Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.
Följande ministrar deltar:
<ul>
<li>Utbildningsminister Anna Ekström (S)</li>
<li>Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)</li>
<li>Försvarsminister Peter Hultqvist (S)</li>
<li>Finansminister Magdalena Andersson (S)</li>
</ul>
Utbildningsminister Anna Ekström (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Video

Fru talman! Sverige befinner sig i ett mycket allvarligt läge när det gäller rättsstaten. Sprängningar och skjutningar ökar. Gängkriminaliteten biter sig fast. Otryggheten ökar. Människor upplever att rättsstaten inte längre har kapacitet att bekämpa kriminaliteten eller förmåga att skapa rättvisa.FrågestundJag förstår att människor är uppgivna, men det går att bryta den negativa trend som Sverige befinner sig i. Då krävs dock rätt politik. Moderaterna vill bland annat se visitationszoner, anonyma vittnen, utvisning av fler utländska medborgare, avskaffande av ungdomsrabatten för unga lagöverträdare och dubbla straff för gängkriminella. För alla dessa åtgärder finns ett starkt stöd hos svenska folket. Det visade en mätning från Novus häromdagen.Min fråga till justitieminister Morgan Johansson är därför: Varför vidtar ministern inte dessa åtgärder?

Fru talman! Det enkla svaret är att vi vidtar fler åtgärder än vad någon annan regering har gjort vad gäller att bekämpa och förebygga brott. Under mina hittills sex år i Justitiedepartementet har vi gjort en lång rad straffskärpningar; jag tror det handlar om ett femtiotal. Vi har gjort en mycket stor satsning på polisen. På måndag går 600 poliser ut från polisutbildningarna. Nästa år går ytterligare 1 400 poliser ut från bland annat de två nya polisutbildningsorterna Borås och Malmö. Vi startade ju nya polisutbildningar där för ett par år sedan. Den första kullen kommer alltså ut i juni.Vi har gjort stora satsningar på kameraövervakning. Vi har också gjort stora satsningar på att utveckla polisernas verktyg, bland annat hemlig dataavläsning liksom nya häktningsmöjligheter. Detta har gjort att vi fyller upp både häkten och anstalter.Vi kommer att fortsätta med dessa stora satsningar framöver för att bekämpa brott. Människor har helt enkelt rätt till trygghet alldeles oavsett var i Sverige de bor.

Fru talman! Varje gång man frågar justitieministern vad han tänker göra för att bryta den negativa utvecklingen i Sverige talar han nöjt om vad som redan har gjorts. Men jag tror inte att det finns någon annan än regeringen och justitieministern som är nöjd och tycker att det som görs är tillräckligt för att bekämpa gängkriminaliteten som just nu biter sig fast i Sverige.Jag måste därför fråga en gång till: Avser ministern att vidta de åtgärder som det finns en majoritet för bland svenska folket för att stävja kriminaliteten?

Fru talman! Det är en sak att kunna redovisa de mycket massiva åtgärder som vi har gjort men sedan ändå kunna säga att vi inte är nöjda med det; vi måste fortsätta. Det var precis därför regeringen förra året lanserade det vi kallar 34-punktsprogrammet. Det är ytterligare en lång rad åtgärder för att förstärka brottsbekämpningen. Det innehåller bland annat skärpta straff i samband med gängkriminalitet men även utvecklade verktyg för polisen och annat. Samtidigt ska vi även se till att bli bättre på att förebygga brott.Detta arbete, fru talman, kommer vi att fortsätta med under mandatperioden.

Fru talman! För en stor del av dagens 65-åringar kommer 40 års arbete inte att löna sig. De kommer inte ens med det nya pensionstillägget att få mer i pension än de invandrare som kommer till Sverige och som inte har arbetat en enda dag och inte bidragit med en enda krona till vår gemensamma skattekaka.Beräkningar visar att tre av fyra pensionärer kommer att få en pension som är sämre än grundskyddet, trots det nya tillägget och den aviserade skattesänkningen. Det är vad regeringen tycker att våra svenska pensionärer är värda. Samtidigt får invandrare det bättre. Det är en skymf, ett stort svek och ett straff för ett hårt arbete.Min fråga till finansministern är: Varför prioriterar regeringen invandring framför de svenska pensionärer som har betalat skatt under ett långt arbetsliv i Sverige?

Fru talman! Om jag var sverigedemokrat skulle jag vara lite försiktig med att tala om skymf och straff för våra pensionärer. Sverigedemokraterna har ju två gånger här i kammaren tryckt på knappen för att stoppa förslag om att ta steg för att sluta den orättvisa skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare.Regeringen, däremot, värnar pensionärernas trygghet och deras ekonomi. Det gäller både att det ska finnas god äldreomsorg och bra sjukvård för våra äldre och att de ska ha tillräckligt mycket i plånboken. Genom regeringens budget får därför nio av tio pensionärer antingen ökade pensioner eller sänkt skatt nästa år. Men detta är bara början. Vi vill fortsätta att stärka pensionärernas ekonomi via flera olika åtgärder. Det handlar både om pensionstillägget och om att långsiktigt stärka pensionssystemet så att det lönar sig att arbeta. Det ska alltid ha lönat sig att arbeta. Vi måste därför stärka pensionssystemet.(Applåder)

Fru talman! Att vara skattebetalare och sedermera pensionär i Socialdemokraternas Sverige är som att agera kassako för att finansiera någon annans fina kalas medan du själv bara har råd med en skorpa.Faktum kvarstår: Invandrare som aldrig har bidragit till oss kommer att ha det bättre än de som har slitit ett helt liv för vårt lands välstånd. Jag ställer frågan så här: Tycker finansministern att detta är rimligt?(Applåder)

