Den 12 februari är det utrikespolitisk debatt i riksdagen. Utrikesminister Maria Malmer Stenegard (M) inleder debatten med att presentera regeringens utrikesdeklaration, det vill säga regeringens mål och prioriteringar för utrikespolitiken.
Den utrikespolitiska debatten äger rum en gång om året – i februari varje år. Då presenterar utrikesministern den utrikespolitiska deklarationen som anger vilken utrikespolitik regeringen vill driva. I samband med deklarationen debatterar riksdagspartierna sin syn på utrikespolitiken.
Debatten är uppdelad i två delar. I den första delen deltar en företrädare från varje riksdagsparti. I debattens andra del får de ledamöter som önskar få ordet tala.
Debattens första del tolkas till engelska och teckenspråk.
Den utrikespolitiska debatten är öppen för allmänhet och media. Den går att se både direkt och i efterhand via webb-tv.

Video

Innan vi inleder den utrikespolitiska debatten vill jag hälsa representanterna från den diplomatiska kåren välkomna hit till riksdagen. Fint att ni vill delta och lyssna på vår debatt!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattHerr talman! Tack, utrikesministern, för utrikesdeklarationen! Jag återkommer senare till de stora frågorna om folkrätt, internationell lag och inte minst den skur av märkliga utspel som vi nu hör från USA:s sida, men i min replik tänkte jag ta upp Mellanöstern och den politik som Sverige för nu.Strax före jul fick vi det uppseendeväckande beskedet att Sverige slopar allt kärnstöd till UNRWA. Det var ett flagrant brott mot FN-linjen. Det var ett flagrant brott mot EU-linjen. Det var också ett flagrant brott mot Sveriges egen linje, för vi hade bara någon vecka tidigare sagt i FN att UNRWA är oumbärligt för att få ut stöd och hjälp till nödlidande i Palestina.Regeringen motiverade beslutet med att allt stöd till UNRWA riskerade att bli meningslöst på grund av att Israel hade en ny lagstiftning. Därför skulle pengarna bara stanna, som ni sa, på ett bankkonto. Nu har det visat sig vara fel. Trots Israels lagar har UNRWA kunnat verka i Gaza. Under de två veckor som vapenvilan har varit i kraft har UNRWA nått 1,2 miljoner människor med matförsändelser, öppnat tio nya tältläger för återvändande Gazabor, reparerat vattenledningar och ordnat avfallsstationer för nästan en halv miljon människor och upprättat mobila vårdcentraler som kan ta emot uppemot 17 000 vårdsökande per dag. Dessutom har UNRWA verksamhet också i Jordanien, Libanon och Syrien.Den svenska regeringen hade alltså fel när den sa att UNRWA inte kunde nå Gaza. UNRWA når de hjälpbehövande.Min fråga till utrikesministern är därför: Tänker regeringen ompröva sitt beslut när ni nu hör om allt detta och återigen stödja UNRWA?

Herr talman! Det humanitära behovet i Gaza är närmast ofattbart. Detsamma gäller Syrien, som fortsätter vara en av världens största kriser. Det finns också andra områden i närområdet som verkligen behöver vårt stöd. Sverige är en stor och uthållig humanitär givare och partner. Precis som FN:s humanitäre chef Tom Fletcher konstaterade när han besökte Stockholm i januari är Sverige ett humanitärt kraftpaket. Svenskt humanitärt bistånd lindrar nöd och räddar liv, och regeringen försöker hela tiden säkerställa att varje krona kan göra allra störst nytta för att hjälpa dem som är i behov av stöd.Regeringens beslut att avsätta 800 miljoner kronor i humanitärt stöd till Gaza och regionen under 2025 är en kraftsamling för just detta, för att möta behoven, ta vara på möjligheterna och göra så på allra bästa sätt. Man ska också veta att detta riktade stöd kompletterar det redan omfattande kärnstödet till flera av de organisationer som är på plats i Gaza, som World Food Programme, Unicef och Internationella rödakorskommittén. Genom sådana flexibla medel som Sverige tillhandahåller kunde flera av våra partner omedelbart efter inledningen av vapenvilan i det närmaste fördubbla sina insatser redan första dagen. Så gör vi skillnad på riktigt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattVi kommer naturligtvis att fortsätta följa utvecklingen i regionen. Vi har gång på gång, ensamma och tillsammans med andra, kritiserat UNRWA-lagarna, eftersom Israel har en skyldighet att säkerställa att organisationerna kan verka på plats. Men det står inte i motsats till att man i varje läge försöker säkerställa att pengarna hamnar där de gör absolut störst nytta. Och Sverige gör verkligen skillnad.(Applåder)

