Den 16 februari är det utrikespolitisk debatt i riksdagen. Utrikesminister Ann Linde (S) inleder debatten med att presentera regeringens utrikesdeklaration, det vill säga regeringens mål och prioriteringar för utrikespolitiken.
Den utrikespolitiska debatten äger rum en gång om året – i februari varje år. Då presenterar utrikesministern den utrikespolitiska deklarationen, som anger vilken utrikespolitik regeringen vill driva. I samband med deklarationen debatterar riksdagspartierna sin syn på utrikespolitiken.
Den utrikespolitiska debatten är öppen för allmänhet och media. Debattens första del tolkas till engelska och teckenspråk. Den går att se både direkt och i efterhand via webb-tv. Debatten är uppdelad i två delar. I den första delen deltar en företrädare från varje riksdagsparti. I debattens andra del får de ledamöter som önskar få ordet tala. Ta del av debattreglerna via talarlistan.

Video

Herr talman! Vi befinner oss i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Rysslands ökande konfrontativa retorik och militära aktiviteter, både synliga och dolda, är oacceptabla. Den upptrappade ryska militära närvaron vid Ukrainas gräns och de ryska kraven på säkerhetsgarantier hotar kärnan i den europeiska säkerhetsordningen.Den europeiska säkerhetsordningen är inte förhandlingsbar. Att stå upp för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet är nödvändigt för hela Europas säkerhet.Ukraina, precis som Sverige, har rätt att göra sina egna säkerhetspolitiska val. Det är inte upp till Ryssland att diktera dessa genom hot och våld. Folkrättens regler om staters suveränitet och politiska oberoende utgör en del av den europeiska säkerhetsordningen.Utrikespolitisk debattVägen framåt för att minska spänningarna är fortsatt dialog och diplomati, men vi måste samtidigt förbereda oss på att Ryssland kan välja en annan väg.Herr talman! Rätten att göra egna säkerhetspolitiska val är nyckeln till vår säkerhet. Regeringen avser inte att ansöka om Natomedlemskap. Den säkerhetspolitiska linjen ligger fast. Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl och har bidragit till stabilitet och säkerhet i norra Europa.Vi kombinerar detta med en försvarspolitik som vilar på två ben: förstärkt nationell förmåga och fördjupade internationella försvarssamarbeten. Däri intar samarbetet med Finland en särställning. Sedan 2014 har vi byggt upp ett fungerande försvarspolitiskt säkerhetsnätverk och slutit ett trettiotal överenskommelser och omkring 20 samarbetsavtal, inte minst med våra nordiska och baltiska grannar. Vi bygger upp militär förmåga såväl med enskilda länder som med Nato. Och vi bygger upp en trovärdig nationell försvarsförmåga genom den största satsningen på svenskt försvar sedan 1950-talet.Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-land eller ett nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Vi ska därför kunna ge och ta emot stöd, såväl civilt som militärt. Men det är vi som bestämmer med vilka vi samarbetar och hur detta samarbete ser ut - i fredstid, i kris och i krig.Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik bygger på sammanhållning i EU och ökat samarbete på bred front - i Norden, i Östersjöområdet, genom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, och genom fördjupat partnerskap med Nato. FN och folkrätten förblir en hörnsten i svensk utrikespolitik. En stark transatlantisk länk är nödvändig för Europas säkerhet.Herr talman! Vi har flera säkerhetspolitiska verktyg för att hantera den försämrade säkerhetssituationen i Europa. OSSE är ett viktigt verktyg. Vi har precis avslutat ett svenskt ordförandeskap där Sverige satt avtryck som kommer att bestå.Vi har stärkt plattformen för dialog. Behovet av dialog är större än någon gång sedan kalla krigets slut. Detta var tydligt under ministerrådsmötet i Stockholm, där närmare 50 utrikesministrar förde politiska samtal och fattade beslut. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattVi har stärkt plattformen för konfliktlösning. Som ordförande fokuserade vi på konfliktlösning i Ukraina, Moldavien, Georgien och södra Kaukasien.Möten med civilsamhället är alltid en prioritet och var det även under OSSE-ordförandeskapet. I Ryssland har situationen för mänskliga rättigheter blivit allt sämre. Ett alltmer repressivt samhälle har omöjliggjort för människorättsförsvarare att utföra sitt viktiga arbete. Nedstängningen av organisationen Memorial är ett av många upprörande exempel.I Belarus har vi sett hur regimen på ett cyniskt sätt utnyttjat migranter i politiska syften. Belarus måste släppa alla politiska fångar och hålla demokratiska val.Sverige har som ordförande också verkat för att den ryska aggressionen mot Ukraina och den ryska illegala annekteringen av Krim hållits högt på OSSE:s agenda. Det har snart gått åtta år sedan dess, och över 14 000 personer har mist livet. Bara för att tiden går blir inte detta folkrättsstridiga agerande mer acceptabelt. Vi fortsätter nu vårt arbete som medlem i OSSE:s ordförandetrojka.Herr talman! Vi lever mitt i en accelererande klimat- och miljökris. Sverige ska vara ledande i klimatomställningen. Men den globala ambitionsnivån är långt ifrån tillräcklig. Klimatförändringarna och miljöförstöringen bidrar till ökade spänningar och konflikter. Klimatet har en avgörande betydelse för vår säkerhet. Vi måste ta de klimatrelaterade säkerhetshoten på största allvar.Under vårt OSSE-ordförandeskap kunde ett beslut fattas om de utmaningar som klimatförändringarna medför. Tack vare Sveriges pådrivande roll har nu OSSE fått mandat att arbeta förebyggande med klimatförändringarnas påverkan på säkerheten i regionen.Vi ska tillsätta en ambassadör för klimat och säkerhet. Vi ska bygga in ny expertis i våra internationella krishanteringsinsatser, i fredsbyggandet, i det internationella utvecklingssamarbetet och inom klimatdiplomatin. Vi ska fortsätta att stärka den svenskinitierade FN-mekanismen för klimat och säkerhet. På bara några år har mekanismen blivit en stöttepelare i länder och regioner som befinner sig i klimatrelaterade konflikter.I juni ska Sverige stå värd för Stockholm + 50, ett internationellt FN-möte som bidrar till en rättvis och global grön omställning.Herr talman! Covid-19-pandemin har försvårat genomförandet av Agenda 2030. De globala framsteg som har gjorts under de senaste åren, som förbättringar när det gäller mödrars och barns hälsa och jämställdhet, har delvis suddats ut. Det är första gången på 20 år som hungern och fattigdomen har ökat i världen. Agenda 2030 är vår färdplan för att vända trenden.Herr talman! Vikten av ett bättre globalt hälsosystem och insikten om att pandemins konsekvenser har slagit hårdast mot kvinnor och barn har varit smärtsamma lärdomar.Regeringen drev tidigt frågan om en mer jämlik fördelning av vaccin mot covid-19. Det globala vaccinsamarbetet Covax har nu levererat 1 miljard doser till 144 länder runt om i världen. Sverige är världens största bidragsgivare till Covax sett per invånare och femte största givare totalt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattArbetet med att stärka den globala hälsosäkerheten, inte minst när det gäller arbetet med att motverka antibiotikaresistens och att utveckla ett kraftfullt nytt globalt pandemifördrag, prioriteras. Regeringen kommer därför att tillsätta en ambassadör på Socialdepartementet som ska arbeta med den globala hälsosäkerheten.Herr talman! EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena. I en osäker tid står medlemsländerna starkare tillsammans. Vi ska fortsätta att stärka våra nära band till våra partner inom EU, liksom till våra nordiska och baltiska grannar. Arbetet med visionen om Norden som den mest hållbara, integrerade och digitaliserade regionen ska stärkas.Regeringen vill se ett starkt EU som kan ta större ansvar för sin egen säkerhet, men vi understryker samtidigt att detta inte står i motsatsförhållande till öppenhet i utvecklandet av partnerskap eller en stark transatlantisk länk.Nästa år kommer Sverige för tredje gången att vara EU:s ordförandeland. EU-ministern redovisade nyligen hur arbetet med regeringens prioriteringar ska bedrivas i EU. Det är en ambitiös agenda.Situationen för flyktingar och migranter kräver vår fortsatta uppmärksamhet. EU måste få ett gemensamt asylsystem som är rättssäkert, humant och hållbart, där alla tar sitt ansvar.Vi har fortsatt ett nära samarbete med Storbritannien, inte minst inom säkerhets- och försvarspolitiken, handel och utbildning och forskning.USA är tillbaka på den globala arenan som en konstruktiv partner. Det är glädjande för fortsatta och fördjupade samarbeten, inte minst på klimat, demokrati- och jämställdhetsområdena. Samarbete med USA är centralt inom säkerhets- och försvarspolitiken, inom handel och på teknikområdet.Herr talman! Den feministiska utrikespolitiken fortsätter att växa. Sverige var först. Det är glädjande att även Tyskland nu tar efter liksom Kanada, Frankrike, Luxemburg, Spanien och Mexiko, som också för en feministisk utrikespolitik.Arbetet ska vässas, inte minst givet den motreaktion mot jämställdhet som vi har sett i spåren av pandemin. Våld mot kvinnor och flickor har ökat över hela världen. Med pandemin, klimatkrisen och ett minskat demokratiskt utrymme riskerar vi nu en global recession för jämställdheten. En feministisk utrikespolitik behövs mer än någonsin.Vi ska ta fram en ny nationell handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet, och vi ska också ta fram en ny global jämställdhetsstrategi för biståndet under 2022. I FN:s Generation Equality Forum är Sverige med och leder arbetet för kvinnors ekonomiska egenmakt.Herr talman! För femte året i rad ser vi hur antalet länder som rör sig i auktoritär riktning är fler än de som rör sig i en demokratisk riktning. Militärkupper i Myanmar, Sudan, Mali och Burkina Faso, talibanernas maktövertagande i Afghanistan, en förvärrad situation i Belarus och konflikten i Etiopien är dramatiska exempel på demokratins tillbakagång.Under det demokratitoppmöte som USA:s president Joe Biden stod värd för var Sverige en aktiv partner i flera aktiviteter där både statsministern och jag deltog. Det svenska budskapet var att framväxten av högerpopulistiska och nationalistiska krafter undergräver demokratin och att mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och kvinnors politiska och ekonomiska deltagande är centrala för demokratin. Hbtqi-personers rättigheter ska respekteras fullt ut internationellt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattSverige är i år ordförande i Internationella alliansen för hågkomst av Förintelsen, där vi fortsatt ska främja hågkomst av Förintelsen och med all kraft bekämpa antisemitism och antiziganism.Bristen på demokrati och mänskliga rättigheter i arbetslivet globalt måste uppmärksammas mer. Arbetstagare trakasseras, mister sina jobb och till och med dödas för sitt fackliga engagemang. Utrikesdepartementet kommer att arbeta mer med dessa frågor bland annat inom Global Deal.Herr talman! Kärnvapenhotet är en verklighet, och vi måste fortsätta med våra ansträngningar inom nedrustning. Målet är en värld fri från kärnvapen. Inom ramen för det så kallade Stockholmsinitiativet har vi föreslagit 22 specifika steg som innebär en konstruktiv och pragmatisk ansats för kärnvapennedrustning. Allt fler länder ställer sig nu bakom Sveriges förslag.Vi har aktivt vänt oss till de fem kärnvapenstaterna. Glädjande nog har Stockholmsinitiativets budskap om behovet av steg framåt hörsammats. Den 3 januari bekräftade de fem i ett gemensamt uttalande bland annat att "ett kärnvapenkrig kan aldrig vinnas och får aldrig utkämpas".Herr talman! De humanitära behoven i världen har ökat lavinartat. Ojämlikheten växer. Nästan 275 miljoner människor är i behov av humanitärt bistånd för att överleva. 45 miljoner kvinnor, män och barn i 43 länder befinner sig på gränsen till svält.Sveriges biståndspolitik ska ha en fortsatt hög ambitionsnivå vad gäller både omfattning och kvalitet. Det svenska biståndet ska fortsatt motsvara 1 procent av bruttonationalinkomsten. Svenskt bistånd ska användas till att minska fattigdomen och orättvisorna i världen. Det handlar om solidaritet men också om en övertygelse om att en bättre värld ger ett tryggare Sverige.Sverige ska öka ansträngningarna att förebygga klimatförändringarna och deras effekter på livsmedelsförsörjningen och miljön samt främja hållbara levnadsvillkor. 2022 ökar vi klimatbiståndet med ytterligare 1 miljard kronor.När de antidemokratiska krafterna vinner mark ska det svenska biståndet vara en motkraft med en fortsatt hög ambitionsnivå. Fler demokratiska samhällen gör världen bättre och ökar tryggheten i Sverige.Herr talman! Jag var den första svenska utrikesminister som besökte Israel på tio år. Att regeringen har förbättrat relationerna är viktigt. Samtidigt ligger vårt erkännande av Palestina fast. Med folkrätten som grund fortsätter Sverige att verka för en tvåstatslösning.I Mali har terrorgrupper kraftigt ökat sina aktiviteter. Att den maliska juntan skjutit upp de demokratiska valen och ingått samarbete med ryska legosoldater är oacceptabelt. Sveriges militära och civila engagemang i Mali syftar till att främja säkerhet, motverka terrorism och bygga upp en hållbar utveckling med respekt för mänskliga rättigheter.Kriget i Jemen är inne på det åttonde året. Det är en av världens största humanitära katastrofer. Sverige ska fortsätta att driva behovet av fredsförhandlingar genom FN. En förutsättning för en varaktig fred är att kvinnorna inkluderas i fredsförhandlingarna. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattSyrien är ett djupt sargat land. Konflikten är inne på sitt tolfte år. Miljontals människor lever under akut humanitärt behov. Sverige är och ska fortsätta att vara en av de största humanitära givarna.Konflikten och den humanitära katastrofen i Etiopien undergräver stabiliteten på Afrikas horn. Etiopien är på väg mot en svältkatastrof. Tusentals har dödats i konflikten, inklusive 24 hjälparbetare från FN. Vi fortsätter att verka genom EU och FN för en omedelbar vapenvila.Herr talman! Som statsministern har sagt: "Vi ska vända på varenda sten för att bekämpa segregationen och knäcka gängen." De bakomliggande kriminella strukturerna är i princip alltid gränsöverskridande. Med digitaliseringen av våra samhällen följer ökad internationell cyberkriminalitet. Skjutningar och sprängningar, ofta med insmugglade vapen, fortsätter att vara en betydande trygghetsutmaning. Alltför ofta är dessa unga män verktyg för tyngre kriminella aktörer som verkar internationellt.För ett och ett halvt år sedan utnämnde jag ett sändebud mot organiserad brottslighet som arbetar med hur utrikesförvaltningen bäst kan stödja de brottsbekämpande myndigheterna. Ett antal ambassader har fått särskilda uppdrag att arbeta mot organiserad brottslighet. I nästa skede kommer flera ambassader att rustas för att bättre kunna bidra till det brottsförebyggande arbetet. Samarbetet mellan de brottsbekämpande myndigheterna och ambassaderna ska stärkas.Herr talman! Vi ska stå upp för den fria handeln, särskilt i tider då protektionismens vindar ökar. Det multilaterala handelssystemet, med bas i Världshandelsorganisationen, är grundläggande för tillväxt och välfärd. Hot mot det regelbaserade handelssystemet är ett hot mot Sveriges ekonomi och våra handelsrelationer. Samtidigt som samarbete är viktigt, inte minst inom handel, agerar vi mot säkerhetshotande verksamhet riktad mot Sverige och svenska företag.Sverige och EU behöver arbeta ännu närmare likasinnade för att säkerställa och utveckla en global handel med fokus på den gröna omställningen och ett fossilfritt samhälle. Vår handelspolitik ska bidra till att uppnå målen i Parisavtalet och Agenda 2030.Genom Sveriges deltagande i världsutställningen Expo 2020 synliggör vi hur svenska lösningar möjliggör en omställning till en grön och hållbar riktning.Kinas internationella betydelse berör också Sverige och svenska intressen, inte minst inom handeln. Vi för en rak dialog med Kina där mänskliga rättigheter och yttrandefrihet är centralt. Sverige och EU ser globala utmaningar som vi bara kan hantera tillsammans med Kina, som klimat, hälsa och en rättvis frihandelsordning.Herr talman! Förra året evakuerade Sverige ungefär 2 000 personer från Afghanistan. Under augusti månad var situationen vid flygplatsen i Kabul tidvis kaotisk och mycket svår. När en bomb exploderade intill flygplatsen fanns svensk försvarsmaktspersonal bara sekunder därifrån.Jag vill på regeringens vägnar återigen säga tack till alla i utrikesförvaltningen, myndigheter och kommuner som arbetade dag och natt med evakueringsinsatsen. Jag är stolt över den samlade insats som Sverige gjorde.Trots det dystra globala mörker som många säkert känner just nu och trots att behoven av våra gemensamma ansträngningar kan kännas oändliga vill jag avsluta med att säga: Det finns hopp för förändringar, genom hårt arbete och genom tydliga linjer. Eller som ärkebiskop Desmond Tutu sa: Hoppet är att kunna se ljuset trots allt mörker. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt(Applåder)

Herr talman! En regering ska ta ledningen, komma med förslag till riksdagen och söka dess godkännande. I den här säkerhetskrisen måste Sverige ha en regering som förstår att arbeta med båda händerna. Vi måste gradera upp försvaret, dels omedelbart för att höja vår egen beredskap, dels på sikt därför att Ryssland kommer att vara ett hot mot Europas fred under överstående lång tid. Vi måste också gradera upp vår säkerhetspolitik. En alliansfrihet som inte har något säkerhetspolitiskt syfte är enbart farlig.Oppositionen har på olika sätt drivit regeringen framför sig, inte minst när det gäller frågan om en försvarsberedning. Jag har ett antal frågor till utrikesministern.Försvarsberedningen kommer att återuppta sitt arbete i dag på eftermiddagen. För det första: Är Socialdemokraterna beredda att också medverka till fler nya pengar, eller har man bara för avsikt att omfördela när det gäller det svenska försvaret? Utrikesministern delar väl synpunkten att det är viktigt att vidta åtgärder här och nu?För det andra: Är regeringen beredd att se över den säkerhetspolitiska analysen, givet den mycket allvarliga utmaning som nu sker i Europa mot vår säkerhetsordning och givet det ryska agerandet?För det tredje: Är man beredd att ge uppdrag till relevanta försvarsmyndigheter för att undersöka om det eventuellt finns något försvarsmateriel som skulle kunna avvaras till Ukraina?För det fjärde: Har man för avsikt att på något sätt inleda seriösa samtal med de fem partier som utgör en majoritet i Sveriges riksdag bakom tanken om svensk Nato-option? Detta, herr talman, är några frågor som utrikesministern borde besvara.