Fru talman! Sverigedemokraterna har noll trovärdighet när de talar om pensionärer som kassakor. De har ju röstat nej till skattesänkning för pensionärer. De har här i kammaren tryckt på knappen för att rösta mot våra förslag om att sluta den orättvisa skatteklyftan. Dessutom är det lögn. Pensionärer får det inte sämre än invandrare. Garantipensionen är tvärtom högre än det äldreförsörjningsstöd som invandrade pensionärer får.(Applåder)

Fru talman! Varje dag drabbas barn av onödiga vårdnadstvister. Det är tvister som hade kunnat undvikas om det funnits mer kunskap om hur man samtalar med barn, om de hade haft möjlighet att göra det utan vårdnadshavares närvaro och om man haft fokus på samarbete i stället för oförmåga till samarbete.År 2017 kom utredningen Se barnet! som ministern har utlovat en proposition om till hösten 2020. Den har inte kommit, utan man hänvisar nu till våren 2021. Utredningen har en del bra förslag även om jag ser behov av fler steg. Barn drabbas vidare av att inte ha två föräldrar och vårdnadshavare vid födseln på grund av omoderna regler i Sverige. Även när det gäller föräldraskapspresumtion fanns en proposition som utlovats till hösten, men den är uppskjuten till våren.Min fråga till minister Morgan Johansson är: När ska regeringen ta barns rättigheter på allvar genom att sätta dem först i rummet, agera för att minska vårdnadstvisterna och se till att det blir enklare att få två vårdnadshavare?

Fru talman! Regeringen sätter alltid barns intressen och barns behov i första rummet. När det gäller Se barnet!, den utredning som kom 2017, har vi jobbat med lagförslagen, och vi fortsätter att göra det. Vi kommer, som jag bedömer det nu, att kunna lägga fram lagförslag i början av nästa år och därefter en proposition. Vi hade tänkt göra det nu under hösten, men man måste förstå att en hel del av våra resurser på Justitiedepartementet har varit uppknutna till att lösa en del frågor som har med coronakrisen att göra. Det gör att vi har fått skjuta en del processer framåt några månader och kanske till och med ett halvår. Men det här är en fråga som vi prioriterar nu i departementet, och vi kommer som sagt att lägga fram lagförslag om detta i början av nästa år.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Jag hoppas verkligen att de här propositionerna kommer till våren, eftersom de blivit skjutna på framtiden flera gånger.I fredags kom dessutom en utredning som visade vad som behöver ändras i svensk lag för att barnkonventionen ska fungera i svensk lagstiftning. Min följdfråga är, utifrån den utredningen: Ska barn behöva vänta i många år på att få åtnjuta sina rättigheter att komma till tals, bland annat vad gäller vårdnad, boende och umgänge?

Fru talman! Nej, självklart inte. Det besked som jag lämnar i dag är det som gäller. Vi kommer att kunna gå fram med ett lagförslag till Lagrådet och därefter lägga fram en proposition i början av nästa år. Jag tycker att det är angeläget att få en del av de här frågorna lösta. Det finns nämligen i den utredningen en hel del bra förslag som jag verkligen vill ha fram. Därför är detta arbete nu prioriterat i Justitiedepartementet.

Fru talman! Trots att vi har världens mest extrema utbildningssystem, där skolan blivit en marknad och där barn och elever ses som kunder, står en S-ledd regering ofta passiv i frågan om kommersialiseringen, detta på grund av januariavtalet.Välfärdstjuvarna som äger Internationella Engelska Skolan, Academedia och andra riskkapitalägda skolföretag fortsätter därmed att skövla mångmiljonbelopp på bekostnad av barn, elever och personal. Det har gått så långt att uppgifter om dessa skolor anses vara affärshemligheter, vilket borde få alla att bli bekymrade och förbannade.Därför har vi i Vänsterpartiet lagt fram ett förslag om ett utskottsinitiativ om offentlighetsprincipen. Vi anser att det ska råda total transparens när det gäller vad som försiggår på dessa skolor.Jag undrar var regeringen står i frågan om offentlighetsprincipen, Anna Ekström. Den nämns nämligen inte i januariavtalet, så regeringen kan inte hänvisa till att den inte får driva frågan för Annie Lööf, som den brukar göra i andra frågor.

Fru talman! Socialdemokraternas partipolitik står inte till svars här i riksdagens talarstol under frågestunden. Men jag ska ändå gärna och med stolthet säga att det socialdemokratiska arbetarepartiet under många år har varit motståndare till att vi saknar offentlighetsprincip i friskolan. Det är därför vi i regeringsställning har sett till att ta fram lagrådsremisser och förslag som syftar till att man ska kunna genomföra en offentlighetsprincip även i friskolan. Vi hade tidigare stöd av de borgerliga partierna i den så kallade Friskolekommittén.I dag, fru talman, är vi i ett annat läge. Jag kan konstatera att den kammare som ska stifta de lagar som Daniel Riazat efterfrågar hittills inte visat sig särskilt intresserad av att genomföra en offentlighetsprincip. Jag hoppas att vi tillsammans ska kunna ta steg framåt för att se till att den svenska skolan blir en gemensam bildningsinstitution och inte en tjänst på marknaden vilken som helst. Men det, fru talman, kräver att vi får ett samtal i riksdagen och kan komma överens.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.I en enkät som gjordes av tidningen Skolvärlden visade det sig att det enbart är två partier i Sveriges riksdag som motsätter sig en offentlighetsprincip, nämligen Centerpartiet och Sverigedemokraterna.Nu när Vänsterpartiet lägger fram utskottsinitiativet undrar jag: Kommer regeringen och regeringspartierna att stötta ett utskottsinitiativ om offentlighetsprincipen om det finns en majoritet i riksdagen i denna fråga?

Fru talman! Nu förväntar sig Daniel Riazat dessutom att jag ska redogöra för övriga partiers ståndpunkter under frågestunden.Socialdemokraterna och regeringen vill se att skolan utvecklas till en gemensam bildningsinstitution. För att vi ska kunna genomföra lagstiftning måste vi ha stöd i riksdagen. Jag hoppas att vi ska få riksdagens stöd för ett antal angelägna lagstiftningsprodukter som kan vara på väg. Det handlar om gemensam antagning och de skolköer som jag tycker är väldigt orättvisa. Jag hoppas på ett konstruktivt samarbete med riksdagen i dessa viktiga frågor.

