Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.
Följande ministrar deltar:
<ul>
<li>Inrikesminister Mikael Damberg (S)</li>
<li>Näringsminister Ibrahim Baylan (S)</li>
<li>Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S)</li>
<li>Utrikeshandels­minister och ­minister med ansvar för nordiska frågor Anna Hallberg (S)</li>
</ul>
Inrikesminister Mikael Damberg (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Video

Fru talman! I går besökte statsminister Stefan Löfven Skåne. Han sa då att Sverige måste minska asylmottagandet. Vi moderater delar denna uppfattning men skiljer oss från honom på två viktiga punkter. För det första vill vi att invandringen ska minska betydligt mer, och för det andra röstar vi i kammaren så som vi säger att vi ska rösta.FrågestundGång på gång har Stefan Löfven sagt att volymerna måste minska, men gång på gång har Socialdemokraterna i kammaren röstat ja till ökad invandring, till exempel genom gymnasielagen och genom utökad anhöriginvandring.Min fråga till Mikael Damberg är: Ska väljarna lyssna på vad Stefan Löfven säger eller på hur Socialdemokraterna röstar i kammaren?

Fru talman! Sverige värnar asylrätten och ska ha en human, rättssäker och långsiktigt hållbar migrationspolitik. Politiken bör vara brett förankrad, och det är också därför regeringen har tagit initiativ till en parlamentarisk kommitté med riksdagens samtliga partier. Kommittén har fått regeringens uppdrag att lämna förslag på en långsiktigt hållbar migrationspolitik som ska träda i kraft när den förlängning vi har beslutat om löper ut.Antalet människor som söker asyl i Sverige har minskat kraftigt de senaste åren jämfört med då vi nådde rekordnivåer. Det var en situation som Sverige inte ska tillbaka till. Just nu har vi de lägsta nivåerna på 13 år.Men det är viktigt att politiken blir långsiktig, och därför har vi bjudit in samtliga riksdagspartier till ett parlamentariskt arbete för att förankra just en sådan politik.

Fru talman! I går besökte statsministern Malmö, en statsminister för ett land som befinner sig mitt i en integrationskris. Att vi minskar asylinvandringen är helt avgörande. Men frågan är vad statsministern och Socialdemokraterna egentligen vill. Är det dubbelspel och skrammel utåt när ni säger att ni vill minska invandringen men egentligen låter Miljöpartiet bestämma i regeringen?

Fru talman! Regeringen har visat att den var beredd att fatta de beslut som behövdes för att få ordning på en situation som var helt orimlig 2015 och 2016. Därefter såg vi en minskning och har därför de lägsta asylmottagningssiffrorna i Sverige på 13 år.Vi behöver dock långsiktighet, och framför allt behövs det ett gemensamt europeiskt ansvarstagande. En viktig punkt för Sverige i det europeiska arbetet är att vi får mer av en gemensam asylpolitik i EU där alla länder är med och tar ansvar. Det var orimligt när bara ett fåtal länder bar det europeiska ansvaret. Den situationen ska vi inte tillbaka till.

Fru talman! Vi var många som gladde oss åt att Islamiska staten efter många år krossades i Syrien, och vi kände hopp om en bättre framtid för alla dem som förslavats och förtryckts av denna terrorsekt. Ett flertal länder har varit involverade i motståndet mot IS, men den kanske enskilt viktigaste kraften var de trupper från SDF som stred på marken mot terrorsekten. Det handlar om vanliga människor som riskerade precis allt i denna kamp och som vi har en skyldighet att rikta vår tacksamhet till.Fru talman! I detta läge är det fullkomligt obegripligt hur omvärlden, inkluderat Sverige, bara kan se på när Turkiet anfaller de främsta hjältarna i kriget mot vår tids absolut värsta terrororganisation. Det är ett enormt och oförglömligt svek. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundDet är givetvis bra att regeringen till slut, efter många dagar, kallat upp Turkiets ambassadör till UD och sedan fördömt Turkiets agerande. Men, fru talman, detta räcker inte.Har regeringen några andra planer för att stoppa Turkiets pågående brott mot folkrätten?

Fru talman! Svenska regeringen fördömer Turkiets agerande. Det är ansvarslöst och ett brott mot folkrätten, och det riskerar att få allvarliga humanitära konsekvenser och kan dessutom leda till en återkomst av IS/Daish.Det viktigaste nu är att samla den europeiska familjen i ett gemensamt kraftfullt agerande och att se till att FN:s säkerhetsråd tar det ansvar det har för att säkra internationell fred och säkerhet. Vi menar att FN måste ta sitt ansvar och förhindra ytterligare upptrappning.Vi har givetvis nära kontakt med de kurdiska grupperingarna och med länder i regionen. Vi kommer att fortsätta att följa frågan noga, för detta är verkligen inte vad denna del av världen behöver. Efter mer än åtta år av krig var situationen äntligen lite lugnare, och FN:s sändebud sa att det fanns politiska vägar framåt. Då inträffar detta, och det är självfallet väldigt allvarligt.Sverige kommer att fortsätta att agera med kraft, och vi kommer att fortsätta att fördöma detta brott mot folkrätten.

Fru talman! Det är givetvis bra att regeringen fördömer detta, och jag är övertygad om att jag och Sverigedemokraterna delar regeringens syn på det som sker just nu.Det jag dock försökte få fram var att ett fördömande inte räcker. Det hjälper inte mot en ledare som Erdogan och hans styre. Det behövs kraftfullare åtgärder.Är regeringen beredd att införa sanktioner och vapenembargo mot Turkiet eller på något sätt skicka humanitärt stöd till dem som bor i Rojava?

Fru talman! Sverige kommer att fortsätta att agera i denna fråga. Vi kommer att fortsätta att söka internationellt samarbete så att inte bara ett enskilt land agerar, och Europeiska unionen är en mycket kraftfullare röst än enskilda länder. Vi förväntar oss också att FN:s säkerhetsråd, som har ansvar för att garantera internationell fred och säkerhet, agerar i detta allvarliga läge.Jag är helt säker på att Europa kommer att kunna agera med kraft de kommande veckorna och månaderna. Det viktigaste just nu är dock att se till att situationen inte trappas upp utan kyls ned.

Fru talman! Min fråga går till landsbygdsministern.I våras riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att införa licensjakt på säl. Jag tror att många med mig blev positivt överraskade när regeringen under sommaren gick ut med att man kommer att uppdra åt Naturvårdsverket att gå vidare med licensjakt på gråsäl. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundMen faktum är att det inte bara är gråsäl som är ett problem, utan även knubbsäl på framför allt västkusten och vikare i Bottenviken skapar stora problem för fiskebestånden och, inte minst, för de för Sverige så viktiga kustnära fiskarna - yrkesfiskarna.Därför undrar jag när vi kan förvänta oss att ett beslut om licensjakt kommer, men framför allt undrar jag om regeringen har för avsikt att inkludera även knubbsäl och vikare i licensjakten.

Fru talman! Tack så mycket för frågan, Kristina Yngwe!Som redovisat antog vi beslut under våren, och dessa föranleddes mycket av den Icesrapport som kom och som beskrev situationen för östersjötorsken. Den innebar att Sverige valde att reagera med ett antal olika åtgärder kopplat både till fisket och till att vi gick vidare med att ge direktiv om att titta på att möjliggöra licensjakt på gråsäl, som är det problem som har identifierats kopplat till östersjötorsk. Vi gav också ett uppdrag om att titta på andra åtgärder för att återställa havsmiljöerna i Östersjön, som är ett stort problem. Det var den ena delen.Sedan utgör säl ett problem också på flera andra områden. Här finns ett pågående arbete med att titta både på verktyg och på hur vi ska jobba med skyddsjakt på dessa områden.

