Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag om att svenska kreditinstitut och filialer till utländska kreditinstitut ska vara skyldiga att tillhandahålla kontanttjänster i betryggande utsträckning i hela landet. Förslaget innebär att institut eller filialer som tillhandahåller betalkonton med grundläggande funktioner till konsumenter ska tillhandahålla platser för kontantuttag och att institut eller filialer som tillhandahåller betalkonton till företag ska tillhandahålla platser för dagskasseinsättningar.  Lagförslaget gäller institut och filialer med en inlåning från allmänheten som överstiger 70 miljarder kronor. Post- och telestyrelsen ska utöva tillsyn över att instituten och filialerna uppfyller sina skyldigheter. Om ett svenskt institut inte fullgör

Betänkande 2019/20:FiU29 Skyldighet för kreditinstitut att tillhandahålla kontanttjänster

Video

Fru talman! Jag vill börja med att konstatera att en seger vinns i dag. Det är en seger för alla som har engagerat sig för rätten och möjligheten att använda sig av kontanter i den utsträckning man själv vill. Framför allt är det nu så att staten åter tar kommandot över utvecklingen och inte överlåter till storbankerna att själva bestämma om tillgången till användning av kontanter. Det är en seger för den sammanslutning av organisationer som går under namnet Kontantupproret.Men, fru talman, det är också viktigt att komma ihåg och konstatera att denna lagstiftning, som nu kommer till stånd i enighet, har tagit för lång tid att komma fram till. Jag har för egen del följt denna fråga under de fem år jag har varit riksdagsledamot. Redan 2014 syntes tydliga tecken på behovet av reglering. Vid flera tillfällen har Vänsterpartiet, även innan jag blev riksdagsledamot, lyft fram frågan om behovet av att skydda möjligheten att använda kontanter. Efter hand har fler och fler partier anslutit sig och ställt sig bakom det krav som nu lett fram till att det finns en enighet bakom att vi i dag inför denna lagstiftning.Ett tungt ansvar för denna saktfärdighet faller på finansmarknadsminister Per Bolund, som under lång tid inte velat ta i frågan. Han har hänvisat till olika utredningar som i praktiken har varit villospår. Att regeringen och regeringens utredare inte lyssnade på riksdagens underordnade myndighet Riksbanken när frågan om EU:s betalningsdirektiv utreddes var enligt mig det allvarligaste misstaget. Hade de gjort det hade vi kunnat göra skillnad på ett tidigt stadium. Man har också konsekvent varit lomhörd mot sina egna länsstyrelser runt om i landet. Dessa har under flera år rapporterat om problem med att uppfylla behovet av grundläggande betaltjänster runt om i landet.Fru talman! Jag hoppas därför att regeringen ägnar denna dag åt självkritik. Vi bör också konstatera att det sedelutbyte som Riksbanken genomförde, säkert med goda motiv, användes av bankerna som ett skäl för en snabbare avveckling av kontanthanteringskedjan än vad vi kunde förutse.Utvecklingen med avveckling av kontanter har gått långt. När jag började arbeta med den här frågan var det ett landsbygds- och skärgårdsproblem. I dag är det ett lika stort problem för städerna. Det är ett nationellt problem. Det är inte så ofta ett problem för mig, som är snabb med att använda ny teknik och har tillgång till flera olika kreditkort. Men för alla som av olika anledningar vill använda kontanter som betalningsmetod har det varit ett stort problem. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skyldighet för kreditinstitut att tillhandahålla kontanttjänsterTrots att dagens nya lagstiftning är en seger för Vänsterpartiets och många andras idoga arbete har vi i dag en reservation. Det beror på den märkliga asymmetri som regeringen nu skapar genom den nya lagen. Man har bara fattat halva problematiken, den som handlar om att få tillgång till uttag av kontanter. Det är minst lika viktigt att det är möjligt att sätta in kontanter, särskilt om man är företagare. Det gäller inte minst småföretagare. Många partier klappar sig ofta på bröstet och säger att de är företagarnas parti, men när det gäller kontanter har ingen än så länge ställt sig på de små företagens sida. Som enskild företagare eller privatperson har man svårt att prata om problemen med att man "tvingas" gömma pengar i madrassen, då det innebär en stor säkerhetsrisk om man måste prata om det.Utifrån detta har Vänsterpartiet tre förslag som vi anser bör genomföras:att skyldigheten att tillhandahålla platser för dagkasseinsättningar ska gälla alla banker som tillhandahåller betalkonton till företagatt insättningsmöjligheter för privatpersoner ska ingå i begreppet kontanttjänsteratt föreningar och företag också ska omfattas av den rätt att öppna betalkonto