Herr talman! Jag tackar Hans Wallmark för frågorna.När det gäller Försvarsberedningen är det precis som Hans Wallmark säger, nämligen att de träffas i dag. Låt dem träffas, diskutera frågorna och se vad de kommer fram till.När det gäller den säkerhetspolitiska analysen vill jag påminna om att det finns höjd för det som sker nu i totalförsvarspropositionen. Det är bara att läsa innantill. Det står att det som sker nu kan hända, och det har man tagit höjd för.När det gäller att bereda och ge uppdrag som kan användas för leverans av militärt material till Ukraina vill jag säga ett par saker. Det går att stödja Ukraina på många olika sätt. Det är många länder som inte ger särskilt mycket bistånd till Ukrainas motståndskraft och till samhället. Sverige är näst störst av alla. Vi ger en kvarts miljard varje år till Ukraina. Vi har startat en motståndsfond till Ukraina tillsammans med USA, Storbritannien och Schweiz där vi ger över 50 miljoner bara från oss. Sedan ger de andra länderna också pengar. Vi ger dessutom humanitärt bistånd.När det gäller förfrågningar om eventuellt svenskt stöd måste man ta in många saker, bland annat vad Försvarsmakten själv gör. Det är bara att titta på länderna runt omkring för att se att frågan är mycket komplicerad. Det är inte så att vi ska använda Ukraina för att lämna över material som vi inte själva behöver, som har hänt i olika fall. Om det gäller exporten av krigsmateriel måste den gå den normala vägen via ISP. Det finns inget förbud mot att ha vapenexport till Ukraina, men det måste gå den normala vägen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattJag återkommer eftersom det var en fråga till.

Herr talman! Ja, det var en fråga till, och den är inte så liten eftersom den handlar om en svensk Nato-option. Vi ser fram emot svaret.Herr talman! Jag har dessutom valt blågula färger i dag. Det är inte bara för att hedra Sverige, utan det är också för att hedra Ukraina. I dag är det en dag av enighet i Ukraina. Det är oerhört viktigt att Sverige på många sätt står upp för Ukraina. Jag har inget emot det utrikesministern räknade upp, men jag tycker att man kan komplettera. Därför är ett förslag från bland annat mitt parti att man ska undersöka om det finns något som kan avvaras utan att vi riskerar vår egen svenska försvarsförmåga.Jag vill dessutom komplettera mitt frågebatteri. Den ryska ambassadören uttalade sig hotfullt i Aftonbladet för några dagar sedan. Han sa i praktiken, från rysk utgångspunkt, att det inte är möjligt för Sverige och Finland att bli Natomedlemmar. Det är oerhört viktigt att markera med både svenska och kyrilliska bokstäver mot den typen av hot som uttalas mot vårt land.

Herr talman! När det gäller Nato-option anser vi att det inte gör någon som helst skillnad. Tvärtom! Om vi skulle börja ändra i vår säkerhetspolitiska linje, till skillnad mot exempelvis Finland som ligger fast - observera att Finland inte använder ordet Nato-option i skriftlig form - skulle vi sätta igång en massa spekulationer och frågetecken om vart vår säkerhetspolitik är på väg. Det skulle vara dåligt för Sveriges säkerhet och för vår möjlighet att hålla Sverige fredligt i ett lågspänningsområde. Det är huvudskälet till att vi inte vill ändra. Vi vill ha stabilitet, och vi vill inte ha en massa äventyrligheter, särskilt inte nu.När det gäller att stå upp för Ukraina delar jag helt Hans Wallmarks syn på detta. Till skillnad från många andra länder har Sverige ända sedan 90-talet stått upp för Ukraina. Jag har själv besökt kontaktlinjen tre gånger under ett och ett halvt år.

Herr talman! Ukraina står, som vi alla vet, inför dramatiska dagar i skuggan av den ryska björnen, som ryter från snart sagt alla väderstreck. Försvarsviljan är, vad man kan bedöma, stor. Förmågan att stå emot den ryska krigsmaskinen är bättre än tidigare. Men det är fortfarande ett underläge för Ukrainas del.Utrikesministern har på frågan om just vapenexport hävdat att det finns starka regler mot vapenexport, vilket gör att export inte är aktuell för vår del. Men uttalandet ger också intryck av att det nuvarande regelverket inte gör det möjligt för Sverige att exportera krigsmateriel till Ukraina. Nu sa man alldeles nyss att det naturligtvis är möjligt men ska ske i vanlig ordning. Men då måste samtidigt en tolkning av regelverket redas ut. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattDet nuvarande regelverket betonar att en helhetsbedömning ska göras med beaktande av flera faktorer när vi exporterar krigsmateriel, såsom det mottagande landets demokratiska status och svenska utrikes- och säkerhetspolitiska intressen. Export till Ukraina borde i princip bara var omöjligt om det föreligger sanktioner från FN, och det gör det naturligtvis inte i förhållande till Ukraina.Flera stater har tagit ett stort ansvar i vårt närområde, inte minst Storbritannien. Danmark har aviserat att man är öppen för detta. Då inställer sig också frågan vad ministern har menat med sina uttalanden om att reglerna för vapenexport skulle omöjliggöra sådant till Ukraina i dagsläget. Jag vill ställa samma fråga som min kollega Wallmark gjorde, nämligen om man är beredd att ge Försvarsmakten och försvarsindustrin i uppdrag att inventera vilka strategiska produkter som skulle kunna skalas upp och exporteras i det avseendet. Det är politiskt och militärt bistånd som Ukraina i hög utsträckning önskar, efterfrågar och behöver.

Herr talman! Jag vet inte vilka ord man ska använda mot Sverigedemokraterna och Aron Emilsson.I går röstade EU ja till ett akut finansiellt stöd till Ukraina. Pengarna har öronmärkts för att stärka landets motståndskraft mot Ryssland. Alla svenska parlamentariker röstade för det ekonomiska stödet - utom tre sverigedemokratiska parlamentariker.SD röstade nej i EU-parlamentet till EU:s associeringsavtal med Ukraina. SD har haft flera kopplingar till Ryssland. Vi vet att SD inte kan välja mellan Macron och Putin. Att då komma här och säga i riksdagens talarstol att man är Ukrainas bästa vän. Det finns inget annat ord än hyckleri.(Applåder)

Herr talman! Jag vet inte i vilken ände jag ska börja. Det är ju så att man häpnar.Sverigedemokraterna har ett stabilt och trovärdigt facit när det gäller kritik mot Ryssland och mot den ryska aggressionen. Jag har tittat närmare på detta därför att jag sett den här typen av socialdemokratisk och även centerpartistisk desinformation tidigare. Jag tycker att det är viktigt att vara noga med fakta och källkritik i det här avseendet.Vi har yrkat på att fullt ut använda EU:s fredsfacilitet för att stödja Ukraina med rigoröst och betydelsefullt militärt stöd. Vi har ställt oss bakom en stor del av de ekonomiska anslag och det bistånd som getts till Ukraina under flera års tid. I det här fallet har jag förståelse för att parlamentarikerna kan behöva lägga ned sina röster när utskottet i fråga inte fått bereda frågan ordentligt, för det finns också svårigheter och problem i den ukrainska ekonomin. Men vi är för ett stopp för Nord Stream 2. Vi menar att rysk aggression bör följas av oerhört hårda sanktioner, och där tycker vi att regeringen kunde vara mer aktiv. Vi har också varit tidiga och tydliga i riksdagen med att öppna för frågor om svensk vapenexport till Ukraina. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattDet här borde motsäga ministerns anklagelser.

Fru talman! Jag bara konstaterar vad som hände i går i Europaparlamentet. Det tycker jag visar hur Sverigedemokraterna ser på detta.Det stöd som vi ger till Ukraina är väldigt starkt. Det är stort; det är ett av de största stöden vi ger i världen.När det gäller regelverket för svensk vapenexport upprepar jag att det inte finns något förbud mot vapenexport till Ukraina. Men det måste gå genom våra normala regler för exportfrågor, som är väl förankrade i riksdagen.

Fru talman! Det finns delar i utrikesdeklarationen som vi självklart instämmer i - frihandel, kraven på att släppa politiska fångar i Belarus och jämställdhet, till exempel.Men, fru talman, jag läser följande i regeringsförklaringen från 2002: "Sverige är militärt alliansfritt. Den uppgörelse som träffats om Sveriges säkerhetspolitiska hållning ligger fast. Reformeringen av totalförsvaret fortsätter." Så lät det då.Jag läser följande i regeringsförklaringen från 2014: "Den svenska militära alliansfriheten tjänar alltjämt vårt land väl. Den skapar en god grund för ett aktivt ansvarstagande för såväl vår egen som andras säkerhet. Sverige ska inte söka medlemskap i Nato."Var fanns överenskommelsen från 2002? Och var finns överenskommelsen från 2002, eller någon ny överenskommelse från regeringens sida, i den utrikesdeklaration som vi nu kan läsa när det gäller den säkerhetspolitiska linjen? Det är jag nyfiken på att få ta del av från utrikesministern.Ryssland hotar i dag militärt ett självständigt land, Ukraina. Det är i strid med den europeiska säkerhetsordningen i sig, och det borde i grunden leda till sanktionskrav från Sverige. Kommer det sådana sanktionskrav, och kommer vi då också att vara beredda att stödja Ukraina med militär försvarsmateriel?

Fru talman! Jag tackar Kerstin Lundgren för frågorna.När det gäller den säkerhetspolitiska linjen de senaste 20 åren och även tidigare har vi sagt att den militära alliansfriheten ligger fast. Den tjänar oss väl, men den ska kombineras med ett starkt försvar och med säkerhet som ska byggas tillsammans med andra, med det trettiotal olika samarbeten och tjugotal konkreta avtal som vi har. Det ligger fast från regeringens sida.När det gäller frågan om försvarsmateriel till Ukraina handlar det, som jag upprepat, om många frågor. Det handlar om vad vi själva behöver för att bygga upp vårt eget försvar just nu. Det handlar inte om att leta i ladorna för att se om vi hittar någon utgången materiel som vi kan skicka till Ukraina, vilket tyvärr har hänt vid olika tillfällen.Det vi kan göra bäst är att stärka Ukrainas motståndskraft. Det gör vi på allra bästa sätt genom att fortsätta med biståndet, som är det näst största av alla med en kvarts miljard om året, och genom att bygga upp motståndskraftiga utbildningar. Vi ger nu stöd för att stå emot cyberattacker och hybridattacker och för att stärka reformer och Ukrainas ekonomi, vilket också är vad Ukraina efterfrågar. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattJag vill också säga att till skillnad från länder som USA, Storbritannien, Kanada och så vidare stannar Sverige kvar i den mission som övervakar kontaktlinjen trots att det nu är ett väldigt allvarligt läge och farligt för övervakarna. I helgen har vi också haft ett möte för att se hur vi kan öka möjligheterna att bidra till den här missionen. Det är minst lika viktigt.

Fru talman! Jag hör utrikesministern säga att linjen ligger fast. Men, fru talman, jag läste ur 2002 års regeringsdeklaration. Det var en socialdemokratisk regering som gjorde upp då. Anna Lindh skrev i sin utrikesdeklaration att det handlade om en uppgörelse med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Det var den som refererades till i det jag läste upp.Det nya som kom till hösten 2014, vilken överenskommelse fanns bakom det? Fanns det en bred överenskommelse? Fanns det en diskussion eller dialog, eller var det en ny formulering? Det måste utrikesministern svara på.

Fru talman! Nej, vi anser inte att det är en ny linje. Däremot kan man formulera den militära alliansfriheten som att den ligger fast, att den har tjänat oss väl, att vi har haft den i många år. Det betyder inte att vi ändrar den militära alliansfriheten. Den ligger fast, kopplad till ett starkt försvar och samarbeten med andra. Jag ser inte att vi har gjort någon förändring av den linjen.

Fru talman! En av de saker som utrikesministern inte nämnde var att situationen för demokratin och oppositionen i Turkiet har försämrats under flera år i rad under president Erdogans styre.Just nu pågår rättegångar mot 108 ledande företrädare för oppositionspartiet HDP. Samtidigt har den turkiske riksåklagaren inlett en process för att upplösa partiet. Dessutom sitter tusentals partimedlemmar i fängelse för sitt politiska engagemang.Omvärldens kritik - rättmätig sådan - mot rättegången mot filantropen och aktivisten Osman Kavala fick nästan Erdogan att utvisa Sveriges och andra länders ambassadörer. Dessutom har ett antal svenskar nyligen terrorlistats av Turkiet, helt i strid med internationella konventioner.Så sent som i början av februari i år utförde den turkiska militären luftangrepp mot kurdiska delar av norra Irak och Syrien. Bomber föll över civila och flyktingläger i ett redan krigsdrabbat område där kurdiska grupper bekämpat terrorgruppen IS.Det här sker i ett läge då de sociala klyftorna ökar allt snabbare därför att Erdogan kört den turkiska ekonomin i botten för att gynna en rik och mäktig elit på vanliga turkars bekostnad.Turkiet är ett ansökarland till EU, även om förhandlingarna sedan länge går mycket, mycket trögt. Men genom såväl förmedlemskapsstödet som det skamliga flyktingavtalet mellan EU och Turkiet får Turkiet både politiska fördelar och miljarder i pengar av EU. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattVänsterpartiet anser att Erdogans regims agerande måste få tydligare konsekvenser än i dag. Därför skärper vi i Vänsterpartiet i dag vår hållning från att medlemskapsförhandlingarna med Turkiet ska frysas till att de ska avbrytas, om Turkiet antingen upplöser HDP eller dömer andra ledande företrädare i massrättegångar. Vi är beredda att tillsammans med andra partier agera i riksdagen under våren för att skärpa den svenska politiken.Vad anser regeringen? Kan Turkiet fortfarande räknas som en demokrati? Fördömer utrikesministern Turkiets bombningar i Irak och Syrien?

Fru talman! Tack, Håkan Svenneling, för frågan! Detta är en fråga som vi har diskuterat i riksdagen vid ett flertal tillfällen. Vi har en gemensam syn på den negativa utvecklingen i Turkiet när det gäller respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Särskilt allvarlig är situationen för prokurdiska HDP och andra oppositionspolitiker, även från CHP, fackliga företrädare och kvinnliga aktivister samt när det gäller förtryck mot religiösa minoriteter.Vi tycker däremot inte att man helt ska avbryta förhandlingarna om EU-medlemskap. De är frysta nu; det pågår sedan länge inga som helst förhandlingar med Turkiet. Det konstateras också i de senaste rådsslutsatserna att förhandling om EU-medlemskap inte är aktuellt nu. Detta står också regeringen bakom.Det är också, tycker jag, intressant att se hur opinionen förändrats i Turkiet. Våra systerpartier går kraftigt framåt, och de vädjar till oss att inte helt avbryta och avsluta möjligheterna för Turkiet att komma med. Det skulle vara ironiskt om det skedde just nu.När det gäller flyktingöverenskommelsen står vi helt bakom den. Jag har också sagt flera gånger att de 4 miljoner flyktingar som finns i Turkiet behandlas väl av Turkiet. Jag har själv många gånger pratat med UNHCR:s chef. De behandlas bättre än på många andra ställen i världen. Det är dessutom ett gemensamt intresse. Vi kan inte kräva att Turkiet tar hand om dem och sedan inte betala.

Fru talman! Vänsterpartiet har under lång tid drivit på för att skärpa Sveriges Turkietpolitik. På vårt och Liberalernas initiativ stoppade vi vapenexporten i enighet här i riksdagen, strax efter att Ann Linde tillträtt.Regeringen agerar ofta rätt och riktigt mot Erdogans regim, men det finns hela tiden ett för stort mått av EU-anpassning, som i praktiken innebär en försvagning av vår svenska ståndpunkt. Utrikesministern pratar om att förhandlingarna är frysta. Men pengarna från EU tickar in på Turkiets konto varje månad.Ett eventuellt upplösande av oppositionspartiet HDP eller att hela partiledningen döms i massrättegångar innebär ett nytt läge. I ett nytt läge, med en allvarlig inskränkning i den krympande demokratin, måste Sverige agera. Jag tycker därför att det är dags att skärpa Sveriges hållning än mer för att tydligt sätta press på Erdogan att inte fullständigt stänga ned demokratin. Det är detta jag tror kan hända när oppositionen nu går fram. Därför undrar jag när regeringen avser att skärpa sin Turkietpolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattFru talman! Vår Turkietpolitik är väldigt kraftfull när det gäller våra fördömanden av militära attacker, brott mot mänskliga rättigheter och till exempel Osman Kavalas fall.När det gäller flyktingavtalet vill jag bara säga, så att det inte uppstår missförstånd, att pengarna från EU inte går till Turkiet utan till kostnader för hälsovård, utbildning och arbete för de 4 miljoner flyktingar som finns där, som annars skulle ha kommit till EU. Det är rimligt att vi betalar för dem, för de kan inte åka tillbaka till krigets Syrien. Det är huvudsakligen syriska flyktingar som är där.Det finns mycket att säga när det gäller politiken mot Turkiet. Det viktiga är att vi står upp för mänskliga rättigheter, demokrati och journalister och människorättsförsvarares rätt att fortsatt verka i Turkiet.

Fru talman! Den ryska aggressionen i vårt närområde ställer viktiga frågor om regeringens säkerhetspolitiska linje på sin spets. För första gången under efterkrigstiden har det från Moskva uttalats att Sverige och Finland betraktas som en del av det som kallas rysk intressesfär.Vad detta kan innebära framgår med skrämmande tydlighet av den intervju med Rysslands Stockholmsambassadör som Hans Wallmark nyligen nämnde. Enligt ambassadören kan Sverige inte bli medlem av Nato eftersom Ryssland kräver stopp för nya medlemsländer i den västliga försvarsalliansen.Fru talman! Detta är i sak befängt och i form omdömeslöst. Accepterar inte ambassadören att Sveriges förhållande till Nato avgörs av Sverige borde han packa sina väskor och återvända till Moskva.Fru talman! En enskild ambassadör som inte begriper vad nationell självständighet och suveränitet innebär går det självklart att bortse från. I detta fall vore det oklokt. Den bisarra uppfattning som han ger uttryck för delas nämligen av Putin och hans närmaste. Skamlöst hävdar de att Sverige är en del av rysk intressesfär.Jag vill fråga: Hur ser Ann Linde på detta? Vad säger det om regeringens säkerhetspolitiska linje att utrymme ens finns för sådana här ryska villfarelser?

Fru talman! Tack, Lars Adaktusson, för frågan! Självklart bestämmer Sverige självt sin säkerhetspolitiska linje, vilket den ryska ambassadören är fullt medveten om. Det finns ingen annan uppfattning hos regeringen. Sedan talar vi naturligtvis ständigt med de olika ambassadörerna, även med dem som uttrycker åsikter som inte alls är korrekta i förhållande till fakta, och delger dem vad som gäller. I Sverige bestämmer vi själva vår utrikespolitiska linje, och det har inga ambassadörer någon anledning att ifrågasätta.

Fru talman! Om den säkerhetspolitiska linjen är så tydlig och klar som utrikesministern säger, hur kan då Moskva räkna in Sverige i en rysk intressesfär? Sverige räknas dit, men inte Norge och inte Danmark - de är nämligen medlemmar av Nato. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattAtt utrymme finns för Ryssland att inordna Sverige i intressesfären spär på osäkerheten kring regeringens säkerhetspolitiska linje, en linje som inte ens har stöd här i riksdagen. Genom en Nato-option vill en klar majoritet förtydliga den svenska linjen. Regeringen har valt att nonchalera detta, vilket är direkt oansvarigt - särskilt, Ann Linde, när vi befinner oss i den allvarligaste säkerhetspolitiska krisen på decennier.