Fru talman! Tack, ministern!Jag tycker att det är bra att regeringen vill basera sig på forskningen när det gäller gråsäl och att regeringen ser att den är ett stort problem. Vi ser dock att även knubbsälen utgör ett stort problem för torskbeståndet på västsidan och att till exempel siklöjan är väldigt utsatt när det gäller vikare, så det skulle vara sorgligt ifall regeringen väljer att inte lyssna på forskningen i dessa fall.Vi behöver en gemensam förvaltning med Finland, som faktiskt har licensjakt. Vad tänker regeringen göra?

Fru talman! Tack, Kristina! Det märks att vi har extremt kort tid för att prata om dessa frågor, då vi pratar fort bägge två.Vi följer givetvis frågorna och tittar på de rekommendationer som finns. När det gäller knubbsäl går det att titta på den också utifrån ett bevarandestatusperspektiv. När det gäller vikare ser situationen annorlunda ut, men vi följer givetvis frågan.

Fru talman! Turkiets bomber och militär väller just nu in i de kurdiskdominerade områdena i norra Syrien, och Turkiets president Erdogan begår ett folkrättsbrott och brott mot mänskligheten. Sveriges regering har efter kritik nu uttryckt ett fördömande av Turkiets agerande. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundSveriges vapenexport till Turkiet har under de senaste fyra åren mångdubblats, och flera svenska företag samarbetar med den turkiska militärindustrin. I detta läge borde Sverige, precis som Finland, ta på sig ledartröjan och stoppa all vapenexport till Turkiet samt kräva att EU inför ett vapenembargo. Regeringen kan stoppa det mänskliga lidandet också genom att ge humanitärt stöd till norra Syrien och verka för att en flygförbudszon införs. Dessutom borde allt EU-stöd till Turkiet frysas. EU har satt sig i Turkiets knä genom att underteckna det flyktingavtal som innebär att fyra miljoner flyktingar har blivit en bricka i Erdogans cyniska spel.Fru talman! Jag undrar därför om den svenska regeringen kommer att gå från ord till handling för att stoppa Turkiets övergrepp. Kommer regeringen att införa ett stopp för vapenexport och driva på för en flygförbudszon samt bidra med humanitärt stöd?

Fru talman! Det är ett allvarligt läge i regionen. Turkiet bryter mot folkrätten, och detta har regeringen fördömt. Där tycker jag att det känns tryggt att veta att en stor del av Sveriges parlament står enat i denna uppfattning och att Sverige kan vara en stark röst för internationell fred och rättvisa i detta allvarliga läge. Jag tror att vi är överens om att det finns stora poänger med att samordna EU-rösten, vilket blir mycket mer kraftfullt, och om att FN måste ta sitt ansvar i sådana här allvarliga lägen. Där tror jag att vi är överens.När det gäller frågan om vapenexport och Finland vill jag säga att det är en lite haltande jämförelse eftersom det finska systemet är väldigt annorlunda än det svenska. I Finland är det ministrar som fattar beslut om tillåtelse av vapenexport, medan vi i Sverige har valt en annan ordning, som riksdagen har beslutat om. Under 2018 förekom ingen export av krigsmateriel för strid till Turkiet, och i år har det inte utfärdats några utförseltillstånd.

Fru talman! Problemet är att ministerns talepunkt är fel. Förra året exporterade Sverige vapen till Turkiet till ett värde av 298,9 miljoner. Det handlade om sprängmedel, elektronik, pansarplåt och kamouflage. Detta är såklart inte saker som man dödar människor med, men det är saker som underlättar den turkiska invasionen.Jag tycker att den svenska regeringen nu har en unik chans att visa tydlighet genom att stoppa vapenexporten och ta på sig ledartröjan i EU för ett införande av ett vapenembargo från Europa. Detta kommer du att ha stöd i från hela Sveriges riksdag, Mikael Damberg.

Fru talman! Jag uppfattar att riksdagen ganska nyligen har fastställt ett nytt och mer strikt regelverk för svensk vapenexport. Det är detta som riksdagen har tagit ställning till, och det är detta som regeringen agerar utifrån. Man måste se frågan i ett lite större sammanhang än att tala om att frysa allt samarbete med Turkiet i detta läge. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundNär det gäller de 4 miljoner flyktingar som finns i Turkiet i dag och som EU betalar för tror jag inte att det klokaste vore att i dag säga att EU inte ska fullfölja sina avtal, då alla dessa 4 miljoner människor sedan skulle vara på flykt till Europa.

Fru talman! Butiker i Sverige är hårt ansatta. Det sker stora samhällsförändringar som påverkar butikernas möjlighet att verka. De hotas också av återkommande brottslighet. Dessa brott är ett stort problem, inte minst ur ett näringslivsperspektiv. Varken företagare eller anställda ska behöva stå ut med ständiga stölder och hot. Detta, fru talman, är en fråga om företagsklimat för när handlare funderar på om de orkar driva sin butik vidare hotas jobb, dessutom i en bransch där många har sitt första arbete. Detta måste vara en stor fråga för hela regeringen, men särskilt för en näringsminister som säger sig vilja ha ett bättre företagsklimat.Hur driver näringsministern på för att stoppa butiksstölderna, för att ge handlare möjlighet att porta dem som stjäl och hotar och för att förbättra företagsklimatet?

Fru talman! Tack, Hampus Hagman, för en angelägen fråga!Vi värnar ett bra företagsklimat i Sverige, och detta gör vi därför att det är klart att ett starkt näringsliv är en omistlig del i ett samhälle som har höga ambitioner för sin välfärd och utveckling. Vi kan konstatera att när Sverige jämförs med andra länder, vilket skedde senast i dag, hävdar vi oss väl. Men detta räcker inte, utan vi måste fortsätta att utvecklas. Då är trygghet och ordning och reda en central fråga för regeringen.Vad har vi då gjort? Jo, under de fem år som vi har suttit har vi steg för steg stärkt resurserna till polis och ordningsmakt och infört fler möjligheter att lagföra människor, sätta upp kameror, ha väktare med mera för att skapa trygghet. I grund och botten finns det ingen genväg.Därutöver har vi en tät dialog med näringslivet om vad vi skulle kunna göra ytterligare utöver förstärkningen av rättsväsendet och om de förutsättningar som näringslivet behöver.

Fru talman! De förstärkningar till polisen som sker är positiva, och detta är vi många här som är eniga om. Men regeringen måste göra betydligt mer och arbeta mycket fortare. Till exempel måste handlare ges möjlighet att porta dem som stjäl och hotar. En Icahandlare i Sätra berättade i våras att han anmälde 50 brott under ett år bara i en enda butik. Jag är glad att någon över huvud taget vill driva butik under dessa förutsättningar.Regeringen måste göra mer och införa den nya lagstiftningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundFru talman! Ja, regeringen måste göra mer - där är vi helt överens. Jag tror att det aldrig finns ett sådant läge där vi kan säga att vi är klara, för det är både en brottslighet som förändras och nya utmaningar och problem som dyker upp.Jag tror att det är viktigt att vi fortsätter att jobba med att stärka rättsväsendet, för i grund och botten måste det ändå ligga på rättsväsendet att beivra sådant. Jag tror inte att detta ska läggas på enskilda handlare. Därmed lämnar man den sitsen. Regeringen kommer att hantera detta i den budget som ligger på riksdagens bord och som innebär ytterligare förstärkningar.

