<table>
<tr>
<td>

<a name="_Hlk163818411">Finansutskottets </a><a name="Utlatande"></a>betänkande


2023/24:<a name="Utskottebeteckning"></a>FiU35


 

</td>
</tr>
</table>


Extra ändringsbudget för 2024 – Åtgärder i samband med rekonstruktion av SAS AB



Sammanfattning


Utskottet tillstyrker propositionen. I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 för statens räkning tillskjuta en andel av svenska statens utestående lånefordringar på konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–Norway–Sweden, inklusive upplupen ränta, till SAS AB som motsvarar teckningskursen för de aktier i SAS AB som svenska staten är berättigad till i samband med rekonstruktionen av konsortiet.


Utskottet föreslår att ärendet avgörs trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.


Behandlade förslag


Proposition 2023/24:134 Extra ändringsbudget för 2024 – Åtgärder i samband med rekonstruktion av SAS AB.


<a name="Innehållsförteckning"></a>Innehållsförteckning


<a href="#_Toc164668679">Utskottets förslag till riksdagsbeslut</a>


<a href="#_Toc164668680">Redogörelse för ärendet</a>


<a href="#_Toc164668681">Ärendet och dess beredning</a>


<a href="#_Toc164668682">Utskottets överväganden</a>


<a href="#_Toc164668683">Extra ändringsbudget för 2024 – Åtgärder i samband med rekonstruktion av SAS AB</a>


Bilaga <a href="#_Toc164668684">Förteckning över behandlade förslag</a>


<a href="#_Toc164668685">Propositionen</a>




 


<a name="StopCC"></a><a name="_Toc164668679">Utskottets förslag till riksdagsbeslut</a>



 


 

<table>
<tr>
<td>

Extra ändringsbudget för 2024 – Åtgärder i samband med rekonstruktion av SAS AB

</td>
</tr>
</table>

Riksdagen 


a) bemyndigar regeringen att under 2024 för statens räkning tillskjuta en andel av svenska statens utestående lånefordringar på konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–Norway–Sweden, inklusive upplupen ränta, till SAS AB som motsvarar teckningskursen för de aktier i SAS AB som svenska staten är berättigad till i samband med rekonstruktionen av konsortiet,


b) bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra tillskottet enligt punkt a).


Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:134 punkterna 1 och 2.


 


Utskottet föreslår att ärendet avgörs trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.


Stockholm den 23 april 2024


På finansutskottets vägnar


Edward Riedl


Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Edward Riedl (M), Mikael Damberg (S), Oscar Sjöstedt (SD), Gunilla Carlsson (S), Dennis Dioukarev (SD), Jan Ericson (M), Ingela Nylund Watz (S), Charlotte Quensel (SD), Adnan Dibrani (S), Ida Drougge (M), Ida Gabrielsson (V), Hans Eklind (KD), Martin Ådahl (C), Janine Alm Ericson (MP), Cecilia Rönn (L), Joakim Sandell (S) och Kent Kumpula (SD).


 


 


 



 


<a name="SlutUtskottsForslag"></a><a name="_Toc164668680">Redogörelse för ärendet</a>

<h2>
<a name="_Toc164668681">Ärendet och dess beredning</a>
</h2>

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2023/24:134 Extra ändringsbudget för 2024 – Åtgärder i samband med rekonstruktion av SAS AB. I propositionen lämnar regeringen förslag till ändringar i statens budget för 2024. 


Propositionen överlämnades till riksdagen torsdagen den 11 april 2024. På förslag av regeringen beslutade riksdagen att motionstiden skulle förkortas till sex dagar. Motionstiden löpte ut onsdagen den 17 april. Det har inte väckts några följdmotioner med anledning av propositionen.


Utskottet har till följd av den korta beredningstiden inte gett andra utskott tillfälle att yttra sig. 


I bilagan finns en förteckning över de behandlade förslagen.


