcoEx/
Business Region Göteborg och Stockholms Miljöteknikcenter (SMTC). Vi har
också fortlöpande kontakt med berörda branschorganisationer, t.ex.
Svebio, Avfall Sverige, Svensk Fjärrvärme, Varim, Svenskt Vatten och SweHeat.
Analyser och marknadsprioriteringar har genomförts på ett antal
marknader och segment, bl.a. i samarbete med Swentec inom både
vatten-och avloppsrening och avfallshantering. Dessa har kompletterat
tidigare genomförda analyser/marknadsprioriteringar inom bl.a.
bioenergi.
Under 2008 har en rad marknadsaktiviteter genomförts -
delegationsresor, mässor, konferenser och andra events. Exempel på
prioriterade marknader där långsiktiga satsningar genomförts är Frankrike,
Indien, Italien, Kanada, Kina, Rumänien, Polen, Spanien, Storbritannien och
USA. Större aktiviteter inom ramen för miljöteknikprojektet finns
förtecknade i bilaga 3.
Sammantaget har över 150 företag deltagit i olika evenemang utomlands
och ännu fler – ca 200 – har medverkat i olika exportevenemang i
Sverige. Några exempel på aktiviteter under 2008 är:
- Ett betydande antal utgående delegationsresor med miljöteknik som ett
framträdande tema, t.ex. miljöministerns besök i Indien i början av året
och statsministerns besök i Kina och Japan senare under våren.
- Pilotprojekt i Indien för lokalt säljstöd till svenska miljöteknikföretag.
- En liknande ansats i Warszawa, där Exportrådet och Sustainable
Business Hub Skåne erbjuder 3-5 företag aktivt säljstöd på den polska
marknaden.
- Sverige-paviljonger på fyra större mässor under varumärket SymbioCity.
- Roadshow i augusti-september 2008, där Exportrådets
marknadsprioriteringar inom VA- och avfallshantering presenterades i
45
75
Stockholm, Göteborg och Malmö.
- Seminarier om hur man lyckas med affärer i Kina (9-10 oktober i
Stockholm respektive Malmö), med medverkan av Mats Denninger,
Regeringens särskilde samordnare för miljöteknikexport till Kina, och
personal från Exportrådets organisation i Kina.
- Betydande satsningar på mässorna Poleko (Polen) och Pollutec
(Frankrike).
- Medverkan i mottagande av inkommande delegationer från ett antal
länder, bl.a. Rumänien och Grekland.
Exportrådet fick i december 2006 i uppdrag av Regeringskansliet
(Utrikesdepartementet) att utveckla en ny plattform för marknadsföring
av svensk miljöteknik med utgångspunkt från den satsning som under ett
antal år gjorts under parollen ”Sustainable City”, som fungerat väl för att
väcka intresse i omvärlden men som inte längre kunde knytas distinkt till
Sverige och svenska företag. En fullständig rapport om genomförandet
av detta uppdrag kommer att lämnas till Utrikesdepartementet i särskild
ordning. Nedan följer en sammanfattande beskrivning av genomfört
arbete.
Efter analys och insatser i övrigt via särskilt anlitad konsult, drogs
slutsatsen att Sverige behövde ett unikt varumärke för att synliggöra och
tydliggöra vad svenska miljöteknikföretag har att erbjuda på en växande
världsmarknad. Beslut togs att lansera SymbioCity - Sustainability by Sweden
som samlande paraplybegrepp för internationell marknadsföring av
svensk miljöteknikexport. Namnet anspelar alltså på ”symbios” som en
relation mellan två organismer som ger ömsesidiga fördelar. Budskapet är
att resurseffektivisering ger mervärde. Utvecklat material omfattar en
PowerPoint-presentation med talmanus i fyra (snart fem) språkversioner,
en broschyr, en kortfilm, utställningsmaterial och en webbplats
www.symbiocity.org. Exportrådet har ansökt om att skydda varumärket i
ett 60-tal länder.
Efter handelsministerns lansering av SymbioCity-konceptet för svensk
press och ett 70-tal utländska ambassadörer (Hammarby Sjöstad, mars
2008) har en rad aktiviteter genomförts, inte minst i form av en rad
utgående delegationsresor (Indien, Japan, Kina, USA, m.fl.). Artiklar i
utländsk dagspress och facktidskrifter, TV-intervjuer, m.m. har gjort att
begreppet snabbt blivit väl etablerat i de länder som inledningsvis varit i
fokus. SymbioCity förekommer nu även på Youtube, Wikipedia och
Second Life.
En första utvärdering har genomförts via intervjuer och diskussioner i en
allsidigt sammansatt fokusgrupp bestående av användare/intressenter
bland företag, departement/myndigheter och organisationer. Slutsatserna
av utvärderingen slår fast:
- att SymbioCity fungerar väl som ett robust, pedagogiskt och tydligt
varumärke för marknadsföring av svensk erfarenhet och tradition inom
hållbar stadsutveckling;
- och att konceptet bidragit till att bättre konkretisera vad Sverige har att
46 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
76
erbjuda av teknologi, produkter och tjänster inom miljöteknik, med
tonvikt på helhetstänkande.
Men utvärderingen visar också att konceptet behöver vårdas och
utvecklas för att svara mot behov och förväntningar hos företag och
andra aktörer. Därför har Exportrådet lämnat förslag till Regeringen
(Utrikesdepartementet) om åtgärder som behöver vidtas för att skydda,
förvalta och utveckla varumärket SymbioCity. Genom beslut i december
2008 av Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) har Exportrådet - i
avvaktan på slutlig beredning och samlat ställningstagande inom
Regeringskansliet - fått ett första uppdrag att vidareutveckla och säkra en
målinriktad användning av SymbioCity-konceptet som varumärke.
Insatserna inom detta uppdrag kommer att avrapporteras i slutet av år
2009.
4.4 ÖVRIGA BRANSCHAKTIVITETER
Samverkansgrupper
Även under 2008 fullföljde Exportrådet sina kontakter med ett antal
bransch- och företagssammanslutningar, de s.k. samverkansgrupperna.
Kontaktytan mellan Exportrådets organisation och dessa gruppers
verksamhet säkras genom att en medarbetare inom Exportrådet utgör
kontaktperson för de aktiviteter som initieras av gruppen. En basfunktion
erbjuds från Exportrådets sida där vi till självkostnadspris sköter de
administrativa göromål som respektive sammanslutning har intresse av.
Vid slutet av 2008 har Exportrådet serviceavtal eller annan
samarbetsrelation med följande sammanslutningar/samverkansgrupper:
Företagsföreningar med kansli hos Exportrådet
PPT, Swedish Pulp and Paper Technology Group www.pptgroup.se
SAG, Swedish Aviation Group www.swedishaviationgroup.com
SMTG, Swedish Mining and Tunneling Group www.smtg.se
SWERIG, Swedish Rail Industry Group www.swerig.se
SWEUNB, Swedish Association for UN Business www.sweunb.se
Med ytterligare några sammanslutningar har Exportrådet mer eller
mindre återkommande/institutionaliserade kontakter, utan att det finns
något särskilt serviceavtal:
Grupper som inte har kansli hos Exportrådet
FORTEC, Swedish Forestry Technology Group www.fortec.se
Swecare www.swecare.se
Swedish Consultants www.swedishconsultants.se
SweHeat (Swedish Council for District Heating) www.sweheat.com
47
77
Under 2008 har samverkan med Swecare inom området hälso- och
sjukvård/medicinteknik intensifierats tack vare ett särskilt
regeringsuppdrag (Utrikesdepartementet).
Försvarsmaterielsamarbete med USA
Verksamheten med att stödja bilateralt samarbete och utbyte mellan USA
och Sverige inom försvarsmaterielområdet fortsatte under 2008 på i allt
väsentligt samma sätt som tidigare. Verksamheten bottnar i den
principöverenskommelse (Memorandum of Understanding – MoU) som
träffades mellan länderna i slutet av 1980-talet. Verksamheten omfattar
samverkan med en grupp svenska företag som bildat ett nätverk för
särskild samverkan kring exportfrämjande med inriktning på USAmarknaden.
Gruppen utgörs av ett dussintal av de traditionella
försvarsföretagen samt ett antal försvars- och säkerhetsrelaterade företag.
Verksamheten bedrivs inom Sveriges ambassad i Washington DC genom
en särskild funktion bestående av en chef, en konsult och en sekreterare
på halvtid. Enhetschefen, som ingår i ambassadens ledningsgrupp, är
också sidoackrediterad till ambassaden i Mexico City.
Exportrådet har liksom tidigare gett verksamheten visst administrativt
stöd med finansiering från statens uppdrag. Verksamhetens innehåll och
resultat redovisas i särskild ordning till företagsgruppen och berörda
huvudmän/intressenter inom Regeringskansliet.
4.5 INTERNATIONELLT UPPHANDLADE / FINANSIERADE
AFFÄRER
Allmänt om uppdraget
Möjligheterna för svenska företag inom internationellt upphandlade
affärer är betydande, men de har fortfarande en låg andel i förhållande till
likvärdiga länder, med tanke på Sveriges relativt stora ägar- och
budgetandelar i de internationella finansieringsinstitutionerna.
Mot den bakgrunden skall Exportrådet inom sitt årsuppdrag för 2008
fortsätta att främja svenskt deltagande i projekt och upphandlingar
finansierade av internationella institutioner (FN, EU, Världsbanken,
regionala utvecklingsbanker etc.). Detta ska ske i nära samarbete med
berörda enheter på UD och de projektexportfrämjare som bevakar de
internationella organisationerna. Exportrådet ska även verka för att
tillvarata exportmöjligheter inom det svenska utvecklingssamarbetet och
medverka i Regeringens och Sidas arbete med att förverkliga
handlingsplanen för hur svenskt utvecklingssamarbete och svenskt
näringsliv ömsesidigt kan stödja varandra.
För 2008 avsattes 4 milj.kr för särskilda insatser inom detta område. En
mindre del av detta belopp avser aktiviteter som löper vidare under 2009.
Därutöver har Exportrådet under året avslutat ett tilläggsuppdrag från
48 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
78
slutet av 2007, med uppgift att intensifiera och kraftsamla verksamheten i
angivna delar. Resultatet av detta arbete har redovisats i särskild ordning.
Vidare fick Exportrådet under 2008 ett särskilt uppdrag för att förstärka
informationsservicen till företagen ifråga om aktuella investeringsprojekt
(tidig projektspaning). Detta arbete fortskrider under innevarande år och
kommer att rapporteras i sin helhet i samband med
verksamhetsberättelsen 2009.
Inom ramen för uppdraget har Exportrådet tillhandahållit följande tjänster:
- övergripande information genom nätbaserade tjänster,
- delegationsresor och informationsseminarier,
- samverkan mellan företag och gemensam marknadsföring (fokus på FN),
- proaktiv information och rådgivning om EU:s biståndsprogram och strukturstöd,
- löpande upphandlingsbevakning och tidig projektinformation/projektspaning,
- anbudskostnadsstöd.
Tyngdpunkten har legat på att, så långt resurserna tillåtit, förstärka och
utveckla befintliga tjänster. Samtidigt inleddes arbetet med några nya
initiativ – bl.a. infördes ett kapitel om internationella finansiärer i
Exportrådets nätbaserade finansieringsguide. Vidare påbörjades
bevakning av affärsmöjligheter relaterade till Asiatiska Utvecklingsbanken
(ADB) genom Exportrådet i Manila, som en följd av att Sveriges
ambassad i Filippinerna stängdes våren 2008 (en närmare beskrivning
följer nedan).
Exportrådet har även verkat för att öka kunskapen om
upphandlingsprocesser och aktuella projekt på utlandskontoren. Bland
annat har en kartläggning av större planerade offentliga projekt och därtill
kopplade upphandlingsprocesser genomförts i fem länder.
Kartläggningen ska användas både för att informera svenska företag om
aktuella affärsmöjligheter och för att marknadsföra svensk kompetens
mot lokala beslutsfattare och projektägare.
Arbetet med att verka för synergier mellan bistånd och näringsliv har haft
hög prioritet under året. Exportrådet har bland annat deltagit i forum för
samverkan såsom den s.k. UNIS-gruppen (Utvecklingssamarbete och
Näringsliv i Samverkan) och anordnat regionala möten mellan UD, Sida
och Exportrådet för att samordna lokala främjarinsatser. För en fylligare
redogörelse för Exportrådets samverkan med Sida hänvisas till avsnitt 2.4
ovan.
Nätbaserade tjänster
För att effektivt nå ut med information till en större grupp företag har
Exportrådet under året tillhandahållit ett antal nätbaserade tjänster. Under
2008 har Exportrådets Finansieringsguiden
(www.finansieringsguide.swedishtrade.se) som nämnts kompletterats med ett
kapitel om internationella finansiärer och instrument för finansiering till
den privata sektorn. Den uppdaterade guiden kommer att publiceras
under våren 2009. I den nätbaserade tjänsten Upphandlingsnytt
49
79
(www.upphandlingsnytt.swedishtrade.se) publiceras dagligen drygt 30 aktuella
internationella upphandlingar. Antalet registrerade besök för året
uppskattas till ca 120 000, en ökning från 2007 med knappt 10 %.
Under året har tjänsten fått en ny och mer funktionell utformning samt
kompletterats med en tjänst för tidig projektinformation – Projektspaning.
En grundläggande förutsättning för att svenska företag ska kunna hävda
sig bland företag från andra länder är tillgång till lättåtkomlig och tidig
information om planerade projekt. Svenska utlandsorganisationer besitter
värdefull information och kontakter på området, men det har tidigare inte
funnits någon etablerad struktur för hur informationen ska distribueras
till näringslivet.
På grundval av ett pilotprojekt under 2007, har en arbetsmodell testats i
sju länder (fyra i Afrika och tre i Central- och Östeuropa). Initiativet
bygger på samverkan mellan UD, Sida och Exportrådet. Vid slutet av
2008 hade 260 företag registrerat sig för tjänsten och över 300 notiser om
kommande projekt fanns registrerade i databasen. En större
marknadsföringskampanj planeras under våren 2009. Ambitionen är att
ett 15-tal länder ska ingå i tjänsten vid utgången av 2009.
Nättjänsten Upphandlingsguiden (www.upphandlingsguide.swedishtrade.se)
avseende EU:s stöd och bistånd reviderades grundligt under 2007 i
samband med EU:s nya programperiod (2007-2013) och har under året
endast genomgått mindre justeringar. Antalet besökare var drygt 105 000
totalt under 2008, jämfört med drygt 112 000 för 2007.
Företagsnätverk
Det år 2006 etablerade nätverket Swedish Association for UN Business
(SWEUNB), som består av företag med intresse för och inriktning på
affärer och partnerskap med FN, har under 2008 fortsatt och
konsoliderat sitt arbete. Exportrådet fortsatte sitt arbete med att
administrera och projektleda insatser för nätverket. Arbetet leds av
SWEUNB:s styrgrupp och aktiviteter genomförs av Exportrådets
utlandskontor i samarbete med berörda ambassader på företagsgruppens
uppdrag. Under hösten utvecklades en långsiktig plan till grund för det
framtida arbetet. Vid utgången av 2008 hade nätverket 40
medlemsföretag. Insatser för att intressera nya medlemsföretag
genomförs kontinuerligt.
De större insatserna/aktiviteterna under 2008 var följande:
- Affärsseminarium i Köpenhamn med fokus på UNICEF och
UNOPS
- Möten med FN-representanter och internationella organisationer
för Östafrika med säte i Nairobi
- Utveckling av en ny hemsida och annat informationsmaterial
- Regelbunden distribution av nyhetsbrevet SWEUNB Aktuellt
- Frukostmöten för att informera om affärsmöjligheter med FN
- Individuella s.k. screening-möten med syfte att säkra enskilda
företags potential för FN-relaterade affärer.
50 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
80
Exportrådet har under 2008 fortsatt sina kontakter med andra
företagssammanslutningar med särskilda intressen för internationella
projekt och affärer där behovet av offentligt stöd är särskilt stort, främst
Swedish Consultants och SWERIG (jfr avsnitt 4.4 ovan). Företrädare för
Exportrådet under året varit adjungerade till dessa organisationers
styrelser. Andra viktiga samverkansgrupper som Exportrådet haft
frekvent kontakt med i hithörande frågor är Svensk Projektexport/SPE och
Swecare.
Regionala utvecklingsbanker
Arbetet med att främja kontakter med de regionala utvecklingsbankerna
sker i nära samverkan med UD och berörda utlandsmyndigheter. I och
med att Sveriges ambassad i Manila stängdes under våren 2008 har
Exportrådets fokus i första hand legat på Asiatiska Utvecklingsbanken
(ADB). Exportrådet anställde under hösten en lokal konsult, med
placering på svenska konsulatet i Manila, med uppgift att främja affärer
mellan svenska företag och projekt finansierade av banken.
I januari anordnade Exportrådet och ambassaden ett gemensamt
heldagsseminarium om affärsmöjligheter inom ramen för ADBfinansierade
projekt. Fokus var affärsmöjligheter inom energi i Mekongregionen
samt hållbar stadsutveckling, inklusive Sidas kreditram för
samfinansiering. Nära 30 representanter för intresserade företag deltog.
Exportrådet medverkade också i en företagsdelegation till banken som
ambassaden anordnade i mars.
Förberedelser för kommande satsningar avseende ADB påbörjades under
hösten 2008. En långsiktig plan för arbetet togs fram och i december
genomfördes ett officiellt besök vid banken i syfte att introducera och
förankra kommande satsningar. Arbetet sker i samverkan mellan
Exportrådets lokala konsult, Exportrådets handelssekreterare för
ASEAN-regionen och projektledaren på enheten för Public Affairs i
Stockholm.
En särskild tjänstemannagrupp för Afrikanska Utvecklingsbanken (AfDB),
bestående av representanter för UD, Sida, Näringsdepartementet och
Exportrådet, har under hösten planerat en nysatsning av främjandet av
svenska företags verksamhet visavis banken. I början av verksamhetsåret
2009 kommer Exportrådet tillsammans med UD och Sida att besöka
AfDB för att förbereda en företagsdelegation och diskutera andra möjliga
främjarinsatser. Under december påbörjade Exportrådet arbetet med att
kartlägga företagens intressen för en delegation och liknande insatser,
samt att ta fram ett riktat informationsmaterial.
Rådgivning och bevakning avseende EU:s bistånd och
strukturfonder
Genom kontoret i Bryssel arbetar Exportrådet, tillsammans med
projektexportfrämjarna vid Sveriges EU-representation, med rådgivning
till svenska företag kring EU:s biståndsprogram och strukturstöd.
Aktiviteterna under 2008 omfattade bland annat ett stort antal möten och
51
81
informationsseminarier i Sverige och två sektorsinriktade seminarier i
Bryssel. Vidare lämnades svar på ett 80-tal inkommande
företagsförfrågningar. Regelbundna nyhetsbrev distribuerade till runt 800
prenumeranter. Verksamheten omfattade också kontaktförmedling och
distribution av tidig projektinformation (jfr om Projektspaning ovan).
Under året genomförde UD en organisationsförändring mellan EUrepresentationen
och ambassaden vilket innebar en minskning av
dedikerade resurser, med åtföljande ökade krav på Exportrådets
engagemang och resursinsats.
Anbudskostnadsstöd
Exportrådet inrättade för ca tio år sedan ett riktat anbudskostnadsstöd
för konsulter. Stöd i form av begränsad förlustgaranti har lämnats till
svenska konsultföretag för att stimulera deras deltagande i
anbudstävlingar inom EU:s biståndsprogram, FN, Världsbanken,
regionala utvecklingsbanker, etc. Under första halvan av 2008 erbjöds
sådant stöd med ett maximalt bidrag motsvarande 35 procent av
anbudskostnaden, dock högst 60 000 kr. Konsultföretag som vunnit en
anbudstävling har inte erhållit något stöd.
Efter en utvärdering och omprövning mot bakgrund av det aktuella
resursläget beslutades att från halvårsskiftet fasa ut tjänsten, som nu helt
upphört. Under 2008 utfärdares sammanlagt sex garantier om
sammanlagt knappt 350 000 kr., en påtagligt mindre volym än under
2007. Under året har tre företag som fått garanti vunnit sina kontrakt. För
förlorade anbud har totalt knappt 240 000 kr. utbetalats.
52 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
82
5 Företagsspecifik affärsutveckling
Utöver de tjänster som helt eller delvis finansieras inom ramen för statens
uppdrag, erbjuder Exportrådet företags- och situationsanpassad
rådgivning till enskilda företag till stöd för deras internationella
affärsutveckling. Verksamheten tar sikte på varje steg i ett företags
internationaliseringsprocess, från att förstå förutsättningarna på den
aktuella marknaden, ta det första steget ut, komma på plats med sin
etablering, till att växa på marknaden.
När ett företag är moget för inträde på en ny marknad hjälper personalen
på utlandskontoren till med t.ex. marknadskartläggning, partnersökning,
bolagsbildning, rekrytering, säljstöd och marknadsföring av produkter
och tjänster, m.m. För företag som inte anser sig mogna att inrätta egen
närvaro erbjuder Exportrådet Business Support Office, ett inkubatorskoncept
med allt från kontorsplatser och administrativa tjänster till att
Exportrådets konsulter representerar företagen på marknaden, tillfälligt
eller fortlöpande.
Alla tjänster inom området Företagsfinansierad affärsutveckling erbjuds till
marknadspriser. Uppdragens omfattning och upplägg i övrigt bestäms
tillsammans med kunden efter företagets behov och utvecklingsskede.
Hit hör också uppdrag från ett antal andra uppdragsgivare inom
näringslivet (företagssammanslutningar m.fl.). Därutöver har Exportrådet
även bedrivit kurs- och publikationsverksamhet inom det exporttekniska
området (se avsnitt 3.3).
Konsultverksamheten är helt företagsfinansierad. Den omsatte 2008 ca
309 milj. kr. jämfört med nära 272 milj. kr. under år 2007. Det motsvarar
en ökning med ungefär 13 procent. Det totala antalet konsultuppdrag
som utförts under 2008 gick upp – från drygt 2 500 till lite över 2 700, en
ökning med ungefär 8 procent. Denna ökning ligger huvudsakligen på
andra kunder än enskilda företag, vilka inte återspeglas i tabellen nedan
som endast återger uppdrag från enskilda kundföretag. Kund- och
uppdragsstocken rymmer, som tidigare år, alla storlekar och typer av
företag:
Antal uppdrag 2008 2007 2006
Företag i Sverige
färre än 50 anställda 1 110 1 093 683
50-250 anställda 703 661 519
Över 250 anställda 670 646 445
Svenska företags dotterbolag 110 107 96
Summa 2593 2 507 1 743
Närmare uppgifter om verksamhetens omfattning återfinns i Exportrådets
årsredovisning för räkenskapsåret 2008.
53
83
6 Marknadskommunikation
Arbetet med att göra Exportrådet och dess verksamhet mer känt hos
företag och andra intressenter fördes under 2008 vidare. Grundvalen är
vår vision att bli det självklara valet för varje svenskt företag som söker
expertstöd för sin internationalisering. En särskild mätning genomfördes
under våren 2008 som visade att spontan kännedom om Exportrådet nu
ligger på 45 procent. När mätningarna – och vårt målmedvetna arbete
för att öka kännedomen - startade år 2005 var motsvarande värde 25
procent. På frågan Om du skulle ha behov av hjälp eller ha frågor om
internationella affärer, skulle du då kunna tänka dig att kontakta Exportrådet?
svarar 93 procent ja.
Vi har under året fortsatt med ett målmedvetet kommunikationsarbete
på flera plan. Satsningen har omfattat annonsering i riks- och lokalmedia,
PR-aktiviteter över hela landet, en rad events samt en utökad satsning på
Internet för att nå ut. Under hösten genomförde Exportrådet en
annonskampanj i Dagens Industri med annonser som riktade sig till
nytillträdda VD-ar och de utmaningar de står inför. Syftet med
kampanjerna och kommunikationen var att på ett tydligare sätt beskriva
vad Exportrådet praktiskt kan hjälpa företagen med.
Under 2008 fortsatte samarbetet med Dagens Industris s.k. Gasellprojekt.
Gasellprojektet syftar till att uppmärksamma svenska företag som flera
år i rad uppvisar en lönsam tillväxt. Exportrådet ser detta som en mycket
lämplig arena att nå ut och öka kännedomen om Exportrådets
verksamhet och vårt budskap. Under 2008 har Exportrådet deltagit med
talare under vårens fyra Gasellträffar. Genom Gasellsamarbetet och
andra insatser har vi strävat efter ett proaktivt samarbete med media,
vilket resulterat i ca 1 000 artiklar i tryckta medier och över 1 500 inslag i
eter- och nätmedier. Detta innebär en ökning på cirka tio procent sedan
förra året. Riktad mediebearbetning har även gjorts till medier i utlandet i
samband med våra främjandeaktiviteter.
I maj 2008 arrangerade Exportrådet åter Stora Exportdagen, som räknade
in 900 deltagare från hela landet. På förmiddagen hölls närmare 30
marknadsspecifika seminarier där företrädare för Exportrådets
organisation på samtliga utlandsmarknader fanns tillgängliga för samtal
och rådgivning. Därefter hölls det nu sedvanliga plenararrangemanget
där Stora Exportpriset för tredje gången delades ut av HM Konungen.
Bland sex nominerade företag valdes mjukvaru- och logistikföretaget
HMS Industrial Networks till årets exportföretag.
Som nämnts ovan (avsnitt 3.3) genomfördes under 2008 två regionala
exportdagar för att illustrera internationella marknads och
affärsmöjligheter samt uppmärksamma de regionala exportrådgivarnas
erbjudande. Exportdagarna ägde i år rum i Halmstad och Borås.
Exportrådets VD deltog och två utlandsmarknader presenterades vid
varje tillfälle.
54 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
84
Webbplatsen swedishtrade.se samlar Exportrådets Internet-baserade
tjänster. Hemsidan har under året löpande utvecklats och förbättrats
som navet i Exportrådets kommunikation. Ett hundratal medarbetare
publicerar idag information i sitt dagliga arbete via Exportrådets
webbplatser.
Exportrelaterade nyheter publiceras fortlöpande på webbplatsens
löpsedel, www.swedishtrade.se/dagensexportnyheter. Under 2008 har arbete
påbörjats med att byta publiceringsverktyg för hela webben och även
göra om innehållsstrukturen. En nylansering kommer att äga rum under
våren 2009.
Under 2008 har intensivt arbetet pågått med att se över Exportrådets
varumärke och att utveckla vårt budskap och tydliggöra våra målgrupper.
Arbetet kommer att fortsätta under 2009 och integreras i Exportrådets
affärsverksamhet.
55
85
7 Övrig verksamhet
Exportrådet som remissinstans
Exportrådet har under 2008 beretts tillfälle att lämna synpunkter på ett
antal offentliga utredningar och i sex fall utnyttjat denna möjlighet:
Utrikesdepartementet: Betänkandet (SOU 2008:23) Konsulär katastrofinsats
Statsrådsberedningen Departementspromemoria (DS 2007:48) avseende Lissabonfördraget
Socialdepartementet EU-kommissionens direktivförslag om patienters rättigheter till
gränsöverskridande vård
Kulturdepartementet: Betänkandet (SOU 2008:26) Värna språken – förslag till språklag
Stockholms läns
landsting
Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen
Sveriges Geologiska
Undersökning
Internationellt utvecklingssamarbete inom mineralsektorn
Corporate Social Responsibility (CSR); miljö-/klimatpolicy
Med utgångspunkt från de riktlinjer för Exportrådet avseende affärsetik
etc., som Exportrådets styrelse beslutade år 2006 hölls en särskild CSRsession
i samband med Exportrådets chefskonferens i juni 2008.
Insatsen omfattade en genomgång av de internationellt vedertagna
riktlinjer och överenskommelser som Sverige som nation anslutit sig till,
primärt FN:s Global Compact och OECD:s Guidelines for multinational
companies. En extern presentatör/företagare med särskilt profilerade
ambitioner inom CSR-området delade med sig av visioner och
erfarenheter i termer av praktisk handling. Vidare uppmärksammades
värdet av den portal mot korruption (www.business-anti-corruption.com) som
Exportrådet - tillsammans med EKN, SEK, Swedfund och Sida -
anslutit sig till som ett instrument i utlandskontorens rådgivning till
företag.
Under 2008 har flera utlandskontor fortsatt att utveckla sin rådgivning
inom CSR-området. Det har skett på grundval av erfarenheter från de
verktyg för professionell rådgivning i CSR-relaterade frågor till företag
som bl.a. kontoret i Beijing utvecklat med avseende på Kina-marknaden,
liksom genomförda aktiviteter inom området ”good corporate
governance”.
Under 2008 inleddes ett internt arbete med att utveckla en miljö/klimatpolicy
för Exportrådet. Arbetet har bidragit till att utveckla vår egen
kunskap och förståelse i klimat- och miljöfrågor och lagt en grund för att
lägga fast interna värderingar och mål. Den interna dimensionen av detta
arbete inriktas på att genom hela verksamheten sträva efter minskad
miljöpåverkan, inte minst genom minskat och smartare resande i tjänsten.
Härigenom bör vi också kunna minska våra kostnader och stärka
Exportrådets varumärke.
56 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
86
Parallellt kommer vi att söka utveckla vår rådgivning till företag, för att
göra miljömässighet och hållbarhet till en tydligare dimension i vår
rådgivning för kundernas affärsutveckling. Policy och handlingsplan skall
läggas fast under våren 2009. Arbetet kommer också att omfatta
förberedelser för att fr.o.m. 2009 kunna rapportera vår verksamhet enligt
de riktlinjer och standards som följer av Global Reporting Initiative (GRI).
Risk Management
De senaste årens arbete på att lägga fast ambition, former och
organisation för Exportrådets förmåga att identifiera och minimera
risker för personal, egendom och information, och att hantera effekter
av oönskade händelser (krisberedskap och krishantering) knöts samman
under 2008.
Baserat på en analys under 2007 av risker och sårbarhet och en rad andra
förberedelser, lanserades i början av året ett samlat paket av riktlinjer,
verktyg och praktiska råd för säkerhetsarbetet på Exportrådets intranät.
Paketet omfattar bl.a. ett system för dygnet runt-beredskap i nära
samarbete med Utrikesdepartementets säkerhetsansvariga och UD:s
Vakthavande.
Ytterligare säkerhetsutbildning genomfördes under året för personal som
stationeras på platser med särskilda risker. Ett mindre antal incidenter av
säkerhetshot mot Exportrådspersonal kunde registreras under året, men
utan allvarligare konsekvenser.
Den särskilda översyn av våra system och vårt kunnande i att hantera
information och risker inom IT och andra delar av verksamheten som
initierade redan 2007 vidarefördes under 2008.
Språkfonder
Exportrådet förvaltar, på uppdrag av Utrikesdepartementet, Stiftelsen
Svensk-franska Språkfonden, bildad genom regeringsbeslut 1979.
Förvaltningen sker under överinseende av en särskild nämnd vars
ledamöter utses av Regeringen, Svenskt Näringsliv, Svensk Handel,
Frankrikes ambassad i Stockholm och Exportrådet. Staten och
näringslivet har gemensamt bidragit till stiftelsens kapital. I syfte att
främja handeln mellan Sverige och Frankrike delar fonden ut stipendier
till nyckelpersoner inom svensk-franska import- och exportföretag.
Stipendierna ger tillträde till kurser i affärsfranska, säljträning, affärskultur
och politisk, social och ekonomisk struktur i den franska affärsvärlden.
Sedan starten har närmare 800 personer på ledande befattningar i över
500 företag deltagit i kurserna.
På liknande sätt är Exportrådet engagerat inom Stiftelsen Svensk-tyska
Språkfonden, bildad 1987, bl.a. på uppdrag av svenska Regeringen för att
möta behovet av tyskkunskaper inom svenskt näringsliv. Stipendier delas
ut till anställda inom industrin och handeln för att främja de
samhällsekonomiskt så betydande affärsrelationerna mellan Sverige och
Tyskland. Språkfondens verksamhet leds av en styrelse som är utsedd av
57
87
svenska staten, Tysklands ambassad i Stockholm, Tysk-Svenska
Handelskammaren och Exportrådet i samråd med Svenskt Näringsliv och
Svensk Handel. Språkfondens administration sköts av Tysk-Svenska
Handelskammaren. Årligen delar fonden ut ca 100 stipendier. Kurserna
arrangeras i Tyskland, med syfte att på kort tid väsentligen förbättra
deltagarnas kommunikationsförmåga och ge större självförtroende i
språkanvändningen.
Intensivkurser i konversation och grammatik blandas med föredrag och
diskussion. Stor vikt läggs vid tysk affärskultur och förhandlingsteknik.
58 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
88
8 Personal
Antalet anställda inom Exportrådet var den 31 december 2008 (2007 års
siffror inom parentes):
Totalt Kvinnor Män
Totalt 527 (521) 282 (279) 245 (242)
Varav Sverige 118 (106) 67 ( 63) 51 ( 43)
Varav i utlandet 409 (415) 209 (216) 200 (199)
Totala antalet anställda ökade under 2008 med sex personer (+1,2 %).
Antalet anställda i utlandet har minskat med sex (-1,4 %), medan
personalstyrkan i Sverige ökade med tolv personer (+11,3 %).
Medelåldern var vid slutet av 2008 32,9 (33,5) år för
utlandsorganisationen och 44,0 (45,4) år i Sverige.
Vid årsskiftet 2008-09 var 19 av totalt 74, eller 25,7 % (21,5 %), av
Exportrådets chefer kvinnor. För chefer i utlandsorganisationen
(handelssekreterare eller motsvarande) var andelen kvinnor 15 av 59, eller
25,4 % (20,0 %). Exportrådets ledningsgrupp bestod vid årsskiftet av sju
män och två kvinnor vilket innebar oförändrat läge jämfört med
föregående årsskifte.
Personalfunktionen inom Exportrådet (Human Resources - HR) har under
2008 fortsatt utvecklingen av det strategiska och operativa HR-arbetet.
STC Talent och STC Academy är två långsiktiga och övergripande initiativ
som syftar till att attrahera och rekrytera topptalanger samt utbilda,
utveckla och skapa interna karriärmöjligheter för redan anställda. I det
interna arbetet har nyckeltal tagits fram för att skapa generiska och
hållfasta mätpunkter för verksamheten.
Inom STC Academy har drygt 200 medarbetare deltagit i olika
utbildningsaktiviteter under året. HR har arrangerat fyra
introduktionskurser, tre kurser i presentationsteknik och en säljutbildning.
Dessutom har tre omgångar av det nya programmet för
ledarskapsutveckling genomförts, liksom en utbildning i säkerhet/risk
management. Programmet för ledarskapsutveckling är särskilt framtaget för
Exportrådet för att ge våra chefer bästa förutsättningar att utvecklas som
ledare.
Dessutom genomgår fem medarbetare Executive Global MBA-utbildningen
på Handelshögskolan i Stockholm. Samtliga chefer och regionala
exportrådgivare har, som nämnts i avsnitt 7, deltagit i ett gemensamt
seminarium om Corporate Social Responsibility i samband med en chefskonferens
våren 2008.
Exportrådet har vidare deltagit på arbetsmarknadsdagar vid
Handelshögskolan i Stockholm, Stockholms Universitet, Lunds
59
89
Universitet och Handelshögskolan i Göteborg. Genom samarbete med
nätverken Nova Pro och Nova 100 har vi också haft möjlighet att direkt
träffa och rekrytera unga talanger. Exportrådet kunde även 2008
registrera en glädjande tredjeplats bland de mest populära arbetsgivarna
bland yrkesverksamma ekonomer i Sverige, allt enligt företaget
Universum och dess senaste mätning ”Karriärbarometern” från oktober
2008. Personalchefen har i flera externa sammanhang föreläst om
Exportrådets employer branding /STC Talent, bl.a. i samband med Universum
Awards i Stockholm, för SSAB och för Finlands exportrådsorganisation
FINPRO.
För att höja effektivitet och kvalitet i verksamheten har vi under året, i en
omfattande process som engagerat hela organisationen, arbetat fram nya
kärnvärderingar som vi uppfattar väl speglar Exportrådets företagskultur
och uttrycker den identitet vi eftersträvar. Våra nya kärnvärderingar
betonar vikten av att uppnå resultat genom att alla anställda arbetar
tillsammans, litar på och bryr sig om varandra och delar med sig av goda
lösningar – både externt för kunderna och internt. Kärnvärdena
sammanfattas i akronymen A STC, vilket står för Achieving, Sharing,
Trusting och Caring.
Under året har ett större projekt genomförts för att skapa effektiva
instrument för arbetsutvärdering/performance management. Ett nytt upplägg
och nya verktyg lanserades i december 2008. Målet är att alla anställda ska
ha årliga utvecklingssamtal som resulterar i tydliga personliga mål och en
handlingsplan. Genom att uppmuntra chefer att aktivt arbeta med
coachning och utveckling av de anställda är målsättningen att
arbetsprestationen systematiskt skall kunna förbättras. Hur vi efterlever
våra överenskomna kärnvärderingar ingår som kriterium för
utvärderingen av personalens prestationer.
Årets medarbetarundersökning gav ett mycket högt deltagande på 85
procent och ett Nöjd Medarbetar Index-resultat på 72 procent. Över 60
procent ansåg att Exportrådet är ”den perfekta arbetsgivaren”. Det
innebär att NMI ligger kvar på samma höga nivå som tidigare.
Undersökningen har gett intressant och värdefull information till alla
chefer i organisationen för aktiv uppföljning och förbättring både lokalt
och globalt, bl.a. avseende gemensam företagskultur, utvecklingsmöjligheter
och samarbete på olika nivåer.
Som en del av det administrativa utvecklingsarbetet under 2008 har HRfunktionen
arbetat med att utnyttja och dra fördelar av nuvarande
affärssystem Agresso. Efter att ha kartlagt alla processer och tagit fram
kravspecifikationer har modulen för löneadministration utvecklats och
introducerats under hösten.
60 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
90
9 Ekonomi; fördelning/allokering
av medel
Exportrådets omsättning under 2008 uppgick till 629 milj. kr., jämfört
med 566 milj. kr. under 2007. Fördelningen över de senaste tre åren
mellan olika kategorier av intäkter – enskilda uppdrag från företag och
andra uppdragsgivare, statens årsuppdrag och Svenskt Näringsliv –
framgår av tabellen nedan (belopp i milj. kr.).
2008 2007 2006
Uppdragsintäkter (totalt företag och andra) 426 370,5 307
Bidrag från Svenskt Näringsliv 10 10 10
Statens årsuppdrag 193 185,5 221
Summa 629 566 538
Det statliga årsuppdraget för 2008 och har allokerats/specificeras per
verksamhet och marknad enligt bilaga 4. Exportrådets resultat för 2008
och ställning per bokslutsdagen den 31 december 200 återfinns i
Exportrådets årsredovisning.
* * * *
Denna redogörelse har behandlats och godkänts av Exportrådets styrelse.
Februari 2009
Sveriges Exportråd
Ulf Berg Anders Wenström
Verkställande direktör Chef, Public Affairs
61
91
62 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008
92
Organisationsöversikt
• Argentina
• Brazil
• Canada
• Chile
• Mexico
• USA – Chicago
• USA – New York
• USA –San Francisco
• Australia
• Austria
• Belgium
• Denmark
• Finland
• Germany
• Ireland
• Netherlands
• New Zealand
• Norway
• Switzerland
• UK
• Angola
• Bulgaria
• Botswana
• Czech Republic
• Estonia
• Hungary
• Kenya
• Latvia
• Lithuania
• Namibia
• Nigeria
• Poland
• Romania
• Russia (Mow + St P)
• Slovakia
• South Africa
• Ukraine
• Egypt
• France
• Greece
• Italy
• Kazakhstan
• Morocco
• Portugal
• Saudi Arabia
• Serbia
• Spain
• Tunisia
• Turkey
• UAE
Marketing Corporate Communication
Aysen Savci + team Event & Activity Management
Sales Regional Export Advisors
Co-Chair: Fredrik Lindén & Andreas Skinnars + team
Delivery Business Analysis & Information
Co-Chair: Mattias Bergman & Stefan Bergström + team
Billaga 1 – Organissationsövsöversiktt
• China – South
• China – North
• China – East
• Hong Kong
• India – New Delhi
• India – Bangalore
• India – Mumbai
• Japan
• Malaysia
• South Korea
• Singapore
• Taiwan
• Thailand
• Vietnam
Ulf Berg
CEO
Americas
Stefan Bergström
West Europe
&AU/NZ
Fredrik Lindén
Central-, Eastern
Europe &
Southern Africa
Andreas Skinnars
Public Affairs
Anders Wenström
IT & Finance
Håkan Persson
Human Resources
Helen Borg
Southern Europe,
Middle East &
Northern Africa
Aysen Savci
Asia
Mattias Bergman
Chief Economist
Mauro Gozzo
93
Bilaga 2 – Aktuella särskilda regerings- eller departementsuppdrag
94
Aktuella särskilda regerings- eller
departementsuppdrag
I denna översikt redovisas de särskilda regerings- eller departementsuppdrag som
Exportrådet erhållit utöver basuppdraget via UD. Dessa uppdrag redovisas i vissa fall
separat till respektive uppdragsgivare och beskrivs därför endast kortfattat i denna
redovisning. Delaktiviteter i ett uppdrag (som exportfrämjande aktiviteter, events,
analysuppdrag m.m.) återfinns i bilaga 3. Mer detaljerad information om enskilda uppdrag
kan tillhandahållas särskilt om intresse finns.
Datum Beskrivning Summa
2006-12-08 Främjande av projektexport, Sustainable City
Insatsen har under hand avrapporterats (lägesrapporter) till UD under
2007-08. Slutrapport om insatsens utfall (kommunikationsplattform) har
nyligen särrapporterats.
3 000 tkr
2006-12-08 Särskilda projektexportfrämjande insatser 2006-07
Uppdraget har avrapporterats i särskild form under 2008. Se beskrivning
av insatsen i avsnitt 4.5 Internationellt upphandlade/finansierade affärer.
3 000 tkr
2007-08-22 Uppdrag inför svenskt deltagande i världsutställningen EXPO 2010 i
Shanghai
Insats inför Expo 2010. Har rapporterats i särskild ordning mars 2008.
250 tkr
2007-10-25 Uppdrag avseende insatser för främjande av svensk
miljöteknikexport
Uppdrag att 2007-2009 främja svensk miljöteknikexport med primärt fokus
på SME-företag. Uppdraget avrapporteras årligen till
Näringsdepartementet.
30 000 tkr
2007-11-26 Nätverksbildning för företagare med utländsk bakgrund
Uppdraget har avrapporterats i särskild form dec 2008. Se beskrivning av
insatsen i avsnitt 3.1 Särskilda insatser för företagare med utländsk
bakgrund.
1 100 tkr
2007-11-26 Exportfrämjande insatser avseende Ukraina och Kazakstan
Förstärkning på marknaderna genom att bygga upp lokala nätverk,
identifiera nyckelindustrier och projekt samt matchmaking.
800 tkr
2007-11-26 Exportfrämjande insatser på Västra Balkan
Uppdraget har avrapporterats i särskild form dec 2008.
500 tkr
2007-11-28 Internationellt upphandlade projekt – projektspaning på prioriterade
marknader 2007-09
Avrapporteras i årsredovisning för 2009. Se beskrivning av insatsen i
avsnitt 4.5 Internationellt upphandlade/finansierade affärer.
2 600 tkr
2007-11-28 Strategisk analys av affärsmöjligheter för små och medelstora
företag i Frankrike, Italien och Spanien
Uppdraget avrapporteras i särskild form mars 2009. Se vidare i avsnitt 2.1
Förfrågningar, information och analys (s.k. Tokyo-analyser).
1 200 tkr
2007-12-06 Strategisk analys av affärsmöjligheter för små och medelstora
företag i Tyskland, USA och Ryssland
Uppdraget avrapporteras i särskild form mars 2009. Se vidare i avsnitt 2.1
Förfrågningar, information och analys (s.k. Tokyo-analyser).
1 800 tkr
Bilaga 2 – Aktuella särskilda regerings- eller departementsuppdrag
95
2007-12-06 Särskilda marknadsföringsaktiviteter avseende svensk industriell
spjutspetskompetens inom informations- och kommunikationsteknologi
samt bioteknik i USA
1 100 tkr
2007-12-11 Exportfrämjande insatser avseende länderna söder om Sahara 600 tkr
2007-12-11 Bidrag till svenskt deltagande i BIO 2008, San Diego, USA
Exportrådet projektledde en samlingspaviljong med 70 skandinaviska
företag, samt ett seminarium om svensk Life Science med bl a
Handelsminister Björling som talare.
450 tkr
2007-12-19 Exportfrämjande insatser för små och medelstora företag inom
säkerhets- och försvarssektorn
Uppdraget har avrapporterats i särskild form. Se beskrivning av insatsen i
avsnitt 4.4 Övriga branschaktiviteter.
95 tkr
2007-12-19 Marknadsanalys avseende exportfrämjande insatser inom
skogssektorn i Chile
95 tkr
2007-12-19 Marknadsanalys avseende exportfrämjande insatser inom
verkstadsindustri i Argentina
98 tkr
2008-05-06 Särskilda exportfrämjande insatser i anslutning till Expo 2008 i
Zaragoza, Spanien
Projektledning av Sveriges deltagande i världsutställningen, med bl a
Sverigepaviljong och handelsminister Ewa Björlings närvaro. Uppdraget
har avrapporterats i särskild form.
1000 tkr
2008-05-06 Projektfrämjande gentemot Asiatiska Utvecklingsbanken (ADB)
Se beskrivning av insatsen i avsnitt 4.5 Internationellt
upphandlade/finansierade affärer.
300 tkr
2008-05-15 Strategisk analys av affärsmöjligheter för små och medelstora
företag i länder på Västra Balkan, Turkiet, Irak och Chile
Uppdraget avrapporteras i särskild form mars 2009. Se vidare i avsnitt 2.1
Förfrågningar, information och analys (s.k. Tokyo-analyser).
1 800 tkr
2008-05-15 Särskilda exportfrämjande insatser avseende life science-sektorn,
särskilt bioteknik och medicinteknik samt läkemedel, hälso- och
sjukvårdstjänster
Uppdraget fortsätter under 2009.
1500 tkr
2008-09-30 Marknadsföring av svensk spjutspetskompetens inom
infektionskontroll och hållbar hantering av sjukhusavfall
(Sustainable Hospital Waste Management) i USA år 2008-2009
Avrapporteras i årsredovisningen för 2009.
300 tkr
2008-09-30 Bidrag till svenskt deltagande i BIO2009 i Atlanta, USA
Avrapporteras i årsredovisningen för 2009.
500 tkr
2008-11-11 Utveckling och förvaltning av kommunikationsplattformen
SymbioCity
Ett uppdrag för förvaltning och utveckling av kommunikationsplattformen
SymbioCity. Arbetet har nyligen inletts och kommer att avrapporteras i
årsredovisningen för 2009.
2 000 tkr
2008-12-11 Särskilda exportfrämjande insatser avseende Mellanöstern och
Nordafrika år 2008-2009
Avrapporteras i årsredovisningen för 2009.
1 250 tkr
Bilaga 2 – Aktuella särskilda regerings- eller departementsuppdrag
96
2008-12-16 Särskilda exportfrämjande insatser avseende svensk miljöteknik i
USA år 2008-2009, med särskilt fokus på Kalifornien
Avrapporteras i årsredovisningen för 2009.
1 500 tkr
2008-12-18 Uppdrag avseende särskilda insatser för ökad export från små
svenska miljöteknikföretag
Ett uppdrag inom området miljöteknik, med inriktning på att stödja svenska
företags val av lämpliga internationella avsättningsmarknader och riktat
stöd vid etablering och start av verksamhet på utvalda marknader. Arbetet
har nyligen inletts och kommer senare att avrapporteras i särskild ordning
till Näringsdepartementet.
14 500 tkr
2008-12-18 Särskild analys avseende exportmöjligheter inom tjänstesektorn
Avrapporteras i årsredovisningen för 2009.
500 tkr
2008-12-18 Uppdrag avseende nätverksbildning för företagare med utländsk
bakgrund år 2008-2009
Avrapporteras i årsredovisningen för 2009.
1 500 tkr
2008-12-18 Riktad satsning avseende främjande av internationellt upphandlade
och finansierade affärer år 2008-2009
Avrapporteras i årsredovisningen för 2009.
1 100 tkr
Bilaga 2 – Aktuella särskilda regerings- eller departementsuppdrag
97
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
98
Översikt större främjandeaktiviteter
under 2008
I översikten redovisas de större exportfrämjande aktiviteter, events, analysuppdrag m.m.
under 2008 som Exportrådet arrangerat och/eller medverkat i, med finansiering - helt eller
delvis - ur statens årsuppdrag/tilläggsuppdrag/branschuppdrag (anges i bilagan med
förkortningen DSU, Det Statliga Uppdraget, respektive bransch). Aktiviteterna förtecknas
per region och land.
För varje aktivitet anges mycket kortfattade uppgifter för att i möjligaste mån spegla
inriktning och omfattning i ett hanterligt format. Där det har varit möjligt anges projektets
omfattning och andel statlig finansiering samt antal deltagande företag och deltagare i
aktiviteter. För vissa av aktiviteterna kan den totala utgiften vara något underskattad p.g.a.
vissa eftersläpningar i tidredovisning m.m. Mer detaljerad information om enskilda
aktiviteter kan tillhandahållas särskilt om intresse finns.
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
99
AMERIKA
Argentina SymbioCity Argentina
Presentation av det svenska SymbioCity-konceptet i ett
symposium. Dessutom genomfördes studiebesök och
arbetsmöten med nyckelbeslutsfattare i Argentina. Det
övergripande syftet med satsningen var att öka kunskapen
om svensk miljöteknik och svenskt miljötänkande bland de
argentinska motparterna. Satsningen var ett första steg i en
långsiktig främjandesatsning.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Buenos Aires
7 företag
305 000 SEK
150 000 SEK
Fact pack Skogsektor Chile
Särskilt finansierat uppdrag.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Buenos Aires, - 08
95 000 SEK
95 000 SEK
Fact pack Verkstadsindustri Argentina
Särskilt finansierat uppdrag.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Buenos Aires, - 08
98 000 SEK
98 000 SEK
Pulp & Paper Technology Tour South America
Delegationsresa till Chile, Argentina, Uruguay och Brasilien
för underleverantörer till pappers- och massaindustrin.
Under delegationsresan genomfördes tekniska seminarier,
matchmaking och studiebesök på de fyra marknaderna.
Det övergripande syftet var att för strategiska målgrupper
presentera svensk kompetens och svenska lösningar inom
pappers- och pappersmassasektorn samt att erbjuda
svenska små och medelstora företag möjlighet att
marknadsföra sig på de sydamerikanska marknaderna.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Concepcion, Chile.
Buenos Aires,
Argentina. Fray Bentos
och Montevideo,
Uruguay. (Brasilien),
okt - 08
10 företag, 90 deltagare
1 256 000 SEK
500 000
Argentina
(Brasilien)
Southern Cone Telecom
Telekomdelegation till Rio de Janeiro, Sao Paolo och
Buenos Aires. Syftet var att sprida kunskap om svensk IT och
telekomteknologi i Argentina och Brasilien och att
stimulera till nya affärsmöjligheter inom området genom att
erbjuda en unik plattform för deltagande svenska företag
att presentera sina lösningar för relevanta målgrupper.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Buenos Aires,
Argentina Sao Paulo
och Rio de Janeiro,
Brasilien, maj- 08
10 företag, 80
deltagare
561 000 SEK
450 000 SEK
Brasilien
(Argentina)
ICT-delegation
12 IT- och telekomföretag besökte Sao Paolo och Rio de
Janeiro för att studera och samla information om den
brasilianska marknaden.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Sao Paolo och Rio de
Janeiro, sept - 08
12 företag
179 000 SEK
60 000 SEK
Medicinteknikseminarium
Svenska medicinteknikföretag träffade beslutsfattare från
sjukhus i Sao Paolo samt från lokala myndigheter och
regering i samband med socialministerns besök till landet.
Plats:
Partners:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Sao Paulo, nov - 08
Swecare
5 företag
240 000SEK
150 000 SEK
Kanada Central District Heating Fair i Calgary
För fjärde året i rad anordnades svenskt deltagande vid
CDEA:s (kanadensiska fjärrvärmeföreningens) årliga
konferens, denna gång i Calgary. Syftet var att främja
svenskt miljökunnande och miljötänkande i Kanada.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Calgary, maj - 08
4 företag
119 000 SEK
100 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
100
Swedish Canadian Business Forum , Ice Hockey World
Championships 2008
I samband med att ishockey-VM arrangerades i Kanada för
första gången, anordnades en affärskonferens. Syftet var
att ta vara på alla affärsmäns närvaro, skapa nätverk och
utbyta erfarenheter mellan Kanada och Sverige.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Quebec City, maj - 08
58 deltagare
154 000 SEK
90 000 SEK
Swedish Oil and Gas Technology Mission to Canada -
Global Petroleum Show
Exportrådet i Toronto och ambassaden i Ottawa
arrangerade ett svenskt deltagande vid Global Petroleum
Show. Syftet med projektet var att, vid detta Kanadas
största olje- och gasmässa, marknadsföra svensk teknik
och svenska företag till kunder i oljesektorn, samt bygga
vidare på de värdefulla kontakter med Kanadas olje- och
gasindustri som etablerads vid The Swedish Oil & Gas
Technology Mission to Canada den 11-15 juni 2007.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Calgary, juni - 08
6 företag
465 156 SEK
150 000 SEK
Svensk miljö- och SymbioCity-delegation till Kanada -
Brownfields 2008
Exportrådet i Toronto och ambassaden i Ottawa
arrangerade ett svenskt deltagande vid Hot Properties @
Canadian Brownfields 2008. Syftet med projektet var att
marknadsföra svenskt kunnande inom miljöteknik genom
att ha en gemensam svensk monter samt bygga vidare på
de värdefulla kontakter som etablerats vid tidigare
miljösatsningar och delegationer inom Kanada.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Toronto, okt - 08
2 företag samt
SymbioCity
150 000 SEK
76 400 SEK
Sweden-Canada Defence Technology Day 2008
Ambassaden och Exportrådet tog initiativet till att arrangera
Canada Defence Technology Day i Kanada.
Heldagsseminarium med föredrag och nätverksaktiviteter
med kanadensiska företag och beslutsfattare vid
myndigheter inom föresvarsmaterielområdet som
målgrupp. Bakgrunden var att den kanadensiska
försvarsmakten står inför ett antal större upphandlingar och
det hade noterats ett ökat intresse från svenska försvars och
säkerhetsföretag för den kanadensiska marknaden.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Ottawa, nov - 08
5 företag, 150 deltagare
441 000 SEK
55 000 SEK
Mexico Civil säkerhetsseminarium
Med anledning av statssekreterare Gunnar Wieslanders
besök till Mexiko anordnades ett endagsseminarium kring
civil säkerhet.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Mexico City, nov - 08
4 företag, 60 deltagare
145 000 SEK
145 000 SEK
Svensk affärsdelegation till Kuba
Företagsdelegation för svenska företag intresserade av att
etablera sig på Kuba. Syftet var att skapa affärsrelationer
mellan svenska och kubanska företag.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Havanna, Kuba, nov -
08
4 företag
725 000 SEK
250 000 SEK
Svensk affärsdelegation till Panama
Företagsdelegation för svenska företag intresserade av att
lära sig mer om Panama, skapa affärskontakter och
etablera sig i landet.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Panama City, Panama,
nov - 08
7 företag
234 000 SEK
234 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
101
SymbioCity - miljöministerbesök i Mexiko
I samband med miljöminister Carlgrens besök i Mexiko
anordnades ett seminarium för att presentera svenska
företags lösningar inom miljöområdet. Seminariet
innefattade presentationer av svenska miljöministern,
mexikanska miljöministeriet SEMARNAT, Exportrådet
Mexiko samt de svenska företagen ITT Waste &
Wastewater och Envac AB.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
Bransch:
Mexico City, nov - 08
4 företag
316 000 SEK
153 400 SEK
Environment Fact pack
En studie som presenterar affärsmöjligheter inom
miljöteknik i Mexiko, inom vind- och solenergi, waste to
energy, återvinning, hantering av sopor och avfallsvatten,
etc.
Kostnad:
DSU:
100 000 SEK
100 000 SEK
Luxury Fact pack
En studie som presenterar affärsmöjligheter inom
lyxvaruindustrin i Mexiko, med särskilt fokus på kläder,
klockor, smycken, smink, bilar, yachter.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Mexico City, - 08
150 000 SEK
150 000 SEK
Mining Fact pack
En studie som presenterar affärsmöjligheter inom
gruvindustrin i Mexiko.
Kostnad:
DSU:
103 000 SEK
103 000 SEK
USA WIREC
Exportrådet arrangerade en svensk miljöteknikpaviljong
samt seminarium på Washington International Renewable
Energy Conference (WIREC). I anslutning till mässan
arrangerades även en nätverksträff på ambassadörens
residens med deltagare på hög nivå.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU
Washington D.C, mars
- 08
3 företag
369 000 SEK
268 000 SEK
Matchmaking medicinteknik, House of Sweden
Seminarium på House of Sweden där Exportrådets studie
av affärsmöjligheter inom medicinteknikbranschen
presenterades. Presentationen efterföljdes av
matchmaking där deltagande svenska företag träffade
nyckelpersoner från amerikanska myndigheter och företag.
Särskilt finansierat uppdrag.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Washington D.C, mars
- 08
7 företag
241 000 SEK
200 000 SEK
Exportmanual för miljöföretag
Exportrådet och generalkonsulatet i New York tog fram en
exportmanual för export av miljöteknikprodukter till USA:
identifiering av de vanligaste produktcertifieringarna, viktiga
kontaktinstanser, beskrivning av godkännande- och
certifieringsprocess, test- och demoutrustning, tulltekniska
frågor.
Kostnad:
DSU:
197 000 SEK
75 000 SEK
2008 Offshore Technology Conference (OTC)
Exportrådet anordnade en svensk paviljong på världens
största offshore-mässa. Med över 75 000 deltagare från
mer än 110 länder är OTC den främsta mötesplatsen för
aktörer inom offshoreindustrin.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Houston, maj - 08
12 företag
1 048 000 SEK
150 000 SEK
Handelsminister Ewa Björling till Kalfornien
Besöket påbörjades i San Francisco med företagsbesök vid
Genentech och Google, invigning av Exportrådet USA:s
nya kontor i San Francisco samt en mottagning vid
generalkonsul Barbro Oshers residens. Resan avslutades i
San Diego med besök och deltagande vid BIO2008.
Plats:
Kostnad:
DSU:
San Francisco och San
Diego, juli - 08
206 000 SEK
195 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
102
Serious Games
Halvdagskonferens med syfte att visa upp ledande svenska
företag och initiativ inom området ”serious games” för
nyckelaktörer i Washington D.C. Seminariet efterföljdes av
en nätverksträff där talare och publik fick möjlighet att
diskutera och utbyta kontakter. Särskilt finansierat uppdrag.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU
Washington D.C, mars
- 08
6 företag
374 000 SEK
359 000 SEK
Studie av affärsmöjligheter, miljöteknik Sverige-Kalifornien
Studie för att undersöka vilka sektorer inom miljöteknik där
svenska företag har störst affärspotential, och inom vilka
områden kunskapsutbyte skulle göra mest nytta i
Kalifornien. Bidrag till att förverkliga överenskommelsen om
miljöteknologiskt samarbete Sverige-Kalifornien.
Kostnad:
DSU:
675 000 SEK
525 000 SEK
Studie av affärsmöjligheter, mobilteknologi, fas 1
Förstudie av marknaden för mobilteknologi i USA med
avsikt att identifiera de områden som kan utgöra potentiella
affärsmöjligheter för svenska företag. Studien hade även
för avsikt att identifiera de aktiviteter i form av mässor och
dylikt som är mest intressanta för svenska företag i deras
försök att nå ut på den amerikanska marknaden.
Kostnad:
DSU:
150 000 SEK
150 000 SEK
U.S. Environmental Technology, fas 1
Studie och nätverkande som inledande fas i ett längre
arbete med att främja svensk miljöteknik i USA. Fas 1 hade
som syfte att identifiera svenska miljöteknikföretag,
analysera deras behov på den amerikanska marknaden,
knyta kontakter med amerikanska aktörer samt lägga upp
en flerårsplan för miljöteknikfrämjande i USA.
Kostnad:
DSU:
300 000 SEK
300 000 SEK
Game Development, House of Sweden
Halvdagskonferens med syfte att visa upp ledande svenska
företag inom visualisering och simulering för nyckelaktörer i
Washington D.C. Seminariet efterföljdes av ett
nätverksevenemang där talare och publik fick möjlighet att
diskutera och utbyta kontakter. Särskilt finansierat uppdrag.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Washington D.C., nov -
08
3 företag, 1
branschorganisation
356 000 SEK
345 000 SEK
Cutting Edge Creative
Halvdagsseminarium i New York om svensk reklam och
marknadskommunikation med syfte att främja fortsatt
internationalisering av svenska reklambyråer i USA. En
workshop organiserades samma dag för några företag, GK
NY, Reklamförbundet samt Exportrådet för att diskutera
ytterligare främjande av branschen.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
New York, okt - 08
6 företag,
reklamförbundet & ca
200 deltagare
112 000 SEK
95 000 SEK
GDC 2008
Arrangemang av nätverksaktivitet i samarbete med
Svenska Dataspelsbranschen samt Spelplan i samband
med the Game Developers Conference i San Francisco.
Särskilt finansierat uppdrag.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
San Francisco, feb – 08
20 företag
150 000 SEK
150 000 SEK
Sustainable Hospital Waste Management
En studie om vårdspecifik avfallhantering på sjukhus för att
hitta affärspotential på USA-marknaden, parallellt med en
studie av svenska företag inom branschen för att matcha
dessa.
Plats:
Kostnad:
DSU:
New York, - 08
547 000 SEK
547 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
103
USA Cleantech Web Portal
Syftet är att öka kunskapen om USA-marknaden samt
presentera fakta för marknadsexpansion för svenska
miljöteknikföretag.
Kostnad:
DSU:
100 000 SEK
100 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
104
ASIEN
Japan Turismprojekt
Analys av möjligheter att öka turismen från Japan till
Sverige. Projektet initierades och finansierades till 50% av
ambassaden i Tokyo. Scandinavian Tourist Board och SAS
medverkade även i projektet. Slutsatserna presenterades
för VisitSweden som meddelade att man skulle se över sin
Asien- och Japanstrategi.
Plats:
Partner:
Kostnad:
DSU:
Tokyo
Sveriges Ambassad
180 846 SEK
53 316 SEK
Delegation i samband med statsministerbesöket
Planering och genomförande av programmet för den
medföljande företagsdelegationen.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Tokyo, april - 08
11 företag
574 924 SEK
390 000 SEK
Miljösymposium i samband med statsministerbesöket
Tillsammans med ambassaden i Tokyo planerade och
genomförde Exportrådet ett stort miljösymposium med 350
åhörare. Huvudsponsor var AB Volvo.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Tokyo, april - 08
Volvo, 350 deltagare
151 000 SEK
95 000 SEK
Cleantech-seminarium
Ett seminarium för att främja svensk miljöteknik i samband
med statsministerbesöket. SymbioCity presenterades och
fyra svenska företag presenterade sina lösningar inför
potentiella kunder och partners.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Tokyo, april - 08
4 företag
161 888 SEK
132 000 SEK
Modell för utvärdering av exportfrämjande (Tokyo 2)
Ett utkast på uppföljning av den s.k. Tokyoanalysen, som
används för att bestämma inom vilka branscher det finns
störst potential för exportfrämjande.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Tokyo, - 08
78 378 SEK
40 000 SEK
Swedish Technology Conference 2008
För fjärde året i rad ordnade ISA och Exportrådet "Swedish
Technology conference" med syfte att låta mindre svenska
spjutspetsföretag presentera sig inför en relevant publik av
potentiella kunder och partners tillsammans med Ericsson.
I tillägg till själva seminariet ordnade Exportrådet även
matchmaking åt de deltagande företagen.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Tokyo, nov - 08
5 företag
373 824 SEK
100 000 SEK
Malaysia ASEAN-distributörstudie
Syftet med studien var att bygga upp och dela erfarenheter
mellan svenska företag om att sälja och utveckla kontakter
med partners i ASEAN-regionen.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Singapore, - 08
198 875 SEK
198 875 SEK
CommunicAsia 2008
Sverigepaviljong på en av världens viktigaste ICT-mässor, i
syfte att främja svenska ICT-företag och Exportrådets nya
kontor i Singapore.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Singapore, juli - 08
3 företag
414 478 SEK
333 950 SEK
Delegationsresa till Thailand och Vietnam
Särskilt fokus på möjligheter för svensk sjukvård i samband
med statssekreterarens Karin Johanssons delegation.
Delegationen planerades i samråd med Swecare och
socialministeriet. Särskild exportfrämjande insats.
Plats:
Partners:
Kostnad:
DSU:
Thailand & Vietnam,
nov - 08
Swecare
903 000 SEK
368 107 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
105
Medical tourism, Fact pack
En studie för att visa svenska företag inom medicinteknik
affärsmöjligheter i Malaysia, Singapore och Thailand.
Kostnad:
DSU:
64 625 SEK
64 625 SEK
ASEAN sourcinganalys och -seminarier
Analyser av möjligheterna för svenska företag att sourca till
ASEAN-regionen, följt av seminarier.
Kostnad:
DSU:
40 400 SEK
40 400 SEK
Filippinsk delegation och seminarium
I samband med ministerdelegation från Filippinerna samt
besök av representanter från ADB anordnades ett
seminarium i Stockholm om ADB och hur de kan vara
partners för svenska företag.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Stockholm, okt - 08
229 502 SEK
100 000 SEK
Thailand Invigning av Exportrådets Bangkokkontor
Det nya kontoret öppnades i november och kommer i nära
samverkan med ambassaden i Thailand att arbeta för att
främja svensk export.
Plats:
Deltagare
Kostnad:
DSU:
Bangkok, nov - 08
25 företag
150 585 SEK
80 000 SEK
Taiwan Joint Business Council Meeting 2008
Årligt möte mellan Sverige och Taiwan, där
statssekreterare Gunnar Wieslander deltog med 20-talet
delegater från Sverige som representerade företag,
universitet och Regeringskansliet.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Taipei, okt - 08
7 företag
350 300 SEK
200 000 SEK
Affärsmöjligheter inom energi och miljö
Identifiering av affärsmöjligheter inom energi- och
miljöområdet med syfte att ta fram ett större material inom
området för svenska företag att använda vid företagsbesök,
seminarier och i nyhetsbrev.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Taipei, - 08
250 380 SEK
200 000 SEK
Kina Försäljning av miljöteknik i Kina
Rapport om miljöteknikförsäljning i Kina för att skapa
kunskap och förståelse för hur miljöteknik säljs där.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Peking, - 08
150 000 SEK
150 000 SEK
Stora projekt och offentlig upphandling i Kina
Rapporten ger en sammanfattning av svenska sektorer och
företag med potential för export av större projekt till Kina.
Rapporten kartlägger även hur offentlig upphandling går till
i Kina.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Peking, - 08
140 000 SEK
140 000 SEK
Ministerbesök och Sino-Swedish Symposium on
Sustainable Development
Statsminister Fredrik Reinfeldt, Anders Carlgren och Ewa
Björling besökte Peking. Exportrådet arrangerade
delegationen och ett Sino-Swedish Symposium on
Sustainable Development, samt en resa för svenska
företag till Tangshan.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Peking, april - 08
1 834 000 SEK
802 250 SEK
World Urban Forum
Representation av SymbioCity på UN-HABITATs World
Urban Forum (WUF) 4 i Nanjing. WUF är FN-programmet
UN-HABITAT:s internationella mötesplats för hållbar
stadsutveckling som hålls vartannat år.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
Bransch:
Peking, nov - 08
15 företag &
organisationer
215 000 SEK
213 000 SEK
Donation av Non-violencestatyn till Peking stad
Exportrådet koordinerade installationen av statyn i
Choayang Park, en av de största parkerna i Peking.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Peking, dec - 08
90 000 SEK
90 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
106
72 Hour Race to Innovation
GK Shanghai organiserade i maj ”72 Hour Race To
Innovation” - ett svenskt innovationsrace för kineser. Tre
team om fem kinesiska studenter arbetade non-stop i 72
timmar, vilket gav 16 innovationer. Exportrådet ledde ett av
teamen.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Shanghai, maj - 08
120 000 SEK
120 000 SEK
Sveriges deltagande i World Expo 2010 i Shanghai
Exportrådet Shanghai har bistått med
informationsinsamling, partnersökning och bokning av
möten för att understödja etableringen av Sveriges
deltagande i World Expo 2010 i Shanghai.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Shanghai, - 08
216 000 SEK
216 000 SEK
Marknadsanalys av återvinningsmarknaden
Analys av huruvida återvinningsmarknaden i Kina är
intressant för svenska företag.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Södra Kina, - 08
130 000
90 000
Sourcing; vad, var, hur
Seminarium om sourcing och dess möjligheter för svenska
företag i Kina.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Södra Kina, dec - 08
140 000 SEK
140 000 SEK
Sydkorea Rundabordetmöten
Kvartalsvisa möten med svenskt näringsliv.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Seoul, - 08
54 880 SEK
49 400 SEK
Affärsdelegation till Nordkorea
Företagsdelegation till Nordkorea som efter lång tids
förberedande arbete blev avbruten pga. ändrade relationer
mellan Nordkorea och Sydkorea.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Seoul, - 08
189 297 SEK
170 368 SEK
Swedish Ageing Well Center
Kontoret arbetade under året med att säkra leverantörer till
centret.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Seoul, - 08
111 610 SEK
52 420 SEK
Fashion Market Research
Analys av modemarknaden i Sydkorea.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Seoul, dec - 08
105 224 SEK
90 000 SEK
Client Development Asia
Utvecklandet av metod, material och ramverk för att hjälpa
svenska företag med affärer i Asien.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Seoul, - 08
422 576 SEK
150 920 SEK
Indien LFV Group
Besöksprogram i samarbete med LFV Group, Arlanda
Airport, ISA och Stockholm Business Region med syfte att
marknadsföra Arlanda/Sverige som destination.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Bangalore, - 08
62 000 SEK
62 000 SEK
Telecom Supplier Project
Marknadsrapport om telekomsektorn i Indien samt tre
efterföljande seminarier i Sverige.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Bangalore, - 08
143 000 SEK
130 860 SEK
Hälsodelegation
Företagsdelegation i samband med hälsoministerns besök
till Indien. Särskild exportfrämjande insats.
Plats:
Partners:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Bangalore, juni - 08
Swecare
10 företag
556 000 SEK
281 990 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
107
CENTRAL- OCH ÖSTEUROPA, SÖDRA AFRIKA
Estland
(Litauen,
Lettland)
Food From Sweden - Baltic Horeca Market Survey
En marknadsundersökning om storköksmarknaden i
Estland, Lettland och Litauen. Syftet med undersökningen
var att bättre förstå förutsättningar och affärsmöjligheter för
svenska livsmedelsföretag på de baltiska marknaderna.
Plats:
Kostnad:
Bransch:
Tallinn, Vilnius, Riga, -
08
390 000 SEK
390 000 SEK
Bioenergikonferens och studieresa till Sverige
Bioenergimässa i Tallinn, Biomass and Bioenergy 2008,
samt en bioenergikonferens. Därefter anordnade
Exportrådet en studieresa till Sverige för estniska
bioenergispecialister där svenska företag som arbetar med
förnyelsebar energi, samt jordbruksministeriet och
Energikontoret i Mälardalen besöktes.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Tallinn och Sverige
6 företag på mässan,
10 företag på resan
238 685 SEK
86 190 SEK
Trafiksäkerhet
Exportrådet arrangerade en studieresa till Sverige för
deltagare från estniska vägverket och polisen. Syftet var att
visa hur Sverige och svenska myndigheter arbetar med
trafiksäkerhet, samt att träffa företag som arbetar med
trafiksäkerhetsutrustning.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Tallinn och Sverige,
maj -08
8 representanter från
estniska vägverket och
polisen
160 400 SEK
72 929 SEK
Business Climate Survey
Studie av affärsklimatet i åtta länder i Central- och
Östeuropa.
Plats:
Kostnad:
DSU
Tallinn, - 08
75 000 SEK
75 000 SEK
Litauen Swedish Business Awards 2008
Årlig konferens och prisceremoni, Swedish Business
Awards 2008.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Vilnius, - 08
150 deltagare
450 000 SEK
450 000 SEK
Lettland EU-fonder i Baltikum
Seminarier i Göteborg och Malmö om EU:s
sammanhållningsfonder i Baltikum.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Göteborg och Malmö, -
08
30 000 SEK
30 000 SEK
EU-fonder i Lettland
Seminarier om EU:s sammanhållningsfonder i Lettland.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Riga, april - 08
20 000 SEK
20 000 SEK
Polen EURO 2012
Aktiviteter i samband med fotbolls-EM 2012 i Polen och
Ukraina. Framtagning av fact-packs kring affärsmöjligheter
samt informationsseminarier i Sverige för svenska företag.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Polen och Ukraina, - 08
250 000 SEK
250 000 SEK
IT-delegation
IT-delegationsresa för svenska företag till Polen och
Tjeckien med syfte att knyta affärskontakter inom
försäljning och outsourcing. Informationsseminarium i
Sverige. Delegationsresan inställd pga. för få deltagare.
Kostnad:
DSU:
175 000 SEK
175 000 SEK
Fordonsindustridelegation
Delegationsresa till Polen och Slovakien för svenska
företag inom fordonsindustrin. Evenemanget täckte Polen,
Tjeckien, Slovakien och innehöll seminarier samt
matchmaking
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Polen - 08
9 företag
382 508 SEK
200 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
108
Miljöteknik-BSO
Planering av Business Support Office-koncept i Polen med
syfte att anställa en teknisk marknadsförare som ska stödja
svenska bolag på den polska marknaden för EUfinansierade
upphandlingar inom miljöteknikområdet.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Warszawa, - 08
200 000 SEK
200 000 SEK
Affärsklimatstudie
Genomförande av affärsklimatstudie i Polen med syfte att
utreda vad svenska företagare i Polen har för bild av det
polska affärsklimatet. Målet är att sprida denna information
till svenska företag för att underlätta för dessa att göra
affärer i Polen.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Warszawa, - 08
75 450 SEK
75 000 SEK
Poleko 2008
Arrangemang av svensk samlingsmonter på
miljöteknikmässan Poleko i Polen. I anslutning till mässan
arrangerades också seminarium om svensk miljöteknik
samt affärsmingel för polska företag/myndigheter.