Fru talman! I våras, efter att pandemin slagit till, införde regeringen efter krav och påtryckningar från riksdagen ett stöd baserat på omsättningstapp, det så kallade omställningsstödet. Stöd erbjöds för fasta kostnader till företag som hade minst 30 procents omsättningstapp, en gräns som sedan justerades till 50 procent.Nu när smittspridningen ökat kraftigt och restriktioner och rekommendationer förstärkts drabbas företag åter av en snabb nedgång i ekonomin. Denna gång kan företagen förväntas vara i sämre skick än i våras, då många nu har slut på de tidigare upparbetade marginaler som man nyttjat.Är finansministern därför när stödet nu förlängs beredd att åter sätta gränsen till 30 procents omsättningstapp för att undvika konkurser och uppsägningar?

Fru talman! Regeringen har under året vidtagit historiskt stora åtgärder för att stötta Sverige och leda Sverige genom krisen. Det handlar om att säkra resurser till sjukvården och äldreomsorgen, så att vi kan ta hand om dem som blir sjuka. Det handlar om att stötta dem som blir av med jobbet med både bra a-kassa och utbildning. Det handlar också om att rädda svenska företag och svenska jobb genom krisen. Där har korttidspermittering varit viktigt och gjort att tusentals människor som annars skulle ha blivit arbetslösa nu i stället kan vara korttidspermitterade. Vi har också ett omställningsstöd för att stötta företag som tappar många kunder men ändå står med fasta kostnader, så att de ska kunna övervintra.Vi tittar nu med anledning av de nya restriktionerna på vilka ytterligare stöd som behövs för företagen. Där utesluter jag i dagsläget inga åtgärder. Vi tittar nu på vad som är den lämpligaste utformningen. Jag ser fram emot att föra en fortsatt konstruktiv dialog med riksdagens partier på det sätt som vi gjort tidigare i år.

Fru talman! Det är historiska åtgärder, men det är också en historisk pandemi. Vi har aldrig råkat ut för en sådan tidigare i modern tid. Det är klart att åtgärderna måste vara utöver allt annat.Men när man nu presenterar restriktioner och rekommendationer som är bra - vi behöver dem för att hantera smittan - borde det omedelbart också komma ett paket av åtgärder för att ge trygghet och stöd till alla som ordnar jobb genom sitt företagande. Jag är glad över det positiva beskedet från finansministern i dag. Vi ser fram emot att få ett omställningsstöd som bättre säkrar företagandet.

Fru talman! Det är inte bara viktigt att företag får besked om stöd efter att vi kommit med restriktionerna. Det var till och med så att vi kom med besked om ytterligare stöd innan vi gick ut med restriktionerna, så att företagen skulle ha den tryggheten redan när vi kom med de hårda restriktionerna. De visste att vi förlänger korttidspermitteringen fram till den 1 juli nästa år. De visste att vi kommer att förlänga möjligheterna till anstånd med skatterna. Det var också så att vi förlängde omställningsstödet under augusti, september och oktober. Där lämnade vi faktiskt viktiga besked redan innan vi gick ut med restriktionerna, och syftet var att skydda svenska företag och svenska jobb.

Fru talman! Jag vill återigen lyfta fram frågan om arbetsmiljön för Sveriges lärarkår. Redan före pandemin försökte vi uppmärksamma detta akuta problem.Ungefär 40 000 lärare har lämnat yrket. Det motsvarar nästan dagens lärarbrist, som drabbar både förskolan och skolan och som gör att befintliga lärare som är kvar i verksamheten får jobba ännu mer. Därför har vi från Liberalerna under många år drivit på för att ta bort dubbelkommandot genom att förstatliga skolan, för att minska lärarnas administrativa börda och för att höja läraryrkets status. När det gäller den administrativa bördan och uppdragen blir det ännu mer aktuellt i dessa tider, under pandemin, att säkra en arbetsmiljö som gör att lärarna kan hålla över tid och klara av sitt uppdrag.Min fråga till utbildningsminister Anna Ekström är vilka åtgärder för att underlätta lärarnas vardag man är på väg att avisera.

Fru talman! Jag tackar Roger Haddad för denna väldigt viktiga fråga. Vi är vana vid att tala om att Sverige är i ett ansträngt läge. Vi är vana vid att hylla de hjältar som arbetar i vården och omsorgen. Men jag vill ta tillfället i akt att hylla alla dem som sliter hårt i vår svenska skola, i vår svenska förskola, inom vuxenutbildningen och inom alla andra utbildningsformer. Det är ett mycket ansträngt läge, och det är mycket stora insatser som görs.Vi vet, fru talman, att det förhållandet att vi håller skolan öppen i Sverige ger våra barn och elever bättre möjligheter än vad de annars skulle ha haft att lära sig mycket men också att få en trygg barndom och en uppväxt där de kan ha välbefinnande och trygghet och därmed leva ett bättre liv framöver. Vi är all personal i skolan stort tack skyldiga.För att häva lärarbristen krävs det stora insatser. Jag ser på tiden att jag måste återkomma till Roger Haddad i mitt sista inlägg om vilka åtgärder som vi planerar.

Fru talman! Den viktigaste faktorn bakom att så många lärare lämnar yrket är just brister i arbetsmiljö och villkor. Liberalerna har bland annat presenterat ett förslag om att införa nationell prioriteringslista.Där går staten i denna extraordinära situation in från myndigheter och regering och säger vad som gäller för uppgifterna. Det gäller till exempel utvecklingssamtal, vissa dokumentationskrav samt återrapporteringskrav till Skolverket och Skolinspektionen. Det är sådant som vi kan avvakta med.Kommer regeringen och utbildningsministern att lägga fram ett sådant förslag?