Skäl för ändringar i statens budget och förkortad motionstid


Enligt riksdagsordningen (RO) får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret (9 kap. 6 § första stycket). En sådan proposition lämnas i anslutning till budgetpropositionen eller den ekonomiska vårpropositionen (tilläggs-bestämmelse 9.6.1). Förslag till ändringar i budgeten får dock lämnas vid andra tillfällen om regeringen anser att det finns särskilda skäl (9 kap. 6 § andra stycket).


SAS AB (SAS) är ett börsnoterat bolag där staten är minoritetsägare. Som minoritetsägare i ett börsnoterat bolag saknar staten möjlighet att ensamt styra över bolagets processer. SAS inledde 2022 en process för finansiell rekonstruktion under tillsyn av amerikansk federal domstol, ett s.k. chapter 11-förfarande. Regeringen har därför tidigare inhämtat riksdagens bemyndigande för olika åtgärder med anledning av bolagets rekonstruktionsprocess (prop. 2021/22:258, bet. 2021/22:FiU48, rskr. 2021/22:438, prop. 2022/23:1, utg.omr. 24, bet. 2022/23:NU1, rskr. 2022/23:99 och prop. 2023/24:1, utg.omr. 24, bet. 2023/24:NU1, rskr. 2023/24:108). Den 19 mars 2024 godkände den amerikanska domstolen en rekonstruktionsplan för SAS. Den 27 mars 2024 meddelade SAS att bolaget, i linje med det amerikanska förfarandet, ansökt om företagsrekonstruktion i Sverige. Med hänsyn till genomförandet av bolagets planenliga rekonstruktion behöver bolaget få svenska statens besked om godkännande i mitten av maj 2024. Om bolaget inte får detta besked riskerar det att hindra den planerade rekonstruktions-processen från att genomföras. För att kunna agera ansvarsfullt i statens roll som aktieägare i SAS i den nu uppkomna situationen bedömer regeringen att det finns särskilda skäl att lämna förslag om ändringar i statens budget för 2024. Regeringen anser vidare mot bakgrund av vad som anförts att det finns synnerliga skäl för riksdagen att besluta om förkortad motionstid. Regeringen föreslår att motionstiden förkortas till sex dagar.


Ändringsbudgetar under 2024


Regeringen har vid ett tidigare tillfälle lämnat en proposition med förslag till extra ändringsbudget för 2024. Propositionen avsåg försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina (prop. 2023/24:76, bet. 2023/24:FiU33, rskr. 2023/24:144 och 145). 


Regeringen lämnade proposition 2023/24:99 Vårändringsbudget för 2024 till riksdagen den 15 april. Propositionen kommer att behandlas i betänkande 2023/24:FiU21. 


Riksbanken lämnade framställning 2023/24:RB4 Återställning av eget kapital till riksdagen den 2 april. I framställningen föreslår Riksbanken att riksdagen beslutar om att stärka Riksbankens eget kapital under 2024. Fram-ställningen kommer att behandlas i betänkande 2023/24:FiU28.


<a name="_Toc164668682">Utskottets överväganden</a>


<h2>
<a name="_Toc164668683">Extra ändringsbudget för 2024 – Åtgärder i samband med rekonstruktion av SAS AB</a>
</h2>





Utskottets förslag i korthet


Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 för statens räkning tillskjuta en andel av svenska statens utestående lånefordringar på konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–Norway–Sweden, inklusive upplupen ränta, till SAS AB som motsvarar teckningskursen för de aktier i SAS AB som svenska staten är berättigad till i samband med rekonstruktionen av konsortiet. 


Riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra tillskottet.




 



Propositionen 


Regeringen har tidigare fått riksdagens bemyndiganden att under 2022 helt eller delvis konvertera dels svenska statens fordringar enligt befintliga hybridinstrument i SAS AB, dels statens utestående lånefordringar på konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–Norway–Sweden (konsortiet), till nya aktier i SAS AB (SAS) samt att vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra konverteringarna (prop. 2021/22:258, bet. 2021/22:FiU48, rskr. 2021/22:438). Bemyndigandena har därefter förlängts till 2023 och 2024 samt utökats med bemyndiganden att konvertera på lånefordringarna upplupen ränta till nya aktier i SAS och att helt eller delvis skriva ned fordringarna (prop. 2022/23:1, utg.omr. 24, bet. 2022/23:NU1, rskr. 2022/23:99 och prop. 2023/24:1, utg.omr. 24, bet. 2023/24:NU1, rskr. 2023/24:108). 