Huvudsyfte var att knyta affärskontakter, finna partners och
generera affärer i Polen för de deltagande företagen.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
Bransch:
Poleko, - 08
14 företag
586 194 SEK
539 000 SEK
Food from Sweden 2009
Seminarier i Sverige ang livsmedelsmarknaderna i Polen
och Tyskland. Besöksresa till Warszawa för svenska
livsmedelsföretag med syfte att lära känna den polska
livsmedelsmarknaden och knyta första kontakter.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
Bransch:
Warszawa, - 08
4 företag
162 000 SEK
148 000 SEK
Rumänien Transportinfrastruktur
Seminarium om Rumäniens och Bulgariens
infrastruktursektor och framtida investeringar inom denna.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Bukarest, nov - 07
10 företag
234 000 SEK
234 000 SEK
Energiseminarium
Seminarium om Rumäniens behov av förnyelsebar energi
från avfall och återvinningsbara naturresurser. Vid
seminariet gavs svenska företag en möjlighet att träffa
viktiga kontakter från Rumäniens offentliga sektor coh
näringsliv.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Bransch:
Bukarest, sep - 08
19 företag
316 200 SEK
285 000 SEK
31 200 SEK
Energidelegation
Syftet var att följa upp kontakter och affärsmöjligheter efter
energiseminariet (se ovan). Den inkommande delegationen
med borgmästare och beslutsfattare från rumänska
kommuner deltog för att se svenska lösningar på plats.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
Bransch:
DSU:
Bukarest & Sverige,
dec - 08
19 deltagare
258 000 SEK
222 100 SEK
35 000 SEK
Affärsforum
Ett affärsforum anordnades för svenska företag i anslutning
till den rumänske presidentens besök i Sverige.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Stockholm, mars - 08
191 000 SEK
191 000 SEK
Bulgarien Affärsforum
Seminarium om affärsmöjligheterna mellan Sverige och
Bulgarien.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Stockholm, sept - 08
Ca 40 företag
100 000 SEK
100 000 SEK
Invigning av Exportrådets kontor i Sofia Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Sofia, nov - 08
80 besökare
100 000 SEK
100 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
109
Bulgarien
(Rumänien)
Build, Rehabilitate & Secure Seminar
Syftet med seminariet var att visa för svenska företag vilka
möjligheter som finns inom transportinfrastruktur genom att
bjuda in talare från Transportdepartementet i Rumänien
samt Bulgarien. I seminariet ingick det även matchmaking sessioner
mellan de svenska företagen och deras
potentiella partners från Bulgarien och Rumänien.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Bukarest, nov - 08
8 svenska företag (25
från Bulgarien och
Rumänien)
100 000 SEK
100 000 SEK
Ryssland Shvedskiy Stol (Svenskt Smörgåsbord)
Marknadsförings- och PR-kampanj av svenska livsmedel i
Moskva. Kampanjen genomfördes på kedjan Seventh
Continent som är en av de större i Moskva. Det
huvudsakliga syftet var att lyfta fram butikskedjans svenska
produktsortiment samt attrahera nya företag och produkter.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
Bransch:
Moskva, okt - 08
10 företag, 5 sponsorer
1 750 000 SEK
1 400 000 SEK
Svenska dagar på Mega köpcentrum i Moskva
3-dagars event för att marknadsföra svensk detaljhandel på
Rysslands största varuhus MEGA, Khimki, inkl en konsert
med svenska Rednex.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Moskva, feb - 08
14 företag, 4 sponsorer
350 000 SEK
200 000 SEK
Export av svensk miljöteknik inom avfallshantering till S:t
Petersburg och Leningrads län
I samarbete med Sida Östersjöenheten genomfördes en
förstudie dels med syfte att undersöka de sektorer av
avfallshantering som bedöms ha störst potential för
grannsamverkan och kunskapsöverföring mellan Sverige
och Ryssland, dels för att identifiera lämpliga svenska resp
ryska samarbetspartners på avfallsområdet.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Bransch:
St Petersburg, - 08
160 000 SEK
96 000 SEK
96 000 SEK
Sweden Business Days in Nizhniy Novgorod
I samarbete med svenska ambassaden i Moskva
genomfördes svenska affärsdagar i Nizhnij Novgorod för att
att främja svensk export till Ryssland via de deltagande
företagen.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Nizhnij Novgorod
(Moskva), april - 08
10 delegater
250 000 SEK
150 000 SEK
Sweden Business Days in Ekaterinburg
I samarbete med svenska ambassaden i Moskva
genomfördes svenska affärsdagar i Ekaterinburg för att
främja svensk export till Ryssland via de deltagande
företagen.
Plats:
Delegater:
Kostnad:
DSU:
Ekaterinburg (Moskva),
nov - 08
15 delegater
320 000 SEK
200 000 SEK
Slovakien Järnvägsseminarium
Syftet med seminariet var att ge en samlad bild av den
svenska och slovakiska utvecklingen inom järnvägssektorn,
samt att skapa en möjlighet för svenska företag att
presentera sitt kunnande och utveckla nya affärsrelationer
på den slovakiska marknaden.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Bratislava, feb - 08
11 företag
257 061 SEK
170 000 SEK
Fordonsindustridelegation
Syftet med delegationsresan var att skapa en möjlighet för
svenska företag inom fordonsindustrin att presentera sitt
kunnande och utveckla nya affärsrelationer på den polska,
tjeckiska och slovakiska marknaden.
Plats:
Deltagare:
Kostnad
DSU:
Bratislava, Warszawa &
Prag, okt - 08
9 svenska företag
354 298 SEK
100 000 SEK
Sourcing-forum
Forumet gav en bakgrund till hur det är att producera och
göra affärer i Slovakien och Ukraina, de två länder i Europa
med närområden som uppvisar de bästa förutsättningarna för
sourcing av komponenter inom maskin- och metallindustrin.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Bratislava & Kiev,
dec - 08
7 svenska företag
324 877 SEK
163 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
110
Swedish export opportunities to Slovakia
En studie för att identifiera och analysera affärsmöjligheter i
Slovakien för svenska företag och vilka industrier och
sektorer som skall prioriteras för riktade insatser för
internationellt affärsfrämjande.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Bratislava, - 08
500 deltagare
150 000 SEK
150 000 SEK
Ungern Sweden for children
Ett event som Exportrådet och Ambassaden anordnade i
samarbete med Volvo, Libero, Oriflame och IKEA i
Ungerns största köpcentrum.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Budapest, - 08
8 företag, över 55 000
besökare
794 000 SEK
554 162 SEK
CEE Strategy
Intervjuer och analys för att få förståelse för hur
beslutsfattare i Sverige ser på Centraleuropa, hur de tror
regionen kommer att utvecklas och vad de har för planer i
regionen för framtiden.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Budapest, - 08
66 326 SEK
66 326 SEK
Workplace Safety
En satsning med syfte att sprida den svenska synen på
arbetsplatssäkerhet och stödja svenska företag verksamma
inom detta område på den ungerska marknaden.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Budapest, nov - 08
4 företag
469 794 SEK
200 000 SEK
Serbien EU-finansierade affärsprojekt i sydöstra Europa
Seminarier för att hjälpa svenska företag att bättre ta
tillvara på de möjligheter som finns inom de EUfinansierade
affärsprojekten i Serbien, Kroatien och
Makedonien.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Belgrad, Skopje &
Zagreb, - 08
15 företag
270 000 SEK
215 000 SEK
Affärsmöjligheter i Kosovo – seminarium och studieresa
Delegationsresa till Kosovo för att presentera
affärsmöjligheter i landet samt träffa potentiella partners.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Pristina, - 08
11 företag
149 000 SEK
130 000 SEK
Sida/UD/STC-seminarium i Belgrad
Arbete för att stärka samverkan för utvecklingsfrågor
mellan nämnda aktörer inom ramen för aktörssamverkan.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Belgrad, maj – 08
Sida & UD
131 000 SEK
105 000 SEK
Barntåget
Rapport om hjälpmedel för funktionshindrade i Serbien.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Belgrad, - 08
180 000 SEK
180 000 SEK
Western Balkans 2008
Syfte att öka svenska företags affärsmöjligheter i västra
Balkan, samt stärka samarbetet mellan ambassaderna i
regionen.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Serbien, Kroatien,
Bosnien &
Hercegovina,
Makedonien,
Montenegro, Kosovo
och Albanien,
489 000 SEK
487 000 SEK
Ukraina Delegation i samband med handelsminister Ewa Björlings
besök
Exportrådet arrangerar ett handelsseminarium inriktat på
energi, IT/telekom, produktion och hälsosektorn i samband
med handelsministerns besök.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Kiev, jan – 08
35 företag
740 000
433 000
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
111
Statsbesök med näringsdelegation
I september besökte det svenska kungaparet Ukraina.
Exportrådet arrangerade näringsdelegationen som följde
den officiella delegationen.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Kiev, sept – 08
Ca 30 företag
1 540 000 SEK
658 000 SEK
Defense study
Försvarsindustrin är komplicerad och intressant för
svenska företag. Studien gör en spotting av den rådande
situationen och hur framtiden ser ut. Studien är en
delaktivitet i exportfrämjandet avseende Ukraina och
Kazakstan.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Kiev, - 08
100 000 SEK
100 000 SEK
Textile study
En studie av leverantörer, kvalitet, mm, inom
textilbranschen i Ukraina. Studien är en delaktivitet i
exportfrämjandet avseende Ukraina och Kazakstan.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Kiev, - 08
100 000 SEK
100 000 SEK
Metal Study
Stål är en gammal och delvis omodern grundpelare i den
ukrainska ekonomin. Studien visar på styrkor och
möjligheter i den ukrainska stålindustrin. Studien är en
delaktivitet i exportfrämjandet avseende Ukraina och
Kazakstan.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Kiev, - 08
100 000 SEK
100 000 SEK
Border Study
En studie för företag som ska välja marknad för att
internationalisera t ex sin produktion. Vad är fördelaktigast,
ett EU-land med högre löner men enklare gränsförfarande,
eller ett icke EU-land, som Ukraina, som har lägre löner
men en tuffare gränsövergång. Studien är en delaktivitet i
exportfrämjandet avseende Ukraina och Kazakstan.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Kiev, - 08
100 000 SEK
100 000 SEK
Sydafrika Green Business Seminar och handelsdelegation
Heldagsseminariet anordnades i samband med
handelsdelegationen till Angola, Zambia, Botswana samt
Sydafrika, och hade fokus på att öka ”gröna”
handelsrelationer mellan Sydafrika och Sverige.
Bakgrunden till seminariet var de diskussioner som den
Binationella kommissionen (mellan Sydafrika och Sverige)
hade i oktober 2007, där ett beslut togs om att skapa ett
forum för att främja relationerna mellan länderna inom
områdena kunskapsutveckling, teknologiöverföring,
infrastruktur och handel.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Pretoria, okt - 08
25 företag
720 000 SEK
525 000 SEK
Kenya Projektspaning
Exportrådets Kenyakontor har varit ansvariga för
Exportrådets, UD:s och Sida:s gemensamma satsning
"projektspaning". Målet är att hitta tidig information om
kommande upphandlingar och projekt som sedan
vidarebefordras till svenska företag för att öka deras
medverkan i internationella upphandlingar. Projektet är
aktivt i Kenya, Uganda, Tanzania, Serbien, Kosovo och
Ukraina. Under 2009 förväntas fler länder ansluta.
Plats:
Partners:
Kostnad:
DSU:
Nairobi, - 08
Sida, UD
670 000 SEK
667 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
112
Angola Handelsdelegation
Syftet med delegationen var att låta svenska företag ta del
av utvecklingen i landet, känna på investeringsklimatet, lära
sig mer om landets ekonomiska strukturer, träffa
beslutsfattare och ha direkta kontakter med angolanska
företag vilket förhoppningsvis skall leda till ökad handel
mellan Sverige och Angola. Delegation leddes av
handelsminister Ewa Björling.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Luanda, okt - 08
9 företag
574 000 SEK
400 000 SEK
Botswana Botswana Business Development
Exportrådet och svenska ambassaden i Botswana
genomförde ett heldagsseminarium i Gaborone på temat
ekonomisk utveckling. Syftet med seminariet var att ge en
bred bild av ekonomisk utveckling på både mikro- och
makronivå. Forskningsresultat redovisades liksom
praktiska exempel från Sverige. Ambitionen var att dra
nytta av erfarenheter från Sverige och överväga hur dessa
kan användas i Botswana.
Plats:
Partners:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Gaborone, mars - 08
Svenska ambassaden
Ca 80 deltagare
350 000 SEK
350 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
113
SYDEUROPA, MELLANÖSTERN, NORRA AFRIKA
Frankrike Wood France 07/08
Genomförande av matchmaking-seminarium i Stockholm i
januari och trävarumässa i Frankrike i maj, inom ramen för
Näringsdepartementets strategiprogram för svensk
träindustri.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Bransch:
Paris, - 08
Totalt 23 företag
647 200 SEK
210 000 SEK
140 000 SEK
Pollutec - Exhibition Environtech
Svenskt deltagande på en av världens största
miljöteknikmässor. Exportrådet och Ecoex-West Swedish
Environmental Export organiserade en SymbioCity
paviljong och konferenser.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
Bransch:
Lyon, december - 08
Ca 20 företag
1 527 588 SEK
714 602 SEK
SIAL 2009
Världens ledande mässa inom livsmedel där Exportrådet
anordnade en Sverigemonter för att presentera svenska
företag och deras produkter.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
Bransch:
Paris, okt - 08
12 företag
503 900 SEK
503 900 SEK
Grekland Inkommande statsbesök, Greklands president
Den grekiska presidenten besökte tillsammans med en
företagsdelegation Sverige.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Stockholm, maj - 08
18 grekiska företag och
60 svenska besökare
254 000 SEK
200 000 SEK
Besöksresa till Sverige av borgmästare från Kreta
Syftet med delegationen var att visa på praktiska exempel
på hur man löser avfallshanteringen i en svenska kommun.
Den grekiska borgmästaren ska t o m 2010 ha moderniserat
sina befintliga system.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
Bransch:
Stockholm, juni - 08
17 grekiska företag
besökte 3
avfallsanläggningar
130 000 SEK
130 000 SEK
Roadshow
Besök till svenska dotterbolag i Grekland.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Grekland, - 08
227 000 SEK
150 000 SEK
Italien Città Sostenibile
Två endagsseminarier i Rom och Milano med syfte att
marknadsföra svenskt kunnande inom transport,
energieffektivitet och avfallshantering för att öka
affärsmöjligheterna för svenska företag i Italien.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Bransch:
Rom och Milano, okt -
08
7 företag
752 000 SEK
180 000 SEK
100 000 SEK
Industrisektoranalys
Tokyoanalys- se bilaga 2.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Se bilaga 2
Italien
(Albanien)
Fact-finding och workshop
Fac- findingresa för att utöka kontaktbasen i Albanien, en
gemensam satsning med övriga Exportrådskontor på
Balkan.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Albanien. - 08
214 000 SEK
79 000 SEK
Salone del Gusto
Svensk monter och assistans till 12 svenska producenter av
hantverksmässigt producerad mat inför, under och efter
internationella matmässan Salone del Gusto i Turino med
120 000 besökare.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Turin, okt - 08
12 företag
150 000 SEK
150 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
114
Milan EXPO 2015
Stor fact-pack till Exportrådets hemsida för att svenska
företag skulle kunna ta del av affärschanser som uppstår i
och med Milanos förberedelser inför Expo 2015.
Identifiering och kontakt med nyckelpersoner inom Expo organisationen
och Milanos kommun.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Milano, - 08
310 000 SEK
310 000 SEK
Portugal Företagsdelegation i samband med statsbesök i Portugal
Delegationens syfte var att främja svenska företags affärer
i Portugal, med inriktning på miljöteknik och förnybar
energi.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Lissabon, maj - 08
18 företag
1 551 000 SEK
1 000 000 SEK
Branschanalys
Målet i projektet var att identifiera möjligheter för
exportfrämjande genom en djupanalys av ett antal
branscher och deras potential för svensk export
Plats:
Kostnad:
DSU:
Lissabon, - 08
200 000 SEK
200 000 SEK
Spanien Expo Zaragoza
Svensk medverkan i World Expo Zaragoza 2008 med en
paviljong på ca 700 kvm. Det övergripande syftet med
svensk närvaro var att främja Sverige inom ramverket av
temat för Expo 2008 i Zaragoza. Särskild finansiering, för
mer information se bilaga 2.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Zaragoza, - 08
32 företag
19 258 000 SEK
3 000 000 SEK
Internationaliseringsprocess
Arbete med att skapa material till Exportrådets anställda
som kan användas i seminarier och föreläsningar i syfte att
hjälpa svenska företag med sin internationalisering.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Madrid - 08
142 000 SEK
300 000 SEK
Industrisektoranalys
Tokyoanalys- se bilaga 2.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Se bilaga 2
Turkiet Energiseminarium i Ankara
Seminarium och delegation i syfte att marknadsföra
svenska företag inom energisektorn samt ha
kunskapsutbyte om hållbar utveckling med turkiska företag.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Ankara, nov - 08
5 svenska företag, 150
deltagare på seminariet
186 000 SEK
100 000 SEK
Turkiska statsministerns besök i Sverige
Turkiska statsministern Erdigan besökte tillsammans med
25 turkiska företag Sverige. Exportrådet anordade match
making, seminarium och en middag där statsminister
Fredrik Reinfeldt var värd.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Stockholm
25 turkiska företag, 100
deltagare på
seminarium
265 000 SEK
200 000 SEK
Turkiet
(Kazakstan)
Statssekreterare Gunnar Wieslander, resa till Kazakstan
Delegationsresa till Kazakstan för att marknadsföra
svenska företag, under resan anordnades ett seminarium
samt affärsmöten. Resan är en delaktivitet av
exportfrämjandet avseende Kazakstan, för mer se bil. 2.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Almaty, Astana, juni- 08
15 företag, 100
deltagare på
seminarium
258 000 SEK
150 000 SEK
Turkiet
(Israel)
Finansminister Anders Borg, resa till Tel- Aviv
Delegation till Israel för att marknadsföra svenska företag,
under resan anordnades ett seminarium samt affärsmöten.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Tel-Aviv, maj - 08
10 företag
369 000 SEK
342 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
115
Turkiet
(Azerbadjan)
Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin, resa till
Azerbadjan Delegation till Azerbadjan för att marknadsföra
svenska företag, under resan anordnadesett seminarium
samt affärsmöten.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Baku, nov - 08
15 företag
405 000 SEK
150 000 SEK
Marocko Internationella mässan i Alger
Internationell mässa med fokus på business-to-business
där Exportrådet tillsammans med ambassaden
arrangerade en svensk paviljong.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Alger, juni - 08
4 företag
470 000 SEK
250 000 SEK
Nordafrikaseminarium
Seminarium för att informera om affärsmöjligheter i
Marocko, Tunisien, Senegal och Madagaskar.
Presentatörer från de respektive länderna bjöds in för
diskussioner och föreläsningar.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Stockholm, maj - 08
25 deltagare
150 000 SEK
150 000 SEK
Saudiarabien
King Abdullah Economic City Delegation
Handelsdelegation ledd av Stockholms landshövding Per
Unckel för att introducera och stödja svenskrelaterade
företag till byggnationen av de nya ekonomiska städerna i
Saudiarabien.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Riyadh, nov – 08
8 företag
270 000 SEK
70 000 SEK
Dubai Business Case Iran
En studie, analys och seminarium om Iran och hur företag
kan hantera finansiering och betalning vid affärer där.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Teheran, Dubai,
Stockholm, dec – 08
Ca 30 företag på
seminarium
202 000 SEK
160 000 SEK
Dubai Exportmentorföretagen
Besöksprogram för Exportrådets exportmentorföretag
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Dubai, okt – 08
8 företag
210 000 SEK
210 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
116
VÄSTEUROPA, AUSTRALIEN & NYA ZEELAND
Australien Försvarsseminarium
Seminarium organiserat i Stockholm för att diskutera
möjligheter för små och medelstora svenska företag inom
försvarsindustrin att exportera till Australiens försvar.
Efteråt ordnades en mottagning på Australiens
ambassadörsresidens.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Stockholm, sept - 08
Ca 40 företag
345 000 SEK
265 000 SEK
Främjandeaktiviteter i samarbete med Swedish Australian
Chamber of Commerce
Exportrådet har under året arbetat nära svensk-australiska
handelskammaren med seminarier, mm, för att främja
svensk affärsverksamhet i Australien.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Sydney, Melbourne - 08
1 200 000 SEK
400 000 SEK
Belgien
Telecom Business Opportunity
Ett event som syftade till att delge svenska ICT företag
affärsmöjligheter gentemot Telecom-marknaden i
Beneluxregionen. Se även Nederländerna.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Bryssel, sept - 08
315 000 SEK
248 000 SEK
Inkommande Statsbesök från Luxemburg
Då Luxemburg inte har representation i Sverige var
Exportrådet involverat i arrangemanget av ett inkommande
statsbesök från Luxemburg, delvis allmänt
Sverigefrämjande, genom mötesbokning och studiebesök
hos svenska företag för politiker samt beslutsfattare från
företag från Luxemburg.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Bryssel, - 08
103 000 SEK
100 000 SEK
EU-relaterad rådgivning
Utveckling av nya EU-tjänster gentemot svenska företag.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Bryssel - 08
300 000 SEK
217 000 SEK
Nederländerna Telecom Business Opportunity
Syftet med projektet var att generera affärsmöjligheter för
svenska och nederländska företag inom telecom.
Statssekreterare Gunnar Wieslander medverkade den
första dagen.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Haag, Rijen, Bryssel,
sept - 08
16 svenska företag
932 000 SEK
348 000 SEK
Uppföljning på Telecom Business Opportunity
Business- to- business möten mellan svenska företag och
nederländska inköpare.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Haag, sept - 08
5 svenska företag
83 000 SEK
50 000 SEK
Möbelsatsning
Ett samarbete med 3 av Nederländernas största
möbelinköpare, där 15 svenska företags produkter
presenterades.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Haag, - 08
15 företag
162 000 SEK
60 000 SEK
PLMA 2008
Världens största mässa för private label där Exportrådet
hade en Sverigemonter för att visa upp svenska
livsmedelsproducenter av private label.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
Bransch:
Amsterdam, maj - 08
10 företag
453 000 SEK
453 000 SEK
Danmark Undersökning av kulturella skillnader i förhandlingar
Detaljerad undersökning och intervjuer med 125 VD:ar för
svenska dotterbolag i Danmark med fokus på att förstå
vilka kulturella skillnader som finns i förhandlingsstil mellan
Sverige och Danmark.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Köpenhamn, - 08
115 000 SEK
113 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
117
Trängselavgifter - så kan det göras!
Seminarium för att presentera "Stockholmslösningen" inför
kommande upphandling av system för införande av
trängselavgifter i Köpenhamn.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Köpenhamn, feb - 08
8 svenska företag,
vägverket & 19 danska
kommunborgmästare,
111 000 SEK
110 000 SEK
Seminarium om trafiksäkerhet
Seminarium med efterföljande matchmaking mellan danska
inköpare av trafiksäkerhetsprodukter och svenska
leverantörer.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU
Köpenhamn, nov - 08
11 svenska företag
458 000 SEK
373 000 SEK
Projektledning och koordinering av SWEUNB - Swedish
Association for UN Business
Exportrådet i Köpenhamn har under året ansvarat för
föreningens operativa drift vilket har inneburit lobbying,
informationsspridning, anordnande av seminarium och
möten samt uppbyggande av hemsida. Särskild
finansiering, för mer information se bilaga 2.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Köpenhamn, - 08
1 293 000 SEK
790 000 SEK
FN- seminarium
Seminarium med föreläsningar av inköpare från tre stora
FN-organ med inköpshuvudkontor i Köpenhamn; UNOPS,
IAPSO och UNICEF. Fokus för föreläsningarna var hur
man på bästa sätt gör affärer med FN. Programmet
kompletterades med ett studiebesök på UNICEF:s lager i
Köpenhamn samt en föreläsning om Global Compact.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Köpenhamn, okt - 08
22 företag
110 000SEK
84 000 SEK
Norge Arbetsrättsseminarium
Föredrag kring bolagsformer, anställningsregler och
anställningsavtal för svenska tjänsteföretag som har
intresse av att expandera sin verksamhet till Norge.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Oslo,- 08
19 företag
51 000 SEK
50 000 SEK
Delegationsresa Sörlandet
Offshore-delegationsresa som fokuserar på att introducera
svenska underleverantörer inom metall- och processindustrin
för norska leverantörer inom olje- och gasindustrin i regionen
Sörlandet.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Oslo, april - 08
11 företag
199 000 SEK
150 000 SEK
Scan-REF
Scan-REF är ett återkommande seminarium, forum och
mässa inom förnyelsebar energi. Syftet med projektet är att
öka kunskapsutbytet mellan norska och svenska aktörer
inom förnyelsebar energi.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Oslo & Stockholm, - 08
16 företag
181 000 SEK
75 000 SEK
Näringsdelegation till Tromsö
Näringsdelegation till Tromsö ledd av Ewa Björling med
syfte att utvärdera möjligheterna att utveckla ett svensktnorskt
näringssamarbete i Nordenområdena.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Tromsö, sept - 08
119 deltagare
87 000 SEK
75 000 SEK
Verkstadsseminarium
Seminarium i syfte att utbilda samt marknadsföra svenska
aktörer gentemot den norska verkstadssektorn.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Gardemoen, okt - 08
23 svenska deltagare
177 000 SEK
177 000 SEK
Varvsresa
Delegationsresa till norsk varvsindustri med syfte att
marknadsföra svenska företags kompetens mot
framgångsrika branschföreträdare.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Molde och Ålesund, - 08
7 svenska företag
224 000 SEK
150 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
118
Finland Sverigedagen
Syftet med den årliga Sverigedagen är att skapa nya
kontakter mellan Sverige och Finland genom att föra
samman representanter för näringsliv, turism och kultur
från båda länder.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Jyväskylä, april - 08
Ca 40 företag
130 000 SEK
130 000 SEK
Storbritannien
Biotech Conference Anglo Nordic
En konferens anordnad av en extern part där alla nordiska
Exportråd är medarrangörer. Syftet är att skapa en
plattform för svenska företag inom biotechsektorn och att
skapa viktiga kontakter för fortsatt utveckling i
Storbritannien.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
London, maj - 08
5 svenska företag
301 000 SEK
175 000 SEK
A taste of Christmas
Syftet var att marknadsföra svenska varor kopplade till
julen. Exportrådet rekommenderade ett antal svenska
företag som kunde vara aktuella att delta i eventet som
genomfördes av Volvo Cars.
Plats:
Kostnad:
DSU:
London, dec - 08
135 000 SEK
80 000 SEK
Miljömottagning
Mottagning på residenset med Andreas Carlgren och ca
100 inbjudna gäster inom ramen för SymbioCity.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
London, mars - 08
Ca 100 gäster
114 000 SEK
100 000 SEK
Irland Waste Management Seminar
Syftet med seminariet var att ta svensk expertis inom
området (miljödepartementet samt Svebio) samt svenska
företag till Irland för att presentera "den svenska modellen"
samt ge exempel på svenska lösningar. Efter seminariet
genomfördes matchmaking mellan svenska företag och
irländska företag, organisationer och myndigheter.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Dublin, maj - 08
4 företag, 40 deltagare
310 000 SEK
190 000 SEK
Public Transport Seminar
Syftet var att ta svenska företag och svensk expertis inom
området publika transporter till Irland för att presentera
exempel på lösningar. Respektive företag en mindre
monter för att under dagen också kunna marknadsföra sig
gentemot dess besökare. Efter seminariet genomfördes
matchmaking mellan svenska och irländska företag,
organisationer och myndigheter.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Dublin, nov - 08
6 företag, 85 deltagare
310 000 SEK
190 000 SEK
Hälsodelegation
Hälsodelegation med deltagare från såväl Danmark som
Sverige. Delegationen anordnades mot bakgrund av att
stora investeringar kommer att ske inom en mängd
områden i den irländska sjukvården. Syftet med
delegationen var att ge svenska och danska företag
möjlighet att skapa kontakter och få en initial bild av
möjligheterna på den irländska marknaden.
Plats:
Deltagare:
Partners:
Kostnad:
DSU
Dublin, maj - 08
4 svenska företag, 6
danska företag
Danska ambassaden
135 000 SEK
105 000 SEK
Tyskland Marknadsanalys: Marknadsprioritering inom vatten och
avloppsrening
För att underlätta för svenska miljöteknikföretag inom VA
genomfördes en marknadsprioritering på 30 utvalda VAmarknader
fördelade på alla världsdelar. Projektet leddes
av Exportrådet Berlin.
Plats:
Kostnad:
Bransch:
Berlin, - 08
682 000 SEK
670 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
119
Exportpriset 2008
Pris ges till bästa svenska dotterbolag i Tyskland i två
kategorier, större och mindre bolag.
Plats:
Partners:
Kostnad:
DSU:
Berlin, - 08
Handelskammaren,
ambassaden
241 000 SEK
241 000 SEK
ISM 2008
ISM är en av världens viktigaste och största sötsaksmässor
där en Sverigemonter arrangerades för att profilera
svenska företag inom detta segment.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
Bransch:
Köln, jan - 08
6 företag
1 022 000 SEK
1 022 000 SEK
BioFach 2008
BioFach är världens största mässa för ekologiska
produkter, där Exportrådet ordnade en Sverigemonter för
att profilera svenska ekologiska livsmedelsprodukter
tillsammans med företagen.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
Bransch:
Nürnberg, feb - 08
6 företag
341 000 SEK
341 000 SEK
Retailkampanj på Edeka E-center
Sverigevecka på livsmedelskedjan Edeka för att
marknadsföra svenska livsmedelsprodukter. Kampanjen
vände sig enbart till företag som har en befintlig distributör i
Tyskland.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
Bransch:
Minden-Hannover, - 08
10 företag
797 000 SEK
797 000 SEK
Österrike The Security Challenge
Arrangemanget var ett samarbete mellan Sveriges
Ambassad, Exportrådet och Svenska Handelskammaren i
Wien. Företag, politiker, myndigheter, ministerier och
journalister bjöds in till det svenska residenset i Wien för att
fokusera på området säkerhet och säkerhetsforskning i två
dagar. Från svensk sida deltog statssekretare Gunnar
Wieslander och även från österrikisk sida deltog en
statssekretare.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Wien, sept - 08
Ca 180 deltagare
935 000 SEK
270 000 SEK
Saab B2B
Som en del av aktiviteterna i samband med Gripen
kampanjen i Schweiz arrangerades match making mellan
ca 20 svenska företag och deras motparter i olika
branscher under en dag i Zürich respektive Lausanne.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
DSU:
Zürich & Lausanne, -
08
Ca 20 företag
244 000 SEK
106 000 SEK
Globus
Inför jul lanserades en Nordic Christmas-kampanj på
samtliga 13 Globus Gourmet-varuhus i Schweiz för att
marknadsföra svenska livsmedelsföretags produkter.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
Bransch:
Zürich, - 08
10 företag
202 000 SEK
130 000 SEK
Light.design event
Eventet hölls på residenset där svenska företag med
inriktning mot offentlig och professionell miljö fick möjlighet
att visa sina produkter och profilera sig mot
nyckelmålgrupper, primärt arkitekter, byggplaneringskonsulter
och större kunder.
Plats:
Deltagare:
Kostnad:
Bransch:
Wien, nov - 08
200 besökare
243 000 SEK
135 000 SEK
Kroatien Abba EP-event plan Croatia
Arbete med att identifiera olika events och aktiviteter där
svenska företag kan marknadsföras gentemot den
kroatiska marknaden.
Plats:
Kostnad:
DSU:
Wien, Zagreb, - 08
134 000 SEK
60 000 SEK
Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008
120
Disposition av det statliga uppdraget 2008
Sedan förra årets redovisning (verksamhetsåret 2007) har ett antal förändringar skett i fråga
om intern organisation och redovisningsstruktur, vilket medfört att de angivna beloppen
inte är omedelbart jämförbara år från år. Till detta bidrar också att vi inför 2008 allokerat en
jämförelsevis större andel av medel från årsuppdraget till utlandskontorens verksamhet
inom riktat affärsfrämjande, utan att den andelen kunnat tydligt särskiljas inför denna
redovisning. De belopp som nedan anges fördelade till Grundläggande exportservice avser
därför även annan verksamhet än traditionella insatser avseende ren exportinformation,
svar på frågor etc. Tabellen nedan i det följande anger avrundade belopp.
GRUNDLÄGGANDE
EXPORTSERVICE
2008
Utfall (tkr)
Kommentarer
Region Västeuropa 20 000
Region Central/Östeuropa o
SubSahara
22 500
Region Sydeuropa och MENA 18 500
Region Asien 20 000
Region Americas 9 000
Exportservice i Stockholm 13 000 Marknadsinformation, Exportteknik m.m.
Public Affairs 6 500 Sverige-baserad funktion för kontakter
med staten som uppdragsgivare m.m.
Summa 109 500
KOMPETENSUTVECKLING FÖR
FÖRETAG
Grundläggande rådgivning i
Sverige till småföretag
26 500
Utlandsbilden i Sverige 5 000
Analys och kunskapsutveckling 4 500
Summa 35 500
Bilaga 4 – Disposit ion av det staatliiga uppdraget t 2008
121
RIKTADE SATSNINGAR FÖR INTERNATIONELLT
AFFÄRSFRÄMJANDE
AffärsChans-projekt 26 000
Satsningar på marknader
och branscher
18 000
Internationellt upphandlade affärer 4 000
Summa 48 000
TOTAL 193 000
GRUNDLÄGGANDE EXPORTSERVICE 2008 (tkr)
Region Västeuropa, Australien och Nya Zeeland 19 884
Australien 1 905
Belgien 1 625
Danmark 2 199
Finland 1 473
Irland 888
Island -
Nederländerna 1 938
Norge 1 920
Nya Zeeland 318
Schweiz 680
Storbritannien 2 425
Sverigeverksamhet 0
Tyskland 2 752
Österrike 1 761
Region Central- /Östeuropa och SubSahara 22 464
Bulgarien
Estland
875
868
Lettland 830
Litauen 1 505
Polen 1 765
Rumänien 1 270
Ryssland 4 158
Bilaga 4 – Disposition av det statliga uppdraget 2008
122
Serbien/Montenegro 1 328
Slovakien
SubSahara
1 698
2 668
Tjeckien 1 615
Ukraina 2 014
Ungern
Övrigt
1 865
5
Region Sydeuropa, Mellanöstern och Nordafrika 18 407
Frankrike 2 025
Dubai o Egypten 3 462
Grekland 1 015
Italien
Kazakstan
Marocko
1 855
873
1 333
Portugal 1 747
Saudiarabien 1 275
Spanien 3 050
Sverigeverksamhet -
Turkiet 1 772
Region Americas 9 142
Argentina 1 550
Brasilien 1 805
Kanada 1 087
Mexico 1 371
Sverigeverksamhet 650
USA 2 679
Region Asien 20 161
Japan 4 397
Indien 3 244
Kina 4 462
ASEAN 3 015
Sverigeverksamhet 2 481
Sydkorea 1 426
Taiwan 1 136
Bilaga 4 – Disposition av det statliga uppdraget 2008
123
124
Sveriges förenade studentkårer, insänt den 22 september 2009
Hej,
Utöver skrivelsen om hur SFS har bidragit till genomförandet av Lissabonstrategin under
2008-2009 finns även bifogat två andra skrivelser, som SFS tidigare har bidragit med i detta
sammanhang.
Vänliga hälsningar,
---------------------------------------------
Flemming Kristensen
Utredare
Sveriges förenade studentkårer
+46(0)8-54570102
Klara Södra Kyrkogata 1
111 52 Stockholm
www.sfs.se
125
1
Handläggare: Flemming Kristensen Datum: 2009-09-22 Dnr: PA3-1/0910
SFS bidrag till Sveriges handlingsprogram
för tillväxt
SFS har
och
av regersysselingskanslsäiet fått
ninmöjlig
het att lämna bidrag om hur
organisationen har bidragit till genomförandet av Sveriges
handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning under 2008-2009.
SFS tackar för möjligheten, och lämnar nedanför sina synpunkter på
organisationens roll i arbetet med genomförandet av
Lissabonstrategin.
Stockholm dag som ovan
Klas-Herman Lundgren Flemming Kristensen
Ordförande Utredare
klas.herman.lundgren@sfs.se flemming.kristensen@sfs.se
08-54 57 01 00 08-54 57 01 02
126
2
SFS bidrag till Sveriges handlingsprogram
för tillväxt och sysselsättning
En av SFS huvuduppgifter är att påverka politiska beslutsfattare,
när det gäller utbildnings- och forskningspolitiken i Sverige. Det är
främst genom denna roll som SFS har bidragit till genomförandet av
Lissabonstrategin under perioden 2008-2009.
Fokus har utifrån denna roll har för SFS varit att lyfta fram den
högre utbildningens helt avgörande roll, när det övergripande målet
är att främja en långsiktig utveckling med hållbar tillväxt och full
sysselsättning . Den handlar om att stärka Europas konkurrenskraft i
en växande global ekonomi och ställa om till en klimat- och
miljömässigt hållbar utveckling1.
Därför är det huvudsakligen med avseende på regeringens skrivelser
i Sveriges handlingsprogram för 2008-2010 riktlinjerna 23 (Utöka och
förbättra investeringarna i humankapital) samt 24 (Anpassa
utbildningssystemet till nya kompetenskrav. Förbättra kvaliteten och
öka måluppfyllelsen i utbildningssystemet) som SFS har försökt att
påverka politiska beslutsfattare under 2008-2009.
Regeringen prioriterar i sina skrivelser inte i tillräcklig grad den
högre utbildningen som ett av de viktigaste verktygen till att
förverkliga ambitionen om Sverige som en kunskapsnation i
världsklass. Samtidig måste SFS tyvärr också konstatera att den
konkreta utbildningspolitiken lämnar mycket tillbaka att önska.
Främst tre huvudområden har varit centrala för SFS 2008-2009,
eftersom de är viktiga för utbildningskvaliteten i stort, men även för
att dessa har inverkan på vem som har möjlighet att ta sig till
högskolan och tillgodogöra sig den högre utbildningen.
1) Resurser till kvalitet inom den högre utbildningen – SFS kan
konstatera att regeringens kvalitetssatsningar har varit
nästan obefintliga och motsvarar på inget sätt behoven hos
utbildningarna på grund- och avancerat nivå. SFS vill se minst
15 lärarledda timmar per vecka. Utan en rimlig nivå av
lärarledd tid kommer inte studenterna att tränas i muntlig
presentation, grupparbete eller andra viktiga generiska
1 Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning 2008-2010 – se
http://www.regeringen.se/content/1/c6/11/36/57/21b78f4f.pdf
127
3
kunskaper. Även viktiga aspekter som kritisk tänkning och
reflektion faller bort med för låga grundutbildningsresurser.
2) Studenters ekonomiska och sociala situation – SFS kan
konstatera att regeringen nu kommer att genomföra en
höjning av studiemedlet som i realiteten ger en ökning med
350 kronor. Svenska studenter går dock back 900 kronor varje,
vilket framgår av SFS studentbudget2. Samtidig återstår det
att se hur regeringen har tänkt sig att underlätta studenters
möjlighet till inkluderande i de sociala trygghetssystemen på
samma villkor som arbetstagare.
3) Studentinflytandet – SFS kan konstatera att regeringen inte
vill betala för den kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling som
ett välfungerande system för studentinflytande möjliggör.
Detta när regeringen utan goda argument starkt frångått
utredningens förslag på finansiering vid avskaffandet av kår och
nationsobligatoriet. Detta kommer i fortsättningen att
försvåra svenska studenters möjlighet att påverka egen
utbildningssituation, samt påverka utbildningskvaliteten i
negativ riktning.
Konkret har SFS analyserat och påpekat ovanstående brister i
förhållande till målen i Lissabonstrategin genom analyser och
kontakter med politiska beslutsfattare under 2008-2009, samt via två
skrivelser till regeringen i samband med Lissabonprocessen3.
Dessutom har SFS presidium och tjänstemän genom åren medverkat
vid en rad seminarium, hearings, konferenser och möten angående
Lissabonstrategin, som anordnats av riksdag, regering och andra
intressenter.
SFS kommer även i fortsättningen vara en samarbetspartner för
regeringen, när det gäller att förverkliga de stora ambitionerna som
finns i Lissabonstrategin. Framförallt när det gäller att lyfta den
högre utbildningens avgörande roll för att realisera dessa mål. Vi ser
fram emot en fortsatt dialog med regeringen om dessa för Sverige så
viktiga frågor.
2 http://www.sfs.se/studentbudget
3 Skrivelserna finns bifogade i e-posten.
128
Sveriges förenade studentkårer (SFS)
Wollmar Yxkullsgatan 16, 118 50 Stockholm
Tel: 08-5457 0100, www.sfs.se
SFS kommenterar Sveriges
handlingsprogram för tillväxt och
sysselsättning – Lissabonstrategin
129
2
Inledning
Den 12 juni är SFS inbjudna till samråd om den svenska uppföljningsrapporten 2007 om
Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning – Lissabonstrategin. I samband
med samrådet inbjöds SFS att lämna skriftliga synpunkter. Därför presenterar vi här vårt
perspektiv på Lissabonstrategin. Dokumentet är indelat i tre huvudavsnitt. Först
presenteras SFS grundläggande syn på Lissabonstrategin och vilka sakfrågor som är
avgörande i denna process. Därnäst framförs SFS specifika åsikter på hur
Lissabonsstrategin i praktiken kan fullföljas med ett positivt resultat. Som det tredje
beskrivs hur SFS under åren har jobbat med processen samt vilken roll SFS kan spela i
denna under den närmaste framtiden.
Utbildning som grogrund för tillväxt och sysselsättning
Nytänkande och fortsatt utveckling av utbildningsområdet är avgörande för att
förverkliga den strategi för tillväxt och sysselsättning som EU lade fram på toppmötet i
Lissabon 2000: EU ska år 2010 vara världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och
kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och
bättra arbetstillfällen och en hög grad av social sammanhållning. En välutbildad
befolkning som oavsett bakgrund har tillgång till utbildning av hög internationell kvalitet
genom hela livet är en förutsättning för att lyckas med Lissabonstrategin. Dessutom
gäller det att utbildning och forskning av hög internationell kvalitet är grogrunden för att
Sverige i framtiden kan lyckas med fortsatt tillväxt och sysselsättning i en stadig mer
globaliserad ekonomi.
Som företrädare för cirka 270 000 av Sveriges studenter har SFS en central roll att spela
när Lissabonstrategin ska omsättas till praktisk politik. Denna roll utmynnar i två
huvuduppgifter. För det första måste SFS vara med att säkra att processen fram emot
2010-målsättningen inte leder till att regering eller riksdag antar åtgärder som försämrar
studenternas situation på nationell nivå. Därför prioriterar SFS följande sakfrågor i
Lissabonstrategin (inte i prioriterad ordning):
- Samverkan mellan alla parter – aktivt deltagande
- Kvalitet på utbildningen
- Livslångt lärande
- Förankring - inflytande
- Hållbar utveckling
- Mobilitet för alla
- Tillgång och mångfald
130
3
För det andra innebär rollen också att SFS gärna tar på sig ett ansvar och bidrar till det
nytänkande och den utveckling av högre utbildning som är nödvändig för att lyckas med
Lissabonstrategin. För SFS utgör dessa två uppgifter inte mottsättningar. Tvärtom är
förutsättningen för ett lyckat arbete med Lissabonstrategin att regeringen investerar
ekonomiska resurser i hög internationell kvalitet inom den högre utbildningen och
forskningen. Investeringar som också ska bidra till aktivt studentinflytande – inte bara i
Lissabonstrategin – men i hela den högre utbildningen och forskningen. Dessutom bör
investeringarna säkra att aktörer från olika sektorer av arbetslivet integreras i
högskolans arbete. Integration betyder även att mångfald och tillgänglighet är naturliga
aspekter av högre utbildning.
Investering, inflytande och integration - SFS åsikter
kring Lissabonstrategin
I november 2006 presenterade den nya regeringen sitt reviderade handlingsprogram för
tillväxt och sysselsättning 2006-2008 inom ramarna för Lissabonstrategin. Det kan
konstateras att regeringen och SFS delar syn på högre utbildning som en avgörande
faktor för att lyckas med utvecklingen av välfärdsamhället i en mer integrerad global
ekonomi. Dock måste SFS också konstatera att regeringens ekonomiska satsningar på
den högre utbildningen inte är tillräckliga. Detta blev senast bekräftat i och med
regeringens vårbudgetproposition 2007.
SFS har med avstamp i ovanstående handlingsprogram och processen hittills följande
åsikter kring det fortsatta arbetet med Lissabonstrategin:
Investering:
- För att möta målen med Lissabonstrategin krävs i nuläget ökade satsningar på
kvalitet och inte kvantitet.
- Det krävs ökade fakultetsanslag, ökade satsningar på forskning och goda
forskningsmiljöer för att nå målen med Lissabonstrategin.
- Lissabonstrategin får inte leda till införandet av avgifter för högre utbildning.
- Ekonomiska mål eller arbetsmarknadens behov får inte vara de enda faktorer som
styr vilka satsningar och prioriteringar som görs inom den högre utbildningen.
- En social dimension bör alltid finnas med vid utvecklandet av handlingsprogram
och strategier.
- Långsiktiga lösningar, stabila strukturer och finansiering samt hållbar utvecklig är
grundprinciper för processen.
- Högre utbildning får inte förvandlas till en handelsvara och studenter får inte
131
4
förvandlas till konsumenter.
Inflytande:
- Studenter ska ha formellt inflytande över processen
- Regeringens mål och handlingsprogram för Lissabonstrategin måste vara tydliga i
utbildningspolitiken.
- Processen ska vara transparant för alla parter med tydliga mål och metoder som
går att följa upp och utvärdera.
- System för förbättrad kvalitetssäkring, erkännandefrågor, validering, bedömning,
utvärdering måste komma på plats.
- SFS anser att målen för Lissabonstrategin inte får överskugga eller inverka
negativt på målen för Bolognaprocessen när det gäller utvecklingen av den högre
utbildningen i Europa. De två processerna ska komplettera varandra och dela
samma mål.
- Svenska regeringen i första hand och sedan alla övriga involverade parter i
processen måste gemensamt arbeta för att sprida kunskap och förståelse för
Lissabonstrategin. Idag finns många parter som berörs av processen men som
inte har kunskap, informationen eller är delaktiga. Det måste skapas konkreta
förslag på hur, var och vem som ska ansvara för informationsspridnings,
utbildnings, nätverk och samverkan i frågan. Det kräver tydlig ansvarsfördelning i
processen.
Integration:
- Anställningsbarhet och bildning kan och ska gå hand i hand.
- Viktigt att alla studenter/akademiker lär sig förstå hur de kan använda sin
kunskap och hur arbetsmarknaden fungerar samt att arbetsmarknadens parter
vet vad akademin är och vad kvalifikationerna innebär och kan användas.
- Samarbete och konkurrens ska gå hand i hand. Gott samarbete leder också till
god konkurrens.
- Lissabonstrategin måste innefatta frågor om breddad rekrytering, ökad mångfald,
tillgänglighet. Högre utbildning ska vara en möjlighet för alla om målen med
strategin ska bli verklighet.
- Strategin ska komma ska komma alla lärosätets parter till del.
- Mobilitetsfrämjande åtgärder ska främja rörlighet bland både studenter, lärare och
forskare.
- Behövs incitament och uppmuntran för att göra karriär inom akademin
132
5
Arbete med Lissabonstrategin – SFS framtida roll
SFS har bevakat processen sedan den startade men inte haft någon formell roll i arbetet
i Sverige. Från SFS har presidium och tjänstemän har medverkat vid en rad seminarium,
hearings, konferenser och möten angående Lissabonstrategin, som anordnats av riksdag,
regering och andra intressenter. Syftet har varit att debattera vad strategin innebär på
EU-nivå, hur den svenska regeringen arbetar och främst hur den påverkar svensk
utbildningspolitik.
SFS har ofta återkommit eller hänvisat till Lissabonstrategin i frågor rörande studenter
mobilitet, utbytesprogram, anställningsbarhet och främst Bolognaprocessen. SFS har
under hela processen haft en grundbevakning i frågan både när det gäller
omvärldsbevakning påverkan och för att kunna svara på frågor från våra medlemmar.
På den europeiska arenan har SFS arbetet med frågan genom medlemskapet i den
europiska studentorganisationen ESU. ESU har aktivt arbetet med frågan från starten och
har formellt och informellt inflytande över processen genom samråd med olika parter
inom EU. ESU har ett pågående projekt om Lissabonstrategin och inom ramen för arbetet
har ESU tagit fram ett åsiktsdokument och en handbok för att öka kunskapen om och
förståelsen för processen bland studenter i Europa.
SFS har saknat ett mer formellt inflytande och roll i processen i Sverige. Det oroar SFS,
att en strategi som är så pass viktig inte är ett känt och ämne för diskussion bland fler
studenter och på fler lärosäten. Därför skulle SFS önska ett förtydligande av
organisationens roll, ett mer regelbundet samråd och diskussion kring vad SFS kan och
bör göra i den politiska processen kring Lissabonprocessen. Samtidigt som SFS alltid ska
vara en oberoende part som, när det krävs, kan framföra kritik och företräda våra
medlemmars åsikter.
133
1
Handläggare: Flemming Kristensen Datum: 2007-10-04 Dnr: PA3-4/0708
Synpunkter på regeringens skrivelse: Utkast
till Sveriges handlingsprogram för tillväxt
och sysselsättning – Uppföljningsrapport
2007
Sveriges förenade studentkårer (SFS) har fått möjlighet att kommentera
utkast till Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning –
Uppföljningsrapport 2007.
SFS tackar för möjligheten och ska inledningsvis konstatera att de
kommentarer som SFS lämnade in till statsrådsberedningen i juni 2007 i
samband med samrådet kring uppföljningsrapport 2007 fortfarande är
aktuella. Dessutom noterar SFS med belåtenhet att dessa synpunkter
har vidarebefordrats till berörda departement och enheter.
SFS kommer i det följande ytterligare att ge synpunkter på
uppföljningsrapporten 2007 med särskild fokus på riktlinjerna 7 och 8
Öka och förbättra investeringar i forsknings och utveckling och stödja
alla former av innovation samt 23 och 24 Anpassa utbildningssystemet
till nya kompetenskrav genom att utöka och förbättra investeringarna i
humankapital.
Stockholm, dag som ovan
Elin Rosenberg Flemming Kristensen
Ordförande Utredare
elin.rosenberg@sfs.se flemming.kristensen@sfs.se
08- 54 57 01 05 08- 54 57 01 02
134
2
Riktlinje 7 och 8 – Öka och förbättra
investeringar i forskning och utveckling och
stödja alla former av innovation
SFS vill att regeringen uppfyller målet att 1 procent av BNP ska
avsättas för forskning från offentlig sektor. Regeringen hänvisar till den
forskningspolitiska propositionen som kommer hösten 2008, och att den
ska ge förslag på hur Sverige ska nå upp till 1-procentsmålet. En
eventuell satsning för att uppnå målet kommer därmed att dra ut
alldeles för länge på tiden, och Sverige riskerar att hamna i skymundan
som forskningsnation.
SFS anser att alla doktorander ska vara anställda. Med de satsningar
som görs idag, borde alla doktorander kunna anställas. Idag används
både utbildningsbidrag för doktorander och stipendier, istället för
anställningar. Dessa former av finansiering har flera nackdelar för den
enskilde och gör samtidigt forskarutbildningen till ett mindre attraktivt
karriärval. En förutsättning för att Sverige ska vara en ledande
forskningsnation där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet är
att det finns bra forskande lärare vid våra universitet och högskolor.
SFS är positiva till att regeringen genomför de forskningssatsningarna
som länge har varit aviserade. SFS ser gärna att dessa satsningar
kommer doktoranderna tillgodo. Satsningar på kvalitet i
forskarutbildningen och trygga anställningsformer anser SFS vara
särskild nödvändiga.
SFS har med intresse konstaterat att arbetet med regeringens program
Forska&Väx kommer att fortsätta år 2008. Hittills har regeringen
beviljat sammanlagt cirka 256 miljoner kronor till 252 företag. SFS vill
uppmana regeringen till att se över möjligheterna för att använda en del
av dessa medel till att skapa bättre samverkan mellan den högre
utbildningen och små och medelstora företag.
Konkret kan denna samverkan åstadkommas genom bland annat mer
praktik under studietiden, där små och medelstora företag t.ex. kan ge
en student i uppdrag att lösa konkreta projekt i företaget samtidig som
studenten får den nödvändiga handledningen. Regeringen kan också
med fördel främja incitament och strukturer som får fler akademiker ut i
små och medelstora företag efter avslutade studier.
SFS anser att dessa åtgärder båda på kort och lång sikt även kommer
att leda till en generell utveckling och tillväxt i små och medelstora
företag. Bland annat visar erfarenheter från Danmark, att små och
medelstora företag som anställer sin första akademiker har kraftigare
tillväxt och anställer fler personer – även personer utan högre utbildning
– samt är mer innovativa än små och medelstora företag, som inte har
anställt personer med en akademisk bakgrund1.
1 Højtuddannedes værdi for små og mellemstore virksomheder (Rambøll Management og
Ingeniørforeningen i Danmark, 2004)
135
3
Riktlinje 23 och 24 – Anpassa
utbildningssystemet till nya kompetenskrav
genom att utöka och förbättra
investeringarna i humankapital
Precis som regeringen anser SFS att livslångt lärande och effektivare
investering i humankapital är nödvändigt om Sverige ska kunna klara
den internationella konkurrensen och skapa ekonomisk tillväxt och ökad
välstånd. En god grundskoleutbildning, en väl utbyggd vuxenutbildning
och en högre utbildning med internationellt konkurrenskraftig kvalitet
är en förutsättning för att åstadkomma detta och utgör också grunden
för framtida forskning och utveckling
SFS saknar dock ett bättre samband mellan ord och handling. SFS
menar att en resursförstärkning i 2008 med i praktiken 40 miljoner inte
är en satsning på kvalitet. Dessutom är de aviserade satsningar för 2009
och 2010 alldeles för låga. Om regeringen vill satsa på kvalitet borde en
långsiktig plan läggas fram, så att alla studenter har rätt till 15 timmar
lärarledd undervisning i veckan.
Dessutom anser SFS att regeringen måste se över sitt sätt att pris- och
löneomräkna ersättningsbeloppen till den högre utbildningen, i 2008
uppräknas dessa med 0,77 procent. Denna pris- och löneomräkning
sammanhänger inte med den faktiska kostnadsutvecklingen inom
högskolan. Därmed blir regeringens kvalitetssatsningar i bästa fall ett
bevarande av status quo.
Regeringen bör investera mycket mer resurser än de aviserade 670
miljoner kronor under perioden 2008-2010 om utbildningskvaliteten ska
höjas. SFS bedömer att satsningarna borde vara upp emot fyra-fem
gånger så stora för att uppnå en positiv effekt. Samtidig måste
regeringen skapa tydliga ekonomiska incitament för kvalitetsutveckling
och lägga fram en långsiktig plan för sin kvalitetssatsning.
Regeringen har stora ambitioner när det gäller jobb, globalisering och
välfärd. Budskapet, att det är dagens studenter som ska vara med och
skapa framtiden, verkar ofta komma i skymundan. Hög kvalitet i
utbildningen är något som gynnar alla – inte bara studenterna. Ska
detta vara möjligt krävs större satsningar på kvalitet omedelbart.
SFS vill också att regeringen mer offensivt satsar på att utnyttja den
kunskap som redan finns inom högskola och universitet till att förbättra
investeringarna i humankapital. Det finns t.ex. behov att främja
samverkan mellan högskolan och näringsliv och öka den pedagogiska
kompetensen hos lärarna runt om på landets lärosäten.
Regeringen kan också med fördel inkludera den högre utbildningen inom
ramen för det nationella strukturfondsprogrammet för regional
konkurrenskraft och sysselsättning eftersom denna kan spela en
huvudroll när det gäller att skapa regional konkurrenskraft,
sysselsättning och kompetensutveckling.
136
Swentec, insänt den 18 september 2009
Härmed bifogas dokument från Swentecs verksamhet 2008-2009: Rapport till regeringen 2008,
Rapport till regeringen maj 2009, Svenska strategier och initiativ för främjande av miljöteknik - en
nationell översikt för genomförande av EU:s miljöteknikplan ETAP, samt Swentecs pågående projekt
under 2009 som alla inlemmas i en handlingsplan för miljöteknik. Denna ska lämnas över till
regeringen i december 2009 och förslagen i handlingsplanen ska sedan testas och implementeras
under 2010.
Vänlig hälsning
Maria Delombre
Kommunikationsansvarig
_____________________________________________
Swentec, Sveriges miljöteknikråd
the Swedish Environmental Technology Council
Tel: 031 759 29 43
Mobil: 0708 83 55 99
E-post: maria.delombre@enterprise.ministry.se
Webb: www.swentec.se
Postadress: Swentec, 412 96 Göteborg
Besöksadress: Aschebergsgatan 44, 3 tr, Göteborg
Swentec, Sveriges miljöteknikråd, har regeringens uppdrag att på nationell nivå utveckla en effektiv
struktur som ökar tillväxten för svensk miljöteknik
137
Rapport till regeringen maj 2009
Vägen mot en effektiv struktur för svensk miljöteknik
138
1
Innehållsförteckning
Förord................................................................................................................2
1. En handlingsplan för svensk miljöteknik ........................................................4
2. Sammanställning svenska referensanläggningar för miljöteknik samt förslag
till besöksorganisation .......................................................................................6
2.1 Kriterier och urval ...............................................................................................................7
2.2 Webblösning ...................................................................................................................... 8
2.3 Förslag till besöksorganisation .......................................................................................... 9
3. Arbetet i referensgruppen för statliga myndigheter.......................................11
3.1 Projekt Offentlig upphandling ..........................................................................................12
3.2 Övriga projekt inom referensgruppen för statliga aktörer...............................................14
4. Avfallshantering och återvinning – med SymbioCity CleanWater Offer som
modell.............................................................................................................. 14
4.1 Bakgrund ...........................................................................................................................14
4.2 Swedish Waste Offer.........................................................................................................15
5. Svensk miljöteknik i siffror 2007.................................................................. 19
5.1 2007 års siffror ..................................................................................................................19
5.2 Miljöteknikområden i statistiken .....................................................................................21
5.3 Miljöanpassade produkter och nya material................................................................... 22
5.4 Avgränsningar gällande populationen............................................................................. 22
6. En översikt och utveckling av ETAP-rapporten .............................................23
7. Informationsspridning, mötesplatser, kommunikation................................24
Kalendarium.................................................................................................... 27
Swentecs styrelse och kansli.............................................................................29
139
2
Förord
Swentec tror på ett tydligt ledarskap – i företag och organisationer samt hos politiker och
myndigheter. Det framkom bland annat i den debattartikel, signerad Swentecs styrelse, som
publicerades i Dagens Industri den 18 december förra året. De företag och organisationer som
kommer bäst rustade ur lågkonjunkturen är de som tar möjligheten att lyfta miljöfrågan till
en strategisk fråga för företagets utveckling. Ett tydligt ledarskap bör alltjämt vara en
ledstjärna, på alla nivåer, i den kris som världen befinner sig.
Swentec har tagit på sig detta tydliga ledarskap när det gäller miljöteknik. Efter att utredning
efter utredning bekräftat rådande problembild, går vi nu till handling. Vi har tagit intryck från
vår omvärld – tittat på hur andra länder arbetat med att lyfta miljötekniksektorn och sedan
formaliserat en strategi och en process mot en handlingsplan, som nu är i full gång. Men det
här är ingenting vi gör på egen hand utan gemensamt, tillsammans med de många
miljöteknikaktörer – myndigheter, organisationer, nätverk och företagare runt om i landet.
Ett tydligt ledarskap och samverkan är nyckelord för framgång för Miljötekniksverige.
Handlingsplanen som Swentec nu arbetar med, rymmer båda dessa delar. Viktigt är också ett
utifrån- och - in -perspektiv – att inte bygga aktiviteter och engagemang utifrån olika
främjaraktörers roller utan utifrån miljöteknikföretagens behov, vilket i många hänseenden
inte är fallet i dag.
Båda de större projekt som Swentec arbetar med inom ramen för handlingsplanen har ett
samverkansperspektiv. Att samla in och på nationell nivå synliggöra de många
referensanläggningar som Sverige har, är ett efterfrågat och uppskattat arbete som har många
synergieffekter och också förhoppningsvis kan underlätta det arbete som regionala
organisationer, branschorganisationer och andra gör i dag. Ett kommande förslag till
besöksorganisation fokuserar på en samverkan med alla aktörer där besökshanteringen
effektiviseras och får ett större kommersiellt syfte.
Den statliga strukturen, med minst femton olika myndigheter som alla bidrar med olika
aktiviteter inom miljöteknik, ställer krav på samverkan för att överlapp och glapp ska
undvikas. För att få en tydlighet och konkretisering har den referensgrupp av myndigheter
som Swentec har i uppdrag att samla, valt att arbeta gemensamt kring specifika projekt. Ett
första sådant blir att titta på offentlig upphandling och hur den kan utvecklas till ett effektivt
verktyg för miljötekniktillväxt. På samma tema anordnade Swentec i början av året ett
140
3
seminarium, i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting och Exportrådet, med
fokus på hur kommun och näringsliv kan samarbeta i utvecklingen av ny miljöteknik och
främjandet av svensk miljöteknikexport.
Swentec har också under årets första kvartal konkretiserat beskrivningen av Sveriges arbete
inom ETAP där den stora aktivitet som pågår inom miljöteknik i Sverige tydliggörs och där
det blir än mer klart att en strategi och handlingsplan behövs för att alla dessa resurser ska
användas på bästa sätt.
Initieringen mot samverkan träder också bland annat fram i projektet Swedish Waste Offer
där Swentec är koordinator av en arbetsgrupp bestående av branschorganisationerna Avfall
Sverige och Återvinningsindustrierna, konsultföretag inom området samt miljöteknikföretag.
Swentecs arbete har under våren fortskridit mycket positivt och seminariet den 5 maj i
Stockholm, visade på att det finns ett stort intresse av att vilja var med på resan mot en
gemensam handlingsplan för Miljötekniksverige. Men då gäller det att vi samlar oss som ett
team, lämnar invanda mönster och roller och slutar positionerna oss. Först då kan alla bidra
fullt ut. Vi ser mycket fram emot det arbetet.
Maj 2009
Berit Gullbransson
Verksamhetschef
Swentec, Sveriges miljöteknikråd
141
4
1. En handlingsplan för svensk miljöteknik
Ur kommittédirektiv 2008:31: ”I sitt arbete med att stödja regeringens fortsatta arbete för
att stärka svenska miljöteknikföretag, ska Swentec utarbeta underlag för regeringen.
Underlaget ska inkludera förslag till insatser och åtgärder såväl för åren 2009 och 2010
som därefter, en beskrivning av motiven och grunden för dessa förslag samt en
kostnadsberäkning och konsekvensanalys av förslagen. Slutligen ska det i underlaget
specifikt föreslås hur de statliga myndigheterna ska samordnas samt framöver samverka
för att bäst stärka svensk miljöteknik.”
I samband med Swentecs nya uppdrag våren 2008 påbörjade Swentec ett arbete med en
gemensam strategi och handlingsplan med syftet att öka tillväxten och exporten av svensk
miljöteknik. Detta kommer att bli ett underlag för Swentecs uppdrag att på nationell nivå
utveckla en effektiv struktur för svensk miljöteknik med samma syfte som ovan.
Den 21 augusti 2008 i Växjö bjöds över 200 nyckelpersoner från organisationer,
myndigheter, företag, branschföreningar och forskarvärlden in för att delta i det
gemensamma arbetet mot en vision för svensk miljöteknik: Sverige har en drivande roll och
levererar världsledande lösningar för en hållbar framtid. Swentecs råd presenterade fem
strategiska områden som identifierats för att Sverige ska nå visionen. Under eftermiddagen
arbetades kritiska framgångsfaktorer fram i nio mindre grupper, tillsammans med
professionella diskussionsledare.
Arbetet från Växjö har sammanställts och kommunicerats både till deltagarna och till
Swentecs målgrupper i stort, genom www.swentec.se, Swentecs nyhetsbrev och en
dokumenterande film från konferensen.
Nedan en sammanfattning av de fem strategiska områdena för svensk miljöteknik:
Politisk styrning
Sverige behöver robusta regler över mandatperioder; drivande marknadsincitament och en
tydlig rollfördelning inom det offentliga.
Kompetens för hållbar utveckling
Sverige har stor fördel i sin upparbetade kompetens inom området hållbar utveckling. Den
behöver vidmakthållas och utvecklas.
142
5
Samverkan
Vi behöver i Sverige samverka genom att effektivisera och kraftsamla för att hitta slagkraftiga
koncept.
Kommersialisering
Sverige har stor potential att generera företagande ur satsningar på forskning och utveckling
inom både akademi och näringsliv. Verklig och potentiell efterfrågan är vägledande.
Affärsmodeller
Sverige behöver skräddarsydda affärsmodeller för att kunna hantera möjligheter på olika
marknader.
Resultatet av mötet i Växjö kan sammanfattas i att problembilden gällande var Sverige står i
dag när det gäller miljöteknik och vad som behöver göras i stort är samstämmig. Det här är
frågor som diskuterats och utretts under lång tid. Det som krävs är därför handling och en
tydlig plan för det.
Under hösten 2008 har Swentecs kansli ytterligare finslipat sammanställningen kopplat till
de strategiska områdena, där respektive rådsledamot agerar sakkunnig inom sitt område.
Kansliet har också genomfört ett studiebesök till Wien för möte med representanter för det
österrikiska arbetet med den nationella handlingsplanen ”Master plan Environmental
Technology”.
Som en start för det fortsatta arbetet med en gemensam handlingsplan för svensk miljöteknik
anordnade Swentec den 5 maj i år ett seminarium i Stockholm. Även denna gången blev
responsen mycket god. Förutom att starta upp och få med alla i processen så handlade
seminariet också om att visa upp hur Österrike har arbetat med en handlingsplan och hur
Danmark framgångsrikt jobbat kring partnerskap. Statssekretare Ola Alterå inledde dagen.
Dagen avslutades med att samtliga deltagare gavs möjlighet att registrera sig som
referensperson inom lämpligt strategiskt område samt att delta i en första ”idégenerering” på
plats.
Swentec har anlitat Ramböll för att leda och hålla ihop den fortsatta processen med
handlingsplanen. Under våren och hösten kommer gruppintervjuer med referenspersoner
och analys av befintligt material att genomföras, samt ett antal workshops att hållas. Den
färdiga handlingsplanen kommer att sammanställas och lanseras inför COP15.
143
6
2. Sammanställning svenska referensanläggningar för miljöteknik samt
förslag till besöksorganisation
Ur kommittédirektiv 2008:31: ”Swentec ska medverka – vid behov tillsammans med andra
myndigheter och aktörer – vid mottagande av utländska delegationer som vill besöka
svenska miljöteknikanläggningar. För detta ändamål ska en nationell beskrivning av
lämpliga demonstrationsanläggningar utarbetas.”
”Swentec ska initiera och verka pådrivande för att samordning ska ske mellan de nätverk
som finns inom miljöteknikområdet, de regionala nätverken och sektorsorganisationer.
Detta innebär att delegationen ska underlätta erfarenhetsutbyte och information mellan
nätverken och organisationerna.”
Swentec har under våren arbetat med att ta fram en nationell, webbaserad karta över svenska
demonstrations- och referensanläggningar inom miljöteknik. Kartan ska kunna användas för
flera syften:
• Den ska vara ett underlag för att målgruppsanpassa utländska delegationers besök i
Sverige så att rätt koncept och system kan visas upp i förhållande till uttryckta behov.
• Den ska vara ett underlag för att inom Sverige kunna visa upp god miljöteknik och
koncept för intresserade aktörer inom både näringsliv och offentlig sektor.
Kartan kommer att innefatta både system och produkter. Framförallt ska den ha ett
affärsfokus. Målet är att kartan ska ge en bättre kvalitet på besöken till svenska
referensanläggningar och att fler besök ska leda till affärer för svenska miljöteknikföretag.
Arbetet med den nationella referenskartan bygger på en samverkan med både regionala och
statliga aktörer som i dag hanterar en stor mängd besök.
Det finns i dag ett stort intresse för att besöka svenska demonstrations- och
referensanläggningar, men ingen organisation som har en sammanställning både på nationell
nivå, för alla miljötekniksektorer, och med ett allmänt tillväxtfokus. Det finns många bra
regionala initiativ där information och besöksorganisationer finns, men ingen samlad
”ingång”.
Arbetet är uppdelat i tre delprojekt; kriterier och urval, webblösning och besöksorganisation.
144
7
2.1 Kriterier och urval
Det finns många goda exempel och projekt inom miljöteknik – flera finns sammanställda hos
de regionala initiativen för miljöteknikexport, men också som goda exempel hos myndigheter
och andra aktörer. Hur exemplen är sammanställda och vilken kvalitet de har varierar. Det
måste därför ske en prioritering och kvalitetssäkring av vilka exempel som ska visas upp för
att det ska vara hanterligt att administrera och ge ett bra utfall i form av affärer.
Kriterierna för vad som ska lyftas fram har fastställts av en arbetsgrupp bestående av
representanter för Naturvårdsverket, Sustainable Business Hub i Skåne, Ecoplan och
Swentec. Ecoplan arbetar på Swentecs uppdrag med att ge stöd och vägledning i projektet i
stort. Naturvårdsverket och Sustainable Business Hub arbetar sedan tidigare med kriterier
och bedömningar i sina verksamheter.
De fyra baskriterierna för urval som arbetsgruppen har enats om ser ut som följer:
1. Produkten, tjänsten eller konceptet ska definieras som miljöteknik enligt
definitionen: ”Miljöteknik innefattar sådana produkter, system, processer och
tjänster som ger tydliga miljöfördelar i förhållande till befintliga eller alternativa
lösningar sett ur ett livscykelperspektiv”.
2. Produkten, tjänsten eller konceptet ska generera arbetstillfällen i Sverige.
3. Om det är en enskild produkt eller tjänst ska den vara kommersiellt tillgänglig, det
vill säga ha betalande kunder.
4. Om det är en anläggning eller större system ska den visa upp eller demonstrera
produkter eller tjänster från leverantörer som är kommersiella, det vill säja säljer
motsvarande produkt/tjänst.
Utöver baskriterierna finns det prioriterade egenskaper för att publicera en referens. Om
produkten, tjänsten eller konceptet har nedanstående egenskaper som gör att den utgör en
hävstång för andra produkter eller ut på andra marknader, kan den prioriteras för
publicering:
• Produkten, tjänsten eller konceptet kan appliceras på andra marknader, för
export. (Bedömning: i låg grad/ medel / i hög grad)
145
8
• Produkten eller tjänsten är en del i ett större koncept eller system, med fler
miljöteknikprodukter/tjänster. (Bedömning: i låg grad/medel/i hög grad)
• Produkten, tjänsten eller konceptet kan kommuniceras på ett tydligt sätt,
exempelvis genom en demo- eller referensanläggning. (Bedömning: i låg
grad/medel/i hög grad)
Kriterierna och bedömningarna har testats av arbetsgruppen på ett urval referensfall innan
beslut har tagits om att arbeta efter dessa kriterier. Det kommer att ske en årlig revidering av
kriterierna.
2.2 Webblösning
Sammanställningen av svenska referensanläggningar för miljöteknik kommer i första hand
att spridas genom en webbaserad karta. Utifrån denna ska det vara möjligt att både söka
inom ett miljöteknikområde och inom en region i Sverige. Den ska också ha en tydlig
koppling mellan exempel på flera olika nivåer; Hållbar samhällsbyggnad, Industriella
lösningar, Anläggningar & produkter, samt Leverantörer.
Med syftet att skapa en så väl fungerande och kostnadseffektiv webblösning som möjligt, har
Swentec valt att lägga denna webbaserade karta som en integrerad del på www.swentec.se
med både en svensk och en engelskspråkig version. Den ska också gå att nå via
www.visitcleantechsweden.se och blir således lätt att söka sig till för utländska intressenter
samtidigt som den har en tydlig koppling från www.symbiocity.se. Valet av namnet Visit
cleantech Sweden grundar sig dels på hur Visit Swedens webblösning ser ut i dag, dels genom
en jämförelse med hur våra europeiska grannar samt USA, Kina och Japan har samlat sin
information kring den inhemska miljötekniken. Resultatet av undersökningen visade att få
har någon tydlig, samlad ”ingång”. Danmark är den nation som hittills har lyckats bäst med
detta.
Motiveringen till att lägga sammanställningen på Swentecs webbplattform är att:
• Swentec i dag har ett väl fungerande nätverk av miljöteknikföretag, drygt 900, som
finns sökbara via www.swentec.se. Genom att lägga sammanställningen av svenska
referensanläggningar på samma plattform kan dessa leverantörer enkelt länkas till
aktuell anläggning.
146
9
• Swentec har i dag ett väl fungerande kalendarium för miljöteknik. Detta kan också
kopplas till sammanställningen av svenska referensanläggningar och kan på så sätt
ge fördelaktiga synergieffekter.
• Swentecs webbredaktör kan underhålla sajten och se till att både teknik fungerar och
att innehåll är uppdaterat, vilket är mycket viktigt för att kunna upprätthålla
kvaliteten.
Redan i planeringsstadiet av Visit cleantech Sweden har de aktörer involverats som i dag på
något sätt arbetar med hantering av besök till svenska miljöteknikanläggningar. Exportrådet
ansvarar i dag för marknadsföringskonceptet för svensk miljöteknik; SymbioCity, med syftet
att öka exporten av svensk miljöteknik. SymbioCity innefattar också en webbplats. Visit
cleantech Sweden kompletterar SymbioCity genom att de referensanläggningar som
utländska besökare är intresserade av att besöka synliggörs på ett strukturerat sätt.
Kopplingen från www.symbiocity.se till www.visitcleantechsweden.se måste därför vara tydlig
och även vice versa. Sammanställningen Visit cleantech Sweden kan också vara en källa att
plocka ur när nya exempel behöver plockas in till SymbioCity. Det material som publiceras på
www.visitcleantechsweden.se kommer att innehålla objektivt granskade texter, godkända av
leverantörer och respektive anläggnings kontaktperson.
2.3 Förslag till besöksorganisation
Förfrågningarna varierar väldigt från de delegationer och andra intressenter som kontaktar
olika organisationer i Sverige. Deras behov och intressen varierar från fall till fall och kan inte
fullt ut förutses. Därför behöver produkterna, tjänsterna eller koncepten beskrivas på ett
hanterligt sätt, så att de kan sorteras beroende på syftet. Det behövs då ett underlag för att
kunna slussa intresserade potentiella kunder till ansvariga personer som håller i den fortsatta
kontakten.
Det behövs en samverkan kring besöksverksamheten i Sverige. Projektet har identifierat
några problem som behöver lösas:
• Regionala aktörer kan dela med sig av information om besök men inte alltid aktivt
koordinera besök över regiongränserna för att få med företag som kan vara
intressanta för just det besöket. (intressekonflikt).
147
10
• Mindre kluster får få besök, storstadsregionerna får många besök.
• Företag som inte är tillräckligt representerade i sin bransch i regionen kommer i dag
sällan med vid besök.
• Flera företag/anläggningar kommer inte att vilja ta emot generella besök men gärna
mer säljinriktade besök – en sluss behövs.
Det är också viktigt att se till vilka besökarna är, det vill säga målgrupperna och vad de
efterfrågar. Besökarna kan delas in i tre grupper som har olika behov och mål med besöken.
De tre besökskategorierna är:
• Samhällsbesök: Intresserade av svenska hållbarhetslösningar ur ett
samhällsperspektiv.
• Industribesök: Intresserade av vad som generellt finns att erbjuda inom en viss
bransch.
• Affärsbesök: Intresserade av kontakter med enskilda leverantörer och konkreta
referensanläggningar.
Det är framförallt samhällsbesöken och industribesöken som kommer via de offentliga
kanalerna. Ett huvudproblem är att referensanläggningarna inte vill ta emot det som
efterfrågas mest via de offentliga kanalerna. Nyckeln är att koppla ihop rätt besökare med rätt
organisation. Att ta betalt är ett sätt att hantera detta. Det finns ett stort intresse från
miljöteknikföretagen att visa upp sina anläggningar om de kan se en snar affärsnytta. Men
svårigheten ligger i att matcha samhällsbesök med referensanläggningar då affärsnyttan är
långsiktig och osäker.
I projektet har en större referensgrupp träffats ett antal gånger och i workshop-form arbetat
fram ovanstående resonemang samt även godkänt följande förslag runt en nationell
besökskoordinator. Referensgruppen består av representanter från branschföreningar
(Svensk Fjärrvärme, Teknikföretagen, Svebio, Avfall Sverige, Svensk Gasförening,
Miljöteknikcentrum i Östergötland), regioner (Sustainable Business Hub - Skåne, Ecoex -
Göteborg, SMTC - Stockholm, Jämtlands landsting - Östersund, Växjö Kommun, Sustainable
South East - Kalmar) samt nationella organ såsom Exportrådet, Energimyndigheten,
Delegationen för hållbara städer och Sekretariatet för miljöteknikexport Kina.
148
11
Swentec, liksom andra statliga aktörer samt bransch- och regionala initiativ, ser ett behov av
en nationell koordinator. Den nationella koordinatorn är ett sätt att hantera
problemställningarna runt besökshanteringen i Sverige i dag. Tillsammans med viktiga
aktörer runt delegationsverksamhet, arbetas nu ett förslag fram på hur ett sådant koncept
skulle kunna fungera.
3. Arbetet i referensgruppen för statliga myndigheter
Ur kommittédirektiv 2008:31: ”Swentec ska sammankalla en referensgrupp med
myndighetsrepresentanter, dels för att föra en aktiv dialog om samordning av pågående
statliga insatser inom miljöteknikområdet, dels för att förankra förslag om framtida
statliga insatser.”
Deltagande aktörer i referensgruppen är Sida, Exportrådet, Vinnova, Tillväxtverket,
Energimyndigheten, Naturvårdsverket, ISA, Swedfund och IVA.
Efter de inledande diskussionerna under hösten 2008 har arbetet mynnat ut i ett antal
gemensamma fokusområden samt att utröna hur gruppen kan bidra med input till de av
Swentec identifierade strategiska områdena; Politisk styrning, Kompetens för hållbar
utveckling, Samverkan, Kommersialisering och Affärsmodeller. Genom att gemensamt sätta
upp projekt är gruppens ambition att hinder och möjligheter på ett genomgripande sätt
kommer att belysas. De olika aktörernas roller kommer då också att tydliggöras.