Herr talman! Men regeringen hade ju fel om UNRWA. UNRWA:s nödhjälp når fram. Vi träffade också Tom Fletcher när han var här, och han underströk hur viktigt UNRWA är. Det ser även alla andra. EU, Storbritannien, Frankrike och Tyskland backar upp UNRWA, men Sverige sviker. Vi sviker palestinierna när de behöver hjälp som mest.Det här gäller inte bara i Gaza, utan tyvärr också på Västbanken. Nu får vi till exempel rapporter om att Sida drar in stödet till Ekumeniska följeslagarprogrammet, det vill säga det program som har inneburit att man följer palestinska barn till skolan så att de inte blir angripna av militanta bosättare. Det har verkat på Västbanken i 20 år och har varit jätteviktigt. Nu drar Sida in stödet som en direkt följd av att Palestinastrategin har upphävts och ersatts av något annat. Hur ska palestinska barn våga gå till skolan när de dagligen attackeras av bosättare?Utrikesministern! Min fråga är: Varför sviker Sverige palestinierna när de behöver hjälpen som allra mest?(Applåder)

Herr talman! Jag tror att Morgan Johansson måste ha lyssnat väldigt dåligt på mitt förra inlägg i det här replikskiftet men också på mitt huvudanförande. Sverige har dubblat det humanitära stödet till Gaza och regionen för att minska lidandet i Gaza och i närområdet.Vi säkerställer att hjälpen når fram genom att ge den till aktörer som är aktiva i regionen, som når fram med hjälpen och som kan hjälpa barn och mildra hungersnöd. Vi har alltså fördubblat stödet, Morgan Johansson.(Applåder)

Herr talman! Den utrikespolitiska deklarationen innehåller många saker, men en person som utrikesministern med precision undviker att nämna är USA:s nye president Donald Trump. I förra veckan presenterade Trump planer på att USA ska ta över Gaza och fortsätta den ockupation som Israel och Netanyahus regering intensifierat. Trump klargjorde också att Gazas invånare, palestinierna, ska fördrivas till grannländerna. Gaza ska köpas och ägas av USA och göras om till Mellanösterns riviera, enligt USA:s president. Det är ett häpnadsväckande folkrättsbrott, och det är som en dröm för den israeliska bosättarrörelsen, som jublar högljutt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattJag undrar vad utrikesministern anser om Donald Trumps förslag om att tvångsfördriva palestinier från Gaza. Vad gör regeringen för att upprätthålla folkrätten, när både Trump och Netanyahu uppenbarligen vill bryta mot den? I somras kom en dom från Internationella domstolen, ICJ, som innebär att tredje land, såsom Sverige, måste försäkra sig om att man inte understöder Israels ockupation av Palestina. Den svenska regeringen har konsekvent vägrat utreda vad konsekvenserna av domen innebär för Sverige. I stället drömmer regeringsunderlaget om ökad vapenhandel med Israel, allt för att befästa ockupationen.Det är dags att det blir ändring på regeringens politik. De militära banden till Israel måste klippas, och folkmordet måste få konsekvenser för den israeliska staten.Samtidigt ser vi nu Trump införa sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen, ICC. För två veckor sedan hörde vi att utrikesministern ville använda sig av EU:s blockeringsstadga för att stoppa effekterna av Trumps sanktioner. Vad gör regeringen för att skydda Internationella brottmålsdomstolen, ICC?

