<h2>Interpellation 2021/22:430 Sveriges vargstam</h2>
av Lars Beckman (M)
till Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
 
Riksdagen har beslutat att referensvärdet för vargstammen ska vara 170–270 vargar. Därefter har Naturvårdsverket på den tidigare rödgröna regeringens uppdrag höjt till 300 vargar. Nu ökar myndigheten antalet vargar ytterligare, skriver Svensk Jakt.
Det här framgår i Naturvårdsverkets nya utformning av beskattningsmodeller för stora rovdjur. Svensk Jakt skriver: ”Myndigheten anser att osäkerheter och risknivåer är centrala frågor i rovdjursförvaltningen. I ett invecklat resonemang har Naturvårdsverket kommit fram till att risknivå 0,1 kan accepteras. Det motsvarar att en risk på maximalt tio procent accepteras för att vargstammen under ett år hamnar under referensvärdet på 300 vargar. Det här är av central betydelse i den svenska vargförvaltningen där forskare årligen räknar fram hur stor vargstammen kommer att vara drygt ett år senare. Detta beräknat på olika jaktliga uttag samt olika tillväxttakt i vargstammen. Baserat på vad forskarna kommer fram till sätts sedan ett tak på hur många vargar som får fällas vid kommande licens- och skyddsjakter för att stammen inte ska underskrida 300 djur. Jägareförbundet och Jägarnas riksförbund vill att Naturvårdsverket tittar på de senaste årens tillväxtdata i vargstammen och därefter använder sig av ett medianvärde för att ge en prognos för vargstammens kommande storlek. Men det skulle bli för osäkert och riskera att vargstammens storlek regelbundet hamnar under referensvärdet på 300 vargar. Det anser i alla fall Naturvårdsverket.  I stället kommer myndigheten använda sig av ett konfidensintervall från de senaste årens mycket stora svängningar i vargstammens tillväxt i sina beräkningar. Det får inte i något fall vara mer än tio procents risk att vargstammen hamnar under 300 vargar när det ska beslutas om det jaktliga uttaget, det vill säga hur omfattande jakten ska vara.”
Vid den senaste uppdateringen från den pågående inventeringen hade 450 svenska vargar hittats.
Sveriges riksdag har i ett demokratiskt fattat beslut kommit fram till att Sverige ska ha 170–270 vargar, med en god spridning över hela landet. Den av regeringen styrda myndigheten Naturvårdsverket höjer nu referensvärdet kraftigt för vargen, vilket kan betyda att Sverige på kort tid får över 600 vargar. Det riskerar att kraftigt försämra möjligheten för våra lantbruksföretagare att bedriva sin verksamhet, barnfamiljer att våga ha barnen lekande i skogen i vargtäta områden, eller att jaga med hund.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna-Caren Sätherberg: 
<ol>
<li>Vilken dialog har skett mellan statsrådet och Naturvårdsverket i den här frågan?</li>
<li>Vad avser statsrådet att vidta för generella åtgärder för att säkerställa att Naturvårdsverket och regeringen följer det fattade beslutet om 170–270 vargar?</li><li>Om Sverige får en vargstam på över 600 vargar i närtid – ser statsrådet några negativa konsekvenser av det för dem som bor och verkar i vargtäta områden?</li></ol>