Referensgruppens arbete kommer att ingå som en viktig del i arbetet med handlingsplanen
för svensk miljöteknik.
De fokusområden som har beslutats inom gruppen är:
• Offentlig upphandling
• Internationalisering
• Spin-off från bio-, nano- och IT till högteknologisk miljöteknik
• Synkronisering av värdekedjan – kommersialisering
Gemensamt för dessa områden blir hur man kan finna effektiva samverkansformer.
Offentlig upphandling av miljöteknik valdes som gemensamt huvudprojekt med deltagare
från berörda myndigheter under ledning av Swentec. Referensgruppen för statliga aktörer
149
12
kommer att fungera som styrgrupp till projektet. Övriga fokusområden kommer att vara
kopplade som undergrupper till referensgruppen.
3.1 Projekt Offentlig upphandling
Motiveringen till att området Offentlig upphandling valdes beror på att det inom offentlig
upphandling i dag pågår projekt inom de flesta myndigheter, antingen som stöd för det
anbudsgivande företaget, inom kriteriesättning, information till anbudsgivaren eller inom
teknikupphandling. Små miljöteknikföretag har också många åsikter kring hur de skulle
kunna vara delaktiga i att ge anbud och hur anbudsprocessen bör går till.
Offentlig upphandling kan ses utifrån flera aspekter där statliga aktörer har olika roller i
utvecklingen. Det är av största vikt att kommunen gör upphandlingen på rätt sätt, det vill
säga följer Lagen om offentlig upphandling, samt att man i projektet tittar på hur
kommunerna kan stöttas i detta.
Bakgrundsfrågor för projektet:
• Vad innebär vetenskaplig grund?
• Vilken utbildning finns i dag för kommuner som vill upphandla miljöteknik?
• Hur kan vi få in ett tänk kring livscykelkostnad vid upphandling?
• EU:s Green Public Procurement, där Sverige har en framträdande roll – hur utnyttjar
vi detta för utveckling av svenska miljöteknikföretag?
Målet för projektet är rekommendationer för området offentlig upphandling med en tydlig
struktur och en gemensam handlingsplan för involverade aktörer. Det handlar om att
utveckla offentlig upphandling av miljöteknik till ett verktyg för att stimulera affärer och för
att utveckla hållbar teknik, samt att skapa en fungerande hemmamarknad för dessa företag.
Fokus är på ekologisk hållbar utveckling och innovativ utveckling.
150
13
Huvudfrågor att besvara inom projektet:
• Hur kan offentlig upphandling bäst användas för att stimulera/öka affärerna och
utveckla hållbar teknik? (kvalitet)
• Hur mycket kan offentlig upphandling bidra med? Ekonomiskt/arbetstillfällen?
(kvantitet)
• Vad måste/bör förändras inom regelverket för att nå optimal effekt? Vilka övriga
åtgärder måste vidtas respektive bör vidtas?
• Vilken kompetensutveckling är nödvändig?
• Hur ska förändringarna genomföras?
• Hur ska förändringarna mätas och följas upp?
Projektstart var den 5 maj och projektet kommer att drivas i workshop-form med
teknikkonsulten ÅF som projektledare. De kommer att stöttas av en expertgrupp som är
utsedd av projektdeltagarna. Därefter inbjuds deltagare till tre workshops som representerar
de olika funktionerna på marknaden.
Workshop nr 1 kommer att omfatta:
• Marknadsanalys av offentlig upphandling i dag (storlek, segment, aktörer, regelverk,
resultat etc). Syftet med marknadsanalysen är att ge en faktabaserad, tydlig och enkel
bild av dagens situation.
• Målen (övergripande), SWOT och goda exempel. Syftet är dels att komplettera
marknadsanalysen med kvalitativ information och kunskap, dels att gemensamt sätta
enkla, tydliga mål för ”framtidens offentliga upphandling”.
Workshop 2 berör behovsanalys och resultat från workshop 1. Workshop 3 ska ge
prioriteringar och en handlingsplan inom detta område. Projektavslut blir i början av
november. Arbetet kommer att integreras med den nationella handlingsplanen för svensk
miljöteknik.
151
14
3.2 Övriga projekt inom referensgruppen för statliga aktörer
Internationalisering
Förväntat resultat är att kunna presentera samverkansformer kring konkreta projekt på
gemensamma marknader som ska leda till affärer. Uppdraget är att koordinera mellan
centrala aktörer. Rolf Rising, ISA är sammankallande. Övriga deltagare representerar
Exportrådet, Sida, Swedfund och Energimyndigheten.
Spin-off från bio, nano och IT till högteknologisk miljöteknik
Förväntat resultat är en samverkansplan för centrala aktörer och uppdraget blir att plocka
fram exempel, företag/produkter, skapa mekanismer för överföring, uppmärksamma
utvecklingsmiljöer utifrån miljöbehoven, utveckla styrmedel/policy, samt att rigga ett
pilotprojekt. Sammankallande är Ulf Andersson, Naturvårdsverket. Övriga deltagare
representerar IVA, Vinnova, Rymdstyrelsen, högskola och FoU.
Synkronisering av värdekedjan –kommersialisering
Förväntat resultat är att hitta effektivare synkronisering-/samverkansformer mellan statliga
aktörer för att stödja tillväxt av miljöteknikföretag och att identifiera ett gemensamt
pilotprojekt. Uppdraget blir då att kartlägga nuläget. roller och grupperingar, avgränsningar,
samt att föreslå lösningar. Sammankallande är Jennie Cato, Energimyndigheten. Övriga
deltagare representerar Tillväxtverket, Vinnova och Naturvårdsverket.
4. Avfallshantering och återvinning – med SymbioCity CleanWater Offer
som modell
Ur kommittédirektiv 2008:31: ”Swentec ska ta initiativ för att identifiera och synliggöra
koncept för systemlösningar samt bidra till att få till stånd nya sådana lösningar genom
samarbete mellan olika branschsegment, i syfte att samla den svenska resursbasen.”
4.1 Bakgrund
Sverige har en helhetssyn inom VA, vilket har gjort att man fått fördelar inom vissa
kringliggande produktsegment. År 2006 startades ett samarbete mellan Svenskt Vatten och
Varim. Varim är branschorganisationen för konsulter, entreprenörer och produktspecialister
inom vattenrening och vattenbehandling och arbetar för hur svensk VA-teknik och kunskap,
genom samordning av olika aktörer, ska kunna öka sin exportandel.
152
15
Samordningen, under namnet SymbioCity Clean Water Offer, innebär att man kan erbjuda
hela system – från planering av dricksvattensystem, via avfallshantering, till biogas för
energiproduktion. Detta är möjligt genom den samverkan som finns inom partnerskapet och
som också innefattar den kommunala kunskapen. Fördelen när hela konceptet är fullt utbyggt
är att kunden får en kontraktspart istället för flera.
Swentecs roll i partnerskapet har varit att identifiera möjliga samverkansområden på
nationell nivå. Swentec har i initieringsfasen deltagit i projektarbetet som koordinator och
som länk mellan olika projekt. Den första fasen av detta projekt innebar en identifiering av
vad Sverige har att erbjuda samt vilka aktörer som finns inom det givna området.
Projektet har nu gått vidare in i en förvaltningsfas och Swentec har lämnat över
koordinatorsrollen till Sustainable Business Hub i Skåne som också kommer att agera kansli
för partnerskapet. Swentec deltar framöver i den styrgrupp som blir knuten till projektet.
Den fortsatta målbilden för SymbioCity Clean Water Offer är att starkare svenska
leverantörer som lyckas bättre på export, ger högre prestanda hos vattentjänstföretagen. Och
att starka leverantörer och operatörer bidrar till bättre FoU, som i sin tur stärker
leverantörerna.
Projektgruppens startfinansiering sker via kontantinsatser från deltagande företag och med
finansiering från Tillväxtverket samt genom arbetsinsatser från Sustainable Business Hub
och medverkande företag. Marknadsföring kommer att ske inom de områden där företagen är
beredda att göra långsiktiga satsningar.
Erfarenheterna och resultatet från samarbetet i initieringsfasen har sammanställts till ett
underlag som kan ligga till grund vid bildandet av liknande partnerskapsinitiativ inom
miljötekniksektorn.
4.2 Swedish Waste Offer
För att testa och fördjupa kunskapen om ovan typ av partnerskap har Swentec tillsammans
med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Avfall Sverige, initierat projektet Swedish
Waste Offer. Projektet leds av SP med deltagare från Avfall Sverige, Återvinningsindustrierna,
konsultföretag samt ett miljöteknikföretag.
153
16
Bakgrund
Sveriges ambitiösa miljömål, styrmedel och strikta lagstiftning har lett till att Sverige i dag är
ett av de ledande länderna vad gäller hållbar avfallshantering. Dessa drivkrafter har skapat en
hemmamarknad för integrerade och avancerade avfallshanteringslösningar och fört
utvecklingen av teknik, varor och tjänster framåt, vilket har sysselsatt många av de små- och
medelstora företag som finns inom avfalls- och återvinningsbranschen.
Sveriges ledande ställning har också lett till att intresset för svenska avfallslösningar är stort.
Intresset är till och med så stort utifrån att många kommuner inte längre mäktar med att ta
emot alla utländska delegationer som kommer för att besöka deras anläggningar. Intresset för
svensk avfallshantering och svensk ”know-how” innebär möjligheter för export av teknik,
varor och tjänster, men många svenska miljöteknikföretag har svårt att på egen hand erbjuda
en lösning och behöver gå samman med andra för att kunna exportera. Mycket av
operatörskunnandet finns dessutom hos kommunerna som många gånger saknar möjlighet
eller incitament för att bidra till fler arbetstillfällen i Sverige och en ökad export.
En kraftsamling för att öka svensk export inom det här området har efterfrågats, där både
kommuner, konsulter och leverantörer kan bidra med den kunskap som byggts upp kring
svenska avfalls- och återvinningssystem. För att en sådan kraftsamling ska bli framgångsrik
krävs dock att fungerande samverkansformer och stödfunktioner utreds och föreslås.
Mål med projektet
De övergripande målen med Swedish Waste Offer är att skapa arbetstillfällen i Sverige och
öka svensk export av tjänster och produkter inom avfall och återvinning inom ramen för en
hållbar utveckling. Med produkter avses teknik/varor, med tjänster avses ”mjukvara” som till
exempel ledning, konsultverksamhet och forskning.
Målet för den inledande fasen är att ta fram underlag både för att definiera Sveriges totala
kunskapsbas inom området och för att skapa en organisation som kan adressera de
övergripande målen. Arbetsnamnet på satsningen är Swedish Waste Offer.
Målgrupper
Projektet riktar sig till svenska företag (eller företag verksamma i Sverige) inom avfalls- och
återvinningsbranschen, kommuner samt myndigheter och organisationer som på olika sätt
har möjlighet att bidra till ökad export av svensk teknik och kunnande inom avfalls- och
återvinningsområdet.
154
17
Beskrivning av uppdraget
För att uppnå syftet med Swedish Waste Offer har följande delmål satts upp:
1. Beskrivning av produkter och tjänster som kan erbjudas inom avfalls- och
återvinningsindustrin.
2. Identifiering av hinder, behov och resurser.
3. Modeller och mekanismer viktiga för ökad export.
4. Identifiering av pilotmarknader och affärer.
5. Förankra Swedish Waste Offer hos målgrupperna.
6. Förslag till framtida finansiering för att långsiktigt bygga och driva Swedish Waste
Offer.
Genomförande
1) Beskrivning av produkter och tjänster som kan erbjudas inom avfalls- och
återvinningsindustrin.
Detta delmål syftar till att synliggöra vilka komponenter som avfalls- och
återvinningsindustrin består av, samt vilka möjligheter det finns till samverkan och
synergieffekter. Arbetet bygger på det tidigare kartläggningsarbete som har utförts av Waste
Refinery, SP, på uppdrag av Swentec.
2) Identifiering av hinder, behov och resurser.
För att utreda möjliga samverkansmodeller och mekanismer för ökad export är det viktigt att
hindren för samarbeten utreds. Ett exempel på hinder som redan har identifierats är att små och
medelstora företag ibland inte vill ingå konsortium på grund av de risker som förs med
om en annan leverantör i konsortiet inte sköter sina åtaganden. En annan viktig fråga är vilka
svenska helhetslösningar som går att sälja till länder med/utan svensk lagstiftning och
styrmedel. Grunden för denna utredning är branschens egna erfarenheter och kunnande om
vilka hinder för ökad export som de upplever samt vilka mekanismer och resurser som de
saknar.
155
18
3) Modeller och mekanismer viktiga för ökad export.
Med input från punkt 1 och 2 kommer möjliga affärsmodeller och mekanismer för både
marknadsbearbetning och affärer utredas. Erfarenheter från satsningen SymbioCity Clean
Water Offer och från olika regionala nätverk/organisationer som arbetar för att främja
miljöteknikexport kommer att inhämtas. Inom detta delmål kommer även ett förslag
utarbetas för hur Swedish Waste Offer ska styras och drivas i nästa fas.
4) Identifiering av pilotmarknader och affärer.
Erfarenheter från satsningen SymbioCity Clean Water Offer visade att det är bra att arbeta
kring ett pilotprojekt för att modeller och mekanismer ska bli konkreta och samtidigt testas.
Vidare är det bra att visa på handling för att skapa förtroende hos branschen. En eller flera
intressanta marknader kan identifieras och arbetas med parallellt inom ramen för uppdraget.
En av orsakerna till att det kan vara intressant med flera marknader är att avfalls- och
återvinningsområdet är en relativt bred bransch med varierande behov. Det är också troligt
att olika modeller och mekanismer för att nå ökad export behövs beroende på vad som ska
exporteras.
5) Förankra Swedish Waste Offer hos målgrupperna.
En enkel kommunikationsplan kommer att upprättas för projektet för att beskriva strategier
och kanaler för att förankra Swedish Waste Offer hos målgrupperna. De kontakter som
upparbetades inom satsningen SymbioCity CleanWater Offer kommer i möjligaste mån att
utnyttjas. Branschkontakter kommer dels att ske direkt via arbetsgruppens medlemmar, dels
via seminarier och skriftlig kommunikation.
6) Förslag till framtida finansiering för att långsiktigt bygga och driva Swedish Waste
Offer.
För att säkerställa att Swedish Waste Offer blir en långsiktig satsning kommer arbetsgruppen
att arbeta med att finna offentlig finansiering från exempelvis Tillväxtverket. Vidare kommer
också en ekonomisk modell för hur företagen kan delta, tas fram.
Tidplan
Projektet startade den 7 april 2009 och ska vara slutfört senast den 30 oktober 2009.
156
19
5. Svensk miljöteknik i siffror 2007
Ur kommittédirektiv 2008:31: ”Swentec ska årligen ta fram och analysera relevant statistik
inom miljötekniksektorn tillsammans med Statistiska centralbyrån.”
Swentec redovisar årligen statistik för miljötekniksektorn. Den statistik som redovisas är en
delpopulation av SCB:s databas över miljöföretag. Denna avser år 2007, som är det senaste
statistikunderlaget.
Det pågår ett fortlöpande arbete med att förbättra och uppdatera underlaget till den svenska
miljöteknikstatistiken. Man bör också ha i åtanke att miljöteknik inte är en egen bransch,
utan en sektor som skär genom flera branscher och att hållbar utveckling och miljöteknik ska
ses som en drivkraft för hela näringslivet. Swentecs sammanställning av den svenska
miljöteknikstatistiken ska ses som en indikator på hur sektorn förändras.
De kvalitetsförbättringar som har gjorts från föregående års statistiska underlag innebär att
siffrorna för omsättning, antal anställda och framför allt exporten, har höjts något jämfört
med det som tidigare redovisats för 2006. För att siffrorna ska kunna vara jämförbara över år
har även revideringarna gjorts bakåt i tiden. De största förändringarna vad gäller
miljöteknikområden jämfört med 2006 har framförallt skett inom området Avfall och
återvinning där hela kedjan vad gäller hantering av avfall och återvinningsmaterial nu räknats
med i statistiken.
Miljöteknikstatistiken innefattar dels företag där den huvudsakliga verksamheten är inom
miljöteknik, dels företag där en del av företagets produktion/tjänster finns inom
miljötekniksektorn, men där det inte är företagets huvudsakliga verksamhet. Den senare
kategorin är då viktad in i statistiken. Det innebär att SCB har lagt en miljöandel på företaget
och på så sätt kunnat redovisa ett totalresultat.
5.1 2007 års siffror
Mellan 2006 och 2007 har omsättningen för miljötekniksektorn ökat med 13 procent, från
101 030 Mkr till 114 207 Mkr. Exporten har ökat med 15 procent, från 28 956 Mkr till 33 101
Mkr. Antal anställda har ökat med 6 procent, från 37 212 stycken till 39 375 stycken.
Den procentuella förändringen vad gäller omsättning, export och antal anställda 2003 till
2007 visar en fortsatt positiv trend. Exporten utgör dock fortfarande en relativt liten del av
157
20
omsättningen – omkring 30 procent. Av den totala exporten av varor och tjänster från
Sverige utgör miljöteknik endast 2 procent.
Det är framför allt området Avfallshantering och återvinning som går starkt framåt, både vad
gäller omsättning och export. Omsättningen har mellan 2006 och 2007 ökat med 24 procent,
från 40 106 Mkr till 49 688 Mkr. Exporten har ökat med 29 procent, från 8 234 Mkr till
10 606 Mkr. Även inom området Bioenergi har det skett en rejäl ökning av exporten – 25
procent, från 3 137 Mkr 2006 till 3 924 Mkr 2007, medan däremot omsättningen bara har
ökat med 7 procent, från 12 446 Mkr till 13 271 Mkr. Exporten av teknik för luftrening har
också gått framåt och ökat med 22 procent, från 1 060 Mkr 2006 till 1 298 Mkr 2007.
Inom området Hållbart byggande och boende sker en viss tillbakagång vad gäller
omsättningen, från 16 371 Mkr 2006 till 15 981 Mkr 2007. Området Marksanering visar en
tillbakagång med 22 procent vad gäller exporten, från 435 Mkr 2006 till 343 Mkr 2007.
Vad gäller den regionala fördelningen så uppvisar Östra Mellansverige den högsta
omsättningen och står med 23 389 Mkr för omkring 20 procent av Sveriges totala omsättning
vad gäller miljöteknik. Västsverige och Småland med öarna ligger inte långt efter med 18 488
Mkr respektive 17 954 Mkr, vilket motsvarar omkring 16 procent för vardera av den totala
svenska omsättningen av miljöteknik. Östra Mellansverige och Västsverige står också för flest
antal anställda inom den här sektorn, drygt 7 000 vardera.
Småland med öarna uppvisar störst export; 6 400 Mkr. Därefter kommer Sydsverige med en
export på 5 800 Mkr.
De största exportmarknaderna för svensk miljöteknik är till stor del de samma som för
Sveriges varuexport som helhet – närområdet och EU-länderna dominerar. USA hamnar på
en femteplats; 1 553 Mkr och Kina, som inte tidigare funnits med bland de ”topp-tio”,
kommer in på en niondeplats; 1 147 Mkr. 4,6 procent av den totala varuexporten från
miljöteknikföretag går till Kina.
158
21
5.2 Miljöteknikområden i statistiken
De miljöteknikområden som redovisas i miljöteknikstatistiken är följande:
Avfallshantering och återvinning.
Avfallshantering och återvinning innefattar insamling, hantering, biologisk behandling,
återvinning och deponering, samt kunskapsföretag inom avfallshantering och återvinning.
Bioenergi
Bioenergi innefattar produkter, tjänster och processer inom framtagandet av biobränslen,
som panntillverkare och producenter av flis och pellets.
Buller
Buller innefattar tillverkning och försäljning av ljudabsorberande material och
mätinstrument samt kunskapsföretag inom området ljud och vibrationer.
Hållbart byggande och boende
Hållbart byggande och boende innefattar ett mycket brett spektrum av produkter och tjänster
som exempelvis upprustning av bostäder och kontor. Området innefattar även
energieffektivisering, kylföretag, värmepumpsföretag, ventilation, styr- och reglerutrustning
och installationsservice.
Konsult-, utbildningstjänster och FoU
Konsult-, utbildningstjänster och FoU innefattar miljökonsulter, det vill säga utförare av
analytiska tjänster och liknande. Området innefattar utbildning inom miljöområdet samt
forskning och utveckling.
Luftrening
Luftrening innefattar luftutsläppskontroll, behandling och/eller borttagande av
luftföroreningar.
Marksanering
Marksanering innefattar termisk, biologisk, fysikalisk/kemisk sanering och jordtvätt.
Vattenrening
Vattenrening innefattar hushållning, lokala och centrala avloppssystem, rening för både
industri och samhälle, samt slam.
159
22
Vind, sol och vattenkraft
Vind, sol och vattenkraft innefattar företag inom framtagandet av förnybar energi från vind,
sol och vatten. De få vågkraftsföretag som finns i Sverige ligger inom området FoU.
Transporter och förnybara bränslen
Inom området Transporter och förnybara bränslen finns företag som arbetar med biogas,
etanol och biodiesel. Vissa av dessa företag skulle även passat in i gruppen Bioenergi, men på
grund av SNI-klassningen som statistiken utgår ifrån, hamnar de här.
5.3 Miljöanpassade produkter och nya material
I den definition av miljöteknik som tillämpas inom ETAP ingår miljöanpassade
produkter och nya material. I nya material ingår bland annat gröna material,
det vill säga biopolymerer och andra typer av ersättningsmaterial som grundar sig på
förnyelsebar råvara. I dagsläget kan vi dock inte redovisa några siffror för detta område utan
arbetet med miljöteknikstatistiken tillsammans med SCB utgår ifrån miljöteknisk
verksamhet, alltså verksamhet och teknik som ger tydliga miljöfördelar i förhållande till
befintliga eller alternativa lösningar sett ur ett livscykelperspektiv.
5.4 Avgränsningar gällande populationen
SCB:s databas över miljöföretag innefattar i dag 10 890 företag. Dessa har en sammanlagd
omsättning på 234 Mkr. Miljöteknikpopulationen, som är en del av denna databas, uppgår till
cirka 4 800 företag med en omsättning på 114 207 Mkr för 2007.
Följande områden har exkluderats i arbetet med att ta fram ett renodlat underlag för
miljöteknikstatistiken; Hållbart jordbruk och fiske, Hållbar skog, Hantering av
naturkatastrofer, Ekoturism, Biologisk mångfald, Regummering, Partihandel med uttjänta
fordon (även bildemontering och försäljning av delar), Kommunal verksamhet inom
dricksvattenproduktion, VA, Kraft och värmeproducenter (kommunala och statliga).
Kommunal verksamhet räknas inte med i miljöteknikstatistiken eftersom denna utgör en del
av den kommunala infrastrukturen. Den kommunala verksamheten spelar dock en betydande
roll vad gäller tillväxt och export av miljöteknik som kund av de produkter och tjänster som
räknas som miljöteknik och har således betydelse för miljöteknikföretagets utveckling på
hemmamarknaden. Avknoppade privata bolag från kommunal verksamhet finns däremot
med i statistiken.
160
23
De kommunala och statliga kraft- och värmeproducenterna har exkluderats eftersom det inte
är el- eller värmeproduktionen i sig som är miljöteknik utan processerna och materialet för
att framställa el och värme.
6. En översikt och utveckling av ETAP-rapporten
Ur kommittédirektiv 2008:31: ”Swentec ska utarbeta en plan för hur Sverige ska uppfylla
ETAP:s (Environmental Technologies Action Plan) krav och målsättningar. Detta
inkluderar en beskrivning av pågående och planerade aktiviteter vid myndigheter och hos
andra aktörer för att uppfylla mål och krav enligt ETAP, såväl som att lämna förslag till
ytterligare åtgärder som bedöms behöva genomföras för att dessa mål och krav ska kunna
uppfyllas.”
Swentec har under år 2008, på uppdrag av närings- och miljödepartementet, sammanställt
rapporten ”Svenska strategier och initiativ för främjande av miljöteknik – en nationell
översikt för genomförande av EU:s miljöteknikplan ETAP”. I denna rapport beskrivs hur
svenska myndigheter stödjer miljöteknik i Sverige. Satsningarna som redovisas i rapporten
visar tydligt att det inte finns någon brist på initiativ och analyser hos myndigheterna.
För att underlätta förståelsen av ETAP-aktiviteterna har Swentec under våren 2009 gjort en
förenklad visualiserad version av rapporten. Denna försöker också visa på hur Sveriges
politik förhåller sig till ETAP.
Syftet med EU:s gemensamma miljöteknikplan, ETAP, är att medlemsländerna tillsammans
på ett rationellt sätt ska öka andelen miljöteknik på marknaden. Med mer konkurrenskraftiga
miljöteknikföretag och mer miljöteknik på marknaden minskar miljöbelastningen samtidigt
som sysselsättning säkras.
Swentecs roll är att stödja regeringen i att utveckla den svenska marknaden för miljöteknik.
Utvecklingen drivs på av ett antal EU-direktiv inom miljöområdet vilka sätter upp
gemensamma tidsbestämda mål för alla medlemsländer. Hur man når dessa mål, till exempel
andel förnybara drivmedel eller andel förnybar el, kan respektive regering själv bestämma.
ETAP kan liknas vid en tabell med ett antal aktivitetsområden för att stödja miljöteknik på en
ledd (forskning, demonstration, etc.) och ett antal miljöteknikområden (vindkraft,
byggteknik, etc.) som täcker de flesta branscher på andra ledden. Genom att varje land
årligen rapporterar utvecklingen av sin nationella handlingsplan till ETAP-sekretariatet i
161
24
Bryssel är det möjligt för andra länder att ta efter framgångsrika aktiviteter och undvika de
mindre framgångsrika.
Swentec stödjer de svenska miljöteknikföretagen genom att bland annat visa på möjligheter
inom EU. Stöd till utveckling av miljöteknik har blivit ett av de viktigaste programområdena
inom EU. ETAP är under utveckling för att koordinera insatserna. Denna utveckling ger en
bredare möjlighet även för svenska företag eftersom det finns inte mindre än fem olika
europeiska stödprogram för företagsutveckling inom miljöteknikområdet – från forskning
och utveckling till så kallad ”eco-innovation”. Tillsammans med de resurser som den svenska
regeringen tillsatt via myndigheterna, kan svenska företag få tillgång till betydande medel för
att stärka sin konkurrenskraft.
De direktiv som driver på utvecklingen styr vanligen mot en ökad användning av miljöteknik.
Miljöteknikföretagen som levererar produkterna/tjänsterna behöver varken vara svenska
eller europiska bara användningen av miljöteknik ökar. Flera länder sätter dock upp egna
näringslivsmål för att också styra utvecklingen att bidra till den egna sysselsättningen.
En viktig del i Swentecs arbete är att följa den revidering av ETAP som EU-kommissionen nu
genomför.
7. Informationsspridning, mötesplatser, kommunikation
Ur kommittédirektiv 2008:31: ”Swentec ska föra ut kunskap om miljöteknikbranschens
förutsättningar och behov till myndigheter och andra för att underlätta för dessa aktörers
verksamhet gentemot branschen.”
”I syfte att stödja svenska miljöteknikföretag och för att stärka den svenska
miljöteknikbranschen ska Swentec skapa en överblick över relevanta aktörer som ger stöd
till miljöteknikföretag för att därigenom kunna vägleda företagen till rätt aktör efter deras
behov.”
”Swentec ska utveckla en plattform för samverkan mellan regionala nätverk och andra
intressenter. Såväl möten som utveckling av webbplats bör vara en del av detta arbete.
Delegationen ska även verka för att erfarenheter från kommuner och landsting kommer till
nytta och att dessa bidrar till att stärka svensk miljöteknik.”
162
25
Swentec arbetar genom flera olika kanaler med att föra ut kunskap om miljötekniksektorns
förutsättningar och behov. Dels som talare vid olika konferenser och seminarier och i olika
samverkansgrupper, men också genom massmedia, webb och nyhetsbrev.
Exempel på samverkansgrupper som Swentec deltar i är gruppen för samverkan kring
finansiering av miljöteknikexport, ledd av Hans Mideus, Swedfund,
miljöteknikexportgruppen, ledd av Jonas Törnblom, Envac och pionjärmarknadsprojektet,
som bygger på ett uppdrag till Energimyndigheten, som samverkar med Swentec och ITPS.
Uppdraget har bestått av tre delar:
• En aktuell kartläggning av sektorn förnybar energi; vindkraft, solenergi, vågkraft,
hybridfordon och biobränslen.
• Möter företag verksamma inom något av de utvalda teknikområdena ovan några
särskilda tillväxthinder?
• Finns det tillväxthinder som staten kan undanröja?
Förslag och slutsatser kommer att presenteras i en rapport under våren.
Under våren har en god samverkan kommit igång kring sammanställningen av svenska
referensanläggningar för miljöteknik samt förslag till besöksorganisation som Swentec leder.
Två workshops har hållits med deltagare från regionala nätverk, branschföreningar, samt
Energimyndigheten och Exportrådet.
Swentec har också fortsatt att arbeta strategiskt med webbplatsen www.swentec.se, med
syftet att föra ut kunskap om miljötekniksektorn och att vägleda miljöteknikföretagen till rätt
aktör. Det gäller till exempel en webbaserad finansieringsguide, som hjälper företagaren till
rätt organisation och kontaktperson beroende på vilket behov som finns. Det gäller också den
allmänna beskrivningen och de tydliga kontaktuppgifterna till statliga aktörer, organisationer
och nätverk som i dag arbetar med miljöteknik. I samband med Swentecs förändrade uppdrag
under 2008 påbörjades ett arbete med att utveckla Swentecs webbplats i linje med det nya
uppdraget. Målgrupperna finns framöver i första hand nationellt. Ingången för
internationella besökare till www.swentec.se blir www.visitcleantechsweden.se som kopplas
till Swentecs företagsnätverk och kalendarium samt till www.symbiocity.se. Swentecs nya
webbplats kommer att lanseras under våren och www.visitcleantechsweden.se i
september/oktober.
163
26
Swentec har under våren fortsatt att agera talesperson i miljöteknikfrågor, inte bara i
branschpress utan även i landets större dagstidningar, i Ekot, i Aktuellt och i
samhällsmagasinet Fokus.
I ett digitalt nyhetsbrev som går ut till miljöteknikföretagare, representanter för näringsliv,
kommun, riksdagsledamöter och departement, myndigheter, branschföreningar och
regionala nätverk med flera berättar Swentec kontinuerligt om vad som är på gång inom
verksamheten samt om nya rapporter och projekt.
För att öka förankringen och delaktigheten kring de båda möten som Swentec anordnat
kopplat till en strategi och handlingsplan för svensk miljöteknik, har dessa filmats och lagts ut
på Swentecs webbplats samt spridits till samtliga av Swentecs målgrupper. Detta ger
möjlighet även för den som inte kunde ta sig till det aktuella mötet att kunna ta del av
budskapet och vara med i den fortsatta processen.
Den 30 januari i år arrangerade Swentec också en annan mycket välbesökt konferens,
”Svenskt miljökunnande på en internationell marknad”, tillsammans med Sveriges
Kommuner och Landsting och Exportrådet. Närmare 200 personer, i första hand
miljöteknikföretagare och företrädare för kommunala verksamheter, branschföreningar och
miljöteknikorganisationer, samlades på Bonniers konferenscenter i Stockholm för att lyssna
till och diskutera hur den kompetens som finns i kommunerna kan användas för
miljötekniktillväxt och export. Dagen inleddes av handelsminister Ewa Björling. Bland
föredragshållarna fanns också statssekreterare Ola Alterå (näringsdep.), statssekreterare
Elisabet Falemo (miljödep.) och Företagarnas vd Anna-Stina Nordmark Nilsson samt flera
goda exempel på projekt och initiativ från kommuner, kommunala bolag och företag.
Diskussioner och frågor kring temat utgjorde också en stor del av dagen som avslutades med
erfarenhetsutbyte i form av ett gemensamt mingel.
164
27
Kalendarium
Januari
9 januari – Genomgång av ETV inom ETAP tillsammans med IVL, miljö- och
näringsdepartementet
13 januari – Studiebesök SP
14 januari – Möte miljöteknikexportgruppen
15 januari – Swentec rådsmöte, Stockholm
21 januari – Swentecs referensgruppsmöte statliga aktörer
22 januari – Presentation vid konferensen ”Framgång genom cleantech”, Sundsvall
23 januari – Swentecs worshop: Sammanställning svenska referensanläggningar för
miljöteknik samt förslag till besöksorganisation
30 januari – Konferensen ”Svenskt miljökunnande på en internationell marknad” , Swentec i
samverkan med SKL och Exportrådet
Februari
13 februari – Avstämningsmöte Exportrådet
18 februari – Swentecs rådsmöte, telefonmöte
20 februari – Studiebesök IMCG
24 februari – EU High Level Group ETAP
Mars
4 mars – Swentecs digitala nyhetsbrev mars
5 mars – Avstämningsmöte Sekretariatet för miljöteknikexport Kina
6 mars – Miljötekniksamtal kring Österrikes arbete med handlingsplan, Wien
11 mars – Avstämningsmöte Delegationen för Hållbara städer
16 mars – Swentecs arbetsgruppsmöte för kriterier och bedömningar: Sammanställning
svenska referensanläggningar för miljöteknik
18 mars – Hearing pionjärmarknadsprojektet
19 mars – Presentation vid konferensen ”Skånsk samverkan på en internationell marknad”,
Region Skåne
20 mars – Presentation hos Sveriges exportnätverk för avfall, Stockholm
25 mars – Swentecs referensgruppsmöte statliga aktörer
26 mars – Swentecs rådsmöte, Göteborg
27 mars – Avstämningsmöte Exportrådet
165
28
April
2-3 april – ETAP Forum, Berlin
7 april – Projektmöte Swedish Waste Offer
14 april – Presentation till statssekreterarna vid närings-, miljö- och utrikesdepartementet
20 april – Presentation vid SACC E-days, Savannah
Workshop, Jegrelius forskningscenter, Åre
Möte finansieringsgruppen för miljöteknikexport, Stockholm
23 april – Swentecs rådsmöte, Stockholm
28 april – Presentation vid Mistra seminarium, Handelskammardagen, Göteborg
Referensgruppsmöte DemoMiljö, Tillväxtverket
29 april – Swentecs referensgruppsmöte: Sammanställning svenska referensanläggningar för
miljöteknik samt förslag till besöksorganisation
Maj
5 maj – Swentecs seminarium ”En handlingsplan för svensk miljöteknik”, Stockholm
6 maj – Presentation vid Paper province miljömöte, Karlstad
8 maj – Projektmöte Swedish Waste Offer
12 maj – Swentecs digitala nyhetsbrev maj
14 maj – Presentation vid konferensen ”Ökat fokus på miljöfrågan”, Region Dalarna
27 maj – Swentecs referensgruppsmöte statliga aktörer
Referensgruppsmöte gällande referensanläggningar, Delegationen för hållbara
städer
28 maj – Presentation vid seminariet ”Miljödriven marknad”, Stockholm
Miljöräkenskapsråd hos SCB
166
29
Swentecs styrelse
ordförande Kristina Alsér, landshövding Kronobergslän
Helena Tillborg, projektledare Sweden Cleantech Incubators
Marie Reinius, vd Svenska Riskkapitalföreningen
Bodil Anjar, vd Gila Control System
Anders Jonsson, vd Sundsvall Energi
Lars Stendius, Senior Vice President Offshore networks Imera
Annika Helker Lundström, vd Återvinningsindustrierna
professor John Holmberg, vice rektor Chalmers
Swentecs kansli
Berit Gullbransson, verksamhetschef
Catarina Hedar, projektledare
Maria Delombre, kommunikationsansvarig
Ellinor Wetterblad, webbredaktör/kommunikatör
Johan Engblom, administratör
167
www.swentec.se
168
Swentecs rapport till regeringen 2008
Vägen mot en effektiv struktur för svensk miljöteknik
169
1
Innehållsförteckning
Förord .......................................................................................................................2
Inledning .................................................................................................................. 4
Swentecs strategimöte för svensk miljöteknik...............................................................................4
ETAP, EU:s handlingsplan för miljöteknik....................................................................................5
Svensk miljöteknik i siffror.............................................................................................................6
Politisk styrning........................................................................................................ 6
Systemet för miljöinnovationer – en övergripande struktur saknas.............................................6
Kompetens för hållbar utveckling ............................................................................ 8
En stark hemmamarknad – en förutsättning för export .............................................................. 8
Kommunal kompetens viktig för tillväxt inom och export av miljöteknik....................................9
Twinningprojekt – en möjlighet till affärer som bör utnyttjas......................................................9
Samverkan...............................................................................................................10
Referensgruppsmöten ..................................................................................................................10
Nätverksmöten.............................................................................................................................. 11
Mötesplatser – miljöteknikföretag matchas med riskkapitalet................................................... 11
Samverkan för finansiering av miljöteknikexport ....................................................................... 11
Partnerskap – samverkan för ett starkare erbjudande................................................................ 12
Kommersialisering.................................................................................................. 14
Guide till finansiering...................................................................................................................14
Spridning av goda exempel...........................................................................................................14
Skrivning till näringsministern med anledning av forskningspropositionen .............................14
Finansiering för produktutveckling i små miljöteknikföretag..................................................... 15
Kundens betydelse i kommersialiseringsfasen ............................................................................16
Kommersialisering av miljöinnovationer.....................................................................................16
En nationell demokarta för miljöteknik....................................................................................... 17
Affärsmodeller.........................................................................................................18
Upphandling och riskhantering ...................................................................................................18
SymbioCity CleanWater Offer som affärsmodell .........................................................................19
Affärsmöjligheter för Norrland i att möta klimatförändringarna .............................................. 20
En kartläggning av svensk avfallshantering och återvinning – spjutspetskompetensen ...........22
Kraftsamling bioenergi – den samlade kunskapen inom bioenergi............................................22
Kraftsamling för ökad miljöteknikexport till Kina.......................................................................23
Swentecs styrelse och kansli....................................................................................24
170
2
Förord
Swentecs vision är att Sverige fortsatt ska ha en drivande roll när det gäller att komma tillrätta
med de miljöproblem som vi möter i dag och i framtiden och att svenska företag och
organisationer ser möjligheten att ur finanskrisen ge sig in på nya gröna affärsområden. Sverige
kan leverera världsledande lösningar för en hållbar framtid, men det gäller att agera nu och att
miljöteknik blir en drivkraft för hela näringslivet.
I Sverige ser vi utveckling och användning av miljöteknik som en viktig väg för att minska negativ
miljöpåverkan från vår konsumtion och produktion, samtidigt som konkurrenskraften och
tillväxten i näringslivet främjas. Det finns också i Sverige en bred enighet om vilka de svenska
styrkeområdena är och vikten av samverkan mellan olika aktörer. Grundläggande för att vi ska
lyckas ta en plats på världsmarknaden för miljöteknik är just samverkan. Summan av det som
görs i Sverige är fantastisk men bilden alltför fragmenterad med för många parallella initiativ,
vilket gör att vi inte utnyttjar den svenska potentialen fullt ut. Det behövs en samverkan och en
tydlig rollfördelning både på departements-, och myndighetsnivå och mellan universitet,
organisationer, regionala nätverk, kommuner, branschorganisationer och företag. Swentec
jobbar på flera olika nivåer för en bättre koordinering av de insatser och aktiveter som görs på
miljöteknikområdet.
Efterfrågan på god miljöteknik bör stimuleras. Staten har en avgörande funktion för den
utvecklingen. Staten kan genom styrmedel och incitament bidra till att ge miljöfrågorna ett
tydligare marknadsvärde, bland annat genom standarder, miljökrav vid offentlig upphandling, en
utveckling av teknik- och innovationsupphandling, offensiv användning av offentlig finansiering
för att stärka den svenska hemmamarknaden, inte minst genom att skapa fler demonstrations och
referensanläggningar. Statliga aktörer bör också själva vara starka miljöförebilder.
Kompetens för hållbar utveckling finns men behöver stärkas inom näringsliv, inom politik, inom
samhällsbyggande och forskning så att man inom respektive område kan ta sitt ansvar och bidra
till att underlätta omställningen. En gemensam grundsyn på principiell nivå är nödvändig för
strategisk planering inom alla sektorer. Kompetens är en viktig grundstomme för att skapa en
inhemsk marknad som efterfrågar nya lösningar. Offentlig upphandling kan, om den tillämpas
rätt, vara ett effektivt verktyg för att skapa en plattform för växande företag med klimatsmarta
lösningar.
Kommersialisering av den stora mängd innovationer som vi har i Sverige är en nyckelfråga.
Det finns god potential för att Sverige ska kunna leverera världsledande lösningar för en hållbar
framtid, men då behöver en större del av de stora satsningar som görs inom forskning och
utveckling i Sverige resultera i kommersiella lösningar och fler och större företag.
Innovationssystemet behöver bli mer affärsinriktat och såväl dagens efterfrågan som morgondagens
behov bör vara vägledande. Svenska miljöteknikföretag måste också ges möjlighet att
171
3
bygga upp en fungerande hemmamarknad som kan vara en språngbräda för export. Swentec
föreslår därför en större, särskild satsning som riktar sig till små- och medelstora miljöteknikföretags
investeringar i demo- och referensinstallationer i Sverige eftersom detta är avgörande
för dessa företags utveckling och exportmöjligheter.
En annan kritisk framgångsfaktor är fungerande affärsmodeller. Sverige behöver skräddarsydda
affärsmodeller för att kunna hantera olika möjligheter på olika marknader. I Sverige finns en
bred industriell och kommunal kompetens där många områden präglas av lyckade systemlösningar
– dessa systemlösningar kommer att vara avgörande för att möta klimatutmaningen.
Mot bakgrund av att majoriteten miljöteknikföretag är relativt små blir det en svår utmaning när
kunden kräver att någon av de levererande företagen i ett projekt ska ta ett systemansvar eller
helhetsansvar. För att kunna göra det krävs finansiell styrka och teknisk kompetens. Swentec
föreslår därför att ett statligt erbjudande för teknisk riskavteckning för affärer med svensk
miljöteknik tas fram – för både hemma- och exportmarknad.
Flera av de goda exempel på kommersiella teknik- och systemlösningar som Sverige har behöver
också synliggöras. Swentec arbetar med att ta fram en nationell karta med goda exempel på
svensk miljöteknik som ligger i framkant, med en tydlig koppling till de företag som har
levererat lösningarna. På så sätt kan också den stora mängd delegationsbesök som görs i Sverige
resultera i fler affärer för svenska miljöteknikföretag.
December 2008
Berit Gullbransson
Verksamhetschef
Swentec, Sveriges miljöteknikråd
172
4
Inledning
Swentecs rapportering till regeringen för 2008 består av två delar. Den ena delen är rapporten
”Svenska strategier och initiativ för främjande av miljöteknik – en nationell översikt för
genomförande av EU:s miljöteknikplan ETAP”. Den ger en översikt av regeringens initiativ och
myndigheternas nationella satsningar inom miljöteknik samt Sveriges agerande gentemot det
globala samfundet vad gäller miljöteknikexport och tekniköverföring i utvecklingssamarbetet.
Rapporten, som är sammanställd av Swentec på uppdrag av näringsdepartementet och
miljödepartementet, avslutas med strategiska slutsatser och rekommendationer.
Den andra delen är den rapport som du håller i din hand och som beskriver Swentecs verksamhet
under 2008 och vad som krävs för att Sverige ska kunna leverera världsledande lösningar för en
hållbar framtid. Den är vägen mot en effektiv struktur för svensk miljöteknik.
Rapporten är uppdelad utifrån de strategiska områdena för svensk miljöteknik (se Swentecs
strategimöte för svensk miljöteknik nedan) och varje kapitel inleds med de viktigaste
framgångsfaktorerna för respektive strategiskt område. Därefter presenteras, under varje rubrik,
det arbete som Swentec har gjort i form av kartläggningar och analyser under 2008.
Swentecs strategimöte för svensk miljöteknik
Den 1 april 2008 fick Swentec formen av en delegation under näringsdepartementet. Swentec fick
också en ny styrelse och ett kommittédirektiv som beskriver Swentecs uppdrag; att på nationell
nivå utveckla en effektiv struktur som stärker svensk miljöteknik. Den 21 augusti anordnade
Swentec ett strategimöte i Växjö och bjöd in Sveriges miljöteknikaktörer för att presentera en
vision för svensk miljöteknik och ett antal strategiska områden för att nå visionen.
Bakgrunden till strategimötet var att samverkan är grundläggande för att Sverige ska lyckas ta en
plats på världsmarknaden för miljöteknik. Summan av det som görs är fantastisk men bilden
alltför fragmenterad med för många parallella initiativ, vilket gör att vi inte utnyttjar den svenska
potentialen fullt ut. Det behövs en samverkan och en tydlig rollfördelning både på departements-,
och myndighetsnivå och mellan organisationer, regionala nätverk, kommuner,
branschorganisationer och företag. Swentec jobbar på flera olika nivåer för en bättre koordinering
av de insatser och aktiveter som görs – mötet i Växjö var starten på detta.
Miljöteknikvisionen:
Sverige har en drivande roll och levererar världsledande lösningar för en hållbar framtid .
173
5
Strategiska områden för att nå visionen:
• Politisk styrning
• Kompetens för hållbar utveckling
• Samverkan
• Kommersialisering
• Affärsmodeller
Omkring 150 nyckelpersoner från organisationer, myndigheter, företag, branschföreningar,
kommuner och forskarvärlden arbetade under mötet i Växjö fram ett antal kritiska
framgångsfaktorer för varje strategiskt område. Syftet var att få en gemensam bild av hinder och
möjligheter för svensk miljöteknik att utvecklas som kan leda till ökad tillväxt och export.
Det samlade intrycket från mötet var att det råder en samstämmig bild av hindren och vad som
behöver göras. Nästa steg blir att ta fram en handlingsplan för respektive område, vilket Swentec
kommer att rapportera om under första kvartalet 2009.
ETAP, EU:s handlingsplan för miljöteknik
I Europa finns de svenska miljöteknikföretagens främsta exportmarknader. EU har redan i dag en
betydande miljöteknikindustri och EU:s utvidgning österut har medfört att nya marknader har
öppnats för europeiska miljöteknikföretag. De tolv nya medlemsstater som tillkommit sedan
2004 kommer under de närmaste åren att behöva genomföra mycket stora investeringar i ”ren
teknik” för att leva upp till EU:s miljökrav.
Inom EU finns en handlingsplan för miljöteknik, Environmental Technology Action Plan, ETAP,
som godkändes 2004. EU-kommissionen planerar en revidering av ETAP under våren 2009 och
har samtidigt bett samtliga medlemsländer att inkomma med en uppdaterad version av
handlingsplanen till den 31 december 2008. Swentec har, på uppdrag av näringsdepartementet
och miljödepartementet, sammanställt rapporten ”Svenska strategier och initiativ för främjande
av miljöteknik – en nationell översikt för genomförande av EU:s miljöteknikplan ETAP”.
Satsningarna som redovisas i rapporten visar tydligt att det inte finns någon brist på initiativ och
analyser hos myndigheterna, däremot behöver myndigheterna bli vassare på att implementera
resultaten av analyserna och att ha ”kunden” i fokus, det vill säga företagen, så att de får ut
någonting av de olika satsningarna. Rapporten avslutas med en sammanfattning av
utvecklingsområden som bör uppmärksammas av EU-kommissionen och medlemsstaterna.
174
6
Svensk miljöteknik i siffror
Under de senaste åren har tillväxten i Sverige inom miljötekniksektorn varit mycket stark.
Miljöteknikföretagens omsättning och export har stadigt ökat. Mellan 2005 och 2006 ökade
omsättningen med 11 procent, medan exporten ökade med nästan det dubbla, 19 procent. Sedan
2003 har exporten ökat med hela 75 procent, medan omsättningen ökat med 36 procent och
sysselsättningen med 13 procent. Omsättningen var år 2006 97 miljoner kronor, exporten 25
miljoner kronor och sektorn sysselsatte 46 000 personer.
Miljöteknikstatistiken för 2007 kommer att presenteras i början av 2009.
De områden där Sverige i flera tidigare studier har bedömts ha någon form av komparativ fördel
jämfört med andra länder och där mer riktade åtgärder potentiellt skulle kunna göra nytta i form
av ökad efterfrågan och export samt snabbare teknikutveckling är:
• Förnybara energikällor, särskilt bioenergi
• Hållbart byggande och samhällsplanering
• Hållbara transporter
• Miljöskyddstekniker (vattenrening, avfallshantering med mera)
• Systemlösningar på komplexa miljöproblem där olika kunskaper och kompetenser
behöver samordnas
Politisk styrning
Vid Swentecs strategimöte i Växjö efterfrågades bland annat en tydlig politisk styrning som
kännetecknas av långsiktiga spelregler, över mandatperioder. Politiken kan driva marknaden
genom att sätta tuffa villkor och genom att ge en långsiktig styrning åt rätt håll. Sverige har länge
drivit utvecklingen framåt på miljöområdet, det arbetet måste fortsätta.
Det behövs också en tydlighet när det gäller företagens deltagande vid svensk representation på
utländska marknader. Politiker och tjänstemän ska stötta svensk teknik och kunnande samt ha
ett affärsperspektiv vid besök på andra marknader. Kopplingen till svenska företag ska vara
självklar.
Systemet för miljöinnovationer – en övergripande struktur saknas
Det ökade intresset för miljöteknik har inneburit att det under de senaste åren har startats nya
program vid olika myndigheter och offentligt finansierade stiftelser för att stödja miljöteknik.
Några av de viktigaste är: Vinnova (Forska & Väx), Formas (miljöteknikprogram), Mistra
(ProEnviro), Nutek (partnerskap för produktutveckling, klusterprogram),
175
7
Energimyndigheten (affärsutvecklingsprogrammet), Almi och Innovationsbron. Till detta
kommer ett antal regionala initiativ, samt inkubatorer, teknikparker och tävlingar.
Detta är i sig positivt, men att flera myndigheter och stiftelser stödjer miljöteknik utan att vara
inbördes koordinerade innebär att det finns risk för att vissa program blir snarlika varandra och
att det kan finnas luckor i systemet. Det kan leda till att vissa typer av projekt, som är angelägna,
inte passar in i något av de program som finns. Det finns i dag en relativt god kommunikation
mellan myndigheterna för de olika programmen, men det saknas en övergripande bild av:
• vilka typer av innovationsprojekt som söker till, prioriteras av och får stöd av de olika
programmen.
• vilka typer av företag och innovatörer som söker till, prioriteras av och får stöd av de olika
programmen.
• i vilket skede innovationsprojekten som söker till programmen är, hur de prioriteras och
får stöd av de olika programmen.
• vilka teknikområden som söker till, prioriteras av och får stöd av de olika programmen
(exempelvis energiteknik, reningsteknik, substitution av kemikalier).
• vilka näringssektorer som söker till, prioriteras av och får stöd av de olika programmen
(exempelvis bygg och fastighet, tillverkningsindustri, jord och skogsbruk).
• vilka inkubatorer och teknikparker som stödjer miljöinnovationer.
Det behövs en systematisk bild som besvarar ovan frågeställningar. En sådan kartläggning
skulle kunna ligga till grund för strategiska prioriteringar och justeringar av inriktning och
storlek på de olika programmen.
Denna information bygger på MiljöInnovationsTorgets (MInT:s) erfarenheter av att arbeta med:
• uppföljning och kartläggning av ca 180 innovationer som har varit med i tävlingen
Miljöinnovation under 10 år.
• en lärande process för Nutek:s partnerskap för produktutveckling; 27 fallstudier och 17
deltagare från partnerskapet, främst från Almikontor, under 2007.
• att bedöma miljöinnovationsprojekt som har ansökt till Formas miljöteknikprogram
under 2008 (ca 50 st).
• att bedöma miljöinnovationsprojekt som har ansökt till Vinnovas Forska och Väx under
2008 (ca 50 st).
• samarbete, möten och workshops med Swedish Cleantech Incubators, Stockholm
Cleantech Park samt Innovatum och Jegrelius Forskningscenter.
176
8
Kompetens för hållbar utveckling
Kompetens för hållbar utveckling finns men behöver stärkas inom näringsliv, inom politik, inom
samhällsbyggande och forskning så att man inom respektive område kan ta sitt ansvar och bidra
till att underlätta omställningen. En gemensam grundsyn på principiell nivå är nödvändig för
strategisk planering inom alla sektorer. Kompetens är en viktig grundstomme för att skapa en
inhemsk marknad som efterfrågar nya lösningar.
En stark hemmamarknad – en förutsättning för export
Offentlig upphandling kan, om den tillämpas rätt, vara ett effektivt verktyg för att skapa en
plattform för växande företag med klimatsmarta lösningar, vilket i nästa led kan bli en
språngbräda för export. För att våga testa ny teknik bör det i den kommunala upphandlingen, vid
sidan av de ekonomiska kraven, också ställas tydliga kvalitets- och miljökrav. Vid kommunala
upphandlingar kan i detta fallet Lagen om offentlig upphandling, LOU, ses som en styrka men
kan också bli ett problem.
Vid upphandling får i dag tydliga miljö- och kvalitetskrav ställas men då måste de vila på
vetenskaplig grund. Att från den enskilda kommunen göra bedömningen vad som är vetenskaplig
grund är mycket svårt. Eftersom man är mån om att följa regelverket blir det enklare att inte välja
modellen med vetenskaplig grund utan att bara använda pris som urskiljning.
För att kommunens inköpare skall kunna använda sig av denna möjlighet i LOU bör inköparens
status höjas. Med hjälp av ökad kunskap genom utbildning, skapande av verktyg, mallar och
andra redskap, kan inköparen våga ställa krav med vetenskaplig grund som bas. Även
Länsrättens ledamöter, som i dag gör bedömningen om den vetenskapliga grunden är relevant,
behöver stöd och utbildning.
För att underlätta den kommunala upphandlingen och stimulera till ökad användning av ny
miljöteknik, föreslår Swentec att en myndighet får uppdraget att hjälpa till att utveckla
normerna för vetenskaplig grund, vilket kan vägleda kommunerna till ett aktivt handlande och
användning av LOU på ett sådant sätt att det gynnar klimat- och miljöarbetet.
Ett annat sätt att gynna miljöteknikutveckling är att kommunerna tar ett helhetsgrepp när de
upphandlar och ser på livscykelkostnad eftersom nya tekniker oftast är dyrare på kort sikt. För att
underlätta kommunens upphandling bakar man ofta ihop till ett stort projekt och detta
missgynnar också oftast små miljöteknikföretag.
177
9
Kommunal kompetens viktig för tillväxt inom och export av miljöteknik
I rapporten ”Hur kan kompetensen hos kommunerna användas vid miljöteknikexport?” har
Swentec undersökt huruvida det juridiskt sett är möjligt för kommunerna att exportera sin
kunskap samt vilka olika vägar som kommunerna har valt för framförallt tjänsteexport.
Rapporten synliggör också hur kommunerna på andra sätt kan stötta små och medelstora
miljöteknikföretag.
Kommunens roll som kund när det gäller utveckling av ny teknik ska inte underskattas. Som
upphandlare av miljöteknik har kommunen en mycket viktig roll att spela. Detta visar särskilt
tydligt Swentecs rapport ”Svensk vattenreningsteknik – spjutspetskompetensen”. Kommunerna
gjorde sina största investeringar i miljöteknik under 1970-talet och då hade svenska företag stora
framgångar i Europa. I dag ligger våra vattenreningsverk teknikmässigt på ungefär samma nivå
som i övriga Europa. Däremot vet vi att den svenska helhetssynen vad gäller
dricksvattenförsörjning, avloppsrening, biogasframställning, avfallshantering, energiproduktion
och effektiv resurshushållning utgör en konkurrensfördel.
Inom kommunerna finns en hög kompetens gällande ”management” och miljöteknik, som borde
tillvaratas bättre vid exportsatsningar. Kommunernas roll i att vara referens-/demoanläggning är
viktig både för företagens utveckling på hemmamarknaden och i exporthänseende.
Vad är det då kommunerna kan sälja och hur kan de göra det? Kommunerna har en roll som
kunskapsbärare och rapporten visar på olika modeller för hur denna ”miljöteknikmanagement”
kan stärka svensk miljöteknikexport. Vissa kommuner gör det i dag – några är i startgroparna,
men de allra flesta ser inte i dag denna möjlighet. Kommunernas omfattande vänortsverksamhet
kan vara en viktig ”dörröppnare” för miljöteknikföretag och deltagande vid internationellt arbete
och konferenser samt som föredragshållare kan höja Sveriges anseende på miljöteknikområdet.
Ökat deltagande ger även möjligheter att hämta hem kunskap och erfarenheter för egna
tillämpningar. Slutligen kan kommunens roll i exporthänseende ha en positiv inverkan på
rekryteringen till branschen.
I projektet kring SymbioCity CleanWater Offer, som har koordineras av Swentec, handlar det om
att samla och paketera den svenska kunskapen på VA-området i Sverige för att kunna ha ett
starkare gemensamt erbjudande och en kontaktpunkt för kunden. I projektet deltar bland annat
branschorganisationen för kommunernas VA-bolag tillsammans med leverantörernas
branschförening. Kommunernas engagemang är i detta fall mycket viktigt – både som
dörröppnare, som kunskapsbärare och inte minst gällande synliggörandet av de referens- och
demoanläggningar som finns.
Twinningprojekt – en möjlighet till affärer som bör utnyttjas
EU:s twinningprogram är ett instrument för att stärka den offentliga sektorn i de nya
medlemsländerna och ansökningsländerna. Twinning bygger på ett samarbete mellan
178
10
myndigheter i EU:s medlemsländer och deras motsvarigheter i samarbetsländerna. Det svenska
twinningsamarbetet handläggs av Sida. Sedan 2002 används EU-twinning även på Västra Balkan,
i östra Europa och i Centralasien.
Ett antal projekt med miljöteknikanknytning har genomförts, framförallt när det gäller VA,
avfallshantering och tillämpning av BAT (Best Available Technology inom ramen för IPPCdirektivet)
. Twinningprojekt får endast ledas av en central myndighet, länsstyrelse eller kommun.
Genom ett twinningprojekt kan svenska miljöteknikföretag komma in på en ny exportmarknad,
men då krävs att det på statlig och kommunal nivå finns kunskap om vad Sverige kan erbjuda
samt också gärna en kontaktperson. CleanWater partnership öppnar upp en sådan möjlighet,
liksom Swentecs inventering av demo- och referensanläggningar för en nationell demokarta (se
Kommersialisering).
Samverkan
Grundläggande för att Sverige ska lyckas ta en plats på världsmarknaden för miljöteknik är
samverkan. I dag utnyttjas inte den svenska potentialen fullt ut på grunda av att det behövs en
större samverkan och en tydlig rollfördelning både på departements-, och myndighetsnivå och
mellan organisationer, regionala nätverk, kommuner, branschorganisationer och företag. Swentec
jobbar på flera olika nivåer för en bättre koordinering av de insatser och aktiveter som görs på
miljöteknikområdet.
Referensgruppsmöten
Swentec ska, enligt kommittédirektivet, sammankalla en referensgrupp med statliga aktörer för
en aktiv dialog om samordning av pågående statliga insatser inom miljöteknikområdet och för
förankring av förslag gällande framtida statliga insatser. Deltagande aktörer är Sida, Exportrådet,
Vinnova, Nutek, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, ISA, Swedfund och IVA.
Det första mötet hölls den 20 november i Stockholm där samtliga ovan nämnda aktörer deltog.
Ett antal möjliga samverkansområden identifierades, som ligger i linje med Swentecs strategiska
områden. Genom att gemensamt sätta upp ett projekt kommer hinder och möjligheter på ett
påtagligt sätt belysas. De olika aktörernas roller kommer då också att bli tydliga. Arbetet med att
identifiera de olika myndigheternas roller och aktiviteter under respektive strategiskt område
kommer också att ingå i detta.
179
11
Nätverksmöten
Under 2008 har Swentecs arrangerat ett nätverksmöte förutom de kontinuerliga mötena med
olika aktörer. Denna gång arrangerades mötet tillsammans med Teknikdalen i Borlänge.
Inbjudna var nätverk och organisationer som arbetar regionalt eller branschvis med miljöteknik.
Mötets fokus var på olika samarbetsformer mellan företag, organisationer och kommuner samt
även framtidsprojekt som solenergiforskning vid Högskolan i Dalarna och hur Borlänge kommun
samarbetar med ungdomar genom ett ungdomsråd för att få dem intresserade av kommunal VA -
och energiverksamhet. Vid mötet informerade även Exportrådet om SymbioCity och Enterprise
Europe Network berättade om hur man bistår små och medelstora företag med information och
rådgivning i frågor som rör den europeiska marknaden.
Mötesplatser – miljöteknikföretag matchas med riskkapitalet
Under konferensen ”Building Bridges”, i samband med miljöteknikmässan i Göteborg, stod
Swentec under eftermiddagen den 8 oktober värd för en unik mötesplats där fem utvalda
miljöteknikföretag gavs möjligheten att presentera sina lösningar för investerare, potentiella
kunder och samarbetspartners. Syftet var att öka investeringstakten inom svensk miljöteknik.
Sessionen genomfördes i samarbete med Cleantech Scandinavia och en utomstående konsult
hade genom att utvärdera ett större antal företag på parametrar som är speciellt intressanta ur ett
investerarperspektiv, valt ut följande fem företag att presentera sina lösningar: Applied Nano
Surfaces (Stockholm), Cefibra (Göteborg), SunSil (Danmark), Pegasor (Finland), Sorbisense
(Danmark).
Miljöteknikföretagen upplevde sessionen som mycket positiv, vilket framkom av en utvärdering
som gjordes efteråt och intresset från investerarna var stort.
Samverkan för finansiering av miljöteknikexport
Under 2008 har en finansieringsgrupp för miljöteknikexport varit verksam för att se över hur de
produkter och tjänster som respektive statlig aktör erbjuder kan komma små- och medelstora
miljöteknikföretag bättre till hands samt att också se över var nya insatser behöver göras. Denna
grupp består av representanter för Swentec, EKN, SEK, Exportrådet, Vinnova,
Energimyndigheten, Sida och Almi med Swedfund som ordförande.
Gruppen har intervjuat både små-, medelstora och större miljöteknikföretag för att skapa sig en
uppfattning om deras behov. Swentecs kartläggningar av svensk spjutspetskompetens inom
bioenergi, vattenreningsteknik och avfallshantering har legat till grund för detta arbete. Gruppen
har också genomfört gemensamma möten hos företagen.
180
12
Tydligt är att många av de produkter som finns hos de statliga aktörerna i dag är anpassade till
företag med större finansieringsbehov än vad som gäller generellt för miljöteknikföretag där 80
procent är små med färre än tio anställda. En stark hemmamarknad är också av största vikt för
dessa företag.
Partnerskap – samverkan för ett starkare erbjudande
Danmark arbetar framgångsrikt med partnerskap. För att få en tydligare bild av vad som menas
med partnerskap och hur dessa fungerar kontaktade Swentec Jens Kristian Ekjaer och Karen
Lisbeth Kristoffersson vid Copenhagen Business School. De har arbeta med det danska förslaget
om partnerskap som danska regeringen initierat och dessutom varit engagerade i utvärderingen
av de olika partnerskapen.
De viktigast förutsättningarna för ett lyckat partnerskap är, enligt dem, tillit och lika värde. Det
finns olika typer såsom intressentnätverk, konsortier och integrerade samarbeten.
• Intressentnätverket – målet är att samarbetet kan bli en utvecklad del av arbetsformen
och att nya satsningar utvecklas i takt med att området vidgas och gemensam tillit byggs
upp. Detta alternativ innebär inga juridiska förpliktelser.
• Konsortium – denna typ av partnerskap uppstår bara om partnerna inte kan uppnå
samma resultat var för sig. Det är formaliserat med tydliga roller (jämf. byggkonsortie).
• Integrerade samarbeten – två eller flera oberoende organisationer samarbetar om att
uppnå ett gemensamt mål med en likvärdig utveckling av den samlade kompetensen, i ett
tidsbegränsat projekt. Samarbete uppstår bara om partnerna inte kan uppnå samma
resultat på egen hand.
Det sistnämnda är ett ”win-win-koncept” och det är denna formen som använts mestadels inom
de danska partnerskapen. I de danska partnerskapen har alltid näringslivet varit ordförande,
departementen har deltagit men deras roll har varit faktabaserad. Konsulter har deltagit som
mötesledare.
SymbioCity CleanWater Offer – ett exempel på integrerat samarbete
År 2006 startade ett samarbete mellan Svenskt Vatten och Varim, branschorganisationen för
konsulter, entreprenörer och produktspecialister inom vattenrening och vattenbehandling. Varim
arbetar för hur svensk VA-teknik och kunskap, genom samordning av olika aktörer, ska kunna
öka sin exportandel.
181
13
Erfarenheterna och resultatet från detta samarbete har sammanställts till ett underlag som kan
ligga till grund vid bildandet av liknande initiativ inom andra miljötekniksektorer. Modellen som
man har arbetat efter står på tre ben; samverkan, synliggörande och exportfrämjande aktiviteter.
Swentec roll i partnerskapsarbetet har varit att identifiera och initiera möjliga samverkansområden
på nationell nivå. Swentec har i initieringsfasen deltagit i projektarbetet som
koordinator och som länk mellan olika projekt. Swentec kommer endast att finnas med i en
referensgrupp alternativt styrgrupp när projektet övergår i mognads- och förvaltningsfas.
Ett initiativ till ett samarbete enligt en partnerskapsmodell bör komma från framförallt
marknadens parter, det vill säga från näringsliv eller kommuner tillsammans med leverantörer
eller ur ett samarbete runt en speciell projektförfrågan. Det ger ett fokus i arbetet och att alla
aktörer redan från början är medvetna om den resursinsats som behövs gällande arbetstid och
pengar.
Vid arbetet inom SymbioCity CleanWater Offer identifierades många aktörer som arbetar
internationellt på policynivå och det var mycket viktigt att även dessa hade information om
pågående samarbete. Om samtliga svenska aktörer har en kunskap om vad Sverige faktiskt kan
erbjuda och var den kunskapen finns samlad kan mycket dubbelarbete undvikas.
Förutsättningar för ett lyckat partnerskap utifrån Swentecs erfarenheter
• Arbetsgruppen ska bestå av experter inom sitt område och de ska ha mandat till att
besluta om förändringar.
• Det är viktigt att det finns finansiering för partnerskapet och att involvera
projektfinansiärer i tidigt skede.
• De privata aktörerna ska genomföra affärerna i projektets alla skeden.
• Den kommunala kompetensens roll är att öppna dörrar och att stötta med kunskap och
kompetens.
• Det underlättar för partnerskapet om man fokuserar på ett pilotland.
• Det är nödvändigt med en affärsdrivande koordinator för att partnerskapet ska utvecklas
i rätt riktning.
182
14
Kommersialisering
Kommersialisering av den stora mängd svenska innovationer som finns är en nyckelfråga. Det
finns god potential för att Sverige ska kunna leverera världsledande lösningar för en hållbar
framtid, men då behöver en större del av de stora satsningar som görs inom forskning och
utveckling i Sverige resultera i kommersiella lösningar och fler och större företag.
Innovationssystemet behöver bli mer affärsinriktat och såväl dagens efterfrågan som
morgondagens behov bör vara vägledande. Svenska miljöteknikföretag måste också ges möjlighet
att bygga upp en fungerande hemmamarknad som kan vara en språngbräda för export. Swentec
föreslår därför en särskild satsning för små- och medelstora miljöteknikföretags investeringar i
demo- och referensinstallationer i Sverige, samt att en myndighet får särskilt ansvar för
implementeringen av detta.
Guide till finansiering
En stor del av den verksamhet som ska bedrivas med företagens bästa för ögonen utgår inte ifrån
företagaren och dennes behov utan ifrån den egna verksamheten och vilka produkter och tjänster
som man vill marknadsföra. Swentec kan här bidra genom att ta ett ”utifrån- och-in-perspektiv”
på olika frågor. Swentec har till exempel på ett enkelt sätt, bland annat med webben som kanal,
lyft fram och tydliggjort för små- och medelstora företag vilken statlig aktörer som kan hjälpa till
med vilka frågor. Swentec har också gjort en webbaserad guide till finansiering som utgår ifrån
företagaren och i vilken fas som hon/han befinner sig. Guiden ger vägledning från start-up av
företag och till export (se www.swentec/finansiering).
Spridning av goda exempel
Swentecs företagsnätverk på www.swentec.se, som i december 2008 samlar 845 svenska
miljöteknikföretag, hjälper företagen att synas mot potentiella kunder och investerare. Genom
artiklar om utvalda företag under vinjetten ”Företag på väg” har små miljöteknikföretag lyfts fram
och flera av de företag som funnits med har också tagit kontakt med varandra och utbytt
erfarenheter. Detta är en del av synliggörandet av goda exempel inom svensk miljöteknik.
Skrivning till näringsministern med anledning av forskningspropositionen
Den 3 september skickade Swentec in en skrivelse till näringsministern med anledning av den
stundande forskningspropositionen (se nedan).
”Regeringen har nu möjligheter att via den nya forsknings- och innovationspropositionen skapa
förutsättningar genom att stötta kommersialiseringen genom hela kedjan för små och medelstora
företag så att de kan växa och skapa nya exportaffärer inom miljöteknik . Detta kräver då ett
krafttag vad gäller mer långsiktiga program där man tar småföretagarens villkor på allvar.
183
15
• Swentec anser att regeringen måste våga göra en rejäl satsning på några få, stora,
långsiktiga program för att få en bättre utväxling på satsade pengar. Regeringen bör
använda sig av kraften i företagandet och skapa program där man har möjlighet att växla
upp mot den vilja som företagen visar. Tidigare program har haft en stor översökning
från företagare som var villiga att gå in med egna resurser.
• Ansökningsförfarandet till utlysta miljöteknikprogram bör vara förenklat, för att
underlätta deltagandet för småföretag som ej har tillgång till forskningsvärldens
resurser och vokabulär.
• Kommersialisering av forskning och innovationer bör räknas som ett eget definierat
område för att en fullgod resultatuppföljning skall kunna göras. Forskningen måste
dessutom tidigare än idag få med slutkunden för att få en affärsmässig innovation till
stånd .
• För att ytterligare stärka kommersialiseringsfasen bör hjälp till riskeliminering införas,
vilket bland annat innebär stöd till referensinstallationer både på hemmaplan och
internationellt. ”
Finansiering för produktutveckling i små miljöteknikföretag
Behovsanpassad och problemlösande produktutveckling sker i många fall på plats hos det
enskilda småföretaget, med kundens problem i fokus. Ett litet miljöteknikföretag som utvecklar
en produkt tillsammans med en kund har i dag problem med finansieringen av en testanläggning.
För att göra test av en patenterad teknik och koppla den till befintlig teknik, som sedan blir en del
i en systemlösning, behöver företaget testa detta tillsammans med kunden. Kunden vill
naturligtvis se att tekniken fungerar i praktiken. Kunden är villig att ta en del av risken, företaget
en del men klarar inte av att finansiera 50 procent.
Regionala medel finns till bland annat konsulthjälp och marknadsföring, men när det gäller
investering saknas fortfarande belopp i storleksordningen 2-10 miljoner kronor. Regeringens har
gjort satsningar i ”Klimatmiljarden” gällande demo- och referensanläggningar men det gäller
oftast större forskningsprojekt, som får finansiering för att utveckla från forskning till
kommersiell produkt. Sveriges många små miljöteknikföretag saknar i dag det stöd som behövs
för att direkt kunna genomföra en affär.
För att utveckla svenska miljöteknikföretag ska vi ta tillvara på närheten till svenska kunder och
möjliggöra samarbeten med dem – det är det som driver teknikutvecklingen. Genom att följa
kunders processer i Sverige, kan företagen ta fram nya lösningar som ger svenska
miljöteknikföretag möjligheten att gå till andra marknader.
184
16
Kundens betydelse i kommersialiseringsfasen
Swentec har följt ett företag inom transportbranschen. För att utveckla en produkt/tjänst inom
detta område krävs goda relationer med olika myndigheter och kunder. Detta är ett område där
nya lösningar kan inkräkta på befintliga strukturer vilket förutom problemet med den egna
produktutvecklingen kan leda till motkrafter och konservatism bland statliga aktörer.
Företaget har testat sin lösning med stort intresse från potentiella kunder. För att kunna bygga
själva demoanläggningen krävdes här en summa på omkring 3 miljoner kronor för att tydligt
påvisa fördelarna med lösningen. I detta fallet löstes frågan när en av de större, potentiella
kunderna blev den som marknadsförde nyttan av produkten och samordnade de olika aktörerna.
Exemplet visar på betydelsen av att ha kunden med i ett tidigt skede.
Kommersialisering av miljöinnovationer
En viktig aspekt i kommersialisering av nya produkter och tjänster är i hur man lyfter fram nya
miljöinnovationer. Tävlingen Miljöinnovations övergripande mål är att stödja och
uppmärksamma Sveriges intressantaste miljöinnovationer. Region Halland har i dag ansvaret för
att arrangera tävlingen, i samarbete med partners och finansiärer. Tävlingen, tillsammans med
bland annat organisationen MiljöInnovationsTorget (MInT), bidrar till att stimulera
kommersialisering av miljöinnovationer. Tillsammans bildar de ett koncept vars övergripande
syfte är att tävlingen i sig och dess stödprocesser ska fungera som språngbräda för innovatörer
och samarbetspartners i arbetet med kommersiell framgång för miljöinnovationer.
Tävlingen Miljöinnovation genomfördes 2007/08 för tionde året i rad. Under tävlingens tio år har
projektet samlat på sig avsevärd kompetens, erfarenhet och kontaktnät liksom system för stöd,
kommersialisering och bedömning av miljöinnovationer. Omkring 700 innovationer har bedömts
och ett nätverk av ca 170 företag och fristående innovatörer, som har varit finalister i tävlingen,
har byggts upp. Intresset för miljöinnovationer har utvecklats mycket snabbt i takt med att de
globala miljö- och klimatproblemen har blivit mer akuta. Antalet tävlingsbidrag har nästan
fördubblats under de senaste åren.
Inför den tionde tävlingen, och som en inledning på ett mer långsiktigt utvecklingsarbete för
främjandet av miljöinnovationer, har Swentec varit koordinerande av ett 1-årsprojekt. Projektet
har drivits i samarbete med främst Nutek, Energimyndigheten och Vinnova.
Syftet med projektet har varit att:
• skapa ett innovationssystem som stärker samarbetet mellan olika aktörer.
• öka flödet av tävlingsbidrag.
• stärka tävlingskonceptet och öka uppmärksamheten för miljöinnovationerna i sig, men
inte minst människorna och entreprenörerna bakom innovationerna.
185
17
• systematiskt följa upp innovatörerna mot lämpliga miljöer, exempelvis inkubatorer och
riskkapital.
En bred samverkan med många olika partners har varit en viktig del i projektet, för att nå ut till
potentiella tävlingsdeltagare och ta vara på det engagemang och kompetens som finns i de olika
samverkansorganisationerna. Styrgruppen för projektet har bestått av Swentec som koordinator,
MInT, Region Halland samt Jegrelius Forskningscentrum Jämtland.
Projektet har bestått av tre delar:
• genomförandet av tävlingen Miljöinnovation; ansvarig Region Halland
• utveckling av ett interregionalt samarbete; ansvarig Jegrelius Forskningscentrum
• uppföljning av tävlingsbidragen; ansvarig MInT
Swentec har, för att lyfta tävlingen och få en bättre spridning av den, också tagit fram en
kommunikationsplattform som bland annat innefattar ny identitet och framtagande av en grafisk
profil för tävlingen, webbplats och en PR-strategi.
En nationell demokarta för miljöteknik
Swentec har påbörjat arbetet med en nationell, webbaserad kartan över demonstrations- och
referensanläggningar inom miljöteknik. Kartan kommer att innefatta all miljöteknik – både
system och produkter. Framförallt ska den ha ett affärsfokus och målet är att berörda företags
säljorganisationer ska vara engagerade i besöken på referensanläggningarna. Hela konceptet
bygger på en samverkan med flera andra aktörer för utbyte av information och praktisk hantering
av besöken.
En sammanställning av nationella demoanläggningar skall kunna användas för flera syften:
• Den ska vara ett underlag för att målgruppsanpassa utländska delegationers besök i
Sverige så att rätt koncept och system kan visas upp i förhållande till uttryckta behov.
• Den ska vara ett underlag för att inom Sverige kunna visa upp god miljöteknik och
koncept för intresserade aktörer inom både näringsliv och offentlig sektor.
Swentec har intervjuat flera aktörer i Sverige som har beskrivningar av demoanläggningar på
regional nivå och hanterar besök i dag eller har ett intresse av att framgent använda den
nationella karta som tas fram. Vid intervjuerna framkom att det är ett mycket stort tryck på de
demoanläggningar som finns tillgängliga för besök idag. Det framkom att mängden besök var mer
än tillräckliga och det som efterfrågas, både från företagen och regionerna är kvalitet i besöken.