Fru talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Damberg.Nästa år ska vi fatta ett nytt inriktningsbeslut här i riksdagen för ett civilt och militärt försvar. När det gäller det militära försvaret har Försvarsdepartementet begärt in yttranden från sina myndigheter Materielverket och Försvarsmakten senast den 15 november i år.När det gäller det civila försvaret, som är mycket mer komplext, har regeringen och Justitiedepartementet begärt in yttranden från 20 olika myndigheter senast den 2 mars 2020. Jag tror att civilförsvarspropositionen kommer att beröra samtliga departement i regeringen. Min fråga är: Vad avser statsrådet att göra för att vi i denna kammare ska kunna fatta ett samlat totalförsvarsbeslut nästa höst?

Fru talman! Jag tackar Allan Widman för en viktig fråga. Nu gör vi kraftfulla satsningar på att förstärka hela totalförsvaret. Problemet är att det civila försvaret i stor utsträckning är avvecklat. Det är inte avvecklat lagstiftningsmässigt, men många av de resurser och kapaciteter som Sverige hade tidigare finns inte på plats i dag. Det betyder att vi har en lång rad utredningar som ligger och ska leverera sina resultat. Vi fick naturligtvis Försvarsberedningens rapport. Vi har också fått MSB:s och Försvarsmaktens yttranden. Nu går de ut till ett stort antal myndigheter som får prioritera, göra sina bedömningar och kvantifiera viktiga insatser. Detta blir ett viktigt underlag inför inriktningsbeslutet. Jag är dock ärlig med att säga att allt inte kommer att få plats i inriktningspropositionen eftersom allt inte kommer att vara färdigt. Men jag menar att vi måste ha en tydlig färdriktning för de viktigaste områdena och att detta måste pekas ut i inriktningspropositionen.

Fru talman! Jag har en fråga till näringsminister Ibrahim Baylan. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundIndustrin gör nu stora omställningar. I veckan träffade jag och några riksdagskollegor SSAB:s styrelse. Vi fick information om deras Hybritprojekt, som går ut på att tillverka fossilfritt stål, vilket är helt världsunikt. SSAB säger nu att man är redo att tidigarelägga sin omställning till år 2026. Detta är naturligtvis fantastiska nyheter, samtidigt som det finns stora utmaningar. Det handlar om långa tillståndsprocesser, tillgång på förnybar energi och risken att marknaden svämmas över av fulstål, alltså stål från producenter i länder där det saknas riktig miljölagstiftning. Vad avser näringsministern att göra för att underlätta omställningen för svensk industri?

Fru talman! Jag tackar Patrik Engström för en angelägen fråga. Vi jobbar mycket tätt med den svenska industrin för att både klara av den nödvändiga omställningen och dra nytta av det faktum att Sverige är ett av de länder som har kommit längst och att svensk industri är en av de industrier som har kommit längst. Stål utan kol är ett gott exempel. Men vi har fler exempel. Volvo och Scania utvecklar antingen lågutsläppsfordon eller nollutsläppsfordon. Ragnsells utvecklar innovationer för återvinning och cirkulär ekonomi. Northvolt ska etablera batteriproduktion. Då handlar det om ett antal förutsättningar. Vi har tillgång till ganska koldioxidsnål el i detta land. Det gäller dock att bygga ledningar så att den kommer fram. Vi har mycket goda förutsättningar och ett mycket tätt samarbete när det gäller forskning och utveckling. Men vi behöver också finansiering. Allt detta jobbar vi tillsammans med både för att kunna visa att det är möjligt att ställa om och för att utveckla jobb och företagande i Sverige.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Vi har stora utmaningar. Men samtidigt finns det, som ministern beskriver, stora möjligheter.Jag tillåter mig att göra en liten framtidsspaning. Fram till 2045 ska vi ha ställt om. Tror ministern att vi kommer att lyckas med det?

Fru talman! Det är om 25 år, och 25 år kan låta som en lång tid. Men det är i många av dessa sammanhang en kort tid. Historien lär oss att när man väl har fått igång en utveckling - det brukar ofta ta lite längre tid än man har trott - går det ofta mycket snabbare än man har trott. Jag är övertygad om att detta går, och jag är övertygad om att det är bra för industrin och industrins konkurrenskraft. Jag är också övertygad om att det är bra för vårt land. Detta är alltså ett av de viktigaste och roligaste uppdragen.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Damberg. Alla ska känna sig trygga när de går på fotbollsmatcher. Detta är någonting som faktiskt har utvecklats mycket under senare år, alltså att fler och fler känner sig trygga på svenska fotbollsarenor. Nycklarna bakom detta har varit samverkan och dialog mellan fotbollens olika aktörer. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundNu hotas detta faktiskt ganska mycket av polisens eget agerande när det gäller den villkorstrappa som de använder sig av. Det är en rättsosäker metod som innebär att enskilda störningssituationer leder till kollektiv bestraffning av tiotusentals vanliga supportrar. Ett av problemen är att det är förtroendet för polisen som eroderas när de använder denna typ av rättsosäkra metoder. Min fråga till statsrådet är helt enkelt: Vad tycker statsrådet att vi bör göra för att återskapa förtroendet för polisen?

Fru talman! Jag vill börja med att instämma i att det är problematiskt att någon form av diskussionsläge som inte är förtroendefullt har trissats upp mellan supportrar och polisen. Det är kanske inte första gången i historien som det har varit så. Det har gått lite grann i vågor i fråga om när dessa konflikter har uppstått. Men man ska vara medveten om att polisen också har att följa ordningslagen. Det är arrangörerna som är ansvariga för trygga och säkra arrangemang. Bevisligen sköter de inte alltid detta. Då är det viktigt att man kan ha en dialog på vägen framåt. Men ytterst måste polisen kunna garantera säkerheten för alla som går på evenemang. Jag går själv på fotbollsmatcher och tycker att det är otroligt viktigt att både barnfamiljer och andra kan känna sig trygga när de går på fotbollsmatcher. Jag sa att det är viktigt med dialog. Men förra helgen blev jag upprörd. Jag var på förmiddagen på ett evenemang där det var en minneshögtid för alla poliser och polisanställda som gått bort i tjänst. Samma dag ser jag stora banderoller på läktarna som handlar om att man hatar polisen. Det är inte acceptabelt.

Fru talman! Där delar jag statsrådets ståndpunkt. Jag blev också illa berörd av detta. Samtidigt vet vi att denna upptrissade stämning kommer som en följd av den rättsosäkra behandling som polisen använder sig av. Detta säger även föreningarna själva och de supportergrupper som har varit så duktiga på att faktiskt förbättra stämningen på svenska arenor. Mikael Damberg är själv en fotbollssupporter, även om han håller på fel lag. Men han borde också inse vikten av en bra supporterkultur. Här är dialog lösningen.