Vargstammen i Sverige

Ökningen av antalet vargar

Interpellation 2021/22:430 av Lars Beckman (M) Sveriges vargstam

Video

Fru talman! Alexandra Anstrell, Lars Beckman och Marléne Lund Kopparklint har frågat vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att säkerställa att riksdagens beslut om vargstammen i Sverige efterlevs. Alexandra Anstrell frågar även om avsikten är att stödja djurhållare för att de ska kunna öka livsmedelsförsörjningen och om avsikten är att vargstammen ska stabiliseras på 400 vargar.Lars Beckman frågar även vilken dialog som skett mellan regeringen och Naturvårdsverket i frågan och om regeringen ser några negativa konsekvenser för dem som bor och verkar i vargtäta områden om Sverige får en vargstam på över 600 vargar i närtid.Marléne Lund Kopparklint frågar även vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att öka tryggheten för landets lantbrukare.Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationerna. Jag besvarar dem samlat.Ett övergripande och långsiktigt mål för Sveriges rovdjurspolitik är att varg ska uppnå och bibehålla gynnsam bevarandestatus enligt EU:s art och habitatdirektiv samtidigt som tamdjurshållning inte påtagligt försvåras och socioekonomisk hänsyn tas.Gröna näringar behövs för en hållbar utveckling och tillväxt i hela landet, det gäller även i rovdjurstäta områden.Riksdagens godkännande av rovdjurspropositionen (prop. 2012/13:191) innebar bland annat ett mål avseende referensvärdet för gynnsam bevarandestatus för den svenska vargpopulationen, det vill säga det minsta antal vargar som ska finnas för att den svenska vargpopulationen ska kunna anses ha en gynnsam bevarandestatus. Referensvärdet för gynnsam bevarandestatus är ett värde som inte får underskridas, alltså helt enkelt ett golv för vargstammen.Riksdagen beslutade att referensvärdet skulle vara någonstans mellan 170 och 270 individer.Enligt propositionen skulle Naturvårdsverket sedan bedöma det exakta referensvärdet inom det av riksdagen godkända intervallet och rapportera värdet till EU-kommissionen.Riksdagsbeslutet handlade om Sveriges rapportering av rovdjur 2013. Naturvårdsverket rapporterade 2013 att referensvärdet för vargpopulationen i Sverige skulle vara 270. Enligt riktlinjer från EU-kommissionen bör en sårbarhetsanalys ligga till grund för att ta fram referensvärdet. Det handlar om att hitta en nivå på stammen där den inte löper risk att utrotas. Den sårbarhetsanalys som låg till grund för referensvärdet 2013 kritiserades för att inte beakta de genetiska aspekterna, vilket är ett krav i riktlinjer från EU.Regeringen gav därför under 2015 Naturvårdsverket i uppdrag att utifrån ett brett vetenskapligt underlag uppdatera analysen och med den som grund utreda vad som krävs för att populationen ska anses ha gynnsam bevarandestatus.Analysen visade att det med hänsyn till den skandinaviska vargpopulationens inavelsgrad behövs minst 300 vargar i Sverige, och minst en invandrad varg från Finland eller Ryssland behöver reproducera sig med en skandinavisk varg varje femårsperiod för att populationen ska ha gynnsam bevarandestatus.Medlemsländerna rapporterar situationen för vargens bevarandestatus till EU-kommissionen vart sjätte år. I fråga om referensvärde för populationsstorlek angav Sverige vid den senaste rapporteringen 2019 referensvärdet 300 för gynnsam bevarandestatus i fråga om populationsstorlek för varg. Jag uppfattar att Naturvårdsverkets bedömning av gynnsam bevarandestatus för vargen i Sverige vilar på den vetenskapliga grund som riktlinjer från EU-kommissionen kräver.Eftersom art- och habitatdirektivet kräver att upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus inte försvåras, är det en grundläggande förutsättning vid beslut om licensjakt att vargen i Sverige uppnår och bibehåller gynnsam bevarandestatus. Regeringen anser vidare att det är rimligt att statistiska modeller, så kallade beskattningsmodeller, används som ett kunskapsunderlag i förvaltningen inför jaktbeslut. Det innebär att förvaltningen bygger på vetenskap och bästa tillgängliga kunskap. För att mildra negativa effekter av rovdjursförekomst för de gröna näringarna har regeringen genomfört förändringar i viltskadeförordningen. Regeringen har tagit bort den tidigare maxgränsen på ersättning om 80 procent av kostnaderna. Nu ges full ersättning för kostnaderna.Regeringen fortsätter att följa utvecklingen av vargpopulationen och hur den påverkar tamdjurshållning och andra socioekonomiska aspekter.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.Tidigare under vårvintern kom en preliminär rapport från Viltskadecenter om att ännu fler vargar har säkrats i Sverige under den pågående inventeringen. Stammen är nu uppe på rekordnivå.När jag skrev interpellationen hade 70 vargrevir siktats i Sverige. Nu per den 14 april har ytterligare 4 revir siktats, alltså 74 revir. Det beräknas nu komma nya vargvalpar, och de kommer troligen att födas under maj månad. Det brukar ske i ungefär fyra av fem revir. Om man räknar uppskattningsvis fyra valpar per kull blir det en stor ökning av vargar.Låt mig ge ett räkneexempel. Man tror att det blir valpar i fyra av fem revir, det vill säga 80 procent av reviren. Då blir det nästan ytterligare 240 vargar utöver dem som redan har siktats. Vi är snart uppe i 700 vargar. Den här beslutande församlingen, som jag ändå har lärt mig är högsta beslutande församlingen i Sverige, har beslutat att referensvärdet ska vara mellan 170 och 270 vargar. Sedan fick Naturvårdsverket av den tidigare regeringen i uppdrag att höja till 300 vargar. Då har man alltså rundat Sveriges högsta beslutande församling.Nu befaras att myndigheten ökar antalet vargar ytterligare i Naturvårdsverkets nya utformning av beskattningsmodeller för stora rovdjur. Det talas om att Naturvårdsverket har bestämt att vargstammen ska stabiliseras på 400 vargar när det fortfarande finns ett beslut i riksdagen på helt andra siffror.Jag blir bekymrad. Jag vill ändå tro att vi lever i en demokrati, men det här sätter faktiskt demokratin helt ur spel - med socialdemokraternas tillåtelse. Riksdagen har beslutat att antalet vargar ska ligga mellan 170 och 270, och sedan ger regeringen en myndighet fri lejd att besluta något helt annat. Vi moderater försöker nu skapa en majoritet i riksdagen för 170 vargar. Det är allvarligt att man rundar demokratin - oavsett vilken fråga vi pratar om. Bristen på demokrati får inte utökas. Vi måste verkligen motarbeta detta, och vi måste jobba för vår demokrati varje dag. Hur ska riksdagens beslut om vargstammen efterlevas, var min fråga till regeringen. Ministern hänvisade till en proposition från 2012, En hållbar rovdjurspolitik. Enligt propositionen skulle Naturvårdsverket bedöma det exakta referensvärdet inom det av riksdagen godkända intervallet och rapportera värdet till EU-kommissionen.Jag var inte med 2012, men jag har ändå läst på. Riksdagen beslutade om ett intervall mellan 170 och 270, och sedan skulle myndigheten återkomma med en specifik siffra däremellan. Det är intressant. Då lade man sig på 270. I min värld är detta inte däremellan utan något helt annat.Om det ska blir rätt mot slutet måste det vara rätt från början, och så har det inte varit i det här fallet. Då tänker jag att man måste ta ansvar för att rätta till det.Sedan fick Naturvårdsverket 2015, som ministern nämnde, i uppdrag att uppdatera analysen. Det gjorde verket, men de har tolkat det som att det var fråga om att uppdatera riksdagsbeslutet. Men det har riksdagen inte gjort. Regeringen har alltså rundat riksdagen gång på gång och försökt att skylla ifrån sig på en nio år gammal proposition och EU när det i själva verket är regeringen som inte ser till att riksdagens beslut följs och inte verkar ha för avsikt att lyfta upp frågan i demokratiska former heller.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.Fru talman! Det är snart första maj. Då tror jag att Annika Strandhäll och andra kommer att gå ut och demonstrera, visserligen mot sig själv, som Socialdemokraterna har gjort de senaste 100 åren.Om statsrådet hade läst lokalmedierna, vilket jag misstänker att Strandhäll inte gör, hade hon sett en artikel om ett vargmöte i Färila i lördags. På det mötet i Färila om varg samlades över 100 deltagare, det vill säga fler än vad Socialdemokraterna kommer att skramla ihop vid förstamajtåget i hela Hälsingland.Varför samlades 100 personer i Färila i lördags? Jo, därför att vargen är ett stort problem. Det är ett problem för jordbrukare. Det var en kvinna med på mötet som har en jordbruksfastighet i Kilafors, och hon berättade om 19 vargobservationer med övervakningskameran på sin fastighet de senaste två månaderna. Det är så mycket varg där, fru talman, att när SVT Gävleborg är där och ska göra ett inslag om vargproblematiken kommer det en varg mitt på dagen och går förbi hennes gård. Irene Frank berättar om oron som hon känner över det.En kvinna från Dalarna som bedriver fåruppfödning berättade på mötet hur hennes får, hennes affärsverksamhet, har blivit smörgåsbord för vargar i Dalarna. Hon berättade om alla konsekvenser det får för henne när hon inte kan bedriva sin affärsverksamhet. Det är hennes inkomst, fru talman, som bokstavligen blir uppäten av vargar.Det mest oroande på mötet i Färila, som jag var på i två timmar, var när en man ställde sig upp längst bak och sa så här: Det är väl ingen idé att vi går och röstar, för de där jävla - ursäkta uttrycket; jag citerar honom - de där hm-hm politikerna följer inte riksdagens beslut.Folk är väldigt medvetna om det beslut som riksdagen fattade, det som Alexandra läste upp här nyss. Riksdagen beslutade att vi ska ha 170-270 vargar.Hade vi haft 170-270 vargar, som riksdagen beslutade om, med god spridning över hela Sverige hade det inte varit 100 personer i Färila i lördags, för då hade vi inte haft något problem. Då hade varg och människa kunnat ha ett gott samspel mellan varandra.Med på mötet i Färila var också jägare, som berättade om det svenska kulturarvet löshundsjakt. Nu törs man inte och kan man inte jaga så på grund av det höga rovdjurstrycket.Problemet, fru talman, är att vi har ett rovdjurstryck som är koncentrerat till tre eller fyra län, även om vargen nu börjar sprida sig. Jag tycker att det är fullständigt tondövt av Socialdemokraterna att acceptera en nivå på antalet vargar i Sverige på 700 stycken. 700 vargar ställer till oerhört stora problem. Det är skamligt att Socialdemokraterna inte bryr sig om landsbygden.Mellan skål och vägg har det antytts att alla dåliga beslut som MP-S-regeringen fattade var Miljöpartiets. Men i svaret som statsrådet gav alldeles nyss är det uppenbart att det är Socialdemokraternas politik som nu leder till 700 vargar i Sverige. Det är helt orimligt, fru talman.