Regionerna arbetar väldigt olika när det gäller att hantera besök i dag. Det finns två huvudsakliga
strategier:
186
18
• Tar emot alla besök utan särskilt urval utöver att sålla bort dem som inte vill betala något.
• Sållar bort alla ”ickekommersiella” besök där man inte kan se en potentiell affär.
Vissa regioner arbetar uppsökande, andra passivt mottagande. Några är mer kommersiellt
inriktade än andra, det vill säga kopplar besöken inte bara mot demoanläggningen utan även mot
underleverantören och det företag som i slutändan kan exportera ett erbjudande.
Den nationella kartan som Swentec bygger upp ska bidra till fler affärer för svenska
miljöteknikföretag och också ge ett mervärde till regionernas arbete.
Affärsmodeller
En annan kritisk framgångsfaktor är fungerande affärsmodeller. Sverige behöver skräddarsydda
affärsmodeller för att kunna hantera olika möjligheter på olika marknader. I Sverige finns en bred
industriell och kommunal kompetens där många områden präglas av lyckade systemlösningar
– dessa systemlösningar kommer att vara avgörande för att möta miljö- och klimatutmaningen.
Mot bakgrund av att majoriteten miljöteknikföretag är relativt små blir det en svår utmaning när
kunden kräver att någon av de levererande företagen i ett projekt ska ta ett systemansvar eller
helhetsansvar. För att kunna göra det krävs finansiell styrka och teknisk kompetens.
Upphandling och riskhantering
Ofta är det svårt för ett litet företag att vinna en upphandling, även om företaget i fråga har den
”bästa” tekniken. Det handlar om att kunna ta totalentreprenader och kunna garantera ett
koncept till kunden.
Att gå samman några företag för att garantera en totalentreprenad är ett sätt att lösa frågan. Vid
upphandlingen av en vattenreningsanläggning till en stor svensk kund gick tre holländska bolag
samman och offererade. Det lilla företaget, hade kontakt sedan tidigare med kunden samt den
nya tekniken som efterfrågades. Det stora företaget gick in som huvudleverantör och fick med den
här affären en stor order på sina produkter. Enligt projektledningen rör det sig om den större
delen av upphandlingen som gick till det stora företaget. Det tredje lilla företaget behövdes också
för att garantera en totalentreprenad till kunden.
Upphandlingen ovan visar att det framförallt handlar om att kunna hantera risker. Vem kan agera
kontraktspart och vara riskgarant? Ny teknik är förenat med stor risk. Här är det framförallt
problematiken kring hur tekniska risker för systemleveranser ska hanteras när ett antal mindre
företag ska leverera ett större projekt. En av utmaningarna är att kunden i ett leveransprojekt
187
19
kommer kräva att någon av de levererande företagen tar systemansvaret. Systemansvaret innebär
en kontraktuell skyldighet att tillse att hela system fungerar. För att kunna ta systemansvar krävs
finansiell styrka och teknisk kompetens.
Sverige har i dag fungerande system för att hjälpa företag med finansiella och politiska risker men
det saknas möjligheter att få hjälp med teknisk riskavteckning för systemleveranser inom
miljöteknikområdet. En sådan möjlighet kommer att innebära att en av barriärerna för små
miljöteknikföretag att kunna samla kompetens och nå kommersiell framgång försvinner. Här
föreslår Swentec att ett statligt organ ges möjlighet att erbjuda teknisk riskavteckning för
affärer med svensk miljöteknik, detta ska erbjudas både för affärer på hemmaplan och export.
Denna form av statlig försäkring ska struktureras i linje med de redan existerande modellerna
för politiska samt finansiella riskhanteringssystem. Det är viktigt att utformningen ger rätt
incitament till alla parter vid en eventuell skada för att den ska fungera väl.
SymbioCity CleanWater Offer som affärsmodell
Sverige har en helhetssyn på VA, vilket har gjort att man får fördelar inom vissa kringliggande
produktsegment som slamhantering, kväverening, resurseffektivisering och rening av
prioriterade ämnen. SymbioCity CleanWater Offer kan erbjuda hela system, ifrån planering av
dricksvattensystem, via avfallshantering, till biogas för energiproduktion. Detta är möjligt genom
den samverkan som finns inom partnerskapet och som även innefattar den kommunala
kunskapen. Fördelen är också att kunden får en kontraktspart istället för flera.
För att bli mer framgångsrika på exportmarknaden genom systemförsäljning och samarbete är
det av betydelse att initiativet är näringslivsförankrat och att samtliga inblandade är villiga att
satsa både tid och pengar. Den första fasen innebär en identifiering av vad Sverige har att erbjuda
samt vilka aktörer som finns inom det givna området. Inventeringen inom området ger dessutom
ett innehåll till Sveriges marknadsföringskoncept för miljöteknik, SymbioCity.
Inventeringen bör dessutom innehålla vilka satsningar som görs inom forskning och utveckling
som kan komma företagen och kunskapsuppbyggnaden till del. Intressanta demo- och referens anläggningar
som finns i Sverige identifieras också.
I den första fasen är det viktigt att det finns statligt finansieringsstöd, eftersom det speciellt i
början mest handlar om att de olika aktörerna ska hjälpa till med struktur, affärsplaner, skicka in
material och medverka på mässor som inte ger några affärer på kort sikt.
Arbetsgruppen inom partnerskapet bör bestå av expertis från de olika intressenterna och som
dessutom har mandat att genomföra förändringar inom sina respektive organisationer om så
behövs. Detta ifall en systemförsäljning tillsammans med konkurrenter och/eller partners ska bli
möjlig.
188
20
Utan någon/några som driver projektet framåt kommer projektet att fallera, vilket innebär att
företagen går tillbaks till sina normala säljaktiviteter och kommunerna visar upp sina referenser
utan övergripande koordinering.
Vad gäller SymbioCity CleanWater Offer så har Swentec finansierat en koordinator. Man valde
också ett pilotland för aktiviteterna. Detta för att ha ett gemensamt fokus samt testa olika typer av
finansieringslösningar. Som pilotmarknad valdes Ukraina bland annat på grund av följande:
• Sverige och svenskt VA har mycket gott rykte.
• Sverige har demonstrationsprojekt i landet.
• Frånvaro av ”hård” konkurrens.
• EU kommer 2009 att satsa stort i Ukraina inom bland annat VA.
• Geografiskt ”nära”.
Samarbetet har också resulterat i en gemensam marknadsaktivitet och monter på IWA-mässan i
Wien i september 2008 för att möta Östeuropas kunder.
Affärsmöjligheter för Norrland i att möta klimatförändringarna
Swentec har tidigare genomfört kartläggningar av den svenska spjutspetskompetensen inom ett
antal olika miljöteknikområden. Med rapporten ”Affärsmöjligheter inom klimat- och
energiområdet i norra Sverige” är utgångspunkten en ny, nämligen klimatförändringarna. Tanken
är att denna undersökning ska kunna användas som modell för övriga svenska län. Samarbetet
kan också ses som en aktivitet i regeringsuppdraget ”Tematiskt myndighetsarbete
– Cleantech/Miljöteknik”.
Swentec har i detta projekt haft ett aktivt samarbete med länsstyrelserna i Västerbotten,
Norrbotten, Jämtland, Västernorrland och Gävleborg. Sammanhållande för länsstyrelserna har
varit Västerbotten.
Rapporten, som är framtagen av ÅF, visar på att Norrland har mycket goda möjligheter att
utveckla stora affärsmöjligheter i kölvattnet av klimatfrågan. De områdena som erbjuder bäst
möjligheter är samma områden som under en lång tid varit en del av Norrlands naturliga
förutsättningar och styrkor, nämligen:
• vind och orörda områden för vindkraft.
• rent vatten som produkt och för vattenbruk.
• storslagen natur för turism.
• skogsråvara för bioenergikombinat.
189
21
Sverige har ett mål att nå 20-30 TWh av vindkraft. Norrlands andel kan komma att bli hälften
eller mer, vilket skulle innebära en mycket stor möjlighet ekonomiskt såväl som i termer av
arbetstillfällen. Samtidigt gäller det att ett antal förutsättningar faller på plats, nämligen rätt
lokalisering, erforderliga tillstånd, nätanslutningar samt kompletterande investeringar i
infrastruktur .
För att kunna realisera potentialen inom ovan områden, men också för att kunna ge upphov till
andra och ytterligare möjligheter, måste Norrland lyckas med att skapa en god miljö för små och
mellanstora företag. Ett axplock av de rekommenderade och konkreta åtgärderna för att
förverkliga och förvalta ovan möjligheter är som följer:
• Underlätta tillståndsprocessen för vindkraft.
• Locka investerare, inklusive utländska (foreign direct investments, FDI).
• Samordna projekten så att resurser använda effektivt.
• Utveckla en gemensam strategi för Norrland för hur man skall kunna vinna större delen
av planeringsmålet om 20-30 TWh till år 2020 för vindkraft.
• Understödja efterfrågad forskning inom vindkraft och arbeta för att den förläggs till
Norrland.
• Genomföra grundliga marknadsstudier för att närmare kartlägga potentialen för export
av vatten och för vattenbruk.
• Att generellt vara mycket kritiska vad gäller vilka satsningar och stöd som ska prioriteras.
• Öka kunskapen om framtida turisters behov och intressen.
• Fortsätt stödja pågående initiativ, agera ”affärsambassadörer”.
• Sponsra entreprenörsutbildning.
• Bilda ett antal fonder inom cleantech.
• Göra all offentlig upphandling klimatanpassad.
• Bli Sveriges CCS (carbon capture & storage) kompetenscenter.
190
22
En kartläggning av svensk avfallshantering och återvinning
– spjutspetskompetensen
En kartläggning och analys av avfalls- och återvinningsområdet har varit en förutsättning för att
kunna påvisa möjligheter och hinder och för att kunna kommunicera Sveriges konkurrensfördelar
inom området. Swentecs kartläggning av avfalls- och återvinningssektorn inklusive
spjutspetskompetensen gjordes våren 2008. Tesen bekräftades – att det finns en god struktur i
Sverige inom det här området. Det ska dock påpekas att inom avfallshantering pågår forskning
och utvecklingsprojekt men att det saknas en aktör med ett tydligt ansvar och en helhetssyn på
området.
Affärskedjan för avfallshantering och återvinning representeras av Insamling/transport,
sortering/förbehandling, behandling återvinning och behandling övrigt. Omkring 1200 företag
har identifierats i kedjan. Efter utvärderingar och kategoriseringar så identifierades
spjutspetsföretagen. Spjutspetsföretagen är de företag som kan ha en möjlighet att exportera.
Antalet sjönk då till 44 företag, 7 kommunala bolag och 9 konsulter, vilket påvisar
nödvändigheten av att analysera vad Sverige kan erbjuda inom området.
En fortsättning av kartläggningen har varit att identifiera prioriterade marknader för företagen
samt en fördjupad marknadsinformation på de marknader som bör prioriteras. Detta har gjorts
av Exportrådet.
De flesta av våra svenska miljöteknikföretag har heller ingen möjlighet att på egen hand erbjuda
en lösning utan behöver gå samman med andra för att kunna exportera. En kraftsamling för ökad
export inom den här sektorn behövs, där både kommuner, konsulter och leverantörer kan bidra
med den kunskap som byggts upp kring svensk avfalls- och återvinningsindustri.
Syftet med en kraftsamling inom avfallsindustrin skulle vara att öka exporten av svenskt
kunnande och teknik inom avfalls- och återvinningsbranschen och att skapa bättre
förutsättningar för att uppnå en uthållig avfallshantering internationellt. På lång sikt kan man på
det sättet också bidra till att internationella miljö- och klimatmål uppnås.
Kraftsamling bioenergi – den samlade kunskapen inom bioenergi
Swentec har vidareutvecklat den kartläggning av svensk spjutspetskompetens inom bioenergi och
biodrivmedel som gjordes i april 2007. Kraftsamling bioenergi har gjorts tillsammans med två
viktiga aktörer inom bioenergimarknaden –branschorganisationen Svebio och den regionala
satsningen Energikontor sydost.
Fokus för denna undersökning har varit att samla ihop de erfarenheter man fått när man skapat
mötesplatser för energieffektivitet och förnybar energi och samtidigt belysa vilken affärspotential
det finns inom området, både vad gäller utveckling nationellt och vad Sverige kan sälja av ”knowhow”
och ren teknik. Syftet har också varit att få en tydlig bild av vad Sverige kan erbjuda – vilka
191
23
företag som är aktiva och har möjlighet att exportera, med fokus på mellanstora anläggningar.
Parallellt med detta presenteras företagen tillsammans med ett referensexempel. Den del som
beskrivs är mellanstora anläggningar, vilket är den del som ökat mest i Sverige om man ser tio år
tillbaka. De olika delområdena där denna typ av utrustning används är;
• Närvärme och fjärrvärme för att försörja ett samhälle med energi för värme och
varmvatten.
• Industriapplikationer för värme, varmvatten, ånga och process.
• Kraftvärme kopplat till anläggningar enligt ovan med effekt över cirka 6-8 MW värme.
Bränslemarknaden och dess aktörer finns också beskrivna. Undersökningen inkluderar också
vilka styrinstrument Sverige använt på området samt resultatet av dessa. Bilden av utvecklingen
på bioenergimarknaden bottnar i en långsiktig, strategisk satsning som bygger på en stabil
marknad, politisk styrning samt ekonomiska och miljömässiga drivkrafter.
Materialet är tänkt att användas av officiella personer för att kunna visa upp vad Sverige har att
erbjuda på området.
Kraftsamling för ökad miljöteknikexport till Kina
Ett av förslagen i Swentecs rapport ”Hur kan svensk export av miljöteknik till Kina öka?” (juni
2007) var en kraftsamling kring Kina, som är en enorm marknad för svenska miljöteknikföretag
men svår att göra affärer på. Rapporten identifierade det stora antal svenska projekt som
konkurrerade med varandra på den kinesiska marknaden och satte också fingret på att en tydlig
strategi saknades. Dessutom menade Swentec i rapporten att flera företag kan marknadsföra och
sälja sina produkter under ett gemensamt paraply.
I samband med statsministerns besök i Kina i april i år kunde överenskommelser undertecknas
inom området energi- och miljöteknik och hållbart stadsbyggande. För att genomföra
överenskommelserna har regeringen tillsatt en särskild samordnare, förre statssekreteraren Mats
Denninger. Hans viktiga uppdrag är att ytterligare stärka samarbetet med Kina inom dessa
områden. Syftet är fokusering och kraftsamling. Alla berörda myndigheter och andra offentliga
aktörer som Exportrådet ska bidra till uppdraget. Sveriges begränsade resurser ska användas
smart och samordnat. Detta välkomnas av Swentec, som också fanns på plats i Kina under
statsministerns besök och kunde se vikten av att kunna informera den potentiella kunden vad
Sverige kan leverera och kunna presentera färdiga helhetslösningar. Det är också av största vikt
att den marknadsföring som sker från Sverige mot olika marknader också anpassas till de olika
marknaderna och att vi också kan leverera de lösningar som vi marknadsför.
192
24
Swentecs styrelse
ordförande Kristina Alsér, landshövding Kronobergslän
Helena Tillborg, projektledare Sweden Cleantech Incubators
Tom Berggren, partner Optimized portfolio Management
Bodil Anjar, vd Gila Control System
Anders Jonsson, vd Sundsvall Energi
Lars Stendius, Senior Vice President Offshore networks Imera
Annika Helker Lundström, vd Återvinningsindustrierna
professor John Holmberg, vice rektor Chalmers
Swentecs kansli
Berit Gullbransson, verksamhetschef
Catarina Hedar, projektledare
Maria Delombre, kommunikationsansvarig
Ellinor Wetterblad, webbredaktör/kommunikatör
Johan Engblom, administratör
193
www.swentec.se
194
Svenska strategier och initiativ
för främjande av miljöteknik
En nationell översikt för genomförande av EU:s miljöteknikplan ETAP
195
Innehåll
Förord ............................................................................................................................ 3
1 Bakgrund: mål, analys och strategier .......................................................... 5
1.1 Miljöteknik – svenska utgångspunkter .............................................. 5
1.2 Svenska nationella satsningar på miljöteknik och
miljöteknikföretag .................................................................................... 7
1.3 Analyser och strategier från myndigheter och
organisationer .......................................................................................... 13
1.4 Svenska miljöteknikrådet Swentecs strategiarbete...................... 19
1.5 Slutsatser baserade på regeringens initiativ och
myndigheternas analyser .................................................................... 20
2 Att komma från forskning till marknad .................................................... 22
2.1 Forskning, teknisk demonstration och kunskapsspridning
– ökade och mer fokuserade insatser ................................................ 23
2.2 Teknikplattformar och teknikutveckling......................................... 31
2.3 Kommersialisering och marknadsupptag ....................................... 37
2.4 Slutsatser och rekommendationer .................................................... 39
3 Förbättrade villkor och förutsättningar för
miljöteknikmarknaden .................................................................................. 42
3.1 Prestandamål ........................................................................................... 42
3.2 Mobilisering av finansiella resurser .................................................. 47
3.3 Marknadsbaserade styrmedel............................................................. 58
3.4 Medvetandehöjande åtgärder och riktade utbildningar ............. 65
3.5 Företagssamverkan och klusterbildningar ..................................... 68
3.6 Privat-offentlig samverkan ................................................................... 70
3.7 Slutsatser och överväganden inför det fortsatta arbetet ............. 75
196
4 Handling globalt............................................................................................... 78
4.1 Exportfrämjandet ................................................................................... 78
4.2 Sverigefrämjandet.................................................................................. 80
4.3 Samarbetsavtal med USA och BRIC-länderna ............................... 81
4.4 Främjandet av utländska investeringar i Sverige .......................... 82
4.5 Miljöteknik, klimatbistånd och utvecklingssamarbete............... 83
4.6 Sidas arbete med anknytning till miljöteknik............................... 86
5 Vägen framåt..................................................................................................... 88
5.1 Den svenska regeringens mål ............................................................. 88
5.2 Problem och utvecklingsområden som bör uppmärksammas
av Kommissionen och medlemsstaterna......................................... 89
Bilaga 1 Svenska aktörer inom miljöteknikområdet.................................... 94
Bilaga 2 Referenser................................................................................................. 98
FöR oRD
Swentec har på uppdrag av Näringsdepartementet och Miljödepartementet
sammanställt rapporten som är en del av genomförandet av EU:s handlingsplan
för miljöteknik. Sammanställningen kommer också att användas
som underlag vid avrapportering till EU-kommissionen om svenska
strategier, initiativ och åtgärder när det gäller nationella miljöinnovationer
och miljöteknik.
Rapporten ger en översikt över regeringens initiativ och myndigheternas
nationella satsningar samt ett urval regionala och lokala exempel
på samverkan för införande och utveckling av miljöteknik. Sveriges
agerande gentemot det globala samfundet när det gäller miljöteknikexport
och tekniköverföring i utvecklingssamarbetet ingår också.
Rapporten avslutas med strategiska slutsatser och rekommendationer.
I arbetsgruppen, som varit knuten till Swentec, har Ulf E Andersson –
Naturvårdsverket, varit sammankallande och Cecilia Ankarstig – Nutek,
Andreas Stubelius – Energimyndigheten, Dan Strömberg – GMV och Lars
Wärngård – Vinnova deltagit. Ytter ligare statliga aktörer har getts tillfälle
att bidra till rapportens innehåll och utformning, nämligen Boverket,
Exportrådet, IVA, Lantmäteriet/Metria, ISA, Rymdstyrelsen, Sida och
Swedfund.
I Sverige ser vi utveckling och användning av god miljöteknik som en
viktig väg för att minska negativ miljöpåverkan från vår konsumtion och
produktion, samtidigt som konkurrenskraften och tillväxten i näringslivet
främjas. Sverige utgör själv ett exempel på att det går att både ha
ekonomisk tillväxt och samtidigt minska miljöproblemen.
Stort tack till hela arbetsgruppen och framförallt till Ulf E Andersson som
på ett utmärkt sätt hållit ihop arbetsgruppen och sammanställt materialet.
December 2008
Berit Gullbransson
Verksamhetschef, Swentec
3
197
Bakgrund : mål , analys och strategier 5
1 Bakgrund: mål, analys och strategier
1.1 Miljöteknik – svenska utgångspunkter
Med hjälp av miljöteknik kan vi minska miljöpåverkan från vår konsumtion
och produktion, samtidigt som konkurrenskraften och tillväxten i
näringslivet främjas. I många delar av världen behövs stora investeringar
för att komma till rätta med miljöproblem.
I Sverige har miljöteknik kommit allt mer i fokus som ett redskap för
att stärka svenskt näringsliv och bidra till att minska miljöeffekterna.
Den svenska regeringen anser att miljöutmaningarna skall nyttjas som
en ekonomisk hävstång. Den internationella marknaden för miljöteknik
växer kraftigt och klimat- och energifrågor blir alltmer centrala. Den
fortsatta urbaniseringen gör att avancerad miljöteknik och kunnande
kring hållbar stadsutveckling kommer att efterfrågas alltmer i både industrinationer
och utvecklingsländer. Det globala intresset för energi- och
miljöteknik accelererar i takt med att industrialiseringen på stora tillväxtmarknader
driver upp behovet av teknik för hållbar utveckling.
De områden där Sverige är särskilt framgångsrikt är avfall, vatten- och
avloppsrening, förnybar energi, luftrening samt energieffektivisering.
Därutöver brukar man också peka på kunskapen inom samhällsplaneringen
och den helhetssyn och det systemtänkande som Sverige har i
detta sammanhang.
198
6 Bakgrund : mål , analys och strategier Bakgrund : mål , analys och strategier 7
1.2 s venska nationella satsningar på
Miljöteknik och Miljöteknikföretag
Utveckling och användning av miljöteknik är ett prioriterat område för
regeringen under mandatperioden 2007–2010. Det är viktigt att ta till
vara de små och medelstora företagens affärs- och exportmöjligheter. Det
är också en stor utmaning att uppnå en hållbar väg- och flygtrafk genom
att utveckla ny, mer miljöanpassad teknik. Forskning, utveckling och
demonstration av ny fordonsteknik utgör därför en viktig del i regeringens
satsning på miljöteknikutveckling.
En stor del av regeringens satsningar på åtgärder i klimatfrågan innebär
att utveckla och använda god miljöteknik. Inom klimatområdet har
regeringen tidigare allokerat den så kallade klimatmiljarden, och beslutade
i september 2008 om ytterligare ett paket om tre miljarder kronor
till klimat- och energilösningar, där cirka en tredjedel av medlen ska
användas för att utveckla andra generationens biodrivmedel. Kommersialisering
och spridning av ny energiteknik är också en viktig del av
denna satsning.
För internationellt samarbete allokerar regeringen medel för en
särskild satsning på klimatbistånd på cirka fyra miljarder kronor. Denna
insats bidrar till hållbar utveckling, överföring av miljöteknik och stärkt
internationellt klimatsamarbete.
I regeringens forsknings- och innovationsproposition för år 2008
föreslår regeringen att stödet till forskning och innovation ökar med
totalt 5 miljarder kronor för perioden 2009–2012. Strategiska forskningsområden
inom teknik förstärks med 650 miljoner kronor och inom
miljö- och klimatforskning med drygt 500 miljoner kronor. Därutöver
görs omfattande ökningar till bland annat forskningsråd, Vinnova och
forskningsinstituten. Ett antal marknadsnära forsknings- och utvecklingsprogram
, främst de som rör resurssnåla produktionslösningar, förnybara
material, transporter, logistik, informations- och kommunikationsteknologi
samt utveckling av »Gröna Bilen« bidrar till utvecklingen
av ny miljöteknik. En stor del av Energimyndighetens FoU-budget på
Defnition av miljöteknik
Miljöteknik är all teknik som direkt eller indirekt bidrar till en bättre miljö. Miljöteknik
innefattar sådana varor, system, processer och tjänster som ger tydliga
miljöfördelar i förhållande till befintliga eller alternativa lösningar sett ur ett livscykelperspektiv
. Det rör sig om tekniker som minskar utsläpp av föroreningar,
som renar vatten och luft, som använder energi och naturresurser mer effektivt
och överhuvudtaget tekniska system som minskar eller eliminerar teknikens
negativa miljöpåverkan.
Miljöteknik omfattar exempelvis processer och tekniker i värme och elproduktion
från förnybara bränslen, förnybara drivmedel, solceller, vindkraftverk,
biogasanläggningar, system för energihushållning i bostäder, förnybara material,
tekniker för avfallshantering, vattenrening och rökgasrening, effektivare motorer
i fordon, skepp och fyg samt processer och tekniker som producerar miljöanpassade
varor och tjänster.
Miljöteknik omfattar också miljöanpassade tekniker
och processer inom jordbruk, skogsbruk och fiske samt tekniker och processer
som använder organismer i tekniska syften, till exempel mikroorganismer
som renar förorenad mark eller anlagda våtmarker som renar avloppsvatten.
Det svenska synsättet omfattar inte bara teknik och tekniska system i sig, utan
även ett helhetstänkande och systemsyn kring hela tillförselkedjor, kring integrerade
systemlösningar som också omfattar återvinning eller hantering av restprodukter
, det vill säga hela livscykeln. Detta synsätt på miljöteknik är helt i linje
med både EU:s och OECD:s definition av miljöteknik.
Nationellt har Sverige ett högt upptag av miljöteknik. Detta är en viktig
bidragande orsak till att Sverige har lyckats bryta sambandet mellan
ekonomisk tillväxt och produktionen av växthusgaser. Under perioden
1999–2006 har de svenska utsläppen legat under 1990 års nivå med i
genomsnitt 4,5 procent. Samtidigt har landets BNP växt med i genomsnitt
cirka 3 procent per år. Sveriges utsläpp av växthusgaser är även
bland de lägsta bland o ECD-länderna räknat per invånare. Detta visar
att det alltså är möjligt att samtidigt skapa ekonomisk tillväxt och en
förbättrad miljösituation.
199
2013 arbetar på regeringens uppdrag sedan hösten 2007 tre tematiska
myndighetsgrupper kopplade till strategins prioriteringar, där två av
grupperna berör frågor med miljöteknikanknytning. Syftet är att myndigheterna
ska stärka sitt tvärsektoriella samarbete för hållbar regional
tillväxt. Gruppen Innovation och förnyelse består av Nutek (samordnare),
Vinnova, Invest in Sweden Agency, Statens kulturråd, Riksantikvarieämbetet
, Riksarkivet, Naturvårdsverket och Energimyndigheten.
Gruppen har identiferat följande samarbetsområden: Bioenergi, Miljöteknik/Cleantech
, Natur- och kulturvärden samt Kreativa näringar.
Även den myndighetsgrupp som arbetar med tillgänglighet som består
av Vägverket (samordnare), Banverket, Rikstrafken, Statens institut för
kommunikationsanalys, Post- och telestyrelsen, Glesbygdsverket och
Konsumentverket, har identiferat samarbetsområden med kopplingen
till miljöteknik, till exempel tillgänglighet genom kollektivtrafk och
andra typer av tillgänglighet.
Regeringen beslutade i oktober 2007 att bevilja Exportrådet 30 miljoner
kronor under perioden 2007–2009 för ett branschspecifkt uppdrag
att stödja internationalisering och nya exportaffärer för svenska miljöteknikföretag
, med fokus på små och medelstora företag. I regeringens
uppdrag till Exportrådet ligger stort fokus på en efterfrågestyrd koordinering
. Exportrådet har därför tillsammans med näringslivet utsett en
styrgrupp för Exportrådets miljöteknikexportprogram. Styrgruppen har
till syfte att koordinera och fokusera miljötekniksatsningarna för att
dessa ska bli framgångsrika.
Energimyndigheten har av regeringen i december 2007 fått i uppdrag
att skapa ett nationellt nätverk för vindbruk. Syftet med nätverket är att
sprida kunskap om naturresursen vind, säkerställa tillgången till information
för att underlätta utbyggnaden av vindkraft samt understödja
regionala initiativ av nationell betydelse. Energimyndigheten är knutpunkt
för nätverket. En central del i nätverket är att stärka befntliga initiativ
och bidra till att nya regionala nodpunkter bildas inom vindkraftområdet
. En annan viktig uppgift är också att samordna övriga myndigheter
i arbetet med vindkraft.
800 miljoner kronor främjar utvecklingen av miljöteknik på energiområdet
.
ö kad efterfrågan, ökat utbud och en ökad användning av god miljöteknik
främjas av en rad insatser och styrmedel. Satsningen på energieffektivisering
under perioden 2008–2010 med 310 miljoner kronor
avser bland annat teknikupphandling och marknadsintroduktion av
energieffektiv teknik, krav på energideklarationer av byggnader, klimatrådgivning
till konsumenter och företagare samt utveckling av klimatmärkning
av produkter och tjänster. Anslaget till solvärme ökas, för att
stimulera installation av solvärme i bostadshus. För åren 2007–2010
anslås 36 miljoner kronor till detta ändamål.
Många andra mer generella styrmedel, till exempel tillämpning av
miljöbalken, miljöskatter, miljömärkningssystem, grön upphandling och
införandet av miljöledningssystem inom privat och offentlig sektor är
pådrivande i efterfrågeutvecklingen av god miljöteknik (se avsnitt 3).
Strategisk utveckling, ofta i form av uppdrag till myndigheter, är ett
annat område där regeringen har tagit en rad initiativ för att främja
miljöteknikutvecklingen. Uppdragen handlar dels om att stärka den
institutionella strukturen för utveckling och upptag av miljöteknik, dels
om utredningar som klarlägger strategiska möjligheter, framgångsfaktorer
och hinder eller om strategiska forskningsinitiativ.
Regeringen beslutade i juni 2007 om en stor satsning på FoU för miljövänlig
fordonsteknik. Syftet med satsningen är att skapa en svensk miljövänlig
transportsektor, öka sysselsättningen inom svensk fordonsindustri
samt att stärka Sveriges globala position inom området. Inriktningen är
teknikutveckling, energieffektivare fordon och förnybara drivmedel. Av de
245 miljonerna som avsätts åren 2007–2010 beräknas cirka 125 miljoner
kronor i ett första steg avsättas för fnansiering av gemensamma projekt
tillsammans med USA avseende effektivisering av tunga fordon samt
anpassning av dessa för biodrivmedel. Energimyndigheten kommer att
ansvara för genomförande av satsningen.
Tematiskt myndighetsarbete. Inom ramen för den nationella strategin
för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007–
8 Bakgrund : mål , analys och strategier Bakgrund : mål , analys och strategier 9
200
nen av innovativa produkter och tjänster. I juni 2008 fck Energimyndigheten
i uppdrag av regeringen att, efter samråd med Naturvårdsverket
och Verket för innovationssystem, ta fram förslag till genomförande av
pionjärmarknadsinitiativet avseende förnybar energi.
Pionjärmarknadsinitiativet – återvinning och biobaserade produkter.
Vinnova har fått i juni 2008 fått i uppdrag av regeringen att ta fram förslag
till hur EU:s pionjärmarknadsinitiativ avseende återvinning och biobaserade
produkter ska genomföras i Sverige.
Delegationen för hållbara städer bildades i september 2008. Initiativet
är en satsning på hållbara städer för att stimulera stadsbyggnadsprojekt
som bidrar till förbättrad miljö och minskad klimatpåverkan, och
samtidigt underlättar svensk miljöteknikexport. Ambitionen är att Sverige
ska ligga i internationell framkant för hållbar stadsutveckling. Det behövs
nya svenska skyltfönster för vackert och miljöbra boende att visa för världen
. Det ska vara områden som visar spjutspetsen av de senaste lösningarna
i byggandet och förverkligade visioner i kvarteret eller stadsdelar.
Regeringen avsätter 340 miljoner kronor för 2009 och 2010 för att mobilisera
näringslivet. Delegationens uppgift är bland annat att understödja
utveckling, användning och export av miljöteknik, samla och sprida
information om goda exempel samt främja kunskapsutveckling och
samverkan.
Exportrådet har på uppdrag av regeringen startat ett särskilt främjandeprogram
i Indien. Programmet löper tre år från oktober 2008 och fokuserar
på stöd till de svenska företag som aktivt vill bearbeta marknaden
och realisera de affärer som fnns inom energi och miljöteknik.
Forskning knuten till utveckling av miljöteknik återfnns inom flera av
regeringens prioriterade områden i forskningspropositionen Ett lyft för
forskning och innovation från september 2008. I avsnitt 2 behandlas
FoU-frågorna mer utförligt.
Regeringen har beslutat att förlänga marknadsintroduktionsstödet för
vindkraft och ytterligare 350 miljoner kronor har avsatts under perioden
2008–2012 för marknadsintroduktion, teknikutveckling och kunskapsuppbyggnad
om effekterna av tidigare investeringar. Medlen syftar till
2008 gav regeringen Energimyndigheten i uppdrag att kartlägga och
analysera tillväxtförutsättningarna för företag som producerar tjänster
eller produkter för förnybar energi. Myndigheten ska identifera vilka
tillväxthinder som fnns för företagen samt ge förslag på åtgärder för att
undanröja dem. Detta uppdrag kommer att redovisas den 31 mars 2009.
Som en del i främjandet av svensk miljöteknikexport har Exportrådet
på regeringens uppdrag tillsammans med branschens företag utvecklat
marknadsföringskonceptet SymbioCity (www.symbiocity.org). Symbio -
City är ett svenskt varumärke och en kommunikationsplattform som
marknadsför svenska produkter och tjänster inom ramen för den svenska
traditionen och erfarenheten inom hållbar samhällsutveckling och
resurseffektivisering.
Varumärket, hemsidan och materialet är framtaget
för att stödja svenska företags marknadsföring på en internationell handelsplats
. SymbioCity förvaltas av Exportrådet och kan användas av alla
svenska aktörer verksamma inom hållbar stadsutveckling och miljöteknik
. Konceptet används på ett stort antal marknader runtom i världen.
Swentec, Sveriges miljöteknikråd, ombildades den 1 april 2008 till en
delegation direkt underställd Näringsdepartementet med regeringens
uppdrag att utveckla en övergripande och effektiv struktur som stärker
svensk miljöteknik. Swentec ska utarbeta underlag för regeringens insatser
på miljöteknikområdet och verka för samordning. Delegationen förmedlar
också kunskap och lyfter fram goda exempel samt identiferar
koncept för systemlösningar och initierar nya affärsmodeller. Swentec
har analyserat ett antal av de svenska styrkeområdena inom miljöteknik
och de svenska spjutspetsföretagen.
ISA, Invest in Sweden Agency, fck i juni 2008 i uppdrag av regeringen
att genomföra en satsning på investeringsfrämjande inom miljöteknikområdet
. Satsningen omfattar 10 miljoner kronor under perioden 2008 till
och med 2010. Inriktningen i uppdraget är att främja utländska företags
investeringar inom miljöteknikområdet i Sverige, för att därigenom bidra
till näringslivsutveckling, ökad teknikutveckling och fler jobb i Sverige.
Pionjärmarknadsinitiativet – Förnybar Energi , är en del av EU:s
innovationsstrategi och syftar till att underlätta marknadsintroduktio10
Bakgrund : mål , analys och strategier Bakgrund : mål , analys och strategier 11
201
byggande – med hjälp av aktiv forskning – ska kunna få draghjälp av
större företag för att testa eller utveckla teknik i tidiga skeden. Kunskaperna
om resurseffektiviserande åtgärder inom befntliga byggnader ska
inventeras, för bedömning av effekt och marknadspotential. Design- och
arkitekturaspekter ska särskilt beaktas i genomförandet. Inkubatorutveckling
inom miljöteknikområdet, i samverkan med Innovationsbron
AB har fokus på affärsutveckling av långsiktigt hållbara lösningar inom
förnybar och effektiv energiteknik, VA-sektorn, transportsektorn samt
material- och avfallshantering.
1.3 a nalyser och strategier från Myn Digheter
och organisationer
Myndigheter och organisationer har, på regeringens uppdrag eller på eget
initiativ, arbetat fram analyser och strategier som endera direkt behandlar
miljöteknikområdet eller ger väsentliga förutsättningar för den miljötekniska
utvecklingen.
Svenska Riskkapitalföreningen och Nutek har sedan 2001 i samarbete
undersökt den svenska riskkapitalmarknaden. Sedan hösten 2006 är
även Innovationsbron med som samarbetspartner. Rapporten från det
första kvartalet 2008 visar bland annat att 56 procent av venture capitalaktörerna
bedömer att cleantech är den mest intressanta branschen för
riskkapitalinvesteringar under de närmaste åren.
Det gröna kunskapssamhället är ett programdokument som Kungl.
Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) tog fram i december 2007.
Sverige är mer än många andra länder beroende av FoU-utvecklingen
inom de gröna näringarna, eftersom skog och livsmedel svarar för cirka
15 procent av exporten. Sverige har i många fall en god teknisk tillämpning
av biomolekylära och systemekologiska kunskaper, till exempel när
det gäller biomimetik, avancerat trähusbyggande, processer för bioenergi,
samt förbättrade grödor och trädslag. Akademien föreslår en satsning på
kunskapsutveckling inom de gröna näringarna med både kvalifcerad
att stödja etableringar med tekniskt svåra förutsättningar framförallt
havs- och fjälletableringar för att skaffa erfarenheter som kan användas i
nya etableringar och därmed skapa bättre förutsättningar för förnybar
elproduktion i framtiden.
Regeringen har i november 2008 beslutat om ett nytt stöd till gårdsbaserad
biogas. Pengarna ska användas för att få igång gödselbaserad
biogasproduktion. Satsningen på biogas är ett steg för att nå målet om att
de gröna näringarna ska vara självförsörjande på energi. Regeringen
möjliggör med det här beslutet att cirka 40 miljoner kronor per år under
perioden 2009-2013 kan betalas ut som investeringsstöd till biogasanläggningar
inom ramen för landsbygdsprogrammet. Klimatnyttan från
biogasproduktion kan grovt uppskattas uppgå till i storleksordningen
150 000 ton C o 2-ekvivalenter per år, vid en produktion av 0,3 TWh.
Regeringen har i december 2008 beslutat att ge Nutek i uppdrag att
genomföra ett program för miljödriven affärsutveckling.
Programmets
syfte är att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft på de
miljödrivna marknaderna, såväl internationellt, som nationellt och
regionalt, genom miljödriven affärsutveckling. Nya affärsmöjligheter
skapas på grund av klimatförändringen och i omställningen till ett hållbart
energisystem. Programmet omfattar 35 miljoner kronor under åren
2008-2010. Programmet ska främst riktas mot stöd i kommersialiseringsfasen
. Insatser ska ske inom områdena »Kvalifcerad rådgivning för
företag med varor och/eller tjänster i kommersialiseringsfasen« samt
»Samordning vid upphandling och paketering för systemlösningar«.
FoU-satsning på miljöteknik. Regeringen har i december 2008 gett i
uppdrag åt Vinnova att genomföra en sådan satsning, som omfattar 40
miljoner kronor år 2008–2010 inom områdena IT och miljöteknik samt
Forskning om hållbart stadsbyggande, med koppling till SymbioCitykonceptet
.
Att IT kan skapa positiva miljöeffekter ska göras synligt. Satsningen
bör bedrivas i form av demonstrationsprojekt, där fokus ska vara på synliggörande
och ökad medvetenhet om vardagsbeslutens miljöeffekter.
Pilotinitiativ ska genomföras där små företag inom området hållbart
12 Bakgrund : mål , analys och strategier Bakgrund : mål , analys och strategier 13
202
ö kad kunskap om CDM och JI samt ett bättre kontaktnät mellan
svenska exportfrämjare, projektutvecklare och köpare av utsläppskrediter
skulle underlätta möjligheterna för de svenska energi- och miljöteknikexportföretagen
att öka sin export genom de flexibla mekanismerna.
Teknikexportföretag och exportfrämjare ser in potential i att att använda
CDM/JI för att stärka teknikexporten.
I april 2008 publicerade Nutek studien Vad menas med cleantech?
som belyser hur olika aktörer på riskkapitalmarknaden betraktar och
defnierar begreppet cleantech. Studien visar att det fnns stora variationer
i hur olika aktörer uppfattar begreppet cleantech. Det är viktigt att
vara medveten om att olika aktörer kan avse olika saker när de använder
begreppen cleantech och miljöteknik, och att begreppen också kan vara
laddade med värderingar. Analysen visar också att vi kan missa affärer
genom att ha en för snäv defnition av cleantech, dit fnansiella resurser
styrs.
Vinnovas strategi för Forskning och innovation för hållbar tillväxt
lades fram i januari 2008 och omfattar perioden 2009–2012, och pekar ut
miljö- och energiteknik som ett av fyra områden med stor tillväxtpotential.
I februari 2008 redovisade IVA, Ingenjörsvetenskapsakademin,
huvudstudien Drivkrafter för miljöproblemens marknadsvärde inom
ramen för sitt projekt Miljöarbetets nya arena. Drivkraften för utvecklingen
ligger främst i marknadsutvecklingen, vilket gör handelspolitiken
viktig för miljöfrågorna. EU:s utvidgning och Kinas snabba ekonomiska
tillväxt bidrar till hur kartan för miljöarbetet ritas om. o ckså faktorer
som internationellt standardiseringsarbete, konsumentkrav, opinionsbildning
och ökade krav från fnans- och försäkringsbranschen är drivkrafter
för miljöarbetet. Hittills fnns dock inget som tyder på att marknaden
av egen kraft fnner problemens lösningar. Därför fyller staten en
avgörande funktion för utvecklingen på miljöarbetets nya arenor. Staten
kan genom styrmedel och incitament bidra till att ge miljöfrågorna ett
tydligare marknadsvärde. Incitament som driver utvecklingen i en hållbar
riktning är nödvändiga. De områden studien bedömer att Sverige
speciellt bör satsa på är:
grundforskning, behovsmotiverad forskning och tvärvetenskaplig forskning
samt bättre kontakter mellan FoU och det övriga samhället.
Nutek publicerade våren 2008 studien Framgångsrika miljöinnovationer
– en studie av 113 svenska innovationer från tävlingen Miljöinnovation
som identiferar vilka framgångsfaktorer som förknippas med
kommersiell framgång. 113 fnalister i den nationella tävlingen Miljöinnovation
studerades. Resultatet visar bland annat att tillgång till affärskontakter
och eget kapital i tidiga skeden samt kunskap om kundens behov
är av stor betydelse för kommersiell framgång i tidiga utvecklingsskeden.
Naturvårdsverket har låtit utvärdera hur kunskap, erfarenheter och
resultat från de lokala investeringsprogrammen spridits, och i vilken
omfattning projektresultaten har tagits tillvara och lett till att liknande
projekt genomförts.
Utvärderingen Lokala miljöinvesteringar ger
globala avtryck från februari 2008 visar att spridningen överlag varit
god genom att 17 av de 21 fallstudierna varit antingen lyckade eller tillfredsställande
ur ett spridningsperspektiv. Utvärderingen visar också att
de LIP-fnansierade projekten i många fall varit en inspiration för hållbar
stadsutveckling i andra länder, och fungerat som ett stöd för svenska företags
miljöteknikförsäljning i till exempel Kina, övriga EU och Kanada.
Utvärderarna drar också slutsatser om kritiska faktorer för hur spridningen
från LIP och liknande projekt kan förbättras, genom att exempelvis
skapa medvetenhet om resultatens miljömässiga och kommersiella
potential, aktörssamverkan, fokus på helhetslösningar och behovet att ha
»skyltfönster« för att lyfta fram goda resultat.
Energimyndigheten har på regeringens uppdrag undersökt möjligheter
att främja export av svensk teknik för energieffektivisering och förnybar
energiproduktion genom de flexibla mekanismerna (CDM och JI).
I Svensk teknikexport genom de flexibla mekanismerna från april 2007
konstateras att flera svenska teknikexportföretag erbjuder sådan teknik
och sådana tjänster som efterfrågas, eller kan komma att efterfrågas, i
CDM- och JI-projekt. Som exempel kan nämnas tekniska lösningar för
ång- och gasturbiner, värmeväxlare, biogasproduktion och effektivisering
av elanvändning.
14 Bakgrund : mål , analys och strategier Bakgrund : mål , analys och strategier 15
203
tillvara erfarenheter inom området offentliga upphandlingar, öka möjligheterna
att använda existerande demonstrationsanläggningar i
affärsmässigt syfte samt bättre omvärldsbevakning och marknadsanalyser
för att öka möjligheterna till export av systemlösningar.
ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier, har i juni 2008 i samverkan
med Globaliseringsrådet och partnermyndigheter tagit fram rapporten
Svensk miljöteknik – en kartläggning av aktörer, marknader och konkurrenter
. Några slutsatser från rapporten är att miljöteknikföretagen är
spridda i näringslivets alla delar och utgör en mycket heterogen grupp
innehållande allt ifrån kunskaps- och forskningsintensiva tjänsteföretag
till mer traditionella industriföretag. Generella styrmedel, såsom koldioxidskatten
, skapar drivkrafter för hållbarhet men är också viktiga för
utvecklingen inom miljöteknikområdet. Samtidigt gör miljöteknikföretagens
olikheter att träffsäkerheten med generella åtgärder blir svår att
kontrollera. Om specifka teknikområden bör stödjas kan det därför vara
nödvändigt med riktade åtgärder. En kombination av dessa strategier bör
vara den mest framkomliga vägen.
Exportpotentialen inom området är mycket stor. Efterfrågan på vattenrening
, avfallshantering, hållbar infrastruktur och hållbara bostäder
ökar dramatiskt i takt med att miljöproblemen växer i stora delar av världen
. Kina och Indien är båda intressanta marknader för svensk miljöteknikexport
men betydande handelshinder innebär att marknadspotentialen
i dag inte kan utnyttjas fullt ut. Analysen visar också att det är viktigt
att betona betydelsen av att implementera utländsk miljöteknik i Sverige,
inklusive utländska direktinvesteringar inom miljöteknikområdet. De
svenska styrkeområden som identiferats är förnybara energikällor
(särskilt bioenergi), hållbart byggande och samhällsplanering, hållbara
transporter, miljöskyddstekniker samt systemlösningar på komplexa
miljöproblem där olika kunskaper och kompetenser behöver samordnas.
I Energimyndighetens tidigare nämnda rapport Pionjärmarknadsinititativet
– Förnybar energi från oktober 2008 tas bland annat
följande strategiska förslag upp:
• eldistribution, kraftöverföring, lagring av energi, energieffektivisering
• biomassa/bioenergi
• uppbyggnad av långsiktigt hållbara infrastruktur och systemlösningar.
Studien föreslår åtgärder inom områdena ledarskap och ansvarsfördelning
– inom regering och riksdag, och inom näringsliv och myndigheter
samt åtgärder för ökat utbud och ökad efterfrågan.
Formas och Vinnovas Forskningsstrategi för miljöteknik överlämnades
till regeringen i februari 2007. I strategin har sex svenska styrke -
områden identiferats, hållbar samhällsbyggnad, hållbara transporter,
miljöskyddsteknik, biologiska resurser, lätta och avancerade material
samt energi. Sverige kan främst skapa fördelar genom en inriktning mot
systeminnovationer och systemlösningar. För att främja utvecklingen av
miljöteknik föreslår myndigheterna ökat fokus på miljöteknik i forskning
, satsning på de identiferade svenska styrkeområdena samt en ökad
samverkan mellan myndigheter, forskningsfnansiärer och näringsliv för
forskning om miljöteknik.
I juni 2008 höll Nutek en hearing inom området miljödrivna marknader
. Syftet var att inhämta tankar och synpunkter för att kunna konkretisera
vilka behov som fnns och utifrån detta ge förslag till aktiviteter.
Deltagarna pekade särskilt ut följande förslag till aktivitetsområden:
• Kontaktskapande aktiviteter för företag inom miljödrivna marknader
med kunder eller privata fnansiärer – särskilt affärsänglar eller riskkapitalister
. Till exempel nätverksaktiviteter för företag, mötesplatser
mellan företag och riskkapitalister, coachning av företag eller matchning
av köpare och säljare.
• Kompetenshöjande aktiviteter för företag inom miljödrivna marknader
inom till exempel marknadsföring, hur man kan utveckla och
presentera sitt erbjudande eller paketering av systemlösningar.
• Skapande av en eller flera funktioner som koordinerar utbud och
efterfrågan inom miljödrivna marknader till exempel scanning av
nationella och internationella marknader efter relevanta offentliga
upphandlingar, samla relevanta företag i offentliga upphandlingar, ta
16 Bakgrund : mål , analys och strategier Bakgrund : mål , analys och strategier 17
204
1.4 s venska Miljöteknikrå Det s wentecs
strategiarbete
I augusti 2008 genomförde Sveriges miljöteknikråd Swentec ett strategimöte
för svensk miljöteknik, där ett hundratal nyckelpersoner från organisationer
, myndigheter, företag, branschföreningar och forskarvärlden
deltog. Arbetet vägleddes av visionen: »Sverige har en drivande roll och
levererar världsledande lösningar för en hållbar framtid«.
Resultatet av myndigheter och organisationers tidigare nämnda arbeten
med strategier inom miljöteknikområdet har varit en viktig grund
för detta arbete. Målet var en gemensam bild av hur visionen nås, där
samverkan är grundläggande.
I arbetet identiferades fem övergripande strategiska områden för att
nå visionen. Utgångspunkten för Swentecs strategiarbete har varit att
integrera tidigare utarbetade strategier och undersökningar till ett sammanhängande
, övergripande och strategiskt dokument och en handlingsplan
. De strategiska områdena som Swentec identiferat är: Politisk styrning
, Kompetens för hållbar utveckling, Samverkan, Kommersialisering
och Affärsmodeller.
När det gäller politisk styrning konstaterades att Sverige behöver
robusta regler över mandatperioder, drivande marknadsincitament och
en tydlig rollfördelning inom offentlig sektor. Efterfrågan på god miljöteknik
bör stimuleras genom bland annat standarder, innovationsupphandling
, offensiv användning av offentlig fnansiering och skapandet
av demonstrationsanläggningar.
Sverige har en stor fördel i sitt goda miljöarbete och sin upparbetade
kompetens inom området hållbar utveckling. Den behöver dock vidmakthållas
och utvecklas. System och resurser behövs för kompetensutveckling
inom innovation, ny teknologi, entreprenörskap och systemtänkande
. En viktig del av detta är kartläggande och synliggörande av kompetens
inom viktiga områden (till exempel processteknik och integrerade
systemlösningar). Sverige kan dra nytta av den teknik och de projektresultat
som redan fnns – som kan omvandlas till produkter och affärer.
• Skapa en virtuell inkubator. Samla energikompetens och kompetens
från det nationella inkubatorprogrammet i en virtuell inkubator, som
stöd till företagsutveckling inom förnybar energi.
• Se över EU-fnansieringen. Genomföra en översyn av tänkbara åtgärder
för att nyttja möjligheterna till stöd från EU:s program i en högre
grad än vad som sker idag.
• Skapa en Fond i Fond för förnybar energi. Upprätta en fond för tidiga
investeringar inom förnybar energi med medel från EIF skriv ut och
privat kapital. Kompetens, nätverk och marknadskunskap inom energiområdet
kan till exempel tillföras fonden från Energimyndigheten.
Vinnovas tidigare nämnda motsvarande uppdrag resulterade i rapporten
Pionjärmarknadsinitiativet – biobaserade produkter och återvinning ,
oktober 2008. Vinnova konstaterar att policyåtgärder för att utveckla
pionjärmarknader har stor potential att generera viktiga drivkrafter för
innovation och hållbar tillväxt. Ett tiotal områden identiferas för policyåtgärder
. Dock krävs en djupare analys av dessa för att kunna utveckla en
mer preciserad policy.
I november 2008 analyserade Swentec hur kommunernas kompetens
ska kunna tillvaratas inom miljöteknikområdet, främst när det gäller
infrastrukturutbyggnad. Framförallt tre utmaningar identiferas, som
reducerar kommunala bolags möjligheter att exportera. Ideologiska uppfattningar
om huruvida exportaktiviteter kan ingå i en kommunal roll.
Svårigheter i att internt fnna anställda som är villiga att arbeta utomlands
. Kommunala bolag saknar oftast organisatorisk kompetens för att
skapa intellektuell egendom av tekniska lösningar. Intressant är att både
exporterande och icke exporterande kommuner ser en rad fördelar med
export av kommunal kunskap, allt från att stärka regionen till att förbättra
kommunen som en attraktiv arbetsgivare samt att internt utveckla
kompetens och skapa nya intäktskällor.
18 Bakgrund : mål , analys och strategier Bakgrund : mål , analys och strategier 19
205
1. Miljöteknik gör det möjligt att samtidigt få ekonomisk tillväxt och en
bra miljö.
2. Miljöteknik är både en sektor i sig, men också del av en generell drivkraft
för företag och organisationer att förbättra sina miljöprestanda.
Inte minst gäller detta för de stora industriföretagen.
3. Det fnns en bred enighet bland de flesta aktörer om vilka de svenska
styrkeområdena är, vikten av samarbete mellan näringsliv, myndigheter
och högskola samt vilka de viktigaste strategiska ansatserna i den
nära framtiden är.
4. Sverige har en styrka när det gäller integrerade systemlösningar och i
sin helhetssyn för goda miljölösningar. Denna styrka bör utvecklas
och förstärkas.
5. Det är viktigt att både öka efterfrågan på och utbudet av god miljöteknik
. Det behövs en fortsatt teknisk utveckling och tillgodogörande
av nya forskningsresultat också inom miljöteknikområdet.
6. Efterfrågan på god miljöteknik bör stimuleras. Staten har en avgörande
funktion för utvecklingen. Staten kan genom styrmedel och incitament
bidra till att ge miljöfrågorna ett tydligare marknadsvärde genom bland
annat standarder, miljökrav vid offentlig upphandling, en utveckling
av teknik- och innovationsupphandling, offensiv användning av offentlig
fnansiering för att stärka den svenska hemmamarknaden, inte
minst genom att skapa fler demonstrations- och referensanläggningar.
Statliga och andra myndigheter bör själva vara starka miljöförebilder.
7. Samverkanslösningar och nya affärsmodeller bör även fortsättningsvis
utvecklas, där samverkan mellan näringsliv, offentlig sektor och
FoU-sektorn är en viktig faktor. Initiativ och stimulans till samarbeten
mellan företag och andra aktörer bör främjas så att förutsättningarna
att ge sig ut på exportmarknaderna ökar.
8. Kommunernas kompetens bör kunna utnyttjas strategiskt för innovations-
och teknikupphandling samt för kommersialisering.
9. Det är viktigt att betona betydelsen av att implementera utländsk
miljöteknik i Sverige, inklusive utländska direktinvesteringar inom
miljöteknikområdet.
Kommunernas kompetens bör kunna utnyttjas strategiskt för innovations-
och teknikupphandling och för kommersialisering.
Samverkan behövs genom att effektivisera och kraftsamla för att hitta
slagkraftiga koncept. Kommersialisering baseras på att Sverige har en
stor potential att generera företagande ur satsningar på FoU inom både
akademi och näringsliv. En kritisk framgångsfaktor i detta är att skapa
bättre förutsättningar och fnansiering genom satsning på behovsmotiverad
forskning, och stöd till pionjärmarknader i samverkan med näringsliv
och samhälle. En annan kritisk framgångsfaktor är att stödja företagen
så att de kan hitta tillräckligt med fnansiering för att klara tiden
mellan produktframtagning och stabil försäljning (»dödens dal«) och
att paketera och marknadsföra varan eller tjänsten på ett sådant sätt att
erbjudandet blir attraktivt på marknaden.
Affärsmodeller, där Sverige behöver skräddarsydda affärsmodeller
för att kunna hantera möjligheter på olika marknader. Sverige kan
utveckla affärsmodeller baserade på vår unika svenska samverkan mellan
näringsliv, myndigheter och högskola, men som i ökad utsträckning
måste anpassas mot småföretag. Det behövs konsortiebildning mellan
mindre företag kring produkt, service och system, plattformar för kommersialisering
samt samverkan med starka kommersiella aktörer som
kan vara motorer vid större systemförsäljningar. Även här behövs insatser
för att synliggöra svensk miljökompetens, bland annat genom att
skapa »skyltfönster« för demoanläggningar i teknisk framkant.
1.5 s lutsatser basera De på regeringens initiativ
och MynDigheternas analyser
Några övergripande slutsatser kan dras från den samlade erfarenhetsmassa
som redan nu kan bedömas från regeringens initiativ, och de
strategiska analyser och utredningar som gjorts av myndigheterna, och
som redovisats ovan.
20 Bakgrund : mål , analys och strategier Bakgrund : mål , analys och strategier 21
206
22 att komma från forskning till marknad att komma från forskning till marknad 23
2.1 f orskning, teknisk De Monstration och kunskapsspri
Dning – öka De och M er fokusera De insatser
2.1.1 forskningsprogram med anknytning till miljöteknik
Regeringens proposition om forskning 2008
Genom den forsknings- och innovationsproposition, Ett lyft för forskning
och innovation (prop. 2008/09:50), som regeringen lagt fram kommer
forskningen med betydelse för miljö och klimat att få förstärkta
resurser. I propositionen föreslår regeringen att stödet för forskning och
innovation ökar med totalt 5 miljarder kronor för perioden 2009–2012.
Strategiska forskningsområden inom teknik förstärks med 650 miljoner
kronor och inom miljö- och klimatforskning med drygt 500 miljoner
kronor. Därutöver görs omfattande ökningar till bland annat forskningsråd
, Vinnova och forskningsinstituten.
I propositionen pekar regeringen ut ett 20-tal strategiska forskningsområden
där forskning bedrivs med hög kvalitet, som kan tillgodose stora
samhällsbehov och som kan stärka svenskt näringsliv. De strategiska forskningsområden
som är av störst betydelse för en hållbar utveckling är teknik
, energi, hållbart nyttjande av naturresurser och havsmiljöforskning.
Energimyndigheten
Energimyndigheten står för den största delen av forskningsanslagen inom
Energiområdet, med ett brett spektrum av olika forskningsprogram. Totalt
57,5 miljoner kronor till 22 olika projekt inom energiinriktad grundforskning.
35 miljoner kronor till forskning om vindkraftens effekter för människa,
samhälle, miljö och djurliv i programmet Vindval för tidsperioden
2008–2012. Programmets målsättning är att underlätta för utbyggnaden
av vindkraft, vilket görs bland annat genom att programmet tar fram
kunskapsunderlag för användning i miljökonsekvensbeskrivningar och
planerings- och tillståndsprocesser vid vindkraftsetablering. Medel går
även till kommunikationsinsatser för att nå ut med resultaten till praktiskt
verksamma aktörer, och till allmänheten.
Små offentliga finanser
Stora offentliga finanser
Internationell marknad
Nationell marknad
Demonstration och goda exempel
Produkt- och affärsutveckling
Innovationer
Forskning och utveckling
f igur 1 p rodukternas värdekedja på de miljödrivna marknaderna
Källa : Nutek , 2004
2 Att komma från forskning till marknad
Det fnns idag en rad statliga och andra aktörer som ger olika typer av
stöd till företag inom miljötekniksektorn. Insatserna inriktas mot olika
delar av produkternas värdekedja (se fgur 1 nedan). Utifrån den tidigare
nämnda rapporten om svensk miljöteknik som ITPS tog fram 2008 kan
man dra slutsatsen att många av de statliga aktörerna i första hand är
inriktade på att ge stöd i de tidiga faserna i produkternas värdekedja,
medan stöd i kommersialiseringsfasen inte är lika vanligt förekommande.
Relativt stora insatser görs av ett flertal aktörer när det gäller stöd till
forskning och utveckling, och i viss mån även till innovationer samt produkt-
och affärsutveckling.
Medan insatserna är betydligt mindre och
görs av färre aktörer när det gäller stöd till demonstrationsanläggningar
och marknadsintroduktion. ITPS pekar även på att insatser för att öka
efterfrågan på de miljödrivna marknaderna inte är särskilt vanligt förekommande
i Sverige. Det statliga stödet till inköp av nya miljöbilar samt
erfarenheter från andra länder visar dock att denna typ av åtgärder kan
få stor effekt.
207
cirka 40 miljoner kronor per år) syftar till att förklara hur energisystemet
fungerar och hur det påverkar och påverkas av människor, teknik, ekonomi
och miljö.
Energimyndigheten initierade 2001 ett klimatpolitiskt forskningsprogram.
För innevarande programperiod (2006–2010) uppgår budgeten till
50 miljoner kronor. Programmet har som övergripande mål att vidga
Sveriges internationella kontaktnät på det klimatpolitiska området, att
bidra med kunskap som hjälper till att föra den internationella klimatpolitiska
processen framåt och att bygga upp internationellt konkurrenskraftiga
forskargrupper på området.
SolEl-programmet är ett tillämpat, nationellt utvecklingsprogram
mellan år 2008–2010 för solcellsystem som samfnansieras av Energimyndigheten
och näringslivet. Programmets budget ligger på cirka
4 miljoner kronor per år.
Programmet Etanol från cellulosa (2007–2010) syftar till att främja
en kostnadseffektiv introduktion av cellulosabaserad etanol på den
svenska drivmedelsmarknaden. Programmets övergripande mål är att
skapa forskningsmässiga resultat, av en sådan kvalitet att projektering av
en demonstrationsanläggning baserad på enzymatisk hydrolys kan
påbörjas efter programmets slut.
Energisystem i vägfordon (2007–2010, totalt 82 miljoner kronor) är
ett program sammanhållande för Energimyndighetens forskningsprojekt
inom området energieffektivare vägfordon. Inom detta program sker
en stor del av den mer långsiktiga fordonsforskningen i Sverige. Exempel
på projekt är; billigare litium jonbatterier, olika typer av hybridsystem,
metoder för att omvandla diesel till vätgas men också mer långsiktig
forskning avseende styrning och reglering och utveckling av förbränningsmotorer
.
Formas
Formas, tillsammans med Vinnova utlyser årligen medel för miljöteknikforskning
inom följande sex svenska styrkeområden: Hållbart samhällsbyggande
, Hållbara transporter, Miljöskyddsteknik, Användning av
Bränsleprogrammet löper från 2007 till 2010 och har en årlig budget
om 40 miljoner kronor. Programmet omfattar forskning om tillförsel och
förädling av biomassa för energiändamål. Verksamheten spänner över
såväl grundläggande forskning som industridrivna utvecklingsprojekt.
Konsortium för Materialteknik och termiska Energiprocesser har ett
program som löper under en fyraårsperiod 2006–2009 och fnansieras
av Energimyndigheten till 39 procent och industrin till 61 procent. Konsortiet
bildades för att främja den industriella utvecklingen av termiska
energiprocesser och verksamheten syftar till att utveckla materialtekniska
lösningar för bättre prestanda, livslängd, tillgänglighet och funktion, för
exempelvis förbränning av inhemska förnybara bränslen.
Programmet Småskalig värmeförsörjning med biobränslen (2007–
2010, 10 miljoner kronor per år). Programmet syftar till att minska hinder
för konvertering från olje- och eluppvärmning till uppvärmning med
bioenergi genom vidareutveckling av konkurrenskraftig småskalig bioenergiteknik
. Även systemlösningar där biobränslen kombineras med
solvärme och värmelager ska vidareutvecklas.
Forskningsprogrammet Turbokraft (2007–2010) avser att stå för en
samordnad satsning på att öka effektiviteten hos termiska turbomaskiner
, vilket har en stor betydelse för den storskaliga elproduktionen.
Programmet Centrum för Energi- och Resurseffektivt Byggande och
Förvaltande, CERBo F, (2007–2009, totalt 130 miljoner kronor) är Sveriges
största forskningssatsning för minskad energianvändning och klimatpåverkan
i bebyggelse. Arbetet kommer att ske i nära samverkan med
bygg- och förvaltningsbranschens intressenter, berörda myndigheter,
högskolor och forskningsinstitut.
Effektivare kyl- och värmepumpssystem är ett tillämpat forskningsoch
utvecklingsprogram för kyl- och värmepumpteknik, med en budget
på totalt 70 miljoner kronor under 2006–2010. Programmet samfnansieras
av berörd industri. Programmets syfte är att ta fram effektivare
värmepumps- och kylteknik som minskar användningen av el och annan
energi och reducerar effekttopparna i kraftsystemet.
Forskningsprogrammet Allmänna energisystemstudier (2006–2010,
24 att komma från forskning till marknad att komma från forskning till marknad 25
208
• nya affärsmodeller, affärslogik och styrmetoder i ett livscykelperspektiv
, till exempel så kallad funktionsförsäljning
• grön upphandling.
Satsningarna inom miljö och energiteknik ska byggas upp successivt
under 2008–2012 och innehåller nysatsningar på cirka 100 miljoner
kronor per år.
Vinnova stöder ett flertal former av starka forsknings- och innovationsmiljöer
inom programmen Vinn Excellence Center, Vinnväxt med flera.
Flera av de centrum som fnansieras inom dessa program har miljö- och
energiteknikrelevans:
• BiMaC Innovation (KTH) fokuserar på utveckling av nya, unika bionanokompositer
och på ett antal centrala aldrig lösta tekniska
problem, vilka har hindrat utvecklingen i skogsindustrisektorn.
• SUS – Centre for Sustainable Communications (KTH) ska bland annat
utveckla metoder och »medierade« tjänster som reella alternativ till
resande och fysiska transporter.
• Chase – Chalmers Antenna Systems Excellence center (Chalmers)
omfattar forskningsområdena antenner, signalbehandling, mobilkommunikation
, beräkningsteknik, medicinsk teknik och biologiska
effekter av elektromagnetisk strålning.
• GigaHertz Centrum (Chalmers) omfattar trådlösa kommunikations och
sensorsystem baserade på högfrekvensteknik, till exempel mobil
telekommunikation och radarteknik.
• Mobile Life Centre (Stockholms universitet) omfattar FoU om mobila
tjänster och IT i vardagslivet.
• iPack Center – Ubiquitous Intelligence in Paper and Packaging (KTH)
ska vara en multidisciplinär forskningsplattform som etablerar
samarbete mellan skogs-, elektronik- och biomedicinindustri inom
områdena intelligenta papper och förpackningar för biomedicinska
tillämpningar.
• Next Generation Innovative Logistics – NGIL (Lunds universitet).
• Centre for ECO2 Vehicle Design (KTH).
biologiska naturresurser, Lätta och avancerade material samt Energi. I
utlysningen välkomnas ansökningar som är systeminriktade, tvärvetenskapliga
och ämnesövergripande, som behandlar samhällsvetenskapliga
aspekter samt avser projekt kopplade till demonstrationsprojekt. Samfnansiering
från näringslivet med 50 procent krävs.
Vinnova
Vinnova satsar på ett brett angreppssätt inom miljö- och energiteknik
och arbetet sker i samspel med Vinnovas övriga kompetensområden och
flera andra myndigheter. Miljöteknikprojekt är välkomna inom följande
breda utlysningar:
• Industriell bioteknik (Bioteknik)
• Branschforskningsprogrammet för skogs- och träindustrin
(Produktframtagning)
• Hållbara och energieffektiva transportsystem (Transport)
• Eureka (främja samarbete mellan företag och forskare i Europa)
• Vinn-Verifering (verifering forskningsresultat med kommersiell
potential)
• Vinn nu (stöd för FoU-baserade företag att förbereda kommersiellt
intressanta utvecklingsprojekt)
• Forska & Väx (stärka och stimulera FoU i små och medelstora företag)
• Eurostars (stödjer marknadsnära FoU-projekt med aktörer från minst
två anslutna länder).
Ren vinst är en programsatsning som syftar till att visa på möjligheter
inom miljö- och energiteknikbranschen. En del av programmet riktas
mot det högteknologiska gränssnittet mellan nanoteknikområdet och
miljö genom programmet Grön Nano. Under 2008–2009 genomförs en
satsning på Klimatsmarta lösningar för industriella tillämpningar.
Dessutom genomförs mindre pilotsatsningar, som:
• små företag får testa och demonstrera miljötillämpningar
26 att komma från forskning till marknad att komma från forskning till marknad 27
209
förutsättningar för miljöteknikens utveckling. Verkets FoU-insatser är
vanligtvis tvärvetenskapliga och styrmedelsorienterade. De pågående
program som har störst anknytning till miljöteknik är:
• Livscykelhänsyn i integrerad produktpolitik (2005–2008). Forsk -
ningsprogrammet Förutsättningar för livscykelhänsyn i integrerad
produktpolitik (FLIPP) visar hur lagar, skatter och miljömärkning
påverkar olika grupper av människor. Programmet ska också ta fram
hållbara system för produktion och konsumtion av varor som gynnar
både företag och miljön.
• Climatools (2006–2009). Forskningsprogrammet Climatools ska ge
berörda aktörer en bättre grund för att ta fram anpassningsstrategier
inför den pågående klimatförändringen.
• Miljöstrategiska verktyg (2003–2008). Forskningsprogrammet Mil -
jöstrategiska verktyg (MIST) ska lyfta fram olika sätt att nå miljökvalitetsmålen
och att studera hur myndigheternas miljöprövningar kan
bli mer effektiva och verkningsfulla.
• Hållbar avfallshantering (2006–2009). Forskningsprogrammet ska
identifera styrmedel och andra strategiska beslut, som gör det möjligt
att fortsätta utvecklingen mot en mer uthållig avfallshantering.
• Hållbar Sanering (2004–2008). Kunskapsprogrammet Hållbar
Sanering är en del av Naturvårdsverkets arbete med att nå miljökvalitetsmålet
Giftfri miljö. Programmet har gett myndigheter, forskare
och företag bidrag för olika aktiviteter i syfte att stärka utvecklingen
och kunskapsspridningen inom området efterbehandling av förorenade
områden. Bedömningar av tekniska metoder för sanering har skett
inom programmet.
2.1.2 Demonstrationsanläggningar och goda exempel
Att skapa nya och förmedla kunskaperna från befntliga demonstrationsprojekt
med god miljöteknik är en viktig åtgärd, som stärker både utbudet
av och efterfrågan på bra miljölösningar. Demonstrationsprojekt kan
fungera som goda exempel, som visar vilka teknologier och praktiska
lösningar som fnns tillgängliga, och vilka positiva miljömässiga och
• Samot – Service and Market Oriented Transport Research Group
(Karlstads universitet) ska utveckla kollektivtrafken genom en
specifk satsning på tjänsteutveckling.
Mistra
ProEnviro är en satsning på innovativa forskningsidéer för miljöanpassad
produktframtagning och stärkt konkurrenskraft hos små och medelstora
företag. Projekten ska ske i samarbete mellan industri och högskola,
universitet eller forskningsinstitut. ProEnviro omfattar totalt 60 miljoner
kronor och pågår till och med 2010. Mistra fnansierar större forskningsprogram
inom miljöområdet med årliga bidrag på 5–10 miljoner
kronor. Bland programmen fnns för närvarande cirka 10 program men
inriktning mot nya miljötekniska lösningar, exempelvis nya metoder för
antifouling av båtbottnar, domesticeruing av nyttiga mikroorganismer,
och olika aspekter av bioraffnering.
Med programmet Urban Future vill Mistra etablera ett svenskt världsledande
centrum för hållbar stadsutveckling.
Enligt planerna ska ett
framtida Mistra Center for Urban Future startas i januari år 2010, med
en fnansiering på cirka 15 miljoner kronor per år för de första två åren,
medan den årliga fnansieringen för två följande fyraårsperioder kan
vara upp till 15 miljoner kronor.
Projekt inom Mistras program Idéstöd ska bidra till att förverkliga
nyskapande forskningsprojekt med stor potential för en bättre miljö. Ett
idéstödsprojekt ska ha starka inslag av djärvhet, originalitet och kreativitet
. Även om inte denna utlysning exklusivt handlar om miljöteknik, har
sådana projekt varit vanligt förekommande. Ett aktuellt intressant exempel
är framtagande av en fjärrstyrd mikro-ubåt, som skulle kunna ta sig
ned till otillgängliga platser som Vostoksjön i Antarktis ismassor eller
otillgängliga grottsystem.
Naturvårdsverket
Naturvårdsverket fnansierar forskningsprogram inom miljöområdet
(med en årlig budget på cirka 80 miljoner kronor), som påverkar eller ger
28 att komma från forskning till marknad att komma från forskning till marknad 29
210
2.2 t eknikplattfor Mar och teknikutveckling
2.2.1 t eknikplattformar
Teknikplattformar sammanför forskare, näringsliv, fnansinstitut,
beslutsfattare och andra berörda parter för att skapa en långsiktig vision
av forskningsbehoven och framtida marknadsutvecklingar. Inom europeisk
forskningspolitik spelar teknikplattformar i dag en viktig roll för
att anpassa forskningen till industrins krav så att teknologierna kan kommersialiseras
med en hög grad av industriell relevans. Det fnns mer än
30 teknikplattformar, de flesta med en tydlig relevans för miljöteknikområdet
; skogsteknik, bränsleceller, solceller, vattenförsörjning och
reningsteknik, med flera. Sverige är representerad i drygt hälften av alla
plattformar, och har en omfattande representation i bland andra Forest
based sector TP (Forestry) och European Biofuels TP (Biofuels).
Sverige hade en starkt drivande roll när Skogsplattformen, The Forestbased
Sector Technology Platform, etablerades 2004. Idag deltar 27 länder
och tillsammans har man tagit fram en strategisk forskningsagenda
för skogssektorn. Plattformen har en egen organisation och konferenser
och seminarier arrangeras årligen.
Ett europeiskt samarbete i form av en JTI, Joint Technology Initiative,
för forskning och demonstration inom vätgas- och bränslecellstekniken
lanserades i oktober 2008. JTI:n ska ledas av europeisk industri, men
även universitet och representanter från regioner och medlemsstater har
inflytande. Målet är att vätgas- och bränslecellsteknik ska vara kommersiellt
i Europa 2010–2020.
2.2.2 v erifering av miljöteknik
Principen bakom verifering av miljöteknik (Environmental Technology
Verifcation, ETV) är att förse användare av miljöteknologi med pålitlig
information om hur nya miljöteknologier fungerar och deras eventuella
miljöpåverkan. Tanken är att på detta sätt påskynda marknadens acceptans
och därmed införandet av miljövänliga teknologier. ETV-systemet
kan öka tryggheten hos kund genom att erbjuda en tredjeparts säkerhet.
ekonomiska effekter de har. Utan tillgång till demonstrationsanläggningar
på hemmamarknaden, har miljöteknikföretagen svårt att få
internationella genomslag.
Spridning av information om befntliga demonstrationsprojekt och
goda exempel är ett område där Sverige har omfattande erfarenheter.
Många myndigheter och branschorganisationer arbetar i dag med detta.
Regeringen fortsätter att driva på denna utveckling genom att under
2008 ha gett Delegationen för hållbara städer i uppdrag att identifera
och sprida kunskap om goda exempel inom sitt område.
Swentec har fått i uppdrag av regeringen att organisera en nationell
karta över demonstrations- och referensanläggningar inom miljöteknik.
Denna nationella satsning kommer vara en plattform för samverkan mellan
alla svenska aktörer inom svensk miljöteknik. Denna karta kommer
att gälla all miljöteknik och ha både ett system- och produktfokus. Fokus
kommer framför allt att ligga på att åstadkomma affärer och målet är att
berörda företags säljorganisationer ska vara engagerade i besöken på
referensanläggningarna.
Konceptet bygger på samverkan med andra
aktörer såsom regionerna för utbyte av information och praktisk hantering
av besöken.
Nya pilot- och demonstrationsläggningar måste också skapas. Pilot och
demonstrationsprojekt är mitt i värdekedjan från FoU-insats till fullskaligt
marknadsupptag, och bygger alltså en brygga mellan innovationsinsatser
och en storskalig implementering av god miljöteknik. Regeringen
fnansierar ett antal strategiska insatser som syftar till att skapa
demonstration av ny miljöteknik, främst då inom områdena energi- och
fordonsteknik, förnybar energiförsörjning, andra generationens biodrivmedel
, nya hållbara stadsdelar och innovativ produktutveckling. Dessa
initiativ beskrivs närmare i andra delar av avsnitten 2–4.
30 att komma från forskning till marknad att komma från forskning till marknad 31
211
• Certifering av produkter och ledningssystem. SP-koncernen har
en omfattande certifering som sträcker sig över många branscher,
produkter och teknikområden. SP Certifering utfärdar certifkat och
typgodkännanden enligt en lång rad standarder. SITAC är ett certiferingsorgan
för produkter och personer i Sverige inom bygg-, installations-
och anläggningsområdet, med möjlighet att assistera företag
såväl inom landet som i övriga Europa.