med grundläggande tjänster som i dag finns för privatpersoner.Den nya lagstiftningen innehåller också begränsningar av vilka banker som omfattas av kravet på att ge tillgång till kontanter. Det invänder vi emot. Man definierar det helt enkelt som att det bara handlar om "stora" banker. I sitt remissvar invänder Riksbanken mot denna avgränsning. Att banker åläggs att erbjuda grundläggande betaltjänster till sina kunder får anses vara en del av en banks tillstånd att driva verksamhet och något som kunderna ska kunna förvänta sig, anser Riksbanken. Riksbanken framhåller också att det ska ses som en rimlig motprestation i relation till de betydande fördelar som banksektorn åtnjuter genom de statliga skyddsnät som finns om en bank får finansiella problem. Vänsterpartiet delar denna analys. Alla banker som tillhandahåller betalkonton med grundläggande tjänster ska också tillhandahålla en möjlighet till kontantuttag.Lagstiftningen som vi inför i dag innehåller förslag som stärker tillgången till kontanter. Det är bra, men det är minst lika viktigt att stärka möjligheterna att använda kontanter. Länsstyrelserna konstaterar i sin årliga rapport om grundläggande kontanttjänster att kontantanvändningen och den kommersiellt upprätthållna infrastrukturen för kontanter fortsätter att minska. De strukturella förändringar som pågår kan snart inte längre vägas upp med punktinsatser i form av statligt finansierade ombudslösningar. Handeln har och tar ett stort ansvar för kontanthanteringen, men antalet handlare som har slutat att ta emot kontanter som betalningsmedel ökar. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skyldighet för kreditinstitut att tillhandahålla kontanttjänsterSveriges Konsumenter och PRO föreslår att det ska införas krav på handlare och restauranger att acceptera kontanter som betalningsmedel. De påpekar dock att en sådan reglering måste göras på rätt sätt. De refererar bland annat till Danmark där man gjort vissa undantag för branscher som har öppet sena kvällar och nätter, för att minska rånrisken. Det är viktigt att beakta.Vänsterpartiet anser att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att lämna förslag som innebär krav på handlare och restauranger att acceptera kontanter som betalningsmedel.Fru talman! Med det sagt vill jag yrka bifall till Vänsterpartiets reservation.(Applåder)

Fru talman! I dag ska vi äntligen fatta ett mycket efterlängtat beslut som gör det möjligt att upprätthålla en rimlig tillgång på kontanter i hela Sverige. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.Sverige är det land i världen där minskningen av kontantanvändandet går snabbast, och vårt land är det enda där mängden kontanter i omlopp i samhället har minskat under det senaste decenniet. År 2018 var kontantmängden som cirkulerade i Sverige 1,2 procent av bnp. Det ska sättas i relation till hur det var i eurozonen. Där handlar det om 10,7 procent av bnp. Det är en enorm skillnad.Det är flera faktorer som drivit på den utvecklingen. Dock vill jag särskilt peka på att inte minst bankerna har ett mycket stort ansvar. Som en följd av den minskade kontantanvändningen har vi haft en utveckling där antalet uttagsautomater har minskat kraftigt. Antalet bankkontor med kontantservice har mer än halverats 2011-2018. Allt fler näringsidkare slutar acceptera kontanter. I en undersökning från 2018 säger så många som hälften av alla handlare att de troligen kommer att sluta acceptera kontanter före 2025. Det har självfallet uppmärksammats och debatterats väldigt mycket, och med all rätt.Ny teknik och utvecklingen mot ett mer digitaliserat betalningssystem har förvisso sina fördelar. Det är mer effektivt och minskar risken för rån och skattefusk. Sannolikt kommer vi med tiden se en fortsatt utveckling i den riktningen.Samtidigt måste vi vara oerhört väl medvetna om att många medborgare hamnar i kläm när kontanter inte längre är självklara betalningsmedel. Framför allt många äldre och personer med funktionsvariationer använder kontanter i högre grad än den övriga befolkningen. Vi vill nu därför att kontanter som betalningsmedel ska vara en rättighet för alla medborgare, och då måste vi agera. Därför är det rimligt att vi nu lagstiftar för att säkra en rimlig tillgång till kontanter i hela landet. En ökad kontantanvändning kommer också att medverka till en bättre krisberedskap och därmed minska sårbarheten i samhället.För att kontanter ska kunna cirkulera i vårt samhälle behöver företagen kunna sätta in sina dagskassor. Det är i själva verket en förutsättning för att kontanter över huvud taget ska kunna fungera som betalningsmedel i samhället. Därför är det nödvändigt att vi nu också lagstiftar om möjlighet för företag att kunna sätta in sina dagskassor med rimliga avstånd. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skyldighet för kreditinstitut att tillhandahålla kontanttjänsterFru talman! Vi tar i dag ställning för att de kreditinstitut som har en inlåning på minst 70 miljarder kronor ska vara skyldiga att tillhandahålla kontanttjänster i en rimlig omfattning i hela Sverige såväl för kontantuttag som för företagens möjligheter att sätta in sina dagskassor. Lagförslaget omfattar de sex största kreditinstitut som bedöms stora nog att kunna betjäna hela landet med platser för kontanttjänster och som bedöms ha en systemviktig roll för kontantkedjan i hela landet.Skyldigheten att tillhandahålla kontanttjänster ska innebära att platserna för servicen ska finnas med vissa avstånd, och det ska regleras i förordning. Det finns en poäng med att göra det i förordning i stället för i lag, för det ska vara möjligt att anpassa förhållandena när verkligheten förändrats.Platserna för servicen för kontantuttag ska hålla rimliga öppettider, och avgifterna för uttagen ska vara rimliga. Dessutom säger vi i betänkandet att platserna ska vara användarvänliga, framför allt för personer med funktionsvariationer.Post- och telestyrelsen får ansvaret för tillsynen. Om bedömningen görs att något av de berörda kreditinstituten inte fullgör sin lagfästa uppgift ska ärendet överlämnas till Finansinspektionen. Om den i sin tur gör bedömningen att en sanktion är befogad ska sanktionsavgiften, mycket enkelt uttryckt, bestämmas av hur stor inlåning från allmänheten som institutet har. Ju mer inlåning, desto större ansvar. De sanktionsavgifter som föreslås är kännbara utifrån de förhållandena.Fru talman! Bankerna gör stora vinster när de driver på utvecklingen mot ett kontantfritt samhälle. Därför är det också fullt rimligt att de får ta sitt ansvar för att hela Sverige ska få tillgång till kontanter och möjliggöra betaltjänster för de grupper som ännu står utanför det digitala samhället.För mig som socialdemokrat är det självklart att fungerande betaltjänster för hela Sveriges befolkning är en grundläggande rättighet. Därför, fru talman, vill jag återigen yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att föreslå att riksdagen bifaller utskottets förslag i betänkandet.Man måste börja med att konstatera att anpassningen till en minskad kontanthantering har gått mycket snabbt i Sverige. Det har fått vissa negativa konsekvenser för vissa grupper i samhället, som äldre och personer med funktionsnedsättning.Som framhålls i propositionen är det viktigt att säkerställa att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser, framför allt kontantuttag och dagskasseinsättningar.I likhet med den eniga Riksbanksutredningen anser jag att det är nödvändigt att införa en lagstadgad skyldighet att tillhandahålla tjänster som gör det möjligt att i betryggande utsträckning säkerställa kontantförsörjningen i hela landet.Skyldigheten för institut och filialer att tillhandahålla kontanttjänster måste omfatta dels tillhandahållande av tjänster som gör det möjligt för konsumenter att ta ut kontanter, dels tillhandahållande av tjänster som gör det möjligt för företag att sätta in kontanter från sin näringsverksamhet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skyldighet för kreditinstitut att tillhandahålla kontanttjänsterDetta förslag och betänkandet bidrar till att säkerställa att det finns en väl fungerande kontanttjänst i betryggande utsträckning i Sverige. Möjligheten att använda kontanter som betalningsmedel minskar för varje dag som går, och snart kan utvecklingen vara oåterkallelig. Uttagsautomater tas ur bruk, bankkontor läggs ned, och handeln är i processen mot avvecklande av kontanter. Det här påverkar och oroar alltför många människor, inte minst de äldre. PRO har genomfört en undersökning där 900 pensionärer gav sig ut i mataffärer för att jämföra matpriser. Förutom prisskillnader visade matprisundersökningen att det är viktigt för äldre att kunna betala med kontanter när de väljer butik. Många anser det vara besvärligt och otryggt att betala med kort.Jag har förståelse för att bankerna ständigt gör en avvägning mellan kundernas säkerhet och bekvämligheten i att betala digitalt. Men när det blir bråttom att fasa ut kontanterna får säkerhetsaspekten helt enkelt stå tillbaka. Därför får vi nästan varje dag läsa om människor som blir lurade på stora belopp genom allt fräckare bedrägerimetoder. I fokus har särskilt bedrägerier mot äldre varit, men alla människor drabbas.Bankerna utgör stommen i vår betalinfrastruktur. De måste förstå och ta sitt ansvar för kontanthanteringen så länge sedlar och mynt är giltiga betalmedel som många av olika skäl föredrar att använda.

