<h2>Interpellation 2016/17:484 Anmälningsplikt för åtelkamera</h2>
av Jesper Skalberg Karlsson (M)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
 
Vildsvinsstammen breder ut sig kraftigt i Sverige – och detta för med sig stora skador till följd av bök och återbök. För lantbrukare kan det handla om att man förlorar stöd när vildsvinen bökar upp all betesmark och vallodlingar. För villaägare handlar det om gräsmattor och trädgårdsland. För skogsbruket kan det handla om sönderbökade skogsbilvägar.Vildsvinen rör sig över stora områden. De kan förflytta sig över många fastigheter i jakt på föda och plats för lega. För att ha en effektiv vildsvinsförvaltning krävs alltså gott samarbete mellan markägare och jägare. Men det är inte alltid det heller räcker.Vildsvin jagas inom allmän jakttid. De får jagas dygnet runt, och årsungar får jagas året om. De kan jagas med hund mellan 1 augusti och 31 januari – samt med fast belysning vid åtel, vilket är relativt unikt. Under 2013 och 2014 har Naturvårdsverket dessutom godkänt flera fångstredskap för jakt på vildsvin. Kort sagt finns det många möjligheter till jakt på vildsvin.Men på flera håll i landet är populationerna fortsatt täta och problematiska. Detta leder i många fall till att lokala jägare tar till nya metoder, kanske främst genom att sätta upp så kallade åtelkameror för att få en bättre bild av hur populationerna rör sig och utvecklas.Tyvärr är det få som söker tillstånd för att sätta upp sin åtelkamera. Försäljningen av kameror överstiger vida antalet tillstånd som sökts och beviljats av landets länsstyrelser.Sveriges riksdag har behandlat frågan flera gånger, bland annat i debatter som rört Jaktlagsutredningens (SOU 2014:54) förslag om att ersätta tillståndsplikten med en anmälningsplikt. I samband med behandlingen av regeringens förslag till nytt regelverk för utfodring av vilt i oktober 2016 riktade riksdagen på nytt ett tillkännagivande till regeringen vad gäller att genomföra detta förslag. Något som propositionen tillstyrks i princip av en majoritet av remissinstanserna. Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson: <ol><li>Har ministern och regeringen påbörjat en beredning för att lägga skarpa förslag som ersätter tillståndsplikten för åtelkamera med en anmälningsplikt?</li><li>När kommer ministern och regeringen att återkomma till riksdagen med skarpa förslag som ersätter tillståndsplikten för åtelkamera med en anmälningsplikt?</li></ol>

Interpellation 2016/17:484 av Jesper Skalberg Karlsson (M) Anmälningsplikt för åtelkamera

Video

Herr talman! Jesper Skalberg Karlsson har frågat justitie- och migrationsministern om ministern och regeringen har påbörjat en beredning för att lägga fram skarpa förslag som ersätter tillståndsplikten för åtelkamera med en anmälningsplikt och när ministern och regeringen avser att återkomma till riksdagen med skarpa förslag som ersätter tillståndsplikten för åtelkamera med en anmälningsplikt.Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.Regeringen lämnade den 14 juli 2016 proposition 2015/16:199 Vildsvin och viltskador till riksdagen. I propositionen konstateras att det i nuläget inte finns förutsättningar att gå vidare med förslaget att ersätta tillståndsplikten med ett anmälningsförfarande men att regeringen avser att överväga frågan vidare inom ramen för en översyn av kameraövervakningslagen. I tilläggsdirektiv till Utredningen om kameraövervakning - brottsbekämpning och integritetsskydd har utredaren getts i uppdrag att under arbetet bland annat analysera hur en anpassning av kameraövervakningslagen till EU:s nya dataskyddsreglering förhåller sig till Jaktlagsutredningens förslag om kameraövervakning av vildsvinsåtlar.I ett tillkännagivande med anledning av propositionen uppmanar riksdagen regeringen att snarast återkomma med förslag om att ersätta tillståndsplikten för kameraövervakning med ett anmälningsförfarande. Utredningen om kameraövervakning är i sitt slutskede och ska redovisa uppdraget senast den 15 juni 2017. Jag vill inte föregripa utredningens slutsatser i frågan. Regeringen återkommer till frågan i samband med beredningen av utredningens förslag.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Vildsvinsstammen breder ut sig ganska kraftigt i Sverige. Det för med sig skador, som vi hörde i den tidigare interpellationsdebatten, i form av bök och återbök. För lantbrukare kan det handla om att de förlorar stöd när vildsvinen bökar upp betesmark och vallodlingar. För villaägare handlar det om gräsmattan och trädgårdslandet. Och för skogsbruket handlar det om skogsbilvägarna. Dessa vildsvin rör sig över ganska stora områden. De förflyttar sig över många fastigheter i jakt på föda och plats för lega. För att man ska komma till rätta med denna utmaning krävs det en ganska god dialog mellan markägare och jägare i de fall där det inte är samma person. Tittar man på vad riksdag och regering gör för vildsvinsjakten är det ganska frikostigt minst sagt. Det jagas inom allmän jakttid och dygnet runt. Årsungar jagas året om. Man kan jaga med hund, man kan jaga med fast belysning vid åtel och man kan använda en del fångstredskap. Det finns ganska många möjligheter att bedriva jakt på vildsvin. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen på många håll i landet är populationerna fortsatt ganska täta och problematiska. Det leder, som sagt, till stora ekonomiska skador och i förlängningen också till en förlorad framtidstro för den som gång på gång får sin mark förstörd. För att komma till rätta med detta är det många som använder sig av just åtelkameror, alltså kameror som ser djuren när de passerar så att man vet var de befinner sig och ungefär hur många de är. Problemet är att det är ganska få som söker tillstånd för att sätta upp åtelkameror. Det är alltså fler åtelkameror som säljs än vad som länsstyrelserna har beviljat tillstånd för. Det blir då en fråga för politiken att fundera på om det är hållbart att behålla systemet på det sätt som det ser ut i dag. Då kan man göra på lite olika sätt. Jaktlagsutredningen har föreslagit att man i någon mening bör ersätta detta tillståndsförfarande, som helt enkelt saknar förankring, med någon sorts anmälningsplikt och att man då kompletterar detta med att man på de platser där man har en åtelkamera märker ut att det faktiskt sitter en kamera där. Det kan ha hänt någonting de senaste månaderna, men såvitt jag vet finns det inga åtelkameror som har integritetsskydd, det vill säga att de, om en människa i stället för ett vildsvin fångas på bild i skogen, på något sätt skulle sudda ut denna människa. Denna ordning med en anmälningsplikt snarare än en tillståndsplikt är någonting som en majoritet av Jaktlagslagsutredningens remissinstanser i princip har gett sitt stöd till. I detta läge när vi har ett tillkännagivande från riksdagen och när regeringen har tillsatt denna utredning finns det skäl att först och främst fråga vad regeringen vill och om man kommer att följa detta tillkännagivande från miljö- och jordbruksutskottet. I det fall som detta inte skulle vara möjligt att tillämpa på grund av EU-lagstiftning, vilka andra vägar ser statsrådet då att man kan ta? Det blir nämligen problematiskt om vi har tusentals kameror ute i landet som filmar människor som inte vet att de blir filmade. Jag tror dessutom att om man får fram ett förslag som innebär att man ersätter tillståndsplikten med en anmälningsplikt kommer också acceptansen och viljan att sätta upp skyltar om att det finns kameror uppsatta att öka. Det vore faktiskt bra för både jägare och allmänheten som vistas i skog och mark.

