<h2>Interpellation 2023/24:697 Konsekvenser vid nedsläckning av mobilnät med 2G- och 3G-teknik</h2>
av Adrian Magnusson (S)
till Statsrådet Erik Slottner (KD)
 
Med stöd av regeringen och tillsynsmyndigheten Post- och telestyrelsen genomför mobiloperatörerna Telia, Telenor och Tre just nu en mycket snabb utfasning av mobilsystemen 2G och 3G. Avsikten är att mobilnäten ska uppgraderas till 4G och 5G. Det är bra och gynnar i förlängningen såväl svenska konsumenter som offentlig sektor och näringsliv.
Samtidigt finns det en oro att omställningen går alltför snabbt. Inget annat land i Europa tänker ”släcka ned” 2G och 3G redan 2025. De flesta EU-länder har valt att sätta slutdatum till 2029. Det gäller även vårt grannland Finland.
Villaägare, säkerhetsföretag, biltillverkare och kommuner har uttryckt oro för att det inte finns någon analys av riskerna och konsekvenserna när den ”gamla” tekniken upphör att fungera.
Det få tänker på är att många larm är kopplade till de nuvarande mobilsystemen. Ingen har överblicken, och ingen – inte ens mobiloperatörerna – kan förutse när olika larm upphör att fungera. Det kan handla om allt från larm i hissar, inom äldrevården eller i villor till nivåmätning i vattendammar. Listan kan göras lång.
Det har nu också framkommit att bilar utrustade med så kallad e-call-funktion – som automatiskt kontaktar larmcentraler vid olyckor – upphör att fungera när nuvarande mobilsystem avvecklas. En annan konsekvens är att hundratusentals bilar kommer att få körförbud på grund av att deras e-call-funktion inte fungerar.
Även vad gäller ansvarsfrågan råder det oklarhet. Om någon sitter fast i en hiss på grund av att larmet inte fungerar – vem bär då ansvaret? Fastighetsägaren eller mobiloperatören? Om en bil med e-call-utrustning som är ett par år gammal råkar ut för en olycka – vem bär då ansvaret för att larmet inte fungerar?
Hur ser det ut med larm inom den kommunala äldrevården? Vem har koll på larm i livsmedelsbutikernas frysdiskar eller på alla villalarm runt om i Sverige?
Sverige ska givetvis vara ledande i utvecklingen av ny teknologi och nya smarta tjänster. Samtidigt är det viktigt att teknikskiften sker på ett sådant sätt att de inte utsätter privatpersoner, offentlig verksamhet och företag för onödiga risker.
Min fråga till statsrådet Erik Slottner är med anledning av ovanstående: 
Kan statsrådet garantera att det finns en konsekvensanalys som innebär att det aktuella teknikskiftet inte medför att enskilda personer, offentlig verksamhet eller företag utsätts för onödiga risker när Sverige först av alla EU-länder avvecklar 2G- och 3G-näten redan nästa år?

Interpellation 2023/24:697 av Adrian Magnusson (S)