Fru talman! Direkt oansvarigt skulle det vara att just nu ändra vår säkerhetspolitiska linje. Precis som Finland värnar vi stabiliteten. Vi värnar förutsägbarheten, och vi värnar om att alla ska veta vad vi säger och vad vi gör. Detta är vi eniga med Finlands regering om. Som ni vet har vi ett mycket nära samarbete med Finland. De har haft sin så kallade Nato-option i över 25 år och avser att ha kvar den. Vi har kvar vårt sätt att uttrycka oss. Det handlar om stabilitet, förutsägbarhet och möjlighet för alla att veta vilken linje Sverige, och för den delen Finland, har. Det är en ansvarsfull säkerhetspolitisk linje.(Applåder)

Fru talman! Tack, utrikesministern, för utrikesdeklarationen! Jag har egentligen två frågor. Den första frågan handlar om stödet till Ukraina. Från Liberalernas sida menar vi att Ukrainas sak också är vår sak. Det som sker i Ukraina, hoten mot Ukraina och den ryska aggressionen är en aggression mot alla länder som omfattas av den europeiska säkerhetsordningen. Det innebär att ett hot mot Ukraina också är ett hot mot Sverige.Som vi tolkar lagstiftningen borde det vara möjligt att exportera också vapen till Ukraina. Det vore en bra idé, om Ukraina vill ha detta, helt enkelt därför att Ukrainas sak är vår. Det ligger i linje med den svenska utrikespolitiken att försvara och skydda den europeiska säkerhetsordningen.Min första fråga är alltså om utrikesministern är beredd att pröva detta. Vi har hört att det enligt utrikesministern finns osäkerhet om detta skulle gå, om Ukraina skulle begära den typen av materiel. Men frågan är alltså om ministern är beredd att pröva detta.Min andra fråga handlar om Taiwan och Kina. Taiwan nämndes inte alls i utrikesdeklarationen. Kina nämndes med en rad, vilket är mycket lite med tanke på att det är världens farligaste diktatur i den meningen att man både begår folkrättsbrott och agiterar mot hela världen. En sak som Kina gör är att man regelbundet flyger stridsflyg in i Taiwans luftrum. Regelbundet utför Kina provokationer mot Taiwan på detta sätt. Min fråga är om regeringen fördömer de provokationer som Kina begår mot Taiwan i form av dessa flygningar.

Fru talman! Tack, Joar Forssell, för frågorna! När det gäller förfrågningar om eventuellt svenskt stöd i form av militär materiel behöver vi bland annat se på det strikta exportkontrollregelverk som vi har. Detta reglerar svensk vapenexport. Det är väl bekant för riksdagen. Det har ett brett politiskt stöd och är välförankrat i riksdagen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattUppgiften att pröva enskilda exportfrågor ligger på tillståndsmyndigheten ISP. Sverige har inte exporterat någon krigsmateriel till Ukraina i modern tid.Jag konstaterar att det är strikta regler, men det betyder inte att jag på något sätt fastslår att det föreligger ett absolut exportförbud i fallet Ukraina. Men Sverige tillämpar inte ett system där man på förhand kan godkänna eller inte godkänna mottagarländer. Under förutsättning att det inte finns ett förbud mot export, till exempel i form av ett internationellt vapenembargo, ska varje export prövas genom en helhetsbedömning, som görs av ISP. Det är detta som gäller för vapenexport. Sedan vill jag också säga att Försvarsmakten naturligtvis också har synpunkter på detta eftersom vi just nu håller på att upprusta vårt eget försvar. Därför tycker jag ändå att det bästa för oss är att fortsätta med vårt exceptionellt höga stöd till Ukraina. Bland annat har vi stöd till försvaret genom utbildningar. Vi deltar i Operation Unifier, i SMM och på andra sätt för att stärka försvarssektorn, liksom genom att ge motståndskraftssupport. Det är det bästa för oss, snarare än att ge oss in på detta nu. Så ser vi på saken.Nu hann jag inte med frågan om Taiwan. Den får jag ta i nästa replik.

Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret! Jag vill förtydliga: Liberalerna tycker såklart att alla satsningar vi gör som stärker försvaret är positiva, men vi tycker också att försvaret av Ukraina i grunden innebär ett försvar av Sverige, eftersom det handlar om att försvara den europeiska säkerhetsordningen. Därför menar vi att det borde vara möjligt att exportera vapen till Ukraina.Jag förstår de tekniska invändningar som utrikesministern har, men det vore ändå positivt med ett uttalande som stöder detta. Sedan kommer jag till frågan om Taiwan. Som jag försökte säga tidigare gör Kina regelbundet flygningar mot Taiwan. Man agerar mycket aggressivt och provokativt och försöker inskränka Taiwans rätt att bestämma sin egen politik och över sitt eget territorium. Jag undrar om regeringen fördömer Kinas aggressioner mot Taiwan.

Fru talman! Det är verkligen beklagligt att Kina försöker begränsa Taiwans rörelseutrymme. Vår utgångspunkt är för regeringens del att vi ska verka för ett så brett och heltäckande deltagande som möjligt för Taiwan när det gäller både Sveriges och EU:s intressen. Vi verkar för att Taiwan ska kunna delta i internationella organisationer och så vidare. Men liksom övriga EU-länder stöder Sverige den så kallade ett-Kina-politiken. Vi ser alltså ingen möjlighet att erkänna Taiwan som stat.

Fru talman! I dag kommer mycket av debatten såklart att handla om det allvarliga säkerhetspolitiska läget. Det är förstås något som jag också kommer att beröra i mitt anförande. Men jag tänkte passa på att ställa en annan fråga till utrikesministern. Det är en fråga som jag också ställde skriftligt till ministern för några veckor sedan. Det handlar om den plötsliga terrorklassningen av sex palestinska civilsamhällesorganisationer, vilken har kritiserats av FN, Amnesty International, Human Rights Watch och så vidare. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattMinistern har i tidigare svar sagt att regeringen kommer att följa upp vilken information som låg till grund för detta. Hon har också konstaterat att Sverige inte fick någon förhandsinformation om beslutet. Jag undrar helt enkelt därför vilken typ av uppföljning av detta som har skett och hur regeringen följer detta. Kanske kan ministern också säga något mer om det snabbt krympande utrymmet för palestinska civilsamhällesorganisationer i Israel.

Fru talman! Tack, Maria Ferm, för frågan! När det gäller de sex terrorklassade organisationerna, varav Sverige och många EU-länder samarbetar med två, har vi begärt information från Israel om vad som ligger till grund för detta. Vi har inte fått något svar på det.Det innebär att vi fortsätter att samarbeta med dessa organisationer. Det är samma linje som övriga EU-länder har. Om det ska vara terrorklassning måste vi få veta vad som ligger till grund för det. Vi kan inte bara lita på vad man säger om vi inte får se några bevis.Samtidigt som vi alltid är väldigt noga med att understryka Israels rätt till säkerhet är vi lika noga med att understryka rätten för palestinierna att arbeta i civilsamhällesorganisationer, att ha rörelsefrihet och att motsätta sig den bosättningspolitik som förs. Inte minst det som just nu händer i Sheikh Jarrah i östra Jerusalem är oacceptabelt. Där skulle människor tvingas att gå från hus och hem. Jag vet också att i den israeliska regeringen har till exempel utrikesministerns parti gått ut och kraftigt fördömt det bosättarvåld som sker. Den linjen, att hålla på folkrätten i alla lägen, fortsätter vi.

Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaret.Det är oroande att höra att det inte har kommit någon förklaring från Israel ännu. Men det är viktigt att veta att den linje som Sverige och andra har är att fortsätta samarbetet med dessa organisationer. Det finns stora risker om organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter i Palestina och Israel får en allt svårare situation.Precis som utrikesministern säger är en av flera saker som har varit oroande under hösten och vintern förslag om fler illegala bosättningar med ytterligare vräkningar som konsekvens och att Israel och Palestina rör sig längre från en tvåstatslösning.Kan utrikesministern säga något mer om hur regeringen arbetar för att motverka detta agerande från Israel?

Fru talman! Målet för vårt arbete är givetvis att få en tvåstatslösning som bygger på folkrättslig grund. Sedan den nya regeringen tillträtt har det skett högnivåbesök mellan ministrar i den israeliska regeringen och ministrar i det palestinska styret. Det vi kan göra är att se om det finns sätt som vi kan fortsätta att stödja en tvåstatslösning. Jag hoppas att vi genom de nya relationerna med Israel ska kunna bidra på bästa sätt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattMen vi fortsätter givetvis att vara emot bosättningspolitiken och så vidare. Det förändras inte bara för att vi har fått en ny och god relation till Israel, vilket är positivt.

Fru talman! Dagens debatt är givet läget säkerhetspolitiskt tung. Men låt oss aldrig glömma att det alltid handlar om människor, om individer.Klockan tickar. Nu tittar jag på min klocka och väntar i tio sekunder.Tio sekunder är en plågsamt lång tystnad här i riksdagen. Men i 647 miljoner sekunder, 20 ½ år, har Dawit Isaak suttit fängslad i Eritrea. Den svenske förläggaren Gui Minhai har bestulits på sin frihet. Addera till dessa Aleksej Navalnyj i Ryssland, Memorialhistorikern Jurij Dimitrijev och dem som protesterar och kräver demokrati och anständighet i Belarus och Myanmar. Vad är tio sekunder mot alla dagar, veckor och år? Boris Nemtsov var 56 år när han mördades i Moskva. Anna Politkovskaja var 48. Modiga män och kvinnor.Det är mörka tider med det förfuskade valet i Belarus, annekteringen av Krim och nu den massiva ryska truppsammandragningen runt Ukraina.Klockan tickar. Det har varit nästan ett decennium av plakatpolitik. Nu när verkligheten åter gör sig påmind krävs handling och samling, och samling fås om genuin handling visas.Fru talman! Vi ser ett Ryssland som flyttar fram sina positioner och ställer ultimatum. Det är annektering, tal om återerövring, krav på Västeuropa, buffertzoner och intressesfärer samt hot om att länder inte ska få göra egna säkerhetspolitiska vägval, såsom medlemskap i Nato. Det är ett totalt uppbrott från den europeiska freds- och säkerhetsordningen.Förra året, för ganska många sekunder sedan, sa jag i den utrikespolitiska debatten att Ryssland genom sitt agerande i närområdet utgör en förstörare, att Nord Stream 2 utgör en säkerhetsrisk och att sanktioner mot projektet skulle vara en del av Sveriges arsenal. Projektet Nord Stream 2 måste således finnas med i det sanktionspaket EU nu förbereder mot Ryssland.Men allt handlar inte om Ryssland. Vi ser också ett Kina som utmanar. Skymningen som lagt sig över Hongkong, uigurerna i Xinjiang och hotet mot Taiwan. Koordinering sker mellan Moskva och Peking. Kan väst finnas på plats samtidigt i såväl Europa som Sydkinesiska havet och Stilla havet?I Indiska oceanen genomför Iran marina övningar tillsammans med Kina och Ryssland med revolutionsgardet som deltagare. Irans president vill fördjupa det ekonomiska samarbetet med Ryssland och Kina. Iran söker nya marknader för att kringgå sanktionerna och fortsätta destabilisera läget i Mellanöstern.Den globala säkerhetspolitikens frontlinjer går nu vid Ukraina och vid Formosasundet i närheten av Taiwan men också vid det Israel som Iran hatar och hotar.Fru talman! I fjolårets debatt sa utrikesministern: "Med vår tydliga säkerhetspolitiska linje, vårt solidariska bistånd, våra klimat- och miljöinvesteringar, vår feministiska utrikespolitik och en stark handelspolitik tryggar vi inte bara vårt eget land utan bidrar till fred, säkerhet och utveckling och demokrati globalt." STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattTycker utrikesministern att den förda politiken gjort världen säkrare? Är Sverige en säkrare plats i dag än 2014 - eller ens 2021 då OSSE-ordförandeskapet axlades?Tyvärr vacklar regeringens linje mest när den behövs som bäst. I våra grannländer Norge och Danmark har socialdemokrater varit drivande för Natomedlemskap. Låt Danmark utgöra ett exempel. Där sker nu en omläggning av utrikespolitiken givet det försämrade läget.Vad Sverige behöver är en realistisk säkerhetspolitik. Det är vårt erbjudande från Moderaterna vid ett regeringsskifte: En politik som inte sätter ett parti i centrum utan som sätter Sveriges intressen i centrum.När en bred riksdagsmajoritet i december 2020 ställde sig bakom tanken på att uttala en svensk Nato-option sa Socialdemokraterna nej. Regeringen har den konstitutionella möjligheten att ducka, men med vilken legitimitet med bara 100 mandat?Till svenska folket och alla utländska beskickningar som lyssnar: Där regeringen ser en stängd dörr förklarar vi andra att nyckeln ligger i våra egna händer och ska förbli där.När andra partier kräver att Försvarsberedningen inkallas givet det försämrade säkerhetsläget dras det på beslutet i ett antal veckor. I dag ska dock beredningen samlas för första gången. Men när önskemål uttrycks om att en säkerhetspolitisk analys ska göras av hur det bistra läget med Rysslands agerande påverkar oss säger Socialdemokraterna nej.När krav framförs på satsningar här och nu för att stärka svensk säkerhet säger Socialdemokraterna nej till nya resurser. I stället öppnas för omfördelning mellan olika budgetår. Det sker dock utan att konsekvenserna redovisas av vad det faktiskt innebär av neddragningar och besparingar längre fram. Utan nya medel innebär det att ett planerat regemente kan komma att utgå eller att ett eller flera materielprojekt, såsom fartyg för marinen, inte blir av.Handling och samling! Det är en styrka att vi i vårt land kan visa samling under svåra tider, men det bygger på att regeringen kan visa handling.Fru talman! Låt oss stanna till vid tre områden där klockan verkligen tickar.När det gäller säkerhetsläget i Ukraina måste tydliga besked ges. Det är en självklarhet att Sverige ska stå redo att hjälpa när europeisk demokrati hotas av rysk aggression. Anfaller Ryssland Ukraina i stor skala är det en självständig, demokratisk nation som angrips och därmed hela vårt Europa och den säkerhetsordning som rått i årtionden.Från Sveriges sida måste vi stå upp för Ukraina. Moderaterna anser att vi måste överväga möjligheten att stödja med militär materiel, inklusive defensiva vapen. Regeringen bör därför ge försvarsmyndigheterna i uppdrag att göra en snabbanalys av vad Sverige kan bistå med.Stödet till Ukraina får dock inte äventyra den svenska försvarsförmågan. Frågan om vad som kan avvaras och formerna för detta kräver politisk vilja. Det handlar också om att ge stöd i fråga om omfattande cyberangrepp.Det behövs ett starkare nordisk-baltiskt samarbete. Det är inte bara det som skiljer oss åt som ska betonas utan också det som förenar. I sin regeringsförklaring sa statsministern Magdalena Andersson att det nordisk-baltiska samarbetet ska fördjupas. Så är det. En viktig grund för Sveriges möjligheter att påverka EU:s utveckling tar sin utgångspunkt i vår förmåga att forma allianser med likasinnade. Om vi i Norden är syskon så är de tre baltiska republikerna vår familjs närmaste kusiner. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattNär det gäller Sveriges plats vid alla relevanta sammanträdesbord vill vi som land sitta vid bordet i FN, vid bordet i EU:s ministerråd, Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet och vid bordet i OSSE och Arktiska rådet, WHO och WTO. Men Socialdemokraterna vill inte sitta vid det bord som avgör svensk säkerhet: Nato. Detta går inte ihop, och det strider mot vår svenska identitet, att vara internationalister. Som svenskar vill vi vara med och axla ansvar och inte dra oss undan.Nu har åtta år använts för att främja Socialdemokraternas intressen i utrikespolitiken. Vi vill sätta svenska intressen i centrum och samla landet kring dessa. Det är sådana här tider som definierar oss som land och som medborgare. Det är nu vi bedöms.Fru talman! Min talartid är ute, men tiden för handling är inne.(Applåder)

Fru talman! Hans Wallmark och jag delar bedömningen att den ryska aggressionen mot Ukraina är oacceptabel och att de ryska kraven är oacceptabla. Vi delar också synen att det är viktigt med ett starkt och enat EU i stödet till Ukraina, men där sviktar Sverigedemokraterna. Som jag har redogjort för tidigare har man så sent som i går, genom sina parlamentariker, röstat nej till finansiellt stöd till Ukraina. Något som kanske är ännu allvarligare är att man har röstat nej till EU:s associeringsavtal med Ukraina. Man har också flera kopplingar till Ryssland, och vi vet att SD inte kan välja mellan Macron och Putin.Även om SD anpassar sig för att passa in i det högerkonservativa blocket och har ändrat sig och nu för en strikt ekonomisk högerpolitik, också när det gäller till exempel vinster i välfärden, är det möjligt att man ändrar sig. Faktum kvarstår att Nato-optionen inte innebär att alla i den gruppen vill vara med i Nato. Sverigedemokraterna vill inte vara med i Nato. Detta är ytterligare tecken på rörighet och otydlighet.Hur ser ni i Moderaterna på att komma överens med SD, som nu ser ut att bli det största eller möjligen näst största partiet i Moderaternas högerkonservativa block, inom ramen för ert fortsatta regeringssamarbete kring säkerhets- och utrikespolitiken, utan att det får allvarliga konsekvenser för Sverige?

Fru talman! Det tog 1 timme och 13 minuter innan vi började kasta glåpord här i kammaren om det högerkonservativa blocket, som är medvetet nedsättande. Jag tycker att vi ska lyfta oss upp från den debattekniken och titta på sakfrågan. Jag delar nämligen utrikesministerns synpunkter. Jag hade för avsikt att ställa frågor om vad som hände i Europaparlamentet i går, vilket Sverigedemokraternas representant kan förbereda sig på, och det uppmanar jag också utrikesministern att göra.Varje parti får svara för sig självt. Jag kan bara konstatera att ledamöterna från mitt parti och utrikesministerns parti röstade för paketet för Ukraina. Det är viktigt. Men låt oss få höra den sverigedemokratiska versionen. Vi har redan hört ett replikskifte mellan utrikesministern och Sverigedemokraterna. Frågan är relevant och viktig och ska ställas till det parti som är ansvarigt, på samma sätt som det är rimligt att jag ställer frågor om Vänsterpartiets politik till dem och inte till utrikesministern. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattPrecis som utrikesministern säger är Sverigedemokraterna ett av fem partier som står bakom en svensk Nato-option. Sverigedemokraterna är ett av fyra partier som är emot ett svenskt Natomedlemskap, tillsammans med Socialdemokraterna. Om beröringsångesten ska gälla oss för Nato-optionen, vilken beröringsångest har då Socialdemokraterna för Sverigedemokraterna när det gäller att vara emot ett svenskt Natomedlemskap?

Fru talman! Jag tycker att det är lite kul att Hans Wallmark kallar högerkonservativ för glåpord. Jag tror att det är många moderater som tycker att de är högerkonservativa, men det var inte det frågan gällde. Frågan gällde hur det påverkar Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik när man bygger sitt regeringsunderlag på SD, som tycker så olika i dessa frågor. Det är detta jag inte har fått något svar på.Jag är beredd att ställa alla möjliga frågor till de olika partierna, men denna fråga, Hans Wallmark, gäller hur ni ska komma överens med SD, när de kommer att vara det största eller näst största partiet i ert regeringsunderlag, så att vi får en förutsägbar och säker utrikespolitik som inte får negativa konsekvenser för Sverige. Det var detta frågan gällde.