Fru talman! Det är inte ofta jag ser en minister sitta och gapskratta här i kammaren när man nämner allvarliga saker som berör människors vardag, som har betydelse i människors vardag. Det hör inte till det snygga att uppträda på det sättet. Men det är upp till var och en.Respektlöshet, arrogans och okunskap präglar den här debatten. Nu krävs en radikal förändring.Min kollega riksdagsledamoten Beckman var inne på demonstrationen som var uppe i Dalarna och som har varit i Gävleborg, som har varit på flera ställen runt om i landet. Det är en demonstration i varje hem i Värmland, nästan, i varje hem som ligger på landsbygden i närheten av vargarna och har vargen inpå knutarna.Efter förra vinterns inventering av vargstammen har det tillkommit nya valpkullar. Man kan nu uppskatta att vargstammen med stor sannolikhet är på närmare 700 vargar. Det kan ministern sitta och skratta åt, fru talman, men det är jag helt övertygad om att mina värmlänningar inte gör.Är detta rimligt? Nej, inte med tanke på människors otrygghet och lantbrukares möjlighet att bedriva verksamhet och inte med tanke på hur många vargindivider som riksdagen faktiskt sagt att vi behöver ha i Sverige.Jag är helt övertygad om att om minister Strandhäll bosatte sig i mitt län, Värmlands län, och blev fårfarmare, hade små barn och bodde i ett hus någonstans i de värmländska skogarna skulle ministern också tycka att vargstammen ska minskas. Det skulle bli en mycket aktuell fråga. Men så länge det inte berör politiken direkt eller kommer nära, så länge man inte har ett genuint intresse av att lyssna på människors oro och faktiskt ta den på allvar, ja, då kan man stå här i kammaren och lite raljant vifta bort alla argument.Fru talman! Vargen skapar stor oro och skada. Dagligen får vi höra om fårfarmare vars djur blir angripna, om tackor som kastar sina foster och inte blir dräktiga, om jägarkåren - som reglerar viltstammen - som får sina jakthundar dödade eller lemlästade och om förskolor som håller barnen inne om dagarna av rädsla för att det stryker varg utanför.Hur långt ska det egentligen behöva gå innan regeringen börjar sätta landsbygdens människor och tamdjur före vargen? Det går inte hem hos mina värmlänningar att hålla på med den här politiken. Det går inte hem hos de människor som bor och verkar på landsbygden att ha uppåt 700 vargindivider när riksdagen har fattat beslut om att antalet ska ligga på mellan 170 och 270. Det väcker snarare politikerförakt. I allra värsta fall blir oron så stor att man tar lagen i egna händer, vilket jag förkastar. Men det är ett faktum, och det finns en risk att man gör det när man inte känner den trygghet som man borde känna med politiken som förs i Sverige.