Bakgrunden till bemyndigandena är att SAS den 5 juli 2022 offentliggjorde att bolaget har påbörjat en process för finansiell rekonstruktion under tillsyn av amerikansk federal domstol, ett s.k. chapter 11-förfarande. Förfarandet syftar till att ge SAS möjlighet att genomföra viktiga delar av den plan som bolagets styrelse presenterade i februari 2022 för en omfattande rekonstruktion av verksamheten. 


Den 19 mars 2024 godkände den amerikanska domstolen en rekonstruktionsplan för SAS och konsortiet som bl.a. innebär att svenska staten är berättigad till viss utdelning på statens lånefordringar på konsortiet. Svenska statens övriga fordringar som omfattas av tidigare bemyndiganden kommer sannolikt att skrivas ned. Den initiala utdelningen under 2024 lämnas i form av aktier i SAS, men mottagandet av aktier är villkorat av att staten, i likhet med andra fordringsägare, ingår ett aktieägaravtal som avser det fortsatta ägandet av det rekonstruerade och avnoterade SAS. Regeringen bedömer att staten inte bör ingå detta aktieägaravtal eftersom svenska staten inte är en långsiktig ägare i SAS. 


För de fordringsägare i rekonstruktionen som är berättigade till utdelning i form av aktier i SAS, men i likhet med svenska staten inte avser att ingå något aktieägaravtal, kommer SAS-aktierna som fordringsägarna är berättigade till att i stället tecknas och ägas av en s.k. trust (i det följande benämnd stiftelsen). Det slutliga ekonomiska värdet av SAS-aktierna i stiftelsen tillkommer de fordringsägare som inte har tecknat sina aktier. Stiftelsens teckning av aktier i SAS förutsätter dock att en andel av de aktieberättigade fordringsägarnas fordringar i rekonstruktionen tillförs SAS eftersom aktierna inte kan emitteras utan att SAS tillförs tillgångar som motsvarar minst aktiernas kvotvärde enligt 13 kap. 19 § aktiebolagslagen (2005:551). Regeringen får inte utan riksdagens bemyndigande tillskjuta kapital till ett företag enligt 8 kap. 3 § första stycket budgetlagen (2011:203). Utifrån uppgifter i den beslutade rekonstruktions­planen beräknas tillskottet från svenska staten uppgå till ungefär 41 miljoner kronor av svenska statens utestående lånefordringar på konsortiet. Eftersom tillskottet utgörs av en del av en befintlig fordran belastas inte statens budget med någon ny utgift. Svenska staten kommer alltså inte att äga aktier i SAS efter rekonstruktionen, utan det slutliga ekonomiska värdet tillkommer i stället svenska staten som förmånstagare i stiftelsen. 


De bemyndiganden som regeringen nu begär är avsedda att komplettera de befintliga bemyndigandena och ska inte ersätta dessa. Samtliga åtgärder måste godkännas av Europeiska kommissionen innan de genomförs. 


Mot denna bakgrund bör regeringen bemyndigas att under 2024 för statens räkning tillskjuta en andel av svenska statens utestående lånefordringar på konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–Norway–Sweden, inklusive upplupen ränta, till SAS AB som motsvarar teckningskursen för de aktier i SAS AB som svenska staten är berättigad till i samband med rekonstruktionen av konsortiet. Vidare bör regeringen bemyndigas att vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra tillskottet. 


Förslaget innebär att regeringen begär bemyndiganden för att tillskjuta en andel av svenska statens utestående lånefordringar på konsortiet, inklusive upplupen ränta, till SAS. Eftersom tillskottet utgörs av en del av en befintlig fordran belastas inte statens budget med någon ny utgift. Således har förslagen som lämnas i propositionen inga budgetära konsekvenser för staten.


Utskottets ställningstagande


Utskottet tillstyrker propositionen.