Video

Herr talman! Adrian Magnusson har frågat mig om jag kan garantera att det finns en konsekvensanalys som innebär att det aktuella teknikskiftet inte medför att enskilda personer, offentlig verksamhet eller företag utsätts för onödiga risker när Sverige först av alla EU-länder avvecklar 2G- och 3G-näten redan nästa år.Post- och telestyrelsen (PTS) utfärdar tillstånd för användning av radiofrekvenser, och tillståndsvillkoren är teknikneutrala. Det är mobiloperatörerna som avgör vilka tjänster som ska tillhandahållas i näten och vilken teknik som ska användas. Därmed har de också ansvaret gentemot användarna för att genomföra förändringar på ett ansvarfullt sätt, att informera om kommande förändringar i utbudet av tjänster och att erbjuda användarna ett gott stöd för att hantera de konsekvenser som förändringarna kan få.Adrian Magnusson menar att operatörernas utfasning av 2G- och 3G-tekniken genomförs mycket snabbt. Operatörerna kommunicerade dock planerna på utfasning redan i oktober 2020. Regeringen har gett PTS i uppdrag att följa avvecklingen av 2G- och 3G-näten samt vilka informationsinsatser som genomförs med anledning av avvecklingen. Sedan 2021 har PTS vid flera tillfällen anordnat särskilda informationsmöten om detta och fört dialog med andra berörda myndigheter och organisationer. Mötena är öppna för allmänheten, och möjlighet att ställa frågor har funnits via chatt.Det europeiska samarbetsorganet för regleringsmyndigheter publicerade 2023 en rapport om avvecklingen av 2G och 3G med en konsekvensanalys av teknikövergången. I rapporten påpekas att denna förändringsprocess är nödvändig för att möjliggöra utvecklingen av framtida kommunikationsnät och tjänster.När äldre teknik avvecklas till förmån för modernare kan utrustning och tjänster behöva bytas ut eller uppgraderas. Vi har varit med om det förr, och det kommer att ske igen i framtiden. Det är samtidigt viktigt att dessa förändringar sker på ett ansvarsfullt sätt, inte minst när det gäller sådan samhällsviktig teknik som vi nu talar om.Under 2023 genomförde Konsumentverket en informationsinsats gentemot näringsidkare och konsumenter för att beskriva de konsekvenser som uppstår i samband med teknikskiftet. Vid försäljning av varor vars funktion kommer att påverkas av att 2G- och 3G-tekniken fasas ut har försäljaren en skyldighet att informera konsumenterna om detta.PTS bevakar på regeringens uppdrag vilka ersättningslösningar som erbjuds i de fall elektroniska kommunikationstjänster har varit beroende av 2G- eller 3G-näten. Vid behov ska myndigheteten rapportera och föreslå åtgärder till regeringen.Det är viktigt att ha i åtanke att den här förändringen genomförs som ett led i den utrullning av den moderna 5G-tekniken, som öppnar möjligheter för helt nya användningsområden såsom industriella tillämpningar, smarta städer och samhällen samt omfattande automatisering inom både offentliga och privata sektorer. Den nya tekniken är mer bredbandseffektiv och kan stödja ett växande antal enheter och datatrafik. Det är angeläget för att Sverige ska fortsätta vara en nation i framkant.Regeringen följer utvecklingen noggrant.

Herr talman! Först ett tack till statsrådet för svaret! Det var ett utförligt svar på min fråga om huruvida det har gjorts en konsekvensanalys av nedsläckningen av 2G- och 3G-näten, detta för att enskilda personer, myndigheter och företag inte ska utsättas för onödiga risker när näten släcks ned nästa år. Sverige är först ut i EU med att släcka ned sina 2G- och 3G-nät.Låt mig vara oerhört tydlig på en punkt. Vi ska omfamna utvecklingen. Vi ska ta den till oss, och vi ska välkomna den. Vi ska ligga i framkant av den tekniska utvecklingen och ta vara på alla dess möjligheter. Det är givetvis självklart att vi ska bygga ut 5G-nätet och nästa generations nät och se till att vi använder de näten så mycket som möjligt.Samtidigt är det så, vilket statsrådet säkert vet, att det svenska 2G- och 3G-näten är väl utbyggt och använt. Det finns många tjänster som är uppkopplade mot de näten, exempelvis många av detta lands villalarm. Men det gäller även kortterminaler, hisslarm och överfallslarm. Det gäller inte minst e-call-systemen i landets bilar som rullar ute på vägarna. Det är de som ringer upp SOS Alarm när något har hänt. De riskerar att bli helt verkningslösa om nätet stängs ned.Herr talman! Det hade behövts en konsekvensanalys av vilka risker som finns för liv, hälsa, egendom och kanske andra värden och vad vi gör för att förhindra de riskerna. Men i svaret framkommer det inte att det har gjort någon sådan analys inför nedsläckningen, och det är lite anmärkningsvärt.Statsrådet lyfter fram att förändringsprocessen är nödvändig. Som jag tidigare har konstaterat är vi helt eniga om detta. Vi kan inte ha föråldrad teknik om Sverige ska ligga i digitaliseringens framkant. Samtidigt säger statsrådet i sitt svar att övergången ska ske på ett ansvarsfullt sätt.Denna övergång utan att göra någon konsekvensanalys, där Sverige är det första landet i EU att göra den övergången, är något hastig. Statsrådet lyfter fram att det har pågått en informationsinsats från PTS sedan 2020 och att det därmed inte är en snabb övergång. Det är givetvis ett resonemang som man kan föra.Det beräknas finnas cirka 720 000 hemlarm i Sverige. En majoritet av dessa är fortfarande uppkopplade till 2G- och 3G-näten. När det gäller butikslarmen är det en ännu större del än så. Om den tekniska övergången ännu inte har skett och näten släcks ned nästa år vill jag ändå påstå att det är en tämligen snabb övergång.Herr talman! Det finns ingen direkt motsättning mellan att hålla igång åtminstone en liten del av 2G-nätet under en övergångsperiod. Det har bland annat Ericsson sagt skulle kunna ske. Jag tror att varken jag eller statsrådet ifrågasätter bolaget Ericssons kunskaper och kompetens i den här typen av frågor. Det skulle kunna vara ett sätt att åtminstone minska riskerna för stora delar av det mot 2G- och 3G-näten uppkopplade Sverige när näten släcks ned.Nedsläckningen beräknas ske nästa år. Det upplever jag att statsrådet vidimerar här. Det verkar inte finnas någon konsekvensanalys gjord för Sverige. Det är lite synd, eftersom det finns vissa risker som jag har pekat på.Är statsrådet villig att uppdra åt exempelvis Post- och telestyrelsen eller annan lämplig myndighet att göra en konsekvensanalys, eller kommer vi att få invänta 2025 och sedan därefter få se vad som händer?Kommer vi exempelvis att hamna i en situation där hemlarmen runt om i landet från Ystad, där jag bor, till Haparanda, där vissa andra bor, plötsligt slutar att fungera?(Applåder)