Fru talman! Jag hade inte tänkt delta i den här debatten. Jag hade en debatt precis innan. Men när jag hörde vad debatten som mina kollegor har initierat rör sig om tänkte jag att jag väl också kan ställa en fråga till miljöministern.Sedan ett år tillbaka finns det ett vargrevir i Skåne, något som är väldigt ovanligt. Vargen hör inte till Skåne eftersom det inte finns så många naturliga förutsättningar för den där. Men det stora antalet vargar i Sverige har gjort att ett par har bildat revir på Linderödsåsen. Dessutom har de fått sex valpar.I år blir dessa valpar könsmogna. De kommer att ge sig ut för att leta efter partner och för att leta efter mat. Vad blir maten för dem, förutom viltet som de tar? De utgör en väldigt stor risk för djuruppfödarna i Skåne. Det har redan skett attacker på får och getter.När man frågar länsstyrelsen hur man som djuruppfödare ska skydda sin boskap mot vargen säger de: Se över stängslen! Laga att det inte är hål i stängslen!Det är extremt stora arealer man måste stängsla in för att hålla vargen ute. Dessutom måste dessa stängsel vara väldigt höga. Det är ingen som lever på fåruppfödning som har råd att ha så mycket stängsel runt sin boskap.Dessutom säger länsstyrelsen att man ska ha el i stängslen. Vet ministern hur mycket elen kostar i Skåne i dessa dagar? I går var priset per kilowattimme 230 öre. Det är tio gånger högre än i norra Sverige.Det är kristallklart att djuruppfödare inte har råd att ha stängsel, än mindre att ha elstängsel. Det enda sättet att skydda boskapen är att minska antalet vargar.Vad tänker ministern göra åt detta?

Fru talman! Man kan nästan fundera på i vilken ände man ska börja svara i denna interpellationsdebatt.Jag har varit klimat- och miljöminister sedan slutet av november och har stått här i ett antal interpellationsdebatter om varg. Jag har därför naturligtvis haft anledning att sätta mig in i historiken bakom detta. Jag måste säga att jag är häpen över den totala oseriositet som ett antal moderata riksdagsledamöter visar i denna fråga, gång på gång. Man visar också gentemot medborgarna en total oförmåga att förmedla fakta. I stället ställer man sig i talarstolen och kommer med påståenden som över huvud taget inte har någon faktagrund. Det gäller både hur nivåerna sätts för vargstammen i Sverige och vilka regelverk som gäller, som vilken regeringen som helst, oavsett färg, kommer att ha att förhålla sig till.Dessutom står Lars Beckman, apropå att jag inte kunde låta bli att uttrycka min häpnad när jag satt här och lyssnade, och vräker ur sig att Socialdemokraterna har bestämt att vi ska 700 vargar i Sverige. Det står inte ens i din interpellation - där skrev du 600. Du drog väl bara till med något. Det är totala lögner. Och sedan har man mage att gå till attack mot ministern, som i sitt interpellationssvar förklarar fakta.Det är ju så här, vilket ni vet. Ni vet, för ni sitter i Sveriges riksdag, att vi naturligtvis har skyldighet att följa art- och habitatdirektivet också i Sverige. Vargen är en strikt skyddad art. Det innebär att varg som huvudregel inte avsiktligt får fångas eller dödas i naturen. Tycker inte riksdagsledamöterna att vi ska följa lagar, apropå vad Alexandra Anstrell sa här tidigare?Direktivet ger medlemsstaterna en möjlighet att göra undantag från skyddskraven under vissa förutsättningar. Det undantaget innebär att jakt på varg får tillåtas om vissa förutsättningar är uppfyllda. En sådan förutsättning är att upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus inte försvåras.Det riksdagsledamöterna sätter på spel när de pratar om att riksdagen ska besluta om 170 vargar i Sverige är de vetenskapliga fakta som ligger till grund för gynnsam bevarandestatus - man gör precis samma uppskattningar baserade på fakta när det gäller andra rovdjur i Sverige - och som säger minst 300 vargar för att klara detta. Sitt inte och skaka på huvudet, för ni vet att det är så!När det gäller vargen i Sverige måste en gynnsam bevarandestatus uppnås och bibehållas. Detta är av central betydelse om vi ska ha rätt att bedriva både skyddsjakt och inte minst licensjakt i Sverige. Det är den ni sätter på spel när ni driver en debatt i Sveriges riksdag som är någon form av skådespel för jägare och medborgare där ute, som inte är med sanningen överensstämmande. Ni sätter licensjakten på spel. Svara på det i stället!