Fru talman! Jag är ganska övertygad om att utrikesministern inte använder uttrycket högerkonservativt block för att smickra Moderaterna. Jag är helt övertygad om att syftet var något helt annat. Det är det jag säger: Låt oss undvika att även denna debatt hamnar i detta ganska kladdiga träsk.När det gäller själva sakfrågan delar jag, som jag sa, utrikesministerns synpunkt på behovet av att Europaparlamentet ställer sig bakom gårdagens paket till Ukraina. Jag är övertygad om att vi, om det blir ett regeringsskifte, kommer att kunna mejsla fram en fullt fungerande och hanterbar politik inom EU- och Natoområdet.Jag kommer på samma sätt att ställa frågor till Vänsterpartiet senare i debatten om hur deras politik är kompatibel med att utgöra ett regeringsunderlag för Socialdemokraterna, men det sparar jag till Vänsterpartiet. Jag tänker inte belasta utrikesministern med det.

Fru talman! Det är svårt i Sveriges riksdag att finna en varmare Natoanhängare än moderaten Hans Wallmark. Det känns som att han minst en gång per dag uttrycker sin dröm om ett svenskt Natomedlemskap.Wallmarks iver att närma sig Nato har haft påverkan på Sveriges säkerhetspolitiska linje. När han för 14 månader sedan fick stöd av Sverigedemokraterna för en så kallad Nato-option blev suget för stort efter att förverkliga sin våta dröm. Trots att Försvarsberedningen, med bland andra Wallmark, hade suttit i tre år och funderat över och diskuterat Sveriges säkerhetspolitik tog det inte mer än en vecka för Moderaterna och de andra borgerliga partierna i det högerkonservativa blocket att tillsammans med Sverigedemokraterna göra Sveriges linje otydlig och oklar, genom ett tillkännagivande om en så kallad Nato-option. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattDenna linje kanske funkade fint så länge det inte fanns någon kris i antågande. Sedan december har dock det säkerhetspolitiska läget förändrats i vår omvärld, och behovet av svensk enighet och tydlighet har blivit allt viktigare. I detta visar riksdagsmajoriteten för en Nato-option sin brist.Det näst största Natolandet är Turkiet, ett land där demokratin nu snabbt krymper och beskärs. Moderaterna var under Carl Bildts ledning varma anhängare av ett turkiskt EU-medlemskap, men skutan har svängt. I dag anser Moderaterna att förhandlingarna med Turkiet ska avbrytas, men Natovän kommer man att vara oavsett. Nato har startat fler krig det senaste decenniet, även efter murens fall och Sovjetunionens sammanbrott. Samtidigt går det inte att komma runt att Nato är en kärnvapenorganisation, där kärnvapenkrig utgör det främsta vapenhotet.Hur ser Moderaterna på Turkiets Natomedlemskap? Är det ett problem för Moderaterna? När ska Moderaterna prioritera Sveriges säkerhet före drömmen om att gå med i Nato? När vi kommer med dessa invändningar känns det som att de inte har någon betydelse för er, Hans Wallmark. Nato får kosta vad det kosta vill - med ska ni.

Fru talman! Jag är ganska övertygad om att Håkan Svenneling, när han påpekar att jag är en av de varmaste Natoanhängarna, ville smickra. Det gjorde han, så tack för det! Jag är inte lika säker, fru talman, på att det uttryck som utrikesministern använde, det högerkonservativa blocket, var smicker. Det är det jag säger: Låt oss lyfta oss i alla fall ett våningsplan. Jag vet att Håkan Svenneling har den förmågan.När det gäller själva sakfrågan, Nato-optionen, har riksdagen långt tidigare behandlat samarbetet med Finland. Då fanns motioner och yrkanden om en Nato-option. Det stöddes av fyra partier. Vi argumenterade för det. Det är alltså inte så att det plötsligt har kommit upp ur en svart cylinderhatt, som Håkan Svenneling försöker antyda. Vad som har skett är att Sverigedemokraterna har breddat och fördjupat sin linje. De intar nu den position som jag också för utrikesministern redogjorde för. De står starkt på Vänsterpartiets, Socialdemokraternas och Miljöpartiets sida genom att vara emot ett Natomedlemskap. Men de har ändå förmågan att säga det som andra Natoskeptiska partier också säger i Finland, nämligen: Vi förbehåller oss rätten att själva fatta det beslutet. Det tycker jag är en väldigt viktig markering. Jag har inga problem med att Sverigedemokraterna står bakom tanken på en svensk Nato-option. Har Håkan Svenneling problem med att Sverigedemokraterna står bakom Vänsterpartiets krav på att vi inte ska gå med i Nato?Sedan är det precis som Håkan Svenneling säger om att Turkiet är otroligt mångfasetterat. Det finns så mycket att vara kritisk till. Jag tycker att det replikskifte som Håkan Svenneling hade med utrikesministern bekräftar det.

Fru talman! Moderaterna försöker profilera sig som att de bryr sig om såväl demokrati som att bidra till en säkrare värld. Men i praktiken sitter era ideologiska skygglappar hårdare över ögonen än någonsin. Det är viktigare för er att prioritera ett närmande till Nato och mer vapeninköp framför arbetet för demokrati och för ökad gemensam säkerhet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattProblemet med denna Nato-option är att den är otydlig gentemot omvärlden. Det är svårt för omvärlden att förstå vad det är som Moderaterna och den riksdagsmajoritet som de har samlat vill. Jag tror att det är ganska självklart för de flesta av oss att vi kan inleda vilka samarbeten som helst. Vi behöver inte uttala en option om att vi i framtiden kanske tänker samarbeta med ett annat land eller gå med i en annan organisation. Vi kan inte heller slå fast att det alltid kommer att se ut på nuvarande sätt. Men problemet med denna Nato-option är att ni vill ha ett Natomedlemskap. Det är det som ni egentligen vill. För er är detta bara steget på vägen dit. Detta skapar en otydlighet i Sveriges säkerhetspolitiska linje. Den har ni bidragit till att skapa.

Fru talman! Jag hörde inget om Natomotståndets samlade allians i form av V, SD, MP och S och hur Håkan Svenneling och hans parti trivs i den gemenskapen, men det kanske kan komma senare. För 14 månader sedan ställde sig fem partier här i Sveriges riksdag bakom en svensk Nato-option. I 14 månader har regeringen undvikit att inbjuda till breda samtal där man skulle kunna mejsla fram en gemensam kurs med utgångspunkt från de olika förslag som finns. Hur förhåller sig Håkan Svenneling och Vänsterpartiet till det? Det är en retorisk fråga, fru talman. Men svaret är att om det är någonting som fem partier bakom en svensk Nato-option har sagt, gjort och verkat för så är det att vi ska samtala om det. Det har avvisats av en regering med blott 100 mandat i Sveriges riksdag.

Fru talman! Det är naturligtvis smickrande i någon mån att vara centrifugalkraften i svensk politik när vi också debatterar utrikesfrågor i urladdningarna mellan det traditionella vänster- och högerblocket. Men det är en orolig tid på det utrikespolitiska området som vi lever i. Sedan den 17 december 2021 har vi på det utrikespolitiska området en ny verklighet att förhålla oss till. Då publicerades den ryska kravlistan som innebar att landet ställde krav som upphäver den europeiska säkerhetsordningen, den ordning som faktiskt har gällt sedan 1970-talet och befästs sedan Sovjetunionens fall för 30 år sedan. De ryska kraven är långtgående och innebär att Ryssland tydligt förvägrar Europas stater att själva välja sina säkerhetslösningar. Utifrån de ryska kraven är det USA och Ryssland som ska förhandla om Europa över huvudet på Europa. Allvaret i den nya situationen kan inte nog understrykas. Utifrån den senaste tidens inrikespolitiska debatt om det utrikespolitiska läget kan inte heller vikten av nationell sammanhållning utåt nog understrykas. Det är därför också beklämmande att höra såväl regeringssidan som representanter från andra partier fokusera sin kraft och energi på en naturligtvis viktig men ändock en omröstning i gårdagens debatt i Europaparlamentet där de sverigedemokratiska ledamöterna lade ned sina röster. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattOm vi tittar lite närmare på facit kan jag bara konstatera att om det är något parti som har utmärkt sig i sin Putinkritiska och Rysslandskritiska linje såväl i Europaparlamentet som i Sveriges riksdag så är det Sverigedemokraterna, om vi tittar på hårda faktum så att säga. Min kollega Charlie Weimers har i Europaparlamentet författat 13 resolutioner, 54 ändringsförslag och 2 skriftliga frågor i Putinkritisk anda, drivit sanktioner och rysk uteslutning ur betalningssystemet Swift, röstat för att stoppa Nord Stream 2 och röstat för EU-stöd till Ukraina genom den europeiska fredsfaciliteten. Jag vill minnas att de enda svenska ledamöterna som röstade för ett ryskt återinträde i Europarådet efter annekteringen av Krim var de socialdemokratiska medan samtliga övriga svenska ledamöter röstade emot detta. Jag går vidare. Vad är det som har hänt med Sveriges handlingsfrihet, fru talman? Jo, vi kan inte fritt välja våra säkerhetspolitiska allianser, söka medlemskap i Nato eller samarbeta med Nato och USA så som vi själva önskar, utan detta ska Ryssland kunna ha veto emot. Sedan listan presenterades har också brev skickats till stater i OSSE där Ryssland har uttryckt sina önskemål om en annan säkerhetsordning. Detta kombineras med en kraftig upprustning i Ryssland, som vi alla känner till, som pågått under en längre tid och med en av de största övningarna utanför ryskt territorium i Belarus med omkring 100 000 deltagare. Nu inleder man en omfattande övning i Barents hav som en styrkedemonstration för att visa att man kan och har förmåga att vara aktiv på flera håll i Europa samtidigt. Det ryska agerandet berörde för några veckor sedan också direkt Sverige när landstigningsfartyg ombaserades till Östersjön. Dessa fartyg förflyttades till Svarta havet, där de nu utgör en del av styrkeuppbyggnaden runt Ukraina som fortgår. Fru talman! Samtidigt med denna försämring av säkerhetsläget i Europa är det viktigt att också beakta det som händer på andra håll i världen. Då tänker jag främst på Kinas agerande. Kina har genom gemensamma uttalanden med Ryssland faktiskt ställt sig bakom de ryska kraven om att Nato inte ska utvidgas. Ryssland och Kina har sedan länge haft ett samarbete på det militära området, och senast 2017 bedrev dessa båda stater övningar i Östersjön. Kina har, liksom Ryssland, under en längre tid upprustat. Man har infört ett omfattande skeppsbyggnadsprogram som har resulterat i att landet nu har den största flottan räknat i antalet fartyg. Även på kärnvapenområdet har Kina genomfört en upprustning.I Asien har Kina liksom Ryssland territoriella ambitioner och låter inte sina grannar välja sin säkerhetspolitiska lösning. Tydligast gäller detta Taiwan som Kina har anspråk på, anspråk som backas upp av en militär förmåga som koncentrerats i området runt landet. Kina har genomfört flera flygningar runt Taiwan, och det föreligger ett hot om militära åtgärder från Kinas sida. Fru talman! Det som vi nu ser i världen kan närmast liknas vid en perfekt storm där Ryssland och Kina under de senaste åren kraftigt har rustat upp och stöder varandra i fråga om maktambitioner, maktambitioner som drar fram som en orkan och lämnar en etablerad säkerhetsordning i spillror. Maktspråket är tydligt och förnekar mindre stater möjligheten att råda över sina egna säkerhetspolitiska vägval, om de ens ska kunna existera som fria stater enligt den världsordning som Kina och Ryssland numera förespråkar. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattI dagarna är förstås maktspråket tydligast mot Ukraina, där risken är ständigt överhängande att landet utsätts för en ny invasion av Ryssland. Det ukrainska folket, som sedan 2014 har sett sitt land i krig och fått delar av det annekterat av Ryssland, utsätts alltså åter för ett oerhört tryck, inte bara militärt utan också psykologiskt. I detta klart försämrade världsläge måste Sveriges stämma vara tydlig. Det är nu och framöver som deklarationerna om Sveriges säkerhetspolitiska linje kommer att testas. Vår röst för frihet, självständighet och demokrati och mot rysk aggression måste vara tydlig, samstämmig och resolut. Därför är det mycket olyckligt att regeringen inte tidigare har bjudit in till breda samtal om säkerhetspolitiken sedan riksdagen för mer än ett år sedan riktade ett tillkännagivande om Nato-option. Det är också olyckligt att regeringen reagerade så sent på de ryska krav som framfördes i december 2021. Att det är jul- och nyårsledigt får inte innebära att regeringen tar ledigt från sitt ansvar för Sveriges säkerhet. Under den senaste tiden har regeringen emellertid varit tydligare, och det välkomnar jag. Jag tycker att man ska ge det erkännandet. I uttalanden från statsministern har de ryska kraven fördömts, och vikten av att Europas säkerhetsordning inte ifrågasätts har påpekats. Det är klokt. Det verkar också som om regeringen slutligen kommer att bjuda in till överläggningar i Försvarsberedningen, och även det är naturligtvis positivt. Gällande samsyn hävdar jag, min nordistiska ådra trogen, att den nordiska samverkan är elementär. Vi delar geografisk, kulturell och språklig närhet samt samhällssystem och en rad samarbetsstrukturer, inte minst på säkerhetsområdet. De nordiska regeringarna har dessutom deklarerat att Norden ska vara världens mest integrerade och hållbara region. Efter en migrationskris 2015 och år av coronapandemi, där Sverige i båda fallen antagit en egen strategi, står vi långt ifrån en sådan verklighet. Det vore därför intressant att höra utrikesministern kommentera om man i högre grad avser att verka för ett förverkligande av de krisberedskapssamarbeten som vi parlamentariker över hela Norden har uppmanat till ska sjösättas i våra länder samt huruvida regeringarna sinsemellan kalibrerar ett samnordiskt agerande och förhållningssätt gentemot Rysslands aggression och intervention i Ukraina. Ryssland inleder nu en omfattande övning i Barents hav och har utfärdat den största varningszonen någonsin i den norska delen av Barents hav. Arktis sak är vår, och Arktis trygghet är de nordiska staternas. Detta kräver nordisk samling.

Fru talman! SD har alltid haft en klockarkärlek till den nuvarande ungerska regeringen, som leds av Viktor Orbán. Regeringen ser för sin del med stor oro på den negativa utvecklingen i Ungern när det gäller respekten för rättsstatens principer. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattI dag på förmiddagen, klockan 9.30, kom det en väldigt positiv dom som innebär att det ska gå att stoppa utbetalning av EU:s pengar till de medlemsstater som inte fullt ut respekterar rättsstatens principer. Det ska helt enkelt kosta att göra fel. Det gäller Ungern och Polen, som är de som har överprövat detta. Jag undrar om SD kommer att ställa sig bakom trycket på kommissionen att nu använda det här verktyget för att stoppa utbetalningar till Ungern.

Fru talman! Tack för frågan, utrikesministern! Jag är en av dem som under ett år har lett en arbetsgrupp inom vår riksdagsgrupp som berör just yttrandefrihet och den liberala demokratin, och där har vi listat ett antal åtgärdsförslag för att säkra och stärka detta i Europa. Jag vet också att jag själv vid ett antal tillfällen har kommenterat utvecklingen i både Ungern och Polen när det kommer till det mediepolitiska området och även rättsstatens principer. Det här skarpa förslaget har jag inte haft möjlighet att titta närmare på ännu, men jag är fullt förvissad om att mina kollegor i Europaparlamentet kommer att göra det och bedöma det utifrån vad man menar faller inom EU:s kompetens - och rent av möjlighet - att göra. I andra fall kanske det krävs mer bilaterala åtgärder av andra slag. Är det något man kan säga är det dock att det är oerhört viktigt att vi i Sverige, men också våra grannländer, står som en role model för hur medieprinciper, rättsstatsprinciper och demokratin kan utvecklas och frodas. Det ska vi göra i alla våra samtal och överläggningar med övriga europeiska länder. Detta är alltså frågor vi får återkomma till, misstänker jag.

Fru talman! Företrädare för de flesta av riksdagens partigrupper i Europaparlamentet har varit kritiska till att kommissionen förhalar och inte agerar tillräckligt snabbt mot Polen och Ungern. Jag undrar om Sverigedemokraterna delar den kritiken. Vi förväntar oss också att kommissionen nu kavlar upp ärmarna och agerar mot dessa två länder. Jag kan inte riktigt se vad det är som behöver utredas mer, för det är ett tydligt utslag som har kommit från domstolen i dag. Jag undrar därför fortfarande om Sverigedemokraterna kommer att sätta press på kommissionen. Dessutom undrar jag om Sverigedemokraterna kommer att stötta Orbán i det ungerska valet den 3 april i år.

Fru talman! Generellt sett är vi ju vänner av verkstad, aktivitet och ett högt reformtempo i de delar vi stöder inom Europaparlamentet. Det ska inte vara några utdragna byråkratiska processer i onödan, så jag kan inte tänka mig att man vill dra detta i långbänk om det är ett förslag vi stöder. Eftersom frågor bör hamna rätt bör man dock, återigen, rikta den frågan direkt till våra Europaparlamentariker som har detta på sitt bord och har alla tillgängliga fakta och underlag i frågan. Det har nämligen inte jag. Jag tycker att det är bättre att det ges ett korrekt och fullödigt svar än att jag ger ett ogenomtänkt svar på den frågan. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattJag tycker dock att det alltid finns skäl att se över att rättsstatens principer hålls, och det behöver man ta alla mått och steg för. Hur övriga europeiska länder sedan förbereder sina val och för fram sina kampanjer är ju ingenting som Sverigedemokraterna aktivt deltar i. Vi har inget formellt, officiellt samarbete.

Fru talman! Jag har redan lyckats med konststycket att vara vänlig och berömmande mot både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, så jag ska fortsätta längs den linjen och inleda med att säga någonting vänligt även till Sverigedemokraterna. Jag tycker att det Sverigedemokraterna nu säger är bra, nämligen att också de vill se dessa breda säkerhetspolitiska samtal. Jag tycker att det är viktigt att många partier deklarerar detta, så att 100-mandatsregeringen hör det och kommer till insikt om värdet av det. Jag vill också säga, fru talman, att vi i Moderaterna försvarar rätten för alla partier att vara med när regeringen bjuder in till samtal med flera partier. Det gäller inte bara Sverigedemokraterna, utan det gäller även Vänsterpartiet. Jag tycker att det tillhör god ton i demokratin Sverige. Jag tycker också att det var bra som Sverigedemokraterna gjorde, nämligen att lyfta fram hur Socialdemokraterna i Europarådets parlamentariska församling släppte in Ryssland. Det var mycket olyckligt. Nu kommer kritiken: Kan Aron Emilsson ändå inte kliva ur sin komfortzon och beklaga det Sverigedemokraterna gjorde i Europaparlamentet i går? Det är ändå så att Ryssland nu på alla sätt försöker undergräva och hota Ukraina, även ekonomiskt. Vi har också sett cyberattacker. Alltihop görs för att destabilisera, och då tycker jag att det är rimligt att bistå både med svenska medel, som utrikesministern påpekade, och nu även via EU. Beslutet handlade om 1,2 miljarder euro, vilket är nästan 13 miljarder kronor, och det behöver Ukraina. Jag tycker också att det är bra att man till exempel kan öppna upp för defensiva vapen och annat, men kan Aron Emilsson som sverigedemokrat i det svenska parlamentet ändå inte beklaga det Sverigedemokraterna gjorde i Europaparlamentet genom att avstå i omröstningen?