Bilaga 


<a name="_Toc164668684">Förteckning över behandlade förslag</a>



<a name="_Toc164668685">Propositionen</a> 

<h4>
Proposition 2023/24:134 Extra ändringsbudget för 2024 – Åtgärder i samband med rekonstruktion av SAS AB:
</h4>

1. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 för statens räkning tillskjuta en andel av svenska statens utestående lånefordringar på konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–Norway–Sweden, inklusive upplupen ränta, till SAS AB som motsvarar teckningskursen för de aktier i SAS AB som svenska staten är berättigad till i samband med rekonstruktionen av konsortiet.


2. Riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra tillskottet enligt punkt 1 ovan.

Video

Fru talman! Låt mig börja med att säga att detta är en historisk dag. Svenska staten har varit delägare i SAS sedan 1946. Men nu tar det slut, och jag är den enda från finansutskottet som håller ett anförande om det. I maj är det 58 år sedan jag flög för första gången. Det var SAS som tog mig från Bromma flygplats till Ängelholm. Planet var ett litet propellerplan, och jag minns fortfarande att jag kräktes under hela resan. Det var tur att jag under den flygningen var ovetande om att detta skulle bli mitt sätt att pendla mellan hemmet och riksdagen, men numera med flygbolaget Bra och utan illamående.Sverige, Danmark och Norge grundade SAS efter andra världskriget. Då fanns det inte tillräckligt med privata resurser för att tillgodose Skandinavien med lokala flyglinjer som sträckte sig ned i Europa och västerut till USA och Kanada.År 1984 var SAS vd, Jan Carlzon, i New York för att ta emot priset för världens bästa flygbolag. Hela Skandinavien jublade av stolthet. Året därpå kom Jan Carlzon ut med boken Riv pyramiderna! som blev en måste-läsa-bok världen över. Han redogjorde för sin syn på ledarskap och varför SAS gick så bra.Samma år hade jag turen att hamna bredvid Carlzon på en middag. I dag är det kanske svårt att förstå hur stor Jan Carlzons var, men jag kan inte komma på någon annan svensk jag hellre hade suttit bredvid 1985. Han berättade att det var en särskild sak som låg bakom SAS framgång, och det var att alla inom SAS visste varför de gjorde det de gjorde. Alla visste varför SAS var bättre och annorlunda än konkurrenterna. Carlzons tes var att personal som inte vet varför de jobbar på just det bolag de jobbar på aldrig kommer att ha förmågan att ta bolaget till höjder, och där var SAS.Sedan kom 90-talet med bank- och fastighetskris och en svidande lågkonjunktur, och SAS resultat och status kraschade.Fru talman! "Om du vill bli miljonär, starta med en miljard och lansera sedan ett nytt flygbolag." Richard Bransons ord stämmer skrämmande bra in på SAS. Ägarna har inte blivit rika, tvärtom. Flygbolaget har varit en dyr historia för skattebetalarna. År 2009 bemyndigade riksdagen regeringen att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS. Många regeringar senare kan vi konstatera att det har gått så där. Sverige äger idag 21,8 procent värdelösa aktier. Vi äger alltså något mer i dag jämfört med vad vi ägde 2009, när regeringen fick i uppdrag att minska ägandet. Aktiekursen var dessutom betydligt bättre 2009 jämfört med i dag. På detta har skattebetalarna för att undvika konkurs behövt trycka in miljardbelopp vid flera tillfällen.Sverigedemokraterna är skeptiska till flera av statens bolagsinnehav, särskilt där staten agerar som minoritetsägare i börsbolag. Vi har därför vid flera tillfällen påmint om bemyndigandet om att minska innehavet i SAS.Fru talman! SAS gick från att vara världens bästa flygbolag med en personal som älskade sin arbetsplats till att bli flygbolaget som många gånger har behövt hantera en mycket osvensk strejkkultur, vilket starkt bidragit till att omöjliggöra för bolaget att komma till rätta med problemen och nå lönsamhet. Professor Hans Sjögren har studerat SAS och räknat ut att bolaget på 17 år, fram till 2015, hade 176 konflikter, vilket är 10 