Fru talman! Jag vet inte om man ska tacka för svaret, men jag är artig och gör det.I går fick jag ett meddelande från fårägare i södra Stockholms län. De lägger ned. Det handlar om alla ökade pålagor, drivmedelspriser, elpriser och ovanpå detta en rovdjurspolitik som, vill de hälsa, är vansinnig.Ministern säger i sitt svar att vi skulle vara oseriösa. Jag kan berätta att det, sedan jag skickade in denna interpellation för typ en månad sedan, har hänt saker. Efter det har man gjort räkningen färdig och kollat av hur många vargar vi har och hur många revir det finns. Sedan gör man en beräkning av ungefär hur många som kommer att valpa i hur många revir. Då stiger siffran lavinartat. Ju fler revir, desto större blir ekvationen. Jag vet inte om ministern tycker att detta är oseriöst eller inte.Jag tycker att det är oseriöst att stå här och anklaga oss för att bedriva någon form av skådespeleri och att påstå att människor på landsbygden skulle göra det, när de lever i otrygghet och inte ens vågar skicka sina barn till bussen utan måste köra dem till busshållplatsen.I Sverige har vi dessutom en väldigt dålig självförsörjningsgrad. Varannan tugga vi äter är importerad. Det klarar vi oss inte långt på. Vi behöver en bättre beredskap. Sverige behöver en högre självförsörjningsgrad.Sverige har i denna kammare antagit en livsmedelsstrategi som tydligt pekar på att livsmedelsproduktionen ska öka. Det kommer inte av sig självt. Någon måste ta hand om djuren; någon måste föda upp dem. Det förutsätter att man kan starta, driva och utöka sin djurproduktion och att man ges möjligheter att också driva den småskaligt. Djuren kommer ju inte ur fabriken, utan de bor någonstans.Många djurhållare som bor nära vargrevir har väldigt stora problem - mycket större än många av de andra även om de också har stora problem, inte minst i dagsläget.Fru talman! Inte minst nu, i det säkerhetspolitiskt oroliga läge vi har, borde livsmedelsförsörjningen ligga väldigt högt upp på regeringens agenda.Men jag undrar om regeringen ens bryr sig om våra utsatta djurägare. Jag pratar alltså om dem som försöker se till att vi har sjyst kött på våra tallrikar, följer våra djurskyddsregler och ser till att vi har öppna landskap. Då måste man också ha djur där. Det är de som oroar sig på natten för om djuren ens finns kvar när man kommer ut på morgonen. Det är de som efter ett rovdjursangrepp går ut i hagen och söker efter sina skadade djur och kanske tvingas avliva ett får som har blivit bitet i halsen och som fortfarande lever och väser genom ett blodigt hål i strupen.Det är de som också måste sköta all pappersexercis kring angreppet, både praktiskt och byråkratiskt, och som kanske bara får en schablonersättning i stället för den faktiska kostnaden för sina fina avelsfår. Det är de som, som Lars Beckman säger, får sina inkomster uppätna av vargar. Precis så är det.Fru talman! Ur alla synpunkter är dessa djurhållare utsatta. Hur de än gör blir det svårt. Det blir svårt att hitta motivatorer till sist.Jag menar att Sveriges livsmedelsproduktion påverkas i allra högsta grad av att man har varg runt knuten och andra pålagor. Vid fåruppfödning har man ungefär 33 tackor per gård. Det är småskaligt, och det finns inga möjligheter för dessa uppfödare att komma vidare.Enligt den proposition som ministern hänvisar till producerade vi 40 procent av det lammkött vi äter i Sverige. Nu är det bara 29 procent. Vi har snart ingen inhemsk matproduktion kvar. Vad säger ministern om det? I regeringen verkar de vara nöjda ändå, tyvärr.