Fru talman! Jag delar bilden att det är viktigt med dialog. Jag delar också bilden att polisen måste kunna följa och upprätthålla lagen. Det är deras uppgift. Det är inte en förhandlingssituation att upprätthålla lag. Det är polisens lagstadgade uppgift. Jag hoppas och tror att man ska se att denna situation inte är bra och att man kan hitta ett bättre dialogläge. Men ytterst måste polisen kunna upprätthålla lag och ordning även på fotbollsarrangemang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundFru talman! Jag vänder mig till Anna Hallberg och välkomnar henne in i kammaren som handelsminister och nordisk samarbetsminister. För ett antal år sedan införde Sverige gränskontroller. Skälet till det var den migrationsvåg som vi hade upplevt 2015 med över 160 000 som kom till vårt land. Men det har också inneburit stora olägenheter för människor boende i Skåne och Danmark. Nu har Danmark meddelat att man, som ett resultat av vad man uppfattar som en otillräcklig politik i Sverige mot gängkriminaliteten och för krafttag mot otryggheten, kommer att införa gränskontroller gentemot Sverige. Då undrar jag hur den nordiska samarbetsministern ser på själva idén om den nordiska passfrihetsunionen, som vi har haft i decennier. Svensk otrygghet och svensk gängkriminalitet, som regeringen inte gör någonting åt, tvingar fram att danskarna inför gränskontroller i Öresundsområdet. Vad tycker ministern?

Fru talman! Jag tackar Hans Wallmark för en viktig och aktuell frågeställning. Utifrån ett nordiskt samarbetsperspektiv är det naturligtvis olyckligt med alla former av gränshinder. Vi har från Sveriges sida tillsammans med de nordiska länderna jobbat för att motverka alla former av gränshinder, inte bara när det gäller handel utan när det gäller hinder över huvud taget. Sverige har också haft gränshinder, och som nämndes inför Danmark nu gränshinder. Ibland är det nödvändigt av olika skäl, men det är högst olyckligt. Regeringens förhoppning är att det är högst temporärt. Vi ska självklart verka för att de faktorer som driver fram gränshinder ska åtgärdas, så att vi så snart som möjligt får bort dessa gränshinder. Det ligger också i det nordiska samarbetsintresset.

Fru talman! Det kan vara förståeligt att man inför tillfälliga gränskontroller från svensk sida givet den migrationsvåg vi såg tidigare, och givet det som nu händer i Turkiet och Syrien kan det nog även vara rätt klokt. Men Danmark inför gränskontroller mot Sverige, som leds av en socialdemokratisk regering, därför att de inte litar på att vi kan hantera vår egen kriminalitet och gängbrottslighet! Det är därför gränskontrollen införs. Hur rimmar det med idén om nordisk passfrihet?

Fru talman! Detta är självklart ett problem som regeringen har identifierat, och vi lägger fram ett kraftfullt åtgärdspaket kring det i den budgetproposition som just lämnades. Det är regeringens övertygelse att detta kommer att leda till att vi vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att bromsa vågen och den bekymmersamma utveckling som har skett i den här frågan. Som jag nämnde tidigare är det vår ambition att dessa gränshinder ska bli så kortvariga som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundFru talman! Min fråga går till statsrådet Damberg. I måndags besköts två väktare då de bevakade ett fastighetshus i Rinkeby. Detta är ett allvarligt samhällshot som Sverige står inför, och rättsväsendet står alltmer handfallet inför uppgiften att ta kontroll över situationen. Det är dags att ta tag i den våldseskalering som breder ut sig alltmer. Det problem som finns löses inte genom att regeringen dementerar människors upplevda känslor av otrygghet och drar riksdagens tillkännagivanden och utredningar i långbänk för att få det att framstå som att regeringen har kontroll på läget. Nu är det inte bara poliser som blir beskjutna - oskyldiga medborgare drabbas då de råkar vistas på fel plats, och väktare blir beskjutna då de gör sitt jobb. Frågan är inte längre när nästa skjutning ska ske utan vem det är som står på tur. Den våldseskalering som polisen i dag inte klarar av att hantera tvingar aktörer att köpa säkerhetstjänster av privata bolag. Vad har regeringen för planer för att få kontroll på det ökande våldet och de skjutningar vi ser i dag?

Fru talman! En av regeringens absolut mest prioriterade uppgifter är att pressa tillbaka gängvåldet och öka tryggheten i Sverige. Därför bygger vi ut polisen så att det kommer att finnas 10 000 fler polisanställda 2024. Det är den mest kraftfulla utbyggnaden av polisen i svensk historia. Dessutom har vi gett polisen nya verktyg, till exempel möjlighet till kameraövervakning, vilket ökar tryggheten inte minst i de mest utsatta områdena redan i dag. Från årsskiftet får polisen också möjligheten att själva avgöra när och var de vill använda kameror. Vi skärper ett antal straff - vi har gjort det tidigare och fortsätter att göra det - för att förhindra att gängen kommer i kontakt med explosiva varor eller får tag i vapen som används vid de här skjutningarna. Vi har presenterat ett helt paket på 34 punkter, vilket kom till efter samtal med flera andra partier i den här kammaren - det är ett helt gängpaket - för att pressa tillbaka detta ytterligare. Vi har bestämt oss: Vi ska trycka tillbaka detta, och vi kommer att göra det med kraft. Polisen kraftsamlar redan i dag och kommer att göra mer. Det är dock otroligt bekymmersamt när oskyldiga drabbas, och det gäller inte minst den väktare som sköts för en tid sedan.

Fru talman! Regeringen fortsätter att vidta åtgärder som uppenbarligen inte ger tillräcklig effekt, för att upprätthålla en känsla av normalitet. Man hänvisar konstant till vissa straffskärpningar, som oftast är framtvingade av oppositionen, samt tar åt sig äran för att man utreder förslag som man har reserverat sig mot i alla år men nu säger ska genomföras. Det är djupt oroande och fullständigt oacceptabelt att en så här allvarlig händelse inte tas på större allvar av regeringen. Frågan är: När kommer det att ske en förändring på riktigt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundFru talman! Jag är helt övertygad om att den inriktning vi har valt i Sverige - att inte bara bygga ut polisen kraftfullt och ge dem nya befogenheter och verktyg utan även skärpa lagstiftningen - kommer att ge effekt. Det måste sedan kombineras med någonting som Sverigedemokraterna tyvärr sällan bryr sig om, nämligen det förebyggande arbetet. Det handlar om sociala insatser för att unga människor inte ska dras in i de kriminella miljöerna. Rikspolischefen säger att det är helt nödvändigt att göra både och, och det är det regeringen kommer att driva på för.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Anna Hallberg. Frågan handlar om Sveriges export- och investeringsfrämjande verksamhet genom myndigheterna Team Sweden, Business Sweden och så vidare, som ministern är väl medveten om. Bakgrunden är att vi gör ett omfattande arbete på området. Det finns saker man kan ha synpunkter på - Riksrevisionen har nyligen haft det - men det är också så att regionerna, och till och med kommuner, jobbar väldigt aktivt med detta. Efter att ha talat med ett antal regioner är dock min bild att synkroniseringen saknas eller åtminstone inte är tillräcklig. Min fråga till ministern är därför: Delar du min bild av synkroniseringen, samarbetsförmågan och koordineringsförmågan, och har du i så fall några tankar och idéer om hur det skulle kunna förbättras?

Fru talman! Tack för en fråga som ligger mig som nytillträdd minister väldigt varmt om hjärtat, Per Schöldberg!Den förra exportstrategin, som regeringen lanserade 2015, innehöll en etablering av regionala exportcentrum. Syftet var att samordna alla de offentliga aktörer - statliga och regionala - som arbetar med export och exportfrämjande. Man har kommit långt på vägen när det gäller att samordna insatserna och nå ut med dem regionalt. Jag vill nu ta nästa steg, vilket är att komma ännu närmare företagen och hjälpa framför allt de små och medelstora företagen ute i hela Sverige att nå ut utanför landets gränser. Jag delar alltså uppfattningen att vi nu behöver ta nästa steg. Vi har lagt en bra plattform för det här arbetet, men vi måste nu gå in i nästa fas. Då måste vi jobba ännu mer företagsnära - och även ännu mer på den internationella marknaden. Den stora utmaningen för de små och medelstora företagen är nämligen ofta att våga och vilja nå utanför Sveriges gränser. Där har vi ett jobb kvar att göra, och jag ser fram emot att få göra det.