IVL Svenska Miljöinstitutet
IVL Svenska Miljöinstitutet är ett fristående och icke vinstdrivande
forskningsinstitut som sedan 1966 arbetat med lösningar på miljöproblem
i samhället och hos företag. IVL har en partssammansatt styrelse
där näringslivet utser hälften av ledamöterna och regeringen hälften. IVL
har cirka 170 medarbetare varav 26 procent har forskarutbildning och 63
procent har civilingenjörs- eller annan akademisk utbildning. IVL arbetar
med klimat och energi, hållbart samhällsbyggande, luft och transporter
, hållbar produktion, produkter och avfall samt vatten.
IVL leder det av EU-kommissionen fnansierade projektet The EU-China
CDM Facilitation Project som är EU:s största kapacitetsuppbyggnadsprojekt
i Kina. Projektet utförs under perioden 2007–2010 i samarbete
med Kinas ledande forskningsinstitut och centrala myndigheter inom
klimatområdet samt framstående CDM-experter i Europa.
2.2.4 Miljöteknik från högteknologiska framtidsbranscher:
it , bio-, rymd- och nanoteknik
Gemensamt för dessa framtidsbranscher är att de är kunskapsintensiva
branscher, som Sverige och andra medlemsstater satsar på, nationellt och
regionalt. De är också generella främjande (enabling) teknologier, som
delvis redan har, men i ännu större utsträckning skulle kunna leda till,
betydande miljövinster i många samhällssektorer. Gemensamt för dem
är också att på dessa områden har Sverige en framskjuten position, och
branscherna har betydande andelar av svensk industri och sysselsättning.
IT-teknologi inklusive telekom-lösningar kan skapa viktiga verktyg för
Det är positivt att metoder och tekniker granskas och utvärderas med
avseende på miljöprestanda. Det fnns dock en risk för att införande av
ETV-system på EU-nivån skapar inträdeshinder för nya teknologier och
nya företag.
Sverige deltar via Svenska Miljöinstitutet IVL som en aktiv part i ETVprojektet
TRITECH. Projektet löper 2006-2009, och fnansieras av EU:s
LIFE-program. Projektet syftar till att utveckla metoder för att engagera
olika företag och andra aktörer att testa och verifera miljöteknik, och att
testa 15–20 teknologier inom tre områden: sanering av förorenad mark,
energi och avloppsvattenbehandling.
2.2.3 t ekniska forskningsinstitut
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
SP är en koncern av forskningsinstitut för tillämpad teknisk forskning.
SP har många insatsområden med anknytning till miljöteknik. SP stöder
utvecklingen av hållbara energisystem, till exempel genom forskning och
utvärdering som syftar till effektivare energianvändning i byggnader och
industrier.
SP deltar också i utvecklingen av effektivare och mera klimatneutrala
framtida energilösningar, med energiomvandling, energi ur
avfall och förnybar energi. Viktiga kompetensområden är:
• Klustret Waste Refnery syftar till att systematiskt utvärdera, utveckla,
demonstrera och integrera olika tekniker för effektiv energi- och
resursutvinning av avfall. Fokus ligger på systemanalys samt teknikutveckling
av termisk och biologisk konvertering av avfall till energi och
materialprodukter.
• SP Energiteknik ansvarar för Heat Pump Centre (HPC) , ett internationellt
informationscentrum som ska främja utvecklingen av värmepumpande
tekniker. Medlemmar från 11 länder, däribland USA och
Japan, är engagerade i programmet. HPC:s uppgift är att föra ut information
för att på så sätt initiera forskning och skynda på den tekniska
utvecklingen av värmepumpar och kylteknik.
32 att komma från forskning till marknad att komma från forskning till marknad 33
212
till exempel för metoder att rena utsläpp eller sanera föreorenad mark.
Inom industrier som exempelvis pappers- och massa, livsmedel, foder,
textil och läkemedel kan bioteknik öka processutbytet, minska energiåtgången
och avfallsmängder.
Regeringen har målet att Sverige ska bli ett av världens fem bästa
bioteknikländer, genom förstärkt immaterialrätt, bättre koppling mellan
forskning och riskkapital, och förstärkt samarbete mellan forskning,
industri, högskola och hälso- och sjukvården samt mer omfattande deltagande
i internationella program. Kopplingen bioteknik – miljöteknik
fnns på ett antal områden, till exempel sanering av förorenad mark med
hjälp av mikroorganismer, vattenrening med biologiska metoder, tilllämpningen
av bioteknik för mer miljöanpassade industriella produktionsprocesser
, bioteknik för produktion av förnybara bränslen och energibärare
. Ett antal tillämpade forskningsprogram fnns, fnansierade av
Mistra, Formas och Vinnova.
Rymdteknik kan också bidra till att främja och skapa god miljöteknik.
Utan satellitdata skulle vi ha en betydligt sämre översikt av tillståndet för
klimatet och miljön. Sverige är långt framme när det gäller utveckling av
fjärranalystillämpningar, och bidrar också med data genom den svenska
miljösatelliten o din. Storskaliga miljöproblem kräver nya övervakningsmetoder
, därför är satellitbaserade system som GMES – o bservationssystem
för global miljöövervakning och säkerhet viktiga. Under 2008
lanserades Saccess, en unik satellitbildsdatabas med satellitbilder över
Sverige som uppdateras med nya rikstäckande bilder. Saccess kan användas
för att studera landskapsförändringar inom till exempel jord- och
skogsbruk, miljöanalys och planering. Informationen är enkelt åtkomlig
via Internet. Saccess väntas ge upphov till nya tekniker, användningsområden
och nya företag. Flera svenska miljömyndigheter använder satellitdata
operativt. Sedan början av 2000-talet har svenska Skogsstyrelsen
årligen använt satellitbilder för att följa upp skogsavverkningar vilket har
effektiviserat deras uppföljning avsevärt och fått internationellt intresse.
Naturvårdsverket karterar all skyddad skog med satellitbilder för en
enhetlig beskrivning av innehållet.
att minska miljöbelastningen och i stället skapa miljönytta i andra sektorer
. Det fnns en mängd innovativa IT- och telekomlösningar som minskar
miljöbelastningen inom en rad områden i samhället. Lösningar som
kan ersätta fysiska resor, effektivisera och optimera transporter och
möten, bättre styra och reglera processer inom industrin och spara energi
och andra resurser inom boende och byggande. Miljöteknik inom ITbranschen
handlar också om att göra den egna branschen mer miljöanpassad
genom att minska sina produkters miljöpåverkan, bland annat
arbete för att minska energiåtgången. Återvinning av IT-produkter är ett
annat område där det görs insatser.
I regeringskansliets nationella förstudie
om IT för miljön från 2008 föreslås insatser när det gäller den
offentliga sektorns egen IT-användning, intelligenta transporter, samt
IT som en del av den hållbara staden.
Den svenska IT- och telekomindustrin har på branschnivå startat upp
det gemensamma projektet Grön IT, som bland annat ska utveckla ett
verktyg för hur man för in grön IT i den egna verksamheten. Energimyndigheten
arbetar med att en förbättrad energistatistik, där energianvändningen
hos IT-utrustning är en viktig del. KTH:s Centre of Excellence for
Sustainable Communications ska utveckla innovativa tillämpningar av
medie- och kommunikationsteknik som bidrar till en hållbar utveckling,
där nya användarbaserade tjänster, produkter, miljöer, affärsmodeller,
metoder och verktyg ska underlätta och möjliggöra samarbete mellan
människor som befnner sig på olika platser. Miljöstyrningsrådet utvecklar
idag upphandlingskriterier för IT-produkter. Ett arbete pågår för att
skapa kriterier för telekomprodukter. Vinnova har nyligen fått ett regeringsuppdrag
om grön IT, se avsnitt 1.
Bioteknik är en bred grupp av tekniker som bygger på att använda
organismer, delar av organismer eller biokemiska produkter som till
exempel enzymer för tekniska syften. Sverige har för närvarande den
fjärde största bioteknikindustrin i Europa (på nionde plats globalt) och
har fler företag per capita inom området än någon annan nation. Totalt
sysselsätter läkemedels- och bioteknikbranschen cirka 50 000 personer i
Sverige. Bioteknik kan användas direkt för miljösyften (miljöbioteknik),
34 att komma från forskning till marknad att komma från forskning till marknad 35
213
i storleksordning nanometerområdet – kan dock i vissa fall ha negativa
aspekter för miljö och hälsa – denna problemställning bevakas i
Sverige av Kemikalieinspektionen.
Vinnova har tidigare fnansierat FoU inom nanoområdet inom ett
antal program, såsom till exempel BioNanoIT och Mikro- och nanosystem.
Nanoteknik har också ingått som en naturlig del inom Vinnova-satsningar
som till exempel Designade material och Vinn Excellence Center. Vinnova
har i maj 2008 påbörjat fnansieringen av området Grön Nano – Nano -
teknik till nytta för miljöområdet.
2.3 k o MMersialisering och Markna Dsupptag
Det handlar både om att hjälpa till att vidareutveckla själva idéerna, vare
sig det handlar om produktutveckling eller att utveckla bredare miljötekniklösningar
, samt att stödja med fnansiering för företagens utveckling
och expansion. Dessa två processer är tätt knutna till varandra.
2.3.1 Den offentliga stödstrukturen
Det fnns ett antal större offentliga aktörer som bistår med fnansiering i
sådd, uppstarts- och tillväxtfaserna för miljöteknikföretag, på en rad olika
sätt. De är främst Almi Företagspartner, Industrifonden, Innovationsbron
, Nutek och Vinnova. Dessa aktörers stöd och roller beskrivs närmare
i avsnittet 3.2.1 Offentlig fnansiering av de tidiga faserna. En del av den
tidiga fnansieringen kanaliseras också på ett naturligt sätt via inkubatorerna
.
2.3.2 f ånga upp idéer och starta företag
En majoritet av de svenska inkubatorerna är knutna till universitet och
högskolor. Innovationsbron är en mycket viktig aktör inom inkubatorområdet
i Sverige, och stöttar/driver 19 inkubatorer inom det nationella
inkubatorprogrammet. De flesta inkubatorer har hittills inte en särskild
profl mot miljöteknik, men på senare tid har proflering inom miljöteknik
Ett annat exempel på de stora miljövinster som fjärranalys kan leda
till är användningen av satellitbilder i den svenska isbrytartjänsten. Bilderna
visar det aktuella isläget och därmed bästa vägen för isbrytarna.
Genom denna teknik har isbrytarna minskat bränsleförbrukningen med
10–20 procent, bränslekostnaderna med 1,1–2,0 miljoner kronor, utsläp -
pen av No x med 30–70 ton och utsläppen av S o 2 med 1,2–2,5 ton. Alla de
fartyg som drar nytta av isbrytartjänsten reducerar sin bränsleförbrukning
på motsvarande sätt.
Inom rymdverksamheten utvecklas nya tekniska lösningar för energi,
material och sensorer, som i många fall har miljörelevans. Svenska företag
arbetar också med att göra rymdverksamheten mer miljövänlig, till
exempel genom att utveckla ett miljövänligt bränsle för styrning av satelliter
och raketer. Flera länder har visat intresse för det gröna bränslet.
Ytterligare en aspekt av rymdverksamhetens koppling till miljöteknik
är den utveckling som görs för bemannade rymdfärder och permanenta
bosättningar utanför jorden. Där ingår arbete med så kallad »life support«
(tillgång till luft, vatten och mat). Det omfattar till exempel kretslopp med
en hög grad av slutenhet där till exempel vatten är en dyrbar resurs som
måste återvinnas. Detta är teknik som även kommer till nytta i arbetet
med hållbara städer på jorden. Projektet HabLab på Chalmers tekniska
högskola ska utveckla lokala kretsloppsanpassade VA-lösningar, självreparerande
väggar och nya teknologier för dagsljusinsläpp i byggnader,
allt som miljöteknisk spin-off från rymdteknik.
Nanoteknik – att skapa strukturer i nanometerskalan – är inte ett lika
utvecklat teknikområde som de tre ovan. Svensk nanovetenskaplig och
nanoteknisk forskning håller dock hög internationell nivå inom ett antal
områden. Det svenska innovationssystemet kring nanotekniska applikationer
är ännu i sin uppbyggnadsfas. Det fnns redan idag en stor potential
för miljöområdet där nanoteknik kan skapa nya möjligheter. Som exempel
kan nämnas förnybar och uthållig energitillförsel från sol, vind och
bioenergi, rening av luft och utsläpp till vatten, sanering av mark, minskad
energiförbrukning i olika applikationer och minskade utsläpp från
förbränningsmotorer. Nanoteknik – i synnerhet användning av partiklar
36 att komma från forskning till marknad att komma från forskning till marknad 37
214
med en kommersiellt gångbar miljöinnovation som minskar miljöbelastningen
. Av den totala stipendiesumman på 350 000 kronor per år får
de bidrag som går till fnal, vilket är de 10 till 15 bästa, ett utvecklingsstipendium
på 10 000 kronor. En stor andel av miljöinnovationerna som
deltar i tävlingen är energirelaterade.
2.3.4 a ffärsängelnätverk
En affärsängel kan defnieras som en privatperson som investerar kapital
i och tillför affärsmässig kunskap till onoterade tillväxtföretag med vilka
de inte har en familjeanknytning. En del av affärsänglarna i Sverige är
delaktiga i något av de affärsängelnätverk som fnns i Sverige. Enligt
studien Affärsängelnätverkens aktiviteter 2007 från SVCA spelar nätverken
en allt viktigare roll i arbetet med att matcha entreprenörer som
söker kapital med affärsänglar som söker intressanta projekt att investera
i. Studie visar också att 54 procent av affärsänglarna är intresserade av
Cleantech som investeringsområde.
2.4 s lutsatser och rekoMMenD ationer
Integrerade stöd- och fnansieringssystem för hela värdekedjan/
produktutvecklingskedjan
Det svenska innovationssystemet för miljöteknik har idag en obalans som
består i svårigheter för företagen att få fnansiering i mitten eller de senare
faserna i värdekedjan. Detta är inte enbart ett svenskt fenomen.
En slutsats av både svenska och andra europeiska erfarenheter är att
det behövs bättre former för fnansiering och andra stödstrukturer för att
skapa fnansiering av verksamheter som befnner sig mitt i värdekedjan/
produktutvecklingskedjan – mitt emellan FoU-insatser och storskalig
internationell kommersialisering. Stöd och fnansiering behövs för att
skapa pilot- och demonstrationsanläggningar, och också för marknadsintroduktion
av miljöanpassade varor och tjänster. ö kat stöd behövs också
för att öka efterfrågan på de miljödrivna marknaderna och för att skapa
blivit vanligare. Det fnns ett drygt fyrtiotal inkubatorer i Sverige varav
13 stycken har uttalat att de har fokus på miljö och miljöfrågor, till exempel
Swedish Cleantech Incubators. Flera svenska myndigheter har medel
för inkubatorsverksamhet:
• Nutek har cirka 10 miljoner kronor under 2009, för att stödja en satsning
på privata företagsinkubatorer, som ett komplement till de
offentliga dito.
• Vinnova har sedan 2003 genomfört ett program för att stödja utvecklandet
av högkvalitativa inkubatorer i Sverige, bland annat inom programmet
Vinnkubator, under senare år med en budget på cirka 150
miljoner kronor. Programmet har utvärderats vid flera tillfällen av
internationell expertis, med goda betyg.
• En annan satsning för att ytterligare vidareutveckla svenska inkubatorer
är Nyckelaktörsprogrammet, som startades under 2006, med en
budget på 25 miljoner kronor per år.
Programmet syftar till att utveckla
kompetens, metoder, processer och strukturer för att göra nyckelaktörer
i det svenska innovationssystemet mer professionella i sina roller
när det gäller samverkan mellan forskningsaktörer, företag och andra
aktörer i det omgivande samhället samt nyttiggörande av kunskaper
och kommersialisering av forskningsresultat.
Regeringen har avsatt 75 miljoner kronor till sju universitet och högskolor
som ska starta så kallade innovationskontor där forskare ska få hjälp
med att ta patent och hitta riskkapital.
2.3.3 Miljötekniktävlingar
Venture Cup är en affärsplanstävling som startades 1998. Sedan starten
har totalt 8 605 affärsidéer deltagit. Energimyndigheten är nationell
partner till Venture Cup. Cirka 5 procent av idéerna i Venture Cup har
energirelevans.
Miljöinnovation arrangerades för tionde gången under våren 2008,
och drivs av region Halland, med fnansiellt stöd av bland annat Nutek,
Vinnova, Energimyndigheten och Swentec. Tävlingen är öppen för alla
38 att komma från forskning till marknad att komma från forskning till marknad 39
215
målgrupper och också skapa goda referenser för företagen och andra
aktörer. Det som Swentec och andra aktörer gör för att lyfta fram demonstrationsanläggningar
och goda exempel bör kunna berika europeiska
kunskaps- och informationskällor, framför allt EU-organs webbplatser,
databaser och kunskapssammanställningar. I detta sammanhang är det
viktigt att informationen är lätt att hitta, ingår i ett överskådligt sammanhang
och fnns i datorsystem som upplevs som användarvänliga.
s ystem för »environmental t echnology verifcation«
Det är positivt att metoder och tekniker granskas och utvärderas med
avseende på miljöprestanda. Det fnns dock en risk för att införande av
ETV-system på EU-nivån skapar inträdeshinder för nya teknologier och
nya företag. I synnerhet gäller detta små och medelstora företag, även om
ETV-systemet är ett frivilligt åtagande. Det är inte heller uppenbart vilka
positiva effekter ett europeiskt ETV-system skulle tillföra, utöver liknade
system som redan fnns, som till exempel dagens EPD-system. Ett europeiskt
ETV-systems mervärde utöver existerande system, och dess effekter
på de mindre företagen bör noga analyseras.
Ny miljöteknik från högteknologiska framtidsbranscher:
IT, bio-, rymd- och nanoteknik
Det fnns flera skäl som talar för att tillse att teknikutveckling från dessa
kunskapsintensiva nya teknikområden dels i ökad utsträckning kan bidra
till att skapa ny miljöteknik, dels att den miljöteknik som redan fnns
inom dessa områden synliggörs bättre. En möjlighet skulle kunna vara
att genomföra en förstudie hur »miljö-spinnoff« från dessa framtidsbranscher
kan främjas. Ett annat steg för att stödja förslaget skulle kunna
vara att arrangera ett ETAP Forum i Sverige, med temat »Vad kan avancerade
teknologilösningar från andra områden göra för miljöteknikområdet«.
mötesplatser och arenor för kontakter mellan företag, kunder och fnansiärer
av olika slag.
En andra slutsats är att utveckling av stöd- och fnansieringssystem
både på nationell och gemenskapsnivå bör vägledas av möjligheten att
skapa ett system där hela stöd- och fnansieringskedjan hänger ihop utan
besvärande glapp och diskrepanser, så att fnansiering av FoU, efterföljs
av fnansiering av demoanläggningar mitt i värdekedjan och andra fnansierings-
och stödformer för nationell och global kommersialisering.
En tredje slutsats är att mångfalden av aktörer, stödinsatser och fnansieringsformer
är svåröverskådlig, i synnerhet för små och medelstora
företag.
Därför behövs insatser för information, utbildning och nya samverkansformer
mellan företagsstödjare för att åstadkomma lätta sökvägar
eller enkla ingångar i systemen (»No wrong door« – se slutsatser
och rekommendationer i avsnitt 3).
Demonstrationsanläggningar och »best-practice examples«
inom miljöteknik
Det fnns ett behov att synliggöra alla olika demonstrationsanläggningar
av miljöteknik som fnns redan nu och är på väg att realiseras inom kort i
Sverige, för att öka intresset från och tillgängligheten för både utländska
och inhemska intressenter. Naturvårdsverket arbetar med spridningen
av goda projektresultat och verksamheter från LIFE, nationella investeringsprogram
och goda miljölösningar. Delegationen för Hållbara städer
ska arbeta med goda exempel som rör hållbara stadsdelar. Swentec har
fått i uppdrag av regeringen att organisera en nationell karta över demonstrations-
och referensanläggningar inom miljöteknikområdet. ö kad tillgänglighet
och synlighet av miljötekniklösningar i ett praktiskt sammanhang
skulle förbättra informationsutbyte mellan medlemsstaterna, öka
medvetenheten inom näringslivet och för upphandlare inom offentlig
sektor och allmänheten om miljöteknikens ekonomiska och miljömässiga
potential, samt gynna spridningen av svensk miljöteknik internationellt.
Webbaserade verktyg skulle förhållandevis resurseffektivt kunna visa
upp hållbara tekniklösningar på miljöproblemen, som kan nå många
40 att komma från forskning till marknad att komma från forskning till marknad 41
216
42 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 43
effektiviserar energianvändningen. Företagen åtar sig också att under
programtiden genomföra eleffektiviserande åtgärder som har en återbetalningstid
som understiger tre år. I januari 2007 deltog 117 företag i
programmet. Totalt använder företagen cirka 30 TWh el per år i sina tillverkningsprocesser
, vilket innebär att de genom programmet får en total
skattenedsättning på cirka 150 miljoner kronor per år. Det fnns möjlighet
för fler företag att ansluta sig fram till och med år 2009.
Utvärderingar som gjorts prognostiserar en total effektivisering på
drygt 1 TWh el per år till en total investeringskostnad om drygt 1 miljard
kronor. Ungefär hälften av eleffektiviseringen återfnns inom produktionsprocesserna
och den andra hälften inom hjälpsystem som till exempel
pumpar, fläktar och övriga motordrifter. Åtgärderna har ofta en
mycket kort återbetalningstid. Utöver de ovan beskrivna åtgärderna ska
PFE-företagen även ta hänsyn till livscykelkostnaden (LCC) vid inköp av
elkrävande utrustning och vid projekteringar, ändringar och renoveringar.
Detta kommer att innebära ytterligare effektiviseringar under de kvarvarande
tre åren i programmet.
3.1.3 ekodesigndirektivet
Ekodesigndirektivet för energianvändande produkter antogs av EU år
2005 och omfattar produkter som behöver energi för att fungera. Direktivet
är ett ramdirektiv som innebär att tillverkare av energianvändande
produkter redan under produktutvecklingsprocessen måste vidta åtgärder
för att minska produktens energiförbrukning och påverkan på miljön
. Några specifka krav eller övergripande mål för energibesparing för
de enskilda produkterna fnns ännu inte, men fokus ligger på produktens
energianvändning och annan miljöpåverkan under hela livscykeln – från
utvinning av råvaror till skrotning. Uppskattningsvis bestäms 80 procent
av produktens totala miljöpåverkan under produktutvecklingsfasen.
I Sverige trädde lagen om ekodesign i kraft 1 maj 2008. Arbete pågår
inom EU med att ta fram produktkrav och Sverige representeras av Energimyndigheten
som samlar in synpunkter på förslag till produktkrav, både
från andra myndigheter och från branschorganisationer, industriföretag,
3 Förbättrade villkor och förutsättningar för
miljöteknikmarknaden
Att skapa allt bättre förutsättningar för utvecklingen av miljöteknikmarknaden
kräver åtgärder inom ett antal områden. Miljöteknikutvecklingen
drivs framåt framförallt av efterfrågan, som i sin tur kan ökas av
en rad olika styrmedel, ekonomiska och andra styrmedel. Politiska mål
och mål för miljöprestanda hos varor, processer och tjänster är också en
viktig drivkraft. För att marknaden och miljöteknikföretagen ska utvecklas
behövs också fnansiering, för alla delar av värdekedjan.
Samverkan
mellan grupper av företag, och mellan företag, myndigheter och högskola
kan också skapa goda förutsättningar för att främja miljöteknikförtagandet
och öka utbudet av god miljöteknik.
3.1 p restan Da Mål
3.1.1 Defnition av performance t argets (prestandamål) som begrepp
Miljöprestandamål för Performance Targets är ett viktigt instrument i
miljöpolitiken, som också är teknikdrivande. Sverige har deltagit i arbetet
med att defniera Performance Targets-begreppet utifrån ett ETAPperspektiv
. Chalmers och Göteborgs Universitet har varit värd för en
inledande workshop i oktober 2004, och har sedan deltagit i två EU projekt
, PT-PR o (om Performance Targets för processer) och PT-PIL o T
(fram tagande av 2 pilot-PTs).
3.1.2 p rogrammet för energi-effektivisering ( pfe )
Den tillverkande industrin, som tidigare haft nollskattesats på den el som
används i tillverkningsprocesserna, har fått en möjlighet att undvika en
extra elskatt på 0,5 öre/kWh, om man deltar i PFE, som är ett femårigt
program för energieffektivisering. Företaget åtar sig att under de två första
åren införa ett energiledningssystem och genomföra en energikartläggning
för att analysera företagets potential att vidta åtgärder som
217
inom gemensamma ramar, där kretsloppstänkandet, låg energiförbrukning
och egen produktion av energi ingick.
Resultatet blev ett område med många parker och gröna stråk. Man
satsade på snabba och attraktiva kollektivtrafkmedel, bilpool och vackra
cykelstråk. Man använde förnybara bränslen där det gick. För att sänka
uppvärmningskostnaderna satsade man på effektiv energianvändning
och att återanvända avloppsvattnets spillvärme. Man använde ny teknik
för att spara vatten och rena avlopp och erbjuda effektiva sopsorteringssystem
för att kunna återvinna så mycket material och energi som möjligt.
• Miljöbelastningen är 30–40 procent mindre än en typisk stadsdel från
90-talet.
• Bilanvändandet är 14 procent mindre än i jämförbara stadsdelar i
Stockholm.
• Vattenanvändningen är 150 l/person och dag, jämfört med 200 l/person
och dag i övriga Stockholm.
• När Sjöstaden är färdigbyggd kommer den att producera hälften av sin
energi.
Hammarby sjöstad har väckt mycket stor internationell uppmärksamhet
och besöks årligen av över 12 000 branschföreträdare och beslutsfattare
från hela världen. Sjöstaden har också fungerat som ett »skyltfönster«
och demonstrationsanläggning för svensk miljöteknik, och varit viktig
för flera företags miljöteknikförsäljning.
3.1.5 b ygga bo-dialogen
Bygga Bo-dialogen, är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner,
myndigheter och regering. Genom frivilliga åtaganden inom Bygga Bodialogen
vill aktörerna i näringslivet nå längre än lagar och regler. Det
gemensamma målet är att före 2025 – inom en generation – nå en hållbar
bygg- och fastighetssektor främst inom tre prioriterade områden; hälsosam
innemiljö, effektiv energianvändning och effektiv resursanvändning. De
44 aktörer som idag medverkar i Bygga Bo-dialogen är företag och myndigheter
inom bygg- och fastighetssektorn, företag som på olika sätt har
importörer samt andra som berörs. Lagen är ett incitament för att få
producenter att satsa på energieffektivisering och syftar till att påskynda
introduktionen av ny teknik och energieffektivisering.
3.1.4 Miljöanpassat byggande
Byggsektorns kretsloppsråd och Miljöstyrningsrådet har påbörjat ett
samarbete om att ta fram ett program med nationella riktlinjer för miljöanpassat
byggande. I programmet ska en lägsta miljönivå sättas som
talar om vilka krav olika aktörer ska kunna ställa på varandra och vad
konsumenter kan förvänta sig vad gäller miljöanpassning. Centralt i
programmet blir förslag till miljökrav som kan ställas vid upphandling
inför nybyggnad av bostäder. Dessa kommer att remissbehandlas via
Miljöstyrningsrådets upphandlingsarbete.
Byggsektorns InnovationsCentrum – BIC
BIC är en förening som arbetar med att utveckla byggsektorn genom att
skapa förutsättningar för och driva innovationsprocesser.
Detta innebär
skapande av nya produkter, processer, tjänster och system som är bärkraftiga
på en konkurrensutsatt marknad. Arbetet sker med hjälp av
såväl grundläggande som tillämpad forskning och utveckling samt
genom implementering i form av pilotprojekt, information, utbildning,
standardisering, rekommendationer, fortsatt förbättring och så vidare.
Medlemskretsen omfattar byggherrar, förvaltare, projektörer, entreprenörer
och leverantörer samt forskande enheter och myndigheter. Ungefär
en tredjedel av verksamheten är miljöteknikrelaterad, främst då kopplad
till energifrågor.
Goda exempel: Hammarby sjöstad
Den nya stadsdelen Hammarby sjöstad i Stockholm har visat hur en
stadsdel kan byggas med väsentligt lägre miljöpåverkan än vanligt för
nybyggda stadsdelar. Det sätt sjöstaden planerades på är unikt, och var
nyckeln till att projektet blev en så stor framgång. När stadsdelen byggdes
uppmuntrade Stockholms stad byggherrarna att hitta egna lösningar
44 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 45
218
programmet handlar om drivkrafter och hinder för miljödriven tillväxt.
Där stöds projekt som syftar till att öka kunskaperna om vilka åtgärder
som behövs för att underlätta för mindre företag att lyckas på de miljödrivna
marknaderna
3.2 Mobilisering av finansiella resurser
Tillgång till fnansiering är en grundläggande förutsättning för att starta
och vidareutveckla företag såväl i miljötekniksektorn som i andra sektorer
. Ett gott företagsklimat och tydliga spelregler är andra viktiga positiva
förutsättningar. Ett vanligt problem är fortfarande fnansiering, särskilt
i de tidiga faserna av ett företags utveckling.
ö kade resurser har gjorts tillgängliga längs hela värdekedjan, från
forskning och utveckling över pilot- och demonstrationsprojekt till lokal
och global kommersialisering. Dessa åtgärder ges idag skarpare fokus på
att stödja utveckling och kommersialisering av produkter och tjänster
som kan skapa hållbarhet – i synnerhet inom klimat- och energiområdet
– och också bidra till ekonomisk tillväxt. Finansiering av utveckling och
underhåll av byggnader, anläggningar och infrastruktur styrs alltmer
mot att också åstadkomma positiva miljöeffekter och minska energiförbrukning
, resursåtgång och utsläpp av växthusgaser.
3.2.1 o ffentlig fnansiering i de tidiga faserna
Det fnns ett antal större offentliga aktörer som bistår med fnansiering
i sådd, uppstarts- och tillväxtfaserna för miljöteknikföretag, på en rad
olika sätt. En del av den tidiga fnansieringen kanaliseras på ett naturligt
sätt via inkubatorerna.
Industrifonden bildades av staten 1979 och förvaltar totalt cirka
3,1 miljarder kronor varav 1,6 miljarder kronor är investerade. Investeringarna
sker i små och medelstora svenska bolag med potential att växa
på en internationell marknad. Industrifonden har en särskild satsning
på Cleantech och har under de senaste tio åren investerat omkring
beröring med sektorn (till exempel kreditgivare, försäkringsbolag och
andra leverantörer av tjänster eller produkter till sektorn) samt kommuner.
De sju Bygga Bo-målen rör ökad andel förnyelsebar energi till år 2015,
minskad energianvändning till år 2025, att skapa information om farliga
ämnen i byggvaror, miljöklassning kring hälsa och miljöpåverkan av
byggnader, utfasning av farliga ämnen i byggvaror, minskning av deponerat
byggavfall och ett minskat uttag av naturgrus. Metoderna i dialogen
omfattar:
• frivilliga åtaganden från ingående aktörer
• arbete med goda exempel
• miljöklassningssystem av byggnader i samverkan med energideklarationssystemet
• dialog runt samhällsplaneringsfrågor
• fortbildning.
Ett speciellt prioriterat område är utvecklandet av effektiva IT-lösningar
för energioptimering i byggnader, i dialog mellan olika aktörer inom
byggsektorn. Inom ramen för Bygga Bo-dialogen kan de frivilliga åtagandena
i framtiden ges en ökad tydlighet, och kommer att kompletteras
med en aktivare uppföljning av levererade resultat.
Idéer fnns för införande
av ekonomiska incitament, till exempel i form av skattelättnader,
för de aktörer som genomför krävande frivilliga åtaganden, men det
behöver utredas vidare.
3.1.6 p rogrammet Miljödrivna marknader
I maj 2008 lanserade Nutek programmet Miljödrivna marknader som
under 2008 omfattar tio miljoner kronor. I programmet får små och
medelstora företag i Sverige möjlighet att öka sin konkurrenskraft,
utveckla sina affärer och sälja sina varor och tjänster på de miljödrivna
marknaderna. Programmet stödjer växande företag som i nätverk kan
utveckla sina affärer. Det kan också vara flera företag som går samman
med systemlösningar för att kunna visa upp eller tillhandahålla varor
eller tjänster, gärna i samverkan med kunder. En annan inriktning i
46 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 47
219
och andra aktörer genom följdfnansiering av ett FoU-projekt kan möjliggöra
för fler små och medelstora företag att inrikta sig på internationella
marknader tidigt under utvecklingsstadiet. Många företag saknar tillgång
till kompetens att utnyttja immateriella tillgångar. Vinnova har därför
tagit fram ett följdfnansieringspaket som är inriktat på att ge företagen
en strategisk genomlysning av hur de bör säkra och kan använda immateriella
tillgångar.
Nutek är Sveriges centrala näringspolitiska myndighet och arbetar
med fnansiering, information och rådgivning. Myndigheten arbetar också
med stöd till program och processer för att stärka förutsättningarna för
tillväxt i näringsliv och regioner samt ansvarar för EU:s regionala strukturfondsprogram
som främst riktas mot företagens expansionsfas. Inom
ramen för strukturfonderna har flera inkubatorsverksamheter kunnat
delfnansieras, och Nutek har också fått i uppdrag att stödja privata inkubatorer
. Företagsnätverk kan få stöd i affärsutveckling och kommersialisering
genom programmet Miljödrivna Marknader. Nutek har också ett
program för produktutveckling, där även fnansiering av utveckling
av»miljöteknikprodukter« inryms.
Almi Företagspartner agerar regionalt och kan bistå med stöd till alla
typer av företag oavsett bransch, tillväxtintresse eller teknikhöjd. Almi
bidrar med lån (bland annat så kallade innovationslån) och bidrag (bland
annat så kallade förstudiemedel) men framförallt rådgivning.
Innovationsbron ägs av staten till 84 procent och av Industrifonden
till 16 procent. Innovationsbron stödjer forskare, innovatörer och entreprenörer
med att omsätta idéer till affärer. Innovationsbrons arbete är
marknadskompletterande och inriktat på projekt och företag i mycket
tidiga utvecklingsskeden. Innovationsbrons huvudsakliga instrument är
att stötta och driva inkubatorer och att bidra med såddkapital (bidrag,
villkorslån och ägarkapital). Innovationsbron agerar både på en nationell
och på en lokal basis. Innovationsbron har innehållsmässigt en bred profl
, och har inte hittills fokuserat specifkt på miljöteknik, även om många
lyckade projekt fnns inom denna sektor.
Energimyndigheten erbjuder fnansiering i form av bidrag och vill400
miljoner kronor i ett trettiotal företag i denna bransch och räknar
med att investera ytterligare 300 miljoner kronor de närmaste åren.
Vinnova är en statlig myndighet under Näringsdepartementet som
tillhandahåller stöd i de tidiga utvecklingsfaserna. Forska & Väx startades
av Vinnova år 2005 med syfte att ge ekonomiskt stöd till små och medelstora
företag som, självständigt eller i samarbete, vill satsa på innovativt
arbete med FoU. Programmet fokuserar på att nå företag med förmåga och
vilja att växa men som tidigare inte satsat aktivt på att höja sin innovativa
förmåga med ny kunskap. Tanken är att stärka företagets konkurrenskraft
på en global marknad genom ökat kunskapsinnehåll i produkter och tjänster
samt att utveckla samarbeten och bygga upp nätverk.
Ansökningar från
företag med applikationer inom miljö och energi har stadigt ökat. Vid
höstens ansökningstillfälle är området miljö och energi det näst största
efter bioteknik, och cirka 25–30 miljoner kronor delas årligen ut inom
miljöteknikområdet. Söktrycket är mycket stort, cirka 10 gånger så stort
som medelsramen.
Vinnväxt är en konkurrensutsatt tävling för regioner. Syftet med programmet
, som pågått sedan 2001, är att främja hållbar tillväxt i regioner
genom att utveckla internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och
innovationsmiljöer inom specifka tillväxtområden. De vinnande regionerna
får tio års fnansiering upp till tio miljoner kronor per år. Målet är
att vinnarna inom loppet av tio år ska vara internationellt konkurrenskraftiga
inom sina respektive områden.
Vinn nu vänder sig till nystartade företag som baserar sin verksamhet
på forsknings- och utvecklingsresultat. Vinn nu startade 2002 och drivs av
Vinnova och Energimyndigheten. Varje företag fnansieras med 300 000
kronor vardera, och drygt fem företag är inom miljöteknikområdet (inklusive
energi).
I Vinnovas strategi för ökad innovationskraft i små och medelstora
företag betonas behovet av att få fler företag att tidigt delta i utvecklingen
av nya produkter och processer genom internationellt affärssamarbete.
Det fnns ett klart samband mellan tillväxt/export och företagens satsning
på FoU. På pilotnivå undersöks hur Vinnova i samarbete med Exportrådet
48 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 49
220
• Hållbart uttag av bioenergi i jord- och skogsbruket: Öka produktion
och förbättra hållbarheten i uttag av biomassa från skogs- och jordbruk
. 40 miljoner kronor.
• Klimatinvesteringar i andra länder: Sprida miljövänlig och energieffektiv
teknik till andra, framförallt fattiga, länder. 96 miljoner kronor
• Program för hållbara städer: Stimulera stadsbyggnadsprojekt som
bidrar till en förbättrad miljö och minskad klimatpåverkan och som
underlättar svensk miljöteknikexport. 340 miljoner kronor.
• Klimatforskning: Klimatforskning vid Rossby Centre vid SMHI.
24 miljoner kronor.
3.2.3 f inansiering via klimatinvesteringsprogrammen
Naturvårdsverket driver på regeringens uppdrag programmen Klimatinvesteringsprogrammen
(Klimp) och Lokala Investeringsprogrammen
(LIP). Avsikten med dessa två program är att främja investeringar som
bidrar till en hållbar utveckling på lokal och regional nivå inom hela miljöområdet
, men med fokus på åtgärder som också stimulerar sysselsättning
och ekonomisk tillväxt. LIP, som avslutades 2002, omfattade investeringar
på sammanlagt 6,2 miljarder kronor till projekt för att skapa
goda boendemiljöer, rena utsläpp till luft och vatten samt öka den biologiska
mångfalden. De 211 program som beviljats bidrag omfattar drygt
1 800 åtgärder och medfnansieras av kommunerna.
Klimp har en liknande utformning som LIP, men med en mer fokuserad
inriktning mot åtgärder som minskar klimatpåverkan. Sedan 2003
har Naturvårdsverket beviljat 1,5 miljarder kronor i bidrag till 95 klimatinvesteringsprogram
i kommuner, landsting och företag runt om i Sverige.
Programmen omfattar i dag cirka 720 åtgärder och en investeringsvolym
på totalt 6,6 miljarder kronor. Genomförandet av programmen pågår till
och med 2012. Dessa program har varit viktiga bland annat för att
utveckla de svenska styrkeområdena biogas och bioenergi. De har också
bidragit till att skapa nya hållbara stadsdelar, som Hammarby sjöstad i
Stockholm och Västra Hamnen i Malmö. Miljölösningar i dessa nya
stadsdelar har varit viktiga referensobjekt för svenska företags miljötekkorslån
, för att hjälpa såddföretag att få ut produkter på marknaden för
att där bli kommersiellt gångbara. Det fnansiella stödet är ofta en förutsättning
för att bolagen ska kunna attrahera det ytterligare kapital som
behövs. För dessa krävs minst 50 procent motfnansiering från näringslivet.
Stödet ges till de företag som har en bra affärsidé och som uppfyller en
rad kriterier i form av teknisk unikitet, stor energirelevans samt ett bra
team bakom idén. Energimyndighetens arbete baseras på decenniers
erfarenhet av målinriktat och långsiktigt arbete med förnybar energi.
Detta långsiktiga arbete har genererat kunskap hos Energimyndigheten
och används idag för att stödja den framväxande branschen CleanTech
Energy.
En mångfald av idéer från företag presenteras för Energimyndigheten
som därigenom får god rutin och förmåga att bedöma olika affärsförslag
.
3.2.2 f inansiering via k limatmiljarden
Klimatmiljarden är en del av regeringens budgetproposition för år 2007,
som innebär en total satsning inom klimatområdet på ytterligare en miljard
kronor under perioden 2008 till och med 2010. Inom denna satsning
fnns stora investeringar som relaterar till miljöteknik.
Åtgärdernas fördelning, perioden 2008–2010
• Energieffektivisering: Öka energieffektiviteten genom teknikupphandling
och marknadsintroduktion av energieffektiv teknik, krav på
energideklarationer av byggnader, klimatrådgivning till konsumenter
och företagare, informations- och utbildningsinsatser om energieffektivisering
. 310 miljoner kronor (+420 miljoner kronor från andra
iniativ).
• Pilot- och demonstrationsprojekt för andra generationens biodrivmedel
: Stärka Sveriges position som ledande nation i arbetet med att
ta fram andra generationens biodrivmedel. 150 miljoner kronor.
• Nätverk för vindkraft: Skapandet av ett nationellt nätverk för vindkraft.
• Energimyndigheten som samordnare, stärka befntliga initiativ och
bidra till att nya regionala noder inom området. 40 miljoner kronor.
50 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 51
221
biobränsle, fjärrvärme eller berg-/jord-/sjövärmepump. Stöd ges även till
investeringar för effektivare energianvändning och för installation av
solceller i offentliga byggnader.
3.2.5 f inansiering via eu -program
EU-programmet Life+
Naturvårdsverket är nationell nod för EU-programmet Life+, som bland
annat stödjer demonstrationsprojekt för miljöteknik. Programmet trädde
i kraft i juni 2007 med en budget på 2,1 miljarder euro fram till år 2013.
Genom att fnansiera innovativa projekt som vill demonstrera den tekniska
och fnansiella livskraften hos miljöteknologier så bidrar programmet till
att fylla luckan mellan forskningsfnansiering och riskkapital.
Sverige har beviljats sammanlagt 120 miljoner kronor för ansökningarna
2007, vilket innebär att Sverige tillhör de mest aktiva länderna inom
Life+. Med projektägarnas egen delfnansiering innebär det att cirka 250
miljoner kronor satsas på miljöprojekt i Sverige i samband med det första
ansökningstillfället för LIFE+.
Competitiveness and Innovation Programme (CIP)
Det nationella ansvaret för CIP delas mellan Nutek och Energimyndigheten
, där den senare ansvarar för Intelligent Energy for Europe och
Nutek för resterande delar. Båda myndigheterna bedriver en aktiv uppsökande
verksamhet för att hjälpa fler svenska aktörer in i programmen.
Strukturfonderna
Strukturfonderna skall främja hållbar ekonomisk tillväxt. Huvudsakligt
fokus i projekten ska ligga på tillväxtfrämjande insatser inom näringslivsutveckling
, forskning och utveckling samt högre utbildning. Tillväxtnäringar
, kluster och miljö är teman som kan stödjas i programmet.
Inom ramen för strukturfondsarbetet i Sverige prioriteras bland annat
insatsområdet innovation och förnyelse. För samtliga strukturfondsprojekt
ska horisontella krav om miljö, integration och jämställdhet beaktas.
Nutek och Naturvårdsverket har tillsammans gjort en manual för hur
nikexport. Naturvårdsverket utvärderar löpande projektresultaten, för
att kunna skapa lärande processer och för att föra ut bra demonstrationsprojekt
och goda exempel.
3.2.4 f inansiering via investeringsstöd för energiomställningar
Energimyndigheten hanterar flera olika investeringsstöd för energiomställningar
:
Investeringsstöd till solvärme
Syftet är att främja användningen av solvärmeteknik för uppvärmning
av småhus, flerbostadshus och vissa lokaler. Stöd ges till installation av
solvärmeanläggning för tappvarmvatten och uppvärmning. Projektet
har varit igång sedan år 2000.
Stöd till konvertering av uppvärmningssystem
Syftet är dels att minska oljeberoendet och dels att främja en effektiv och
miljöanpassad användning av energi och en minskad elanvändning för
uppvärmningsändamål i bostäder. Stöd utgår för byte av direktverkande
el för uppvärmning till fjärrvärme, värmepump (sjö/jord/berg) eller biobränsle
. Stödet för konvertering från direktverkande el startade 2006 och
pågår till 2010.
Fram till och med 2007 kunde även stöd fås för ersättande
av oljeuppvärmning, något som utnyttjades av cirka 50 000 småhusägare.
Stöd för energieffektiva fönster eller biobränsleanläggningar i småhus
Den som bygger ett nytt småhus kan få stöd för installation av en biobränsleanläggning
, till exempel en pelletspanna, som primär värmekälla.
Ägare till en- eller tvåfamiljshus kan få stöd vid byte till nya fönster med
U-värde på högst 1,2.
Stöd till energieffektivisering och konvertering i offentliga lokaler
Syftet med stödet är att den offentliga sektorn ska agera som ett föredöme
i energiomställningen. Ägare till lokaler som används för offentlig verksamhet
kan söka stöd för konvertering från el eller fossila bränslen till
52 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 53
222
har ett specifkt Cleantech-fokus. På senare tid har flera aktörer gått ut
med att de riktar in sig på Cleantech-området. Riskkapitalsituationen
inom miljöteknikområdet har klart förbättrats under de senaste två åren.
Exempel på detta är följande:
• Sustainable Technologies Fund, som investerar i bolag inom förnybar
energi, energieffektivisering, förnybara material och kemikalier samt
återvinnings- och reningsteknologier, har dragit in investeringskapital
på drygt en halv miljard kronor från svenska och utländska investerare
. Bland dessa återfnns både Sjätte AP-fonden samt Tredje APfonden
.
• Ikea har startat dotterbolaget Ikea GreenTech AB som ska investera
cirka 500 miljoner kronor i miljöteknik de närmaste åren. Pengarna
ska investeras inom fem områden: solpaneler, alternativ belysning,
energibesparing, vattenbesparing och nya produktmaterial. Tanken
är att Ikea GreenTech ska hitta företag som genom intressant ny miljöteknik
kan få fram produkter som både kan installeras i anläggningar
knutna till Ikea och som så snabbt som möjligt kan hamna på plockasjälv-lagren
i Ikeas varuhus.
• Volvo Technology Transfer skapar också fnansieringsstöd för nya
miljöteknikföretag. En förutsättning är att de aktuella företagen har
verksamheter eller produkter som kan vara relevanta för Volvo. Volvo
Technology Transfer har stött nya miljöteknikföretag som till exempel
Chemrec, Chromogenics, EL-Forest och EFF Power.
• Sjunde AP-fonden gick i december 2007 ut med att de under tre år ska
investera 3 miljarder kronor i onoterade miljöteknikföretag och att
cirka hälften kommer att investeras i nordiska bolag, och hälften utanför
Norden. Investeringarna kommer att göras inom sektorer som
alternativa energikällor, vattenproduktion och återvinning.
• Provider Venture Partners AB (svenskt riskkapitalbolag) och Sitra
(Finnish Innovation Fund) lanserade under 2007 en ny riskkapitalfond
för miljöteknik, Cleantech Venture Capital Fund, som har sitt säte
i Finland och Sverige. Fonden omfattar 100–160 miljoner euro som
ska investeras i nordiska företag.
miljö- och miljöteknikaspekter ska bedömas vid programarbete och
ansökningsbedömningar. Andelen projekt med positiv miljöpåverkan
och med miljöteknikanknytning förefaller öka i många regioner. I två av
de åtta regionala strukturfondsprogrammen (Västsverige och Mellersta
Norrland) görs särskilda insatser inom områdena Hållbar stadsutveckling
och Energi och miljödriven utveckling.
Jeremie
Jeremie (Joint European Resources for Micro to Medium Enterprises), är
ett initiativ från EU-kommissionen och Europeiska Investeringsfonden,
EIF. Syftet är att erbjuda marknadskompletterande fnansiella instrument
inom ramen för strukturfondsprogrammen. Under början av april
2008 stod det klart att det med gällande lagstiftningen blir för tekniskt
komplicerat att gå vidare med en Jeremiefond i Sverige. Främsta skälet
till detta är lagen om offentlig upphandling.
Nutek och Almi har med stöd av Europeiska regionala fonden fnansierat
åtta regionala behovsanalyser, en för varje programområde.
För att
ändå ge programmen chansen att lösa kapitalförsörjningsbehoven hos
företag samt ge de aktörer som kan agera medfnansiärer i dessa satsningar
möjlighet att samordna sig föreslog Nutek en gemensam utlysning
av kapitalförsörjningslösningar. På grundval av behovsanalyserna har
regionala utlysningar riktade direkt till fnansieringsaktörer verksamma
i programområdena genomförts under hösten och vintern 2008–2009.
3.2.6 p rivat riskkapital
Riskkapital kan delas in i två huvudkategorier: Venture (start-up och
expansion) och Buyout. Venture kapital innebär tillskott som hjälper
företagen att utvecklas i de tidiga faserna sådd, uppstart och tillväxt,
medan buyout innebär att riskkapitalbolaget går in och köper hela eller
delar av företaget.
Riskkapitalaktörerna som verkar inom sektorn för Cleantech Energy
kan delas in i generella investerare, som inte har något specifkt sektorsfokus
utan som investerar i flera sektorer, och specialistinvesterare som
54 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 55
223
3.2.8 f inansieringsguider
Swentecs fnansieringsguide. Swentec har tagit fram en webbaserad
guide till fnansiering som riktar sig till små- och medelstora miljöteknikföretag
för att underlätta kontakten mot de olika organ som fnns för
fnansiering. Guiden utgår ifrån i vilket skede företaget befnner sig och
sträcker sig hela värdekedjan från start-up till export. Innehållet är delvis
framtaget tillsammans med den grupp för fnansiering av miljöteknikexport
som består av Swedfund, EKN, SEK, Energimyndigheten, Sida,
Exportrådet, Almi och Swentec.
Internationaliseringsguiden (http://www.internationaliserings
guiden.se) har kommit till genom ett samarbete mellan ALMI Företagspartner
, Exportrådet, Exportkreditnämnden, Svensk Exportkredit och
Swedfund. Guiden är en portal som underlättar för alla svenska företag
att hitta till rätt aktör för att få råd/hjälp motsvarande sina behov i olika
faser av företagens internationalisering. Portalen länkar till de olika
aktörer som står bakom guiden och erbjuder en genväg till information/
rådgivning och expertkunskap avseende affärsutveckling, utlandsinvesteringar
, fnansiering, riskkapital och skydd mot betalningsrisker – längs
hela värdekedjan.
3.2.9 »n o wrong door« för små och medelstora miljöteknikföretag
Swentec, Sveriges miljöteknikråd har under 2008 tillsammans med regionala
och lokala aktörer att utforma ett webbaserat stöd till småföretag
för att hitta rätt stöd och fnansiering. Det fnns idag många aktörer med
erbjudanden till små och medelstora företag både i Sverige och på EUnivå
. Men bilden av alla organisationer, myndigheter och investerare som
främjar de mindre företagen är oöverskådlig och företagen har svårt att
ta del av de möjligheter som fnns. Stödsystemen skulle kunna verka ännu
effektivare om företag som är intresserade av att utvecklas inom miljöteknikområdet
, enklare och lättare kan få en heltäckande guidning vidare
till andra nationella eller EU-baserade aktörer och program.
• Nordiska Investeringsbanken kommer att kunna låna ut drygt 14 miljarder
kronor till projekt som minskar farliga utsläpp och förebygger
effekterna av klimatförändringen. Bland annat kommer satsningarna
att göras på åtgärder som innebär införande av förnybar energi samt
energibesparing och anpassning till följderna av den pågående klimatförändringen
.
3.2.7 k apital för miljöteknik i utvecklingsländer och ö steuropa
Swedfund erbjuder riskkapital och kompetens för investeringar i Afrika,
Asien, Latinamerika samt ö steuropa (ej EU-länder). Swedfund investerar
tillsammans med strategiska partners. Dessa är i första hand svenska
företag som vill etablera sig på en ny marknad eller expandera verksamheten
. Swedfund erbjuder riskkapital i form av aktiekapital, lån, garantier
och delfnansiering av leasingavtal. Swedfund International AB ägs
av den svenska staten.
Swedfund har miljöteknik som ett fokusområde, och har under flera år
arbetat med investeringar inom miljöteknik och energi, såsom fnansieringen
av det sydvästra avloppsreningsverket i St. Petersburg, Ryssland,
tillverkning av vattenreningskemikalier, Egypten och Polen, och tillverkning
av isoleringsmaterial, Polen. Swedfund arbetar aktivt för att investera
tillsammans med både svenska och internationella energi- och miljöföretag
med fokus på fattiga länder i Asien, Afrika, Latinamerika och ö steuropa
(ej EU) som har stora miljöproblem. Swedfund försöker
mobilisera den svenska resursbasen, exempelvis med demonstrationsanläggningar
.
EBRD – The European Bank for Reconstruction and Development
fnansierar projekt och verksamheter i central- och östeuropa samt länder
från före detta Sovjetunionen. Inom miljöområdet fnansieras framför
allt kommunaltekniska projekt inom avfall och VA, infrastrukturuppbyggnad
och förnybar energi. Sverige är ett av de större givarländerna.
56 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 57
224
egenskaper som genererar teknisk utveckling och över tiden styr mot de
mest kostnadseffektiva lösningarna) samt måluppfyllelse (hur väl ett
styrmedel leder till att det uppsatta målet nås). De styrmedel som
bedöms som effektiva i denna mening är energi- och koldioxidskatter,
svavelskatt, No x-avgift, drivmedelsskatt, miljöklassning av drivmedel
och skattedifferentiering, skatt på kadmium i handelsgödsel, trängselskatt
(Stockholm) samt deponiskatt. Denna analys pekar också på behovet
att geografskt differentiera vissa styrmedel, till exempel de kan relateras
till det nationella miljökvalitetsmålet Ingen övergödning.
Elcertifkatsystemet och EU:s handelssystem för utsläppsrätter, samverkar
framförallt med övriga ekonomiska styrmedel för att nå klimatmålen
. Från ett aktörsperspektiv samverkar styrmedelsystemen inom
energiproduktionssektorn respektive den energiintensiva industrin. De
marknadsbaserade styrmedlen påverkar styrningen samt förutsättningarna
för vilka övriga styrmedel som bör kombineras med dessa system.
Även övriga styrmedel än de ekonomiska måste övervägas i en slutlig
samlad strategi. För att bedöma om ett ekonomiskt styrmedel är det mest
effektiva bör även en jämförelse med andra styrmedel göras. Dessutom
samverkar styrmedel ofta, till exempel No x-systemet samverkar med tillståndsprövning
, eller exempelvis det ekonomiska stödet för solenergi
med informativa styrmedel som riktar sig till målgruppen om betydelsen
av solenerginstallationer. För att både utvärdera effekt och bedöma
potential bör alla tillämpade och möjliga styrmedel analyseras parallellt.
3.3.2 elcertifkat
Riksdagen har beslutat att stödet till elproduktion från förnybara energikällor
och torv ska komma från elcertifkatsystemet. Elcertifkatsystemet
infördes i maj 2003 för att uppnå EU:s målsättningar för produktion av el
från förnybara energikällor och kommer att pågå fram till år 2030. Det är
ett marknadsbaserat stödsystem som genom att skapa konkurrens mellan
olika typer av elproduktion ska sänka produktionskostnader och stärka
utvecklingen av ny produktion på sikt. Syftet med systemet är att öka
mängden förnybar el från 2002 års nivå med 17 TWh till 2016, och bidra
3.3 Markna Dsbasera De styrM eDel
Med styrmedel menar vi de verktyg staten förfogar över för att skapa
goda förutsättningar för en viss utveckling eller för att agera pådrivande i
en önskvärd riktning. Styrmedel behövs både för att öka utbudet och
efterfrågan på miljöteknik.
Det handlar i hög grad om att tillämpa och
utveckla ekonomiska styrmedel som till exempel den miljöanpassade
offentliga upphandlingen, men också att använda andra typer av styrmedel
som att ställa krav på »bästa tillgängliga teknik« vid tillståndsprövning
av verksamheter, öka miljöhänsynen i produktstandarder, utveckla
miljöledningssystem inom både offentlig och privat sektor, förbättra miljörapporteringar
från företagen och andra organisationer, öka användningen
av miljösystemanalytiska metoder som exempelvis livscykelanalyser
, öka andelen och efterfrågan på miljömärkta produkter, samt att
öka användningen av miljöstrategiska bedömningar.
3.3.1 ö versikt av ekonomiska och andra styrmedel inom miljöområdet
Styrmedel som primärt har miljöpolitiska syften kan i många fall också
vara pådrivande inom miljöteknikutvecklingen, inte minst för att öka
efterfrågan på god miljöteknik. Naturvårdsverket och Energimyndigheten
analyserade 2006 så gott som samtliga ekonomiska styrmedel inom
miljöpolitiken i den gemensamma rapporten Ekonomiska styrmedel i
miljöpolitiken. Ett antal svenska ekonomiska styrmedel (skatter, avgifter,
skatteavdrag och bidrag) har visat sig ha god miljöeffekt och goda dynamiska
effekter i samhället, till exempel genom att driva på teknikutvecklingen
. Myndigheterna bedömer att sektorsövergipande skatter, som koldioxidskatten
, är det styrmedel som generellt har bäst förutsättningar att
leda till en långsiktigt samhällsekonomiskt effektiv miljöstyrning. Förnybara
biodrivmedel är idag befriade från såväl energiskatt som koldioxidskatt
. Det bidrar till att stärka dessa bränslens position på marknaden.
Utvärderingar har visat att ett antal övriga styrmedel också är långsiktigt
effektiva, baserat på kriterierna kostnadseffektivitet (att de billigaste
åtgärderna vidtas först), dynamisk effektivitet (att styrmedlet har
58 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 59
225
trängselskatten är att förbättra framkomligheten och miljön i Stockholm,
men även att bidra till att fnansiera investeringar i vägnätet i Stockholmsregionen
. Därutöver fnns en rad andra styrmedel på området, som
exempelvis beskattning av förmån avseende fri bil och fritt drivmedel,
subventionerad kollektivtrafk samt vägavgifter för viss tung trafk.
3.3.4 »g rön upphandling«
Arbetet med att främja »Grön upphandling« har pågått i Sverige och i
övriga EU under en rad år. Kriterier har utvecklats, goda exempel fnns
inom de flesta teknikområden, och alltfler offentliga aktörer tillämpar
Grön upphandling. Alltmer interagerar Grön upphandlingsprocessen
med andra stödjande dito, såsom Life Cycle Costing (LCC) beräkningar,
EPD – Environmental Product Declarations och Miljöledningssystem.
Naturvårdsverket har dock slagit fast i en utvärdering att det ännu återstår
en hel del innan ett genomslag på bred front uppnåtts.
3.3.5 t eknikupphandling
Teknikupphandling är ett styrmedel för att främja utvecklingen av ny
energieffektiv teknik. Eftersom upphandlingen sker i form av anbudsförfarande
innebär den en slags tävling mellan olika tillverkare. När tävlingsbidragen
kommer in testas och utvärderas de av en oberoende part
varpå en eller flera vinnare utses. Vinnarna får hjälp med marknadsintroduktion
och blir garanterade en viss första beställningsvolym av den
nya produkten. Utöver detta medverkar staten med information via en
beställargrupp för att ge en större spridning av den vinnande tekniken.
Teknikupphandling är ett styrinstrument för att påbörja en marknadsomställning
och att sprida ny effektiv teknik (nya produkter, system
och processer). Teknikupphandlingar genomförs i huvudsak inom områdena
värme och reglering, varmvatten och sanitet, ventilation, vitvaror,
belysning och industri. Energimyndigheten har sammanställt en förteckning
över samtliga teknikupphandlingar inom energiområdet som Energimyndigheten
och dess föregångare har genomfört. Sedan 1990 talet har
56 olika teknikupphandlingar initierats och delfnansierats. Pågående
till att Sverige får ett mer ekologiskt hållbart energisystem. Ett elcertifkat
tilldelas elproducenter för varje megawattimme el från förnybara energikällor
eller torv som produceras i en godkänd anläggning. Försäljningen
av dessa ger producenten ekonomiska resurser för att utöka produktionen
av förnybar el.
3.3.3 e konomiska incitament för att få igång miljöbilsmarknaden
Det fnns flera olika typer av styrmedel som inverkar på transportsektorn
. Energi-och koldioxidskatter på drivmedel indexuppräknas årligen
med hänsyn till prisutvecklingen (KPI). Syftet med energiskatten är
främst fskalt, medan koldioxidskatten syftar till att minska utsläppen av
koldioxid från fossila bränslen. Biodrivmedel är undantagna från såväl
energi- som koldioxidskatt.
Syftet med skattebefrielsen är att främja
introduktionen av nya drivmedel och att bidra till det energipolitiska
målet försörjningstrygghet genom att stödja användning och inhemsk
produktion av biodrivmedel. Den lag om att större bensinstationer är
skyldiga att sälja minst ett förnybart drivmedel som gäller sedan 1 april
2006 påverkar utvecklingen inom biodrivmedelsområdet. Lagen stimulerar
främst försäljningen av etanol.
Fordonsskatten har huvudsakligen ett fskalt syfte, men har sedan
1 oktober 2006 ändrats för att öka styrningen mot mer energieffektiva
fordon och fordon som drivs med alternativa drivmedel. Skatten baseras
på fordonets koldioxidutsläpp istället för, som tidigare, fordonets vikt.
Under år 2006 introducerades även en nedsättning med totalt 6 000
kronor på fordonsskatten för dieselpersonbilar med partikelflter. Skattenedsättning
för partikelflter upphör vid utgången av år 2007, då det
bedöms att de flesta nya personbilar med dieselmotor kommer att vara
försedda med partikelflter.
Från och med 1 april 2007 får privatpersoner som köper en miljöbil en
miljöbilspremie på 10 000 kronor. Premien, som är tidsbegränsad, ska
uppmuntra köp av bränsleeffektiva bilar och bilar som drivs av alternativa
drivmedel.
Den 1 augusti 2007 infördes en trängselskatt i Stockholm. Syftet med
60 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 61
226
certiferade miljövarudeklarationer (EPD, Environmental Product
Declaration).
• Energimärkning av vitvaror, luftkonditioneringsapparater och luftluftvärmepumpar
, underlättar för konsumenterna att välja energisnålt
. Energimyndigheten är tillsynsmyndighet.
Införandet av miljöledningssystem är också ett styrmedel som bygger på
frivillighet. Inom näringslivet är det internationella systemet ISo 14001
det vanligaste systemet för miljöledningsarbetet i näringslivet, men även
EMAS är tämligen vanligt förekommande. Förenklade miljöledningssystem
främst för mindre och medelstora företag är också relativt vanliga.
Miljöledningssystem driver fram en stor mängd kompetenshöjande aktiviteter
, och förmår företagen att anta miljömål och inköpkriterier, vilket i
sin tur ökar gynnar en ökad användning av miljöteknik. Sverige är ett av
de länder, där penetrationen av dessa system har kommit längst, och
antalet företag med miljöledningssystem ökar stadigt. I Sverige ansvarar
Miljöstyrningsrådet för EMAS-systemets tillämpning.
Svenska myndigheter har successivt sedan 1996 fått i uppdrag av
regeringen att införa och arbeta med miljöledningssystem som bygger
på principerna i ISo 14001 och EMAS. I dag har nästan alla myndigheter,
cirka 220 stycken, fått i uppdrag att införa miljöledningssystem. Ett
50-tal mindre myndigheter har fått så kallade förenklade miljöledningsuppdrag
, som innebär att de i första hand ska arbeta med miljöpåverkan
i den egna administrativa verksamheten.
3.3.8 förbättrad marknadsinformation
Energimyndigheten ger årligen ut marknadsöversikten Investera i
Cleantech. Denna publikation tar upp trender och statistik i Cleantechmarknaden
och informerar om styrmedel och politiska incitament som
kan vara av betydelse för investerare i sektorn. Syftet med marknadsöversikten
är att ge information om Cleantech-marknaden för att stimulera
till fler investeringar inom sektorn. Huvudmålgruppen för publikationen
är investerare i Sverige, men marknadsöversikten har även uppteknikupphandlingar
är bland annat behovsstyrd ventilation inom nya
flerfamiljshus, styr och övervakningssystem för fastigheter, klimatskalsintegrerade
system för solavskärmning och dagsljusinlänkning, industristandardiserad
information inom sågverksindustrin samt pelletslager för
småhus.
3.3.6 i nnovationsupphandling
o ffentlig teknikupphandling har använts framgångsrikt för att få fram
nya produkter. Det har i Sverige i huvudsak skett genom dels samarbeten
mellan stora offentliga aktörer och privata företag (Televerket – LM Erics -
son, Vattenfall – ASEA/ABB, SJ – ASEA/ABB), dels inom försvaret och
genom särskilda uppdrag till Energimyndigheten och dess företrädare
(STU, Nutek). Eftersom en allt större del av offentlig verksamhet upphandlas
från externa utövare, ökar behovet av tjänsteinnovationer. Även
processinnovationer vid tillverkning av varor är intressant att främja,
inte minst ur miljösynpunkt. Vinnova har, i sitt initiativ för innovationsfrämjande
offentlig upphandling, valt att vidga begreppet teknikupphandling
till innovationsupphandling.
Idag fnns ingen institutionell infrastruktur för offentlig innovationsupphandling
, men inom Vinnova har initiativ tagits för att lösa detta,
bland annat genom ett pilotprogram.
3.3.7 Miljömärkningar och miljöledningssystem
Både miljömärkningar och införande av miljöledningssystem bidrar till
att skapa positiva drivkrafter för utveckling av miljöteknik. I Sverige
fnns en rad olika typer av miljömärken på marknaden:
• Så kallad tredjepartscertifering: Exempel på miljömärken i denna
kategori är den nordiska Svanen. Naturskyddsförningens »Bra
Miljöval« och KRAV för ekologiska produkter, samt naturligtvis
EU-blomman.
• Miljövarudeklarationer har till syfte att ge jämförbar information om
produkters och tjänsters miljöpåverkan. De används i första hand för
att ge information mellan företag. Miljöstyrningsrådet registrerar
62 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 63
227
internationella marknaderna pekas ut. Marknadsprioriteringen bygger
på företagsenkäter, marknadsdata och expertintervjuer. De flesta företag
i branschen är små och medelstora och marknadsprioriteringen har
gjorts för att underlätta val av exportmarknad för dessa företag. Marknadsprioriteringarna
är en fortsättning på Swentecs kartläggning över
spetsföretag inom miljöteknikbranschen och ingår i Exportrådets miljöteknikuppdrag
från Näringsdepartementet.
Dessutom har marknadsstudier på vissa marknader gjorts, till exempel
i USA i samarbete med Energimyndigheten, med fokus på affärsmöjligheter
inom biogas, etanol och avfallsförbränning med energiutvinning.
3.4 MeDvetan Dehöjan De åtgär Der och
rikta De utbil Dningar
Inom detta område genomförs ett stort antal tämligen olikartade aktiviteter
, Många av dessa aktiviteter initieras och genomförs på lokal eller
regional nivå. Några goda exempel på sådana lokala initiativ och initiativ
i näringslivet är bland annat Näringslivets miljöchefers arbete med att
lyfta fram miljöteknikföretag, eller »science centers« där nya miljötekniska
lösningar exponeras. En heltäckande redovisning är av naturligtvis
inte möjlig, utan ett mindre antal exempel presenteras nedan.
3.4.1 e nergirådgivning och energiinformation
Energimyndigheten arbetar på många olika sätt med att höja både företags/organisationers
och enskilda konsumenters kunskaper och med -
vetenhet om energifrågor. Energimärkning av till exempel vitvaror är ett
framgångsrikt exempel. Det handlar också om att stödja den lokala energirådgivningsverksamheten
, till exempel genom fortbildning av energirådgivare
. Energimyndigheten är aktiva inom Managenergyprogrammets
aktiviteter. Högkvalitativa webbsidor med användbar energiinformation
är en grund för verksamheten.
märksammats av entreprenörer och innovatörer inom sektorn samt
politiker och andra aktörer i innovationssystemet i Sverige.
Swentecs översikter över den svenska miljötekniksektorn ges ut dels
som årligen återkommande statistik över företagens antal, branschfördelning
och ekonomiska prestanda, inklusive export, och dels i form av
studier över särskilda branscher. Hittills har Swentec gett ut översikter
över branscherna vatten/VA, avfallshantering och bioenergi.
Vinnova har ett omfattande internationellt kontaktnät när det gäller
metoder för att driva framsynsprocesser. Inriktningen ligger i huvudsak
på möjliga framtidstendenser inom forskning, teknik och policy samt på
dialog för att få fram en för Vinnova och andra aktörer gemensam utvecklingsstrategi
med en tillhörande forsknings- och innovationsagenda.
Som ett komplement till detta har under det senaste året inom projektet
Framsyn och tillväxtområden i svensk exportindustri (Emerging
Business Opportunities in the Swedish Export Industry) utvecklats en
metod som rör tillväxtområden i svensk exportindustri. Den innebär att
framträdande företagsledare bidrar till att identifera kommande möjliga
marknader för nya områden där Sverige tycks ha en god potential.
I samarbete
med Blue Institute, med ett ursprung i Marknadstekniskt Centrum,
har de två första rapporterna i en serie om tolv fördjupningsstudier av
tillväxtområden i svensk exportindustri tagits fram. De är Vedbaserat
Bioraffnaderi och Förnybara Energikällor.
Rapporten Vedbaserat Bioraffnaderi används bland annat som ett av
flera underlag i arbetet med att ta fram en gemensam strategi för bioraffnaderier
tillsammans med Energimyndigheten. Rapporten Förnybara
Energikällor är en sammanställning av tre fördjupningsstudier om vindkraft
, solenergi och vågkraft. Även dessa rapporter är intressanta i samarbete
med Energimyndigheten, som har fått i uppdrag av regeringen att
kartlägga tillväxtpotentialen och förutsättningar för sektorn förnybar
energi.
I syfte att korta ledtiden till exportaffärer för svenska miljöteknikföretag
har Exportrådet tagit fram marknadsprioriteringar inom bioenergi,
vatten, avloppsrening och avfallshantering där de mest intressanta
64 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 65
228
3.4.4 r esultatspridning från större projektorienterade program
Naturvårdsverket arbetar med resultatspridning från investeringsprogarmmen
Klimp och LIP, genom att identifera verksamheter och anläggningar
som har goda miljömässiga och ekonomiska effekter, och använda
dessa resultat som goda exempel. Arbetssätt och metoder baseras på det
arbete som Naturvårdsverket och Nutek gjorde åt Kommissionen, för att
identifera goda resultat från LIFE-programmen, och göra dessa tillgängliga
. Denna process är numera en permanent verksamhet inom Kommissionen
.
3.4.5 r esultatspridning från företagsinriktade program på miljöområdet
Nutek har under mer än tio års tid stöttat runt 1 500 små och medelstora
företag i miljöarbetet genom medfnansiering av utvecklingsprojekt.
Upplägget har varit brett och handlat om såväl ekodesign, som affärsutveckling
och export av miljöteknik. Erfarenheterna från forskning och
praktiskt arbete med hållbarhet i små och medelstora företag fnns presenterade
i en databas över alla genomförda projekt, innehållande utförliga
beskrivningar och kontaktuppgifter. Man kan också ta del av resultat
, analyser och rapporter som tagits fram inom ramen för Nuteks samtliga
miljöprogram. Nutek genomför också regelbundet seminarier riktade
till olika målgrupper för att sprida resultaten från aktuella projekt inom
hållbar tillväxt.
3.4.6 a rrangemang av etap forum i w ien
Inom ramen för kommissionens arbete med att implementera ETAP, tog
Sverige, tillsammans med ö sterrike, ett initiativ inom Awareness raising
and Targeted training. En förberedande workshop genomfördes under
hösten 2005. Tillsammans med kommissionen arrangerades det fjärde
ETAP-Forumet i Wien i slutet av januari 2008, med temat Unlocking
global market opportunities. Näringsliv och offentliga aktörer från alla
medlemsländer fck en chans att diskutera hur den Europeiska miljötekniken
skulle kunna behålla och utveckla sin plats på den globala miljöteknikarenan
i den allt skarpare konkurrensen. Under mötets gång
3.4.2 u thållig k ommun
På Energimyndighetens initiativ genomfördes pilotprojektet Uthållig
kommun 2003–2007 tillsammans med kommunerna Borås, Solna,
Ulricehamn, Vingåker och ö rnsköldsvik bland annat i syfte att utveckla
de lokala aktörernas arbetssätt och bredda deras kunskapsbas inom
energiområdet. Lärdomar från pilotprojektet ligger till grund för utformningen
av en fortsatt verksamhet som förenar nationella och lokala
påverkansmöjligheter genom att kombinera den centrala myndighetens
expertkompetens inom energiområdet med kommunernas kunskap,
närvaro och inflytande på lokal nivå.
Programmet Uthållig kommun 2008–2011 – med energin som
språngbräda genomförs av Energimyndigheten på uppdrag av regeringen
och syftar till att stimulera lokala aktiviteter som bidrar till en hållbar
energianvändning inom ett energisystem som är tryggt, kostnadseffektivt
och ger låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat.
Programmet Uthållig kommun hjälper kommunala tjänstemän och
beslutsfattare att få tillgång till kunskap, goda exempel och resultat samt
bidrar till en fördjupad dialog inom kommuner, mellan kommuner och
mellan kommuner och nationella experter. Genom ett öppet och inspirerande
samarbetsklimat skapas förutsättningar att tänka i nya banor, fördjupa
befntliga samverkansformer, vidga systemperspektiv etcetera.
Med kunskap om hur olika delsystem inom det geografska området, till
exempel transportflöden och kommunalteknisk försörjning kan betydande
lokala energieffektivitetsaktiviteter genomföras.
3.4.3 f rämjande av lcc -tänkande
Energimyndigheten, Miljöstyrningsrådet och Konsumentverket med flera
har alla satsat på att ta fram nätbaserade hjälpverktyg på nätet, för att
potentiella kunder och andra användare skall kunna göra egna beräkningar
. Man har också genomfört informationskampanjer för att göra
begreppet mer känt. Särskilt kan nämnas att Miljöstyrningsrådet har tagit
fram ett kalkylblad för beräkning av LCC-analys för personbilar. Detta
verktyg är tänkt att vara ett stöd både vid inköp och vid behovsanalys.
66 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 67
229
fokus på Kalmar (Blekinge, Kronoberg) som omfattar 32 aktiva aktörer
varav 22 småföretag inom miljöteknik, 10 kommunala aktiebolag samt
högskolan i Kalmar, Blekinge och Växjö Universitet och IVL. Regionförbundet
Kalmar och Exportrådet är viktiga samarbetspartners. Synergier
ska stärka de internationella förutsättningarna genom utvidgning av nätverket
till i första hand Jönköping, Halland och Västra Götalandsregionen.
Syftet är att stärka sydöstra Sveriges internationella konkurrenskraft
genom export och samverkan inom miljöområdet, via förnyelse och
marknadsutveckling i små- och medelstora företag. Målet är att vara den
aktiva parten för miljöteknik genom att utarbeta policy och en hållbarhetsmall
för »hållbart företagande«.
Initiativet har under åren utvecklat sex affärssystem med olika inriktning
, som arbetar utifrån aktörernas behov, samverkar med högskolor
och universitet (Växjö universitet och högskolorna i Kalmar och Blekinge,
samt Beijing Technology University). Affärssystemen utgör plattformen
för gemensamma affärer samtidigt som kunskap om internationellt
arbete är en lärande process med ökad faktakunskap och organisationsutveckling
för de enskilda företagen.
Goda exempel: The Paper Province i Värmland
The Paper Province är en ekonomisk förening som samordnar och
utvecklar samverkan mellan aktörerna i det massa- och pappersteknologiska
näringslivet i Värmland, norra Dalsland och ö rebro län. Verksamheten
inriktas mot marknadsföring, projektutveckling, kompetensförsörjning
, tillväxt och utvecklingssamverkan med näringsliv, skolor,
universitet och offentlighet – regionalt, nationellt och internationellt.
Den lokala närheten till råmaterial, modern infrastruktur och ett
centralt läge i Nordeuropa gör regionen till en av världens ledande platser
för denna bransch. Det är unikt att så mycket kompetens fnns samlad
kring massa-, pappers- och förpackningsindustrin, med fler än 250 företag
med cirka 12 500 anställda inriktade på denna industri. Under 2007
identiferades The Paper Province som ett av Europas 16 »Top European
Clusters in High Innovative Regions« av European cluster observatory.
användes modern mötesteknik i form av ett mentometersystem, vilket
gjorde det möjligt att ta tillvara idéer och synpunkter från alla de olika
typer av aktörer, som var representerade vid Forumet, på ett effektivt
sätt. Kommissionen arbetar vidare med de synpunkter som framkom.
3.5 f öretagssa Mverkan och klusterbil Dningar
Främst Nutek, men också Vinnova, ISA och Energimyndigheten fnansierar
klusterbildningar av företag och andra aktörer, som i samverkan
utvecklar och tillämpar miljöteknik. Några exempel är Biobränsleregionerna
, Bioenergi Småland, Sustainable Business Regionerna, Klusterbildningar
kring god inomluftskvalitet, Eco-Design kluster med mera.