Fru talman! Till att börja med tycker jag att det är oerhört relevant att börja med att deklarera att det behövs riktat stöd. Sverige behöver bistå och biträda Ukraina - om vi börjar där, utifrån den svenska utrikespolitiska debatten. Jag tycker naturligtvis personligen att det är oerhört positivt med många av de åtgärder som såväl Europaparlamentet som den svenska regeringen har gjort genom åren när det kommer till ekonomiskt stöd, utbildningsstöd, kompetensförsörjning och andra typer av mekanismer för att rusta både demokratin och motståndskraften i Ukraina. Däremot vågar jag inte uttala mig om huruvida det var rätt eller fel att avstå i gårdagens omröstning i den här frågan i Europaparlamentet. Den avgjordes som sagt i går, och jag har inte alla fakta på bordet. Jag är inte heller övertygad om att alla i den här kammaren har det i det här läget. Men är det något vi vet är det att man inte bara kan dela ut blanka checkar; det finns problem att reparera i just den ukrainska ekonomin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattFru talman! Jag har en liten läsanvisning till Aron Emilsson när han undersöker vad som hände i Europaparlamentet i går. Det var 598 ledamöter som röstade för stödpaketet till Ukraina. Det var 53 ledamöter som röstade emot och 43 som avstod, däribland tre sverigedemokrater. De som avstod och de som röstade emot tillhör lite blandade partigrupper, och några är utan partigrupp. Men det är ganska mycket vänster - ytterkantsvänster.Jag måste ställa frågan: Är det inte så att man känner lite krypande i ryggen att detta är dåligt sällskap?Jag har, återigen, full förståelse för att man kanske får ringa tillbaka ned till Bryssel och Europaparlamentet. Men jag tror att Sverigedemokraterna, när man har pratat med Europaparlamentet, gör klokt i att i Sveriges riksdag beklaga att man inte stod på Ukrainas sida i Europaparlamentet när parlamentet röstade om ett stödpaket.

Fru talman! Naturligtvis behöver vi ha en fullare bild av detta - det instämmer jag i, och detta är ingenting som jag är långsam i att skaffa mig. Vad jag förstår fanns det dock bekymmer hos bland annat våra ledamöter gällande att utskotten i fråga inte hade fått möjlighet att bereda denna fråga ordentligt. Då tycker jag att den demokratiska processen inom EU-parlamentet ska ha sin gång; det är en annan aspekt av detta.Man har också tidigare riktat ett antal ekonomiska stödpaket och vet att det politiska systemet och den ukrainska ekonomin inte alltid kan hantera enbart ekonomiskt stöd, utan det krävs också andra former av bilateralt riktade insatser, oavsett om det handlar om krigsmaterielexport, utbildningsexport eller att rusta på andra sätt.Huruvida det var den enda liggande sanningen att göra på detta vis vågar jag inte uttala mig om, men jag kan mycket väl tänka mig att vi inte är i detta sällskap, som Hans Wallmark uttryckte det, med bekvämlighet.

Fru talman! Jag skulle vilja höra med Aron Emilsson om Sverigedemokraterna ser EU som Sveriges viktigaste utrikespolitiska arena.Jag är också nyfiken på EU-domstolens uttalande. När det gällde den resolution som uppmanade kommissionen att inleda ett överträdelseförfarande mot Polen och Ungern valde Sverigedemokraterna att gå emot denna begäran. Av de närvarande svenska parlamentarikerna var det bara sverigedemokraterna som var emot detta. Därför undrar jag om Sverigedemokraterna har tagit ställning för att inte använda EU-pengar till att stötta överträdelser mot rättsstatsprinciper, yttrandefrihet och annat när Polen och Ungern nu tydligt slår mot just detta.Fru talman! Jag är också lite nyfiken på om Sverige ska respektera balansen mellan stormakterna. Valplattformen från 2018 gjordes ju om - jag vet inte hur demokratin ser ut i Sverigedemokraterna, men uppenbarligen ändrades den ganska snabbt efter partiledardebatten. Jag noterade Aron Emilssons kommentar om att detta var för att undvika onödiga missförstånd. Jag vill gärna höra hur den förändringen kom till, fru talman, och vad den egentligen innebär. Vilka onödiga missförstånd var det som skulle undvikas?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattFru talman! Jag tackar Kerstin Lundgren för frågorna - det är ju ett antal att svara på, så vi får väl se hur många jag hinner med här.Jag börjar med frågan om vi ser EU som Sveriges viktigaste utrikespolitiska arena. Vår prioriteringskedja när det gäller utrikespolitiken är Norden, Östersjöområdet, Arktis, Europa och övriga omvärlden i den fallande ordningen. Allra högst sätter vi de välfungerande samarbeten Sverige har med sina nordiska grannländer och baltiska kusiner. Därutöver är EU naturligtvis en viktig aktör i dag; det kan vi inte komma ifrån.Sedan är det naturligtvis så att vi har kritik - och det har vårt parti haft länge - när det gäller EU:s överstatlighet. Vi tycker att Lissabonfördraget och ett antal mått och steg därefter har fört alldeles för mycket beslutskompetens från den nationella nivån till den federala nivån inom EU-systemet. Detta tycker jag fortsatt är principiellt problematiskt för ett parti som värnar om subsidiaritetsprincipen och självständighetsprincipen.Det finns också frågetecken om EU:s strategiska kompass och om vilken påverkan den kommer att ha på den nationella tekniska suveräniteten och på en del andra områden. Jag menar att detta inte är utrett.Det finns möjligheter med EU när det gäller handel, insatser mot gränsöverskridande kriminalitet och organiserad brottslighet, miljöfrågor och liknande, men det finns också problem med att man tar över beslutskompetens i frågor där beslut kan fattas på kommunal, regional eller nationell nivå i Sverige.När det gäller frågan om balans mellan stormakter hävdar jag bestämt att denna formulering har lett till fler frågor än svar. Det är olyckligt. Det man däremot ofta inte har med sig i resonemanget från övriga partier är att vi i samma andemening och stycken talar om vår vänliga inställning till Nato och till samarbetet med Nato och USA.

Fru talman! Jag hörde ett nej - EU är inte Sveriges viktigaste utrikespolitiska arena. Det var ett nej på den frågan från Aron Emilsson och Sverigedemokraterna.På Sverigedemokraternas hemsida säger man att det på det utrikespolitiska området och när det gäller EU framför allt ska handla om att underlätta återvändande för individer som befinner sig illegalt i Europa. Detta verkar vara Sverigedemokraternas syn på EU:s utrikespolitiska uppdrag, och jag kan tycka att det är en märklig hållning.Jag är nyfiken på detta med balansen. Hur ser egentligen Sverigedemokraterna på balansfrågan? Ni talar om att det byggde på en balans och dialog mellan Ryssland och USA. Är det så?

Fru talman! Min förståelse av hur den formuleringen kom till är att detta handlar om att det medför, och bör medföra, en oerhörd kostnad för stormakter att angripa varandra eller mindre stater. Det krävs ett stort mått av diplomati och översyn av andra lösningar innan det går till militär konflikt eller urladdning. Detta är andemeningen; det finns fördelar med att ha en balans i det avseendet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattNär vi nu talar om balans skulle jag vilja vända på det och ställa en fråga till Kerstin Lundgren och Centerpartiet. Man skriver från Centerpartiets håll att Sverige ska vara pådrivande för att reducera kärnvapenhotet och medverka till en balanserad nedrustning. Varför vill man inte främst att Ryssland, Nordkorea och andra aggressiva kärnvapenmakter, som har både kunskapskompetens och kärnvapen, har ett större ansvar i den frågan?

Fru talman! I oktober 2019 såg en enig riksdag till att stoppa vapenexporten till Turkiet efter ett gemensamt initiativ från Vänsterpartiet och Liberalerna. Initiativet kom efter att Turkiet attackerat de kurdiskdominerade områdena Rojava och Afrin i Syrien.Ett viktigt möte inför att beslutet fattades var ett möte där riksdagens Kurdistannätverk träffade det kurdiska partiet PYD, som i dag leder det självstyrande området i Rojava i nordöstra Syrien. På mötet fick vi konkret och relevant information om Turkiets attack, och en diskussion om att stoppa vapenexporten till Turkiet formades. Med på mötet var också ett par företrädare för Sverigedemokraterna.Det kurdiska motståndet mot terrorgruppen IS har uppmärksammats och hyllats av omvärlden, bland annat med anledning av försvaret av gränsstaden Kobane. Vi var därför många som höjde på ögonbrynen när SD:s partiledare Jimmie Åkesson i samband med statsministeromröstningen här inne i kammaren den 29 november i höstas gick till attack mot kurderna i allmänhet och mot PYD i synnerhet genom att kalla dem terrorister.Tidigare har många av oss förvånats över SD:s tidigare utrikespolitiska talespersons resa till Syrien, där han bland annat träffade diktatorn Bashar al-Asad. Han har även deklarerat stöd till diktatorn. Alla vet dessutom att regimen i Damaskus hålls under armarna av den ryska regimen såväl militärt som ekonomiskt.När Civil Rights Defenders vintern 2020 startade en kampanj mot diktatorer runt om i världen, bland annat Bashar al-Asad och Putin, började Sverigedemokraterna ifrågasätta deras statliga stöd i debattartiklar och i skriftliga frågor i Sveriges riksdag. Aron Emilssons kollega i utrikesutskottet Björn Söder var den högste ansvarige för detta.Anser Sverigedemokraterna att kurderna i Syrien som försvarar sig mot Turkiet är terrorister? Är det Erdogan, Putin och Bashar al-Asad ni hejar på?

Fru talman! Jag tackar Håkan Svenneling för frågorna och möjligheten att utveckla mitt resonemang. Nej, är det tydliga svaret. Det stora flertalet av dem som försvarar och kämpar för den kurdiska självständigheten är absolut inte terrorister. Det är snarare tvärtom.Däremot har ett av våra främsta argument för att inte släppa in Turkiet i EU och inte heller ingå fullvärdigt Natomedlemskap varit just vår kritik mot Erdogan. Det talar sitt tydliga språk.En del av det som Håkan Svenneling refererar till är sådant som skett före mitt tillträdande som utrikespolitisk talesperson och del av utrikesutskottet, så jag kan inte recensera allt av det. Men jag har själv fört samtal med delar av den kurdiska rörelse som finns i Sverige. Man har då framfört till mig vilka behov som finns, vilken problematik man ser på marken och vad som skulle behöva göras. Jag är fortsatt beredd och intresserad av att lyssna på de rösterna för att se om vi kan göra ett handslag för åtgärder och insatser som skulle stärka deras ställning, roll och möjligheter att försvara sitt territorium. Det är mitt svar på den frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattFru talman! Det är uppenbart att Sverigedemokraterna har en mycket inkonsekvent Syrienlinje i sitt parti när partiledaren och den utrikespolitiska talespersonen ger två olika bilder av vilken politik man för. Man har svårt att skilja på dem som kämpar för att bygga demokrati och dem som vill ha diktatur och terrorism. Men det är välkommet att svaret är nej från Emilsson.Aron Emilsson har ju lite av en "ny på jobbet"-skylt på sig i dag. Det är inte helt lätt att kliva in i den utrikespolitiska debatten. Men man kan väl ändå säga att rätt många av oss har tät dialog och kontakt med våra Europaparlamentariker. Jag skulle tipsa Aron Emilsson om att upprätta den kontakten och styra lite mer vad man gör i Europaparlamentet.För två veckor sedan utförde Turkiet bombningar mot kurderna i Irak och Syrien. Jag frågade utrikesministern om hon fördömde de bombningarna. Nu vill jag fråga Sverigedemokraterna samma sak.

Fru talman! Jag gläds åt att Håkan Svenneling är mån om att vi har nära relationer och kontakter mellan oss sverigedemokrater i riksdagen och våra partikollegor i Europaparlamentet. Det kan jag försäkra att vi har, dagligen och löpande. Jag känner som sagt till vad som hände vid gårdagens omröstning och så vidare. Men jag tycker att det är viktigt att framhålla att det lätt blir en alldeles för onyanserad diskussion om man tar en enstaka omröstning, lyfter den ur dess sammanhang och använder den för att måla upp en bild av att SD på något sätt skulle vara ett ryskvänligt parti.Om man jämför med ett antal övriga partier i Europaparlamentet har Sverigedemokraterna återigen ett stabilt facit. Vi har riktat 13 resolutioner, lagt fram 54 ändringsförslag och ställt ett antal skriftliga frågor i Putinkritisk anda. Vi har som sagt vidtagit mått och steg för rysk uteslutning ur Swift, ett stopp av Nord Stream 2 och EU-stöd till Ukraina genom fredsfaciliteten. Jag vet ett antal partier här som har betydligt sämre facit på kontot. Så mycket kan jag säga.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Emilsson för anförandet.Till att börja med tycker jag att det är positivt att Sverigedemokraterna lyfter fram frågan om Kina och Taiwan. Det gläder mig. Min första fråga är om Sverigedemokraterna precis som Liberalerna fördömer de aggressioner som Kina är skyldigt till gentemot Taiwan.Min andra fråga handlar om Ukraina. Det är klart att det angrepp och de aggressioner som just nu riktas mot Ukraina också är angrepp på Sverige, eftersom de är angrepp på den europeiska säkerhetsordningen. I försvaret av Sverige är det såklart rimligt att stödja Ukraina på alla de sätt som vi bara kan. Det var mycket beklagligt att Sverigedemokraterna röstade emot det ekonomiska stödpaketet i Europaparlamentet i går. Det är klart att det väcker frågan hur Sverigedemokraterna skulle ställa sig i Sverige. Skulle Sverigedemokraterna ställa sig bakom ett liknande förslag om det läggs fram i Sverige? Det vore, tycker jag, beklagligt om man inte gjorde det. Den som inte står på Ukrainas sida står på Kremls sida, helt enkelt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattDen tredje frågan handlar om rättsstatens principer. Sverigedemokraterna brukar ju kritisera EU därför att man menar att EU bestämmer för mycket över länderna. Man brukar hänvisa till det som man kallar för nationell kompetens. Min fråga är: Menar Sverigedemokraterna att upprätthållandet av rättsstatens principer är en fråga som varje enskilt land måste få bestämma självt över, eller är det en fråga där Sverigedemokraterna precis som Liberalerna menar att EU och andra länder borde ha en rätt och skyldighet att lägga sig i, så att rättsstatens principer efterföljs?

Fru talman! Jag tackar Joar Forssell för frågorna.På frågan om Taiwan och det säkerhetspolitiska läget i den regionen är mitt svar ja. Jag fördömer detta å det kraftigaste. Det gör vi också som parti. Jag tycker att hela den uppskalning av konflikten som sker från Kinas sida är otroligt tragisk och oroväckande. Jag hoppas att vi kan göra ett och annat handslag för att vidta ytterligare mått och steg och rikta kritik mot Kina.När det kommer till frågan om Ukraina har jag räknat upp ett antal mått och steg som vi vidtagit, framför allt i Europaparlamentet. Vi har också, upplever jag, en rätt så samstämmig röst från riksdagens utrikesutskott i förhållande till Ukraina och kritiken mot Ryssland. Det är glädjande.När det gäller den fråga som avgjordes genom omröstning i går i Europaparlamentet fanns det vad jag förstår en kritik avseende processen. Frågan hade inte beretts ordentligt i berört utskott i parlamentet. Man hade invändningar mot en del av de tekniska delarna i paketet och förslaget. Tyvärr är det ofta så, inte minst i en europaparlamentarisk process, att det när man röstar om en helhet eventuellt kan räcka med att det är en eller två delar av hundra som man inte ställer sig bakom för att man ska avstå från hela paketet. Det är beklagligt i sig.Men det finns också en annan problematik. Jag upplever att mina kollegor i Bryssel och Europaparlamentet ser positivt på ett antal biståndsmedel som parlamentet tidigare skickat. Man har också varit skarpa förespråkare för EU:s fredsfacilitet för att stärka Ukraina militärt och ekonomiskt. Men det är inte oproblematiskt att skicka blanka checkar när man vet att det finns problem i den ukrainska ekonomin och att det har funnits svårigheter att hantera stora ekonomiska resurser i form av bistånd.Vi har ett starkt svenskt bistånd också. Om det skulle läggas fram ett förslag här i Sveriges riksdag är jag inte främmande för att titta noga på det och se över möjligheten till ett stöd till det.

Fru talman! Jag välkomnar svaret om Taiwan, men jag beklagar svaret om Ukraina. Ibland i politiken är det så att man måste ta ställning till det som ligger på bordet. Man kan ha kritik mot detaljer. Man kan sakna detaljer. Det kan finnas detaljer som man motsätter sig. Men man måste ta ställning till det som ligger på bordet. Det som låg på Europaparlamentets bord var ett välbehövligt ekonomiskt stöd till Ukraina. Det sa Sverigedemokraterna inte ja till. Det är mycket beklagligt. Om man inte står på Ukrainas sida står man på Kremls sida, menar jag. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattFru talman! Jag fick inte heller svar på min andra fråga som handlar om rättsstatens principer. Liberalerna menar att rättsstatens principer ska upprätthållas i hela världen. Det är vår skyldighet som individer att se till att de upprätthålls i hela världen.Jag tycker inte att det är någonting som ska lämnas till vardera land. Om det är så att man inte följer rättsstatens principer måste man kunna intervenera. Menar Sverigedemokraterna att EU ska intervenera när rättsstatens principer inskränks eller inte?

Fru talman! Jag tackar för följdfrågan.Jag är en varm förespråkare för och vän av rättsstatens principer i alla fall. Det gäller globalt, i Europa och i Norden. Som jag sa i ett tidigare replikskifte är Norden en viktig role model för andra regioner att ta efter.Det är också någonting som jag brukar framhålla när vi diskuterar de här frågorna inom ramen för Nordiska rådet och det nordiska samarbetet på olika plan. Det har jag också gjort när jag tidigare i min roll som ansvarig för mediepolitiska frågor riktat kritik mot både Polen och Ungern när det kommer till viss utveckling på det området.När det kommer till nationell kompetens uppstår det en problematik när en författningsdomstol i ett EU-land gör en bedömning och EU-domstolen gör en annan bedömning och man inte är överens om vad som egentligen ska gälla.Vi kan framhålla, bör bejaka och förespråka att rättsstatens principer ska gälla genomgående överallt. Det tycker jag att vi kan göra tillsammans. Men däremot är jag inte expert på om det bäst fattas beslut på europeisk nivå eller på nationell nivå. Det finns samtidigt en vikt av nationell suveränitet.

Herr talman! Också jag vill beröra det säkerhetspolitiska läget och den ytterst aktuella situationen i dag. Omröstningen i går gällande Ukraina är såklart anmärkningsvärd. Man behöver inte dra det så långt som till en generell linje gentemot Ryssland eller liknande.I det här läget finns det ett starkt behov i Ukraina att få ett ekonomiskt stöd. Sverigedemokraterna var det enda parti som inte stöttade detta. Det är också lite anmärkningsvärt eftersom Aron Emilsson tidigare i debatten sa att man vill att EU snabbt och effektivt ska genomföra saker på de områden där man tycker att EU bör göra saker.Samtidigt har man i det här läget inför omröstningen, som ändå handlar om 1,2 miljarder euro som behövs till Ukraina just nu, hänvisat till att det gick för snabbt, trots att man använde en etablerad snabbprocedur och att läget är så akut som det är.Vi har kanske inte tid att ha utdragna byråkratiska processer. En stor majoritet av EU-parlamentet gjorde bedömningen att i det här läget var det rimligt och nödvändigt att stötta beslutet. Men det var inte det jag tänkte fråga om. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattDet jag tänkte fråga om är att det har blivit smärtsamt tydligt hur tätt kopplad säkerhetspolitiken är i dag till energipolitiken. Vi vet att till exempel mycket fossilgas och anrikat uran kommer från Ryssland och att EU är väldigt beroende av Ryssland i de här frågorna.Det är ett särskilt problem nu när man kanske inte kan fatta de beslut som man skulle vilja med tanke på det beroendet och att det kan användas mot EU. Jag frågar helt enkelt: Vad anser Aron Emilsson om den situationen?