Fru talman! I denna hårt ansträngda situation satsar vi på många saker. Mycket gör vi tillsammans med Liberalerna och Centerpartiet. Jag talar om lärarassistenter och ökade satsningar på kompletterande pedagogisk utbildning. Det är en satsning som blir alltmer angelägen i den tid vi nu lever i när så många blir arbetslösa och kan tänka sig att växla över.Vi ser också att fler söker till lärarutbildningarna, vilket är otroligt positivt. Men handen på hjärtat, ska läraryrket på riktigt öka i attraktivitet måste lärarna själva känna att deras yrke är attraktivt. Det är vad vi strävar efter i regeringen, i gott samarbete med Centern och Liberalerna.

Fru talman! Min fråga går till justitieminister Morgan Johansson.Att komma till rätta med gängkriminalitet och annan brottslighet kräver åtgärder mot brotten men också mot brottens orsaker. De brottsförebyggande och återfallsförebyggande insatserna hamnar ibland i skymundan i den politiska debatten. Men de är förmodligen de viktigaste för trygghet och säkerhet och för att samhället ska hålla ihop.En nyligen genomförd undersökning av Novus, som nämndes tidigare, visar att stödet i befolkningen är stort för förebyggande åtgärder. Nio av tio tycker att sådana åtgärder är viktiga för att bekämpa kriminalitet.Jag vill därför fråga justitieminister Morgan Johansson: Vilka åtgärder ser regeringen som de viktigaste när det gäller att förhindra att barn och unga hamnar i kriminalitet?

Fru talman! Svenska folket är klokt. Jag såg också att det finns en förkrossande majoritet av svenska folket som säger att det inte bara räcker med de brottsbekämpningsinsatser som vi nu gör. Vi måste också förebygga brott. Det handlar om att se till att exempelvis bryta nyrekryteringen till de kriminella gängen.Nu gör vi väldigt mycket för brottsbekämpningen. Det vet alla. Det är fler poliser, mer kameraövervakning, straffskärpningar, många fler i häkte, anstalter och så vidare. Det som nu är viktigt är att kommunerna kan svara upp för de stora statliga insatser som vi nu gör så att kommunerna satsar på sina delar. Det gäller sådant som rör skola, socialtjänst och fritidsverksamheten. Det gäller särskilt nu när kommunerna har en väldigt stark ekonomi.Jag tror att kommunsektorn i år går med ett överskott på nästan 40 miljarder, kanske till och med mer. Använd nu de pengarna till att förebygga brott genom att till exempel satsa på skola, socialtjänst och fritis! Det tycker jag är den uppmaning som ska gå härifrån.

Fru talman! Tack, justitieministern, för svaret!Brottsligheten utgör ett hot mot hela det demokratiska samhället och ska bekämpas med alla medel. Det är när tron på framtiden går förlorad som gängen och våldet blir ett alternativ för väldigt många unga.Precis som justitieministern nämnde ska vi bekämpa brotten men också brottens orsaker. Därför vill jag fråga justitieministern: Vad behöver man göra mer för att vi ska bekämpa gängkriminalitet i dag?

Fru talman! Om vi talar om förebyggande arbete tror jag att det på kort sikt handlar mycket om socialtjänstinsatser. Där man kan gå in och se att när ungdomar är på väg att hamna i kriminalitet gäller det att man gör de omhändertaganden som man behöver göra.På lite längre sikt handlar det om sådant som att det ska finnas en bra skola alldeles oavsett var eleverna bor landet och att det till exempel finns fritidsverksamhet också för barn till arbetslösa. Jag har sett att en del kommuner inte ens vill bistå med och klarar av det.Återigen: Kommunsektorn måste nu svara upp mot de stora statliga insatser vi gör så att vi bryter nyrekryteringen till brottslighet.

Fru talman! Två av tre friskolor i storstäderna har inte en enda nyanländ elev. Samma siffra för de kommunala skolorna är 6 procent. Den enorma uppdelningen av elever baserat på vilken bakgrund de har är inte bara skadlig för de nyanlända elevernas möjlighet att lära sig svenska språket. Den hotar i förlängningen vår möjlighet att se till att barn växer upp med en tillit till varandra i samhället.På Hammarkullsskolan har bara 2 procent av barnen svenska som modersmål. Barn till arbetslösa har inte rätt till fritidshem när skoldagen är slut. Vilka åtgärder kommer utbildningsminister Anna Ekström att vidta för att motverka denna skolsegregation? Det är en skolsegregation som OECD pekar ut som en av Sveriges största utmaningar för ekonomisk utveckling.

Fru talman! Tack, Annika Hirvonen, för en väldigt viktig fråga!Vi ser att de svenska elevernas kunskapsresultat stiger i flera internationella kunskapsmätningar. Vi ser också att siffrorna över behörighet för vidare studier ökar. Men vi ser samtidigt att den statistik som finns över skolsegregation bara förvärras för varje mätning.Ska vi fortsätta att höja elevernas kunskapsresultat och se till att vi har ett samhälle som håller ihop måste vi bryta skolsegregationen. Regeringen har ett flertal förslag på bordet som är utskickade på remiss.Det handlar bland annat om att se till att skaffa ett gemensamt antagningssystem så att ingen kan plocka russinen ur kakan. Det handlar om att se till att skolvalet kan ske på ett sådant sätt att elever får en möjlighet att söka till skolor som är mer rättvis och mer likvärdig. Det handlar också om att se till att slopa den otroligt orättvisa kö som är en segregationsmaskin i dagens skola.

Fru talman! Jag vill tacka Anna Ekström för svaret!Det är inte nog med att vi sorterar våra barn efter bakgrund. Vi ger i dag skolor som har många barn med stora behov sämre utbildade lärare. Det gäller ända från förskolan och uppåt.Den pedagogiska segregationen är ett stort hinder i att se till att varje barn kan uppnå kunskapsmålen för svensk skola.