Ett antal av Energimyndighetens och Vinnovas klusterprogram med
FoU-anknytning redovisas i avsnitt 2.
n uteks klusterprogram
Nuteks klusterprogram fnansierar under perioden 2005–2010 i första
hand klusterinitiativ som är i en mogen fas och som vill stärka sin internationella
konkurrenskraft.
Programmet riktar sig även till relativt nya
klusterinitiativ i tidig fas, med inriktning mot framtida tillväxtområden.
Miljöaspekten ses som en möjlig och viktig konkurrensfaktor och tanken
är att det regionala klusterprogrammet på ett integrerat och konkret
sätt ska arbeta för att öka kunskapen om hur miljöfaktorer kan bli en
betydelsefull konkurrensfaktor för klusterinitiativen.
Av de 10 klusterinitiativ som Nuteks klusterprogram arbetar aktivt
och fnansiellt med 2008 är det ett som fokuserar på miljöteknik, övriga
fokuserar på kompetensområden inom förpackningar, marinteknik, animering
och upplevelser, tunga fordon, bioteknik, gruv- och mineraler och
geografska informationssystem.
Goda exempel: Sustainable Sweden Southeast
Sustainable Sweden Southeast är ett initiativ i sydöstra Sverige med
68 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 69
230
generaliserat, de offentliga aktörernas stöd till de privata aktörerna som
producerar och säljer miljötekniska lösningar.
I Sverige sker i dag ett mycket stort antal POS. Det fnns många exempel
att nämna, till exempel att många svenska företag och offentliga institutioner
deltar i forsknings- och utvecklingsprojekt inom ramen för IEE,
CIP och Life+, ett annat är Teknologiplattformarnas arbete och ett tredje
är de samarbeten som det omfattande Klimp-programmet (se 3.2.3) lett
till. Små och medelstora företag involveras i stor utsträckning via lokala
och regionala aktörer, ibland i samverkan med den nationella nivån. Även
Energimyndighetens energieffektiviseringsprogram, se 3.1.2, har sådan
samverkan som en viktig förutsättning för programmet. Samtliga dessa
initiativ är beskrivna i andra delar av detta dokument. Gränsen mellan
klusterbildningar och Po S är också oskarp, eftersom vanligtvis klusterbildningar
har betydande inslag av samverkan med offentliga aktörer
och/eller offentlig fnansiering.
Delegationen för hållbara städer
Denna tidigare nämnda delegations arbete bygger i hög grad på samverkan
. Delegationen ska i samarbete med kommunerna, marknadens aktörer
och andra parter. Delegationen ska genomföra åtgärder som bidrar
till förbättrade förutsättningar för utveckling av hållbara städer, som
förbättrar förutsättningarna för export av miljöteknik och kunnande och
som sammantaget utgör en nationell arena för hållbar stadsutveckling.
Detta arbete har kopplingar till både till Bygga Bo-dialogen och Exportrådets
satsning på SymbioCity.
Swedish Clean Water Partnership
Ur ett miljöteknikperspektiv är detta ett intressant exempel. SymbioCity
CleanWater o ffer är resultatet av kraftsamlingsprojektet Swedish CleanWater
Partnership – en plattform och naturlig brygga mellan kunden och
den svenska kunskapen och produkterna inom vattensektorn för att kunna
öka den svenska exporten av VA-teknik och kompetens.
Konceptet bygger på en helhetslösning till kunden och att denna även
Klustret fnansieras av länsstyrelsen och regionen i Värmland, samt fyra
kommuner i länet.
Goda exempel: Passivhuscentrum
I Alingsås Kommun har man utvecklat ett framgångsrikt samarbete mellan
kommun och näringsliv om energieffektiv renovering av nergångna
flerfamiljshus från 1960- och 1970 talet. Det kommunala bostadsbolaget
Alingsåshem AB har ingått ett unikt flerårigt avtal med den privata
entreprenören Skanska AB för renovering av 300 lägenheter i kvarteret
Brogården. Genom att tillämpa Passivhusteknik beräknas energianvändningen
mer än halveras i de 300 lägenheterna efter renovering vilket skulle
ge ett fantastiskt resultat om tekniken användes i alla de ca 1 miljon
lägenheter av samma standard som fnns runtom i Sverige. I och med det
långa avtalet tar Skanska ansvar för att utveckla kompetens för denna typ
av renovering, kompetens som också kan användas av andra bostadsbolag.
För att bidra till att detta sker har Alingsås kommun tillsammans med
Västra Götalandsregionen startat ett informationscentrum, Passivhuscentrum
, vilket sprider kunskap om energieffektivitet i byggsektorn via
utbildningar och studiebesök. Centret har också knutit till sig nationell
expertis för att stötta och skynda på byggbranschens utveckling kring
energieffektivitet.
Detta privat-offentliga samarbete har haft stort genomslag både
nationellt och internationellt. I april 2009 är man värd för Enbo09,
Nordens största internationella energi- och bomässa, vilken ingår i det
europeiska Interreg-projektet Rebecee.
3.6 p rivat-offentlig sa Mverkan
Näringslivets aktörer spelar en avgörande roll för en ökad spridning av
miljöteknik. Privat-offentlig samverkan (P o S) är en mycket viktig komponent
för att ETAP skall bli framgångsrikt. Man skulle nästan kunna se
hela ETAP-planen som en sådan samverkan. ETAP-planen är, något
70 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 71
231
företag. Det optimala är att det mänskliga samhället fungerar ungefär
likadant som naturens eget ekosystem.
På Händelö i Norrköping fnns ett sammanhängande system av utbyten
av energi, produkter och restprodukter med många företag inblandade.
Totalt består systemet av 23 utbyten mellan de 14 företag som ingår i systemet
. Att det har blivit ett sammanhängande system har inte varit ett
övergripande mål från någon aktör utan de olika utbytena i systemet har
utvecklats mer eller mindre oberoende av varandra. Norrköpings industriella
ekosystem har växt fram under tre decennier. Systemet har varit
självorganiserande eftersom det inte har funnits någon plan från något
håll bakom att skapa systemet. Det är istället enbart ekonomiska motiv
som har drivit utvecklingen. Varje utbyte har alltså planerats separat.
Goda exempel: KNEG
Klimatneutrala godstransporter på väg. Transportsektorn står inför stora
utmaningar – utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt. År 2007
tog några av de största aktörerna inom godstransportsektorn i Sverige ett
samverkansinitiativ där minskning av växthusgaser från svenska godstransporter
står högst på agendan – KNEG. Schenker, Volvo Lastvagnar,
Preem, Vägverket och Chalmers tog gemensamt målet att fram till år 2020
halvera utsläppen av växthusgaser från svenska godstransporter på väg.
Varje partner i KNEG tar tre till fem egna åtaganden för utsläppen
från den egna verksamheten ska minskas. Dessa åtaganden är indelade i
fyra insatsområden: effektivare transporter, effektivare bränsleproduktion
, effektivare fordon samt ökad användning av förnybara bränslen.
Flera av åtaganden rör initiativ som utbildning i sparsamt körande för
chaufförer, logistikoptimeringar, inblanding av alternativa bränslen eller
användning av hybridteknik.
Under samarbetets gång har flera nya projekt växt fram där de ingående
partnerna samarbetar kring till exempel specifka godsflöden. I denna
typ av projekt visar sig styrkan av privat-offentliga samverkan när nya
lösningar ska testas som kräver både ny teknik, kunskap och förändringar
i gällande regelverk. Det kan till exempel involvera användning av längre
innefattar delar som den kunskap kring integreringen av systemen som
fnns samlad hos kommunerna samt även förslag på hur kunden kan lösa
fnansieringen.
Verksamheten är ett samarbete mellan Swentec, Varim (VA-områdets
branschorganisation som omfattar leverantörer och konsulter) och
organisationen Svenskt Vatten som har verksamhetsutövarna inom
kommunal VA som medlemmar.
3.6.1 l okala och regionala initiativ
Många Po S-projekt initieras och genomförs på den regionala eller lokala
nivån, ibland också inom något EU-fnansierat program eller EU-nätverk.
Det är omöjligt att i detta dokument visa på den fulla bredden av initiativ
som fnns inom Sverige.
Exempelvis fnns det många olika organisatoriska
lösningar för att stödja företagande inom miljötekniksektorn, inklusive
olika typer av inkubatorer.
Ett annat exempel är de tre Po S-projekten inom miljöfordonsområdet,
som har drivits i Sveriges tre största städer, delvis med EU-stöd (Civitas),
vilka varit mycket framgångsrika. Projekten påskyndade högst påtagligt
de senaste årens mycket snabba introduktion av miljöbilar (se 3.3.3). Det
handlade mycket om att medvetandegöra och underlätta för potentiella
kunder av olika slag att efterfråga den nya tekniken, samt att koppla ihop
utbud och efterfrågan på ett effektivt sätt.
Dessa exempel har vanligtvis initierats av nationella eller regionala
aktörer inom offentlig sektor. Men det fnns också exempel där initiativet
kommit från näringslivet, som till exempel KNEG, Klimatneutrala godstransporter
.
Goda exempel: Industriell ekologi
Industriell ekologi är en gren inom miljöteknik där samhället och dess
miljöpåverkan studeras ur ett systemperspektiv. Systemperspektivet tar
sig uttryck i två huvudsakliga grenar varav den ena kallas industriell
symbios.
Industriell symbios behandlar flöden av främst restprodukter mellan
72 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 73
232
3.7 s lutsatser och övervägan Den inför
Det fortsatta arbetet
Förbättrad statistik och uppföljning
Det fnns ett behov att diskutera effektivare uppföljningsmekanismer
nationellt och på EU-nivå. Det fnns även behov att följa upp de nationella
innovationssystemen och deras output, upphandling med miljöinriktning
både grön upphandling och teknik/innovationsupphandling, men
också hur MS insatser återfnns inom EU-gemensamma aktiviteter som
exempelvis uppbyggnad av nya medlemsstaters infrastruktur.
Erfarenhetsspridning och kunskapsutveckling från större
projektorienterade program
En större vikt bör kunna läggas på kunskapsutveckling och erfarenhetsförmedling
från större projektorienterade program, främst de med betydande
inslag av fnansiering från EU men också andra relevanta nationella
program. Arbetssätt och metoder för att göra detta behöver utvecklas, i
synnerhet när det gäller god programimplementering men också när det
gäller framgångsrika projektresultat och företagsbildningar som åstadkoms
av programmen. Ett aktivt erfarenhetsutbyte mellan medlemsstaterna
behöver därför uppmuntras.
I ett sådant arbete bör erfarenheterna av att utveckla och förnya infrastruktur
samt åtgärder som syftar mot att åstadkomma hållbara stadsdelar
och städer få en särskild vikt, i synnerhet sådana program och programresultat
som kan antas vara relevanta för de nyaste medlemsstaterna
i unionen.
Satsning på Targeted training för nyckelgrupper
Många myndigheter har inom sin sektor en eller flera yrkesgrupper, som
har nyckelroller för att en ökad marknadsandel av miljöteknik skall
kunna komma till stånd. Exempel på sådana nyckelgrupper är inköpare,
miljörevisorer och ansvariga chefer för miljöledningssystem, säljare,
riskkapitalförvaltare, inkubatorföreståndare, och så vidare. Riktad
och tyngre fordon där nya lastbilar behövs, förändring i tillstånd och
kunskap för att beräkna den faktiska besparingen av bränsle och minskningen
av växthusgasutsläpp. Samarbetet har varit mycket framgångsrikt
och uppmärksammats utanför Sveriges gränser av både näringslivsaktörer
och politiker inom EU. Fler aktörer ansluter sig, och med dem
växer potentialen för spridning av ny teknik och nya lösningar för klimatneutrala
godstransportlösningar.
Goda exempel: Den fossilbränslefria regionen Kalmar
Kalmar län, en region i sydvästra Sverige, satsar för att försöka bli en
fossilbränslefri region till år 2030. Detta ska åstadkommas genom att:
• effektivisera energianvändningen i syfte att minska förbrukningen
• konvertera från fossila till förnybara bränslen
• producera förnybar energi för att i motsvarande grad minska användningen
av fossila bränslen inom eller utanför länet.
Särskilda satsningar kommer att göras inom bland annat energieffektivisering
i olika former, vindkraft, bioenergi/biogas, minskning av övriga
växthusgaser inom jordbrukssektorn samt klimatsmartare resor och
transporter.
Både offentliga och privata aktörer kommer att engageras,
exempelvis lantbrukare när det gäller klimatsmartare djurhållning, biogasframställning
och odling av biogrödor, energi- och massaindustrin för
ett utökat utnyttjande av mottryckskraft och spillvärme, turistnäringen
för energiriktigare transporter, fastighetsägare för energieffektivisering
i bostäder och lokaler, och så vidare. En viktig del i arbetet är också att
Länsstyrelsen avser att agera som ett föredöme i den egna verksamheten,
genom att genomföra omfattande energieffektiviseringsprogram, byte
av energikällor till förnyelsebara dito, och arbeta för att göra för de egna
transporterna »klimatsmarta« (miljöbilar, samåkning, telefonmöten,
med mera).
74 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 75
233
frivilliga åtaganden, och dels genom att tydliga system för uppföljning
fnns. På gemenskapsnivån behöver underlagsmaterial fnnas i form av
kriterier för olika produktgrupper, som bygger på erfarenheter från de
medlemsstater som kommit längst i detta arbete.
Även teknik- och innovationsupphandling behöver utvecklas vidare.
Resurser behöver avsättas så att tempot kan ökas, och tydligare ambitioner
och mål formuleras. Dessa upphandlingsinstrument – som skapar
nya miljötekniska lösningar, bör kunna utvecklas i samverkan med både
forskarsamhället och små och medelstora företag.
Ytterligare initiativ behövs i det europeiska sammanhanget, och Sverige
har goda förutsättningar att kunna bidra med nationella erfarenheter.
»No wrong door« i stödsystemen för miljöteknik och miljöföretagande
Det fnns idag många aktörer med erbjudanden till små och medelstora
företag både i Sverige och på EU-nivå. Men bilden av alla organisationer,
myndigheter och investerare som främjar de mindre företagen är till
vissa delar svåröverskådlig och företagen har svårt att ta del av de möjligheter
som fnns. De olika aktörerna bör samarbeta enligt principen
»No wrong door« – alla ingångar leder rätt. o beroende av var företagen
tar sin första kontakt ska de få bra information om vilka möjligheter som
erbjuds inom Sverige och inom EU.
Stödsystemen skulle kunna verka ännu effektivare, om företag som är
intresserade av att utvecklas inom miljöteknikområdet, enklare och lättare
kan få en heltäckande vägledning vidare till andra nationella eller
EU-baserade aktörer och program som de kan ha behov av. Exempel på
detta kan vara vägledning till fnansieringsstödssystem i olika former, till
personlig rådgivning om nya affärsidéer eller utveckling av nya miljötekniska
lösningar eller exporthjälp.
Arbetet inom Sverige för att utveckla och förenkla företagens sökprocesser
och kontaktytorna mellan företagsfrämjare och företagen bör
kunna kompletteras och samverka med motsvarande initiativ på europeisk
nivå.
fortbildning till dessa grupper skulle kunna vara mycket effektivt, och
omnämns i ETAP under Provision of targeted training. En samlad översikt
bör göras över vilka myndigheter och aktörer det fnns som kan få i
uppdrag att inventera, planera och ta initiativ till fortbildningsaktiviteter
som syftar till att höja kompetensen om miljöteknikens förutsättningar
och möjligheter.
Energianvändning i offentliga lokaler
Inom ramen för Bygga Bo-dialogen kan de frivilliga åtagandena ges en
ökad tydlighet, och kan kompletteras med en aktivare uppföljning av
levererade resultat. Ett specialområde, som har visat sig vara lämpligt för
denna typ av åtaganden, är energianvändning i offentliga lokaler, som
har haft en relativt sett kort återbetalningstid på investerade medel.
Idéer
för utformandet av en större ansats skulle kunna hämtas från det ovan
beskrivna PFE-programmet, inkluderande även ett ekonomiskt incitament
, till exempel i form av en skattesänkning.
Miljöanpassning inom godstransporter och logistik
Det fnns skäl att överväga om miljöbilsinitiativen skulle kunna efterföljas
av motsvarande aktiviteter inom godstransport och logistiksektorn,
och då med en region som bas. I likhet med miljöbilsinitiativen, handlar
det om att medvetandegöra och underlätta för potentiella kunder av olika
slag att efterfråga de nya tekniklösningarna som fnns på marknaden
eller är »nära marknadsintroduktion«, samt att koppla ihop utbud och
efterfrågan på ett effektivt sätt.
Upphandling: Grön upphandling, teknikupphandling,
innovationsupphandling
Det är viktigt att initiativ tas som leder till att grön upphandling blir en
del av all offentlig upphandling, och att betydande majoritet av alla
offentliga upphandlingar innefattar pådrivande miljökrav, som i sin tur
är teknikdrivande. Detta skulle kunna genomföras genom dels ett fortsatt
utvecklingsarbete inom staten, med målet att stimulera till offensiva
76 för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden för Bättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden 77
234
78 handling glo Balt handling glo Balt 79
4.1.2 e xportrådet
Exportrådets uppgift är att stimulera till ökad export och underlätta små
och medelstora företags internationella expansion. Verksamheten inriktas
på grundläggande exportservice, kompetensutveckling för företag,
riktade insatser för internationellt affärsfrämjande och konsultverksamhet
. Exportrådet har ett 60-tal kontor i 52 länder.
Satsning på svenska energi- och miljöteknikföretag i Indien
Exportrådet startar på uppdrag av regeringen ett särskilt främjandeprogram
i Indien. Programmet löper tre år från oktober 2008 och fokuserar
på stöd till de svenska företag som aktivt vill bearbeta marknaden och
realisera de affärer som fnns inom energi och miljöteknik. Indien är med
en genomsnittlig årlig tillväxt på cirka 8 procent är idag en av världens
snabbast växande ekonomier. Den snabba tillväxten ställer stora krav på
miljön och marknaden för miljöteknik bedöms till cirka 35 miljarder
kronor. Av dessa importeras cirka 45 procent, vilket motsvarar cirka
15 miljarder kronor. Inom några av nyckelsegmenten till exempel bio energi
och vattenrening bedöms den årliga tillväxten till cirka 15 procent. I pro -
grammet fnns det särskilt avsatt fnansiellt stöd till svenska företag för
affärssatsningar inom energi och miljöteknik i Indien. Enskilda projekt
kan fnansieras med 50 procent av kostnaden, dock högst 60 000 kronor
per projekt. Programmet kan också hjälpa företag i hur de kan ta del av de
fnansiella stöd som fnns att tillgå i Indien genom Sida, till exempel Demo
Miljö, Start Syd eller den lokala Miljöfaciliteten hos Sida i New Delhi.
Personlig exportrådgivning
Småföretagare med liten eller ingen exporterfarenhet kan få personlig
exportrådgivning av Exportrådets representanter i varje län i Sverige.
De regionala exportrådgivarna har även kontakt med länsorgan och
Exportrådets representanter i Sverige och utomlands. Personlig exportrådgivning
Småföretag är en kostnadsfri tjänst som riktar sig till svenska
företag i alla branscher, bland annat miljöteknikbranschen, med max
50 anställda och max 10 miljoner euro i årsomsättning.
4 Handling globalt
Den internationella dimensionen i Sveriges främjande av miljöteknik
fnns inom flera insatsområden: inom exportfrämjandet, Sverigefrämjandet
, främjandet av utländska investeringar i Sverige och naturligtvis
inte minst när det gäller det internationella biståndet.
Samarbetsavtal har utvecklats med flera länder utanför EU, i flera fall
med betydande inslag av samverkan kring miljöteknik.
4.1 e xportfrä Mjan Det
Exportfrämjandet sker både i Sverige och utomlands, genom Utrikesde-
partementet och utlandsmyndigheterna (ambassader och konsulat) och
Exportrådet. En av utrikesförvaltningens uppgifter är samverkan med
svenska företag som är aktiva eller vill aktivera sig på internationella marknader
. Särskilda näringslivsfrämjare fnns vid UD:s geografska enheter.
Exportlånet är till för företag som har ett kapitalbehov i samband med
en exportsatsning och kan ges både i svenska kronor och i utländsk valuta.
Med Exportlånet kan upp till 90 procent av totala kapitalbehovet fnansieras
och det fnns ingen övre beloppsgräns. Lånet lämnas endast till
svenska företag med verksamhet i Sverige, bland annat miljöteknikbolag.
Exportlånet är ett resultat av samarbetet mellan Almi, Svensk Exportkredit
, Exportkreditnämnden, Exportrådet och Swedfund.
4.1.1 projektexport
På många marknader är multilateralt fnansierade projektinsatser av
stor betydelse för svenskt näringsliv. Projektexportsekretariat inom UD
verkar för att öka svensk projektexport och svenska företags andel av
upphandling till projekt fnansierade av EU, FN-systemet och internationella
fnansinstitutioner. Vid sex svenska utlandsmyndigheter fnns
särskilda projektexportfrämjare.
235
investeringar till och från länder som bedöms ha långsiktig betydelse för
svenskt näringsliv. Utrikesförvaltningen förstärks med ett 30-tal befattningar
på strategiska platser runt om i världen. Ambassader och konsulat
har förstärkts med nya främjare, med tyngdpunkten i USA och Kina.
En växande andel i dessa främjares uppgifter inom ambassader och
konsulat rör samarbete kring miljöteknik. Exempelvis kommer den
svenska ambassaden i Washington, USA att göra klimat- och energifrågorna
till sin viktigaste prioritering under 2009. Politiska, näringslivsfrämjande
och kulturella aktiviteter kommer att genomföras med fokus
på hållbara städer, grön arkitektur och energismart teknik i form av lågenergihus
, värmepumpar, solceller och förnybara uppvärmningskällor –
områden där Sverige ligger i den absoluta framkanten både när det gäller
kunskap och teknologi.
4.3 s a Marbetsavtal MeD usa och bric -län Derna
Regeringen har initierat en rad samarbeten också med länder utanför
EU, framför allt USA och BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien
och Kina) som rör miljöteknik av olika slag.
Samverkan med USA om miljöfordon
I juni 2007 undertecknades ett MoU för ett utökat samarbete på energiområdet
mellan Sverige (Näringsdepartementet) och USA (D o E). USA
och Sverige satsar tillsammans med Volvo och Mack 12 miljoner dollar
för att utveckla mer miljövänliga tunga fordon. Avtalet kan ses som en
modell för framtida energiprojekt som för samman statligt och privat
kapital. Målet med projektet är att utveckla mer energisnåla och miljövänliga
lastbilar och andra tunga fordon med hjälp av biobränslen och
ny teknik som bland annat syftar till att öka motorernas förbränningseffektivitet
. Avtalet utvidgades i juli 2008 med en gemensam satsning
på att utveckla en elbil med starkare batteri och därmed längre körsträcka
på ren el än tidigare varianter. Laddstationen har tagits fram
Internationell marknadsbevakning
Allt fler företag inser vikten av att bevaka och analysera förändringar i
omvärlden för att kunna fatta väl underbyggda beslut. Exportrådets
informationsspecialister genomför kostnadsfri research och marknadsinformation
inom flera områden:
• allmän landinformation (befolkningsmängd, BNP, industristruktur,
ekonomisk utveckling)
• företagsinformation (både svenska och utländska företag)
• aktuell statistik och prognoser (exempelvis handelsstatistik och
arbetsmarknadsstatistik)
• marknads- och branschrapporter.
SymbioCity-initiativet har också nära kopplingar till regeringens satsning
på hållbar stadsutveckling, som bland annat kanaliseras genom
Delegationen för hållbara städer. Syftet med delegationen är att stimulera
stadsbyggnadsprojekt som både bidrar till förbättrad miljö och minskad
klimatpåverkan, och som underlättar svensk miljöteknikexport. Detta
initiativ beskrivs närmare i avsnitt 1.
4.2 s verigefrä Mjan Det
Främjandefrågor handlar om att öka intresset för Sverige, och sprida
kunskap om det som Sverige är bra på, exempelvis miljöteknik. Det kan
innebära att fånga upp och sprida information om nya affärsmöjligheter
och hitta former för samverkan mellan landets marknad och svenska
företag. Det handlar om att verka för att utländska investerare ska fatta
intresse för Sverige som ett attraktivt land att satsa på. En annan främjandeuppgift
är att stödja svenska företags förmåga att få del av internationellt
fnansierade upphandlingar, till exempel genom Världsbanken,
FN och EU.
Regeringen har inlett en satsning på utrikesrepresentationen för att
bidra till en ökad tillväxt i Sverige. Satsningen ska främja handel och
80 handling glo Balt handling glo Balt 81
236
bolaget, NBE Sweden AB, är att skapa ett så kallat biobränslekombinat i
Härjedalen.
Regeringen har gett ISA i uppdrag att genomföra en satsning på investeringsfrämjande
inom miljöteknikområdet. Satsningen omfattar 10 miljoner
kronor under perioden 2008 till och med 2010. För år 2009 har
myndigheten identiferat tio svenska styrkeområden, bioenergi, biobränslen
, grön kemi, vindkraft, hållbart byggande, vatten och avlopp,
avfall och återvinning, naturresurshantering, värme, ventilation och kyla
samt innovativa teknologier.
Myndigheten har även, tillsammans med Nutek, påbörjat ett projekt
att i samarbete med regioner med stark miljöteknikkompetens som
Business Region Göteborg, Region Skåne, Skellefteå kommun/Piteå
kommun och Stockholm Business Region för att främja utländska miljöteknikinvesteringar
i dessa regioner. Verksamheten pågår 2008–2011,
med inriktning främst på marknaderna i Japan, Indien, Kina och USA.
4.5 Miljöteknik, kli Matbistån D och
utvecklingssa Marbete
Regeringens satsningar på utveckling och spridning av ny teknik går hand
i hand med ett ökat internationellt ansvar för anpassning och tekniköverföring
. Att utvecklingsländerna får tillgång till energieffektiv och klimatvänlig
teknik för sin utveckling är viktigt för att undvika ökad kol- och
oljeanvändning. Genom satsningar på klimatinvesteringar i andra länder
kan den energieffektiva teknik som redan fnns i Sverige, och den som
utvecklas, föras över till länder i utveckling.
Klimathotet måste mötas på global nivå. Regeringen har en hög ambition
i klimatarbetet. Sverige ska vara ledande både i att genomföra effektiva
åtgärder här hemma och i att utveckla det internationella samarbetet.
Utveckling och spridning av ny teknik är en förutsättning för att vi effektivt
ska kunna minska klimatpåverkan utan att begränsa förutsättningarna
för tillväxt och välfärd.
med hjälp av amerikanska energidepartementet medan själva bilen
tillverkas av Volvo.
I juni 2006 undertecknades även ett avtal mellan delstaten Kalifornien
och Sverige inom området förnybar energi. Flera samarbetsområden
utpekades bland annat juridiska och lagtekniska policyfrågor samt
utbyte av goda exempel inom detta område.
Svensk-kinesiskt miljötekniksamarbete
Vid statsministerns besök i Kina i april 2008 (tillsammans med miljö -
ministern och handelsministern) undertecknades ett MoU om svenskkinesiskt
samarbete inom energi- och miljöteknikområdet. Vidare
undertecknades ett LoI om hållbart stadsbyggande och om eko-staden
Caofeidian. I juni 2008 har regeringen tillsatt en särskild samordnare för
genomförande av det svensk-kinesiska samarbetet.
4.4 f rä Mjan Det av utlän Dska investeringar i s verige
Sverige är ett litet land. Därför är det särskilt viktigt för Sverige att ta till
vara de fördelar som ökade flöden av varor, kapital, tjänster och arbetskraft
erbjuder.
Utländska investeringar skapar nya affärsmöjligheter,
öppnar nya marknader, tillför ny kompetens och ökar utbytet av teknik
och tekniskt kunnande.
Invest in Sweden Agency (ISA) är den myndighet som har till uppgift
att medverka till att öka de utländska investeringarna i Sverige. ISA hjälper
framförallt små och medelstora företag i utlandet att etablera ny verksamhet
i Sverige och att träffa samarbetsavtal med svenska företag. De
flesta investeringarna sker inom tjänstesektorn, IT och bioteknik.
En tredjedel av investeringarna sker utanför storstadsområdena, som
exempelvis när Härjedalens kommun i norra Sverige, tillsammans med
Härjedalens Miljöbränsle AB (HMAB) och de kinesiska bolagen National
Bio Energy Co Ltd (NBE) och Dragon Power Co Ltd. År 2006 bildade ett
gemensamt bolag inom bioenergiområdet. Syftet med det gemensamma
82 handling glo Balt handling glo Balt 83
237
och till Clean Technology Fund (CTF) inom Världsbanken, med fokus
främst på utsläppsbegränsningar.
Regeringen avsätter 150 miljoner kronor 2009–2011 för mark- och
jordbruksfrågor till organisationerna IFAD, FAo och WFP. Medel avsätts
för extra bidrag inom det katastrofförebyggande området, till exempel
stöd för genomförande av Hyogo Framework for Action, med 195 miljoner
kronor.
Inom ramen för det bilaterala utvecklingssamarbetet kanaliseras
ytterligare 1 150 miljoner kronor genom Sida under 2009–2011 för
anpassningsåtgärder i vissa samarbetsländer, särskilt i Afrika. I de fall
samarbetsländerna har utformat nationella anpassningsprogram (NAPA)
under klimatkonventionen bör dessa komma ifråga för fnansiering.
Totalt innebär detta att regeringen inom ramen för utvecklingssamarbetet
avsätter 4 055 miljoner kronor i nya medel för klimatsatsningar
under 2009–2011.
k limat- och energisatsningar i budgetpropositionen 2009 (M sek )
Insats År 2009 År 2010 År 2011
Kommersialisering av ny energiteknik 145 380 350
Klimatinvesteringar i andra länder 230 230 210
Spridning av ny energiteknik 100 122 117
Energieffektivisering 0 60 260
Förnybar elproduktion 60 70 20
Stöd för energieffektiva fönster i småhus 80
Miljöbilspremie 325
Livsmedelskedjans klimatpåverkan 6 3 3
Anpassningsåtgärder 174 205 205
summa 1 120 1 070 1 165
Investeringar för att minska utsläppen utomlands ger mer utsläppsminskningar
för varje krona jämfört med om de genomförts i Sverige och
är viktiga för att alla länder ska kunna minska utsläppen tillräckligt
mycket. Investeringarna ska kunna tillgodoräknas Sverige enligt reglerna
för de så kallade projektbaserade mekanismerna i Kyotoprotokollet.
Totalt 670 miljoner kronor ska kunna användas för internationella klimat -
investeringar.
Klimatbistånd är också angeläget eftersom miljöpåverkan och klimatförändringar
påverkar utvecklingen i fattiga länder och drabbar de fattigaste
människorna hårdast. Regeringen vill på ett aktivt sätt bidra till
långsiktiga insatser för anpassning till klimatets förändring i de fattigaste
länderna. Klimatbiståndet ska också användas för att stödja utvecklingsländernas
åtgärder för att begränsa halten av växthusgaser. Främst ska
bidrag kanaliseras genom befntliga multilaterala initiativ men även i
det bilaterala samarbetet, där Afrika står i fokus. Totalt innebär detta att
regeringen inom ramen för utvecklingssamarbetet avsätter 4 055 miljoner
kronor för klimatsatsningar under 2009–2011.
Sveriges regering har också tagit initiativ till en internationell kommission
för klimatförändring och utveckling.
Regeringens insatser inom ramen för utvecklingssamarbetet
Regeringen gör under 2009–2011 en särskild klimatsatsning om totalt
över 4 miljarder kronor inom utvecklingssamarbetet. Främst ska bidrag
ske genom befntliga multilaterala initiativ men även i det bilaterala samarbetet
, där Afrika står i fokus.
Totalt avsätter regeringen 1 560 miljoner kronor under 2009–2011 för
stöd till anpassning genom anpassningsfonden under Kyotoprotokollet,
klimatkonventionens biståndsfnansierade fonder för anpassning, samt
extra stöd till Världsbankens International Development Association
(IDA) för att stödja IDA:s klimatsatsning som är inriktad på anpassningsåtgärder
, men också ren energi och energieffektivisering.
Regeringen avsätter 1 000 miljoner kronor under 2009–2011 till klimat -
konventionens fnansiella mekanism Global Environment Facility (GEF)
84 handling glo Balt handling glo Balt 85
238
Ett antal projekt med miljöteknikanknytning har genomförts, framför
allt när det gäller VA, avfallshantering och tillämpning av BAT (Best
Available Technology inom ramen för IPPC-direktivet).
4.6.3 h ållbar stadsutveckling i utvecklingsländer
Sida har utvecklat ett verktyg för stöd till miljömässigt hållbar stadsutveckling
i utvecklingsländer. Den snabba urbaniseringen är i många
städer också intimt förknippad med miljöförstöring och hälsorisker.
Genom stadsplanering och förvaltning av våra städer och samhällen –
befntliga som nya – fnns möjligheten att förbättra livskvaliteten för
invånarna men samtidigt minimera urbaniseringens påverkan på miljön
och klimatfrågan. Det fnns ett stort behov av förbättrad stadsförvaltning
och övergripande planering, inklusive systemlösningar för miljön.
Mot denna bakgrund lanserades i Johannesburg under 2002 ett svenskt
initiativ om hållbar stadsutveckling. Sida har baserat på detta utvecklat
en manual som utgångspunkt för fortsatt utveckling av metoder och verktyg
som syftar till hållbar stadsutveckling i utvecklingsländer och länder
i transition. Manualen kommer att testas under 2008 i pilotstäder av olika
karaktär, varefter konceptet avses revideras och publiceras.
4.6 s iDas arbete M e D anknytning till M iljöteknik
Sida har en viktig roll att fylla i flera av regeringens prioriterade områden
med miljöteknikanknytning i utvecklingssamarbetet. Sida har också
ansvar för följande aktiviteter inom miljöteknikområdet.
4.6.1 DemoMiljö
DemoMiljö ger myndigheter, kommuner, institutioner och företag inom
ett fyrtiotal av Sidas samarbetsländer möjlighet att pröva ny teknik. Små
och medelstora företag erbjuds stöd till förstudier och projektutveckling.
På Sidas uppdrag genomför Nutek i samarbete med Swentec projektet
DemoMiljö. Satsningen stödjer miljötekniksatsningar inom områdena
hållbar stadsutveckling och förnyelsebar energi. Stödet riktas till samarbetsländer
i Afrika, Asien, Latinamerika samt ö st- och Centraleuropa.
DemoMiljö är ett gåvobaserat stöd till moderna miljötekniska lösningar
inom hållbar stadsutveckling och förnyelsebar energi.
DemoMiljö ger mottagarländerna möjlighet att pröva moderna miljötekniska
lösningar och företag möjlighet att få demonstrera sitt kunnande
och sina produkter. Sektorer möjliga för stöd är bland annat luftmiljö,
vatten och sanitet, avfallshantering energibesparing, förnyelsebar energi
, markförorening, buller och urbana transporter. DemoMiljö erbjuder
två former av stöd, dels för genomförande av demonstrationsprojekt, dels
till förstudier för projektutveckling och projektidentifering.
4.6.2 t winningprojekt
EU:s twinningprogram är ett instrument för att stärka den offentliga
sektorn i de nya medlemsländerna och ansökningsländerna. Twinning
bygger på ett samarbete mellan myndigheter i EU:s medlemsländer och
deras motsvarigheter i samarbetsländerna. Det svenska twinningsamarbetet
handläggs av Sida. Sedan 2002 används EU-twinning även på
Västra Balkan, i östra Europa och Centralasien.
86 handling glo Balt handling glo Balt 87
239
88 vägen fram vägen fram 89
• forskare, produktutvecklare och innovatörer uppmärksammar
behovet av att utveckla nya tekniklösningar med goda miljöprestanda
stärkt samverkan mellan högskola, näringsliv och myndigheter är
en nyckelfaktor för att åstadkomma detta
• Sverige kan möta den ökade efterfrågan på bättre miljötekniska
system som den ökande globaliseringen och urbaniseringen skapar
strategiskt främja en utveckling av miljöteknik handlar om att
stärka fler processer samtidigt, främst då genom:
• att se goda miljöprestanda som en drivkraft inom alla branscher och
sektorer, inte minst inom befntliga större företag
• att främja utvecklingen av nya kunskapsintensiva företag, som utvecklar
innovationer inom miljötekniken
• att medverka till teknikförändringar inom sådana branscher och sektorer
som har hög miljöpåverkan, som till exempel energiproduktion,
transporter, jordbruk, byggnader och vissa industrisektorer
• att utveckla både utbudet och efterfrågan på god miljöteknik
• att stärka samverkan mellan företag, högskola och offentlig sektor.
5.2 p roble M- och utvecklingso Mrå Den so M bör
upp Märksa MMas av ko MMissionen och
Me Dle Msstaterna
Förutom ovanstående strategiska inriktningar, bör också följande insatsområden
övervägas i det europiska samarbetet, och de kan också vara en
del i den översyn och vidareutveckling av ETAP-arbetet som ska genomföras
av Kommissionen.
Mer övergripande är det viktigt att vidareutveckla en hållbar europeisk
näringspolitik. Detta är en av Sveriges prioriteringar under ordförandeskapet
hösten 2009. En ny näringspolitik måste utvecklas som bygger på
att ny teknik och nya affärslösningar främjas. Smartare konsumtion.
5 Vägen framåt
5.1 Den svenska regeringens Mål
Regeringen har tagit en rad initiativ för att förstärka och utveckla arbetet
med miljöteknik, och ser det som strategiskt viktigt att:
utveckla en fokusering på marknaden i Sverige, inom EU och globalt,
för att:
• bidra till att lösa miljöproblemen i världssamfundet
• stödja exporten av svensk miljöteknik och svenskt miljökunnande.
• skapa en positiv samverkan mellan svenska och europeiska aktiviteter
inom miljöteknikområdet
• stärka efterfrågan på god miljöteknik
utveckla en fokusering på företagande och entreprenörskap, som:
• bygger på svenska styrkeområden, där det fnns svenska företag, företagare
och produkter som är eller skulle kunna vara världsledande.
• stöds av forskning, utbildning och stödaktiviteter från myndigheter
och högskola
• bygger på en bred samverkan mellan företag, högskola och offentlig
sektor
utveckla en fokusering på att tillvara möjligheterna i nya trender
och utvecklingstendenser, så att:
• tekniska utvecklingsområden med hög potential och utvecklingskraft
också bidrar till miljöförbättringar.
Exempelvis bör den snabba
utvecklingen och nya teknikgenombrott inom IT-, bio-, rymd- och
nanoteknik kunna skapa nya system som förbättrar miljötillståndet,
skyddar naturen och utnyttjar energi och andra resurser bättre
240
Det som Swentec och andra aktörer gör för att lyfta fram demonstrationsanläggningar
och goda exempel bör kunna berika europeiska
kunskaps- och informationskällor, framför allt EU-organs webbsidor,
databaser och kunskapssammanställningar.
System för Environmental Technology Verifcation
Det är positivt att metoder och tekniker granskas och utvärderas med
avseende på miljöprestanda. Det fnns dock en risk för att införande av
ETV-system på EU-nivån skapar inträdeshinder för nya teknologier och
nya företag. I synnerhet gäller detta små och medelstora företag, även
om ETV-systemet är ett frivilligt åtagande. Ett europeiskt ETV-systems
mervärde utöver existerande system, och dess effekter på de mindre
företagen bör noga analyseras.
Ny miljöteknik från högteknologiska framtidsbranscher:
IT, bio-, rymd- och nanoteknik
Det fnns flera skäl som talar för att tillse att teknikutveckling från dessa
kunskapsintensiva nya teknikområden dels i ökad utsträckning kan bidra
till att skapa ny miljöteknik, dels att den miljöteknik som redan fnns inom
dessa områden synliggörs bättre. En möjlighet skulle kunna vara att genomföra
en förstudie hur »miljö-spinnoff« från dessa framtidsbranscher kan
främjas. Ett annat steg för att stödja förslaget skulle kunna vara att
arrangera ett ETAP Forum i Sverige, med temat »Vad kan avancerade
teknologilösningar från andra områden göra för miljöteknikområdet«.
förbättrade villkor och förutsättningar för miljöteknikmarknaden
Förbättrad statistik och uppföljning
Det fnns ett behov att diskutera effektivare uppföljningsmekanismer
nationellt och på EU-nivå. Det fnns också behov att följa upp de nationella
innovationssystemen och deras output, upphandling med miljöinriktning
(både grön upphandling och teknik/innovationsupphandling), men också
hur medlemsstaters insatser återfnns inom EU-gemensamma aktiviteter
som exempelvis uppbyggnad av nya medlemsstaters infrastruktur.
bättre produkter, och en resurssnål produktion har alla ett ömsesidigt
samband, och är viktiga på globala marknader.
Under det svenska ordförandeskapet planeras bland annat en konferens
på temat hållbar näringspolitik. Syftet är att mobilisera Europa brett för
att utveckla en hållbar näringspolitik och att visa, genom goda exempel,
hur europeisk industri kan möta klimathotet och samtidigt stärka sin
konkurrenskraft.
Att komma från forskning till marknad
Integrerade stöd- och fnansieringssystem för hela värde/produktutvecklingskedjan
. En slutsats av både svenska och andra europeiska erfarenheter
är att det behövs:
• bättre former för fnansiering och andra stödstrukturer för att skapa
fnansiering av verksamheter som befnner sig mitt i värdekedjan/produktutvecklingskedjan
– mitt emellan FoU-insatser och storskalig
internationell kommersialisering. Stöd och fnansiering behövs för att
skapa pilot- och demonstrationsanläggningar.
ö kat stöd behövs också
för att öka efterfrågan på de miljödrivna marknaderna
• hela stöd- och fnansieringskedjan bör hänga bättre ihop utan besvärande
glapp och diskrepanser, så att fnansiering av FoU, efterföljs av
fnansiering av demoanläggningar mitt i värdekedjan och andra fnansierings-
och stödformer för nationell och global kommersialisering
• mångfalden av aktörer, stödinsatser och fnansieringsformer är svåröverskådlig
. Därför behövs insatser för information, utbildning och
nya samverkansformer mellan företagsstödjare för att åstadkomma
lätta sökvägar eller enkla ingångar i systemen (»No wrong door«).
Demonstrationsanläggningar och »best-practice examples«
inom miljöteknik
Det fnns ett behov att synliggöra alla olika demonstrationsanläggningar
av miljöteknik som fnns redan nu och är på väg att realiseras inom kort i
Sverige, för att öka intresset från och tillgängligheten för både utländska
och inhemska intressenter.
90 vägen fram vägen fram 91
241
en region som bas. En sådan satsning bör naturligtvis behandla alla
kommersiella aktörer likvärdigt, oberoende av nationellt ursprung, vilket
också var fallet i de tidigare miljöbilsprojekten.
Upphandling: Grön upphandling, teknikupphandling,
innovationsupphandling
Det är viktigt att initiativ tas som leder till att grön upphandling blir en
del av all offentlig upphandling, och att en betydande majoritet av alla
offentliga upphandlingar innefattar pådrivande miljökrav, som i sin tur
är teknikdrivande. På gemenskapsnivån behöver underlagsmaterial
fnnas i form av kriterier för olika produktgrupper, som bygger på
erfarenheter från de medlemsstater som kommit längst i detta arbete.
Även teknik- och innovationsupphandling behöver utvecklas vidare.
Ytterligare initiativ behövs i det europeiska sammanhanget, och Sverige
bidrar gärna med nationella erfarenheter.
»No wrong door« i stödsystemen för miljöteknik och miljöföretagande
Det fnns idag många aktörer med erbjudanden till små och medelstora
företag både i Sverige och på EU-nivå. Stödsystemen skulle kunna verka
ännu effektivare, om företag som är intresserade av att utvecklas inom
miljöteknikområdet, enklare och lättare kan få en heltäckande vägledning
vidare till andra nationella eller EU-baserade aktörer och program
som de kan ha behov av. Främjare av företagande och miljöteknik bör
samarbeta enligt principen »No wrong door« – alla ingångar leder rätt.
o beroende av var företagen tar sin första kontakt ska de få bra information
om vilka möjligheter som erbjuds inom Sverige och inom EU.
Arbetet inom Sverige för att utveckla och förenkla företagens sökprocesser
och kontaktytorna mellan företagsfrämjare och företagen
bör kunna kompletteras och samverka med motsvarande initiativ på
europeisk nivå.
Erfarenhetsspridning och kunskapsutveckling från större projektorienterade
program. En större vikt bör läggas vid kunskapsutveckling
och erfarenhetsförmedling från större projektorienterade program,
främst de med betydande inslag av fnansiering från EU men också andra
relevanta nationella program. Särskilt bör förekomsten av demonstrationsanläggningar
för ny miljöteknik och projektresultat som syftar till
»best practice« synliggöras.
I ett sådant arbete bör erfarenheterna av att utveckla och förnya infrastruktur
samt åtgärder som syftar mot att åstadkomma hållbara stadsdelar
och städer få en särskild vikt, i synnerhet sådana program och
programresultat som kan antas vara relevanta för de nyaste medlemsstaterna
i unionen.
Satsning på »Targeted training« för nyckelgrupper
Många myndigheter har inom sin sektor en eller flera yrkesgrupper, som
har nyckelroller för att en ökad marknadsandel av miljöteknik skall kunna
komma till stånd. Riktad fortbildning till dessa grupper skulle kunna
vara mycket effektivt.
En samlad översikt bör göras över vilka myndigheter
och aktörer det fnns som kan få i uppdrag att inventera, planera
och ta initiativ till fortbildningsaktiviteter som syftar till att höja kompetensen
om miljöteknikens förutsättningar och möjligheter
Energianvändning i offentliga lokaler
Frivilliga åtaganden kan ges en ökad tydlighet, och kan kompletteras med
en mer aktiv uppföljning av levererade resultat. Ett specialområde, som
är mycket lämpligt för denna typ av åtaganden, är Energianvändning i
offentliga lokaler, med en relativt sett kort återbetalningstid på investerade
medel. Idéer för utformandet av en större ansats skulle kunna hämtas
från det svenska PFE-programmet.
Miljöanpassning inom godstransporter och logistik
De framgångsrika miljöbilsinitiativen skulle kunna efterföljas av motsvarande
aktiviteter inom godstransport och logistiksektorn, och då med
92 vägen fram vägen fram 93
242
svenska aktörer inom miljöteknikområdet 95
ALMI Företagspartner
Avfall Sverige
Bioenergi Småland
Byggsektorns InnovationsCentrum (BIC)
Byggsektorns kretsloppsråd Chalmers tekniska högskola
Delegationen för hållbara städer
The European Bank for Reconstruction and Development (EBRD)
Energimyndigheten
Exportkreditnämnden (EKN)
Exportrådet
Formas – forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande
Föreningen KRAV
Industrifonden
Ingenjörsvetenskapsakademin
Innovationsbron
Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS)
Invest in Sweden Agency (ISA)
Kemikalieinspektionen
Konsumentverket
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA)
Kungliga tekniska högskolan (KTH)
Miljöstyrningsrådet (MSR)
Mistra – Stiftelsen för miljöstrategisk forskning
Naturskyddsföreningen
Naturvårdsverket
Nordiska Investeringsbanken (NIB)
NUTEK
Näringslivets miljöchefer (NMC)
Provider Venture Partners AB
Rymdstyrelsen
Sida
Sjunde AP-fonden
bilaga 1 Svenska aktörer inom
miljöteknikområdet
243
96 svenska aktörer inom miljöteknikområdet
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Sustainable Technologies Fund
Svensk Exportkredit (SEK)
Svenska Miljöinstitutet (IVL)
Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA)
Svenskt Näringsliv
Svenskt Vatten
Swedfund
Swedish Cleantech Incubators
Swedish Clean Water Partnership
Swentec, Sveriges miljöteknikråd
Universitet och högskolor
VARIM
VINNo VA
Regionala miljöteknikaktörer
244
referenser 99
Affärsängelnätverkens aktiviteter, Swedish Venture Capital Association
2007
Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter – goda svenska exempel,
Svenska Biogasföreningen 2008
Drivkrafter för miljöproblemens marknadsvärde, Ingenjörsvetenskapsakademin
2008
Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Energimyndigheten och Naturvårdsverket
2006
En kartläggning av svensk bioenergi – Delrapport 1: Spjutspetskompetensen
, Swentec 2007
En kartläggning av svensk vattenreningsteknik – spjutspetskompetensen
, Swentec 2007
En kartläggning av svensk avfallshantering och återvinning – spjutspets kompetensen
, Swentec 2008
Forskning och innovation för hållbar tillväxt, Formas och Vinnova 2007
Framgångsrika miljöinnovationer – en studie av 113 svenska innovationer
från tävlingen Miljöinnovation, Nutek 2008
Hur kan kompetensen hos kommunerna användas vid miljöteknikexport
? Swentec 2008
Internationaliseringsguiden (http://www.internationaliseringsguiden.se)
Investera i Cleantech, Energimyndigheten 2008
Lokala miljöinvesteringar ger globala avtryck, Naturvårdsverket 2008
Nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och
sysselsättning 2007–2013
Pionjärmarknadsinititativet – Förnybar energi, Energimyndigheten
2008
Pionjärmarknadsinitiativet – biobaserade produkter och återvinning,
Vinnova oktober 2008
Regeringens forsknings- och innovationsproposition för år 2008,
Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50)
Resultatet från Swentecs strategimöte för svensk miljöteknik
(http://www.swentec.se)
bilaga 2 Referenser
245
100 referenser
Svensk miljöteknik – en kartläggning av aktörer, marknader och
konkurrenter, ITPS 2008
Svensk miljöteknik i siffror, Swentec 2007
Svensk teknikexport genom de flexibla mekanismerna,
e nergimyndigheten 2007
Swentecs fnansieringsguide (www.swentec.se/fnansiering)
SymbioCity (www.symbiocity.org)
Vad menas med cleantech? n utek 2008
246
www.swentec.se
f
idelity
s
tockholm AB
Tryck : Danagårds Grafska , februari 2009
247
Politisk styrning
Kompetens för
hållbar utveckling
Samverkan Kommersialisering Affärsmodeller
ETAP
Handlingsplan
Ökad tillväxt för svensk miljöteknik
DEMO-karta
Besökshanteringsförslag
Effektiv struktur
Benchmarking andra länder
Miljöteknikstatistik
Paketering, nya
erbjudanden,
partnerskap
- Waste Offer
Samverkansgrupp
DEMO (bransch,
region, affärs)
Webblösning
Projekt offentlig
upphandling
Referensgrupp
myndigheter
Kommunikation
Stöttande
struktur för
EU-program
Affärsprocessen
vid systemförsäljning
248
Resurscentra nordvästra Dalarna, insänt den 28 september 2009
Med anledning av er skrivelse får vi härmed bifoga den utvärdering, som gjorts av Högskolan
Dalarna; Mats Lundgren, på vårt projekt W7 Dalarna Resurscentra, 2006-2008.
Bif även populärversion av vår slutrapport.
Som bakgrund skickar jag även med vår projektplan för samma tidsperiod.
mvh
Sara Markus-Jansson
Projektledare
Sara Markus-Jansson
R. Resurscentra nv Dalarna
Besöksadr.: Strandgatan 8
792 30 Mora
Tel 0251-80218 (äv. mobilankn.)
249
Projektet
- En utvärWderan7 dDe stuAdie
Lav Aett RregNioA
nalt resurscentrum
för kvinnors entreprenörskap, jämställdhet
och integration
Slutrapport
Mats Lundgren
Nr: 2009: 01
250
1
Högskolan Dalarna, Kultur och Lärande, arbetsrapport nr 2009:01
ISBN 978-91-89020-76-4
ISSN 1403-6878
© Mats Lundgren
251
2
Projektet
- En utvärderWande
7
stuDdie
Aav Lett AregRioNnalt A
resurscentrum
för kvinnors entreprenörskap, jämställdhet och integration
Slutrapport
Mats Lundgren
252
3
Förord
Projektet W7 Dalarna har bedrivits av sju kommuner i norra Dalarna:
Leksand, Malung, Mora, Orsa, Rättvik, Vansbro och Älvdalen. Den här
slutrapporten är en fortsättning på utvärderingen Projektet: W7 Dalarna,
Ett regionalt resurscentrum för kvinnligt entreprenörskap, jämställdhet
och integration - En utvärderande studie, vilken avsåg den verksamhet
som bedrevs under åren 2006 – 2007. De resultat som presenteras i denna
rapport bygger på data, intervjuer, öppna brev och dokument, som samlats
in under 2006 till och med utgången av 2008. Det är min förhoppning
att resultatet av utvärderingen skall kunna bidra till att beskriva hur arbetet
i projektet har bedrivits, vilka resultat som uppnåtts i relation till de
mål som ställts upp och att dessa kan vara av värde för liknande verksamheter
i framtiden.
Jag vill slutligen tacka Er alla som så generöst och välvilligt låtit mig ta
del av Era erfarenheter och som gjort det möjligt att genomföra utvärderingen.
Jag vill även tacka Fil dr. Ina von Schantz Lundgren för hennes
tänkvärda kommentarer och synpunkter.
Falun i januari 2009
Mats Lundgren
Fil. dr. Sociologi & lektor i Pedagogik
253
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Förord 4
Abstract 5
1. INTRODUKTION 8
1.1 Inledning 8
1.2 Projektet W7 Dalarna 8
Projektets syfte 9
Verksamhetsområden 9
Målgrupper 11
Spridning av resultat 11
2. SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR 12
3. METOD 13
Dokument och statistik 13
Deltagande observation och intervjuer 13
Brevenkäter 14
Feed-back till projektledningen 14
Att låta aktörerna komma till tals 14
Etiska överväganden 14
4. EN TOLKNINGSRAM 15
4.1 Entreprenörskap 15
Generationsväxling i företag 17
4.2 Jämställdhet 19
Kön som social konstruktion 19
Kvinnors ställning på arbetsmarkanden 21
Kvinnors företagande 22
4.3 Integration 26
Invandrarens möte med det svenska samhället 26
Diskriminering i arbetslivet 27
Invandraren som företagare 28
4.4 Nätverket som samverkansform 30
Samverkan 31
Nätverk 31
Att samverka i projekt 32
254
5
Ett långsiktigt perspektiv 33
5. PROJEKTET W7 DALARNA: ENTREPRENÖRSKAP, JÄMSTÄLLDHET
OCH INTEGRATION 34
5. 1 Entreprenörskap 34
Affärsrådgivningen 35
Företagarskolan 40
Frukostmöten som ett led i nätverksbyggandet 41
Generationsväxling av företagare 43
5.2 Jämställdhetsarbetet 44
Jämställdhet – en fråga med många infallsvinklar 44
Jämställdhetsspelet 45
Kompetensbanken och kvinnliga nätverk 47
5.3 Integrationsarbetet 48
5.4 Projektets måluppfyllelse 51
5.4.1. De operationaliserade målen 51
5.4.2 Projektets effektmål 53
Opinionsbildning 54
Inspiration 54
Utbildning 55
Erfarenhetsutbyte och att utveckla kompetens- och kvalitetssäkring
inom området affärsrådgivning 55
Metodutveckling 56
Synergieffekter inom projektets tre verksamhetsteman 58
Etablera och upprätthålla en lokal fysisk närvaro av rådgivare i de involverade
kommunerna 58
6. DISKUSSION OCH SLUTSATSER 60
Referenser 63
Bilagor 68
255
6
Abstract
Föreliggande rapport är resultatet av ett s.k. följeforskningsuppdrag som
genomfördes under perioden våren 2006 och fram till och med utgången
av år 2008. Uppdraget gick ut på att följa hur projektet W7 Dalarna lyckades
i sin strävan att stödja utvecklingen av företag som startas av kvinnor
och invandrare och samtidigt stödja samhällets jämställdhets- och integrationsarbete
. Rapporten handlar om hur detta arbete förlöpte och vad
det resulterade i, liksom ett försök att tolka och ge tänkbara svar till detta.
I följeforskningsrollen ingick även att fungera som ett ”bollplank” till
projektledningen, d.v.s. att rapportera iakttagelser av händelseförloppet
på ett sådant sätt att det på olika sätt kunde stödja de pågående processerna
.
Ett viktigt syfte med W7 Dalarna var att utveckla metoder som kan användas
på ”bred front” inom entreprenörskap, jämställdhet och integration.
När det t.ex. gäller metodutvecklingen inom integrationsområdet
växte allt efter som fram en insikt om att dessa frågor måste lösas i samverkan
med andra aktörer. Framför allt genom att bygga upp nätverk,
skapa informella arbetsgrupper, arrangera inspirationsdagar o.s.v. för att
på det sättet skapa konkreta åtgärder inom integrationsområdet. Projektledaren
och de involverade rådgivarna framhåller att projektet huvudteman:
kvinnors entreprenörskap, jämställdhet och integration är områden
som överlappar varandra och att det därför även funnits en del synergieffekter
som de har kunnat ta tillvara.
Av resultatredovisningen framgår att av dem som fått rådgivning via projektet
startade år 2008 84 personer ett företag, varav 48 personer (57 %)
var kvinnor. De berörda aktörerna i W7 Dalarna bedömer själva att de ha
varit framgångsrika just när det gäller att inspirera till nyföretagande.
Även om det är svårt att entydigt säga att den positiva utvecklingen vad
gäller kvinnors företagande i W7-kommunerna enbart beror på projektets
verksamhet har detta ändå med stor sannolikhet haft ett betydande inflytande
för denna utveckling. Den publicitet som projektet fått i medier, där
t.ex. kvinnliga förebilder kunnat lyftas fram, har haft en opinionsbildande
effekt.
Projektet har även genomfört systematiska utbildningsinsatser, både av
blivande företagare via den s.k. Företagarskolan och i jämställdhetsfrågor
via det s.k. Jämställdhetsspelet. Framför allt framstår verksamheten som
256
7
framgångsrik när det gäller Företagarskolan. Projektet har på det sättet
kunnat fylla ett tomrum, eftersom det inte fanns någon annan aktör som
erbjöd en motsvarande utbildning i denna del av regionen. Det kontinuerliga
erfarenhetsutbytet som ägt rum i projektet har utvecklat rådgivarna
på ett generellt plan och det kontaktnät som skapats öppnar samtidigt upp
för att rådgivarna lättare kan få hjälp av varandra när de behöver tillgång
till ett ”bollplank”.
En faktor som framstår som betydelsefull för att projektet uppnådde en
hög måluppfyllelse är att de personer som drev projektet hade medverkat
i liknande verksamhet tidigare, med bl.a. en projektledare med stor erfarenhet
och att det redan fanns etablerade och välfungerande nätverk. Projektet
kunde därför få en ”flygande start”, vilket på ett avgörande sätt
måste anses ha skapat goda förutsättningar för det slutliga utfallet av projektets
verksamhet. En annan faktor som sammanhänger med detta är att
om vi betraktar W7 Dalarna som en fortsättning på tidigare genomförda
projekt så har verksamheten pågått under en följd av år. Slutsatsen är att
projektet W7 Dalarna i allt väsentligt arbetat med att uppnå de effektmål
som sattes upp. Däremot är det självfallet mera vanskligt att ha någon
uppfattning i viken grad dessa mål uppnåtts.
Mot bakgrund av hur projektets operationaliserade mål och effektmål
uppnåtts är den sammantagna bedömningen att den verksamhet som Resurscentrum
norra Dalarna etablerat genom projektet W7 Dalarna på ett
tydligt sätt håller på att etablera sig som en viktig aktör i det regionala utvecklingsarbetet
, inte minst genom sin tydliga lokala närvaro och sin regionala
nätverksorganisation.
Key words: Kvinnliga företagare och entreprenörskap, affärsrådgivning,
jämställdhet, företagarskola, invandrarföretag.
Mats Lundgren
Lektor i Pedagogik Högskolan Dalarna
e-post: mlu@du.se
257
8
1. INTRODUKTION
1.1 Inledning
Den här rapporten är resultatet av ett s.k. följeforskningsuppdrag som
genomfördes från våren 2006 och fram till och med utgången av år 2008.
Uppdraget gick ut på att följa hur projektet W7 Dalarna lyckades i sin
strävan att stödja utvecklingen av företag som startas av kvinnor och invandrare
och samtidigt stödja samhällets jämställdhets- och integrationsarbete
. Rapporten handlar om hur detta arbete förlöpte och vad det resulterade
i, liksom ett försök att tolka och ge tänkbara svar till detta. I följeforskningsrollen
ingick även att fungera som ett ”bollplank” till projektledningen,
d.v.s. att rapportera iakttagelser av händelseförloppet på ett
sådant sätt att det på olika sätt kunde stödja de pågående processerna.
1.2 Projektet W7 Dalarna
Verksamheten inom projektet W7 Dalarna har omfattat tre teman: entreprenörskap,
jämställdhet och integration. Projektet startade 2006-01-01
och pågick till utgången av 2008. Verksamheten har byggt vidare på erfarenheter
från flera tidigare projekt som hade genomförts mellan 1994 –
2002. Dessa handlade om kvinnors och ungdomars företagande. Under
åren 2003 – 2005 genomfördes ett projekt om jämställdhet och att främja
kvinnors och ungdomars företagande i tre kommuner, Mora, Orsa och
Älvdalen. W7 Dalarna kan ses som en fortsättning på dessa projekt, där
fyra kommuner ytterligare tillkom, nämligen Leksand, Malung, Rättvik
och Vansbro. Verksamheten har således byggt på gedigna erfarenheter
om kvinnor och deras företagande.
Projektets huvudman har varit Resurscentrum norra Dalarna.
1 Verksamheten
har koordinerats av en projektledare och en biträdande projektledare
. De s.k. affärsrådgivarna2 i de ingående resurscentra har på halvtidstjänster
fungerat som ”delprojektledare” inom sina respektive kommuner
där de var verksamma. Rådgivarna har därmed spelat en roll som en lokal
”nod” i ett formaliserat nätverk.
1 I Sverige finns nationellt ett drygt 15-tal regionala och ca 130 lokala resurscentra för
kvinnor. Projektet W7 Dalarna är ett av dessa regionala resurscentra, vilket i sin tur är
uppbyggt av sju lokala resurscentra i samverkan belägna i kommunerna Leksand,
Malung, Mora, Orsa, Rättvik, Vansbro och Älvdalen.
2 I fortsättning används begreppen affärsrådgivning och affärsrådgivare som synonyma
med rådgivning och rådgivare.
258
9
De sju medverkande kommunerna består av en centralort i respektive
kommun, med omkringliggande byar och i övrigt glesbygd med stora
geografiska avstånd. Från Leksand i söder till Idre i norr är det t.ex. cirka
20 mil. Den största kommunen Mora har cirka 20 000 invånare, medan
de två minsta kommunerna Orsa och Älvdalen har vardera cirka 7 000
invånare. Kommunerna finns i ett skogslän och där turistindustrin spelar
en viktig roll. Detta ger både möjligheter och begränsningar för att kunna
etablera nya företag.
Projektet har finansierats genom medel från de sju ingående kommunerna
, Länsstyrelsen och Länsarbetsnämnden i Dalarna, EU:s strukturfonder,
sociala fonden; Mål 1 i södra skogslänsregionen och Växtkraft Mål 3
(ESF) samt Nutek. Representanter för dessa har tillsammans med fyra företrädare
för det lokala näringslivet och två kommunrepresentanter från
Älvdalens kommun, som formell projektägare, utgjort projektets styrgrupp.
Projektets syfte
Det övergripande syftet för W7 Dalarna formulerades som: ”att bygga
upp en stark organisation med lokal närvaro och samordnad verksamhet”
. Verksamhetens innehåll skulle inriktas på opinionsbildning, inspiration,
utbildning, erfarenhetsutbyte, metodutveckling och att tillvarata
synergieffekter inom projektets tre verksamhetsteman. Projektet syftade
också till att utveckla kompetens- och kvalitetssäkring inom området affärsrådgivning
och att etablera och upprätthålla en lokal fysisk närvaro i
de kommuner där projektet genomfördes. Därutöver skulle projektet:
”Verka för att Resurscentra för kvinnor skall accepteras som en aktör för
lokal och regional utveckling, och fungera som en jämbördig partner i
tillväxtarbetet” (Projektplanen).
Verksamhetsteman
Entreprenörskap
Inom området entreprenörskap syftade verksamheten till att inspirera,
stötta och uppmuntra nyföretagande för att främja en hållbar tillväxt. En
viktig del av arbetet inom denna del av projektet var att arbeta för att få
fler kvinnliga företagare och företagsledare, men också att stimulera till
fler entreprenörer inom offentlig sektor och i otraditionella branscher. En
annan central del var att verka för att företag inte slås ut vid generations259
10
skiften, ett arbete som planerades ske genom att skapa mötesplatser och
att ge vägledning för att säkra företagets fortlevnad.
Inom verksamhetsområdet entreprenörskap skulle projektet uppnå följande
resultat:
• 70 nya företag, varav 70 kvinnor och 5 män
• Företagarskolor, 70 deltagare
• Skapa regionalt nätverk för nyföretagare
• Skapa regionalt nätverk för företagssamverkan
• 30 kontakter för vägledning och rådgivning inför generationsbyte/ägarbyte
(Projektbeskrivningen)
I praktiken skulle aktiviteter som vägledning inför företagsstart, enskild
rådgivning samt att en praktisk Företagarskola arrangeras.
Jämställdhet
Inom verksamhetsområdet jämställdhet syftade verksamheten till att arbeta
för mäns och kvinnors lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter,
men också till att få en mer jämställd representation mellan kvinnor och
män i ledande befattningar. Jämställdhetsarbetet skulle också implementera
verktyg på arbetsplatser, i föreningar och organisationer. Ett ytterligare
syfte var uppmuntra till att stödja och underlätta för kvinnor som ville
starta och driva företag. Inom verksamhetsområdet jämställdhet skulle
följande resultat uppnås:
• Initiera och bistå 30 företag med verktyg för jämställdhetsplanearbete
• Utbilda 30 handledare inom ungdomsorganisationer och föreningar i olika
verktyg för jämställdhetsarbete – attitydpåverkan.
• Mäkla 45 kvinnor från Kompetensbanken till uppdrag som styrelseledamot,
föredragshållare, mentor mm.
• Skapa regionalt nätverk inom Kompetensbanken för att underlätta samarbete
och företagssamverkan, business to business (Projektbeskrivningen)
En viktig aktivitet var att kontinuerligt kartlägga och djupintervjua kvinnor
för att utöka Kompetensbanken med fler kvinnor som vill åta sig styrelseuppdrag
, mentorskap eller andra uppdrag. En annan aktivitet var att
använda det s.k. Jämställdhetsspelet, d.v.s. ett spel som används för att
introducera samtal om jämställdhet på arbetsplatser.
260
11
Integration
Verksamhetsområdet integration syftade till att arbeta för att fler invandrare
integreras i nätverk och att fler kvinnor med utländsk bakgrund
kommer in på arbetsmarknaden och även inspireras att starta företag. Arbetet
syftade också till att tillvarata invandrade kvinnors erfarenheter och
kompetens, men även att uppmuntra till kulturellt utbyte. Inom verksamhetsområdet
integration skulle projektet uppnå följande resultat:
• Inspirations- och studiebesök till eget företagande för 60 invandrarkvinnor
• Skapa regionalt nätverk för invandrarkvinnor (Projektbeskrivningen)
Målgrupper
Projektet riktade sig till privatpersoner, arbetssökande, blivande och befintliga
företagare, organisationer, föreningar och skolledare (Projektbeskrivningen)
, d.v.s. det var breda målgrupper som omfattades. Dessa varierade
samtidigt inom projektets olika delområden.
Inom verksamhetsområdet entreprenörskap är målgrupperna:
• de som har eller behöver hjälp med en affärsidé
• de som tänker starta ett företag
• de som vill utbilda sig inom företagande
• de företagare som är i behov av nätverk
• företagare som behöver utveckla sitt företag
Inom verksamhetsområdet jämställdhet är målgrupperna:
• de arbetsplatser som har behov av verktyg för jämställdhetsplanearbete
• de kvinnor som vill och kan åta sig styrelseuppdrag, mentorskap etc.
• de kvinnliga företagare som behöver nätverk för affärssamverkan
Inom verksamhetsområdet integration är målgrupperna:
• de invandrare som vill inspireras att starta egna företag
• de invandrarkvinnor som behöver nätverk
• de invandrare som är intresserade av kulturellt utbyte (Projektbeskrivningen)
Spridning av resultat
En viktig aktivitet inom projektet har också varit att marknadsföra, bilda
opinion och sprida projektresultat både på lokalt, regionalt och nationellt
plan. En annan uppgift var att bygga nätverk både regionalt, nationellt
och internationellt, liksom att arbeta med metodutveckling av verktyg för
jämställdhetsarbete och att marknadsföra databasen Kompetensbanken.
261
12
2. SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR
Utvärderingen syftar på ett övergripande plan till att belysa frågan om det
med hjälp av organiserade insatser inom ramen för ett projekt är möjligt
att underlätta för kvinnor och invandrare att etablera företag. Projektet
var visserligen inriktat mot breda målgrupper, d.v.s. alla som vill etablera
sig som företagare, samtidigt som kvinnor gavs prioritet. På ett konkret
plan syftade projektet till att beskriva och tolka erfarenheter och resultat
som de involverade aktörerna uppfattar att verksamheten har gett upphov
till. Det sker i relation till uppsatta mål, men också till andra upplevda effekter
, positiva såväl som negativa. Mot bakgrund av detta formuleras
följande frågeställningar:
- I viken grad har målen för projektet W7 Dalarna uppnåtts?
- Vilka resultat och erfarenheter har projektet genererat?
- Vilken roll kan ett Resurscentra spela för att kunna utveckla kvinnors
företagande?
- Hur har projektets arbete med att bygga upp en organisation med lokal
närvaro och en samordnande funktion utfallit?
Frågeställningarna är komplexa och det framstår därför inte som möjligt
att ge uttömmande svar och förklaringar till vilka t.ex. de långsiktiga effekterna
av verksamheten är, hur orsakssamband kan förstås o.s.v. Resultatet
av ett enskilt projekt låter sig inte generaliseras, men det kan ändå
finnas orsak-verkan-relationer som kan vara mer eller mindre generellt
giltiga. Det är därför av intresse att dessa kan lyftas fram och diskuteras,
inte minst därför att den här typen av projekt, var de än bedrivs, har att ta
hänsyn till sådana orsak-verkan-relationer och också hantera dessa på något
sätt.
Utvärderingsrapporten har ett ”projektinternt” perspektiv, d.v.s. det är
personer som på olika sätt varit involverade i projektet W7 Dalarna som
kommer till tals, framför allt de s.k. rådgivarna som svarat för att organisera
och genomföra verksamheten. Respondenterna måste således betraktas
som att vara de välinformerade och engagerade aktörerna i projektet.
Bilden av projektets verksamhet beskrivs utifrån deras perspektiv med en
risk för att en del aktörer kan tänkas ha en välvillig inställning till verksamheten
och att deras uttalanden påverkats av detta och att därför ett kritiskt
perspektiv fått ett mindre utrymme än om även externa informanter
fått komma till tals.
262
13
3. METOD
Datainsamlingen genomfördes kontinuerligt under den period som projektet
pågick, d.v.s. från våren 2006 till och med utgången av 2008. Insamlingen
av data skedde genom s.k. triangulering3, d.v.s. att flera olika
datainsamlingsmetoder användes parallellt (Se t.ex. Cohen & Manion,
1994).
Dokument och statistik
För att genomföra utvärderingen har jag gått igenom den skriftliga dokumentation
som funnits tillgänglig. Det gäller såväl ”grunddokument” som
projektbeskrivning och sådana som upprättats under ”resans gång”, t.ex.
protokoll, skriftliga sammanställningar, statistikuppgifter o.s.v.
Deltagande observation och intervjuer
Vid tio tillfällen har jag deltagit som observatör vid de möten som rådgivarna
har haft (bilaga 1). Vid ett inledande möte våren 2006 behandlades
förutsättningarna för projektet. Vid ett andra möte i september redovisades
mera i detalj hur utvärderingen skulle komma att ske, där jag samtidigt
försökte att informera mig om hur arbetet inom projektet skedde. I
november deltog jag under en hel dag i ”rådgivargruppens” möte som
åhörare och där jag också för första gången återrapporterade en s.k.
”ögonblicksbild” (se nedan). I februari 2007 träffade jag Rådgivargruppen
där vi i samtalsform diskuterade projektets aktuella status med utgångspunkt
från den brevenkät som jag hade sänt ut i januari. I april diskuterade
gruppen den framtida organisationen samt gjorde en lägesbeskrivning
i de olika resurscentra och i juni gjordes en avstämning av var
projektet befann sig, liksom att planera för höstens verksamhet. Vid decembermötet
genomfördes en fokusintervju med rådgivarna, vilken spelades
in på band och skrevs ut i tillämpliga delar. Vid mötet i maj 2008
ägnades tiden åt att utbyta erfarenheter och planera den fortsatta verksamheten,
inte minst i form av att initiera en fortsättning av verksamheten
genom ett uppföljande projekt. Vid de möten som ägde rum i oktober och
december samma år genomfördes gruppintervjuer med rådgivarna.
3 “/…/, triangulation can be a useful technique where a researcher is engaged in case
study, a particular example of ‘complex phenomena’ ” (Cohen & Manion, 1994:241).
263
14
Brevenkäter
Vid tre tillfällen har s.k. brevenkäter sänts till de sju rådgivarna, en informatör
, en ekonom och en jämställdhetshandläggare samt projektledare
, sammanlagt ca 10 personer (bilaga 2-4). Dessa lämnade med några få
undantag svar vid respektive tillfälle som brevenkäten sändes ut.
Feed-back till projektledningen
Utvärderingen genomfördes processinriktat med återkopplingar genom
s.k. ”ögonblicksbilder” för att på det sättet ge projektledningen möjlighet
att vidta eventuella korrigerande åtgärder i verksamheten. ”Ögonblicksbilderna”
sammanställdes allt eftersom projektet framskred till en allt
mer systematisk och komplex bild av den bedrivna verksamheten.
Att låta aktörerna komma till tals
De områden som utvärderingen omfattar utgår dels från de verksamhetsområden
där projektet varit verksamt och de mål som fanns uppsatta
inom var och en av dessa. Jag har här vinnlagt mig om att så långt möjligt
låta de involverade aktörerna komma till tals, d.v.s. att låta deras röster
göra sig hörda genom att citera vad de hade att ”anföra i ärendet” (Se
t.ex. Czarniawska-Joerges, 1992). Citat som härrör från de samtalsliknande
intervjuerna har ibland prägel av talspråk, även om jag varligt försökt
att göra en del språkliga justeringar för att göra texten mera läsvänlig
. Det är min förhoppning att detta innehållsmässigt inte skall ha påverkat
utvärderingens resultat.
Etiska överväganden
De involverade aktörerna har givet att jag under hela projektet följde detta
som utvärderare/följeforskare varit väl förtrogna med syftet med min
närvaro, vad resultatet skulle användas till och hur detta skulle presenteras
. De kunde dock inte, även i detta avseende givet omständigheterna,
undgå att involveras som informatörer. När jag genomförde bandade intervjuer
gav informanterna sitt godkännande att så kunde ske och att materialet
kunde andvändas som underlag för den kommande utvärderingsrapporten.
Då de uttalanden som finns med i rapporten vare sig kan se
som utpekande eller kränkande av någon enskild person är det min bedömning
att inte detta kunnat skada någon enskild individ, som informant
eller på något annat sätt (Se Vetenskapsrådets forskningsetiska principer,
www.hsfr.se).
264
15
4. EN TOLKNINGSRAM
För att analysera och tolka resultatet av projektet W7 Dalarna skapas i
följande avsnitt en tolkningsram. Denna byggs upp genom en översiktlig
genomgång av teman som sammanhänger med projektets verksamhet. Inledningsvis
görs en, om än begränsad, översikt av kvinnors entreprenörskap
och företagande, jämställdhet och integration. Den andra delen av
tolkningsramen byggs sedan upp av teman som rör olika former för samverkan
då det var ett centralt syfte för projektets verksamhet. Här behandlas
några för- och nackdelar med att samverka i nätverk och motsvarande
vad gäller när projekt används som arbetsform i avsikt att utveckla en
långsiktig samverkan mellan flera organisationer inom samma verksamhetsfält
. Avslutningsvis tas upp frågan om varför förändringsprocesser
riskerar att bli långt utdragna i tid, d.v.s. innan mera varaktiga resultat
kan uppnås och avläsas.