Fru talman! Medan statsrådet sitter här i kammaren och hånskrattar åt oss som lyfter rovdjursproblematiken och anklagar dem som protesterar mot rovdjurspolitiken för skådespeleri finns det en verklighet där ute. Den verkligheten samlade över 100 personer i Färila i lördags - fler än de som kommer att gå i Socialdemokraternas förstamajtåg i hela Hälsingland.I onsdags kväll var det en stor manifestation på Stora torget i Falun mot rådande svensk rovdjurspolitik, som arrangören själv säger. Företrädaren för dem som hade ordnat manifestationen, Anette Eklund, säger: Vi vill att frågan ska tas på allvar. Lyssna på det, fru talman: Vi vill att frågan ska tas på allvar.Vid denna manifestation, som arrangerades av elva föreningar som var på plats, lyfte olika intressenter problematiken med rovdjurspolitiken - den rovdjursproblematik som ansvarigt statsråd från Socialdemokraterna står här i kammaren och förnekar.Jag vill ge Strandhäll rätt på en punkt: Det står 600 vargar i interpellationen, för det var den uppgift som fanns då, när jag skrev interpellationen. Precis som Alexandra Anstrell sa är det alltså nu när man har inventerat klart 700, om man beräknar antalet valpar. Det är därför vi säger siffran 700. Jag förstår att Strandhäll aldrig läser Svensk Jakt, men om hon gjorde det skulle hon få kännedom.Empatin med hästuppfödaren Tina Lundblom, som var på manifestationen i onsdags kväll, lyser verkligen med sin frånvaro i statsrådets anförande. I Dalarnas Tidningar beskriver hon hur hon föder upp amerikanska miniatyrhästar. Hon säger att vargar är fina djur, men de är för många. Det är väl detta som är utgångspunkten.Jag har aldrig träffat någon som har något emot varg. Alla rovdjur behövs. Vi ska ha en rik fauna i Sverige med alla rovdjur. Men problemet är när de blir för många.Jag träffade en barnfamilj i Lingbo, utanför Ockelbo. Där sa mamman: Ja, hittills har inget barn blivit uppätet av varg i Sverige, men jag vill inte att mitt barn ska vara det första. Så är det att leva i Gävleborg och andra län där man har ett väldigt högt rovdjurstryck. Det handlar om lantbrukaren i Kilafors, som har vargen på sin gård om och om igen, med alla de problem det skapar. Jag har själv uppmanat denna kvinnliga företagare att begära skyddsjakt varje gång. Men jag kommer ju att få avslag, sa hon då. Ja, men du måste begära det, sa jag, för det är vårt enda sätt att visa statsrådet att lagstiftningen inte fungerar.Hade samma varg funnits i Nacka vet vi vad som skulle ha hänt. Då skulle den ha blivit skjuten direkt, och med all rätt, för det står i rovdjurspropositionen att man kan ta socioekonomiska hänsyn, och varg ska inte finnas nära människan. Men varför i hela friden skjuter man inte den varg som om och om igen befinner sig i Kilafors? Systemet fungerar ju inte.Det är helt orimligt att vi nu efter valpningen har 700 vargar i Sverige och att statsrådet står och försvarar den politiken. Det är helt oansvarigt mot riksdagens beslut. Är det så att Socialdemokraterna vill ändra riksdagens beslut, kom då tillbaka med ett annat förslag! Se om ni kan få ett demokratiskt beslut om det. Men nu är det regeringen med Naturvårdsverket som gör detta. Socialdemokraterna gör detta.Det är därför folk protesterar runt om i Sverige. Rovdjurspolitiken fungerar inte. Det är det som är problemet.

Fru talman! Det är enkelt att sätta sig på sina höga hästar och svänga sig med ord om att vi står med okunskap eller inte håller oss till fakta. Men i själva verket är det tvärtom.Jag skulle vilja upplysa ministern om att riksdagen år 2013 beslutade att Sverige skulle ha 170-270 vargar för att uppfylla EU:s direktiv om att upprätthålla GYBS. Intervallet bygger på den vetenskapliga studie som forskare har gjort om den minsta livskraftiga populationen, MVP. Det skulle då ligga på ungefär 100 vargindivider. För att kunna upprätthålla denna nivå fattade man beslut om ett spann på 170-270 vargar. Det är fakta som jag tycker att ministern borde hålla sig till när hon går in i den här debatten.Vi måste någon gång komma vidare i rovdjursdebatten - denna evighetslånga debatt som betyder mycket för människor på landsbygden. Det finns 200 000 vargar i världen. Vargen ska inte blandas ihop med utrotningshotade djur i övriga delar av världen. Den är oerhört utbredd över hela världen. Det tråkiga är att Sveriges regering inte verkar förstå detta faktum.Vi kan inte ha ett läge som i dag, med uppemot 700 vargindivider, där vi inte sätter människors trygghet i främsta rummet. Det är ju helt absurt att det finns familjer som inte törs låta sina barn gå ut på gården och leka och att förskolor är oroliga för att vargar stryker förbi utanför.Fru talman! Jag har åtskilliga gånger stått här i kammaren och pratat om den värmländska kartan. Anledningen till det är att det är en ganska viktig och talande karta. På den kartan är det inte mycket som inte täcks av vargrevir. Det är inte rimligt att ha det så.Vi måste få ordning och reda på debatten inom det här området. För att förvalta den gemensamma vargstammen effektivare måste det bli fler åtgärder. Här måste minister efter minister ställa sig frågan varför vi har dessa debatter här i kammaren. Det handlar ju om att människor känner sig otrygga. Hur långt ska det behöva gå innan man tar detta på allvar och börjar lyssna på människor som bor på landsbygden? Det ska inte ta åratal. Det ska man göra här och nu.Jag har uppmanat minister efter minister att komma till Värmland, Gävleborg och Dalarna. Besök människor som bedriver fårfarmar och bor ute på landsbygden med vargen runt husknuten. Lyssna och ta in! Gör om, gör rätt!Ge inte Naturvårdsverket direktiv om att de får höja ribban högre och högre. Det blir en ohållbar situation. Jag tycker heller inte att det är snyggt att sitta och hånskratta åt oss riksdagsledamöter, som för med oss budskap hit in i kammaren och för ut politik som betyder mycket för människor i vardagen. Vi måste kunna bättre än så, för detta är viktiga frågor som har stor betydelse för landsbygden.