Fru talman! Då är min fråga till statsrådet: Ser du en möjlighet att jobba betydligt mer genom regionerna? Går det att skapa en bättre kraft i detta och en bättre utväxling i hela systemet? Jag ser nämligen lite av en avsaknad av systemtänk i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundFru talman! Jag håller helt med om att regionerna är avgörande i detta, men det gäller faktiskt även kommunerna. Vi måste ända ned och ut i det lokala samhället för att samverka. Samverkan mellan stat, region och kommun kommer jag därför att jobba väldigt mycket med i den kommande exportstrategin, som jag hoppas kunna lägga fram inom ganska kort tid.

Fru talman! Min fråga gäller Riksrevisionens tillsyn av Konkurrensverket. Det är en väldigt oroväckande rapport med avseende på hur Konkurrensverket jobbar med korruption. Konkurrensverket får en hel del tips kring bildande av karteller och felaktiga eller rent av rättsvidriga upphandlingar. Detta är företeelser som påverkar hur mycket av våra offentliga pengar som går till att gynna processer och företag som inte är regelrätta. Det påverkar hur folk känner inför och hur stort förtroende de har för samhället, vilket i slutändan påverkar demokratin. Min fråga till näringsminister Baylan är: Hur avser Sveriges regering att jobba för att prioriteringen av korruption verkligen ska vara en grund för utredning hos Konkurrensverket, trots att man inte har fått den budget man behöver?

Fru talman! Jag tror att vi alla i denna kammare är överens om att det i ett samhälle där korruptionen tillåts växa bildas en cancersvulst. Den påverkar inte bara demokratin, utan erfarenheten från många av de länder där korruption är vanligt förekommande i samhället är att den också påverkar ekonomin - grunden för det välfärdssamhälle vi ändå har. Regeringen har genom ett stort antal förändringar, myndighetsuppdrag med mera fokuserat ytterligare på att bekämpa korruptionen. Även om Sverige i dag rankas som ett av de länder där det förekommer minst korruption ska vi inte slå oss till ro, utan vi kommer att fortsätta bekämpa detta både via Konkurrensverket och genom våra rättsvårdande myndigheter. Får detta fäste i ett samhälle slår det nämligen mot hela samhället - såväl tilltron till varandra och den ekonomiska utvecklingen - och dit ska vi definitivt inte.

Fru talman! Det finns ju en global tendens att vi går mot mer korruption. Ibland tas det upp som förslag av diverse civilrättsorganisationer att detta kräver en nationell handlingsplan, eftersom det är en så komplex fråga där många myndigheter måste jobba med varandra. Är det något ni jobbar med, eller har ni någonting annat som gör att ni kan ta ordentliga krafttag mot korruptionen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundFru talman! Jag tror att vi måste jobba med alla de verktyg vi har. Det kanske absolut viktigaste är den öppenhet som finns i det svenska samhället. Jag menar att en av anledningarna till att Sverige rankas som ett av de länder där korruption förekommer minst är offentlighetsprincipen och möjligheten för journalister och medborgare att granska vad vi har för oss och hur saker och ting går till.Jag tror att vi behöver göra ytterligare insatser, inte minst när det gäller offentliga upphandlingar där stora summor förekommer.

Fru talman! I måndags besökte jag tillsammans med Lars Hjälmered och mina partikollegor från region- och kommunnivå Malmö, Trelleborg och Ystad. Vi träffade bland annat näringslivet, företagen Pågen och Polykemi samt Sydsvenska handelskammaren.Det är en allvarlig bild som beskrivs utifrån grunden att företagen ska kunna utöka sin verksamhet och expandera. Det saknas nu effekt lokalt - det råder alltså effektbrist.Det finns åtgärder som regeringen kan vidta här och nu för att komma till rätta med detta på kort sikt. Därför vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan om han avser att agera för att energifrågan inte ska ligga som en hämsko med utebliven utveckling och tillväxt för näringsliv och jobb i Skåne och Sydsverige.

Fru talman! Tack, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, för frågan!Energi och tillgången till energi är naturligtvis avgörande för både den industriella och den samhälleliga utvecklingen i ett modernt samhälle. När vi i Sverige dessutom har det största överskott av elektricitet som vi någonsin haft - 14 terawattimmar under det första halvåret - måste vi naturligtvis göra vårt yttersta för att se till att det också kommer fram dit det ska.Anledningen till att vi har de problem vi har, både i Västsverige, i Skåne och i större delen av södra Sverige, är förseningarna när det gäller den infrastruktur som redan den förrförra regeringen - det vill säga den borgerliga regeringen - såg framför sig.Detta måste vi kunna lösa. Jag tror att det absolut bästa är att vi fortsätter att jobba tillsammans inom ramen för energiöverenskommelsen för att lösa de praktiska problem som finns när det gäller överföring av elektricitet, som vi har väldigt gott om i det här landet.

Fru talman! Här och nu råder effektbrist. Man kan ha hur mycket energi man vill vissa dagar om det inte funkar andra dagar.Detta är väldigt allvarligt. Näringslivet behöver växa; det behövs tillväxt. Folk är beredda att utveckla sina företag. De står med foten i marken och kan inte utveckla dem. Det här är jätteallvarligt.Avser näringsministern att agera för att frånvaron av lokal reservkraft inte ska slå mot tillväxten och näringslivet i Skåne?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundFru talman! Jag har inte bara förmånen att vara näringsminister, utan jag har också varit energiminister i fyra och ett halvt år och medverkat - tillsammans med bland annat Moderaterna - till att stärka det svenska energisystemet. I detta ingick att ta fram ett nytt regelverk för att bygga ledningar, för det tar alldeles för lång tid i vårt land.Det har inneburit att vi nu har en tiodubbling av investeringarna i näten. Detta räcker dock inte, utan vi fortsätter - och måste fortsätta - att jobba på så att näringslivet och hushållen alltid har den el och den effekt de behöver när de behöver den.

Fru talman! I förrgår redovisades den nationella trygghetsundersökningen. Den syftar till att undersöka bland annat människors utsatthet för brott och deras upplevelse av otrygghet.I den fick vi läsa att 6 procent av befolkningen uppger att de har utsatts för sexualbrott, vilket i och för sig är en minskning från 2017. Vanligast är det bland unga kvinnor, där 34,4 procent i åldersgruppen 20-24 år uppger att de har utsatts för sexualbrott.Detta är helt oacceptabelt, och vore jag inte i kammaren skulle jag uttrycka mig både annorlunda och grövre.Vi kan naturligtvis fundera över mansnorm och machokultur, men min fråga går till inrikesminister Mikael Damberg. Den lyder: Hur säkerställer ministern att dessa frågor tas på allvar?

Fru talman! Jag tackar för frågan.NTU visar - igen - vilka könsskillnader vi har när det gäller brott och otrygghet i Sverige. Kvinnor och män utsätts för olika typer av brott - kvinnor utsätts till exempel i mycket större utsträckning än män för sexualrelaterade brott. Också otryggheten på kvällar och nätter är mycket högre för kvinnor än för män; hälften av de unga tjejerna har någon gång valt en annan väg eller ett annat färdmedel i sitt bostadsområde för att de har känt sig otrygga.Det är helt avgörande för människors känsla av trygghet att de känner närheten av mer lokalt närvarande poliser. Polismyndigheten förstärker nu sitt arbete kopplat just till sexualbrott och våld i nära relationer med 350 anställningar under året för att se till att vi får en starkare kapacitet att utreda och komma åt dessa typer av brott. Det är någonting vi tar på stort allvar.