Herr talman! Det ska läggas till att också Frankrike och Nederländerna är medlemmar i Europeiska unionen. Där har också nedsläckningen av 2G- och 3G-näten påbörjats. Sedan har jag inte exakt slutdatum i de fallen. Men Sverige är inte så unikt i det här fallet. Schweiz är förvisso inte medlem i EU, men där har 2G-nätet redan utfasats. Samma utveckling sker men med lite olika slutdatum. Det är en naturlig övergång när nya mer robusta tekniker kommer ut på marknaden.Vårt näringsliv är väldigt angeläget om att rulla ut den nya tekniken för att vi ska kunna anpassa oss till ett mer digital avancerat och modernare samhälle som kommer att kunna förbättra vår ekonomi och inte minst livet och vardagen för människor i detta land. Det är ändå det som är ett av målen och möjligheterna med den snabba 5G-utrullningen. Det är en mycket stor prioritet för regeringen att snabba på 5G-utrullningen.Det är viktigt att poängtera att det inte är regeringen som har beslutat om en nedsläckning av 2G- och 3G-näten. Det är operatörerna som har beslutat om detta enligt de avtal som har slutits efter auktioner som slutförts där olika teleoperatörer vunnit olika frekvensband. Det är de som har beslutat att släcka ned 2G- och 3G-näten i enlighet med de avtalen. Regeringen har inte fattat de besluten.Såsom villkoren är satta innebär det också att det skulle vara omöjligt, eller åtminstone mycket svårt eller olämpligt, för regeringen att nu bromsa nedsläckningen. Avtalen är teknikneutrala. Det var de också under den socialdemokratiska regeringen när avtalen slöts. De var teknikneutrala. Det har rått en konsensus i Sverige om att teknikneutralitet ska råda. Vi tycker att det är upp till marknaden att avgöra vilken teknik som den vill fylla frekvensbanden med.Det är mycket möjligt att Socialdemokraterna nu har bytt uppfattning och tycker att avtalen, auktionerna och villkoren inte ska vara teknikneutrala. Det tycker jag skulle vara synd. Låt oss ta den debatten i så fall! Men så länge man förespråkar teknikneutralitet, som Socialdemokraterna åtminstone hittills har gjort, är detta dock en fråga för teleoperatörerna och inte för regeringen. Som sagt: Vi har vetat om detta i många år nu. Både Konsumentverket och PTS har haft information om detta. PTS följer upp konsekvenserna av detta. Man följer frågan. Man håller sig informerad och informerar andra om konsekvenserna av detta. Förra mandatperioden var jag kommunpolitiker i Stockholm, och jag vet själv att vi kände till nedsläckningen och kunde upprusta med nya trygghetslarm till stadens äldre för att det skulle funka med den nya tekniken. Jag menar att vi är rätt väl medvetna om konsekvenserna. Vi följer frågan genom PTS. Man håller informationskampanjer från PTS och Konsumentverket och för en aktiv dialog. Men nedsläckningen kommer att ske i slutet av 2025, för så har teleoperatörerna beslutat.