Fru talman! Jag uppfattade inte att ministern svarade på min fråga om hur fårägarna i Skåne ska skydda sina får. Det kom nyligen en studie från Sveriges lantbruksuniversitet där man konstaterade att om vargen återkoloniserar södra Sverige skulle tätheten i området bli två till tre gånger högre än de nuvarande reviren i Mellansverige. Det är väldigt oroande siffror. Jag hoppas verkligen att det finns en strategi för hur man ska skydda både boskap och människor och också vilt och jakthundar från vargangreppen.Ministern berörde inte alls mina uppgifter om länsstyrelsens förslag att bönder i Skåne skulle hägna in sina betesmarker. I Skåne finns 66 000 får, och de finns på en areal av ungefär 11 000 hektar. Att omgärda en så stor areal med stängsel skulle kosta mellan 300 och 500 miljoner kronor, och då är elkostnaden inte inräknad. Elkostnaden är skyhög i Skåne på grund av regeringens politik, som har gjort att det är både elbrist och enorma priser just för skåningar.Länsstyrelsen ger 50 kronor i subvention per meter stängsel. Jag undrar: Varifrån ska skånska bönder få resten av pengarna för att skydda sig mot varg?

Fru talman! Jag har inte hånskrattat, Marléne Lund Kopparklint. Jag vill inte att du säger det i talarstolen, för det är inte med sanningen överensstämmande. Jag reagerade kraftfullt när Lars Beckman på ett fullständigt oseriöst sätt tog en siffra helt ur luften och påstod att Socialdemokraterna vill ha 700 vargar i Sverige. Det är inte sant! Att jag reagerar på det är inte särskilt märkligt. Det är ingen som har hånskrattat - låt oss vara tydliga på den punkten. Det är naturligtvis en oerhört seriös fråga för de människor som lever med varg i sin närhet. Därför borde man också kunna kräva en någorlunda seriös debatt i den här kammaren. Vi skulle åtminstone kunna vara överens om att lagstiftning ska följas.Det som styr att vi i dag har ett referensvärde på 300 vargar i Sverige är EU:s art- och habitatdirektiv. Det är inte någon siffra som är tagen ur luften. Och om Marléne Lund Kopparklint hade fortsatt lite grann på den diskussion som hon påbörjade vet hon också vad anledningen till att vi landade på 300 vargar 2015 var. När Naturvårdsverket, på grundval av den proposition som ni står och diskuterar, fastställde referensvärdet till 270 vargar, alltså den övre delen i intervallet, fick vi kraftfull kritik från bland annat EU-kommissionen. Det gjordes ett uppdaterat vetenskapligt underlag 2015, som landade i att det krävs 300 vargar för gynnsam bevarandestatus i Sverige.Jag tänker att det är otroligt viktigt att vi också klargör att vargpopulationen naturligtvis varierar från år till år på grund av slumpmässig variation, trafikrelaterad dödlighet eller naturlig dödlighet. Därför är det sannolikt att man efter år då vi haft en väldigt stark populationstillväxt och en relativt låg beskattning, med en hållbar regional och adaptiv rovdjursförvaltning, kommer att tillåta ett utökat jaktuttag kommande år. Det är så det fungerar.Hur många vargar som ska få lov att skjutas av är inget som vi bestämmer i denna talarstol, utan det bestäms där det ska bestämmas, nära medborgarna, regionalt, av länsstyrelserna med utgångspunkt från hur det ser ut i respektive lokalområde. Detta vet ni.Men det som jag inte fick svar på, som jag verkligen skulle önska, är hur vi kan få en seriös och faktabaserad diskussion i vargfrågan. Är det så att vi behöver titta på om det är möjligt att tillåta utökad skyddsjakt, till exempel? Det vore en seriös diskussion att föra, om det verkligen är så att det är människorna där ute som ni tänker på. Eller, för den delen, är det så att de moderata riksdagsledamöterna tycker att riksdagen och regeringen har att förhålla sig till de EU-direktiv som finns? Det vore också väldigt intressant att få svar på. Det kan man svara på i stället för att stå och fabulera på ett sätt som över huvud taget inte är med sanningen överensstämmande och lägga ord och politik i min mun som jag inte har sagt.

Fru talman! Ministern eftersöker en seriös debatt, och jag tänker: Kan det bli mer seriöst än att vi moderater faktiskt efterfrågar att vi ska följa fattade beslut? Annars måste man få möjligheten att besluta om. Man kan ju inte delegera det till någon annan utan att denna församling har delegerat det. Det är min fråga till ministern, som jag fortfarande inte fått svar på. Ministern hänvisar fortfarande till att någon annan har bestämt, men det är faktiskt så att det är regeringen som har rundat Sveriges högsta beslutande församling.Sedan är vi med i EU, och vi är också en del av EU. Då får man vara med där och påverka. Man kan inte heller bara skylla från sig på EU.Om ministern har för mycket på sin agenda och inte har möjlighet att åka till Dalarna, Värmland eller Gävleborg räcker det med att åka till länsgränsen här i Stockholms län - jag kan följa med.På andra ställen i Sverige, så långt ned som i Skåne, som Boriana Åberg hänvisar till, finns det också väldigt många oroliga. Detta har alltså spridit sig över hela Sverige.Jag pratade med en uppfödare av shetlandsponnyer i min podd, Hästpartiets podd, om problem med att ha små hästar i närheten av ett vargrevir - det pratade Lars Beckman också om. Hon hade haft flera döda hästar i hagen, men länsstyrelsen ville inte ens åka ut och spåra. De hänvisade till att hästen nog hade bitit ihjäl sig själv. Tittar man på bilden ser man att det inte är stora breda hästtänder som har gjort skadan. Detta tas inte på allvar.Vargarna drar sig nu allt längre söderut, till mer tätbebyggda områden. Vad är då regeringens plan? Det uppfattas faktiskt som att regeringen sätter vargen före människan. Är det vad Annika Strandhäll också står här och säger? Står hon bakom det?