Herr talman! Jag tackar riksdagsledamot Jesper Skalberg Karlsson för möjligheten att debattera frågan om anmälningsplikt för åtelkameror. Den har lite sin grund i den jaktlagsutredning som presenterades för ett antal år sedan och ett av de delbetänkanden som fanns då. Detta delbetänkande rörde flera olika frågor, bland annat viltskador, utfodring och arrendatorers jakträtt - men också kameraövervakning. Förslaget remitterades ut och fick kraftig kritik, framför allt från Datainspektionen. Det gjorde att Regeringskansliet under 2015 tog fram en kompletterande promemoria angående kameraövervakning av vildsvinsåtel. Tyvärr möttes det förslaget också av kritik, bland annat från länsstyrelserna, LRF och jägarorganisationerna. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNumera står det också ganska klart att reformen av EU:s dataskyddsreglering kommer att minska utrymmet för nationell lagstiftning på det här området. Det kan givetvis också få konsekvenser för regelverket när det gäller åtelkameror; det vet vi inte i dag. Den pågående utredningen ska analysera detta och även titta på hur man kan anpassa kameraövervakningslagen i dessa frågor till den nya EU-rätten på området och den dataskyddsreglering som finns där. Man är precis i slutskedet med denna utredning, och den kommer att lämnas den 15 juni i år. Det är alltså inte många dagar kvar, och jag vill inte föregripa utredningen.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för den verklighetsbeskrivningen. Nu vet vi historiken, men jag undrar fortfarande vad regeringen tycker. Jag har tre frågor: Instämmer man i problematiken när det gäller att det sitter åtelkameror uppe som det inte finns tillstånd för och hanteringen av dem? Är man beredd att göra någonting åt detta? Tittar man på några andra lösningar?

Herr talman! Som jag sa i mitt tidigare inlägg kommer utredningen inom några dagar. Jag vill vänta och se vad som sägs i den innan jag går vidare i detta.

Herr talman! I och med den kommentaren är kanske denna interpellationsdebatt avslutad, men jag hoppas att regeringen tar de tillkännagivanden som kommer från riksdagen och miljö- och jordbruksutskottet på allvar. Det kommer mycket bra därifrån; vi hörde det i den tidigare interpellationsdebatten om utfodring av vilt - ett mer pragmatiskt förslag än det totalförbud som regeringen föreslog. Jag tror att det även i denna fråga finns skäl att lyssna på utskottet när det gäller att komma till rätta med åtelkameror och tillståndsprövningen för dem.I övrigt får jag önska en trevlig kväll. Jag hoppas att regeringen jobbar intensivt med de beredningar som finns i Regeringskansliet. Det är nämligen några frågor som vi sitter och väntar på i riksdagen, och när de kommer behandlar vi dem så gott vi kan. Sedan får regeringen sträcka ut en hand och diskutera dem med utskottet om man vill ha stöd för dem, men det tror jag att statsrådet är medveten om, även om han har mer prestige än andra.

Herr talman! Regeringen vill skapa ordning och reda inom jakten, och det inbegriper även åtelkameror och vildsvinsjakt. Jag är väldigt noga med att vi ska få ordning och reda kring det. Vi har en utredning om just denna fråga. Jag hoppas att riksdagsledamoten har respekt för att vi som regering måste invänta en utredning innan vi springer ut och säger att vi ska göra si eller så. Jag ser fram emot att få utredningen presenterad, och därefter kommer vi givetvis att vidta åtgärder. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerÖverläggningen var härmed avslutad.