Herr talman! Tack, Maria Ferm, för frågan!Om vi börjar i frågan om Ukraina kan jag helt enkelt upprepa vad jag sagt tidigare. Den information jag har fått från gårdagens votering, omröstning och behandling i Europaparlamentet är just den att det å ena sidan fanns tekniska invändningar mot hur delar av paketet såg ut. Det var ett skäl till att avstå i omröstningen i det fallet. Men det fanns också invändningar mot hur mottagningskapaciteten av det ekonomiska biståndet såg ut i Ukraina.Det är också med tanke på att man måste värdera vilken typ av stöd som är mest träffsäkert i det här läget. Jag hänvisade till exempel till att vi utan tvekan har stöttat EU:s fredsfacilitet som kan stärka Ukraina inte minst militärt med rätt typ av politiska och militära muskler. Utöver det ställer jag mig positiv till det stora bistånd som Sverige har bilateralt till Ukraina. Det tror jag är en väldigt viktig del.När det kommer till energiberoendet har vi en tid påpekat att inte minst regeringens förtida stängning av den svenska kärnkraften har lett till att vi i dag har en energikris i landet. Vi har skenande elpriser och en opålitlig energitillgång på grund av att vi inte har säkra och stabila energikällor.I och med det ökar också vår risk, åtminstone för beroende av rysk gas och rysk energi. Det är oerhört olyckligt. Precis som jag har nämnt här tidigare har vi varit kritiska till Nord Stream 2 och att större delar av Europa blir mer beroende av rysk gas, vilket också är ett påtryckningsmedel för Putin. Det gäller inte minst den här tiden på året med intervention mot europeiska länder som Ukraina med flera.Utvecklingen är oroväckande. Vi behöver ställa om och säkra svensk stabil energi till primärt svenskproducerad energi i Sverige.

Herr talman! Nu är det inte bara kol, olja och gas där en stor del av importen kommer från Ryssland. Det handlar också om kärnkraft och anrikat uran där en stor del av den import som Sverige har av anrikat uran kommer från Ryssland. Att kärnkraften är lösningen på energiberoendet från Ryssland är kanske inte en enkel lösning. Om Sverige skulle satsa på det förnybara är det tvärtom det mest säkerhetspolitiskt effektiva och hållbara.Det faktum att vi importerar en så stor andel anrikat uran från Ryssland är ett problem. Det gäller särskilt om den enda lösningen som förs fram i debatten är just kärnkraft. Det är inte särskilt säkerhetspolitiskt hållbart. Det kan på samma sätt som man redan har gjort med gas användas av Putin som en bricka i det politiska spelet. Vad anser Sverigedemokraterna om kärnkraftens säkerhetspolitiska hållbarhet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattHerr talman! Tack, Maria Ferm, för följdfrågan!Den är också problematisk. Två fel gör inte ett rätt. Det är oerhört problematiskt att man från svensk sida har den här typen av import av anrikat uran från Ryssland, skulle jag vilja påstå, och har ett så stort mått av det som används. Det ger också säkerhetspolitiska dimensioner som vi inte önskar. Det är såklart inte heller positivt.Det är ytterligare ett skäl till att utveckla den fjärde generationens kärnkraft i Sverige. Vi ska också se över nya sätt att importera eller hämta uran i Sverige, som det finns goda förutsättningar för. Det finns också en annan stabilitet i det, inte minst i vår geologi till stabil kärnkraft, om man jämför med många andra delar av världen. Vindkraften däremot har vi bara försörjning av när det blåser och har fortfarande inte teknik för att lagra.

Herr talman! När Berlinmuren föll och när Sovjetimperiet upplöstes för 30 år sedan öppnades dörren för fredlig samexistens i vårt Europa. Avspänning blev en realitet som avbröts med det rysk-georgiska kriget 2008 och den efterföljande ryska ockupation av 20 procent av georgiskt territorium - Abchazien och Tschinvali. Det är två georgiska regioner som Ryssland erkände som stater och flyttade in sin militär i.Kreml visade att Ryssland under Putin inlett en ny era av imperiebygge med nya konflikter. De var inte mellan öst och väst som under kalla kriget, utan mellan autokrati och demokrati. Den illiberala demokratin växer fram i vårt Europa men också globalt. Av världens befolkning lever i dag 68 procent i autokratier.Demokratier ogillas av autokrater. De söker polarisera och skrämma med att fria och öppna samhällen hotar traditionella värden, traditionell kultur och religion. Minoriteter som hbtqi-personer erkänns inte. De och andra minoriteter, likaväl som kvinnor, förtrycks. Mänskliga rättigheter, frihet, fria journalister, oppositionella, kvinnorörelser, fria akademier och oberoende domare sägs hota traditionella värden.Sverige måste stadigt stå upp för demokratins röster i världen, för mänskliga rättigheter, som också är kvinnors rättigheter, och mot förtryck. Sverige ska stå upp för den modiga belarusiska oppositionen mot den illegitime Lukasjenkos övergrepp på konstitution och människor. Sverige ska tydligt stå upp när Kina kidnappar medborgare som vår Gui Minhai och begår grava övergrepp mot mänskliga rättigheter och brott mot mänskligheten när man sätter uigurer i Xinjiang i tvångsläger för att utrota deras identitet. Sverige ska stå upp när Kina fängslar och stänger ned demokratin i Hongkong och hotar Taiwan.Jinping, Putin, Maduro, Lukasjenko, Assad, Erdogan, Khamenei - listan på herrar kan bli lång. Listan kan också bli lång på dem som dessa herrar fängslar, torterar och även mördar för att makten känner sig hotad och för att statuera varnande exempel för andra.Herr talman! Det är hög tid för en ny global demokratiseringsvåg. Det borde bli svensk utrikespolitiks ledstjärna.EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena. Vi ska stå upp för de värden EU bygger på och samverka för att stärka EU:s röst för demokrati, mänskliga rättigheter och oberoende rättsväsen. Vi ska verka för att EU förmår agera när våra värden hotas inom unionen men även utanför. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattVi välkomnar att EU till slut lyckades enas om en global sanktionsregim, Magnitskijsanktioner. Men, herr talman, den måste effektiviseras. Systematisk korruption och penningtvätt, autokratiers blodomlopp, måste inkluderas. EU måste utöka sanktioner mot Ryssland när Ukraina nu utsätts för oacceptabel aggression och krigshot och sikta mot oligarkerna och Putin, mot korruptionens makt. Magnitskijsanktionerna, såväl unika svenska som dem inom EU, måste vidgas.Herr talman! Vi kan inte utesluta ett militärt angrepp på vårt land och inte heller på ett annat land i vårt närområde, inom EU. Det går inte att se militära konflikter i vårt närområde som skulle påverka endast ett land. Sverige ska inte förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land, och vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas.Värdlandsavtalet och våra övningar ger löftet trovärdighet. Vår solidariska säkerhetspolitik bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa genom samverkan med Finland, som har en särställning, men också med övriga nordiska länder, EU och Nato. Den transatlantiska länken ska stå stark. Vår säkerhet byggs solidariskt. Utan den raseras, som ÖB säger, vår försvarspolitik. Sverige är inte neutralt, utan solidariskt, vid en rysk aggression.Självklart har varje land rätt att välja sina samarbeten och hur man övar och bygger sin säkerhet. Kreml varken kan eller ska ha något att säga till om när det gäller det. Det kan och ska däremot Sveriges riksdag. Det är avgörande att Natos dörr står öppen i realiteten. Sveriges riksdag har uttalat att Sveriges dörr för medlemskap också ska vara öppen, på samma sätt som Finland håller sin dörr för medlemskap öppen.Det är ingen hemlighet att Centerpartiet vill se ett svenskt medlemskap i Nato, helst tillsammans med Finland. Om och när är dock ett beslut som Sverige självt fattar, och vi i Sverige ska inte folkomrösta om vår säkerhetspolitik.Herr talman! Det är inte den ryska befolkningen som militärt hotar den europeiska säkerhetsordningen, utan det är Kreml under Putins styre. Den pågående aggressionen måste med tydlighet, avskräckande och gemensam kraft brytas. Här krävs uthållighet och ett samordnat agerande mellan EU, Nato och USA.Ukraina och Europa hotas i dag militärt direkt av Kremls imperiebyggare men också av hela bredden av hybridkrigföring för att nå Putins mål. Folkrättsvidriga erkännanden och annekteringar av Krim, Luhansk, Donetsk och Tschinvali eller en intervention måste bemötas med eniga och tuffa sanktioner. Ukraina, såväl som bland andra Georgien och Moldavien, måste få vårt stöd för att hävda sin territoriella integritet. Ukraina måste stöttas kreativt och med en bredd av insatser - även med försvarsmateriel om så efterfrågas.Det är i dag Ukraina, men även Georgien, Moldavien och andra självständiga stater, som Kreml hotar. Men det är allas vår säkerhet som hotas. Kremls dörr för avspänning är stängd. Vi har att förhålla oss till den ryska neoimperialismen under överskådlig tid. Samtidigt ska vi hålla dörren öppen för dialog och stöd till det ryska civilsamhället, där många drömmer om och kämpar för frihet, mänskliga rättigheter och demokrati. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattHerr talman! Klimatförändringarna till följd av jordens uppvärmning är ett växande hot mot vår säkerhet. Det handlar om samhällens överlevnad, om våra barn, som får bära ansvar för det vi inte har klarat, om vatten, som är vårt viktigaste livsmedel, om ekonomiska påfrestningar och om migration. Här krävs solidaritet och samverkan för att klara anpassning men också för att klara klimatmålen. Här krävs globalt brobygge, för klimatet känner inga gränser.Det svenska biståndet är självklart en viktig del i Sveriges åtagande för att nå en hållbar och inkluderande värld. Centerpartiet står upp för ett bistånd på 1 procent av bni - ett fokuserat och effektivt bistånd. Magnus Ek kommer i ett inlägg här senare att beröra detta ytterligare, liksom Linda Modig när det gäller vårt samarbete i Norden.(Applåder)

Herr talman! En av regeringens främsta prioriteringar är kampen mot den organiserade brottsligheten, där korruptionen är en viktig del att bekämpa.Jag har därför tillsammans med min slovakiska utrikesministerkollega och fem andra EU-länder lyft frågan till EU:s högsta representant Josep Borrell och till det franska EU-ordförandeskapet om att EU ska kunna införa ytterligare möjligheter att använda sanktioner mot allvarlig korruption utomlands. Sverige har lyft frågan flera gånger inom EU, och det är bra att vi nu har ett gemensamt initiativ med sex andra EU-medlemsstater.Den organiserade brottsligheten och allvarlig korruption är i princip alltid gränsöverskridande, och det är därför även EU:s utrikesministrar måste jobba med de här frågorna. De sju länder som har undertecknat brevet är Sverige, Slovakien, Estland, Finland, Litauen, Nederländerna och Tjeckien.Kerstin Lundgren tog i sitt anförande upp frågan och har personligen länge varit engagerad i den. Jag undrar därför vad Kerstin Lundgren har gjort för att få sina partivänner i andra länder att stödja Sverige i denna fråga.

Herr talman! Det är en fråga som vi konstant diskuterar och har drivit i vårt Alde-parti på den europeiska nivån. Vi har ett tydligt samarbete, och vi har krävt att Sverige inte bara i brev ska kräva detta av EU utan att vi ska göra gemensam sak. Många av våra syskonpartier har tagit täten för att införa sanktioner i sina hemländer. Detta är möjligt att göra.Vi har här i riksdagen haft ett särskilt seminarium där vi lyfte Magnitskijsanktioner och vikten av att utforma dem så att de träffar systematisk korruption och penningtvätt. Reformierakond från Estland var en av dem som deltog för att berätta och visa på exemplets makt. Detta är möjligt.Tyvärr har regeringen och utrikesministern inte varit så intresserade tidigare. Men jag välkomnar att man nu har skrivit brev och agerar tydligt. Det är bra, för det här är någonting som regeringen så länge inte har brytt sig om. Många av mina frågor under åren har handlat om detta, som utrikesministern vet. Men utrikesministern har alltid svarat att det inte är en framkomlig väg och att det bara är något litet land som driver detta. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattDet är därför bra om utrikesministern nu ser att det är möjligt att göra gemensam sak med andra länder för att påverka. Låt oss också göra det genom att införa svenska sanktioner motsvarande Magnitskijsanktionerna som även drabbar systematisk korruption och penningtvätt.

Herr talman! Tyvärr är det ju alldeles för få länder som kommer till samma slutsats som vi i detta. Man vill ofta se att de nya sanktionerna för MR-brott, de som kallas Magnitskijlagstiftning, först ska få verka. Vi har nu använt dem och ser att de är effektiva men kanske skulle kunna användas på fler ställen.Jag tog i mitt inlägg upp frågan om organiserad brottslighet och den internationella kopplingen till den. Jag skulle vilja höra om Centerpartiet är berett att arbeta mer för att använda utrikespolitiken för att komma åt den internationella organiserade brottsligheten.

Herr talman! Det finns inget skäl att inte hävda att vi ska försöka bekämpa den internationella brottsligheten. I detta är inte minst EU en viktig aktör. Men man måste också tydligt markera mot exempelvis den rödflaggning som Interpol har använt mot många av våra demokratikämpar. Autokraterna utnyttjar denna möjlighet att försöka komma åt och fängsla dessa - om man inte kan kidnappa plan kan man utnyttja Interpol för att få personer som man anser misshagliga i fängelse. Där måste man se upp. I det samarbetet krävs det att man är tydlig.Biståndet är en annan historia. Vi får inte gå den väg som regeringen i andra sammanhang antyder: Om man inte sköter sig får man backning på biståndet. Det är inte den modell vi vill använda.

Herr talman! Jag har i mina replikskiften försökt inleda med något vänligt om de partier jag har tagit replik på - Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Jag ska göra likadant med Centerpartiet.Jag tycker att inte minst replikskiftet mellan utrikesministern och Kerstin Lundgren var väldigt belysande, herr talman. Det Kerstin gjorde, och konsekvent har gjort i Sveriges riksdag, var att driva kravet att bredda sanktionsverktyget. Kerstin Lundgren tog replik på mig vid förra årets utrikespolitiska debatt och ställde den frågan, i all vänlighet. Jag vill då bara kvittera med att den vänligheten har gjort att vi har tittat på frågan och stakat ut precis samma kurs som Kerstin Lundgren och Centerpartiet. Detta, menar jag, visar värdet av och styrkan i debatter i ett demokratiskt parlament.Jag kan också berömma Centerpartiet för att man nu öppnar upp för att defensiva vapen till Ukraina, om möjligheten finns, skulle kunna vara ett led i att bistå från svensk sida, under förutsättning att det inte hotar svensk försvarsförmåga, och även för Nato-optionen.Nu skulle jag vilja ställa en konkret fråga. Jag ser att det också finns andra centerpartistiska ledamöter i kammaren, till exempel Daniel Bäckström som kommer att företräda Centern i Försvarsberedningen. Då undrar jag om Centern också kan öppna upp, precis som Moderaterna, för att i Försvarsberedningen driva att man ska titta på den säkerhetspolitiska analys som har gjorts, givet det oerhört allvarliga hot Ryssland nu utgör mot europeisk freds- och säkerhetspolitik. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattMin andra fråga är om man skulle kunna inte bara medverka till att omfördela resurser till försvaret utan också öppna upp för nya medel för att stärka svenskt försvar och svensk säkerhet. Det senare tror jag att Centern gjorde redan i går i en försvarspolitisk debatt, men jag tänkte att det vore bra att nu i den utrikespolitiska debatten markera att det finns likhet efter likhet mellan partier i riksdagen mot 100-mandatsregeringen.

Herr talman! Tack för vänligheten, Hans Wallmark, och framför allt tack för att ni stöttade vårt förslag om en Nato-option. Det var ju vår motion som ni röstade ja till. Tack också för att ni ändrade hållning och stöttade oss när det gällde Magnitskijsanktionerna och att vidga dem till att träffa just systematisk korruption och penningtvätt.Från Centerpartiets sida har vi varit tydliga. Vi har drivit på regeringen under tiden vi samarbetade, och vi har drivit på regeringen i Försvarsberedningen när den verkade förra gången, för att nå ökade anslag till försvaret. Vi har varit medverkande till att höja ribban. Vi är beredda - det kommer naturligtvis vår ledamot Daniel Bäckström också att lyfta - att öka anslagen till försvaret under innevarande period. Vi har ju en tydlig målsättning framåt mot en tvåprocentsnivå.När det gäller den säkerhetspolitiska analysen har ju Centerpartiets partiledare och Moderaternas partiledare skrivit en gemensam artikel där just de frågorna lyftes fram. Nu har regeringen givit det mandat man gjort till Försvarsberedningen, men från vår sida tycker vi självklart att det skulle finnas utrymme för och vara viktigt att göra en säkerhetspolitisk analys.Vi tycker också att det är viktigt att få en hållning där vi får riksdagen bakom den säkerhetspolitiska debatten på ett annat sätt än bara en utrikespolitisk deklaration. Vi har ett förslag, som Moderaterna gärna får stötta, om att göra som Finland också här, det vill säga att riksdagen ska ges en säkerhetspolitisk redogörelse så att vi kan få en behandling varje mandatperiod, herr talman.

Herr talman! Till korgen av vänligheter ska jag också addera att Kerstin Lundgren bär en ukrainsk ribbon just på enighetsdagen i Ukraina. Jag tycker att den är väldigt viktig och värd all erkänsla.Jag tycker att det Moderaterna försöker göra i grunden är bra, herr talman, nämligen att vara ett samlingsparti här i Sveriges riksdag. Jag har inga problem med att Moderaterna i sakfrågor kan samarbeta med riksdagens samtliga sju övriga partier. Jag tycker därför också att det Kerstin Lundgren räknar upp är bra: gemensam syn när det gäller Nato-option, gemensam syn när det gäller stöd till Ukraina, gemensam linje när det gäller breddad Magnitskijlagstiftning.Jag tycker också att det i grunden är bra att fler partier kan vara tydliga mot regeringen, nu när Försvarsberedningen börjar sitt arbete i eftermiddag, med att det kommer att krävas mer nya medel för att stärka svenskt försvar och svensk säkerhet. Det är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattHerr talman! Så är det. Centerpartiet har gått före på flera av de områden som vi just berört. Vi har till exempel drivit på regeringen för att få ökade anslag till försvaret.Det som har gjort skillnad är att Centerpartiet har haft orken att inte bara tala med alla utan faktiskt också göra upp över blockgränser och göra upp med regeringen. Där har Moderaterna, måste jag säga - även om det blir en avslutande negativ signal - tyvärr visat att man inte riktigt orkat med. Man säger att man vill tala med alla, men man känner inte att man vill göra upp med alla - så verkar det vara. Där har Centern en annan hållning. Vi har gjort upp med regeringen, och vi har en tydlig gräns mot ytterkanterna, herr talman.