4.1 Entreprenörskap
Entreprenörskap och innovationsskapande anses vara en viktig
drivkraft för tillväxt och utveckling inte enbart för framväxande
och existerande organisationer utan också för nationer såväl som
andra större och mindre geografiska regioner. (Remneland,
2007:9)
Christensen och Kempinsky (2004) säger att kommersialiseringen av innovativa
idéer, entreprenörskap, utgör en förutsättning för att skapa tillväxt
i en region. Vad är då entreprenörskap? NUTEK ger följande definition:
Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer,
enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något
med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter
i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang.
(http://www.nutek.se/sb/d/123)
Christensen och Kempinsky (2004) pekar samtidigt på att innovationsskapande
och entreprenörskap är två från varandra skilda processer. Entreprenörens
roll är att kommersialisera innovationer. Frågan är i vilken
utsträckning det är möjligt att beskriva och förstå hur dessa entreprenöriella
processer ser ut? I vilken mån är det t.ex. möjligt att förutsäga hur
265
16
dessa kan initieras och implementeras för att nå ett visst utfall? Ylinenpää
och Strömbäck (2003) framför t.ex. att forskningen inom området visar
att framgångsrik samverkan normalt karaktäriseras av relativt ostyrda/oplanerade
och långsiktiga utvecklingsprocesser, men att resultatet blir
att olika aktörer interagerar och utvecklar unika kompetenser och andra
konkurrensfördelar kopplade till de företag som ingår i ett kluster, organisationer
och individer (Marshall 1920; Saxenian 1985; Eliasson 1997;
Porter 1998; Dahmén 2000). De framhåller också att det nästan helt saknas
empiriska bevis för att samverkan mellan organisationer går att planera
fram, t.ex. genom politiska beslut och att de initiativ som på olika håll
i världen tagits för att på administrativ eller politisk väg ”skapa utveckling”
har alla mer eller mindre misslyckats. Administrativa och politiska
åtgärder antas ändå kunna ha betydelse för att skapa nödvändiga förutsättningar
(Ylinenpää och Strömbäck, 2003). Ylinenpää och Strömbäck
(2003) ställer (med hänvisning till Malmberg & Maskell, 1997) också
frågan om till exempel glesbefolkade och ofta perifera regioner per definition
är diskvalificerade från att delta och bidra till utvecklingen.
I en amerikansk studie (Remneland, 2007 med hänvisning till Reynolds
& Miller, 1992) lyftes fyra nyckelfaktorer fram som betydelsefulla när ett
nytt företag skall etableras, nämligen:
1) det personliga engagemanget
2) den första anställningen av personal
3) den initiala finansieringen
4) den inledande försörjningen
Reynolds och Miller (1992) drog slutsatsen att det fanns stora variationer
i etableringsprocessen mellan olika företag och branscher (Remneland,
2007). De fann att det personliga engagemanget hänger samman med
vem som blir en framgångsrik entreprenör. Vad som får en individ engagerad
för en sak kan självfallet ha en lång rad olika orsaker. Ett antagande
är att entreprenörer drivs av en inre motivation och att yttre faktorer har
mindre betydelse för att stimulera dem. En viktig första avstämningspunkt
ansågs vara när den första personalen anställdes i företaget. Den
initiala försäljningen kan ses som en indikator på vilken efterfrågan det
finns för de tjänster eller varor som skall produceras (Remneland, 2007,
med hänvisning till Reynolds och Miller,1992). Finns det ingen efterfrågan
saknas självfallet förutsättningar för att starta ett företag som har
266
17
möjlighet att överleva. Om dessa grundläggande förutsättningar är uppfyllda
kvarstår att verksamheten behöver en initial finansiering för att det
skall vara möjligt att bedriva verksamheten, eftersom företagets kostnader
normalt uppstår redan innan de första intäkterna flyter in.4
Generationsväxling i företag
Den industrialiserade världen står inför stora utmaningar de närmaste årtiondena
till följd av den demografiska utvecklingen. Den stora 40talistgenerationen
går i pension och inflödet av unga till arbetsmarknaden
kommer att vara relativt lågt (NUTEK B 2004:2). NUTUK (ibid.)
genomförde 2003 mot bakgrund av detta en problemanalys av förväntade
effekter vid generationsskiften i företag. När en företagsledare går i pension
eller av någon annan anledning slutar är det därför i de flesta fall inte
bara en fråga om att rekrytera en ny företagsledare, utan även om att finna
både en ny ägare och en ny företagsledare, helst i samma person. Detta
gör generationsskiftet till en kritisk fråga för ägarledda företag. Att
genomföra ett generationsskifte är en komplex och komplicerad frågeställning
. Det viktigaste problemet identifierades som att företagsledarna
inte var tillräckligt förberedda för att genomföra ett generationsskifte.
Begreppet generationsskifte kan tolkas som att det innehåller en begränsning
till ett ägarskifte inom en familj och därför har ibland begreppet
ägarskifte använts för att understryka att även en överlåtelse till en utomstående
är minst lika intressant. Begreppet ägarskifte är emellertid avsevärt
bredare och innefattar alla överlåtelser av företag, det innefattar även
företag som inte är ägarledda och överlåtelser som inte beror på ägarens
ålder eller familjesituation (ibid.).
I NUTEKs rapport (ibid.) identifieras företag som kan förväntas genomgå
generationsskiften de närmaste åren och som tillhör en s.k. riskgrupp,
d.v.s. företag som riskerar att försvinna från marknaden. Dessa företag
identifierades som att de ägs till minst hälften av företagsledaren, att de
har mellan två och 49 heltidssysselsatta (inklusive företagsledaren) samt
att de har en företagsledare som är äldre än 50 år. Dessa avgränsningar
beror på att det inte är meningsfullt att tala om generationsskiften i företag
som bara sysselsätter företagsledaren själv. När företagsledare i såda4
Vad som händer bortom att de grundläggande förutsättningarna skapats, d.v.s. företagets
fortsatta överlevnad, är en fråga som jag inte har för avsikt att utveckla vidare i detta
sammanhang.
267
18
na företag går i pension får det sällan några andra avgörande effekter på
sysselsättning och tillväxt än att företagsledaren försvinner ur arbetskraften.
NUTEK (ibid.) uppskattade att det fanns mellan 45 000 och 50 000 företag
som uppfyllde dessa kriterier, vilket motsvarade knappt 15 procent av
småföretagen i Sverige. Dessa företag sysselsätter i genomsnitt 4,3 personer
på heltid. Knapps 50 procent av företagen sysselsätter endast två personer
. Sammanlagt är cirka 215 000 personer heltidssysselsatta i dessa
företag. De flesta, drygt 60 procent, har sin verksamhet förlagd på en lokal
marknad. Hälften är tjänsteföretag, cirka 30 procent finns inom handel
och 20 procent är tillverkningsföretag. De företag där en generationsväxling
kan bli aktuell är relativt sett vanligare inom traditionella branscher
som tillverkningsindustri, byggverksamhet och handel samt hotell
och restaurang. Majoriteten, 70 procent, är aktiebolag och 70 procent av
företagsledarna anser att lönsamheten är mycket god eller tillfredställande
. NUTEK uppskattar att 35 procent av företagen riskerar att upphöra
när företagsledaren slutar. Misslyckade generationsskiften innebär att
livskraftiga verksamheter riskerar att upphöra och de som arbetat i företaget
blir arbetslösa. Det är ett näringspolitiskt problem och ett hot mot
långsiktig tillväxt och välfärd. I små orter kan effekten även bli nedläggning
av service och bidra till en försämrad arbetsmarknad och därmed på
sikt en befolkningsminskning.
268
19
4.2 Jämställdhet
I det följande avsnittet behandlas inledningsvis frågan om kön som social
konstruktion, därefter berörs något om kvinnors ställning på arbetsmarknaden
och slutligen behandlas några aspekter av temat kvinnors företagande
.
Kön som social konstruktion
Under mycket lång tid var familjen och samhället och förhållandet
mellan könen en av de mest självklara aspekterna i samhället. Man
har tagit för givet att män och kvinnor har vissa naturliga funktioner
. Mannens plats är i arbetslivet och i det offentliga livet. Kvinnans
plats är i hemmet, hon ska laga mat och ta hand om barnen.
Familjen är en naturlig arbetsdelning mellan könen. Männen som
familjeförsörjare och försvarare, kvinnan är hemmafru och barnuppfostrare
. (Collins, 2008:127)
Denna syn på de båda könens roller som upprätthållits under lång tid håller
nu på allvar på att utmanas. Kön kan, utöver dess biologiska aspekt,
ses om en social konstruktion, vilken förändras över tid och därmed definieras
enligt andra normer och värderingar än de som är dominerande
idag (se t.ex. Alvesson & Due Billing, 1999). Könet som social konstruktion
benämns ibland som genus eller gender, vilket i sitt sammanhang utgör
ett s.k. genussystem som avser:
/…/ en social, strukturell ordning av könen. Det är ett nätverk av
olika processer, fenomen, föreställningar och förväntningar. Genussystemet
kan ses som en samling av mänskliga handlingar, vilka
tillsammans skapar ett mönster vad gäller ordningen mellan könen.
(Peterson, 2000:14)
Sundin (2008) säger att genussystemet, d.v.s. ett maktsystem med kön
som bas, är allestädes närvarande. Systemet utmärks av hierarkisering
och segregering. Genom att använda begreppet genus istället för kön markeras
att dessa systematiska skillnader är socialt skapade och inte biologiskt
givna.
Jämställdhet kan ses som en ständigt närvarande relation mellan kvinnors
och mäns ”möten”, vilka tillsammans skapar mer eller mindre beständiga
könsrollsmönster i vardagslivet. När det gäller de skillnader som finns
269
20
mellan kvinnor och män som beror på könets betydelse har begreppet
könsmaktsordning kommit att användas (SOU 2005:56).
Begreppet beskriver och förklarar att samhället är präglat av en
ojämn fördelning av makt, uppgifter och resurser mellan könen
och att denna ojämlikhet består, trots åtgärder. Könsmaktsordningen
karaktäriseras av 1) att könen hålls isär, t.ex. könsuppdelningen
på arbetsmarknaden, 2) att män utgör normen och är överordnade
och kvinnor underordnade, vilket kan illustreras med att arbete
som betraktas som ”manligt” får/har högre status och ger mer betalt
, men också att män tjänar mer för samma arbete. Män har också
i allmänhet mer makt, frihet och inflytande i andra delar av
samhället. (SOU 2005:56 sid. 81)
Hur människors könsroller skapas kan enligt Acker (1993) förstås via
olika s.k. ”genderiseringsprocesser”. En avser den arbetsdelning som sker
med kön som urvalsgrund. En annan skapas av symboler som används för
att förklara och legitimera denna arbetsdelning. Ytterligare en process
genereras av den mångfald av interaktioner som äger rum mellan individerna
i organisationen och slutligen en där den enskilda individen uppfattar
de normer och den kultur som finns i organisationen och samtidigt
medvetet, eller omedvetet, anpassar sina handlingar till dessa.
De processer som fungerar generellt diskriminerande, så även vad avser
jämställdhet, rör ofta inte bara en enda faktor, utan det finns olika orsaker
till att diskriminering uppstår. Orsaker som ofta är infogade i varandra
och som samverkar på ett komplicerat sätt. För att hantera detta har begreppet
intersektionalitet kommit att användas. Detta innebär:
/…/ att man förstår diskriminering pga. etnicitet, kön och klass
(och andra grunder) som oskiljbart och ömsesidigt beroende av
varandra och att olika system av över- och underordning, förtryck
och exploatering ”samarbetar” eller samverkar på komplexa
sätt, snarare än att se diskriminering som särskiljda grunder
som staplas på varandra, s.k. dubbel eller trippel diskriminering
. Intersektionalitetsperspektivet hoppas fånga dynamiken
i samspelet mellan olika bakgrundsfaktorer och intresserar sig
(också) för de socialt konstruerade, privilegierade kategorierna
som t.ex. ”vithet” och ”manlighet”. Uttrycket myntades av
Kimberlé Crenshaw som menade att förtrycket av svarta kvin270
21
nor skedde med hjälp av vita kvinnor inklusive den vita feminismen.
(SOU 2005:56 sid. 82-83)
Frågan om jämställdhet i allmänhet och på arbetsmarknaden i synnerhet
måste från dessa utgångspunkter ses som ytterst komplex. Kanske är det
som Britt-Marie Thurén skrev 2003 i Vetenskapsrådets skrift; Genderforskning
– frågor, villkor och utmaningar.
Ingen har lyckats förklara varför kvinnors underordning är så utbredd
som den faktiskt är. Vare sig den är universiell eller inte,
och hur den än varierar och hur den än kan definieras, så är det
helt klart att den är fruktansvärt vanlig och får allvarliga konsekvenser
. (Thurén, 2003:94)
Den avgörande frågan hur jämställdhet skall kunna uppnås kvarstår fortfarande
till delar obesvarad.
Kvinnors ställning på arbetsmarkanden
När industrin i Sverige växte snabbt efter andra världskrigets slut
(Myhrman, 1994) innebar det att behovet av arbetskraft ökade och bidrog
till att även kvinnor i högre utsträckning började arbeta utanför hemmen.
5 Industrins framgångar skapade förutsättningar för att den offentliga sektorn
kunde byggas ut och det blev huvudsakligen kvinnor som kom att
anställas på denna arbetsmarknad. Detta kom också att utgöra en del av
grunden för de könsskillnader som nu finns på arbetsmarknaden. Bergh
(2007) skriver att det är anmärkningsvärt att Sverige tillhör ett av de länder
i Europa där skillnaden mellan andelen kvinnor i jämförelse med
männen som är företagare är som störst. Han anger som den viktigaste
förklaringen vara den offentliga sektorns dominerande ställning när det
gäller vård och omsorg. Sektorer som traditionellt har varit kvinnodominerade
. Framväxten av efterkrigstidens arbetsmarknad skapade också en
s.k. horisontell segregering såtillvida att kvinnor och män i hög grad återfinns
i olika yrken. Könsuppdelningen på arbetsmarknaden struktureras
också vertikalt, d.v.s. kvinnor och män har olika hierarkiska positioner
med åtföljande skillnader i arbetsvillkor, lön, status och makt (SOU
1996:56; SOU 2004:43). Till detta kommer en intern segregering som innebär
att kvinnor och män finns på samma arbetsplats, men att de arbetar
5 Anm. Det följande avsnitten är en bearbetning av Lundgren & von Schantz Lundgren
(2007).
271
22
åtskilda från varandra. Kankkunen (2006) har i det sammanhanget pekat
på att organisationers verksamhet tycks vara könad, d.v.s. att individen
primärt agerar utifrån organisationens verksamhet och kultur och inte
som kvinna eller man. Ett sådant exempel redovisar Hultman (1998) i
form av att han fann stora likheter mellan hur kvinnliga och manliga rektorer
agerade, dock med reservation för att de studerade rektorerna var få
och att det därmed inte går att dra några långtgående slutsatser från detta.
6
Kvinnors företagande
De flesta kvinnor som i dag driver företag är enmansföretagare och har en
enskild firma, medan männen i högre utsträckning använder ett aktiebolagsformen.7
Johannisson och Lindmark (1996) kompletterar detta med
att säga kvinnor i hög utsträckning bedriver s.k. ”leverbrödsföretag. I Dalarna
gick det t.ex. år 2006 2,7 manliga företagare på en kvinnlig, samtidigt
som allt fler kvinnor startar eget företag. I några av de kommuner
som deltog i projekt W7 Dalarna hade en jämförelsevis hög andel kvinnor
bland de nyetablerade företagen. I Orsa, Mora och Leksand startade
samma år lika många kvinnor som män företag (Dala Demokraten, 200703-13)
.
Svenskarnas benägenhet att starta och driva företag är relativt låg. Av den
vuxna befolkningen är knappt 5 procent av kvinnorna och drygt 13 procent
av männen egna företagare (Bergh, 2007)8. Antalet företagare har
ökat under den senaste tioårsperioden och det tillkommer 20 000 – 40
000 nya företag per år. De flesta av dessa startas inom servicesektorn och
de har ofta endast en lokal marknad. Detta gäller i synnerhet för de företag
som startas av kvinnor. Det kan noteras att deras andel av antalet före6
Rektorsyrket har genomgått en remarkabel feminisering. År 1980 var t.ex. endast 7
procent av rektorerna rektorer, 1995 var könsfördelningen i stort sett 50/50 och 2004 var
61 procent av rektorerna och 70 procent av de biträdande rektorerna kvinnor (Brüde
Sundin, 2007).
7 Föreläsning av professorn i Kulturgeografi Gunnel Forsberg vid Stockholms universitet
(Teknikdalen, Borlänge 24 oktober, 2007).
8
Idag finns begränsad tillgång till företagsstatistik uppdelad på kön. Regeringen
har därför gett Statistiska Centralbyrån (SCB) i uppdrag att bygga ut
en databas med uppgifter om företagare och företag i ett könsperspektiv.
Denna omfattande databas innebär att man kommer att kunna analysera
kvinnors och mäns företagande ur flera olika synvinklar, exempelvis kön,
utbildningsbakgrund, bransch, antal sysselsatta etc. (regeringen.se/sb
/d/8649)
272
23
tagare ökar, men de är ändå betydligt lägre än deras andel på arbetsmarknaden
(Sundin, 2008).
Med den takten kvinnligt företagande ökar idag dröjer det 80 år
tills lika många kvinnor som män driver företag. I Dalarna är skillnaden
något mindre än genomsnittet för hela landet. Siffrorna varierar
dock stort mellan kommunerna. (Dala Demokraten, 2007-0313)
Sökjer-Petersen (2001) pekar på att kvinnor, oftare än män, är ensamföretagare
och återfinns inom tjänsteproducerande branscher med relationsinriktade
uppgifter. Kvinnor väljer företagsformer med stort ägaransvar, såsom
enskilda firmor och handelsbolag framför aktiebolag som ger ett mer
begränsat personligt ekonomiskt ansvar (Götebo Johannesson, 2001).
Kvinnor som är verksamma i den offentliga sektorn har haft svårt att starta
eget inom det område där de själva varit verksamma.
Sundin (2008) noterar att näringspolitiken under efterkrigsdecennierna
var uppbyggd kring olika typer av stödinsatser till stora företag. Å andra
sidan blev småföretagen tidigt en del av regionalpolitiken. Arbetslöshet,
och hot om arbetslöshet, har i praktiken alltid varit något som drivit individer
att starta eget. Ur individers synvinkel kan starten av ett företag ofta
ses som en del av deras försörjningsstrategi, d.v.s. som ett sätt att få ett
arbete. För kvinnor kan deras företagande både vara en del av deras försörjning
och en del av deras livsform.
Rapporten Kvinnor som företagare - Osynlighet, mångfald och anpassning
(Sundin & Holmquist, 1989) kan ses som starten på den nutida
svenska forskningen om kvinnors företagande. Studien visade bl.a. att
kvinnornas familjesituation var av stor betydelse både för besluten att
starta eget och för hur de arbetade i sitt företag. Götebo Johannesson
(2001) framhåller att bakom kvinnor som väljer att starta ett företag kan
det finns flera olika orsaker, t.ex. att de söker sig från ett arbete för att de
inte trivs, eller att de riskerar att bli arbetslösa. Att de startar eget kan då
vara att de uppfattar att det ökar deras möjligheter att själva bestämma
sina arbetsvillkor. Kvinnor integrerar ofta sitt företagande i sin totala
livssituation. Götebo Johannesson säger att en tungt vägande orsak till att
kvinnor startar eget är att de ser en möjlighet för de egna personliga förutsättningarna
att få komma till sin rätt. En annan möjlighet är förstås att
de helt enkelt ser en affärsmöjlighet som de vill prova. Bland kvinnliga
273
24
företagare finns en stor andel s.k. levebrödsföretag, d.v.s. det finns ingen
avsikt att företaget skall växa och utvecklas (Johannisson och Lindmark,
1996). Sökjer-Petersen, (2001) framför att kvinnor ofta anpassar sitt företagande
efter familjesituationen och sätter omsorgen om barn och hem i
första rummet. Även Sundin (1995) och Holmquist (1995) fann att det
enskilt viktigaste skälet för kvinnor att välja eget företag framför anställning
var omsorg om familjen.
Masreliez-Steen och Modig (1992) påpekar att för att förstå vem ”den
kvinnliga företagaren” är behövs en djupare kunskap om kvinnors livsstil
, värderingar, så även bakåt i tiden. Falk Backenhof m.fl. (2002) skriver
med hänvisning till resultat från det s.k. FEM-programmet9 (NUTEK,
1999) att kvinnliga företagare är olika, såväl som individer som hur deras
företagande ser ut. Kvinnors företagande är beroende av det sammanhang
som de befinner sig i, liksom att det finns en stark koppling till traditionella
könsroller. Falk Backenhof m.fl. (2002) fann i en intervjustudie att
de kvinnliga företagarna målade upp en inre bild av frihet, stolthet och
entreprenörskap, medan deras yttre erfarenheter mera handlade om problem
, till exempel kontakt med myndigheter, att ta tillräckligt betalt och
liknande. Götebo Johannesson (2001) skriver att kvinnor betraktas som
mindre riskbenägna, t.ex. när de söker banklån och att de därför inte tas
på lika stort allvar som män i dessa situationer. När det gäller riskbenägenheten
finns emellertid en del motstridande resultat.
Ljunggren and Kolvereid (1996), who as well as exploring motivations
to start up a business, also investigated the respondents’ experiences
concerning profit and risk. In their findings, Ljunggren
and Kolvereid (1996) found that women stressed autonomy reasons
for starting a business more than men did but no gender differences
were found in regard to challenge, risk or profitability.
(Brindley, 2005:151)
Falk Backenhof m.fl. (2002) fann också att de kvinnor de intervjuade ansåg
kontakten med myndigheter som ett problem. De upplevde att det var
besvärligt och att de kände respekt i negativ mening för den makt myndigheter
har. De kände sig ofta också missförstådda när de ville gå försik9
Kvinnors företagande – forskningsprogrammet FEM. Ett forskningsprogram inom Forum
för småföretagsforskning. Programansvarig - Professor Carin Holmquist, Handelshögskolan
i Stockholm (http://www.fsf.se/fem/fem5.pdf).
274
25
tigt fram genom att låta företaget växa i sin egen takt. Ett annat problem
som de upplevde var att de kände sig ensamma i sin roll som företagare.
Kvinnorna beskrev sig som duktiga på det arbete de utförde, men osäkra
på sin egen roll som företagare. De såg sitt företagande som ett självförverkligandeprojekt
där det viktigaste inte var att tjäna pengar utan att
skapa en god livssituation med ett intressant och stimulerande arbete. Det
resulterar i att kvinnor tenderar att acceptera en låg lön trots att de arbetar
mycket.
Sundin (2008) skriver att en del kvinnor bestämt värjer sig mot att få
könsmärkta insatser därför att de riskerar att få en särskild och mindre
kvalificerad prägel. Hon säger att en del erfarenheter tyder på att insatser
som utformas specifikt för och till kvinnor måste hanteras på ett genomtänkt
sätt. Detta trots att företagande i allmänhet ger mycket positiva associationer
i dagens Sverige och att det även runt kvinnors företagande
finns liknande, men inte samma entydiga, positiva omdömen. Ett skäl kan
vara att kvinnors företagande inte uppfyller normativa föreställningar om
det framgångsrika företagandet. Sundin (2008) pekar också, liksom Falk
Backenhof m.fl. (2002), på att det är ett reellt problem med kvinnors företagande
att det inte sällan sker på villkor som vare sig villkorsmässigt
eller ekonomiskt är eftersträvansvärda.
Kvinnors företagande är således nära förknippat med frågan om jämställdhet
, inte bara inom företagarsfären, utan i livets alla skeden.
275
26
4.3 Integration
I de följande avsnitten beskrivs något av den problematik som invandrare
ställs inför i mötet med det svenska samhället och att integreras i detta.
Dessa möten tycks i många fall åtföljas av diskriminering som tar sig uttryck
i olika former och som försvårar integrationsprocessen. Jag tar i det
sammanhanget upp något av diskrimineringens problematik generellt och
därefter några frågor om invandraren som företagare eftersom det är en
av de frågor som är föremål för det aktuella projektet.
Invandrarens möte med det svenska samhället
Utanförskapet har varit som allra mest påtagligt för dem som
kommit till Sverige från andra länder. (Dagens Nyheter, 2008-0130)10
I ett historiskt perspektiv har invandringen betytt mycket för Sverige i
form av nya impulser, arbetskraft och företagande.
11 I dag tar det svenska
samhället kontinuerligt emot människor från andra länder, vilket både
tillför resurser samtidigt som att det också skapar problem av olika slag
som måste hanteras. Ett av dessa problem handlar om att integrera de nyanlända
och blivande svenskarna.
Grundläggande frågor för att en integration skall kunna äga rum är att den
invandrade snabbt kan lära sig det svenska språket tillräckligt väl för att
kunna delta i samhällslivet, men också att ha tillräckliga kunskaper om
det svenska samhället, dess kultur och arbetsliv för att kunna verka i detta
. Detta är också nödvändiga färdigheter för att det skall vara möjligt att
t.ex. kunna starta ett företag. En avgörande svårighet är att det för de flesta
individer tar lång tid att lära sig ett nytt språk, inte minst om man
kommer från ett annat språkområde. Först när en individ klarar språket
tillräckligt bra har denne förutsättningar att uppfatta sig själv och av
andra uppfattas som integrerade i samhället.
10 Artikeln är undertecknad av statsminister Fredrik Reinfeldt, arbetsmarknadsminister
Sven Otto Littorin och integrations- och jämställdhetsminister Nymako Sabuni och skriven
med anledning av att de s.k. Instegsjobben för nyanlända invandrare långt ifrån utnyttjas
i den utsträckning som avsetts.
11 Detta avsnitt om diskriminering är en bearbetning av en text som fanns med i Lundgren
& von Schantz Lundgren, 2007 samt Lundgren, 2008a.
276
27
Att vara invandrare försätter människor i mer eller mindre svåra situationer
. Söderlindh (1990) har lyft fram att den som lämnar sin ”hemmaarena”
, oberoende av vilket skäl, gör ”förluster” på en rad områden och som
den enskilde individen måste förhålla sig till och hantera. Dessa ”förluster”
kan hänföras till tre olika områden. Den första kallas för objektsförlust
. I detta ingår att behöva lämna den välkända vardagen. Det andra
”förlustområdet” benämns autonomiförluster. Dessa hänger nära samman
med språket. Att, som i det här fallet, inte kunna prata svenska ger inskränkningar
i den personliga friheten genom att man inte förstår, eller
kan göra sig förstådd. För den som inte behärskar språket tillräckligt väl
blir det besvärligt. Inget av det som tidigare var lätt är det längre. Dessutom
riskerar man att bli betraktad som dum för att man inte förstår vad
som sägs, eller vad som sker. Det tredje området benämns social skam.
Detta har t.ex. att göra med att det i många fall inte är möjligt att få ett
jobb som motsvarar det man hade i sitt hemland. Även högutbildade personer
får vanligen endast tillgång till s.k. lågstatusjobb. Resultatet blir
även att många invandrare känner sina kunskaper ifrågasatta, till exempel
för att man inte behärskar språket till fullo (se även von Schantz, 2000).
Diskriminering i arbetslivet
Höglund (2007) framhåller att det med stor sannolikhet förekommer
diskriminering inom arbetslivet i Sverige. Diskriminering är till exempel
en viktig faktor som kan förklara varför utlandsfödda har en svagare arbetsmarknadsanknyting
än vad svenskfödda har. Med diskriminering avses
särbehandling av individer eller grupper i form av ett avsteg från
principen att lika fall skall behandlas lika.
12 Den diskriminering som förbjuds
i lag är den som sker på grund av en individs kön, ålder, sexuell
läggning, funktionshinder samt etnisk tillhörighet.
13 Diskrimineringsbe12
Taylor (2007) diskuterar två principiellt olika förhållningssätt till minoritetsgrupper.
Han benämner dessa som likvärdighets- och särartspolitik. Likvärdighetspolitiken bygger
på att fri- och rättigheter skall vara lika för alla, där varje enskild individ skall behandlas
lika framför lagen, oavsett bakgrund. Särartspolitik är däremot ett erkänna den
unika identiteten hos enskilda individer eller grupper, deras olikhet mot andra. Taylor
framhåller att det är just denna olikhet som har ignorerats med en dominerande majoritetsidentitet
.
13
Den första lagen i Sverige mot diskriminering i arbetslivet, jämställdhetslagen
, trädde i kraft 1980. Lagen förbjuder diskriminering på grund av
kön på arbetsplatsen.
År 1999 kompletterades lagen med att även omfatta
förbud mot diskriminering på grund av funktionshinder och etnisk bakgrund
, samt förbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning. Det
277
28
greppet är komplext och därmed också ”svårfångat”. Jag kommer här
först att översiktligt behandla begreppet och därefter något mer specifikt
diskutera diskriminering som en följd av en individs etniska tillhörighet.
Hur kan då mötet mellan invandrare och det svenska samhället som mottagare
utformas? Flera teorier om hur detta kan ske har utvecklats. ”Teorierna
har ibland använts beskrivande, vid andra tillfällen har de uttryckt
ett ideal för hur samhället borde byggas” (Svanberg & Tydén 1999: 90).
Den s.k. smältdegelteorin bygger på att invandrargrupper tillför olika
värderingar och kulturdrag som sedan smälter samman och något nytt
skapas. Denna teori var länge en populär metafor för att beskriva det
amerikanska samhällets utveckling. Fördelen med denna strategi är att
den öppnar upp för skapa någonting helt nytt, t.ex. att även en invandrare
kan starta ett företag. Teorin om assimilation är smältdegelteorins motsats
. Här är det minoriteten som skall anpassa sig till majoriteten. Ett sådant
synsätt öppnar i hög grad risken för att diskriminering uppstår i
samhället generellt och kanske i synnerhet i arbetslivet. Det synsätt som
utgår från att samhället kan ses som en mosaik bygger på att etniska
grupper lever sida vid sida är en konsensusmodell som bygger på att olika
grupper måste respektera varandra och undvika konflikter (Svanberg &
Tydén 1999).
Invandraren som företagare
Under 2005 startade i Sverige drygt 44 000 företag och av dessa startades
cirka 8000 (18 procent) av en person med utländsk härkomst, vilket i
stort sett svarar mot den andel som dessa utgör av befolkningen. Skälen
till att invandrare startar eget företag kan självfallet vara många olika, till
exempel att man vill vara sig ”egen chef”, att man kommer från en företagartradition,
eller att det i hemlandet är hög status att ha eget företag
(http://www.paraplyprojektet.se/nyheter/tvingad-firma/).
Av drygt 2 600 invandrarföretagare, uppger runt 80 procent /…/
att de drivs av "motiv som att vara självständig, att förverkliga
sina idéer, skapa något bestående, samt att tjäna pengar"
(http://www.paraplyprojektet.se/nyheter/ tvingad-firma/).
är de fackliga organisationerna som ska bevaka att lagstiftningen efterlevs.
(Bild, 2004:7)
278
29
Orsaken kan också vara av strukturell natur, d.v.s. att det kan vara ett alternativ
till att vara arbetslös, eller att tvingas till ett lågkvalificerat och
lågavlönat arbete, bristande karriärmöjligheter, att vara utsatt för direkt,
eller indirekt diskriminering och inte kunna få ett arbete som svarar mot
de kvalifikationer som den enskilde individen besitter (http://
www.paraplyprojektet.se/nyheter/tvingad-firma/). Mahmoud Piroozram,
som fungerar som konsult för invandrare som vill starta eget, anser t.ex.
att starta-eget bidrag i många fall ges för att dölja arbetslöshet och fortsätter
med att säga:
Många arbetslösa blir påtvingade det, det är i alla fall min erfarenhet
. Och då försvinner deras företag snabbt. Då saknar de en vision
med sin verksamhet och de har inte heller någon affärsidé och affärsplan
som håller (http://www.paraplyprojektet.se/nyheter/
tvingad-firma/).
Abbasian (2003) har studerat invandrade kvinnliga företagare i Sverige
och visar att dessa kvinnor oftast är de som har resurser såsom hög utbildning
, lång arbetslivserfarenhet, egna sparpengar och humankapital,
men också att dessa finns bland unga nyutexaminerade kvinnor från
gymnasier och högskolor. Deras motiv att bli företagare var av både
strukturell, kulturell och personlig art. En annan viktig faktor för att lyckas
var tillgång till ett välfungerande socialt nätverk, inte minst kreditinstitutioner
.
279
30
4.4 Nätverket som samverkansform
Projektet W7 Dalarna kan i hög grad karaktäriseras som ett nätverksprojekt
genom att det omfattar affärsrådgivare i sju kommuner som samverkar
. Dessa är i sin verksamhet dessutom knutna till en lång rad olika
samverkanspartners för att de skall kunna verka i sina roller. Jag kommer
därför i det följande avsnittet att beskriva och diskutera nätverket som
samverkansform.
Samverkan
Begreppet samverkan har vanligen positiva konnotationer, men samverkan
är för den skull inte oproblematisk. Att samverka kan ge fördelar för
dem som är involverade, med det är självfallet inte givet och i vilket fall
som helst tar samverkan tid. Tid som alltid har en alternativ användningsmöjlighet
. Danemark och Kullberg (1999) säger att det ändå inom
många områden blivit nödvändigt att samverka. Att samverka ger en rad
fördelar för de organisationer som är involverade, men det finns även
nackdelar som måste beaktas. Detta beror bl.a. på att det finns grundläggande
skillnader i t.ex. regelverk, kunskaper och förklaringsmodeller,
likväl som på vilket sätt de involverade verksamheterna är organiserade.
Många av dessa faktorer är svåra att påverka på det lokala planet, inte
minst i det kortsiktiga perspektivet. För att kunna hantera dessa skillnader
är det viktigt att de identifieras för att det skall vara möjligt att kunna arbeta
fram strategier och handlingsmönster. Om det inte sker finns det en
risk för att den samverkan som planeras hotas. En lösning är att dessa
skillnader till de delar det är möjligt överbryggas och att de som inte låter
sig försvinna, måste istället accepteras (Danemark & Kullberg, 1999).
Samverkansprocesser är komplexa att hantera, bl.a. beroende på att det
inte finns någon överensstämmelse mellan omfattningen av komplexiteten
i vår omgivning och människors kapacitet att behandla information
(Simon, 1957). Cohen, March och Olsens (1972) ”garbage-can modell”
grusade många av de föreställningar som låg till grund för rationella beslutsprocesser
. De visade att det endast är de problem som kan definieras
som också låter sig hanteras och att många problem därmed förblir olösta
. Detta torde också gälla för hur vi kan förstå att bygga upp en, mer eller
mindre, löslig organisatorisk samverkan. Organisationer som fungerar
som en rörlig mosaik ”kanske är bättre anpassad till den moderna världen
och dess utmaningar” (Hargreaves, 1998:250).
280
31
Nätverk
När gränser öppnas och världen ständigt blir ”större” ökar också antalet
kontakter mellan olika organisationer.
14 Nätverk byggs upp och det sker
en allt mera intensiv samverkan. Samverkan är emellertid inget nytt fenomen.
Det som har förändrats är att det tidigare inte varit nödvändigt på
samma sätt som det är idag (Danemark & Kullberg, 1999). I och med detta
blir nätverkens betydelse allt viktigare. Ett nätverk kan i generella termer
definieras som: “/…/ an assemblage of elements called nodes that are
somehow connected to one another by a link; /…/” (Taleb, 2007:226).
”Det är mänskliga nätverk och deras överlappningar som håller ihop kulturer
och samhällen. Finns ingen överlappning kan hela system falla som
korthus” (Jönsson, 1999:163). ”Nätverk är det grundämne av vilket nya
organisationer görs nu och framöver” (Castells 1998:177). Castells betraktar
nätverk som öppna strukturer med en förmåga att expandera och
integrera nya noder, förutsatt att dessa nya noder har samma värderingar
och resultatmål. Vi har fått ett nätverkssamhälle (se t.ex. Castells, 1998)
där förmågan att kunna samverka både inom och utanför den egna organisationen
är av avgörande betydelse.
Ett skäl för den enskilde individen att finnas med i nätverk är att det där
går att bygga upp ett socialt kapital (Bourdieu, 1986; Callewaert, 1996;
Göransson, 2003; Putnam, 1993). Ett kapital som i sin förlängning är
centralt för möjligheten att bygga upp samverkan mellan olika organisationer
. Till skillnad från de etablerade kapitalbegreppen har begreppet socialt
kapital inte sina rötter i ekonomiämnet, istället har det framförallt
utvecklats inom sociologin. Bourdieu (1986) skiljer t.ex. mellan ekonomiskt
kapital, socialt kapital (inflytelserika relationer) och kulturellt kapital
(symboliska tillgångar) (Callewaert, 1996).
Arbetslivsorienterade nätverk är uppbyggda för att skapa möten som går
tvärs över professionsgränser (Tydén & Bl?cher, 2006). ”Vi är mer beroende
av information och goda relationer med olika samhällsområden, inte
minst med folk som arbetar inom vårt eget område. Allt fler jobb kräver
med andra ord ett socialt kapital” (Göransson, 2003:7).
Geografin är inte längre ensam avgörande för att möjliggöra hur människor
kommunicerar med varandra när de elektroniska kommunikationsnäten
spelar en allt större och viktigare roll. Fysiska och elektroniska nät14
Anm. Detta avsnitt är en bearbetning av Lundgren (2008b).
281
32
verk kan öppna upp för nya idéer och infallsvinklar (Tydén & Bl?cher,
2006). ”The communicative capacities of the carrying agents become
crucial to the system’s further development, /…/” (Leydedorff, 2001). I
de externa elektroniska nätverken öppnas nya möjligheter för att utbyta
information med en stor grupp av både tidigare kända och okända personer
(Tydén och Bl?cher, 2006). Ett nätverk kan fungera som en mötesplats
där reflekterande samtal kan föras som rör en organisations utveckling
under ett längre tidsperspektiv. Nya idéer kan utvecklas, förändrings och
utvecklingsarbete och samarbete över organisationsgränser genomföras
. Nätverket skapar möjligheter för dialog.
The promise of dialogue is that a small group of people might
do something that impacts the world. Evoking this potential,
supporting its articulation, and asking people to reflect on it
can make an important difference to progress going forward.
(Isaacs, 1999:293)
Det har självfallet betydelse vem som initierat nätverket, om det är topdown
eller bottom-up initierat. De problem som kan uppstå är i båda fallen
att få med organisationen som helhet. Att bygga upp ett funktionellt
och fungerande nätverk är både tids- och resurskrävande. Ett nätverk
skapar emellertid kontaktytor som ger förutsättningar för att nya idéer,
kunskap och aktiviteter kan genereras. Det krävs dock att en rad förutsättningar
är uppfyllda. En sådan är att de som ingår i nätverket ser ett
värde i att delta. Det är knappast möjligt att tvinga någon att ingå. Deltagarna
måste därför uppfatta de uppgifter som ska utföras som angelägna,
att det finns goda skäl att verka i ett nätverk.
Att samverka i projekt
För att samverka inom ett nätverk används ofta projekt som arbetsform
för att konkretisera och koordinera den samverkan som äger rum när en
specifik idé skall omsättas i praktiken.15
Projekt är nästan alltid formulerade och kalkylerade: de har en bestämd
början, riktning och ett slut. De kan därför ge intryck av att
vara mer gripbara än den löpande verksamheten inom myndigheter
, organisationer och företag. (Sahlin, 1996:4)
15 Anm. Detta avsnitt är en bearbetning av Lundgren (2008b).
282
33
Vad som kännetecknar ett projekt är att de som driver detta själva tror på
en idé som de vill förverkliga. Det betyder att de har tolerans när det uppstår
problem av olika slag. De som leder ett projekt är benägna att finna
lösningar på problem som kontinuerligt uppstår. Om det behövs är de beredda
att lägga ner både mer tid och kraft för att problemen skall kunna
röjas ur vägen. Detta leder till att de med tiden lär sig att förebygga problem
och att hantera sådana när de uppstår.
Det framställs ofta för de som skall delta i ett projekt att det är ett försök
och om resultatet av detta utfaller väl så skall detta även implementeras i
den övriga organisationen, men om så inte är fallet så kommer allt att
återgå till det gamla.
Projektets attraktion som idé och begrepp verkar ligga i sinsemellan
motsägelsefulla konnotationer, som å ena sidan vetter åt det
strikt rationella och målinriktade, å andra sidan det nya och oförutsägbara
. Projektet utlovar kontroll och avgränsning, samtidigt som
de förespeglar befrielse och gränsöverskridande. (Sahlin, 1996:14)
Projektledningen och de medverkande aktörerna utvecklar en kompetens
runt den verksamhet som de deltar i. Däremot är det inte säkert att de löser
grundläggande och bakomliggande problem. Det som verkar fungera i
ett projekt, trots bakomliggande problem, kan därför visa sig vara svårt
att hantera när detta sätt att arbeta skall implementeras i den ordinarie
verksamheten. Ett projekt är inte en organisations ordinarie verksamhet,
men om resultatet faller väl ut är tanken vanligen att det skall leda till nya
sätt att arbeta. En sådan tanke leder samtidigt lätt till att projektet kan
komma att motarbetas, vilket kan antas vara en viktig orsak till varför utvecklingsarbete
vanligen tar tid. Till detta kommer att även i de fall när
utfallet av ett projekt uppfattas som positivt så saknas ändå i många fall
de ekonomiska resurser som behövs för att permanenta, eller införliva
projektets verksamhet i den ordinarie verksamheten (se. t.ex. Forsell,
m.fl., 2006).
Ett långsiktigt perspektiv
Utvecklingsprocesser kännetecknas av att de genomgår olika faser (se
t.ex. Ekholm, 1990).
16 Ekholm framhåller att tiden för att starta upp en
16 Anm. Detta avsnitt är en bearbetning av Lundgren, 2007.
283
34
verksamhet, den s.k. initieringsfasen kan ta lång tid, från ett halvt år upp
till två år.
Det kände jag när vi byggde den här nya skolan, /…/ då började
jag spåna på ungefär hur jag tyckte att den skulle vara. Och då var
det lite motstånd, det kan jag lugnt säga. Så jag gick hem och började
rita och skissa och ha mig och så. Sedan tog jag det här gång
efter annan och eftersom det såg ut att fungera på papperet i alla
fall, så var det inte så många som hade så mycket att säga emot. Så
fick jag några stycken med mig. Och det var två tunga namn så att
säga, som tyckte nej det här blir jättebra. Nånstans där började det.
Men det har tagit, jaaa det har nog tagit nästan två år. (Intervjuutdrag
redovisat i Brüde Sundin, 2007:137)
Implementeringsfasen, som är den andra fasen, kan sedan komma att
pågå under flera år. Samtidigt finns det skäl att tro att internt initierade
förändringsprocesser kan vara motsägelsefulla och att de skapar ett motstånd
hos den berörda personalen samt att de innehåller för lite kraft för
att ha någon egentlig påverkan på redan institutionaliserade organisationsmönster
. Förutsättningen för att förändringsarbete skall lyckas är
gynnsamma när institutionaliserade mönster redan tidigare har luckrats
upp. När det gäller den avslutande institutionaliseringsfasen, d.v.s. när
nya handlingsmönster ”slår rot”, tar denna också vanligen lång tid ”/…/
eftersom anpassningar av den lokala organisationen kan komma till långt
efter det att den ursprungliga förändringen infördes” (Ekholm, 1990:61).
De synliga förändringarna visar sig ofta varaktigt lång tid efter det att de
första försöken att initiera dessa inleddes. Dessa faser kan vanligtvis beskrivas
i efterhand, samtidigt som det är svårt att på förhand förutse hur
de kommer att utvecklas. Detta får till följd att många nya projekt riskerar
att leda till marginella effekter därför att de avslutas innan den nya verksamheten
har institutionaliserats. Det tar således lång tid innan organisatoriska
förändringar låter sig ”fångas in” och beskrivas i form av att dessa
konkret återspeglas i nya handlingsmönster i vardagen. Slutsatsen blir att
om ett utvecklingsarbete ska ha möjlighet att ge bestående effekter måste
det bedrivas långsiktigt, vilket i allmänhet betyder under flera år.
284
35
5. PROJEKTET W7 DALARNA: ENTREPRENÖRSKAP,
JÄMSTÄLLDHET OCH INTEGRATION
Den första delen av resultatredovisningen är tematiskt indelad i förhållande
till projektets tre huvudteman: entreprenörskap, jämställdhet och
integration. I ett påföljande avsnitt behandlas sedan frågan om projektet
lyckades nå de uppsatta målen.
5. 1 Entreprenörskap
Entreprenörskapsdelen av projektet har bestått av olika delverksamheter,
bl.a. affärsrådgivning och den s.k. Företagsskolan. Till detta kommer sedan
möten av olika slag som rådgivarna regelmässigt deltar i, t.ex. frukostmöten
som ett led i att bygga nätverk. I detta avsnitt redovisas också
temat generationsväxling av företag.
Affärsrådgivningen
Affärsrådgivningen kan sägas ha utgjort kärnan i projektet, d.v.s. den aktivitet
som i hög grad burit upp verksamheten och där jämställdhets- och
integrationsaspekter sedan har kommit att ingå som delar i denna. (Dessa
behandlas i separata avsnitt senare i denna rapport.)
Affärsrådgivningen, det finns verkligen ett behov av den, även för
dem som redan är igång med sina företag. (Rådgivare)
Rådgivarna upplever att intresset för att starta företag under hela den tid
projektet pågick var stort. ”Rådgivningarna har även ökat bland de befintliga
företag som vill söka stöd hos Länsstyrelsen” (Rådgivare).
Det har varit ett enormt tryck på nyetableringar. Det är någon som
ringer nästan varje vecka. De ringer till oss och vill komma till X
[anm. min anonymisering]. Vi har haft fullt upp med att ändra planer
. Det skall bli väldigt intressant att se var vi landar, om det blir
tyst nu, vad som händer. Än så länge har det inte tystnat. (Rådgivare)
Vad som är lite fantastiskt är att nu när konjunkturerna är bra så är
det ännu fler som kommer på rådgivning. Det kanske beror på att
man törs starta lite mera. Det är bättre marknad om man få kalla
det så. (Rådgivare)
285
36
Kanske kan en förklaring till intresset för att starta företag vara den goda
konjunktur som rådde under en stor del av den tid som projektet pågick,
även om den s.k. finanskrisen fick fullt genomslag under senare delen av
2008, d.v.s. under projektets slutfas.
17 Ett exempel på det hårdnande ekonomiska
klimatet är den förtagare som behövde tillgång till en fastighet
för att kunna bedriva företagets verksamhet, men som nekades ett lån till
detta.
Han behövde låna pengar till en fastighet och jag tror faktiskt att
bankerna är försiktigare. För ett år sedan hade han fått låna de här
pengarna. (Rådgivare)
Rådgivningen skedde också i form av uppsökande verksamhet.
Jag gör företagsbesök, ofta med kommunalrådet. Det är också en
typ av rådgivning även om det är sällan att man utifrån sin expertis
kan komma med något listigt råd. Det kan vara ett bra tillfälle att
bolla in det som skall ha med kommunen att göra. /…/ Mycket av
vad som kommer ut är att man berättar om sina planer, på expansion
eller investeringsbidrag av något slag. /…/ Då kan vi ge lite
information om det och det är väldigt populärt. Företagarna gillar
att få den typen av information. (Rådgivare)
Ett viktigt syfte med rådgivningen var att inspirera kvinnor till att vilja
och våga starta egna företag. ”Affärsrådgivningen är ett bra sätt att nå
17
Jobs and Society NyföretagarCentrums Nyföretagarbarometer visar att nyföretagandet
i Sverige minskar kraftigt, under september och oktober
2008. Under perioden registrerade Bolagsverket 1 000 färre nya företag
per månad jämfört med samma period 2007, en nedgång på 17 procent.
För 2008 som helhet, räknat på perioden januari-oktober, är nedgången
3,8 procent.
För 2008 som helhet ser det ut att bli en tydlig nedgång i nyföretagandet.
Till och med oktober 2008 är nedgången 3,8 procent. Under årets tio första
månader registrerade Bolagsverket 50 671 företag mot 52 679 motsvarande
period 2007. Av årets nyregistreringar var 23 069 aktiebolag och 27
602 enskilda firmor, handelsbolag och kommanditbolag. /…/
I sex län ökar dock nyregistreringen av företag, mest i Blekinge som ökar
med 9 procent, följt av Dalarana 4,7 procent, Gotland och Södermanland
som bådar ökar med 4,4 procent. (http://www.daladirekt.com/web/ artikel
.php?site=1&id=3042364)
286
37
fram till potentiella företagare och den vägen även kunna marknadsföra
’våra’ aktiviteter” (Rådgivare). Det var också inom rådgivningen som
rådgivarna uppfattade att de hade lyckats bäst. ”Rådgivningen är uppskattad
bland dem som kontaktat mig” (Rådgivare). För att nå kvinnor som
kan vara potentiella framtida företagare framhöll t.ex. en av rådgivarna
att kontaktnätet med ”externa parter” skulle behöva förstärkas, d.v.s. personer
som finns i sådana positioner att de på olika sätt kan ge stöd till de
blivande företagarna, bl.a. för att etablera samverkan som ett sätt att optimera
resultatet av verksamheten (se t.ex. Danemark & Kullberg, 1999).
Samarbete med arbetsförmedling och andra myndigheter bör förbättras
, arbetsgång, kontakter. Vi behöver synas mer än vi gör
idag, så att fler tar kontakt med oss och inte stannar vid Arbetsförmedlingen.
(Rådgivare)
Den obyråkratiska rådgivning som projektet bidrog med uppfattades positivt
av de kvinnor som fick en sådan.
Positivt bemötande av de kvinnor som besökt mig. De tycker att de
äntligen fått någon som tar deras idéer på allvar. Även många män
har besökt mig och givit positiv respons på att kunna få snabb och
utförlig hjälp vid företagsstart, ”det är en djungel av byråkrati” är
en av kommentarerna jag fått. (Rådgivare)
Denna bild stämmer väl med tidigare erfarenheter från kvinnors företagande
. Falk Backenhof och Rosenberg Petersson (2002) fann t.ex. i en
studie att de kvinnor de intervjuade såg många av dessa kontakten med
myndigheterna som ett problem. Något som inte bara behöver gälla administrativa
aspekter, utan kan ibland även gälla attitydfrågor.
En banktjänsteman som sade jag tycker inte med tre små barn att
det alls är lämpligt att du skall starta ett företag. Då förutsätter hon
alltså att det är kvinnan som tar hand om de här tre barnen. En man
hade ingen sagt så till. Han hade kunnat starta om han så hade haft
tio barn. (Rådgivare)
I likhet med Sjöker-Petersen (2001) visar även erfarenheterna från projektet
W7 Dalarna att kvinnor var beroende av sin familjesituation när de
startar sitt företagande.
287
38
Jag tycker mig vara mer eller mindre som en coach. Det blir inte så
mycket affärsrådgivning när man har en kvinna. Det är att coacha
hur hela hennes situation ser ut. Just det här att våga. Det är jättemånga
som inte vågar starta företag nu för att man inte får starta
eget och de har hur bra idéer som helst. De vågar inte utan en inkomst
. Om det inte går och de här tre första månaderna som är
tunga för alla. Man har inte de besparingarna. /…/ I stället går de
på A-kassa och väntar på att bli utstämplade. Egentligen tycker jag
att man skulle få starta eget med A-kassa. Kanske att vi tillsammans
med Almi skulle göra någon sådan bedömning. (Rådgivare)
En kvinna som inte fick detta stöd kan ses som ett exempel på vilken roll
familjen kan spela för att det skulle vara möjligt att etablera ett framgångsrikt
företagande.
Man måste ha familjen med sig. Det har jag ett praktexempel på.
En dam som har startat ett företag. Han [anm. hennes man] har varit
emot det från början, men hon har kämpat ändå. Så mycket det
betyder när du blir osäker och kunderna inte kommer som man har
trott. (Rådgivare)
Ett annat, liknande exempel:
Det handlade om ombyggnationer hemma. De skulle göra en tillbyggnad.
Han var inte alls med på det. Ja, du får väl göra som du
vill hade han sagt. Det handlade om investeringar. (Rådgivare)
En speciellt komplicerad situation uppstår när den som skall starta ett företag
är både kvinna och invandrare.
Det var en kvinna från Iran som skulle starta ett företag. De första
gångerna hade hon sin man med sig, men det var hon som skulle
starta företaget och då försökte jag peppa henne. Först lät hon
mannen föra talan fast det var hon som skulle starta, men efter tre
gånger kom hon själv för jag försökte markera att man tittar på
henne så att hon inte skulle sitta som en liten grå skugga och han
skulle föra talan. Jag sade det till henne. Det är ju du som skall
starta företaget, det är ju du som skall vara här. Kan du inte komma
utan din man. (Rådgivare)
Ett annat problem verkar vara att kvinnor ofta startar sitt företag i branscher
med låg lönsamhet och de riskerar därmed att tvingas göra en stor
288
39
arbetsinsats för att klara företagets överlevnad, med en samtidig risk för
att detta misslyckas.
Man kan ju aldrig hundraprocentigt säga att det här kommer aldrig
att gå. Man vet ju inte hundraprocentigt hur den här människan är.
Man har i alla fall inte gjort någon bluffbudget, utan man har suttit
och varit realistisk. Där har du mjukvaran för att skriva siffror på
ett papper är en sak, men mjukvaran är ju du som skall sköta det
här. Det kan man ju känna vad den här än tar i så kommer det att
funka. (Rådgivare)
Har den som valt att starta ett företag använt en företagsform med stort
personligt ekonomiskt ansvar (se t.ex. Götebo-Johannesson, 2001) så riskerar
de att hamna i en besvärlig situation om företaget skulle gå i konkurs
. Sundin (2008) skriver att kvinnor ofta startar sina företag inom servicesektorn
och på en lokal marknad. Detta gör dem emellertid mindre
beroende av kapital för att kunna komma ingång. ”Det är så många som
inte behöver just några pengar” (Rådgivare). Däremot kan de ändå få
svårt med att få tillräckliga intäkter för att ens kunna täcka sin egen lön.
På mindre orter är också kundunderlaget vanligen för begränsat för att det
skall vara möjligt att få en långsiktig lönsamhet så att företaget kan överleva
.
Kvinnor startar i de branscher där man vanligtvis finner kvinnor
och invandrarna. Gemensamt för båda är att det ofta är mycket arbete
och svag lönsamhet. Borde rådgivarna jobba på något speciellt
sätt för att peppa kvinnor att ta mer betalt? Välja andra branscher
? Välja andra företagsformer? Som vanligt hänger kvinnors
val ofta tätt ihop med deras familjesituation. Företagandet blir ett
sätt att klara både ansvaret för familjen och kravet på att ta in
pengar. Den situationen kan vi inte påverka. Borde vi vara mer
medvetna och ställa fler frågor till kvinnorna runt detta? (Rådgivare)
Rådgivningen kan således ses som ett sätt att ge enskilda individer råd
och stöd på väg mot att starta sitt företag. Ett annat sätt är genom organiserade
utbildningsinsatser. I det följande avsnittet behandlas hur denna
utbildning genomfördes via den s.k. Företagarskolan.
289
40
Företagarskolan
Företagarskolan är den aktivitet som gett störst respons och vi har
flera på kö som vill börja till hösten [anm. 2008]. Det borde kanske
ingå i skolundervisningen. Det finns ett stort behov nu när AF [Arbetsförmedlingen]
inte längre har några kurser i starta eget. (Rådgivare)
Företagarskolan är en utbildning för blivande företagare, indelad i två
block, ekonomi och bokföring samt marknadsföring om sammanlagt 21
timmar. Verksamheten var en efterfrågad aktivitet. ”Vi fick många deltagare
till Företagsskolan. Vi fick t o m stänga för fler deltagare. Verkar
vara en riktig satsning. Deltagarna är engagerade” (Rådgivare).
/…/ det är ett stort tryck på Företagarskolan. /…/ Det finns ett stort
intresse för det. De som gick upplevde att de var väldigt nöjda. Det
var ett bra nätverk för dem också, för det byttes adresser och visitkort
. (Rådgivare)
Vi har haft tre omgångar av Företagarskolan i höst [anm. 2008] med
mycket god uppslutning. Det är helt fantastiskt. Vi har satt ett tak på
16 stycken, sedan ringer de och frågar. Kan jag komma? Vi blir 18,
19 innan det blir klart. Det har funkat bra. Blir det för många får man
inte den här diskussionen som man också vill ha. (Rådgivare)
Det fanns, som framgått, under hela projektperioden en hög efterfrågan
av de tjänster som Företagarskolan erbjöd. En förklaring kan vara att behovet
av kunskaper om företagande och kanske delvis även beroende av
att Arbetsförmedlingen vid den här tiden inte längre erbjöd någon sådan
utbildning. I flera fall förekom det t.ex. att Arbetsförmedlingen rekommenderade
arbetssökande att vända sig till projektet W7 Dalarna och deras
Företagarskola. Projektet blev då den enda aktören inom ”W7kommunerna”
som bedrev utbildning inom detta område. ”Det märks att
AF inte längre kör Starta eget-kurser, det gör att vi får hårt tryck på oss.
Från att ha varit ett komplement är vi plötsligt den enda aktören” (Rådgivare)
. ”Att vi har gott renommé och att t.ex. AF rekommenderar W7, visar
på en god relation bland andra offentliga aktörer” (Rådgivare). Rådgivarna
framhöll även att deltagarna i Företagarskolan genomgående var
positiva till vad de hade fått ut av att delta i denna.
290
41
Företagarskolan kom under projekttiden att utveckla en viss samverkan
med bl.a. Skatteverket.
Jag fick ett telefonsamtal från Skattemyndigheten /…/ och de frågade
om de fick komma och vara med. /…/ Det är klart att de får
vara med tänkte jag, så jag har stuvat om mitt program. Så de har
varit med på första dagen och de ville ha alla tre timmarna. /…/
Det har funkat jättebra. Vi har haft en dialog. Jag vet ju ungefär
vilken nivå deltagarna är på och vad de ställer för frågor och Skattemyndigheten
går igenom väldigt grundligt hela programmet.
(Rådgivare)
Några av rådgivarna pekade även på att det fanns ett behov av att följa
upp Företagarskolan i form av en fördjupande utbildning för personer
som drivit sina företag under några år.
18
Företagarskolan har varit väldigt uppskattad och många av de jag
haft i rådgivning valde att gå den. Fanns även de som drivit företag
några år som deltog. (Rådgivare)
Företagarskolan har varit en viktig kanal för att göra den individuella affärsrådgivningen
känd.
Det har blivit mer rådgivningar och sedan och att vi har haft Företagarskolan
har också betytt att folk har fått upp ögonen för vad vi
gör. Det är flera som har kommit för att få råd, både sådana som
har funderat på att starta och även sådan som redan har företag.
(Rådgivare)
Företagarskolan lockade också personer med invandrarbakgrund. ”Jag
har haft många rådgivningar med invandrare, tyskar, holländare, thailändskor
. De flesta har startat företag, det är bara thailändskorna som
backat” (Rådgivare). (Se även avsnittet om integrationsarbetet)
Frukostmöten som ett led i nätverksbyggandet
Frukostmöten med företagare har i flertalet av de involverade kommunerna
utvecklats starkt under projektperioden. En rådgivare säger t.ex.:
”Frukostmöten som pågår varje månad med ett 60-tal deltagare”.
18 Ett sådant alternativ utgör i det sammanhanget de s.k. företagsinkubatorer som finns
på olika ställen runt om i Sverige, dock inte i någon av ”W7-kommunerna”,
291
42
Vi har frukostmöten, /…/ Vi försöker att ha ett nystartat och ett
industriföretag varje gång. /…/ Sedan har vi börjat sedan ett år
tillbaka med frukostsponsorer. Vi har sponsorer som sponsrar frukosten.
Vi har så mycket besök att X-hotell hade inte råd att stå för
frukosten. Vi bjuder på frukost varje gång. /…/ Bottennoteringen
är 64 och toppnoteringen är 120, så snittar vi är vi någonstans mellan
80-90. (Rådgivare)
Det har varit mycket aktiviteter. Vi ordnar själva aktiviteter hos
oss. Det kan vara frukostmöten, kvällsmöten, företagardagar har vi
haft. /.../ Vi har haft om generationsskiften. Tyska marknaden har
vi haft. (Rådgivare)
Frukostmötena kan ses som ett sätt att skapa nätverk som förbättrar möjligheterna
att samverka med andra företag för att på så sätt stärka både
sin egen och de samverkande företagens konkurrenskraft. Ett agerande
som stämmer väl med vad Danemark och Kullberg (1999) har pekat på,
nämligen nödvändigheten av att samverka i en tilltagande marknadskonkurrens
. På det sättet kan den enskilde företagaren även stärka sitt sociala
kapital (se t.ex. Göransson, 2003). Castells (1998) har dock uppmärksammat
att om detta skall fungera så förutsätts att nätverkets aktörer har
likartade värderingar och resultatmål.
”Frukostmöten används som ett sätt att marknadsföra rådgivningsverksamheten
och att skapa ett nätverk” (Rådgivare). Frukostmöten var således
värdefulla för projektet W7 Dalarna för att göra sin verksamhet känd
i vidare kretsar.
X [min.anonymisering] har jobbat med frukostmöten ganska länge
och det är väldigt bra uppslutning. Där brukar vi göra något inslag
med W7. Vi har gjort lite extra kring det här med Jämställdhetsspelet
för att marknadsföra det och det är ett bra ställe att prata lite
om vad man kan dra för nytta av de resurser som finns i W7. Man
gör alla snabbt och på ett enkelt sätt. (Rådgivare)
En närliggande aktivitet var den företagsmässa som anordnades hösten
2008 under temat: ”Världen vår hembygd!”. Mässan lockade ”120 företag
som ställde ut och att det brukar vara ca 8000 besökare. W7 Dalarna
deltog samtidigt som vi arrangerade en inspirationsdag” (Rådgivare).
292
43
Generationsväxling av företagare
Ett tema som utgjort ett av projektets utvecklingsområden var vad som
vanligen går under benämningen generationsväxling. Denna fråga lyfts
fram i olika sammanhang som allt viktigare, kanske framför allt som ett
resultat av de s.k. 40-talisternas uttåg från arbetslivet (se t.ex. NUTEK
2004b). För en del av de små och medelstora familjeföretagen är detta en
viktig fråga, medan stora börsbolag inte berörs eftersom dessa styrs av
helt andra mekanismer.
Personer som vill bli företagare behöver inte nödvändigtvis starta ett eget
nytt företag. Ett alternativ är att ta över redan etablerad verksamheter genom
s.k. generationsväxling, vilken inte heller nödvändigtvis behöver
hållas inom en familj, utan det kan vara en utomstående företrädare som
tar över, vilket så fall skulle kunna benämnas för ett ägarskifte (NUTEK,
ibid.). ”Jag menar att vi ska kunna jobba mera med att försöka få intresserade
nyföretagare att intressera sig för att överta verksamheter” (Rådgivare)
. ”Man hjälper den som skall ta över, sällan säljaren. Det är framför
allt en fråga om finansiering, att t.ex. få loss ett lån” (Rådgivare). De rådgivare
som kommit i kontakt med generationsväxlingsärenden uppfattade
sin roll i detta avseende som svår och komplicerad. En orsak kan vara
den som NUTEK (ibid.), pekat på nämligen att företagsledarna är dåligt
förberedda på hur generationsväxlingen rent praktiskt skulle gå till, där
det t.ex. finns både juridiska och finansiella problem att hantera.
Det är ganska begränsat vad man kan bistå med då det kan bli
ganska komplicerade ekonomiska konstruktioner och det skall vi
nog inte ge oss in i utan det får experter på det hålla på med. (Rådgivare)
I de fall som frågan om generationsväxling varit aktuell rörde det framför
allt ägarskiften inom hotell- och restaurangbranschen, vilket är en
bransch där det i förhållande till andra företag verksamma i andra branscher
är relativt sett vanligare att det befinner sig i en sådan situation att
ett ägarskifte är aktuellt (se t.ex. NUTEK, ibid.). Något som sannolikt,
som i det här fallet, kan förklaras av att turistnäringen spelar en viktig roll
i ”W7-kommunerna”. I flera av kommuner hade emellertid inte någon
omfattande generationsväxling av företag, som rådgivarna var involverade
i, kommit igång under den tid som projektet pågick.
293
44
5.2 Jämställdhetsarbetet
Jämställdhet, i privat- som i arbetslivet, är en fråga som nu funnits på
dagordningen länge19 och en hel del framsteg har också gjorts, men ändå
återstår många problem att lösa (se t.ex. Collins, 2008; Thurén, 2003).
Jämställdhetsarbetet inom projektet har bestått av olika aktiviteter, t.ex.
som att förmedla kontakter via Kompetensbanken och att genomföra träffar
för att spela det s.k. Jämställdhetsspelet samt ett försök att bygga upp
kvinnliga nätverk.
Jämställdhet – en fråga med många infallsvinklar
Hur man inom projektet skulle angripa jämställdhetsfrågan visade sig i
inledningen vara svårt att hantera.
Området har jag inte lagt ner så mycket tid på ännu, har haft svårt
att veta hur jag skall jobba med det. Vi behöver mer på fötterna i
projektgruppen innan man kan gå ut till företag. (Rådgivare)
Det var svårt att på en konkret nivå se vad det var för typ av aktiviteter
som var lämpliga att genomföra. Några framhöll t.ex. att det behövdes
”mer kompetens för att kunna gå ut till företag och prata jämställdhetsplaner
, verktyg för detta mm” (Rådgivare). En av rådgivarna framförde
att jämställdhetsarbetet var svårt då det griper in i människans liv på
många olika områden och att det därför tar tid, d.v.s. den utgångspunkt
som de som förespråkar ett intersektionalistiskt synsätt på jämställdhetsfrågan
har (se t.ex. SOU 2005:56).
Vi behöver en bättre kunskapsbas/genuskunskap och bra grund i
vad Jämställdhetslagen innebär. Ett arbete vi inlett och genomför
tillsammans med de andra RC [min anm. Regionala Resurscentra]
i länet och i samverkan med Region Dalarna. (Rådgivare)
Det är de här svåra grejerna, jämställdhet och integration. Det är
som en process. Det går inte att bocka av huvuden i statistiken,
utan det är någonting som skall landa. Det är jättesvårt. I rådgivningarna
kommer kunden till dig, det är mycket lättare än att vi
skall ut till kunden. Det är svårare att mäta /…/. (Informatör)
19 Flera kvinnoorganisationer har ända sedan slutet av 1800-talet haft en opinionsbildande
påverkan på samhällsutvecklingen som bl.a. bidragit till ett mera demokratiskt samhälle
(Gender School, 2007).
294
45
Aktiviteter som nämndes som tänkbara i detta sammanhang var: ”Goda
exempel behöver spridas. Frågorna behöver belysas i media” (Rådgivare)
och en mera långsiktig inriktning som att: ”Träget arbete krävs och ett
hopp om att droppen urholkar stenen (Rådgivare). Ett annat ”instrument”
som framhölls var att utveckla en mentorskapsfunktion: ”Kvinnors företagande
stärks i synnerhet (företagande i allmänhet) av mentorskap.
Tjänsten efterfrågas och används, jättebra!” (Rådgivare). Insatserna kom
att få vad man skulle kunna kalla för ett mainstreamperspektiv (Gender
mainstreaming)20.
Allt efter som projektet framskred fick rådgivarna också en viss draghjälp
genom att företag som söker stöd från Länsstyrelsen måste för att beviljas
sådant visa på att de har en jämställdhetsplan. Detta skapade ett behov av
hjälp med att upprätta sådana. I det sammanhanget kunde företrädare för
W7 Dalarna gå in och hjälpa till i detta arbete.
Det är inte någonting som företagsledarna prioriterar .. att göra en
jämställdhetsplan. När X har börjat att föra en annan dialog med
dem, om nyttan med jämställdhetsplanen, om arbetet att komma
dithän, då får man en annan inställning. Att man får en handlingsplan
för hur man sätter löner. Man får en handlingsplan för hur
man tar hand om mobbingfrågor och liknande, då blir det intressant
. (Projektledare)
”Jag har uppfattat det som framgångsrikt och uppskattat av företag att
även nämna att vi är en resurs vid jämställdhetsarbeten vid företagsbesök,
eftersom de oftast inte vet vart man skall vända sig” (Rådgivare). Det
ökade även intresset för att spela Jämställdhetsspelet. Detta kan ses som
ett sätt att sätta press på de företag som inte aktivt arbetar med sitt jämställdhetsarbete
på detta sätt, eller som projektledare för W7 uttrycker
det: ”Ändamålet helgar medlen, hmm.”
20 The starting premise used in studying the subject is the Council of Europe’s 1998
definition of mainstreaming (Sterner & Biller 2007:4):
Gender mainstreaming is the (re)organisation, improvement, development
and evaluation of policy processes, so that a gender equality perspective is
incorporated in all policies at all levels and at all stages, by the actors
normally involved in policy-making.
295
46
Jämställdhetsspelet
Det framstod så småningom som att ett sätt att arbeta med jämställdhetsfrågan
var att använda Jämställdhetsspelet för att öka medvetenheten runt
dessa frågor. Det visade sig ändå inte enkelt då man i de företag som kontaktades
i många fall inte ansåg att de hade möjlighet att anslå tid till detta
. ”Det är ett litet motstånd, en barriär som man måste bryta igenom innan
man kommer in på företaget” (Jämställdhetsansvarig).
Jämställdhetsarbete på företagen är svårt att marknadsföra. Flera
företag har sagt sig vara intresserade, men ”hinner inte just nu”. De
har svårt att se varför man ska prioritera frågorna. Jämställdhetsspelet
går något lättare än jämställdhetsplaner. Svårt att få dem
som spelar att ta tid till något annat än att spela en gång och diskuterar
frågorna ytligt. Man skulle önska en djupare diskussion. På
alla företag tycker man att just vi är jämställda – ojämställdheten
finns på andra ställen. (Rådgivare)
Jämställdhetsspelet har fungerat som ett enkelt och praktiskt sätt att initiera
en målinriktad aktivitet. ”Via spelet får deltagarna en förståelse för att
till exempel göra löneanalyser i ett företag. Det öppnar upp för helt andra
diskussioner om dessa frågor. ”Jämställdhetsspelet är intressant och flera
företag är intresserade av att arbeta vidare med jämställdhetsfrågorna”
(Rådgivare). ”Jämställdhetsspelet fungerar verkligen bra, när vi väl fått
chansen att komma ut” (Rådgivare), men det har ändå varit ”svårt att få
företagen att avsätta tid för arbetet med att göra jämställdhetsplaner.”
(Rådgivare)
Det är ju det som är problemet, att ens få komma dit och spela
Jämställdhetsspelet. För de har ju fullt upp och det får man ju förstå
också. Jag har ju full förståelse för dem att det inte riktigt är det
man prioriterar när det är högkonjunktur och det är ju det de tjänar
pengar på. /…/ Även om jag förstås tycker att det är viktigt och att
det kan vara viktigt för deras personal. (Jämställdhetsansvarig)
Däremot gick det lite lättare att komma in i offentliga organisationer,
t.ex. i kommunernas förvaltningar, vilka i de flera fall är kvinnodominerade
. ”Vi har varit på kommunen och spelat. /…/ Det är mening att avdelningarna
på kommunen skall gå igenom det här, men det är en process
som tar tid” (Rådgivare). Det har ändå varit svårt att få gehör för att sedan
också spela spelet. ”Det känns inte som att det är högprioriterat.
Det
har varit några få /…/. Det har varit inom kommunen och kyrkan. Det är
296
47
lättare på offentliga sektorn” (Rådgivare). På de företag som Jämställdhetsspelet
använts har det emellertid företrädesvis varit män som deltagit
i spelet då det varit mansdominerade företag som besökts.
Det finns också planer på att starta ett ungdomsspel tillsammans med föreningslivet”
(Rådgivare). Jämställdhetsspelet har även utvidgats med
frågor som rör integration, ålder och sexuell läggning.
Ett annat medel att arbeta med jämställdhetsfrågan var den s.k. Kompetensbanken
var syfte var lyfta fram kvinnor i arbetslivet och deras kompetens
. I det följande avsnittet görs en kort beskrivning av den denna.
Kompetensbanken och kvinnliga nätverk
Kompetensbanken har använts för att hjälpa till att förmedla kvinnor till
olika typer av uppdrag, till exempel styrelseuppdrag, mentorprogram och
andra uppdrag på ledande befattningar. Hösten 2008 fanns ca 275 personer
att tillgå i databasen.
Den var från början en styrelsebank för att hitta styrelseledamöter.
Nätverket träffas fyra gånger per år och kan göra affärer med varandra
och byta erfarenheter. /…/ Mentorer och kortare uppdrag.
Nu har vi ganska mycket uppdrag /…/ Vi har mycket mäklingar.
(Rådgivare)
Kompetensbanken kom allt efter som att spela en allt viktigare roll och
används som ett sätt att synliggöra framgångsrika kvinnliga företagare.
Kompetensbanken har utvecklats bra och kommer att kunna fortsätta
att utvecklas. Med månadens profil försöker vi lyfta banken i
media så att vi skall bli mer synliga. Medlemmarna är idag aktiva
och bidrar i allra högsta grad till att göra nätverket levande och
matnyttigt. (Rådgivare)
De går Företagarskolan och då poppar det upp några ledarfigurer,
som ofta blir en grupp, så kan det bli ett nätverk. Vi har ett gammalt
nätverk från Företagarskolan som fortfarande träffas. (Projektledare)
En av de vägar som sågs innehålla en utvecklingspotential för att arbeta
med jämställdhetsfrågor var att skapa kvinnliga nätverk, förutom Kompetensbanken.
Castells (1998) har lyft fram nätverkens öppna struktur och
297
48
deras förmåga att integrera nya noder under förutsättningen att de har något
att erbjuda, d.v.s. det krävs att den som går in i ett nätverk har likartade
värderingar och att de eftersträvad likartade resultat med sitt engagemang
.
Kvinnliga nätverk har varit intressant att jobba med, men har även
mött kvinnor som inte tycker om att bli särbehandlade och inte vill
ha kvinnliga nätverk, utan som vill komma in i de traditionellt
manliga nätverken. Där ser jag den verkliga utmaningen, inte i att
starta ytterligare kvinnliga nätverk. (Rådgivare)
Även Sundin (2008) har pekat på att en del kvinnor värjer sig mot könsspecifika
insatser av skälet att sådana riskerar att ge en särskild och mindre
kvalificerande stämpel.
De kvinnliga nätverken får stöttning av oss. De har i viss mån funnits
tidigare, men kanske har legat och dalat lite, så får de möjlighet
att få någon som hjälper till att hålla i. En gång lärde jag mig
att ett nätverk lever så länge någon har råd att få betalt för att hålla
i det. (Projektledare)
Ett exempel på ett informellt nätverk som startat är ett ”tjejgäng” i en av
kommunerna bestående av kvinnliga företagare som träffades med viss
regelbundenhet. Tydén och Blücher (2006) framhåller t.ex. betydelsen av
att arbetslivsorienterade nätverk även skapar möten som går tvärs över
professionsgränser. Detta skapar också möjligheter för den enskilde individen
att utveckla ett socialt kapital (se t.ex. Göransson, 2003) som är
nödvändigt för att lyckas som företagare.
298
49
5.3 Integrationsarbetet
Denna del av projektet är svårast. Hur vi närmar oss invandrare
och deras situation är ett jättejobb. Religion, kultur och ”ryggsäckar”
, som vi har att försöka hantera. När det gäller att hjälpa vidare
till företagande blir vårt uppdrag tydligare och i viss mån enklare,
men vårt regelsystem är omständligt för en invandrare. Flera har
deltagit i vår praktiska Företagarskola och vi upplever det positivt.
(Projektledare)
Verksamhetsområdet integration var den del av projektet, även om jämställdhetsarbetet
var problematiskt, som var den svåraste uppgiften att
hantera och dessutom så skiljde sig förutsättningarna tämligen mycket
mellan de olika kommunerna som deltog i projektet. Integrationsarbetet
bedrevs med stora skillnader inom de olika kommunerna, bl.a. beroende
på om det förekom mottagning av flyktingar eller inte.
När det gäller integration så är det Malung och Orsa som har hunnit
längst och som har etablerade kontakter och aktiviteter redan
och då har det varit mycket lättare för oss också att komma in i
verksamheten. (Projektledare)
I flera av de deltagande kommunerna kommer integrationsfrågan att få
större betydelse i framtiden i och med att dessa i ökad utsträckning kommer
att öppna upp för flyktingmottagande.