Fru talman! Jag säger tack där - jag har fått svar på min fråga!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundFru talman! Min fråga går till näringsminister Ibrahim Baylan.Vi har i Sverige otroligt långa tillståndsprocesser. Ett exempel som har varit uppe i dagarna är bearbetningskoncessionen i Kallak. Samma sak är ett problem på elsidan, med nät som kan ta tio tolv år att bygga. Vi har industrietableringar som kanske aldrig kommer till därför att det helt enkelt tar för lång tid.Detta skapar osäkerhet, både för företagen som vill investera, som får ligga ute med pengar och planering, och för enskilda. Deras hus kanske behöver lösas in om investeringen blir av, och under tiden går de inte att sälja eftersom ingen vet om man kommer att kunna bo där om bara ett par år.Vi ser också att detta går mycket snabbare i jämförbara länder än i Sverige. Tillståndsprocesserna är långa och byråkratiska.Därför blir min fråga: Vad gör regeringen för att förkorta tillståndsprocesserna?Centerpartiet har föreslagit ett grönt spår. Vi vill ha halverade tillståndstider, och vi vill ha ett mål om det. Vad gör regeringen för att kapa processtiderna?

Fru talman! Tack, Rickard Nordin, för frågan!Jag delar uppfattningen att det tar alldeles för lång tid. Kanske ännu värre är att det dessutom inom vissa sektorer blir väldigt oförutsägbart.Det är ett problem, för vi är alla angelägna om att balansera de olika intressen som finns. Alla vi i denna kammare inser att det ibland finns olika intressen som är motstridiga. Jag är dessutom övertygad om att vi om vi ska göra en snabb omställning - vilket är nödvändigt - inte kan ha processer, till exempel när det gäller att bygga elledningar, som tar åtta till tio år.Vad gör då regeringen? Vi tar det steg för steg. När det gäller elledningar gav vi till exempel i uppdrag till en utredare, Elisabet Falemo, att lägga fram ett förslag till hur vi ska kunna garantera rättssäkerheten och samtidigt effektivisera. Jag tror att det arbetet behöver göras på område efter område, så att vi kan se till såväl att det är rättssäkert och förutsägbart som att vi får fart på omställningen.

Fru talman! Det är välkommet att näringsministern håller med om problematiken.Tyvärr gäller det ju inte bara nätdelarna, även om det har hänt en del. Branschen bedömer att det bara kan ge ett till två år.Ett av de stora problemen är myndigheternas inställning. En myndighet är i grunden ett serviceorgan för medborgarna och inte ett kontrollorgan. Där finns saker som regeringen skulle kunna göra, exempelvis i regleringsbrev och annat.Finns det några initiativ som ministern eller regeringen har tagit, förutom nätkoncessionsutredningen? Den ligger ju redan på bordet och kommer att klaras av ganska snart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundFru talman! Det hoppas jag innerligt, Rickard Nordin, och gärna tillsammans.Jag har som ny näringsminister precis inlett en resa runt i landet för att just ta del av företagens egna erfarenheter. Det jag får fram är att det inte alltid nödvändigtvis handlar om reglerna i sig - som många företagare säger begriper man varför de finns - utan om tillämpningen av dem och om attityden från myndigheter.Vi vet också att det finns skillnader mellan länsstyrelser och kommuner. Jag kommer att fortsätta att ha fokus där och försöka att bidra till en förändring.

Fru talman! Min fråga är till landsbygdsministern.På grund av förra årets svåra torka har många skogsägare drabbats hårt av granbarkborren. Skadorna är på vissa håll enorma. Tusentals kubikmeter skog har angripits, och stora ekonomiska värden har förstörts.Skogsstyrelsen har uppmärksammat detta stora bekymmer och uppmanat alla skogsägare att vara noga med att sköta sina skogar. Det verkar dock inte gälla statligt ägd skogsmark, exempelvis Kraskögle naturreservat utanför Hultsfred. Där har angripen skog inte tagits bort utan får stå kvar, med resultatet att naturreservatet har blivit som en drivbänk för granbarkborren. Detta drabbar skogsägare som har mark runt reservatet svårt.Min fråga är: Ska inte staten föregå med gott exempel och följa Skogsstyrelsens inrådan att ta bort angripen skog på naturreservatet och därmed hindra spridning av granbarkborren?

Fru talman! Tack så mycket, Magnus Oscarsson, för en väldigt angelägen fråga!Jag tror att vi är gemensamt bekymrade över situationen. Jag tror också att vi båda hör till dem som var väldigt glada över att sommaren inte blev varmare än den blev. Vi hade beredskap för ett värre scenario än det vi nu ser, men med detta sagt är läget illa nog.Därför skjuter regeringen till pengar, exempelvis i budgetpropositionen. Vi sköt också till pengar redan i vårändringsbudgeten för att man ska ha medel att hantera det här problemet och kunna identifiera och jobba med informationsinsatser och annat.Jag kan konstatera att din konkreta fråga är väldigt vid. Och ja, staten ska givetvis alltid föregå med gott exempel. Samtidigt pratar vi här om naturreservat, vilket innebär att man också har andra hänsyn att ta. Men svaret på din fråga är: Ja, vi ska gå föregå med gott exempel.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!Jag nämnde ett exempel, Kraskögle naturreservat, men det finns tyvärr många fler exempel runt om i Sverige där staten inte tar sitt ansvar när det gäller att minimera spridning av granbarkborre. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundDet är dubbelmoral att staten själv inte sköter sin skog men kräver det av andra skogsägare. Det finns ju bestämmelser i skogsvårdslagen om hur granbarkborren ska bekämpas, så frågan är hur staten gör för att följa bestämmelserna.

Fru talman! Jag vill utifrån min roll vara väldigt tydlig med att vi förväntar oss att både myndigheter och enskilda skogsägare gör sitt yttersta för att säkerställa att de hanterar eventuella utbrott på ett sådant sätt att de inte sprider sig. Man behöver jobba med informationsinsatser och med samordnade insatser för att kunna vara effektiv när någonting händer. Man kommer också att behöva jobba med hur man hanterar virkesnivåer kopplat till detta.

Fru talman! Under året kom Kommunals rapport som visar att problemen med språkförbistringen inom äldreomsorgen är stora. Personalen förstår inte varandra, och brukaren kan inte göra sig förstådd.Redan 2007 sa äldrevårdsinspektörer i Stockholms stad att en stor del av dem som arbetade inom äldreomsorgen i Stockholm hade så dåliga kunskaper i svenska språket att de inte borde ha blivit anställda. Detta är alltså inte på något sätt något nytt fenomen.Jag frågar därför statsrådet Mikael Damberg: Hur ska regeringen säkerställa att de som är i behov av samhällets resurser får rätt och vårdsäker omsorg som inte skadar dem?

Fru talman! Även om detta inte är mitt primära ansvarsområde har jag själv mött samma fråga.Det är otroligt viktigt att arbetsgivaren tar sitt ansvar både vid anställningstillfället och i de fall man är på väg in i en utbildningsverksamhet, att man följer upp utbildningen med språkkrav så att det blir en bra språkutveckling i inte minst äldreomsorgen. Där kan man annars möta människor som kanske inte kan förstå personalen.Det här är en viktig fråga som jag vet att många arbetsgivare runt om i Sverige jobbar med. Det här blir en av de stora utmaningarna också när det gäller att klara personalförsörjningen de kommande inte bara par åren utan de kommande decennierna, för personalbehoven kommer att bli enorma inom äldreomsorgen det kommande decenniet.