Herr talman! Centerpartiet har den senaste tiden uppehållit sig en del vid frågor om balans, som bekant. Jag har en fråga om en skrivning man har på sin hemsida när det gäller något som vi behandlat alldeles nyligen i utskottet, nämligen nedrustning av kärnvapen.Centerpartiet skriver att Sverige ska vara pådrivande för att reducera kärnvapenhotet och medverka till en "balanserad" nedrustning. Min fråga, i det läge vi är i, är varför man inte formulerar sig särskilt om att Ryssland måste rusta ned sina kärnvapen, i synnerhet de taktiska, som de dessutom har ett betydligt större innehav av än USA - eller för den delen Nordkorea, vars hela innehav av kärnvapen faktiskt strider mot internationell rätt.Man skriver också att nedrustning bara är möjlig när de länder som har kärnvapen, inklusive Ryssland och Nordkorea, är med på att göra sig av med alla sina kärnvapen och - kanske det viktigaste - kunskapen om hur man framställer kärnvapen. Det är väldigt svårt att se hur kunskap ska kunna destrueras i dagens samhälle, så detta är ett krav som kanske inte ter sig realiserbart över huvud taget.Min fråga till Kerstin Lundgren är helt enkelt vad man menar med de här skrivningarna.

Herr talman! Centerpartiet står upp för drömmen om en kärnvapenfri värld. Men vi har under lång tid varit oerhört tydliga med, också i utskottet, att det är vägen via NPT som vi ska gå. Det är att stärka NPT, alltså icke-spridningsavtalet, som man ska sikta in sig på. Man ska inte gå vägen via förbudsavtalet, för där baseras politiken på en obalanserad nedrustning där det inte är möjligt att skapa säkerhet.Vi har en värld som ser ut som den gör, och då måste en balanserad nedrustning av kärnvapen ske. Vi vill inte hamna i ett läge där Ryssland, Nordkorea eller andra stater med auktoritära regimer sitter kvar med kärnvapen samtidigt som vi rustar ned i väst. Det är fullkomligt otänkbart från vår sida.En balanserad nedrustning av kärnvapen inom ramen för NPT är något som vi vill se. Det hoppas jag att vi i framtiden, inte i en nära framtid men lite längre fram, kan få se hända.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattHerr talman! Tack, Kerstin Lundgren, för svaret! Det var ett svar, men samtidigt bör det vara viktigt för samtliga partier i den här kammaren i Sveriges riksdag att vi har en särskilt skarp kritik mot obalanserad nedrustning åtminstone när det kommer till de icke-demokratier och diktaturer som har innehav som strider mot internationella konventioner och avtal. Nog om det!När det gäller säkerhet och att arbeta för säkerhet på alla nivåer finns det många dimensioner. Vi har talat om cyberkrigföring den senaste tiden, och jag har en fråga om det tidigare centerpartistiska toppnamnet från Göteborg, Mikail Yüksel, som numera är partiledare i det islamistiska partiet Nyans. Han har uteslutits ur Centerpartiet, som jag förstår det, efter samröre med organisationen Grå vargarna, men man är också från det här partiet med och driver en omfattande desinformationskampanj som bland annat Myndigheten för psykologiskt försvar har varnat för. Och det är fortsatt så att centerpartistiska representanter har träffat det här partiet och har kopplingar till detta parti som är uppenbart islamistiskt.Min fråga är hur Kerstin Lundgren kommenterar detta.

Herr talman! Sverigedemokraterna har haft en tjänsteman anställd i riksdagen som numera är portad från riksdagen för att han uppfattas som en säkerhetsrisk. Jag nämner namnet Putilov. Man kan bara fundera på hur den typen av kontakter hanteras. Jag noterade också att den tidigare försvarspolitiske talespersonen Richthoff har gjort uttalanden och medverkat i medier som verkligen går Rysslands ärenden. Det är tydligt bland medlemmar i och anställda hos Sverigedemokraterna.Vi har uteslutit denne person, och vi tar tydligt avstånd från det partiet.

Herr talman! När jag lyssnar på Kerstin Lundgren tänker jag på tvprogrammet Bachelorette. I rosceremonin vet inte Lundgren riktigt vilken partner hon ska ge den sista rosen till. Men frågan är om det är något parti som egentligen vill ha rosen från Centerpartiet - inte ens Socialdemokraterna.Inget annat parti än det förvillade Centerpartiet byter så ofta partner och politik. Lundgren vet inte riktigt vad hon vill och vem hon vill ha, men så många partner, eller ja, partier, som möjligt är målet. Ena dagen är det Socialdemokraterna som nästa dag sviks för Moderaterna. Centerpartiet, ja, det är riksdagens bachelorette!Ena dagen bedriver ni regionalpolitik i försvarspolitiken när det gäller var det ska finnas regementen och tvingar regeringen att göra som ni vill, och nästa dag gör ni tillkännagivanden till regeringen om Nato-option. Försvarsminister Peter Hultqvist har det inte lätt!I dag tar ni replik på Socialdemokraterna, men när Moderaterna kommer upp i talarstolen slipper de repliken.De stora förlorarna är såklart det svenska folket. Inte nog med att de får leva med en SD-förhandlad budget tack vare Centerpartiet, utan Centerpartiets agerande skapar också osäkerhet gentemot vår omvärld när det gäller vad Sveriges säkerhetspolitiska linje är. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattNu står vi här, Kerstin Lundgren. Det är dags för den sista rosceremonin. Vilket parti ger ni er ros till när det gäller att ta ansvar för Sveriges säkerhet?

Herr talman! Det är intressant att kammaren får ta del av Håkan Svennelings tv-tittande och hans preferenser när det gäller detta. Låt mig säga att jag inte har sett det program som han hänvisar till, men det kanske Håkan Svenneling kan ha överseende med.Jag förstår att Håkan Svenneling talar om rosor. Själva brukar vi nämna klöver, för det är vår partisymbol.Herr talman! Vänsterpartiet har en spännande historia. Jag vet inte vilka blommor de delar ut eller till vem.Vi är tydliga med att vi inte vill samverka med Vänsterpartiet, som ju tydligt har tagit ett steg ytterligare vänsterut från sin valkongress.Vi är tydliga med att vi inte vill samverka med Sverigedemokraterna. Däremot har vi sett, herr talman, att Vänsterpartiet inte har några problem med att samverka med Sverigedemokraterna. De gör upp politik. De avsätter regeringar för att de ogillar liberala reformer.Vi, herr talman, gillar liberala reformer och kommer att vara beredda att arbeta intensivt för att lyckas genomföra fler sådana reformer med partier som står upp för liberala reformer. Jag tror inte att jag har sett några förslag från Vänsterpartiet som går i den riktningen. De går oftast i en helt annan färdriktning.(Applåder)

Herr talman! Det är tråkigt att Kerstin Lundgren inte tar del av det tvutbud som de flesta i Sverige tar del av, även om det kanske ibland ironiskt kallas för skräp-tv.Det är uppenbart i Kerstin Lundgrens svar här att otydligheten från Centerpartiet består både när det gäller vilka man vill samarbeta med, hur man ser på svensk säkerhetspolitik och hur man vill göra den tydligare.Jag håller inte på med några rosor, utan för min del är det nejlikor som gäller. Men framför allt handlar det här om att jag vill att Sveriges säkerhetspolitiska linje ska vara tydlig. Under 200 år har Sverige haft fred, men Kerstin Lundgren vill köra över det svenska folket och inte ha någon folkomröstning utan sätta dem under ett kärnvapenparaply i Nato. Problemet med Centerpartiets politik tycker jag är att det är målkonflikt på målkonflikt på målkonflikt och att man inte vet vart ni är på väg någonstans.Det här är det som lägger grunden för den osäkerhet som ni nu skapar i svensk säkerhetspolitik. Det ansvaret bär ni.

Herr talman! Vänsterpartiet må tycka att de är ledsna och sura, och de må sticka på sin offerkofta för att Centerpartiet har varit tydliga med att säga att vi inte gör liberala reformer tillsammans med ett parti som i princip ser detta som det värsta de kan tänka sig.Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har den hållningen. De ogillar båda liberala reformer. Därför har vi varit tydliga med att säga: Nej, vi samarbetar inte - vi bygger inte politik med de två partierna. Det är en tydlighet i det. Vänsterpartiet är beredda att i princip göra upp med alla. Det har Vänsterpartiet visat. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattHerr talman! När regeringen bildades 2014 var det Socialdemokraterna och Miljöpartiet som kom överens, och Vänsterpartiet var också med på ett hörn. Måhända var det skälet till att man då helt plötsligt ändrade den säkerhetspolitiska linjen och skrev in att Natomedlemskap inte ska genomföras. Det var helt nytt.

Herr talman! Den ryska aggressionen mot Ukraina aktualiserar ett antal säkerhetspolitiska frågor. Som vi har hört i debatten handlar en av dem om kärnvapen och vikten av nedrustning. Centralt i det arbetet är sedan slutet av 60-talet icke-spridningsavtalet, NPT, som har bidragit till att minska världens kärnvapenarsenaler. Men i stället för att slå vakt om NPT pågår sedan 2017 intensiva försök att driva igenom en FN-konvention om kärnvapenförbud.Centerpartiet har liksom Kristdemokraterna ett starkt engagemang i nedrustningsfrågor. Men i motsats till regeringen och till den politiska vänstern ser mitt parti och Kerstin Lundgrens parti att förbudskonventionen är kontraproduktiv såvida inte samtliga kärnvapenstater plus länder som Nordkorea och Iran ansluter sig. Och där är vi tyvärr inte.Herr talman! Om förbudskonventionen och regeringens agerande har Kristdemokraterna nyligen lagt fram ett förslag till utskottsinitiativ. Vi anser att den svenska positionen måste tydliggöras. Vi vill förhindra att regeringen på egen hand undertecknar, ratificerar och blir observatör till konventionen. För denna hållning finns en riksdagsmajoritet. Centern ingår i den majoriteten men väljer nu ändå att tillsammans med regeringens övriga stödpartier avvisa förslaget till utskottsinitiativ.Varför står ni inte för era åsikter, Kerstin Lundgren?

Herr talman! Det är spännande; i utskottet ägnar vi oss just nu åt att bereda ett betänkande. Utrikesutskottet kommer att ha den här diskussionen i morgon och kommer då att kunna fördjupa det samtalet.Kristdemokraterna har lagt fram ett förslag till initiativ i utskottet. Så är det. Vi är helt överens om att Sverige inte ska underteckna förbudskonventionen, och jag utgår från att riksdagen kommer att få debattera det när betänkandet läggs på riksdagens bord.Däremot har vi sagt att vi kan acceptera att Sverige deltar i och lyssnar på den första konferensen om detta. Det kan vara viktigt att ha lyssnande öron i den miljön.Vi vill inte att förbudsavtalet ska bli någon form av trampolin för att lämna NPT. NPT är centralt, och därför är det viktigt att försöka hålla i och hålla emot så att förbudsivrarna inte gör förbudskonventionen till en avhopparkonvention från NPT, så att de inte stökar till det och stör ut NPT.I det här säkerhetspolitiska läget kommer man ändå att ha oerhört svårt att komma fram till en samsyn, till en konkret överenskommelse. Det var svårt senast. Det kommer att vara ännu svårare i detta säkerhetspolitiska läge. Därför är vi oerhört varsamma just när det gäller att inte stöka ut eller störa ut NPT-översynen som ska komma. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattHerr talman! Jag hörde vad Lars Adaktusson sa. Kom ihåg att Iran precis som Sverige röstade för det här förbudsavtalet. Det är alltså en spännande samling.

Herr talman! Kerstin Lundgren försöker förklara, men det verkar inte vara enkelt. Hon säger att Sverige inte ska underteckna och inte ratificera förbudskonventionen. Ändå är det i sin ordning att regeringen, dessutom utan ett riksdagsmandat, blir observatör vid konferensen. Det är verkligen en märklig hållning, Kerstin Lundgren, särskilt med tanke på att den socialdemokratiska partikongressen tydligt har uttalat vad ett observatörskap handlar om; det handlar om att Sverige ska anslutas till förbudskonventionen. Kerstin Lundgren borde inse detta och visa att Centern vågar stå för partiets uppfattning.

Herr talman! Med all respekt, Lars Adaktusson, men det blir lite märkligt. I morgon kommer utrikesutskottet att formulera sin syn på ett antal motioner. Det rör också den fråga som Kristdemokraterna har lyft in i ett eget förslag till initiativ. Vi förväntar oss att det blir ett tydligt ställningstagande i utrikesutskottet och ett tydligt ställningstagande i riksdagen som klargör riksdagens hållning. Det handlar inte om Socialdemokraternas kongressbeslut utan om riksdagens hållning. Det är det vi siktar in oss på, herr talman. Och jag förväntar mig ett tydligt ställningstagande i utrikesutskottet, åtminstone om vi ska ställa oss bakom det.

Herr talman! Tack, Kerstin Lundgren, för det i stora drag mycket bra anförandet!Jag har två frågor. Den första rör Taiwan. Ledamoten lyfte upp Taiwan i sitt anförande, om än i lite mindre omfattning än i anförandet ledamoten höll förra året. Då utvecklade Lundgren mer hur Centerpartiet vill att relationerna med Taiwan ska fördjupas och utvecklas.Herr talman! I dag är det Litauens självständighetsdag. Litauen är ett land som går före i världen med sin utrikespolitik. Kerstin Lundgren talade i sitt anförande om att Centerpartiet vill se ett ökat demokratifokus i utrikespolitiken. Den uppfattningen delar Liberalerna. Vi skulle också vilja att Sverige följer det litauiska exemplet och inför en värderingsbaserad utrikespolitik. I Litauens fall har det bland annat inneburit fördjupade relationer med Taiwan, trots att Kina har varit upprörda. Min första fråga är ifall Kerstin Lundgren också vill att Sverige följer Litauens exempel och inför en värderingsbaserad utrikespolitik.Min andra fråga rör det solidariska ansvar när det gäller energipolitiken som Sverige åtog sig gentemot de baltiska staterna när de blev medlemmar i EU. Om man läser hur det gick till då ser man att Sverige åtog sig att säkerställa att de länderna inte skulle bli beroende av rysk energi för sin elförsörjning utan skulle kunna använda sig av svensk elproduktion.I dag räcker inte den svenska elproduktionen ens till våra egna behov. Jag tror att vi kommer att behöva mer kärnkraft för att kunna leverera på löftet till de baltiska staterna. Jag undrar ifall Kerstin Lundgren har en annan plan för hur vi ska klara att ta det solidariska ansvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattHerr talman! När det gäller Taiwan står vi fast vid den hållning som vi presenterade förra året. Vi har också framfört krav i motioner, där vi bland annat lyfter fram Taiwan, om att uppgradera Business Sweden till House of Sweden, just för att tydliggöra vår nära relation med Taiwan. Vi har även varit positiva till och vill driva frihandelsavtal med Taiwan. Det råder alltså ingen tvekan om att vi står upp för det. Jag hoppas också kunna besöka Taiwan senare i vår.Det är Litauens självständighetsdag. Jag kommer också att fira den lite längre fram. Det finns ju flera självständigheter.Litauen gör en viktig insats. Från svensk sida bör vi vara tydliga med att stötta och stärka samarbetet med Litauen och inte skilja ut Litauen som ett litet land som gör sin egen resa. Det är viktigt att vi krokar arm för demokratiröster och för den demokratioffensiv som Litauen faktiskt gör. Det är i grunden värdebaserat. Det handlar om mänskliga rättigheter och om frihet - de liberala grundläggande värdena, som demokratioffensiven bör fånga in.När det gäller energifrågan har kabeln från Sverige till de baltiska staterna varit en viktig del av solidariteten.Självklart ska vi kunna klara det. Vi har överskott på el. Vi exporterar också el. Det är naturligtvis så. Vi måste klara det också framåt, oavsett om det är kärnkraft, vattenkraft eller vindkraft. Jag hoppas att Liberalerna inte tar över kramverksamheten när det gäller kärnkraft, som gör att man inte ser någon annan kraft.

Herr talman! Vi i Liberalerna vill också se en blandning av alla fossilfria energislag - vindkraft, kärnkraft och vattenkraft. Det är inga konstigheter där.Däremot är det möjligen en liten överdrift när det gäller detta med att vi skulle ha ett överskott. Det är som att säga att vi har ett överskott av bostäder i Sverige, men det råkar vara så att man inte kan hitta en bostad här i Stockholm. Elen måste finnas där och då man behöver den, och vi har inte alltid tillräckligt av den. Det gör att man kan oroa sig för det solidariska ansvaret gentemot de baltiska staterna.Jag undrar ifall ledamoten precis som flera andra ledamöter här i dag vill fördöma de aggressioner som Kina ägnar sig åt mot Taiwan. Då tänker jag kanske framför allt på de flygningar som Kina gör gentemot Taiwan.

Herr talman! Det handlar naturligtvis om att kraften måste nå fram, och där var kabeln till Baltikum viktig. Vi tillhör dem som tycker att det också är viktigt med en kabel mot kontinenten. Vi vill ju ha en energimarknad som fungerar. Då är det naturligtvis också viktigt att vi har överföringskapacitet i landet. Där är de stora bristerna, och där måste vi bygga ut.Herr talman! Vi har inte bara exempel när det gäller vattenkraft. Det finns faktiskt också stora planer på utbyggnad av vindkraft, den förnybara kraften. Det är många som vill investera i detta. Och det är möjligt att överföra den typen av kraft till andra. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattHerr talman! Sedan gäller det fördömanden av Kinas överflygningar eller att man ger sig in på Taiwans område. Självklart tycker vi att man ska säkra Taiwans område och sfär.