Fru talman! Annika Hirvonen har alldeles rätt. Vi har också en pedagogisk segregation. De lärare och förskollärare som har längst erfarenhet och högst utbildning finns i de skolor och förskolor där behoven är som minst.Hittills har vi lyckats bra med att hitta sätt att kompensera för den bristande likvärdigheten i skolan. Men nu är det på tiden att vi i den här kammaren tillsammans tar klivet och stärker likvärdigheten också genom att motverka den segregation som tyvärr härjar i den svenska skolan.

Fru talman! I EU händer det väldigt mycket just nu. Jag tänker främst på den nya strategiska kompassen. Det är ett strategiarbete som syftar till att ge en tydligare inriktning för EU:s säkerhetspolitiska prioriteringar såsom krishantering, motståndskraft, förmågeutveckling och partnerskap.Arbetet har nu inletts under det tyska ordförandeskapet och kommer att avslutas under det franska. Nu ska en första hotbildsanalys presenteras. Nederländerna har redan presenterat sina prioriteringar i det arbetet. Regeringen har tyvärr varit alltför senfärdig när det gäller att driva tydliga svenska prioriteringar inom det europeiska försvars- och säkerhetssamarbetet.Min fråga till försvarsministern är: Vad har den svenska regeringen gjort för att på ett tidigt stadium vara med och påverka inriktningen i detta viktiga arbete?

Fru talman! Den strategiska kompassen handlar om att sammanfatta och ge en helhetsbild i 360 graders perspektiv över de utmaningar som EU står inför.Här handlar det om hur vi genom olika typer av åtgärder kan stärka vår förmåga att bli mer hållfasta och hållbara i framtiden. Det är områden som handlar om krishantering. Det handlar om hur vi tillsammans i Europa kan bidra till att stärka nationernas möjlighet att utveckla sin militära förmåga. Det handlar om våra samarbeten, och framför allt handlar det om att få ett starkt Europa.I den här debatten deltar regeringen, och i det här utvecklingsarbetet deltar regeringen. Jag förstår inte riktigt begreppet "senfärdighet" eller vad det var för formulering som användes i sammanhanget. Vi deltar i arbetet precis som andra länder och är med i utvecklingsprojektet.

Fru talman! Danmarks Radio avslöjade i förra veckan att ett omfattande amerikanskt spionage under Obama-Biden-administrationen ägt rum i samverkan med Danmarks försvarsunderrättelsemyndighet mot Danmark och bland annat Sverige. Man har spionerat på Sverige och svensk försvarsindustri.Detta ägde lägligt rum under slutfasen av den danska processen med att köpa in nya stridsflygplan, där Saabs Gripen var ett av alternativen. Man kan misstänka att de amerikanska företag som också ingick bland alternativen drog fördel av detta, och mycket riktigt valde också Danmark sedermera ett av de amerikanska alternativen.I Norge har den norska försvarsministern uppgivit att han ska ta kontakt med sin danska motsvarighet för att få klarhet i vad som har skett. Han informerade också den norska utrikes- och försvarskommittén om de nya uppgifterna.Det är naturligtvis mycket bra att man i Norge agerar snabbt och informerar om vad som har framkommit. Att inte samma sak har skett skyndsamt även i Sverige förvånar. Det ter sig utifrån uppgifterna i Danmarks Radio som att Sverige har drabbats hårdare av spionaget.Min fråga till försvarsministern är vilka åtgärder han tänker vidta med anledning av de uppgifter som framkommit i medierna om att Förenta staterna har spionerat på bland annat Danmark och Sverige och hur detta påverkar framtida samarbete med USA med tanke på att Biden ser ut att bli ny president.

Fru talman! I sådana här sammanhang måste man veta vad man talar om innan man drar slutsatserna för snabbt.Jag tänker inte kommentera spekulationer i medier eller sådant som förekommer i olika sammanhang. Däremot kan jag säga att Danmark har inlett en undersökning, och den har sin grund i det man uppfattar som informationsöverföring när det gäller kontakter med danska medborgare.Jag kan också säga att vi har varit i kontakt med försvarsdepartementet i Danmark. Jag har talat med den danske försvarsministern. Jag är inbjuden till försvarsutskottet för att berätta om det vi kan berätta om i sammanhanget.Jag vet därför inte om det egentligen finns någon grund för att måla upp någon sorts bild av att vi har förhållit oss passiva. Våra myndigheter arbetar också med frågan. Men spekulationer ska man akta sig för.

Fru talman! Den senaste tiden har det varit ett väldigt stort spring av amerikanska soldater på en rad olika övningar i Sverige. Det ser ut som ett mönster av ökat samarbete mellan Sveriges och USA:s försvarsmakter - ett rejält närmande mellan våra två länder på det militära området. Vi ser samma mönster i och med andra länder på andra håll.Jag och många med mig får intrycket av att regeringen gärna vill vara med där det händer på det försvarspolitiska området och sitta med vid alla olika militära förhandlingsbord i stället för att kanske ha en lite mer neutral hållning.Sverige har en lång tradition av att vara militärt alliansfritt, och det har tjänat oss väl. Men i och med den senaste tidens utveckling med fler övningar och besök från framför allt USA undrar man lite grann om regeringen håller på att överge den militära alliansfriheten.Min fråga till försvarsministern är: Hur ofta och hur nära kan vi samarbeta med andra länder och fortfarande anse oss vara militärt alliansfria?

Fru talman! För det första förekommer det inget "spring" från något land i våra skogar, på våra vatten eller i vår luft. Alla som är här är inbjudna på ett särskilt organiserat sätt, och det finns regeringsbeslut i sammanhanget.För det andra bygger allt det vi gör på riksdagsbeslut med breda och klara majoriteter.Det är inte frågan om något särskilt mönster här, utan här är det frågan om väl genomtänkta övningar som syftar till att öka vår militära förmåga och våra möjligheter att agera tillsammans med andra och dessutom till att höja tröskeln mot eventuella antagonister.Det här beror på rysk aggression mot Georgien. Det beror på annektering av Krim 2014. Det beror på konflikt i Ukraina som pågår. Det beror också på militära aktiviteter Belarus. Det beror på uppbyggnad på Kolahalvön. Det beror på rysk operativ verksamhet i Nordatlanten och i Östersjön, och det beror på hybridscenarier och spionage.