Fru talman! Det är goda nyheter att det i en för Sverige helt central fråga, kontanthanteringsfrågan, råder bred enighet i denna kammare. Det måste vara i det närmaste unikt att vi alla innanför dessa väggar är överens.Propositionen är ett resultat av Riksbankskommitténs arbete, som resulterade i att kommittén lämnade sitt delbetänkande i slutet av förra sommaren. Det är det betänkandet propositionen är baserad på. Sverigedemokraterna stod bakom betänkandet i dess helhet och står därför också bakom propositionen i dess helhet.Kommitténs arbete har sin grund i att tillgången på kontanter kraftigt försämrats. Det är en utvecklingstakt mot ett kontantlöst samhälle som har accelererat, påeldat av att antalet bankkontor med kontantservice har halverats de senaste åtta åren. Det är en situation som har försvårat vardagen för människor, företag och föreningar på landsbygden och har gjort Sverige mer sårbart. Det försvårar inte minst för alla de hundratusentals svenskar som står utanför det digitala samhället.Kontantfrågan har därför varit prioriterad för Sverigedemokraterna. Partiet har ett tidigare landsdagarsbeslut på att den sverigedemokratiska riksdagsgruppen ska verka för att stärka kontanternas ställning i samhället. Det är också denna premiss som jag har utgått från i kommittén.För mig som socialkonservativ har försiktighetsprincipen alltid varit vägledande i mitt politiska arbete. Det har harmoniserat väl med kommitténs syn där nödvändiga förbättringar har föreslagits men förändringar inte har tillskrivits ett egenvärde.Vad är det då för slutprodukt som vi levererar? Resonemanget lyder som följande: Eftersom bankerna har inlåning från den svenska allmänheten är det också rimligt att den svenska allmänheten kan ta ut sina pengar från bankerna. Bankerna är i dag en självklar del i en marknadsekonomi och är helt centrala för det ekonomiska kretsloppet. Verksamheten de bedriver är global och integrerad till sin natur, men kontantfrågan i sig är en nationell angelägenhet. Jag tycker därför att det är bra att regeringen står upp mot ECB:s klåfingrighet. Det här är en fråga som ECB inte bör lägga sig i eller ha åsikter om. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skyldighet för kreditinstitut att tillhandahålla kontanttjänsterDet går helt enkelt inte att frånsäga sig ansvaret att hantera kontanter, särskilt när det är ett lagligt betalningsmedel. Därför kommer vi att påföra de sex största bankerna ett lagkrav på att hantera kontanter. I praktiken innebär det att 99 procent av Sveriges befolkning ska ha max 25 kilometer till närmaste kontaktpunkt, det vill säga för uttag eller dagskassehantering. Det är en reform som kommer att förbättra tillgången på kontanter i samhället. Det kommer att stärka företag och föreningar på landsbygden. Det kommer också att förenkla vardagen för landets pensionärer och funktionshindrade.Vi har således nått en bred politisk överenskommelse som kommer att tjäna Sverige väl. Den konstruktiva dialog som har präglat kommitténs arbete är eftersträvansvärd. Jag är övertygad om att i dagens polariserade politiska klimat skulle samarbeten som dessa vara gynnsamma även i mer offentliga och officiella sammanhang. Jag vill tacka ledamöter, partier och tjänstemän i kommittén för ett gott samarbete.Jag yrkar bifall till propositionen.I detta anförande instämde Mikael Eskilandersson (SD).