Nu kommer det mest irakier. Vi har fått 35 stycken och det skall
vara ungefär 50 per år i tre år. Det är jätteroligt för vi har skrivit på
kontrakt så vi berättar hur näringslivet ser ut. Vi ser till att de får
praktikplatser. (Rådgivare)
De förutsättningar och problem som nyanlända flyktingar och invandrare
har är av sådan karaktär att de i varje fall i de flesta fall under en lång tid
inte har möjlighet att kunna starta företag. Enigheten bland rådgivarna
var också stor om att detta är ett komplicerat område att närma sig. ”Svårigheter
att i nå ut till invandrarkvinnor beroende på olika orsaker, t.ex.
bristande kunskaper hos kommunen och olika kulturella skillnader”
(Rådgivare). Många invandrare har helt enkelt stora problem med att finna
sig till rätta i en miljö som på många punkter upplevs som helt främmande
för dem (se t.ex. Sörderlindh, 1990).
299
50
När man är rådgivare åt invandrare är det inte bara att vara rådgivare
hur man startar företag. Det handlar ju också om att informera
om hur samhället fungerar. (Projektledare)
De har ju så mycket med sig. Det går inte bara att blunda för det
här med bakgrunden. De har så hemskt mycket i bagaget som påverkar
och allt det här som vi tar för givet, samhällssystemet som
man inte ens har reflekterat över. Det har man ju själv fått andra
perspektiv på när man träffar en invandrarkvinna som skall starta
eget. /…/ Man får helt andra perspektiv. (Rådgivare)
Däremot när den som invandrat befunnit sig i Sverige en längre tid och
på olika sätt etablerat sig finns troligen många som skulle kunna vara
både intresserade och lämpade att starta företag. Situationen är dock radikalt
annorlunda för dem som flyttat till Sverige för att etablera ett företag,
t.ex. holländare som etablerar sig i turismbranschen. ”I Älvdalen har vi
invandrare på ett helt annat sätt. Vi har en hel del holländare som har
startat egna företag i den norra delen i turistbranschen” (Projektledare).
Abbasion (2003) fann i en studie att det i första hand är invandrade kvinnor
som förfogar över resurser som god utbildning, lång arbetslivserfarenhet
, egna sparpengar och humankapital, t.ex. tillhörighet till starka
nätverk, som också har de bästa förutsättningarna att lyckas med att etablera
sig som företagare. Jag menar dessutom att det finns goda skäl att
anta att förutsättningarna för att kunna starta ett företag ökar ju fler av
dessa resurser som den enskilde individen förfogar över.
För att projektet skall kunna spela en aktiv roll inom integrationsområdet
såg rådgivarna, också i detta sammanhang, ett behov av att samverka i
nätverk. I en av kommunerna har det t.ex. bildats ett nätverk mellan sfi
grundvux, socialförvaltningen, Försäkringskassan, Skatteverket och rådgivarna
som träffas regelbundet för att samverka runt denna fråga.
Det har kommit igång bra och en förutsättning är ett gott samarbete
mellan projektet och kommunens sfi och flyktingmottagning. Flera
konkreta aktiviteter har genomförts och det känns väldigt positivt.
Även samarbetet med ALMIS projekt känns mycket värdefullt.
(Rådgivare)
Arbetsförmedlingen har varit positiva till ett samarbete i min
kommun och jag har tillsammans med sfi fått delta i att framarbeta
300
51
en lokal plan för samarbete i integrationsfrågor, där vi diskuterar
skola, praktik, arbetsliv, kultur…o.s.v. (Rådgivare)
Rådgivarna framhöll att de aktiviteter som ägt rum inom projektets ram
hade inspirerat dem till att även närma sig frågan om att arbeta med integrering
av invandrare i företagsvärlden. Strategin för integrationsarbetet
förefaller ha varit att ”haka på” där tillfälle ges, d.v.s. nyttja de möjligheter
som uppenbarar sig.
5.4 Projektets måluppfyllelse
I detta avsnitt behandlas frågan om projektets måluppfyllelse. För att göra
detta kan det vara på sin plats att repetera vilka mål som fanns uppsatta
för projektet W7 Dalarna. Verksamheten skulle inriktas på opinionsbildning
, inspiration, utbildning, erfarenhetsutbyte, metodutveckling samt att
ta tillvara synergieffekter inom projektets tre verksamhetsteman. Projektet
syftade också till att utveckla kompetens- och kvalitetssäkring inom
området affärsrådgivning och att etablera och upprätthålla en lokal fysisk
närvaro av rådgivare i de involverade kommunerna.
I ett försöka att värdera projektets måluppfyllelse redovisas först i vilken
utsträckning de operationaliserade målen uppnåddes. Därefter behandlas
frågan om hur projektets ”effektmål”, d.v.s. de effekter inom de områden
som redovisats ovan uppnåtts.
5.4.1. De operationaliserade målen
Entreprenörskap
Inom området entreprenörskap har resultatmålen varit operativt inriktad.
Dessa formulerades enligt följande:
• 70 nya företag, varav 70 kvinnor och 5 män
• Företagarskolor, 70 deltagare
• Skapa regionalt nätverk för nyföretagare
• Skapa regionalt nätverk för företagssamverkan
• 30 kontakter för vägledning och rådgivning inför generationsbyte/ägarbyte
(Projektbeskrivningen)
Resultatet inom området entreprenörskap framgår av tabell 1.
301
52
Tabell 1. Genomförda aktiviteter inom området entreprenörskap under
perioden 2006 – 2008.
Aktivitet 2006 2007 2008
Kv. Män Kv. Män Kv. Män
Rådgivnings Tillfällen
(befintliga
företag)
457
(146)
362
(195)
417
(110)
340
(201)
564
(121)
411
(150)
Rådgivning
generationsskifte
32 34 6 14 2 1
Startade företag
(varav invandrare)
55
(3)
41
(0)
42
(4)
38
(2)
48
(6)
36
(3)
Deltagare företagsskola
67 - 119 - 131 -
Nätverksträffar
(antal)
106 - 128 - 122 -
Nätverksdeltagare
1033 - 2556 - 2587 -
De operationaliserade målen har, som framgår av tabell 1, uppnåtts och i
flera fall med god marginal.
Jämställdhet
Inom området jämställdhet skulle följande resultat uppnås:
• Initiera och bistå 30 företag med verktyg för jämställdhetsplanearbete
• Utbilda 30 handledare inom ungdomsorganisationer och föreningar i olika
verktyg för jämställdhetsarbete – attitydpåverkan.
• Mäkla 45 kvinnor från Kompetensbanken till uppdrag som styrelseledamot,
föredragshållare, mentor mm.
• Skapa regionalt nätverk inom Kompetensbanken för att underlätta samarbete
och företagssamverkan, business to business
(Projektbeskrivningen)
302
53
Tabell 2. Genomförda aktiviteter inom området jämställdhet under perioden
2006 – 2008.
Aktivitet 2006-2007 2008
Jämställdhetsplaner 18 3
Jämställdhetsspel 11 4
Mäklingar kompetensbank
39 24
Det framgår av tabell 2 att de operationaliserade målen inom jämställdhetsområdet
inte fullt ut uppnåtts. Så har t.ex. projektets medverkan i
samband med framtagandet av jämställdhetsplanen varit lägre än beräknar
, framför allt gäller det för 2008, samtidigt kan detta till en del kompenseras
av att jämställdhetsspelet använts vid ett 15 tal gånger, något
som inte var ursprungligen planerat.
Integration
Inom verksamhetsområdet integration skall projektet uppnå följande resultat
:
• Inspirations- och studiebesök till eget företagande för 60 invandrarkvinnor
• Skapa regionalt nätverk för invandrarkvinnor (Projektbeskrivningen)
Målet att erbjuda inspirations- och studiebesök för invandrade kvinnor får
anses vara uppnått. Däremot framstår det som att det fortfarande återstår
en del arbete innan det kan sägas finnas ett regionalt närverk för invandrade
kvinnor etablerat, samtidigt som att några i denna målgrupp har integrerats
i andra befintliga nätverk.
5.4.2 Projektets effektmål
I det följande avsnittet diskuteras projektet W7 och dess verksamhet i relation
till de effektmål som sattes upp.
Opinionsbildning
Den publicitet som projektet fått i medier, där t.ex. kvinnliga förebilder
kunnat lyftas fram, har haft en opinionsbildande effekt. ”Att lyfta fram
kvinnors företagande. Det är ju vår Kompetensbank. Ambassadörerna,
det är vår Kompetensbank” (Projektledare).
303
54
Det har spridit kunskapen om att vi finns. Den fyller ju också jämställdhetssyftet
, att man visar upp att det finns duktiga tjejer som
gör olika saker som uppmärksammas. (Rådgivare)
Det är självfallet ändå svårt att värdera genomslaget av de opinionsbildade
effekterna. I någon mening har förstås de som varit involverade, eller
kommit i kontakt med verksamheten påverkats. Inte minst genom att
projektet har nått ut relativt väl till de berörda målgrupperna. ”Jag får
signaler om att W7 är ett begrepp idag” (Projektledare). Ledande kommunalpolitiker
har tvingats förhålla sig till de teman som projektet arbetat
med. Detta kan också antas ha påverkat deras uppfattningar om nyföretagande
, jämställdhet och integration. Men, den andra sidan av detta
mynt är att de aktiviteter som genomförts i W7 ibland kan ha inneburit
att liknande aktiviteter som annars skulle ha kommit till stånd nedprioriterats
.
Om man ser till de reaktioner vi får utifrån, både från politiker, jag
tänker på kommunstyrelseledamöter i de här sju kommunerna, jag
tänker också på riksdagsmän som hör av sig o.s.v. så tycker man ju
att det är ett intressant jobb, det som vi lägger ner. På något sätt
känns det ändå som att det finns någon slags respons för de här
frågorna betydligt mera nu än vad det var, som jag upplever det,
för sex år sedan när vi började jobba med det här. Om man skall
vara lite elak så Kommunstyrelserna har hittat någon slag legitimitet
i att vi satsar ju ändå i projekt W7 på frågorna. (Projektledare)
Det förfaller möjligt att påstå att projektet W7 Dalarna har fungerat opinionsbildande
till den nivå som är rimligt i förhållande till den nivå som
verksamhet har bedrivits.
Inspiration
Ett av effektmålen var att inspirera de berörda aktörerna inom de teman
som projektet verkat. På ett generellt plan finns det skäl att anta att kvinnor
och invandrare känt till att de kunnat få hjälp med råd hur de skulle
kunna starta ett företag har inspirerat dem. De berörda aktörerna i W7
Dalarna bedömer själva att de ha varit framgångsrika just när det gäller
att inspirera till nyföretagande.
När det gäller inspiration till att starta företag rent generellt där är
vi ju på banan rejält tycker jag. Man kan också vända på det. Om
inte den här rådgivarrollen funnits i projektform, om man inte
304
55
kunnat få bidrag att jobba på det här sättet så tror jag inte att
kommunerna skulle se till att det fanns kvinnliga rådgivare. Det är
inte något som man skulle prioritera. (Projektledare)
En bidragande orsak till detta uppfattas, som redan framgått, vara att projektet
var framgångsrikt när det gäller att nå ut med sin verksamhet, t.ex.
genom Företagsskolan, deltagande i frukostmöten o.s.v.
Det handlar om att bidra till att man lyckas i ett projekt i att man
lokalt sett finns på rätt plats. Att man har de rätta nätverken och
fysiskt finns på rätt ställe. (Projektledare)
Bedömningen är därför att W7 Dalarna har kunnat inspirera framför allt
en hel del kvinnor att våga starta företag, men också att motsvarande har
skett i gruppen invandrare. Kanske har man även via jämställdhetsspeltunnat
inspirera till diskussioner och samtal runt jämställdhetsfrågor i de
organisationer där detta spelats.
Utbildning
Projektet genomfört systematiska utbildningsinsatser, både av blivande
företagare via den s.k. Företagarskolan och i jämställdhetsfrågor via Jämställdhetsspelet
. Framför allt framstår verksamheten som framgångsrik
när det gäller Företagarskolan. Projektet har på det sättet kunnat fylla ett
tomrum, eftersom det inte fanns någon annan aktör som erbjöd en motsvarande
utbildning i denna del av regionen. När det gäller Jämställdhetsspelet
var det svårt att nå ut med detta, å andra sidan kan man säga att de
som deltog i spelet i en del avseenden fick en möjlighet att diskutera djupare
runt jämställdhetsfrågor. W7 Dalarna har sålunda på ett systematiskt
sätt kunnat erbjuda utbildningsinsatser inom projektets verksamhetsområden.
Erfarenhetsutbyte och att utveckla kompetens- och kvalitetssäkring
inom området affärsrådgivning
De kommuner som varit involverade i W7 Dalarna är alla små och har
inte möjligheter att via sina Näringslivsenheter sätta av särskilt stora resurser
för de frågor som fokuserats i det här projektet, oavsett hur angeläget
dessa än uppfattas vara. I många fall är rådgivarna också ensamma i
sin roll och därför är det viktigt att de kan ingå i nätverk där de kan dela
sina erfarenheter med andra som arbetar med liknande uppgifter. I det avseendet
har projektet ha spelat en viktig roll. Huvudintrycket är att rådgi305
56
varna hade stor nytta av varandra genom det erfarenhetsutbyte som skedde
. ”Projektet främjar entreprenörskap och leder till utveckling av rådgivare
. Roligt att vara en del av en spännande utveckling” (Rådgivare).
Att få arbeta tillsammans med 6 st andra kommuner ger en inblick
i och idéer, hur man kan arbeta lokalt i sin kommun. Erfarenhetsutbyten
helt enkelt!!. (Rådgivare)
Jag, som projektledare med ett mångårigt förflutet som affärsrådgivare
ser en absolut fördel i att ingå i ett samverkansprojekt av
detta slag. Utbyta erfarenheter, bygga på kompetens utifrån andras
erfarenheter och även kunna ”fylla på” såväl kompetensmässigt
som psykiskt! (Projektledare)
Erfarenhetsutbytet har kunnat vidgas att omfatta även andra aktörer som
är verksamma inom detta fält. ”På invandrarbiten har vi fått en helt annan
kontakt med sfi och grundvux och även integrationsenheten” (Rådgivare)
.
Det systematiserade erfarenhetsutbytet, via regelbundna träffar för rådgivarna
, kan ses som ett sätt att försöka initiera en kvalitetssäkring av den
affärsrådgivning som sker i de olika kommunerna.
Vi har en strävan att bli bättre hela tiden. Sedan kan jag känna att
det här gänget tillsammans bidrar också till en viss kvalitetssäkring
genom att man har spetskompetens på olika sätt på varsitt håll och
man har möjlighet att vända sig till varandra. (Projektledare)
Sammantaget kan sägas att det kontinuerliga erfarenhetsutbytet som ägt
rum i projektet har utvecklat rådgivarna på ett generellt plan och det kontaktnät
som skapats öppnar samtidigt upp för att rådgivarna lättare kan få
hjälp av varandra när de behöver tillgång till ett ”bollplank”.
Det är ju helt rätt, modellen måste ju vara att man tittar på vad det
finns för kompetenser runt omkring som man kan ringa till om det
är någonting. (Projektledare)
Metodutveckling
Ett viktigt syfte med W7 Dalarna var att utveckla metoder som kan användas
på ”bred front” inom entreprenörskap, jämställdhet och integration.
När det gäller entreprenörskapsdelen är det, som redan framgått, Fö306
57
retagarskolan som var den metod som användes. Formerna och innehållet
har kontinuerligt utvecklats. Företagarskolan har även fått uppmärksamhet
även utanför regionen.
Modellen har man faktiskt tagit till sig på SIDA där man i Marocko,
tror jag att det var, utbildat handledare i företagarskolan enligt
vårt koncept. Det är också metodutveckling. Vi har successivt
förändrat Företagarskolan utifrån deltagarnas behov. När arbetsförmedlingen
hade egna utbildningar gick deltagarna till oss efteråt
. När de kom till oss så ramlade polletten ner. (Projektledare)
Inom jämställdhetsområdet har metodutvecklingen istället bestått i att
testa Jämställdhetsspelet och hur detta fungerade för att öka jämställdheten
på arbetsmarknaden. Resultatet visar att det var svårt att nu ut till företagarna
med spelet. I huvudsak anfördes tidsbrist, samtidigt som det
inte framstår som långsökt att tro att det ibland även fanns ett bristande
intresse hos en del av företagen. Slutsatsen är att Jämställdhetsspelet kanske
inte är den väg man i första hand kan söka sig fram på, utan att för
den skulle förringa spelets värde.
När det gäller metodutvecklingen inom integrationsområdet växte allt efter
som fram en insikt om att dessa frågor måste lösas i samverkan med
andra aktörer. Framför allt genom att bygga upp nätverk, skapa informella
arbetsgrupper, arrangera inspirationsdagar o.s.v. för att på det sättet
skapa konkreta åtgärder inom integrationsområdet. Samarbetet mellan de
involverade aktörerna uppfattas således ha fungerat väl. ”Mycket stimulerande
att arbeta i W7 Dalarna, bra sammansättning av deltagare” (Rådgivare)
. De aktiviteter som har arrangerats har gett erfarenheter och idéer
för den fortsatta verksamheten.
Det som var svårast när vi började var integrationen för den var ju
helt ny. Vad var det vi skulle jobba med och hur skulle vi göra det.
Där tycker jag också att vi har hittat någon slags metod för hur
man gör. De kontakter vi har på sfi och att vi arrangerar de här inspirationsdagarna
. (Rådgivare)
Trägen vinner – vi får mer och mer bättre kontakt och samverkan
med berörda parter i samband med integrationsarbetet. Jag kan
känna att samverkan är ett måste, såväl inom kommunernas organisation
för invandrare, som mellan kommunerna! (Projektledare)
307
58
Inom projektet har även en metod för projektadministration utvecklats i
form av ett system för tidrapportering och aktivitetsuppföljningar.
När det gäller metodutveckling har vi alla fall fått väldigt gott renomé
från NUTEK för vårt sätt att jobba med tidrapportering och
aktivitetsuppföljningar där vi jobbar i ett Excelprogram. Vi kan
redan den 4 december ha klart och se hur det ser ut per november.
Där har vi utvecklat en modell som vi också kan överföra till alla
nya projekt. Sätt att driva projekt, där tycker jag verkligen att vi
har fått till det. Nyckeln är att man tänker till före. (Projektledare)
Ett sammantaget intryck är att W7 Dalarna på ett metodiskt sätt lyckats i
sina ambitioner med att utveckla metoder inom det aktuella verksamhetsområdet
.
Synergieffekter inom projektets tre verksamhetsteman
Projektledaren och de involverade rådgivarna framhåller att projektet huvudteman:
kvinnors entreprenörskap, jämställdhet och integration är områden
som överlappar varandra och att det därför även funnits en del synergieffekter
som de har kunnat ta tillvara. Ett exempel:
De invandrare som vill starta företag lotsas in i Företagarskolan
och Kompetensbanken också. I Företagarskolan har vi hittat invandrare
som direkt har fösts in i Kompetensbanken, som vi också
har använt som tolkar i olika sammanhang. Jag känner att de här
tre temaområdena går väldigt i varandra. (Projektledare)
De synergieffekter som man eftersträvade har således kunnat uppnås på
det sätt som eftersträvades.
Etablera och upprätthålla en lokal fysisk närvaro av rådgivare i de
involverade kommunerna
Ett övergripande organisatoriskt effektmål var att etablera rådgivningsverksamhet
till kvinnor och invandrare som var intresserade av att starta
företag i de kommuner som deltagit i projektet. Vi den tidpunkt då projektet
var på väg att avslutas såg det ”lite olika ut i de olika kommunerna.
En del är faktiskt anställda på Näringslivskontoren och en del inte” (Projektledare)
. Däremot är det för tidigt att säga att verksamheten mera varaktigt
har lyckats etablera sig i respektive kommun.
308
59
Om man nu skulle fråga Näringslivscheferna i de här sju kommunerna
så tror jag att de skulle understryka att det är jättebra att ha
en rådgivare från kvinna till kvinna. Men, när det sedan handlar
om budgetfrågan så kanske att det inte prioriteras i alla fall. (Projektledare)
Slutsatsen är att projektet W7 Dalarna i all väsentligt arbetat med
att uppnå de effektmål som sattes upp. Däremot är det självfallet
mera vanskligt att ha någon uppfattning i viken grad dessa mål
uppnåtts. Vilka resultat som än skapats är det vanligen möjligt att i
de flesta fall påstå att ytterligare framsteg sannolikt hade kunnat
göras.
309
60
6. DISKUSSION OCH SLUTSATSER
I det avslutande avsnittet diskuteras de frågor som utvärderingen syftade
till att försöka besvara. I det sammanhanget dras även några tänkbara
slutsatser utifrån de erfarenheter som projektet W7 Dalarna genererat.
- I viken grad har målen för projektet W7 Dalarna uppnåtts?
Projektet uppnådde, som redan framgått, till fullo och i vissa avseenden
med råge, de operationaliserade målen. När det gäller effektmålen är det,
som också redan framgått, svårare att avläsa i vilken utsträckning som
dessa mål uppnåtts. Däremot framstår det som fullt möjligt att säga att
verksamheten legat väl i linje med effektmålens inriktning och i en del
fall är det även möjligt att se att verksamheten gjort tydliga ”avtryck”,
vilka också i flera avseenden låter sig beskrivas konkret och påtagligt.
En faktor som framstår som betydelsefull för att projektet uppnådde en
hög måluppfyllelse är att de personer som drev projektet hade medverkat
i liknande verksamhet tidigare, med bl.a. en projektledare med stor erfarenhet
och att det redan fanns etablerade och välfungerande nätverk (se
t.ex. Castells, 1998). Projektet kunde därför få en ”flygande start”, vilket
på ett avgörande sätt måste anses ha skapat goda förutsättningar för det
slutliga utfallet av projektets verksamhet. En annan faktor som sammanhänger
med detta är att om vi betraktar W7 Dalarna som en fortsättning
på tidigare genomförda projekt så har verksamheten pågått under en följd
av år, något som t.ex. Ekholm (1990) pekat på som en viktig förutsättning
för att uppnå bestående effekter av ett förändringsarbete.
- Vilka resultat och erfarenheter har projektet genererat?
Projektet har resulterat i ett utökat samarbete mellan rådgivarna inom de
involverade kommunerna, vilka annars vanligen arbetar relativt ensamma
i den meningen att man saknar kollegor på ”hemmaplan” för att utbyta erfarenheter
med. Någon beskriver det samarbete som uppstått inom projektet
som ”att man träffas kontinuerligt och får stöttning, vägledning. I
min arbetssituation har jag varit ganska ensam” (Rådgivare).
Rådgivningen fungerar bra och eftersom vi har skilda kunskaper
inom projektet som t.ex. ekonomi, marknadsföring, juridik, miljö och
hälsa, så kompletterar vi varandra på ett bra sätt och det finns
alltid någon att rådfråga (Rådgivare).
310
61
Rådgivningarna fungerar mycket bra och det faktum att vi har en
kontakt runt Siljan nu innebär att vi kan ge högre kvalitet i rådgivningarna
. Detta stärker entreprenörer av alla sorter. (Rådgivare)
Sahlin (1996) har t.ex. uttryckt att projektet som idé innehåller både det
strikt rationella och det målinriktade samtidigt som det kan fungera
gränsöverskridande, vilket projektet W7 Dalarna är ett belysande exempel
på.
På en organisatorisk nivå har projektet fungerat som ett nätverk där de
olika rådgivarna har kunnat samverka och dra nytta av varandra. ”Det är
bra att vara ett regionprojekt, dels för att man kan ta hjälp av varandras
kompetenser, dels för att projektet får en tyngd när det pågår regionalt”
(Rådgivare). Danermark och Kullberg (1999) har framhållit betydelsen av
samverkan och i det sammanhanget öppnar ett nätverksbaserat projekt
sådana möjligheter. Det kan dock uppstå ett problematiskt läge när ett
projekt skall permanentas, eller införlivas i den ordinarie verksamheten
då det ofta saknas resurser för att genomföra detta (se t.ex. Forsell m.fl.,
2006).
En annan erfarenhet från projektet är att det är nödvändigt att ha extern
och långsiktig finansiering för att det skall vara möjligt att kunna stödja
de delar av rådgivningen till kvinnors företagande som knappast är möjlig
att finansiera kommersiellt. Projektet har också visat att det är ett svårt,
tidskrävande och tålamodsprövande arbete som krävs för at nå framgång
med jämställdhets- och integrationsproblematik då de är komplexa och
innehåller en rad olika faktorer att beakta. Erfarenheten är snarast att det
krävs en rad parallella åtgärder och att det lika fullt kan vara svårt att avläsa
påtagliga resultat av dessa insatser.
- Vilken roll kan ett Resurscentra spela för att kunna utveckla kvinnors
företagande?
Av resultatredovisningen framgår att av dem som fått rådgivning via projektet
startade år 2008 84 personer ett företag, varav 48 personer (57 %)
var kvinnor. Detta kan ses i ljuset av att t.ex. Bergh (2007) har visat att
det totalt sett är en liten del av den svenska befolkningen som är egna företagare
, 5 procent kvinnor och 13 procent män. I det här fallet är det
istället en klar majoritet kvinnor som startat nya företag i W7kommunerna
. Ett annat exempel är att år 2006 var det lika många kvinnor
som män som startade företag i de tre W7-kommerna Orsa, Mora och
311
62
Leksand. Även om det är svårt att entydigt säga att den positiva utvecklingen
vad gäller kvinnors företagande i W7-kommunerna enbart beror på
projektets verksamhet har detta ändå med stor sannolikhet haft ett betydande
inflytande för denna utveckling.
- Hur har projektets arbete med att bygga upp en organisation med lokal
närvaro och en samordnande funktion utfallit?
Mot bakgrund av hur projektets operationaliserade mål och effektmål
uppnåtts är den sammantagna bedömningen att den verksamhet som Resurscentrum
norra Dalarna etablerat genom projektet W7 Dalarna på ett
tydligt sätt håller på att etablera sig som en erkänd aktör i det regionala
utvecklingsarbetet, inte minst genom sin tydliga lokala närvaro och sin
regionala nätverksorganisation. En avgörande fråga för framtiden är om
den upparbetade projektorganisationen kan befästas och permanentas
som ordinarie verksamhet (se t.ex. Forsell, m.fl., 2006) och på så sätt bli
en betydelsefull aktör i arbetet med att utveckla regionen företagande,
inte minst för grupperna kvinnor och invandrare. Det förefaller som att
projektet W7 Dalarna kunnat tillgodose behov som funnits genom den
verksamhet som projektet bedrivit. I och med att projektet pågått under
lång tid, som en fortsättning på tidigare liknande projekt, finns det också
goda skäl att anta att projektet har etablerat bestående effekter inom de
teman som verksamheten omfattat.
312
63
Referenser
Abbasian, S. (2003) Integration på egen hand: En studie av invandrade
kvinnoföretagare i Sverige. Uppsala: Uppsala University, Department
of Social and Economic Geography.
Acker, J (1993) Å kjønne organisajonsteori. Nytt om Kvinnoforskning.
Alvesson, M., Due Billing, Y. (1999) Kön och organisation. Lund:
Studentlitteratur.
Bergh, A. (2007) Den kapitalistiska välfärdsstaten. Stockholm: Ratio.
Bild, C. (2004) Redovisning av regeringsuppdraget att beforska homo
och bisexuellas arbetsvillkor. Arbetslivsrapport nr 2004:16. Stockholm
: Arbetslivsinstitutet.
Bourdieu, P. (1986) The forms of Capital pp. 241-258, in Richardson, J.,
G. Handbook of Theory and Research for the Sociology of Education.
Westport, Connecticut: Greenwood Press.
Brindley, C. (2005) Barriers to women achieving their entrepreneurial potential
- Women and risk, pages 144 – 161 in Colette, H. (ed.). (2005)
Female Entrepreneurship: A Research Agenda. Bradford: Emerald
Group Publishing Limited, 2005.
Brüde Sundin, J. (2007) En riktig rektor – Om ledarskap, genus och skolkulturer
. Linköping: Linköpings universitet. Department of Behavioral
and science and Learning.
Callewaert, S. (1996) ”Pierre Bordieu”, i Andersen, H och Kaspersen, L,
B. (red.) Klassisk och modern samhällsteori. Lund: Studentlitteratur.
Castells, M. (1998) Nätverkssamhällets framväxt. Informationsåldern.
Ekonomi, samhälle och kultur. Band 1. Göteborg: Bokförlaget Daidalos
.
Christensen, L., Kempinsky, P. (red.) (2004) Att mobilisera för regional
tillväxt. – Regionala utvecklingsprocesser, kluster och innovationssystem
. Lund: Studentlitteratur.
Cohen L., Manion, L. (1994) (Fourth edition) Research Methods in Education.
London: Routledge.
Cohen, M. D., March, J. G. & Olsen, J. P. (1972) A garbage can model of
organizational choice, p. 1-25 in Administrative Science Quarterly,
vol 17.
Collins, R. (2008) Den sociologiska blicken – Att se bortom det uppenbara
. Lund: Studentlitteratur.
Czarniawska-Joerges, B. (1992) Styrningens paradoxer – scener ur den
offentliga verksamheten. Stockholm: Norstedts Juridikförlag.
313
64
Dahmén, E. (1988). ’Development Blocks’ in Industrial Economics.
Scandinavian Economic History Review, XXXVI (1): 3-14.
Danemark, B., Kullberg, C. (1999) Samverkan – Välfärdsstatens nya
samarbetsform. Lund: Studentlitteratur.
Ekholm, M. (1990) Utvecklingsarbete och elevstöd i vidaregående skolor
i Norden. Stockholm/Köpenhamn: Nordiska ministerrådet.
Eliasson, G. (1997) Competence blocs and industrial policy in the
knowledge based economy. Stockholm: Royal Institute of Technology
.
Falk Backenhof, A., F., Rosenberg Petersson, S. (2002) Den kvinnliga företagaren
– Vem är hon? Kvinnan bakom myter och teorier om kvinnligt
företagande. Lund: Lunds universitet institutionen för psykologi.
Forsell, E., Olsson, L-E., Grosse, J. (2006) Medborgarna och den offentliga
välfärdens organisering. Stockholm: Ansvarskommitténs skriftserie
.
Gender School. (2007) Två steg framåt, ett steg tillbaka… - kvinnoorganisationernas
roll i arbetet med att förändra den könssegregerade arbetsmarknaden.
Falun. Gender School.
Göransson, A. (2003) Arbetslust och självexploatering. Sid. 5 – 10 i
Framtider Nr 2/2003. Stockholm: Institutet för Framtidsstudier.
Götebo Johannesson, P. (2001) Våga vara egen. Om kvinnligt företagande
. Göteborg: Etnologiska föreningen i Västsverige.
Hargreaves, A. (1998) Läraren i det postmoderna samhället. Lund:
Studentlitteratur.
Holmquist, C. (1995) Den kvinnliga företagaren – kvinna och/eller företagare
?, i Pengarna och livet – perspektiv på kvinnors företagande.
NUTEK B 1995:3.
Hultman, G. (1998) Spindlar i känsliga nätverk. Skolans ledarskap och
kunskapsbildning. Linköpings universitet: Skapande Vetande.
Höglund, S. (2007) Etnisk diskriminering i arbetslivet, sid. 275 – 294 i
Darvishpour, M., Westin, C. (red.) (2007) Migration och etnicitet –
perspektiv på ett mångkulturellt Sverige. Lund: Studentlitteratur
(Korrekturupplaga)
Isaacs, W. (1999) Dialogue and the art of thinking together. New York:
Currancy.
Johannisson, B., Lindmark L, (1996) Företag, Företagare och Företagsamhet
. Lund: Studentlitteratur
Jönsson, B. (1999) Rum, tid och nätverk – en hyllning till hembygden.
Sid.157 – 171 i Månsson, H. (red.) (1999) Med periferin i centrum –
314
65
Om landsbygden som motorn i en långsiktigt hållbar utveckling. Östersund:
Glesbygdsverket.
Kankkunen, T. (2006) Goda relationer viktigt för en enhetschef, i Arbetslivsinstitutet
2006:02 Chef idag. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Leydesdorff, L. (2001) ”Knowledge-Based Innovation Systems and the
Model of a Triple Helix of University-Industry-Government Relations”
. Paper presented at the Conference .New Economic Windows:
New Paradigms for the New Millennium. Salerno, Italy, September
2001.
Ljunggren, E., Kolvereid, L. (1996) New business formation: does gender
make a difference?, pp 3-12 in Women in Management Review, Vol.
1 No. 4.
Lundgren, M., von Schantz Lundgren, I. (2007) Gender School - Om ett
partnerskapsarbete med jämställdhets- och diskriminerings- problematik
inom arbetslivet - En utvärderande studie av ett Utvecklingspartnerskap
(UP) inom Equal. Falun: Högskolan Dalarna. (Arbetsrapport)
Lundgren, M. (2007) Falun. OUTLINE Karriärplanering - En utvärderande
studie av ett projekt om coachning av arbetslösa. Högskolan Dalarna
. (Arbetsrapport)
Lundgren, M. (2008a) Fornby Yrkesfolkhögskola - En utvärderande studie
av ett försök att utveckla en modell för att utbilda invandrare och
långtidsarbetslösa för ett inträde på arbetsmarknaden. Falun: Högskolan
Dalarna. (Arbetsrapport)
Lundgren, M. (2008b) Folkbibliotek och folkbildning till ömsesidig nytta
. Kartläggning, analys och förutsättningar för ökad samverkan mellan
bibliotek och studieförbund i Dalarnas och Örebro län. Örebro:
Regionförbundet Örebro.
Malmberg, A. & Maskell, P. (1997) Towards an Explanation of Regional
Specialization and Industry Agglomoration. European Planning Studies
, 5, 1: 25-41
Marshall, A. (1920) Principles of economics. London: MacMillan.
Masreliez-Steen, G., Modig, M. (1992) Självkänsla – kvinnlig, manlig –
mänsklig. Lund: Natur och kultur.
Myhrman, J. (1994) Hur blev Sverige rikt? Stockholm: SNS Förlag.
NUTEK B 2004:2. Generationsskiften i företag – en problemanalys.
Stockholm: NUTEK.
315
66
Peterson, H. (2000) ”Grabbiga tjejer” och ”tjejiga jobb” En fallstudie av
könsintegrering och könssegregering. (Arbetslivsrapport 2000:2)
Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Porter, M.E. (1998) Clusters and the New Economics of Competition.
Harvard Busienss Review, Vol. 76, Issue 6, Nov/Dec.: 78- 90.
Putnam, R, D. (1993) Den fungerande demokratin. Medborgarandans rötter
i Italien. Stockholm: SNS förlag.
Remneland, B. (2007) Entreprenörskapets Vidunderliga Resa – En Dramaberättelse
om Skapandet av Två Webbplattformar. Göteborg: Handelshögskolan
vid Göteborgs universitet.
Reynolds, P., Miller, B. (1992) New Firm Gestation: Conception, Birth,
and Implications for Research, p. 405–417 in Journal of Business Venturing
7.
Sahlin, I. (1996) Inledning, s. 13-34, i Sahlin, I. (red.) Projektets paradoxer
. Lund: Studentlitteratur.
Sahlin, I. Vad är ett projekt?, s. 238-263, i Sahlin, I. (red.) (1996) Projektets
paradoxer. Lund: Studentlitteratur.
Saxenian, A. (1985) Silicon Valley and Route 128: Regional prototypes
or historic exceptions? Urban Affairs Annual Reviews, 28: 81-105.
Simon, H., H. (1957). Administrative behavior. New York: The Macmillan
Co.
SOU 1996:56 Hälften vore nog – om kvinnor och män på arbetsmarknaden.
SOU 2004:43. Den könsuppdelade arbetsmarknaden.
SOU 2005:56. Det blågula glashuset – strukturell diskriminering i Sverige
. Betänkande av Utredningen om strukturell diskriminering på grund
av etnisk eller religiös tillhörighet.
Sterner, G., Biller, H. (2007) Gender Mainstreaming in the EU Member
States - Progress, Obstacles and Experiences at Governmental level.
(http://www.sweden.gov.se/sb/d/8600/a/75096 2008-12-11)
Sundin, E. (1995) Kvinnors företagsamhet – en spegling av samhället, i
Pengarna och livet – perspektiv på kvinnors företagande. NUTEK B
1995:3.
Sundin, E. (2008) Kvinnors företagande i gles- och landsbygder – lösning
eller problem?, sid. 15 – 24 i Glesbygdsverket (2008) Kvinnors företagande
i gles- och landsbygder - fakta och fönster. Östersund: Glesbygdsverket
.
Sundin, E., Holmquist, C. (1989) Kvinnor som företagare. Osynlighet,
mångfald, anpassning. Malmö: Liber.
316
67
Svanberg, I., Tydén, M. (1999) I nationalismens bakvatten – Om minoritet
, etnicitet och rasism. Lund: Studentlitteratur.
Söderlindh, E. (1990) Invandringens psykologi. Stockholm: Natur och
Kultur.
Sökjer-Petersen, M. (2001) Nätverk, tillväxt och kvinnligt företagande.
Lund: Lunds universitet, institutionen för psykologi
Taylor, C. (2003) Det mångkulturella samhället och erkännandets politik.
Göteborg: Bokförlaget Daidalos.
Taleb, N. N. (2007) The Black Swan. The Impact of the Highly Improbable
. New York: Random House.
Thurén, B-M. (2003) Genderforskning – frågor, villkor och utmaningar.
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Tydén, T., Bl?cher, S. (2006) Nätverk som redskap för kompetensutveckling
. Falun: Dalarnas forskningsråd.
von Schantz, I. Utvärdering av Mentorprogram Maria - Ett Nutek-projekt
genomfört av (2000) Minerva - Kunskapscentrum för kvinnor i Dalarna
.
Ylinenpää, H och Strömbäck, M. (2003) Gränsöverskridande samverkan i
regionalt kopplad kunskapsproduktion. – Fallet Forskarstation Östra
Norrbotten. Luleå: Luleå tekniska universitet.
Övriga källor
Internet
http://www.paraplyprojektet.se/nyheter/tvingad-firma/) (2006-09-23)
http://www.nutek.se/sb/d/123 (2008-01-16)
http://www.fsf.se/fem/fem5.pdf (2008-12-01)
http://www.daladirekt.com/web/artikel.php?site=1&id=3042364 (200812-19)
www.hsfr.se (2003-10-08)
http://www. regeringen.se/sb /d/8649) ((Publicerad 29 november
2007/Uppdaterad 8 september 2008). (2008-12-01)
Tidningar
Dala Demokraten 2007-03-13. Kvinnligt företagande ökar – men långsamt
.
Dagens Nyheter, 2008-01-30
317
68
Bilagor
Bilaga 1
Möten och träffar
2006
Vansbro (april)
Fryksås (september)
Malung (november)
2007
Rättvik (mars)
Vansbro (april)
Siljansnäs (juni)
Gesunda (december)
2008
Rättvik (maj)
Älvdalen (oktober)
Fryksås (december)
318
69
Bilaga 2
Brevenkät 1
2006-09-19
Till
”Projektledarna” i W7 DALARNA Resurscentra
Kontinuerlig utvärdering av W7 DALARNA Resurscentra– ”Ögonblicksbilder”
”brevenkät” september 2006
Här kommer den första ”brevenkäten” för att utvärdera projektet W7
DALARNA Resurscentra. Som ett led detta arbete skulle jag i det här läget
vilja ha Dina synpunkter på hur verksamheten har utvecklats så här
långt och vilka eventuella utmaningar som finns framåt i tiden. Resultatet
kommer att återrapporteras och/eller presenteras dels som s.k. ”ögonblicksbilder”
och senare som en mera samlad och systematisk bild i en
utvärderingsrapport.
Ditt deltagande är självfallet frivilligt och de svar som Du avger redovisas
där det inte framgår vem som sagt vad. I praktiken innebär det att något
eller några delar av vad Du sagt kan komma att redovisas som ett direkt
citat i ”ögonblicksrapporten” och senare i utvärderingsrapporten. Vill
Du att hela, eller delar av Ditt svar inte får användas på detta sätt anger
Du detta i Ditt svar. (Insamlade data kan också komma att användas för
fortsatta forskningsändamål under samma förutsättningar som angetts
ovan.) Det går när som helst, innan dess att resultatet publicerats att dra
tillbaka sin medverkan.
För att kunna bidra till att utveckla verksamheten inom W7 DALARNA
Resurscentra är jag tacksam om Du vill besvarande bifogade frågor.
Sänds via e-mail till: mlu@du.se senast den 29 september 2006.
Med vänliga hälsningar!
Mats Lundgren
319
70
”Brevenkät” september 2006
Beskriv kortfattat Din syn på följande frågeställningar:
1. Vad är det för delar i W7 DALA Resurscentra som fungerat bra så här
långt och som Du anser har en god utvecklingspotential vad gäller?
a) Verksamhetsområdet: Entreprenörskap : Fungerar bra och kan bli ännu
bättre
b) Verksamhetsområdet: Jämställdhet : Fungerar än så länge i relativt liten
omfattning. Kan bli bättre
c) Verksamhetsområdet: Integration: Behöver mer tid
2. Vad är det för delar i W7 DALA Resurscentra som fungerat mindre väl
så här långt och som därför skulle behöva korrigeras vad gäller?
a) Verksamhetsområdet: Entreprenörskap
b) Verksamhetsområdet: Jämställdhet
c) Verksamhetsområdet: Integration: behöver mer tid för att hitta fram
och bli känd
3. Andra synpunkter som jag vill framföra är:
Tack för Din medverkan!!
320
71
Bilaga 3
2007-01-28
Till
”Projektledarna” i W7 DALARNA Resurscentra
Kontinuerlig utvärdering av W7-DALARNA Resurscentra
– ”brevenkät” februari 2007
Här kommer den andra ”brevenkäten” för att utvärdera projektet WDALARNA
Resurscentra. Som ett led detta arbete skulle jag i det här läget
vilja ha Dina synpunkter på hur verksamheten har utvecklats så här
långt och vilka eventuella utmaningar som finns framåt i tiden. Resultatet
kommer att återrapporteras och/eller presenteras dels som s.k. ”ögonblicksbilder”
och senare som en mera samlad och systematisk bild i en
utvärderingsrapport.
Dina svar redovisas så att det, så långt möjligt, inte kommer att framgå
vem som sagt vad. I praktiken innebär det att något eller några delar av
vad Du sagt kan komma att redovisas som ett direkt citat i ”ögonblicksrapporten”
och senare i utvärderingsrapporten. Vill Du att hela, eller delar
av Ditt svar inte får användas på detta sätt ange vänligen detta. (Insamlade
data kan också komma att användas för fortsatta forskningsändamål
under samma förutsättningar som angetts ovan.) Det går när som helst,
innan dess att resultatet publicerats att dra tillbaka sin medverkan.
För att kunna bidra till att utveckla verksamheten inom W-DALARNA
Resurscentra är jag tacksam om Du vill besvarande bifogade frågor.
Sänds via e-mail till: mlu@du.se senast den 9 februari 2007.
Med vänliga hälsningar!
Mats Lundgren
321
72
”Brevenkät” februari 2007
Beskriv kortfattat Din syn på följande frågeställningar:
1. Vad är det för delar i W 7-DALA Resurscentra som fungerat bra
så här långt och som Du anser har en god utvecklingspotential vad
gäller?
a) Verksamhetsområdet: Entreprenörskap
b) Verksamhetsområdet: Jämställdhet
c) Verksamhetsområdet: Integration
2. Vad är det för delar i W 7-DALA Resurscentra som fungerat
mindre väl så här långt och som därför skulle behöva korrigeras vad
gäller?
a) Verksamhetsområdet: Entreprenörskap
b) Verksamhetsområdet: Jämställdhet
c) Verksamhetsområdet: Integration
3. Andra synpunkter som jag vill framföra är:
Tack för Din medverkan!!
322
73
2008-05-18
W7-DALA Resurscentra
”Brevenkät” maj 2008
För att samla in underlag för den fortlöpande utvärderingen av W7DALA
Resurscentra skulle jag vilja be Dig att sammanfatta Din syn på
verksamheten i första hand från årsskiftet 2007/2008 och fram till dagsläget
, men Du för gärna göra återblickar och sammanfatta utvecklingen
under en längre tidsperiod om Du finner något som Du särskilt vill lyfta
fram.
1. Hur vill Du beskriva projektet W/-DALA Resurscentra i fråga om:
a) Verksamhetsområdet: Entreprenörskap
- Genomföra aktiviteter
- Vilka erfarenheter går det att dra från detta?
- Dina reflektioner runt detta
b) Verksamhetsområdet: Jämställdhet
- Genomföra aktiviteter
- Vilka erfarenheter går det att dra från detta?
- Dina reflektioner runt detta
c) Verksamhetsområdet: Integration
- Genomföra aktiviteter
- Vilka erfarenheter går det att dra från detta?
- Dina reflektioner runt detta
323
74
2. Vad är det för områden inom projektet W7-DALA Resurscentra som
Du ser en utvecklingspotential och hur kan dessa beskrivas?
3. Vilka huvudsakliga problem, om några, ser Du i projektet W7-DALA
Resurscentra inför framtiden?
4. Andra synpunkter som jag vill framföra är:
Tack för Din medverkan!!
Mats L
324
75
2008-10-20
W7-DALA Resurscentra
”Brevenkät” oktober 2008
För att samla in underlag för den fortlöpande utvärderingen av W7DALA
Resurscentra skulle jag vilja be Dig att sammanfatta Din syn på
verksamheten från årsskiftet 2007/2008, men framför allt vad som har
skett från maj 208 och fram till dagsläget. Du för gärna göra återblickar
och sammanfatta utvecklingen under en längre tidsperiod om Du finner
något som Du särskilt vill lyfta fram.
1. Hur vill Du beskriva projektet W/-DALA Resurscentra i fråga om:
a) Verksamhetsområdet: Entreprenörskap
- Genomföra aktiviteter
- Vilka erfarenheter går det att dra från detta?
- Dina reflektioner runt detta
b) Verksamhetsområdet: Jämställdhet
- Genomföra aktiviteter
- Vilka erfarenheter går det att dra från detta?
- Dina reflektioner runt detta
c) Verksamhetsområdet: Integration
- Genomföra aktiviteter
325
76
- Vilka erfarenheter går det att dra från detta?
- Dina reflektioner runt detta
2. Vad är det för områden inom projektet W7-DALA Resurscentra som
Du ser en utvecklingspotential och hur kan dessa beskrivas?
3. Vilka huvudsakliga problem, om några, ser Du i projektet W7-DALA
Resurscentra inför framtiden?
4. Har W7-DALA projektet skapat förutsättningar för att Du står bättre
rustad att fungera som affärsrådgivare? Beskriv på vilket sätt, ge gärna
exempel!
5. Andra synpunkter som jag vill framföra är:
Tack för Din medverkan!!
Mats L
326
Entreprenörskap
Jämställdhet
Integration
2006-2008
Entreprenörskap
Jämställdhet
Integration
2006-2008
327
Alla dessa regler!
”Vi invandrare har inte så många regler och bestämmelser
i våra hemländer.Jag kom till Malung från Iran för fyra år
sedan och fick ganska snart arbete som rörmokare, men
ville bli egen företagare. Med hjälp av affärsrådgivaren
och företagarskolan i Malung fick jag kläm på alla regler
som gäller här i Sverige. Jag lärde mig också hur mycket
jag ska ta betalt för att mitt företag ska gå runt och hur
mycket pengar jag kan ta ut för eget bruk. Mitt motto
är: man kan om man vill.”
Entreprenörskap
Som stöd för den som har tankar
på att starta eget eller redan
har ett eget företag finns gratis,
personlig rådgivning i alla W7s
kommuner.
Som ett komplement till
rådgivningen erbjuds också en
praktisk företagarskola. Den
består av två moduler. Ekonomi
och bokföring i modul 1 och
marknadsföring i modul 2.
Ashkan Fakhari, AF Rör, Malung
Alla dessa regler!
”Vi invandrare har inte så många regler och bestämmelser
i våra hemländer.Jag kom till Malung från Iran för fyra år
sedan och fick ganska snart arbete som rörmokare, men
ville bli egen företagare. Med hjälp av affärsrådgivaren
och företagarskolan i Malung fick jag kläm på alla regler
som gäller här i Sverige. Jag lärde mig också hur mycket
jag ska ta betalt för att mitt företag ska gå runt och hur
mycket pengar jag kan ta ut för eget bruk. Mitt motto
är: man kan om man vill.”
Entreprenörskap
Som stöd för den som har tankar
på att starta eget eller redan
har ett eget företag finns gratis,
personlig rådgivning i alla W7s
kommuner.
Som ett komplement till
rådgivningen erbjuds också en
praktisk företagarskola. Den
består av två moduler. Ekonomi
och bokföring i modul 1 och
marknadsföring i modul 2.
Ashkan Fakhari, AF Rör, Malung
328
Resultat 2006-2008 Kvinnor Män Invandrare Totalt Mål
Rådgivning 1 815 1 659 Ej spec 3 468 -
Deltagare företagarskola Ej spec Ej spec Ej spec 317 70
Startade företag 138 133 18 289 70
Att våga fråga…
– Nää, inte lilla jag! Det var Pernillas första tanke när
hon fick förslaget att starta eget företag. Efter 20 år som
anställd byggnadsritare i Västerås fyttade Pernilla och
hennes familj till Sälen. Där fanns inga fasta jobb inom
byggbranschen så valet blev att starta eget. Hon fick
kontakt med affärsrådgivare Viviann Tällberg och fick
hjälp att göra en affärsplan. Pernilla deltog också i företagarskolan.
– Det var inte så svårt som jag trodde. Men det vikti -
gaste var att jag kände mig trygg och vågade fråga även
om sådant jag tyckte jag borde kunna! Och att jag fick
så mycket uppmuntran och positiv respons! Utan det
hade jag aldrig vågat ta steget.
Pernillas företag hjälper såväl enskilda som företag med
byggnadsritningar. Allt från mindre ombyggnader till
bostäder och industrier. Pernilla Gottberg, Gottberg Byggkonsult, Sälen
Resultat 2006-2008 Kvinnor Män Invandrare Totalt Mål
Rådgivning 1 815 1 659 Ej spec 3 468 -
Deltagare företagarskola Ej spec Ej spec Ej spec 317 70
Startade företag 138 133 18 289 70
Att våga fråga…
– Nää, inte lilla jag! Det var Pernillas första tanke när
hon fick förslaget att starta eget företag. Efter 20 år som
anställd byggnadsritare i Västerås fyttade Pernilla och
hennes familj till Sälen. Där fanns inga fasta jobb inom
byggbranschen så valet blev att starta eget. Hon fick
kontakt med affärsrådgivare Viviann Tällberg och fick
hjälp att göra en affärsplan. Pernilla deltog också i företagarskolan.
– Det var inte så svårt som jag trodde. Men det vikti -
gaste var att jag kände mig trygg och vågade fråga även
om sådant jag tyckte jag borde kunna! Och att jag fick
så mycket uppmuntran och positiv respons! Utan det
hade jag aldrig vågat ta steget.
Pernillas företag hjälper såväl enskilda som företag med
byggnadsritningar. Allt från mindre ombyggnader till
bostäder och industrier. Pernilla Gottberg, Gottberg Byggkonsult, Sälen
329
Jämställdhet
Kvinnor och män har fortfarande
olika villkor i arbetslivet.
Vår arbetsmarknad är starkt
könssegregerad och vi har få
kvinnor i ledande positioner.
Kompetensbanken syftar till
att lyfta och synliggöra kvinnors
kompetens. Här kan man hitta
kompetenta kvinnor till styrelser,
förläsningar, mentorskap
och andra uppdrag. De 270
medlemmarna är djupintervjuade
och finns i en databas med
sökmöjligheter. Genom nätverks
träffar och hemsidan kan
deltagarna hitta varandra
för samverkan.
”Månadens profil”
utses då och då.
Lugn och harmoni
”Ett jordbruk är inte bara en producent av livsmedel.
Det är också en resurs för rehabilitering. Lugnet och
harmonin på en gård, den nära kontakten med djur är
bra för hälsan. Jag vill ta emot människor som hamnat
i utanförskap och hjälpa dem tillbaka. Med hjälp av
W7 och kompetensbanken skaffar jag mig kontakter
som kan erbjuda långtidsarbetslösa och utbrända att
komma till mig. Jag hoppas också att jag hittar en
samarbetspartner.”
Jämställdhet
Kvinnor och män har fortfarande
olika villkor i arbetslivet.
Vår arbetsmarknad är starkt
könssegregerad och vi har få
kvinnor i ledande positioner.
Kompetensbanken syftar till
att lyfta och synliggöra kvinnors
kompetens. Här kan man hitta
kompetenta kvinnor till styrelser,
förläsningar, mentorskap
och andra uppdrag. De 270
medlemmarna är djupintervjuade
och finns i en databas med
sökmöjligheter. Genom nätverks
träffar och hemsidan kan
deltagarna hitta varandra
för samverkan.
”Månadens profil”
utses då och då.
Lugn och harmoni
”Ett jordbruk är inte bara en producent av livsmedel.
Det är också en resurs för rehabilitering. Lugnet och
harmonin på en gård, den nära kontakten med djur är
bra för hälsan. Jag vill ta emot människor som hamnat
i utanförskap och hjälpa dem tillbaka. Med hjälp av
W7 och kompetensbanken skaffar jag mig kontakter
som kan erbjuda långtidsarbetslösa och utbrända att
komma till mig. Jag hoppas också att jag hittar en
samarbetspartner.”
Eva Karlsson, naturhälsopedagog och bonde, Våmhus
Eva Karlsson, naturhälsopedagog och bonde, Våmhus
330
Månadens profil i juni 2008 blev
Lena Dahlgren som på ett par år gått
från egenföretagare till 18 anställda.
XBASE heter hennes företag.
Nätverksträfar
På kompetensbankens nätverksträffar
knyts affärskontakter. Varje
gång presenterar en eller två
medlemmar sin verksamhet. Olika
branscher och erfarenheter möts.
Att vara bollplank
”Att vara mentor för andra företagare är både kul och
utvecklande. De ringer till mig när de undrar över
något. Vi dryftar både problem och glädjeämnen. Jag
berättar om mina egna erfarenheter och misstag, ser
med fräscha ögon på frågor som dyker upp och delar
med mig av mitt kontaktnät. Viktigt är att hålla
kontakten på en professionell nivå. Vi umgås
till exempel aldrig privat. För att mentorskapet
ska fungera krävs respekt,
öppenhet och ärlighet.”
Lena Dahlgren, XBASE, Leksand Titti Norling, mentor, Rättvik
Månadens profil i juni 2008 blev
Lena Dahlgren som på ett par år gått
från egenföretagare till 18 anställda.
XBASE heter hennes företag.
Nätverksträfar
På kompetensbankens nätverksträffar
knyts affärskontakter. Varje
gång presenterar en eller två
medlemmar sin verksamhet. Olika
branscher och erfarenheter möts.
Att vara bollplank
”Att vara mentor för andra företagare är både kul och
utvecklande. De ringer till mig när de undrar över
något. Vi dryftar både problem och glädjeämnen. Jag
berättar om mina egna erfarenheter och misstag, ser
med fräscha ögon på frågor som dyker upp och delar
med mig av mitt kontaktnät. Viktigt är att hålla
kontakten på en professionell nivå. Vi umgås
till exempel aldrig privat. För att mentorskapet
ska fungera krävs respekt,
öppenhet och ärlighet.”
Lena Dahlgren, XBASE, Leksand Titti Norling, mentor, Rättvik
331
Jämställdhetsarbete ger
grogrund till en god laganda, en
arbetsplats där alla känner sig
välkomna. W7 har verktygen
Jämställdhetsplaner och Jämställdhetsspelet
för att nå dit.
21 företag har fått stöd i sitt
jämställdhetsarbete av W7.
Jämställdhetsspelet är ett
verktyg för att komma igång
och prata likabehandling på
arbetsplatsen – alla ska trivas.
Spelet ger anledning till många
skratt !
W7 erbjuder också ett bollplank
när företaget skall göra eller
revidera sin jämställdhetsplan.
Jämställdhetsarbete ger
grogrund till en god laganda, en
arbetsplats där alla känner sig
välkomna. W7 har verktygen
Jämställdhetsplaner och Jämställdhetsspelet
för att nå dit.
21 företag har fått stöd i sitt
jämställdhetsarbete av W7.
Jämställdhetsspelet är ett
verktyg för att komma igång
och prata likabehandling på
arbetsplatsen – alla ska trivas.
Spelet ger anledning till många
skratt !
W7 erbjuder också ett bollplank
när företaget skall göra eller
revidera sin jämställdhetsplan.
Resultat 2006-2008 Resultat Mål
Mäklingar
kompetensbanken 63 45
Jämställdhetsplaner 21 30
Resultat 2006-2008 Resultat Mål
Mäklingar
kompetensbanken 63 45
Jämställdhetsplaner 21 30
332
Integration
Alla människor behövs i vår
region. En viktig faktor för att
samhället ska fungera i framtiden
är att vi lyckas med att integrera
våra nya invånare.
W7 har i samarbete med SFI
bjudit in till inspirationsdagar.
De invandrare som redan startat
företag har berättat om hur de
nått dit.
Vi har givit information om det
stöd som finns att få i form av
rådgivning, företagarskola,
kompetensbank mm.
Målet var att på 3 år bidra till att
5 invandrare startade företag –
resultatet blev 18!
Inspirationsdag i Malung september 2008
55 kvinnor från 10 länder lyssnade när Farvaneh Sabbavh,
Intira Tahoklang och Ashkan Fakhari berättade
om hur de startat och driver företag i sitt nya
hemland. Deltagarna besökte också Malungsföretagarnas
mässan med tema ”Världen är
vår hembygd”.
Integration
Alla människor behövs i vår
region. En viktig faktor för att
samhället ska fungera i framtiden
är att vi lyckas med att integrera
våra nya invånare.
W7 har i samarbete med SFI
bjudit in till inspirationsdagar.
De invandrare som redan startat
företag har berättat om hur de
nått dit.
Vi har givit information om det
stöd som finns att få i form av
rådgivning, företagarskola,
kompetensbank mm.
Målet var att på 3 år bidra till att
5 invandrare startade företag –
resultatet blev 18!
Inspirationsdag i Malung september 2008
55 kvinnor från 10 länder lyssnade när Farvaneh Sabbavh,
Intira Tahoklang och Ashkan Fakhari berättade
om hur de startat och driver företag i sitt nya
hemland. Deltagarna besökte också Malungsföretagarnas
mässan med tema ”Världen är
vår hembygd”.
333
Regionalt Resurscentrum
nv Dalarna
Verksamhetsledare
Sara Markus-Jansson
Tfn. 0251-802 18
sara.markus@mora.se
Projektledare
Karin Eriksson
Tfn. 0251-802 19
karin.eriksson@alvdalen.se
Resurscentrum Mora
Ulla Karlsson
Tfn. 0250-261 04
ulla.karlsson@mora.se
Resurscentrum Rättvik
Markus Svensson
Tfn. 0248-136 25
Mobil 070-565 36 25
markus.svensson@narvik.nu
Mary Holmquist
Tfn: 0248-703 91
mary.holmquist@narvik.nu
Resurscentrum Älvdalen
Karin Ljudén
Tfn. 0251-802 26
karin.ljudén@alvdalen.se
Resurscentum Malung
Viviann Tällberg
Tfn. 0280-186 71
Mobil 070-512 87 87
viviann.tallberg@malung-sälen.se
Resurscentrum Leksand
Anne-Lie Stenberg
Tfn. 0247-144 40
Mobil 070-647 24 53
als@ffist.se
Resurscentrum Orsa
Liselott Länsmans
Tfn. 0250-55 21 17
Mobil 070-647 24 53
liselott.lansmans@orsa.se
Resurscentrum Vansbro
Therese Englund
Tfn. 0281-752 51
therese.englund@nlsvvansbro.se
Foto: Anki Hällberg Dalarnas Tidningar
Regionalt Resurscentrum
nv Dalarna
Verksamhetsledare
Sara Markus-Jansson
Tfn. 0251-802 18
sara.markus@mora.se
Projektledare
Karin Eriksson
Tfn. 0251-802 19
karin.eriksson@alvdalen.se
Resurscentrum Mora
Ulla Karlsson
Tfn. 0250-261 04
ulla.karlsson@mora.se
Resurscentrum Rättvik
Markus Svensson
Tfn. 0248-136 25
Mobil 070-565 36 25
markus.svensson@narvik.nu
Mary Holmquist
Tfn: 0248-703 91
mary.holmquist@narvik.nu
Resurscentrum Älvdalen
Karin Ljudén
Tfn. 0251-802 26
karin.ljudén@alvdalen.se
Resurscentum Malung
Viviann Tällberg
Tfn. 0280-186 71
Mobil 070-512 87 87
viviann.tallberg@malung-sälen.se
Resurscentrum Leksand
Anne-Lie Stenberg
Tfn. 0247-144 40
Mobil 070-647 24 53
als@ffist.se
Resurscentrum Orsa
Liselott Länsmans
Tfn. 0250-55 21 17
Mobil 070-647 24 53
liselott.lansmans@orsa.se
Resurscentrum Vansbro
Therese Englund
Tfn. 0281-752 51
therese.englund@nlsvvansbro.se
Foto: Anki Hällberg Dalarnas Tidningar
334
Bilaga 1
Resurscentra Projektplan
nordvästra Dalarna
Projekt: Entreprenörskap - Jämställdhet – Integration
Resurscentra nordvästra
Dalarna
Älvdalen, Mora, Orsa, Rättvik, Leksand, Malung, Vansbro
www.skl.se www.dalarna.komforb.se
2005-09-05
335
Innehållsförteckning
Bakgrund .................................................................................................................................... 3
Syfte ........................................................................................................................................... 3
Projektperiod .............................................................................................................................. 4
Mål ............................................................................................................................................. 4
Målgrupper ................................................................................................................................. 5
Aktiviteter................................................................................................................................... 5
Medverkande parter.................................................................................................................... 6
Samverkansparter ....................................................................................................................... 6
Miljö ........................................................................................................................................... 6
Andra projekt.............................................................................................................................. 7
Finansiärer.................................................................................................................................. 7
Projektorganisation..................................................................................................................... 7
Budget ........................................................................................................................................ 8
Uppföljning och resultatspridning.............................................................................................. 8
Projektavslut............................................................................................................................... 8
Bilagor;
Verksamhetsområde entreprenörskap………………………………………bil.2a
Verksamhetsområde jämställdhet & integration……………………………bil.2b
Aktivitetsplan……………………………………………………………….bil.3
Ansvars och arbetsfördelning………………………………………………bil.4
Organisationsschema…………………………………………………….....bil.5
CV, Sara Markus-Jansson………………………………………………......bil.6
CV, Camilla Hillbom…………………………………………………….....bil.7
Budget………………………………………………………………………bil.8
Sammanträdesprotokoll……………………………………………….…….bil.9
F-skattebevis…………………………………………………………….….bil.10
Investeringar…………………………………………………………….….bil.11
2
336
Bakgrund
Utifrån tidigare projekterfarenheter från åren 1994 – 2002 om kvinnors och ungdomars
företagande har Resurscentra norra Dalarna under perioden år 2003 – 2005 arbetat med
jämställdhet och främjande av kvinnors och ungdomars företagande i Mora, Orsa och
Älvdalens kommuner.
Arbetet har rönt stor uppmärksamhet och nått goda resultat. Andelen kvinnor bland
nyföretagarna i detta område uppnådde under 1: a kvartalet år 2005 hela 52 %.
Siffran för övriga Dalarna ligger enligt Arbetsförmedlingarnas egen statistik på 36 %.
Som en del i Resurscentra norra Dalarnas jämställdhetsarbete har en Kompetensdatabas
byggts upp. Databasen med ca 150 intervjuade används för att mäkla kvinnor till
styrelseuppdrag, mentorprogram och andra uppdrag på ledande befattningar. Basfinansiering
från Nutek har beviljats för år 2005 för att vidareutveckla och utvidga både Kompetensbanken
och Resurscentra norra Dalarnas fortsatta verksamhet.
Initiativ har tagits från övriga kommuner i norra Dalarna för samverkan och utveckling av
verksamheten i Resurscentra norra Dalarna. Projektets verksamhetsområde har förankrats i
alla sju kommuner och hos övriga finansiärer. Projektet Entreprenörskap – Jämställdhet -
Integration skall bygga upp en stark organisation med lokal närvaro och samordnad
verksamhet.
Lokala Resurscentrum etableras i alla deltagande kommuner och deras kompetens och kvalitet
säkras till gagn för projektets målgrupper och för samverkan mellan befintliga aktörer i
regionen.
Samverkan kommer också att ske med NRC, Nationellt Resurscentrum för kvinnor.
Projektledare Sara Markus-Jansson är sedan tidigare utsedd som representant för Dalarna.
Syfte
Regionalt Resurscentrum nordvästra Dalarna kommer att innefatta kommunerna Älvdalen,
Mora, Orsa, Rättvik, Leksand, Malung och Vansbro.
Regionalt Resurscentrum vill utifrån Dalarnas RTP/RUP och Länsstyrelsen Dalarnas
jämställdhetsstrategi utveckla och arbeta i ett sammanhållet gemensamt projekt;
Entreprenörskap – Jämställdhet – Integration.
Projektet skall arbeta med opinionsbildning, inspiration, utbildning, erfarenhetsutbyte,
metodutveckling och att tillvarata synergieffekter inom dessa tre verksamhetsområden. Som
exempel kan nämnas företagarskolan – integration – nätverk. Projektet syftar också till att
åstadkomma en kompetens- och kvalitetssäkring inom affärsrådgivning och att etablera och
upprätthålla en lokal fysisk närvaro där projektet borgar för de Lokala Resurscentras
kompetens och kvalitet. Verka för att Resurscentra för kvinnor skall accepteras som en aktör
för lokal och regional utveckling, och fungera som en jämbördig partner i tillväxtarbetet.
Inom verksamhetsområdet entreprenörskap (se bilaga 1) vill projektet inspirera, stötta och
uppmuntra nyföretagande för att främja en hållbar tillväxt. Arbeta för fler kvinnliga företagare
och företagsledare, stimulera för fler entreprenörer inom offentlig sektor och i otraditionella
branscher. Arbeta för att företag inte slås ut vid generationsskifte genom att skapa
mötesplatser och ge vägledning för att säkra företagets fortlevnad.
Enligt RTP Dalarna är
45 % av småföretagarna i länet 51 år och äldre.
3
337
Inom verksamhetsområdet jämställdhet (se bilaga 2) skall projektet arbeta för mäns och
kvinnors lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Projektet syftar till en mer jämställd
representation mellan kvinnor och män i ledande befattningar, i styrelser och på andra
uppdrag.
För att införliva ett jämställdhetsperspektiv och förändra attityder skall verktyg för
jämställdhetsplanearbete implementeras på arbetsplatser, i föreningar och organisationer.
Projektet skall uppmuntra, stödja och underlätta för kvinnor som vill starta och driva företag.
Inom verksamhetsområdet integration (se bilaga 2) skall projektet arbeta för att fler
invandrare integreras i nätverk och att fler kvinnor med utländsk bakgrund kommer in på
arbetsmarknaden i regionen och även inspireras att starta företag. Arbetet syftar också till att
tillvara invandrarkvinnornas erfarenhet och kompetens samt uppmuntra till kulturellt utbyte.
Projektperiod
Projektet planeras att pågå under en treårsperiod, 2006-01-01 – 2008-12-31.
Stor vikt kommer att läggas vid kompetens och kvalitetssäkring. Samordning och
metodutveckling i ett större geografiskt område som omfattar 2/3 av Dalarnas yta kräver både
tid och resurser för att åstadkomma verklig förändring, stimulera till samarbete och god
regional utveckling och tillväxt.
Mål
Inom verksamhetsområdet entreprenörskap skall projektet uppnå följande resultat:
• 80 nya företag. 70 heltidsföretagare och 10 deltidsföretagare, varav 60 kvinnor och
20 män
• Företagarskolor, 70 deltagare
• Skapa regionalt nätverk för nyföretagare
• Skapa regionalt nätverk för företagssamverkan
• Företagsutveckling av 30 befintliga företag
• 30 kontakter för vägledning och rådgivning inför generationsbyte/ägarbyte
Inom verksamhetsområdet jämställdhet skall projektet uppnå följande resultat:
• Initiera och bistå 30 företag med verktyg för jämställdhetsplanearbete
• Utbilda 30 handledare inom ungdomsorganisationer och föreningar i olika verktyg för
jämställdhetsarbete
• Mäkla 45 kvinnor från Kompetensbanken till uppdrag som styrelseledamot,
föredragshållare, mentor mm.
• Skapa regionalt nätverk inom Kompetensbanken för att underlätta samarbete och
företagssamverkan, business to business
Inom verksamhetsområdet integration skall projektet uppnå följande resultat:
• Inspirations och studiebesök till eget företagande för 60 invandrarkvinnor
• Skapa regionalt nätverk för invandrarkvinnor
De kvantitativa målen för projektet skall ha uppnåtts vid projekttidens slut.
4
338
Målgrupper
Projektets målgrupper är privatpersoner, arbetssökande, blivande och befintliga företagare,
organisationer, föreningar och skolor
Inom verksamhetsområdet entreprenörskap är målgrupperna:
• de som har eller behöver hjälp med en affärsidé
• de som tänker starta ett företag
• de som vill utbilda sig inom företagande
• de företagare som är i behov av nätverk
• företagare som behöver utveckla sitt företag
Inom verksamhetsområdet jämställdhet är målgrupperna.
• de arbetsplatser som har behov av verktyg för jämställdhetsplanearbete
• de kvinnor som vill och kan åta sig styrelseuppdrag, mentorskap etc.
• de kvinnliga företagare som behöver nätverk för affärssamverkan
Inom verksamhetsområdet integration är målgrupperna:
• de invandrare som vill inspireras att starta egna företag
• de invandrarkvinnor som behöver nätverk
• de invandrare som är intresserade av kulturellt utbyte
Aktiviteter
En mängd aktiviteter kommer att hållas inom projektet både regionalt och lokalt.
Se aktivitetsplan bilaga 3.
Projektets regionala samordningsfunktion skall under hela projekttiden marknadsföra, bilda
opinion och sprida projektresultat både på lokalt, regionalt och nationellt plan. Den regionala
samordningsfunktionen skall också söka erfarenhetsutbyte samt bygga nätverk både regionalt,
nationellt och internationellt.
Ansvaret för kompetens och kvalitetssäkring av de Lokala Resurscentra ligger hos
samordningsfunktionen. Fem utbildningsblock kommer att anordnas för de sju Lokala
Resurscentra samt tolv projekt- och avstämningsmöten.
Den regionala samordningsfunktionen kommer också att arbeta med metodutveckling av
verktyg för jämställdhetsarbete. I samarbete med Lokala Resurscentra ansvarar
samordningsfunktionen för intervjuer, registrering, mäkling och marknadsföring av databasen
Kompetensbanken.
Fördelning av arbetsuppgifter mellan Regionalt Resurscentrum och Lokala Resurscentra, se
bilaga 4.
Inom verksamhetsområde entreprenörskap kommer vi att anordna fem idéseminarier för att
inspirera till eget företagande. Regionala nätverksträffar för nyföretagare kommer att
anordnas vid fyra tillfällen och regionala samverkansträffar vid tre tillfällen.
Affärsrådgivning kommer att erbjudas under hela projekttiden och en företagarskola med tio
kurstillfällen (totalt 40 timmar) kommer att erbjudas vid åtminstone fyra tillfällen. Genom
rådgivning kommer projektet också att bistå befintliga företag till utveckling
5
339
Inom verksamhetsområde jämställdhet kommer vi kontinuerligt att kartlägga och
djupintervjua kvinnor för att utöka Kompetensbanken med fler kvinnor som vill åta sig
styrelseuppdrag, mentorskap eller andra uppdrag. Fem regionala nätverksträffar kommer att
anordnas för Kompetensbanken.
Verktyg för jämställdhetsplanearbete kommer att erbjudas till arbetsplatser under hela
projekttiden och handledarträffar för utbildning i jämställdhetsverktyg för föreningar och
organisationer kommer att anordnas vid tre tillfällen
Inom verksamhetsområde integration kommer vi att inventera och kartlägga
invandrarkvinnornas nuvarande situation. Därefter kommer nätverksträffar att anordnas där
träffarna är geografiskt uppdelade på Älvdalen, Mora och Orsa som anordnar fyra träffar,
Rättvik och Leksand som anordnar fyra träffar och Malung och Vansbro som anordnar fyra
träffar.
Regionala nätverksträffar kommer att anordnas vid fem tillfällen.
Med samma geografiska uppdelning kommer studiebesök på företag att anordnas för att visa
förebilder. Dessa studiebesök kommer att anordnas vid fyra tillfällen i varje geografiskt
område, totalt vid tolv tillfällen.
Medverkande parter
Älvdalen, Mora, Orsa, Rättvik, Leksand, Malung och Vansbro kommuner
Samverkansparter
Länsstyrelsen Dalarna, jämställdhetssakkunniga Leif Pettersson, Pernilla Ohlin
Länsstyrelsen Dalarna, Näringslivsenheten
ALMI Företagspartner i Dalarna AB, finansieringsavdelningen
Länsarbetsnämnden
Arbetsförmedlingarna inom projektets geografiska område, ”starta eget”- handläggare
Kooperativ Utveckling - ekonomiska föreningar och sociala ekonomin
Projektledare i projekt med näringslivsanknytning
Region Siljan
Utbildningsanordnare samt studieförbund
SISU, idrottsföreningarnas utbildningsorganisation
Högstadieskolor och gymnasieskolor inom projektets geografiska område
Företagarorganisationer, som Företagarna och svenskt Näringsliv såväl lokalt som regionalt
Miljö
I Affärsrådgivarrollen ingår att förmedla kontakter med aktörer i länet, som är specialiserade
på miljö- och kvalitetsledningssystem.
6
340
Andra projekt
Ramprogram för Landsbygdsutveckling; Bästa biten
Invandrarvägen till arbete
Västerdalslyftet
Nordic Snow Mobile Center
Leva vid Siljan
Vasaloppet som motor för regionens utveckling
Wäxthuset
Entreprenörskap i Finnmarken och skoglandet
Hästlandet Dalarna
Snowmobile Center
Ruffa
Övriga Resurscentra i Dalarna
Finansiärer
Länsstyrelsen
Region Dalarna
Nutek
Länsarbetsnämnden
EG-strukturfonder; sociala fonden (Växtkraft)
EU; Esf rådet (Växtkraft)
Älvdalens, Mora, Orsa, Rättvik, Leksand, Malung och Vansbro kommuner
Projektorganisation
Projektet ägs av Älvdalens kommun och drivs av Regionalt Resurscentrum nordvästra
Dalarna.
Se bif organisationsschema bilaga 5.
Projektledare;
Sara Markus-Jansson, egen företagare sedan 1985 (SMJ-Konsult AB) och som verkat i
projekt Främja kvinnors företagande, sedan starten 1993.
Sara har också fungerat som projektledare i Resurscentra norra Dalarna. Hon är sedan
årsskiftet 2004/5 ordinarie ledamot i NRC, Nationellt Resurscentrum för kvinnor.
Se bifogad meritförteckning, bilaga 6.
Delprojektledare, jämställdhet & integration;
Camilla Hillbom, dipl. marknadsekonom och utbildad transnationell projektledare.
Anställd i Resurscentra norra Dalarna med ansvarsområde Kompetensbanken, sedan maj
2004.
Se bifogad meritförteckning, bilaga 7.
Administratör samt sju delprojektledare för Lokala Resurscentra;
Ännu ej utsedda
7
341
8
Budget
Projektbudgeten finns presenterad i bilaga 8.
Uppföljning och resultatspridning
I projekt Resurscentra norra Dalarna har verktyg för resultat och uppföljning framtagits. Vi
kan månadsvis effektivt avläsa nedlagd tid och uppnått resultat, s k målindikatorer.
Justeringar och brister kan snabbt åtgärdas. Detta verktyg implementeras naturligtvis i projekt
Entreprenörskap- Jämställdhet- Integration.
Avstämningsmöten är inplanerade i aktivitetsplanen under rubriken regionala projekt/
avstämningsmöten (se bilaga 3).
Presentationsmaterial, broschyrer och hemsida med länkar till Lokala Resurscentra och andra
samverkansparter kommer att produceras. Uppnådda resultat skall fortlöpande redovisas på
hemsidan och spridas via nätverk både regionalt, nationellt och internationellt.
Projektavslut
Databasen med kvinnors kompetens "Kompetensbanken" fortlever
Nätverken: Kvinnliga företagare, Kompetensbanken, Invandrarkvinnor och Nyföretagare
lever vidare och utvecklar samverkan.
Metoder för integrering; projektets mål är att verka för utbyte, social och kulturell samverkan
svenskar/invandrare
Inventering av företag -generationsskiften/ägarbyte finns tillgängligt
Resurcentra för kvinnor uppbyggt i sju kommuner, vilket skall leda till ökad insikt om
jämställdhet som en resurs för utveckling och tillväxt.
342