Fru talman! Låt mig först vara tydlig och svara på statsrådets fråga. Moderaterna anser, och söker mandat för, att vi ska ha 170 vargar i Sverige. Och vi anser att människans levnadsbetingelser måste gå före vargen. Jag tycker att det är ett klart och tydligt besked. Vi söker mandat för att skapa majoritet i riksdagen och skicka en tydlig signal till regeringen om att det är riksdagens lägsta möjliga siffra som vi har sagt - 170. Konsekvenserna av den havererade rovdjurspolitiken är nämligen så tydliga nu.Det är precis som jag sa - det som Strandhäll tycker är skådespeleri: I onsdags kväll var det hundratals människor som samlades på torget i Falun för att lyfta fram problematiken med Socialdemokraternas politik.Konsekvenserna av att Strandhäll är nöjd med hur det fungerar i dag är alltså att det blir ungefär 700 vargar i Sverige efter valpningen. Det är ett oerhört angrepp på dem som bor på landsbygden. Och det berör jägare.Ibland säger man så här: Ja, men det är bra att det är fler än jägare som berörs. Jag har inga problem med att säga att även jägare är människor. Även jägare måste kunna vistas i naturen. Och det kulturarv man har med löshundsjakt måste kunna finnas.Det är oanständigt att staten bestämmer att det ska finnas så mycket varg att det är svårt att vara fårbonde i Skåne, Gävleborg eller någon annanstans eller att driva hästgymnasium i Hälsingland eller att vara lantbrukare i Kilafors.Det minsta man hade kunnat begära är att de som påverkas av rovdjurstrycket får full ersättning, men jag noterar att Strandhäll inte ens försöker bemöta frågorna om hur fårbonden i Skåne ska få betalt för rovdjursattackerna.Men det finns en lösning, och det är en ny regering i höst, som kommer att föra en ny politik.

Fru talman! Jag hoppas innerligt att denna debatt någon gång ska få ett bra slut, där regeringen inser att människors trygghet måste sättas i främsta rummet. Det är det viktigaste - att man inte ska behöva uppleva den otrygghet som man i dag upplever på grund av att regeringen för en oseriös och orimlig rovdjurspolitik.Det är angeläget att vi får på plats en ny jakt- och viltvårdsmyndighet och att den tar över ansvaret för dessa områden från Naturvårdsverket i samband med en genomgripande reform.Trots att riksdagen beslutade att koncentrationen av varg skulle minska finns det fler vargrevir i dag än när beslutet fattades - i synnerhet i mitt län, Värmland, som är Sveriges revirtätaste län. Att riksdagens beslut inte följs av en tillförlitlig förvaltning urholkar förtroendet för riksdagens förmåga att hantera komplexa och kontroversiella frågor, som rovdjurspolitiken faktiskt är.Detta är en utveckling som visar att regeringen inte tar någon som helst hänsyn till vare sig riksdagsbeslut eller de människor som bor och verkar med vargens närvaro runt husknuten.Såväl varg som övriga rovdjur behöver anpassas till landsbygden och inte tvärtom. Det kommer att finnas fler tillfällen då vi kommer att stå här i kammaren och ta upp denna fråga. Vi kommer att stå här ända tills vi ser ett resultat. Vi behöver nog bättra på regeringens kunskap och acceptans för att människor är oroliga runt om i landet, när de lever med detta runt husknuten.

Fru talman! Med andra ord kommer vi inte att kunna få till någon seriös diskussion med Moderaterna i den här frågan.Moderaterna påstår att de i regeringsställning skulle fatta beslut om 170 vargar totalt i Sverige, detta utifrån de moderata riksdagsledamöternas magkänsla - inte fakta och vetenskaplig grund när man bedömer bevarandestatusen för varg i Sverige.I och med att vi har vetenskapliga fakta som visar att vi behöver 300 vargar för en gynnsam bevarandestatus skulle detta innebära för svenska medborgare och inte minst för svenska jägare att vi skulle sätta hela möjligheten till skydds- och licensjakt av varg på spel. En varg från Ryssland eller Finland behöver para sig med en svensk varg vart femte år för att vi ska klara kraven för att över huvud taget få ha skydds- och licensjakt på varg i Sverige.Detta är Moderaterna beredda att sätta på spel om de kommer i regeringsställning. Själv tycker jag att det hade varit betydligt mycket mer smakfullt om vi hade kunnat diskutera frågan seriöst, till exempel behovet av utökad skyddsjakt.När det gäller Boriana Åbergs frågeställningar är det ju så att regeringen har genomfört förändringar i viltskadeförordningen. Vi har tagit bort den tidigare gränsen på maxersättning om 80 procent. Nu ges full ersättning för de kostnader som eventuellt uppstår till följd av den här typen av angrepp.Jag ser fram emot nästa debatt och hoppas att den blir mer seriös.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.