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.I dag tar vi ett steg för att säkra tillgången på kontanter och kontanthanteringstjänster i hela landet. När det som ställts i utsikt i först kommittén, sedan propositionen och nu betänkandet blir verklighet kommer kontanthanteringskedjan och kontanthanteringssystemet att bli något bättre och något mer heltäckande än det är i dag. Därefter kommer vi i och med lagstiftningen att se till att försämringar inte får ske.Vi tar helt enkelt ett politiskt grepp om en utveckling som hittills har skett något av sig själv. Kontanthanteringstjänsterna i vårt land har på rent marknadsmässiga villkor försämrats steg för steg. Det är viktigt att vi håller en så pass viktig samhällsfunktion under politisk lupp, och det gör vi nu.Utvecklingen i Sverige är uppenbar. Användandet av kontanter minskar stadigt. Vi är bäst eller sämst i klassen - det beror på hur man ser på det - när det gäller användning av kontanter. Hade vi inte tagit politiska mått och steg hade det i praktiken inneburit nedläggning av kontanthanteringstjänster i stora delar av landet. Det får inte ske. Och det får absolut inte ske utan att det finns medveten politik bakom. Nu ser vi till att det finns en trygghet.Fru talman! Jag är den första att erkänna att jag hellre hade sett en självreglering av detta. Det har diskuterats under många år och har utretts vid ett flertal tillfällen. Vi är flera i den här kammaren som under lång tid har sagt: Ja, det är ett problem, och det måste lösas. Men det är ett snårigt område för lagstiftning. Här borde inte minst de stora bankerna ta sitt ansvar, givet den vikt de har för det finansiella systemet och den befintliga kontanthanteringskedjan. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skyldighet för kreditinstitut att tillhandahålla kontanttjänsterDet ansvaret togs inte. Tvärtom kastade man svartepetter mellan sig, och ingen ville ta ansvar för helheten. Vi blev tvungna att agera politiskt. Det gör vi nu. Och det vi gör är att ställa krav på framför allt möjligheter till uttag och dagskassehantering.Varför blev det just dessa områden? Det är två vitala delar i kontanthanteringskedjan. Det är också två områden där vi har god information och statistik som vi kan utvärdera lagstiftningen utifrån. Många andra lösningar som har diskuterats, såväl här under debatten som de senaste åren, är av den typ som kräver mycket utredning och ytterligare år av process. Det har vi inte tid till. Därför ställer vi nu krav just på de sakerna vi kan mäta, så att vi kan få en skarp lagstiftning redan vid årsskiftet. Det är viktigt.När vi har diskuterat detta i Riksbankskommittén och i utskottet har vi varit helt överens om att även om vi ställer kraven just när det gäller möjligheter till uttag och dagskassehantering utgår vi gemensamt från att det här innebär en totalt sett bättre tillgänglighet till kontanthanteringstjänster. Det gäller även för mindre företag, för föreningsliv, för civilt samhälle och så vidare. Vi följer nu upp detta kontinuerligt. Utvecklingen går nämligen snabbt.Om det visar sig att det inte leder till det vi vill, en robust och tillgänglig kontanthanteringskedja i hela Sverige för alla som har behov av det, får vi se till att följa upp det. Då får vi skruva i bestämmelserna framgent.Fru talman! Det vi fattar beslut om i dag är framför allt att vi ska ha möjlighet att ställa de här kraven. Fram tills lagstiftningen blir verklighet har den möjligheten inte funnits. Nu kommer det att finnas möjlighet för politiken, för riksdag och regering, att följa upp detta mycket viktiga samhällsansvar.Vi förde också diskussioner, fru talman, om vilka vi ska ställa krav på. Det vi nu har landat i är att de stora bankerna i Sverige får ta detta ansvar gemensamt och se till att det funkar. Det är också runt dessa organisationer som det befintliga systemet framför allt fungerar. Frågan är - och den har också lyfts här i debatten - om man ska ställa motsvarande krav på handlare, på småföretag. Ska vi kräva att de måste ta emot kontanter vid en betalning?Där landade vi gemensamt - det var bara Vänsterpartiet som var emot - i att det ska vi inte göra, helt enkelt därför att vi har ett småföretagarperspektiv i detta. Om man sätter upp ett sommarkafé eller en annan typ av mindre verksamhet, eller för den delen en något större verksamhet, måste det vara upp till den enskilde att avgöra på vilket sätt man vill ta emot betalningar. Politikens ansvar, som vi nu tar, är att systemet ska funka och vara tillgängligt i hela