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till justitieminister Morgan Johansson.Sverige är på väg att tappa greppet om det eskalerande våldet, och för många av de kriminella har alla spärrar släppt. Exempel finns från hela vårt land, men jag vill i dag särskilt lyfta fram den eskalerande situationen i Borås.Den 3 november sköts en ung man ihjäl på öppen gata mitt bland vanliga medborgare. Denna allvarliga händelse har föregåtts av ett antal mordförsök, skjutningar och sprängningar i olika delar av Borås. Den senaste veckan har även ett antal butiksrån genomförts i Borås och i Sjuhärad.Regeringen har haft ansvaret sedan 2014 och varje år utlovat krafttag för att bryta utvecklingen. Men trots det bryts inte trenden av grova brott. Vid köksborden och på arbetsplatserna i Borås diskuterar man nu den ökade otryggheten i staden.Mina frågor till justitieministern är därför: Vilka ytterligare åtgärder planerar Morgan Johansson att genomföra för att bryta gängkriminalitetens fortsatt negativa utveckling? Och när kommer de att träda i kraft? Är det inte dags att snabbutreda och genomföra samma åtgärder som Danmarks regering genomförde för att bekämpa gängkriminalitet?

Fru talman! Ingen regering har gjort mer mot den grova organiserade brottsligheten än den regering som jag företräder.Vi har gjort ett stort antal straffskärpningar och en mycket stor satsning på polisen, där Borås för övrigt har fått en egen ny polisutbildning där de första studenterna går ut nu till våren. Det finns ett stort projekt som handlar om kameraövervakning på ett sätt som vi inte har sett tidigare. Jag tror att vi är uppe i 450 kameror nu, och ytterligare 150 är på väg upp. Det handlar om utvecklingen av polisens resurser och även om deras verktyg.Vi kommer att fortsätta med detta, och vi tittar naturligtvis också på andra länder och hur de har gjort. Ingemar Kihlström nämner Danmark. I det utredningsuppdrag som nu finns för att se över vad vi kan göra ytterligare för att skärpa straffen i förhållande till de organiserade kriminella nämner vi just Danmark som exempel. Vi ska se på vad som har gjorts där men kanske också i andra länder.Vi kommer att fortsätta att driva fram detta tills vi kan knäcka denna typ av kriminalitet.

Fru talman! Pandemin har kommit tillbaka med full kraft. Det är väldigt oroande, och vi måste alla bidra till att minska smittspridningen i samhället.Finansministern har på ett tydligt sätt markerat att pengar varken får eller kommer att stå i vägen för att skydda människors liv och hälsa under pandemin. Det är en väldigt viktig och bra prioritering.Ju längre pandemin pågår, desto fler är det som oroar sig för sitt jobb och sin framtida försörjning. Också här har regeringen vidtagit en mängd olika åtgärder, och man tittar också vidare på sådana.Jag tror ändå att många undrar på vilket sätt Sveriges regering har sett till att pengar inte står i vägen för att skydda människors liv och hälsa under pandemin. Och vad gör regeringen för att trygga just jobb och företagande under pandemin?

Fru talman! Det finns ett sätt att säkerställa att man har resurser när krisen kommer. Vi vet att förr eller snare inträffar en kris som får ekonomiska konsekvenser. Det handlar om att se till att ha ordning och reda i statsfinanserna.Därför var det viktigt att vi såg till att spara i ladorna under de goda åren, så att vi kunde kliva in i den här krisen med den lägsta statsskulden sedan 1977. Det var också viktigt att det hade kommit till 350 000 jobb sedan Stefan Löfven blev statsminister. Det handlar även om att vi hade byggt ut utbildningsmöjligheterna så att det fanns 100 000 fler utbildningsplatser. Och vi fortsätter på den här vägen.Nu förlängs pandemin, och det kommer att krävas ytterligare åtgärder. Då är det viktigt att vi inte gjorde som en del ville i våras, nämligen att göra av med 100 miljarder i månaden eller ännu större belopp där och då. Då hade vi inte haft möjligheter att nu fortsätta att stötta ekonomin genom den här förlängda krisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundFru talman! Under den här pandemin har vi sett en flygbransch som går på knäna i hela världen. Det får naturligtvis konsekvenser även i Sverige.Under sommaren har regeringen passat på att snabbutreda en nedläggning av Bromma flygplats. Man har också sedan lång tid tillbaka förhalat utredningar kring Arlandarådet och vad som händer med de regionala flygplatserna. Våra regionala flygplatser runt om i Sverige går på knäna just nu. Vi ser att en infrastruktur som byggts upp under väldigt många år är på väg att försvinna. Detta kan komma att kosta skattebetalarna oerhört mycket pengar på sikt.Jag skulle därför vilja fråga Anna Ekström, som är allmänpolitiskt ansvarig i dag, hur regeringen ser på svensk luftfart på sikt och vad som händer med Bromma- och Arlandafrågan.

Fru talman! Jag tackar så mycket för den första allmänpolitiska frågan till mig någonsin.Flyget behövs i vissa delar av vårt land. Det är alldeles uppenbart. För att trygga det samhällsviktiga flyget har regeringen infört en temporär allmän trafikplikt. Det är väl känt i den här kammaren. Det handlar bland annat om Norrland och Gotland, där det är livsnödvändigt.Riksdagen har också efter förslag från regeringen beslutat om tillfälliga statliga driftsstöd. Det handlar om 100 miljoner kronor, som ska kunna ges till ägare till regionala, icke-statliga flygplatser. Men det handlar också om en särskild insats på 75 miljoner kronor för att trygga ambulansflyget, något som verkligen uppenbart behövs.Regeringen kommer att fortsätta att vidta åtgärder för att se till att Sverige kan fortsätta att fungera under den här väldigt besvärliga krisen. De insatserna har hittills kunnat rädda - ja, faktiskt - en del av det statliga inrikesflyg som har behövts och som kommer att behövas.Regeringen kommer att följa den här frågan mycket noga.