Herr talman! Under Erdogans styre har utvecklingen i Turkiet tagit tydliga steg i helt fel riktning. Sedan det misslyckade kuppförsöket sommaren 2016 har inskränkningarna av demokratiska fri- och rättigheter ökat lavinartat. Massarresteringar och begränsningar av yttrandefriheten har varit återkommande. Turkiet har lämnat Istanbulkonventionen om förbud mot våld mot kvinnor. President Erdogan har uttalat en alltmer reaktionär syn på kvinnors rättigheter. Alltmer går ut på att kvinnor ska stanna hemma och föda många barn. Såklart har Erdogan också sagt att det inte finns några hbtq-personer i Turkiet.Den politiska oppositionen har satts under hårt förtryck. Särskilt det prokurdiska oppositionspartiet HDP attackeras dagligen. HDP är det tredje största partiet i Turkiets parlament. Trots det försöker den turkiske statsåklagaren just nu förbjuda HDP att existera som ett politiskt parti - helt emot demokratiska principer. Därtill har gripanden av politiska företrädare för HDP nått hisnande höjder - det handlar om flera tusen. Parlamentariker får sin immunitet hävd så att de kan åtalas och dömas för att tystas ned. I en annan rättsprocess, kallad Kobane case, står 108 personer åtalade för att ha uppmanat människor att demonstrera mot Turkiets inblandning i terrorgruppen IS anfall mot staden Kobane 2014. Dom faller inom kort.Gång på gång har Europadomstolen slagit fast att Turkiet bryter mot Europakonventionen. För två veckor sedan konstaterade domstolen att det var fel att häva valda parlamentarikers immunitet. Det strider mot Europakonventionens artikel 10. Ändå fortsätter Erdogans regim gång på gång att bryta mot den och andra konventioner.Även i utrikespolitiken har Turkiet varit väldigt aktiva i att skapa och blanda sig i olika konflikter. Så sent som i förra veckan hävdade utrikesministern att grekiska öar borde tillhöra Turkiet. Nyligen presenterades också rapporter om att kemiska vapen har använts i norra Irak av den turkiska militären. Det är rapporter som behöver bekräftas av oberoende internationella organ, som OPCW.För två veckor sedan bombade Turkiet kurdiska områden i såväl Irak som Syrien. Bland annat träffades flyktingläger. Detta kan tyvärr vara början på ännu en turkisk invasion.I oktober 2019 fick Vänsterpartiet till en viktig skärpning av Sveriges Turkietpolitik när samtliga partier i riksdagen röstade igenom Vänsterpartiets och Liberalernas förslag om att stoppa vapenexporten till Turkiet. Beslutet ledde till att två redan beslutade affärer stoppades och att ett okänt antal påbörjade processer fick avslutas. Turkiet blev mycket irriterade över Sveriges nya hållning, och beslutet ledde sannolikt till att Sverige skärpte sin retorik även när det gällde Turkiets brott mot mänskliga rättigheter.Turkiet ansökte om EU-medlemskap redan 1987 och är således den stat som har väntat överlägset längst på att bli medlem. Turkiet erhöll status som kandidatland 1999, men förhandlingarna påbörjades inte förrän 2005. Sverige var tidigare drivande för att Turkiet skulle få förhandla. I dag är Sverige en av de mest högljudda kritikerna inom EU till utvecklingen i landet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattSom en del av medlemskapsförhandlingarna får Turkiet ett förmedlemskapsstöd på flera miljarder euro. Utöver det har flyktingavtalet gett Turkiet 6 miljarder euro hitintills. Europeiska investeringsbanken har omfattande investeringar i landet ända sedan 1965.Vänsterpartiet har länge kritiserat utvecklingen i Turkiet och uppmanat Sverige och EU att agera kraftfullare. EU har inte vågat agera mot Turkiet av rädsla för att Erdogan skulle säga upp det skamliga avtalet och hindra flyktingar från att ta sig från Turkiet till Europa.Därmed menar Vänsterpartiet i dag att Sveriges politik gentemot Turkiet måste skärpas ytterligare och att förhandlingarna och pengarna ska frysas helt. Och om det inte förändrar det krympande demokratiska utrymmet ska det helt avbrytas.Herr talman! Turkiet är också den näst största medlemmen i militäralliansen Nato, men det är knappast en särskilt pålitlig medlem. Nyligen valde de att köpa ryska vapensystem. Det är detta Turkiet som den svenska högern skriker i högan sky om. Man säger att vi skulle bli säkrare om vi låg i samma Natosäng som dem.På tal om beroende har Europas behov av rysk gas ökat oroväckande mycket. Detta gäller inte bara länder som Tyskland och Polen utan även Sverige. Statliga Vattenfall importerar ryskt uran till våra kärnkraftverk från Putins bolag Rosatom. Regeringen vill att svenska elpriser ska bestämmas av priset på rysk gas när vi ansluter oss till den så kallade europeiska gas- och energimarknaden. Och varken borgerliga eller socialdemokratiska regeringar har gjort tillräckligt för att stoppa byggandet av Nord Stream i vår ekonomiska zon.Sverige är inte beroende av ryska gasleveranser, men regeringen har ändå gjort vår elmarknad helt prisberoende av rysk gas. Detta har gjorts utan någon som helst säkerhetspolitisk diskussion. I praktiken är det ett lika mäktigt ryskt vapen som att kunna stänga gaskranarna. Ska vi värna vår suveränitet är statlig makt över väsentlig infrastruktur avgörande. Det är avgörande för vårt totalförsvar.En del ropar nu att Sverige ska skicka mer vapen till höger och vänster. Det kommer aldrig att göra oss eller vår värld säkrare. Det finns redan alldeles för många svenska vapen som används i krig och konflikter runt om i världen, särskilt i Jemen där tusentals barn drabbas av både våld och hunger. Att sätta upp Reuterswärds välkända fredsstaty - en knuten pistol - på världsutställningen i Dubai funkar inte när Förenade Arabemiraten samtidigt är den största mottagaren av svensk vapenexport. Det är kanske därför som den feministiska utrikespolitiken inte kvalar in i statsminister Magdalena Anderssons regeringsförklaring.Det är just värnandet av vår militära alliansfrihet som skapar trygghet för både oss och vår omvärld. Vi har ett gott militärt samarbete med Finland. Det ska vi värna och fördjupa.En del ropar på USA och tycker att den så kallade transatlantiska länken är lösningen. Tänk då på USA:s eget beroende av energi från Ryssland och på att USA:s lösning på Europas energiutmaning handlar om mer beroende av ohållbar gas från länder som Qatar och USA, inte om klimatomställning!För övrigt har det första året som president gått sådär för Joe Biden. Det var svagt ledarskap när Israel bombade sönder Gaza ännu en gång. Det var ett kaosartat uttåg ur Afghanistan, som satte svenskar i fara och kostade många afghaner livet. Och vid klimattoppmötet i Glasgow vek man ned sig för urvattnade skrivningar från klimatförnekare. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattHerr talman! Det är genom klimatomställning vi kan göra något bra, både för att stoppa de civila hoten från klimatförändringen och för att skapa en bättre och rättvisare värld. Om vi stoppar vårt olje- och gasberoende göder vi inte Gulfdiktaturer som köper idrottsevenemang som vapen eller stormakter med militära ambitioner både i Sydkinesiska sjön och i vårt direkta närområde.Herr talman! Världens rikaste mår fortfarande väldigt bra. Medan pandemin har slagit hårt mot ekonomin för 99 procent av jordens befolkning har Jeff Bezos och hans tio rikaste gubbkompisar fördubblat sin förmögenhet, detta enligt hjälporganisationen Oxfam.Vårt problem är uppenbart inte våra rikedomar utan hur de är fördelade. Det är dags att vi förändrar vår värld om vi på allvar vill stoppa den globala pandemin och den globala klimatförändringen.

Herr talman! Regimen i Venezuela har orsakat en svår humanitär och ekonomisk kris som tvingat 6 miljoner venezuelaner att fly landet. Tillsammans med den internationella kontaktgruppen för Venezuela, EU och FN fortsätter Sverige sitt engagemang för en politisk förhandlingslösning i Venezuela och en återgång till den demokratiska ordningen, inklusive fria och rättvisa president- och parlamentsval.Att förhandlingarna mellan oppositionen och regimen i Mexico City återupptas är av största vikt. Vi ser med bestörtning på regimens repression mot företrädare för oppositionen, oberoende medier och civilsamhällets organisationer. I samtliga multilaterala forum där Venezuela står på agendan arbetar Sverige för att stärka mänskliga rättigheter.Sverige fortsätter att stödja Guaidó liksom andra aktörer i Venezuela som arbetar för en återgång till den demokratiska ordningen, inklusive fria och rättvisa president- och parlamentsval. Min fråga till Vänsterpartiet är varför inte Vänsterpartiet kan stå upp för detta arbete.(Applåder)

Herr talman! Den politiska krisen i Venezuela har pågått i över tre år. Jag är väldigt oroad över att den har varat så länge och drabbat det venezuelanska folket så hårt.Den som är ansvarig för den här krisen är president Maduro, som genom sitt agerande har skapat splittring i sitt land, vilket också har lett till ekonomiska problem som drabbat befolkningen hårt. Jag har dock inte stöttat regeringens linje i det arbete man har gjort när man gick och erkände Juan Guaidó, som på egen hand utsett sig till president, trots att han inte hade folkligt stöd eller på något sätt hade vunnit ett val.Problemet med regeringens politik är att sanktionerna har drabbat det venezuelanska folket hårt. Så sent som för en och en halv vecka sedan kom en rapport från FN om hur sanktionerna slår extra hårt mot kvinnor, barn, sjukvårdspersonal och personer med funktionsnedsättningar och hur urbefolkningen och de som lever i fattigdom har drabbats hårt. Det är det venezuelanska folket som lider under sanktionerna och under pandemin, och därför måste vi i stället visa dem vår solidaritet och vårt stöd. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattJust nu finns det faktiskt positiva tecken i Venezuela. Förhandlingarna har till viss del tagit fart, men framför allt lyckades Maduro följa demokratin när det gäller lokal- och regionalval. Till och med i den region där Hugo Chávez hade sina röster tilläts nu oppositionen ta makten. Det tycker jag är bra.Jag tycker att det måste finnas en linje mellan att välja mellan Guaidó och Maduro, och det hade varit bättre om den socialdemokratiska regeringen hade valt den linjen. Tyvärr har erkännandet bara lett till att förlänga den politiska krisen. Vi är inne på det fjärde året, och det venezuelanska folket har lidit svårt både under sitt eget styre och till följd av omvärldens sanktioner.

Herr talman! Håkan Svenneling ifrågasätter Juan Guaidós legitimitet. Låt mig då säga att den nationalförsamling som valdes 2015 var demokratiskt vald. Till skillnad från Nicolás Maduro deklarerades Juan Guaidó som interimspresident genom ett demokratiskt förfarande, och därigenom fick han demokratisk legitimitet i den rollen. Oppositionen i nationalförsamlingen förlängde den 5 januari 2022 Guaidós mandat med ytterligare ett år.Sverige fortsätter att stödja Guaidó liksom andra aktörer i Venezuela som arbetar för återgång till den demokratiska ordningen, inklusive fria och rättvisa president- och parlamentsval, och jag har själv ett samtal inplanerat med Guaidó i nästa vecka. Jag hade hoppats att Vänsterpartiet skulle ha en annan syn på detta.

Herr talman! Vi har aldrig ifrågasatt valet av nationalförsamlingen. Vi har ifrågasatt presidentvalet 2018 som ledde till att Maduro fick ytterligare en mandatperiod. Däremot, vilket högern ofta glömmer bort, valdes Maduro på ett korrekt sätt i valet 2014.Det jag undrar över är om utrikesministern tycker att det har gått bra i Venezuela. Här står vi, och det pågår fortfarande en politisk kris i Venezuela. Sverige har ju suttit i den internationella kontaktgruppen, och man har sagt att man ska bry sig om Venezuela och Venezuelas folk. Men i praktiken har det bara handlat om att följa USA:s pekpinnar och vara en del av hegemonin när det gäller erkännandet av Guaidó.Vem är Guaidó? Han valdes med färre röster än Liberalerna till Sveriges riksdag! Detta visar att det inte finns något folkligt stöd för honom. Han var talman i nationalförsamlingen, men det gör honom inte till president.Oppositionen har gått vidare. De har lämnat Guaidó bakom sig. Det är västvärlden som håller fast vid sin kille. Det tycker jag att Ann Linde borde sluta med.

Herr talman! Det var en utmärkt replikväxling och en briljant och adekvat fråga som utrikesministern ställde till Vänsterpartiet. Jag säger till Vänsterpartiet som jag sa till Sverigedemokraterna tidigare: Jag tror att man borde beklaga en del positioner man intar, och jag tycker också att Svennelings svar när det gäller Venezuela ger anledning att gå hem och revidera en del positioner. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattJag tänkte dock inte uppehålla mig så mycket vid Venezuela, ej heller kring synen på Ukraina. För om nu Ukraina utsätts för ett storskaligt väpnat angrepp, utöver det krig Ryssland redan för i östra Ukraina och den illegala annekteringen av Krim, tror jag att omvärlden gör klokt i att fundera igenom hur vi på alla sätt kan stödja Ukraina.Vänsterpartiet uppmanade Sverigedemokraterna att prata med sina Europaparlamentariker. Jag uppmanar, herr talman, Vänsterpartiet att prata med sin partigrupp i Europaparlamentet. Malin Björk brukar tämligen ofta hamna rätt. Men den partigrupp som Vänsterpartiet är en del av, med kommunister och annat löst folk, lade ned sina röster eller röstade emot paketet i går.Sanningen är den, herr talman, att Vänsterpartiet står på samma sida som Sverigedemokraterna i Europaparlamentet när det gäller stödet för Ukraina. Där finns en klar förbättringspotential, herr talman.

Herr talman! Jag håller med Hans Wallmark. Jag är verkligen inte stolt över flera av vänstergruppens företrädare i utrikespolitiken. Det har gått så långt att Vänsterpartiet tillsammans med våra nordiska systerpartier - Vänsterförbundet och danska Enhetslistan - har tagit tag i det här och själva utsett en egen ersättare i Europaparlamentets utrikesutskott, nämligen vår Europaparlamentariker Malin Björk, just för att hon hamnar rätt.Jag tycker att Europaparlamentet är en väldigt dålig institution när det gäller att bedriva utrikespolitik. De hamnar ofta konstigt och fel och tar upp felaktiga frågor. Men nu är det som det är, och när man nu gör om i Europaparlamentet har vi helt enkelt valt att sätta en representant där, och det gör vi för att vi inte vill bli företrädda av halvgalna irländare med independent-mandat.Jag ska ändå rätta Wallmark när det gäller omröstningen. Det var faktiskt betydligt fler företrädare från ECR-gruppen, som Sverigedemokraterna tillhör, och ID-gruppen som så att säga röstade för Putins regim genom att rösta emot eller lägga ned sina röster när det gäller resolutionen om Ukraina.Jag har haft god kontakt med Malin Björk och konstaterat att det här är en resolution som handlar om ekonomiskt stöd till Ukraina. Jag tror att ekonomiskt stöd till Ukraina är otroligt viktigt i det här läget. Kriget har pågått sedan 2014. Det är lång tid, och det kan pågå i lika många år till. Då är ett ekonomiskt och demokratiskt stabilt och säkert Ukraina mycket starkare för en stor folkvilja och motståndskraft än om de här hybridattackerna från Ryssland får fotfäste. Det är därför vi behöver stödja Ukraina ekonomiskt.Jag tror inte på de militära linjerna om att vi ska leta i överskottsförråd efter en gammal uniform att skicka ned till Ukraina. Jag tror inte att det kommer att hjälpa det ukrainska folket särskilt mycket.

Herr talman! Skillnaden mellan Vänsterpartiet och Moderaterna är väl att vi ser det existentiella hotet mot Ukraina. Därför menar jag att man behöver hela paletten. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattJag tycker att det är utmärkt att Håkan Svenneling ändå tar avstånd från var Vänsterpartiets partigrupp i Europaparlamentet hamnade i omröstningen i går. Det är klädsamt.Jag kan också fortsätta att berömma Håkan Svenneling och Vänsterpartiet. Svenneling var ju själv den som för ett antal utrikespolitiska debatter sedan initierade en utsträckt hand om att vi borde tillsätta en kommission när det gäller Gui Minhai och Dawit Isaak. Det har vi genomfört i Sveriges riksdag, med stöd från en mängd andra partier. Det visar att det också finns ett värde i att vara ett samlingsparti.Låt mig avslutningsvis få ställa ett par frågor. Ni vill bli en del av en regering med Socialdemokraterna. Hur funkar detta med er syn på värdlandsavtal, det vill säga nej, inget samarbete med Nato, att inte ha en Natoambassadör i Bryssel? Vad kommer Vänsterpartiet att kräva för att bli ett regeringsbärande parti tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet?

Herr talman! Det var spännande frågor. Det är kul om Moderaterna tror att vi på vänstersidan kommer att vinna valet den 11 september och därigenom bilda regering tillsammans. Det hoppas jag sker, men det är lite förvånande att Wallmark stöder detta.Det vi kommer att kräva får vi såklart återkomma till, men det är helt uppenbart att det finns skillnader i Vänsterpartiets och Socialdemokraternas utrikespolitik. Dem får vi försöka överbrygga, med goda erfarenheter från våra andra nordiska grannländer där vi har haft ett gott samarbete.Men det kommer att vara tydligt att Vänsterpartiet kommer att ha krav också på det utrikespolitiska området för att sätta oss i en regering. Jag skulle inte bli förvånad om ett av de kraven handlar om att Sverige ska arbeta aktivt för kärnvapennedrustning runt om i världen.

Herr talman! Jag är lite nyfiken. Står Vänsterpartiet bakom den solidariska säkerhetspolitiken, den unika svenska solidaritetsförklaringen att om ett EU-land, ett nordiskt land, angrips av Ryssland står inte Sverige neutralt? Hur ser på Vänsterpartiet på detta?Jag vill också höra om Vänsterpartiet anser att EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska arena. Vi har diskuterat den militära alliansfriheten i tidigare debatter. Jag är naturligtvis också intresserad av att höra vilka det är förutom Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet som tycker att den militära alliansfriheten bidrar till fred och stabilitet? Den 17 december kom ett förtydligande från Kreml där jag hörde Putin säga att Nato skulle rulla tillbaka till där man befann sig 1997. Det var deras linje, och det är vad Kreml vill uppnå. Är det också något som Vänsterpartiet vill driva för att uppnå fred och stabilitet eftersom Nato utgör ett hot och militär alliansfrihet ger trygghet, stabilitet och fred i vår del av världen?

Herr talman! Det var många frågor. Vi får se om jag hinner med dem alla. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattSolidaritetsförklaringen som Kerstin Lundgren hänvisar till finns bland annat i Lissabonfördraget, artikel 42.7. Vänsterpartiet var motståndare till att införa Lissabonfördraget eftersom det bidrog till EU:s ökade överstatlighet.Däremot anser Vänsterpartiet att vi ska vara solidariska med i första hand de nordiska länderna och bistå varandra om Sverige eller något av länderna hamnar i konflikt eller krig, drabbas av en naturkatastrof eller dylikt. Vi tycker också att vi har ett ansvar gentemot övriga Europa, men det är inte så att vi har uttryckt det exakt. Det är också otydligt vad artikeln i Lissabonfördraget innebär.Nej, EU är inte Sveriges viktigaste utrikespolitiska arena, utan det är Förenta nationerna, FN, som borde vara det. Det är där vi borde lägga mer fokus på att komma överens med andra länder just därför att hela världen är med. Jag tycker att det är uppenbart att det är för mycket fokus på EU, och det har skapat en utrikespolitik i Sverige som inte bryr sig tillräckligt mycket om Afrika, om Latinamerika och om utvecklingen i stora delar av Asien. Det har blivit för mycket Europa i svensk utrikespolitik.Jag tror att den militära alliansfriheten har tjänat Sverige väl. Den har också inneburit att Sverige har haft 200 år utan krig. Det tror jag att det svenska folket är nöjt med.När det gäller Nato och Rysslands nu återuppväckta intresse för Warszawapakten handlar det om 90-talets och det tidiga 2000-talets misslyckande i fråga om faktisk reell nedrustning. Warszawapakten upplöstes, och det borde också ha skett med Nato när det var möjligt.

Herr talman! Det här blir intressant. Jag hör att Vänsterpartiet inte ser EU som Sveriges viktigaste utrikespolitiska arena. Det är värt att notera för många.Jag frågade om den unika svenska solidaritetsklausulen. Där hörde jag faktiskt inte ett svar. Jag hörde en hänvisning till artikel 42.7 i Lissabonfördraget, som Vänsterpartiet var emot. Men jag hörde inte den gemensamma syn som riksdagen angav i samband med försvarsbeslutet 2009, som är en del av solidaritetspolitiken. Den uttalar att om en konflikt, en kris eller ett krig inträffar i något av våra nordiska grannländer eller i EU kommer Sverige inte att stå passivt. Hur står Vänsterpartiet där?