Herr talman! Då kan jag informera statsrådet om att Frankrike kommer att stänga sitt 3G-nät tidigast 2029. Nederländerna har inget slutdatum för sitt 2G-nät eller sitt 3G-nät, och i Schweiz hade man ju inget utbyggt 2G-nät från början, så det blir inte samma utmaning som här i Sverige, där vi har så många tjänster uppkopplade till 2G- och 3G-näten.I Region Skåne finns det uppgifter om att det i dag är 200 000 trygghetslarm som är kopplade till 2G- och 3G-näten, och näten ska stängas nästa år. Det är ju en utmaning, för att uttrycka det diplomatiskt.Finland har valt att skjuta upp sin nedsläckning till 2029, för man ser att det finns många utmaningar. LRF pekar på att många jordbruks- och skogsbruksmaskiner är kopplade till 2G- och 3G-näten, framför allt 2G-nätet.Man har alltså ingen konsekvensanalys. Man verkar tänka: Vi kör och ser hur det går! Det blir nog bra. Förhoppningsvis löser det sig. Och om det inte gör det - ja, det var ju trist!Jag saknar en konsekvensanalys och ett samlat grepp kring frågan, och jag upplever att många andra också saknar det: Vad blir konsekvensen av nedsläckningen? Man kan väl inte prata med operatörerna om man skulle se att det blir orimliga problem?Vi har också e-call-funktionerna, som jag talade lite om innan. Det kanske blir en situation där man i Danmark kan ha i gång sitt e-call-system, men på andra sidan Öresundsbron, i Skåne, fungerar det inte längre, för där är 2G- och 3G-näten avvecklade. Det skapar utmaningar för integration och liknande i den delen av Sverige, och likadant vid gränsen mot Finland. I dag finns det ganska många hem och företag på landsbygden som inte har tillgång till annat än 2G-nätet. Det finns inte ett utbyggt 5G-nät. Jag ska förstås medge att det har hänt en del på det området på sistone. Vi ser att utbyggnaden av 5G nu tar fart, men vi är inte i mål. Vi har inte en situation där 100 procent av Sveriges yta är täckt av 5G, och det kommer vi förmodligen inte att ha 2025 heller.Dessutom vet vi inte vad detta kommer att kosta. Ska alla de 200 000 trygghetslarmen i Region Skåne bytas ut är det en ganska stor kostnad. Det finns ingen samlad konsekvensanalys, utan tanken verkar vara som jag sa: Vi kör! Det blir nog bra! Vi får se vad som händer, och vi kan komma sedan och lösa det, kanske.Det kanske man kan. Men då skulle väl statsrådet kunna redogöra för det?Min fråga var: Kan statsrådet garantera att det finns en konsekvensanalys? Nu får jag en allmän uppläxning om socialdemokratisk politik. Det är alltid kul när man får det av borgerliga statsråd: Det här gjorde inte ni, så här tycker ni, och så här är det! Det är nästan som om jorden kretsar kring socialdemokratin.Jag frågade om det fanns en konsekvensanalys. Jag upplever att det inte finns någon sådan. Då är svaret alltså att det får gå som det går, eller har jag missuppfattat något?