Fru talman! Runt om i landet föregriper S-majoriteter på kommunal nivå förslaget om nytt skolval, vilket bland annat leder till att skolbarn bussas kors och tvärs med orimligt långa restider som följd. I Trollhättan har förtvivlade barn och föräldrar körts över av politiska beslut, och fler kommuner kommer sannolikt att följa efter i linje med den utredning som snart hamnar på vårt bord och som utbildningsministern var inne på tidigare här. Alla skolbarn riskerar med regeringens förslag att bli verktyg och drabbas negativt av de senaste decenniernas misslyckade integration.Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna Ekström: Anser ministern att Sveriges elevers trygghet och trivsel ska få stryka på foten för desperata försök att lappa ihop en misslyckad integration?

Fru talman! Vi har i Sverige en ökande skolsegregation som är dålig för Sverige och dålig för Sveriges elever. Den innebär att barn och elever i Sverige som växer upp i olika bostadsområden riskerar att också gå i olika skolor och växa upp i olika värdar.Jag vill se ett Skolsverige där barn och elever från olika bakgrund lär känna varandra, går i samma skolor och blir kompisar och ovänner som de individer de är, inte växer upp som främlingar för varandra.Det skolvalssystem som i dag råder har lett fram till den segregation som vi nu har, tillsammans med en boendesegregation. Jag kommer att kämpa hårt för att bryta skolsegregationen, och jag kommer att göra det på ett sådant sätt att barn och elever får en bättre skolgång, inte en sämre.När det gäller just Trollhättan, som Robert Stenkvist tog upp, har jag förstått det som att Robert Stenkvists parti där står ganska ensamt. Där har samtliga partier, såvitt jag vet i alla fall, ställt sig bakom det förslag som innebär att man nu ska se till att barn och elever kan få chansen att gå i samma skola oavsett vilket bostadsområde de bor i.

Fru talman! Det klimatpolitiska rådet har i flera omgångar uppmanat regeringen att inte betala ut kravlösa ekonomiska stöd till utsläppande verksamhet. Jag vet inte hur väl Finansdepartementet har lyssnat på det klimatpolitiska rådet. En ny granskning från Stockholm Environment Institute visar nämligen att två tredjedelar av de ekonomiska bidrag som har betalats ut från regeringen i form av coronastöd har gått till fossila verksamheter - inte minst till flyget, som i flera omgångar har fått miljardstöd från regeringen.Fru talman! Det kan vara rimligt att ge stöd till verksamheter som i dag går på knäna, men stödet måste utformas så att det bidrar till minskade utsläpp och minskade orättvisor i samhället.Med anledning av det vill jag fråga finansministern: Vad gör ministern för att återhämtningspolitiken ska bli socialt och ekologiskt hållbar?

Fru talman! Jag vill börja med att upprepa det som statsrådet Ekström sa här i talarstolen: Sverige behöver flyg. Vi är ett stort, avlångt och glesbefolkat land. Vi behöver flyget för att hela landet ska leva. Därför har det under den här krisen varit viktigt att säkerställa nödvändiga transporter till och från Norrland och Gotland. Det handlar om att näringslivet ska kunna verka där, men det handlar också om att material behöver skickas och om sjukvårdstransporter.Självklart är det viktigt att vi vidtar ytterligare åtgärder för att säkra ett bättre klimat och att vi minskar våra utsläpp. Därför var en mycket stor del av den budget som jag lämnade på riksdagens bord ett grönt återstartspaket, där syftet var att tidigarelägga gröna investeringar och också öka beskattningen på sådant som släpper ut. De som till exempel köper stora stadsjeepar får betala högre skatt, och så får man en bonus om man köper en miljövänligare bil.

Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till försvarsminister Peter Hultqvist.Sedan regeringsskiftet 2014 har regeringen arbetat målmedvetet och metodiskt för att bygga upp Sveriges försvar. Det säkerhetspolitiska läget motiverar det, precis som försvarsministern redogjorde för i en tidigare fråga. De kommande åren står vi därför inför en tillväxt som inte setts sedan 1950-talet. I den här kammaren lär vi inte få höra frågor om att försvaret är ett särintresse längre.För att stärka Sveriges försvarsförmågor har också samarbeten med andra länder intensifierats. Den militära alliansfriheten kan ju inte innebära att vi inte ska samarbeta inom försvarsfrågorna. Vi har värdlandsavtalet med Nato och ny lagstiftning för operativt samarbete med Finland, vilket gläder mig särskilt som tornedaling.Därför är min fråga: Kan ministern närmare redogöra för ambitionerna med det svensk-finska försvarssamarbetet?