landet. Men om ett sommarkafé på landsbygden tar emot betalningar bara via kort eller Swish eller om man tar emot kontanter måste vara upp till den enskilde. Så klarar vi den balansen.Vi tar ett viktigt steg i dag. Jag tror inte att den här frågan är klar; vi kommer att behöva återkomma. Det sker en väldigt snabb utveckling när det gäller övergången till digitala betalningar. Nu tar vi dock ett politiskt ansvar och ser till att alla förändringar framöver kommer att ske i tur och ordning och med bibehållen samhällelig trygghet. Det är en bra dag när vi fattar ett sådant beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skyldighet för kreditinstitut att tillhandahålla kontanttjänsterFru talman! Det finns ett slags enslighet - att du lämnas åt dig själv, att samhället drar sig undan. Ofta är det marknad eller vinstmaximering som pressar tillbaka närvaron. Det kan handla om apoteken, om tillgänglighet till läkemedel och om service i allmänhet, men också om det gemensamma, som nu Arbetsförmedlingen. Ofta är det kanske vinstmaximering i förening med att det offentliga inte har tillgängliga resurser.Till det här hör stängda bankkontor, igenmurade bankomater och vägran från bankers sida att tillhandahålla och ta emot kontanter. Det tillhör vår tids stämningsläge.Fru talman! Jag vill understryka att jag bejakar teknisk utveckling. Det har gjort vårt land utvecklat och rikare. Nätet och Swish är naturliga för mig och många andra, men inte för alla. Jag vill ha en samhällsutveckling där ingen känner sig undanskuffad eller onyttiggjord. Frågan om bankernas hantering av kontanter hör verkligen hit.Som riksdagsledamöter har vi möjlighet att motionera, skriva frågor till statsråd och interpellera. Jag har gjort det vid ett flertal tillfällen när det gäller kontanthanteringsfrågan. Det finns ingen annan frågeställning där jag under mina snart tio år i riksdagen har fått ett sådant gensvar. Det finns ute bland människor en vrede och fruktan inför den här frågan, ofta bland de många som kanske inte har så lätt att formulera sig och ta sig fram i den offentliga debatten. Jag tycker att Landsbygdskommittén med sitt regionala nyttoperspektiv och Försvarsberedningen med sårbarhetsaspekten, två viktiga statliga kommittéer, har understrukit frågans vikt.Regeringens proposition och finansutskottets betänkande i dag är inte en totalseger, men det är en framgång. Framför allt är det en framgång för pensionärsföreningarna som kan sätta in pengar när de har tagit in för kaffe och bulle vid sina möten, för idrottsföreningarna som vid sina arrangemang har tagit en tia för att gå in på matchen och en tjuga för korven och för skolklasserna som samlar in till sina resor. Inte minst är det också en framgång för många ensamma människor, särskilt äldre, som känner otrygghet vid hanteringen av kort och har vänt sig till släktingen eller den bekante med vädjan: Ta ut lite pengar så att jag klarar veckans utgifter! För dem är det en seger.Vad proposition ytterst bevisar är att samhället måste balansera marknaden, annars blir vårt samhälle kallt och ensligt. Nu krävs det uppföljning av berörda myndigheter för att följa om fler steg behöver tas.Fru talman! Jag skulle vilja visa en vacker sak. Jag håller nu upp en tjuga med Astrid Lindgrens bild. Hon har tidigare nämnts och citerats i denna kammare. Det kan jag inte göra i dag, men jag tror att Astrid Lindgren hade varit glad över att man får hantera pengar ute på bankerna. Det är jag också. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.(Applåder)Överläggningen var härmed avslutad.(Beslut fattades under § 11.)Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag

Debatt om förslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att banker och andra kreditinstitut ska säkra tillgången till bankomater och platser för dagskasseinsättning över hela landet. Syftet är att bevara möjligheten att kunna betala med kontanter, särskilt för grupper som har svårt att använda andra betalningssätt.
Förslaget gäller banker med en inlåning från allmänheten på över 70 miljarder kronor. Post-och telestyrelsen ska enligt regeringens förslag övervaka att bankerna uppfyller kraven om att erbjuda kontanttjänsterna. Det handlar bland annat om antal, placering, öppettider och avgifter. Om en bank inte uppfyller sina skyldigheter ska Finansinspektionen kunna ingripa genom att besluta om en sanktionsavgift.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020 respektive den 1 januari 2021.

Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.