Herr talman! Nu kan jag inte verifiera siffran 200 000 när det gäller hur många trygghetslarm som är uppkopplade mot 2G- och 3G-näten i Skåne. Den får jag nog dubbelchecka. Men frågan vad som ska hända med trygghetslarmen måste ställas till dem som driver dem, alltså troligtvis kommunerna i Skåne. Man måste fråga kommunpolitikerna varför de inte har förberett inför nedsläckningen och bytet av trygghetslarm.När jag var äldreborgarråd i Stockholm gjorde vi detta, för vi visste att år 2025 kommer 2G- och 3G-näten att släckas ned. Vi visste redan då att vi måste budgetera och rusta för att byta ut larmen mot modernare trygghetslarm. Jag förutsätter att kommunpolitikerna i Skåne också har gjort detta, så att inga äldre står utan trygghetslarm i slutet av 2025. Jag förutsätter att Skånes kommunpolitiker är så pass ansvarsfulla. Men jag ska gärna kolla upp detta och följa frågan och ha en dialog med SKR om detta.Om vi skulle gå in med ett politikerstyre i de här frågorna, vilket vi inte har haft tidigare, och förlänga nedsläckningen till 2027 är jag inte säker på att det skulle hjälpa så mycket. Det bara fördröjer beslut som redan borde ha fattats. Det är att skjuta upp deadlinen hela tiden. Min erfarenhet i livet är att det sällan hjälper att skjuta upp saker, vare sig i privatlivet eller i politiken, utan det är lika bra att få dem gjorda och riva av plåstret. Vi har som sagt vetat om detta. Redan 2020 fick vi reda på det. Man har haft fem år på sig att förbereda sig för teknikskiftet. Konsumentverket och PTS har haft informationskampanjer och fört en aktiv dialog i denna fråga.Låt mig upprepa ett stycke ur mitt interpellationssvar: "Regeringen har gett PTS i uppdrag att följa avvecklingen av 2G- och 3G-näten samt vilka informationsinsatser som genomförs med anledning av avvecklingen. Sedan 2021 har PTS vid flera tillfällen anordnat särskilda informationsmöten om detta och fört dialog med andra berörda myndigheter och organisationer. Mötena är öppna för allmänheten med möjlighet att ställa frågor via chatt."Ingen kan säga att det inte har funnits någon information eller att detta är ett yrvaket beslut. Sedan 2020 har vi vetat om detta. Det är inget beslut för regeringen, utan det är ett beslut som teleoperatörerna själva har tagit eftersom vi har teknikneutralitet i våra nät och i våra auktionsvillkor.Man ska alltså ersätta 2G och 3G med 5G; det är detta som är tanken. Det handlar inte om att avveckla 2G och 3G utan om att ersätta dem med 5G, vilket kommer att vara till mycket stort gagn för hela samhället.

Herr talman! Jag tror också att den dag då alla dessa digitala tjänster och hela Sverige täcks av 5G-nätet kommer att vara en bra dag för Sverige. Det kommer att möjliggöra helt andra lösningar än vi har i dag. Men vi är inte där. Det är bara att konstatera detta.Det är en ganska stor förändring som genomförs. Det är en genomgripande förändring av många tjänster som finns ute i landet, och det finns ingen konsekvensanalys av det. Man har informerat - det har jag förstått - och det är ju jättebra, men det finns ingen konsekvensanalys. Vi vet inte ens när nedsläckningen kommer att ske. Det kan vara så att människor en dag plötsligt upptäcker att deras hemlarm inte fungerar. Vad ska de göra då?Det finns ingen analys av vad som kan komma att ske. Det är detta som bekymrar mig. PTS ska följa avvecklingen, säger statsrådet i sitt svar. Det är alltså efter att avvecklingen redan har ägt rum och hemlarmen och trygghetslarmen har slutat fungera. Jag frågar ju efter förarbetet, inte vad som ska ske när nedsläckningen redan är på gång. Det är inte detta som är mitt fokus i interpellationen, utan det är just konsekvensanalysen inför nedsläckningen.Jag kan bara konstatera att det inte finns någon konsekvensanalys när det gäller nedsläckningen av 2G- och 3G-näten. Vi vet inte vad som kommer att hända. Vi får väl hoppas att Sveriges företag, enskilda, myndigheter och organisationer håller tummarna den dagen nedsläckningen sker och hoppas att skadan inte blir alltför stor. Jag tackar för debatten.

Herr talman! Jag håller med om att detta är en stor fråga. Det är också därför det har gjorts ett aktivt arbete av bland annat PTS och Konsumentverket, och det är därför PTS har fått tydliga uppdrag att följa denna fråga. De har fått det eftersom frågan är så stor.I denna dialog framkommer naturligtvis ett och annat bekymmer och utmaningar som kan tänkas uppstå längs vägen. I takt med det arbete som PTS utför skapas det en mer och mer heltäckande bild på en aggregerad nivå som PTS naturligtvis har med sig, och man ska sedan återkomma till regeringen.Men detta kommer att släckas 2025. Det har teleoperatörerna beslutat, enligt auktionsförfarandena och de villkor som finns i auktionsförfarandena. Just nu pågår en stor informationskampanj - det fick jag information om på ett av de senaste bredbandsforumen jag hade - som de privata aktörerna ansvarar för, detta just för att människor i både verksamheter och hushåll ska vara så informerade och förberedda som det bara är möjligt.Vi kan se fram emot ännu mer utrullning av 5G framöver. Det kommer att behövas för att Sverige ska kunna fortsätta att vara ett konkurrenskraftigt land och en stark välfärdsnation. Vi kommer att se allt det 5G möjliggör, alltmer avancerad digital teknik, bland annat till gagn för sjuka, äldre och sköra människor.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.