Fru talman! Jag tackar för denna fråga.Antingen är man med i en militär allians, eller också är man det inte. Sverige är inte med i någon militär allians och är därmed alliansfritt. Utifrån den principen styrs våra samarbeten.Det mest långtgående samarbetet har vi med Finland, där vi också har operativ planering bortom fredstida förhållanden. Vi deltar mycket frekvent i övningsverksamhet tillsammans. Just nu pågår en flygövning uppe i norra Finland där svenska Gripenflygplan deltar. Armé, flyg, marin - på samtliga områden har vi ett djupgående samarbete, informationsutbyte och personalutbyte.Ambitionen är att steg för steg fördjupa detta samarbete i syfte att på ett så bra sätt som möjligt tillsammans kunna bidra till stabilitet i vår del av Europa, höja tröskeln mot eventuella antagonister och skapa fred.(Applåder)

Fru talman! Migrationsverkets förvar är ett ständigt återkommande sorgebarn. Antalet platser är alltid för litet, och inga satsningar görs för att öka det. Återkommande rymningar gör att man kan fundera över om det finns svängdörrar på förvaren.Migrationsverket har gång på gång larmat om alla säkerhetsbrister som finns. Möjligheterna till kontroller och visitationer är starkt begränsade. Förekomsten av droger är ett återkommande problem.Men kritiken kommer även från fler håll. Justitieombudsmannen har i åtta års tid haft återkommande kritik rörande den dysfunktionella verksamheten utan att regeringen har reagerat. Det finns stora frågetecken kring hur samarbetet mellan Migrationsverket och Kriminalvården ser ut, och de förvartagnas lagstadgade rättigheter tillgodoses inte, menar man.Fru talman! Jag vill därför fråga migrationsministern: När tänker regeringen sluta ignorera alla de problem som finns med förvaren?

Fru talman! Jonas Andersson har helt fel när han påstår att vi aldrig har gjort något för att öka antalet platser på förvaren. Det är precis tvärtom. Under vår tid har antalet förvarsplatser fördubblats. Det är nu över 500 platser. Jag har själv invigt ett antal nya förvarsinstitutioner som har byggts under den här perioden. Vi har också byggt ut de befintliga förvaren. Jonas Andersson har alltså helt fel.Det finns också ett bra samarbete mellan förvaren och kriminalvården. Det kan ibland bli ett problem att en del av dem som sitter på förvaren helt enkelt straffar ut sig, genom att de hotar, är våldsamma eller aggressiva. I det läget måste de i stället tas in i kriminalvården. Då finns ett samarbete med de närliggande häktena, så att man kan klara av situationen. Det samarbetet kommer naturligtvis att behöva fortsätta.Vi behöver fortsätta att bygga ut antalet förvarsplatser så att vi också kan genomföra utvisningar på ett ännu mer effektivt sätt än vi gör redan i dag.

Fru talman! En 16-årig flicka och hennes familj kom 2015 till Örebro från Syrien. Mamman och de tre barnen, som alla i dag är under 18 år, betraktar Sverige som sitt hem. Mamman är född i Egypten, dit familjen nu har fått ett utvisningsbeslut. Det är ett land som de tre barnen aldrig har satt sin fot i. Och detta sker under en pågående pandemi.I UD:s rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer finns förfärlig information om Egypten såsom bristande respekt för kvinnors rättigheter och att sexuella trakasserier är vanligt. Våld i hemmet och våldtäkt inom äktenskapet är inte heller kriminaliserat. Enligt samma rapport åsidosätts barns rättigheter. Våld mot barn är vanligt, och barnarbete liksom barnäktenskap förekommer.En rapport har nyligen kommit i vilken det granskas på vilket sätt barnkonventionen bör implementeras i svensk lagstiftning. Med anledning av det vill jag fråga migrationsministern: På vilket sätt jobbar ministern och regeringens myndigheter för att säkra en jämställd asylprocess och en, sett till barnkonventionen, barnvänlig asylprocess i dag?

Fru talman! Jag kan inte gå in på enskilda ärenden. Det är helt omöjligt för mig. Men jag kan konstatera att när rättssäkerheten i Sveriges system utvärderas av de internationella organisationer som gör den typen av utvärderingar får vi väldigt goda omdömen gång efter gång.Det är ibland väldigt svåra beslut som ska fattas. Varje fall prövas individuellt. Man tittar på om det finns skyddsbehov eller om det inte finns skyddsbehov. För väldigt många som kommer från krigszonerna har man sagt att det finns ett skyddsbehov. Sedan 2011, då kriget i Syrien bröt ut, har Sverige gett skydd åt 180 000 syrier. Det är den största humanitära insats som vårt land någonsin har gjort, vill jag påstå.Varje sådant fall har också prövats individuellt. Har man då i några fall, där sökande kommer från andra länder, kommit fram till att det inte finns skyddsbehov måste man också kunna ge avslag, och det avslaget måste respekteras efter att det har prövats av både myndighet och domstol.

Fru talman! En våg av brutala och sadistiska personrån sköljer just nu över Sverige. När justitieministern får frågor om detta påpekar han gång på gång att hans regering har skärpt 50 straff. Det är sant, i alla fall på pappret. Men frågan är vad som har hänt i den verkliga världen.Jag frågade riksdagens utredningstjänst hur många månaders fängelse som har utdömts för grovt rån 2016 jämfört med 2019, alltså året innan straffskärpningen för grovt rån trädde i kraft jämfört med efter. Svaret jag fick var att de genomsnittliga straffen har blivit två månader kortare. Det genomsnittliga straffet för grovt rån har alltså blivit mildare efter att Morgan Johanssons så kallade straffskärpning har trätt i kraft. Jag utgår från att justitieministern också känner till det.Jag vill därför fråga hur pass avskräckande justitieministern tror att hans så kallade straffskärpningar egentligen är.

Fru talman! Jag tror att alla förstår att man inte kan rycka ut bara ett brott och sedan jämföra det vid två tidpunkter. Det kan vara helt olika situationer som domstolarna har bedömt. Man måste hela tiden titta på den samlade straffmassan, det vill säga hur mycket fängelsestraff svenska domstolar dömer ut nu i förhållande till tidigare.Vi har som sagt skärpt ett femtiotal straff. Förra året dömde svenska domstolar ut samlade fängelsestraff på över 10 000 fängelseår. Det är en ökning med nästan 30 procent på två år. Det är också en förklaring till att vi nu fyller upp både anstalter och häkten.Det spelar ingen roll hur mycket Ludvig Aspling viftar på huvudet och säger att det inte är på det sättet. Det är faktiskt precis det som det handlar om. De straffskärpningar som vi har genomfört har fått effekt. Det visar den samlade straffmassan.Frågestunden var härmed avslutad.