Fru talman! Världshandeln utmanas på ett sätt som vi inte har sett på många, många decennier. Tidigare stabila handelsnationer går nu i konflikt med varandra, vissa lämnar etablerade gemenskaper och världshandeln minskar faktiskt i vissa stycken. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundRegeringen har nyligen presenterat en strategi för hur Sverige ska ha relationer, och framför allt handelsrelationer, med Kina. I strategin menar man att det är viktigt att det multilaterala världshandelssystemet, det vill säga WTO, ska moderniseras och att Kina ska respektera detta. Men först är det väl dags för Kina att respektera WTO:s regelverk, innan man är med och reformerar detsamma.Min fråga till statsrådet Anna Hallberg är: Hur avser ministern att agera för att få Kina att respektera rådande spelregler för handeln?

Fru talman! Tack, Hans Rothenberg, för en högaktuell och väldigt viktig fråga!Kina är, som Hans Rothenberg nämner, en oerhört viktig handelspartner för Sverige. Vi har ett behov av att hitta en balans mellan skyddsmekanismer - jag tänker på vår säkerhet - och en god handelsrelation med Kina.Jag måste framhålla här att den Kinaskrivelse som nu har lagts fram till riksdagen är en väldigt bra plattform för det fortsatta arbetet gentemot Kina. De konflikter och eventuella handelskonflikter som vi behöver lösa med Kina kommer att regleras och ska regleras via WTO. Det är regeringens, Sveriges och också EU:s inställning.Vi kommer att använda WTO i så stor utsträckning som möjligt. Men vi måste också bevaka våra egna intressen, analysera och skaffa kunskap om Kina.

Fru talman! Skogen är vår nationalklenod och erbjuder rekreation, bär, svamp, jakt, mångfald och virke. Den har hundra olika användningsområden och inte minst också ett stort exportvärde.Skogen, som så många vill nyttja, lyfts fram som räddningen för klimatet. Vi vill nyttja den i omställningen till hållbara och fossilfria produkter.Trots att vi har en årlig tillväxt av skog menar många att skogen inte kommer att räcka till allt. Det finns också de som menar att skogen och även klimatet mår mycket bättre om skogen står obrukad.Det har länge pågått en polariserad debatt, och jag vet att landsbygdsminister Jennie Nilsson har omstartat det nationella skogsprogrammet. Jag skulle vilja höra vad landsbygdsministern tror att det nationella skogsprogrammet kan göra för att minska den polariserade skogsdebatt som vi har i Sverige.

Fru talman! Tack, Isak From, för en väldigt viktig fråga! Jag skulle säga att det sannolikt är något av det viktigaste för mig under den här mandatperioden att lyckas få en framåtsyftande och konstruktiv debatt om hur vi kan värna alla de stora värden som skogen rymmer. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundVi som politiker kommer att ha till uppgift att hantera jobb och tillväxt, biologisk mångfald, klimat och miljö som de storheter de är, och de måste också få ta plats.Jag är helt övertygad om att det går att hitta framåtsyftande och konstruktiva sätt att hantera de här frågorna integrerat om viljan finns. Men då måste man ha en god dialog med samtliga berörda aktörer. Därför hade jag förmånen att få bjuda in och starta om skogsprogrammet i går och då initiera den debatten. Och jag är positivt överraskad av den positiva reaktion jag fick från alla berörda aktörer, så jag känner faktiskt gott hopp.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Damberg. Vi har de senaste dagarna i medier kunnat ta del av att Socialdemokraterna nu avser att göra positionsförflyttningar när det gäller sjukvårdsområdet. Det kommer vi väl att återkomma till.Vad statsrådet Hallengren säger i samma medierapportering är att man har "sett till att skapa en likvärdighet och kortat köerna rejält på cancerområdet". Då blir min fråga till statsrådet Damberg: Är det så att regeringen har tillgång till någon annan statistik än vi övriga? Den statistik vi övriga har tillgång till visar att 27 av 31 standardiserade vårdförlopp inte klarar ledtiderna och att cancerköerna växer. Är det inte så att cancerköerna växer, tvärtemot vad socialministern påstår? Detta är ett mycket stort och allvarligt problem som regeringen inte har hanterat.

Fru talman! Sjukvården är ett prioriterat område för regeringen, eftersom det finns stora behov. Vi vet att många regioner och landsting i dag har väldigt stora ekonomiska problem. Därför är det helt nödvändigt att staten skjuter till resurser och att vi hittar ett system för utjämning som gör att de med stora kostnader också kan få stöd och hjälp av andra. Det är otroligt viktigt att det här systemet håller.Standardiserade vårdkedjor ger uppenbarligen effekt. De kortar köer och ser till att få fokus på rätt saker. Man har patienten i centrum. Regeringen har ihop med SKL påbörjat ett arbete där man jobbar med det här systematiskt och ger stöd till det. Precis som socialministern är jag helt övertygad om att det ger effekt att jobba systematiskt med att korta köer på detta sätt.

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till inrikesminister Mikael Damberg.Sedan 2009 samverkar ett antal myndigheter mot den organiserade brottsligheten under ledning av Polismyndigheten. Riksrevisionen har genomlyst det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet i en aktuell rapport. Analysen visar på att samarbetet ger ett bra resultat men pekar också på behov av åtgärder vad gäller regeringens styrning och uppföljning för att ytterligare effektivisera arbetet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundFru talman! Jag har läst regeringens svar på Riksrevisionens rapport. Min tolkning är att regeringen inte följer de förslag till förändringar som Riksrevisionen föreslår. Kristdemokraterna menar att samarbetet behöver stärkas ytterligare genom tydlig styrning och uppföljning. Vi vill att varje myndighet som ingår i samverkan ska ha ett tydligt uppdrag i regleringsbrevet att prioritera arbetet.Min fråga till inrikesministern blir därför varför regeringen inte lyssnar till Riksrevisionens rekommendationer om ökad styrning och uppföljning av det myndighetsgemensamma arbetet mot brottslighet.

Fru talman! Det här är en av de viktigaste insatser vi gör mot grov organiserad brottslighet i Sverige. Om man inte bara använder Polismyndighetens resurser utan använder statens fullständiga arm med olika myndigheter, såsom Försäkringskassan, Skatteverket och Arbetsförmedlingen, kan man komma åt kriminella grupperingar från olika håll.Jag har träffat myndighetscheferna för de olika myndigheterna. De är väldigt tydliga med att de ser detta som ett prioriterat arbete. De vill jobba på det här sättet och tycker att arbetet hela tiden utvecklas. Men vi säger också i skrivelsen att regeringen kan återkomma med ytterligare styrning av verksamheten om det behövs.En del av det gängprogram som regeringen har presenterat handlar om att utnyttja GOB ännu mer. Vi kommer att vara tydligare i styrningen och titta på om man kan genomföra fler pilotprojekt för att flytta fram verksamheten ytterligare.Det här är ett område som vi kommer att återkomma till. Men min bild, som jag fått från generaldirektörerna, är att man tar det här på väldigt stort allvar och att Polismyndigheten ser en utveckling som går i positiv riktning.