konflikter årligen. Hela 147 av dem var olovliga.Troligtvis har det statliga ägandet bidragit till konflikterna genom att fackföreningarna känt att de har haft politiskt stöd trots olovliga strejker. Samtidigt har också facken pressat på i vetskap om att statligt ägande alltför lätt möjliggör påfyllnad i kassan. Många gånger har också politik gått före ekonomisk lönsamhet. Detta visar att samägande mellan flera stater är utmanande.Denna sura cocktail har resulterat i att SAS i decennier misslyckats med att sänka sina kostnader och öka produktiviteten i paritet med vad konkurrenterna gjort. Fru talman! I juli 2022 nådde bolaget en ny botten och ansökte i USA om konkursskydd. Med ett efterlängtat godkännande av detta gick SAS vidare och ansökte i slutet av förra månaden om rekonstruktion här hemma. Det gör att regeringen behöver agera skyndsamt för att rädda den del av statens fordringar som går att rädda. Dessvärre kommer det att handla om stora avskrivningar för staten för att få till en framtid för SAS som bolag.Om planen för SAS går i lås kommer staten att kliva av som ägare. Det lilla av våra fordringar som vi kan räkna med att få tillbaka kommer att vara som aktier i nya SAS. Och eftersom staten inte är en långsiktig ägare i SAS, vilket är en förutsättning för aktierna i nya SAS, är lösningen att tilldelade aktier läggs i en stiftelse.När Sverige avvecklar sitt ägande medför det att SAS kommer att ha Kastrup som sitt huvudnav eftersom danska staten planerar ett fortsatt ägande. Det innebär inte att vi kommer att stå utan flyglinjer. Privatägda flygbolag kommer nu att kunna konkurrera på mer lika villkor.Kanske ännu viktigare är att vi bör passa på att ta till vara våra möjligheter till något bättre. Jag tänker då närmast på att Arlanda är ett nav för vidare resor inom hela landet och att den lågt värderade kronan bidrar till att göra Sverige attraktivt för utländska turister. Jag tänker också på den viktiga frågan om att ta bort den skadliga flygskatten, något som Sverigedemokraterna driver i Tidösamarbetet.I stället för att oroa oss för SAS minskning på Arlanda borde vi arbeta för att öka turismen i Sverige. Det bidrar både till en levande landsbygd och till fler arbetstillfällen.Fru talman! Förhoppningsvis kommer SAS att pånyttfödas genom rekonstruktionen och åter bli flygbolaget där såväl ledning som personal vet varför just SAS är unikt. Det är en förutsättning för att resenärer ska känna lojalitet med bolaget och därigenom bidra till lönsamhet.Men för svensk, statlig, del har vi kommit till vägs ände som ägare i SAS. Med det avslutar jag med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.(Applåder)Överläggningen var härmed avslutad.(Beslut skulle fattas den 25 april.)

Debatt om förslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget i samband med rekonstruktionen av SAS AB. Förslaget innebär att en del av statens fordringar på konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–Norway–Sweden flyttas till SAS AB, till ett värde av teckningskursen för nya SAS-aktier.
Åtgärderna innebär inga nya utgifter för staten.
Bakgrunden är att SAS i juli 2022 meddelade att bolaget hade påbörjat en process för finansiell rekonstruktion under tillsyn av amerikansk federal domstol, ett så kallat chapter 11-förfarande. Den 19 mars 2024 godkände den amerikanska domstolen en rekonstruktionsplan och den 27 mars 2024 meddelade SAS att bolaget, som en del av planen, ansökt om företagsrekonstruktion i Sverige.
Regeringen har även tidigare inhämtat riksdagens godkännanden för att kunna agera och genomföra olika åtgärder med anledning av bolagets rekonstruktionsprocess, bland annat för skuldnedskrivning.
Samtliga åtgärder måste godkännas av Europeiska kommissionen innan de genomförs.
Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Regeringen anser att det i det här fallet, för att kunna agera ansvarsfullt i statens roll som aktieägare i SAS, finns sådana skäl och riksdagen gör samma bedömning.