Fru talman! Min fråga går till näringsminister Ibrahim Baylan.På FN:s klimattoppmöte i New York presenterade statsminister Stefan Löfven arbetet med Industrispåret. Det är ett viktigt arbete för att klara industrins omställning till fossilfrihet. Genom den gröna omställningen kan vi möta klimathotet och samtidigt skapa nya gröna jobb.Ministern har precis som jag besökt kemiklustret i Stenungsund. Det är med 2 500 anställda Sveriges största kemikluster. Målet är hållbar kemi, och visionen är att vara ett nav för produktion av hållbara produkter baserade på förnybara och återvunna råvaror.Min fråga är: Hur ser ministern på kemiindustrins arbete med grön omställning, och hur kan vi från riksdag och regering stötta arbetet med att finna nya banbrytande tekniker?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundFru talman! Jag tackar Marlene Burwick för denna viktiga fråga.Industrin står i dag för en tredjedel av våra utsläpp. För regeringen är det viktigt att vi hittar en väg framåt som innebär att vi blir av med utsläppen och samtidigt utvecklar vår industri.Jag hade nyligen förmånen att träffa styrelsen för den svenska kemiindustrin och resonera kring de här frågorna. Det kommer nu fram nya innovationer. Vi ska i samarbete se till att de också kommer ut på företagen ute i samhället.Ett exempel är en verksamhet som jag nyligen var med om att inviga, även i det här fallet i Västsverige, i Vänersborg, och som gäller ett nytt sätt att hantera förorenares lösningsmedel i en cirkulär ekonomi. Det ger bra med nya jobb i Vänersborg, och det ger helt andra värden och koldioxidutsläpp. Detta har tillkommit genom ett samarbete mellan i det här fallet Almi och privata näringsidkare. Precis på det sättet vill jag att vi ska fortsätta jobba, så att Sverige är långt framme och så att vi kan hävda både jobb och tillväxt men också omställning.

Fru talman! Sverige har tilltagande elproblem, i synnerhet i Stockholm, Västsverige och Skåne. I södra Sverige, fru talman, finns det företag som bromsats eller nekats att investera och växa som de vill och önskar. Det har skett i Malmö, Båstad, Staffanstorp, Trelleborg, Sjöbo, Ystad och ett antal andra orter.Regeringen har infört en skatt på lokal elproduktion från kraftvärme. Detta har nu slagit ut elproduktion i Stockholm, Göteborg och Malmö. Experter är eniga om att den snabbaste vägen för att säkra eltillgången i till exempel Skåne vore att ta bort de här skatterna för att ge möjlighet att fortsätta driva elproduktionen.Är regeringen beredd att erkänna sitt misstag och ta bort den här skatten på lokal elproduktion för att på så sätt kunna säkra produktion för viktiga industrier och andra företag i bland annat södra Sverige?

Fru talman! Lars Hjälmered är en mycket kunnig person när det gäller elsystemet. Han vet mycket väl att vår effektbrist i grund och botten är en värmebrist någon vecka på vintern. Någon elbrist har vi egentligen inte, eftersom vi har stora överskott.Nu har vi hamnat i den här olyckliga situationen av en mycket enkel orsak: att det under alldeles för lång tid inte byggdes några nya elledningar i Sverige. Det har inneburit att vi har effektbrist vissa tider på året, trots att vi har ganska gott om el.Det finns inga genvägar kring detta. Vi måste skynda på bygget av elledningar, så att vi kan se till att den mycket fina el som produceras i landet kommer till både företagen och hushållen precis när de behöver den. Det gäller att både förenkla regelverket och se till att det byggs, och det är precis det som regeringen håller på och jobbar med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundFru talman! Jag har en fråga till vår nya utrikeshandelsminister, Anna Hallberg. Jag vill inleda med att ge henne ett stort grattis till hennes nya roll och önska lycka till.Det har varit en lång skilsmässa och mycket gräl. Bodelningen sker inför öppen ridå. Sverige är en relativt liten och mycket exportberoende öppen ekonomi med stor, modern och framgångsrik industri. Det handlar om brexit, kära utrikeshandelsminister. Vilka delar av den svenska exportindustrin ser utrikeshandelsministern särskilda risker inom? Vilka tydliga och goda exempel på framgångsrika företag ser hon där ute? Jag som boende i Stockholms län skulle gärna vilja koppla detta till en rapport som Stockholms handelskammare tog fram om brexits konsekvenser. Det skulle påverka 2 100 jobb i Stockholm.

Fru talman! Jag tackar för en bra och väldigt aktuell fråga. Den 31 oktober närmar sig med stormsteg. Vi har fortfarande förhoppningen att det inte ska bli en avtalslös brexit.Jag ska svara på frågan om vilka sektorer som påverkas mest. Vi har bett Kommerskollegium att titta på detta och analysera vilka vi just nu tror skulle bli hårdast drabbade. Det är sektorer som mineraliska bränslen, fordonsindustrin, affärstjänster och immaterialrätt. Om vi ska tala om Stockholmsregionen på den här korta stunden kan man ändå tänka sig att affärstjänster är en sektor där Stockholmsregionen kan bli relativt hårt drabbad.Vi har fortfarande inte riktigt sett konsekvenserna av att handeln med Storbritannien har gått ned. Vi uppmanar alla företag i hela Sverige, oavsett region, att bevaka detta noga och att gå in på Tullverkets och Kommerskollegiums hemsidor. Där finns all information. Vi vill verkligen uppmuntra företagen att vidta alla åtgärder. Nu närmar sig brexit, oavsett om det blir nu eller om tre månader.

Fru talman! Precis som min kollega Hans Wallmark tidigare sa har jag nåtts av nyheten att Danmark vill införa ett säkerhetspaket. Där ska man ha gränsöverskridande granskningar en till flera gånger i veckan av både tåg- och färjetrafik därför att man anser att kriminaliteten har ökat så mycket i Sverige.Danska justitieministern säger att han inte vet hur mycket kriminaliteten har ökat i Sverige men att han avser att utreda den. Han avser alltså att utreda hur svårt vi har det i Sverige. Vidare vill han göra en utredning av den kriminalitet som finns i Öresundsregionen. Danmark vill alltså starta en utredning om Öresund.Min fråga till inrikesminister Mikael Damberg är nu varför den socialistiska regeringen ska utreda vad den svenska regeringen borde ha utrett om kriminaliteten i Sverige, om du nu anser att den har ökat så mycket som Danmark anser att den har gjort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundFru talman! I dag har jag välkomnat att Danmark vidtar ytterligare åtgärder för att bekämpa kriminalitet i regionen. Det påverkar också Sverige vad som händer i Danmark. Vi har sett två allvarliga händelser i Köpenhamn som har haft kopplingar till Sverige. Då har den danska regeringen valt att agera. Jag tycker att det är klokt.På samma sätt ser vi att i de två fallen har svensk polis biträtt dansk polis och bidragit till att flera personer kunnat gripas i ärendena. Vi har ett väldigt bra samarbete. Jag ser framför mig att det samarbetet kommer att kunna fördjupas den närmaste tiden.För Danmark kommer det att gälla att utveckla sitt kamerabevakningsarbete, precis som vi gör på den svenska sidan. Vi bygger ut vår polisiära närvaro och styrka i hela Sverige med 10 000 fler polisanställda. Vi ger polisen nya verktyg.Vi har sedan många år tillbaka gränskontroll mot Danmark. Om då Danmark vill ha gränskontroll mot Sverige tror jag att våra svenska och danska poliser kommer att ha nytta av den information som man får fram på respektive sida.Frågestunden var härmed avslutad.