Herr talman! Mitt utrikespolitiska fokus kommer att handla om att värna svenska intressen, till skillnad från den förra regeringens. Det handlar om att värna Sveriges och USA:s relationer, bland annat, oavsett vilken administration som sitter vid makten. Där har vi egentligen samma intressen som USA:s president, det vill säga att värna vårt lands bästa. Allt annat är egentligen oansvarigt. Vi landar inte alltid i samma slutsatser eller uttalanden, men det är ett faktum att Sverige och USA har många gemensamma intressen, inte minst när det gäller handel men också när det gäller säkerhetspolitik. Samtidigt kommer det självklart att finnas frågor där USA och Sverige tycker olika, och då kommer vi att stå fast vid våra värderingar.När det gäller Gaza är det först och främst ett hem för dem som bor där. Som har konstaterats är återuppbyggnadsbehovet i Gaza enormt, och här behöver omvärlden gå in med stöd. Detta utgör även en del av överenskommelsen om vapenvilan.Från Sveriges och EU:s sida är vi tydliga: Vapenvilan måste bestå, och förhandlingar om en tvåstatslösning måste komma igång. Många länder kommer att behöva vara delaktiga i återuppbyggnaden av Gaza. Man ska komma ihåg att USA har varit en helt central part i arbetet med att få till stånd en vapenvila och nog har en viktig roll att spela också framöver. Men, som sagt, målet måste vara en tvåstatslösning, där uppbyggnaden av en palestinsk stat, där Gaza ingår, är en viktig del.När det sedan gäller ICC säger jag samma sak som när jag hörde nyheten förra veckan: Detta är mycket oroande. Sanktionerna riskerar att allvarligt påverka domstolens förmåga. EU ser nu på vilka åtgärder som kan vidtas för att mildra effekterna av sanktionerna för EU-företag vars tjänster domstolen är helt beroende av. En av de åtgärder som övervägs är blockeringsstadgan, som vi stöder. Jag vill också påminna om att vi stöder ICC på alla möjliga sätt. Vi sekonderar åklagare och också utredare från polisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattHerr talman! I Danmark läggs utrikespolitiken nu om. Att säga att USA är den viktigaste allierade fungerar inte längre, när Trump militärt hotar att ta Grönland. Den transatlantiska länken har gått från att vara en kedja till att bli ett koppel - ett koppel som Trump kan dra i för att få Kristerssonregeringen att lyda.Det är dags för Sverige att suspendera vårt DCA-avtal med USA. Vi kan inte ge USA tillgång till 17 militära baser i Sverige. Vi måste värna och trygga vår nationella suveränitet.Samma sak gäller i Mellanöstern. Gång på gång har Trump visat att han bara avser att gå den folkmordsanklagade Netanyahus ärenden, som han gjorde när han flyttade ambassaden och erkände de ockuperade Golanhöjderna. Vi måste ha en utrikesminister som klarar av att fördöma uttalanden som det om att bygga Mellanösterns riviera. Nu måste Sverige, EU och omvärlden skapa sin egen väg till fred, tillsammans med palestinier och israeler. Det måste vara en väg framåt som ger tydligt stöd till den palestinska staten och framför allt till det palestinska folket.

Herr talman! Vi vet alla vad vi egentligen står för. Vänsterpartiet står inte bakom Natos kärnvapenavskräckning. Vänsterpartiet vill inte vara med i Nato, utan Vänsterpartiet vill att vi i Sverige ska vara ensamma och skyddslösa. De tar varje chans att driva sin sak, och denna gång är deras förevändning en ny amerikansk administration.Jag vill vara väldigt tydlig när det gäller DCA-avtalet. Till skillnad från vad som har påståtts från Vänsterpartiet får ingen placera kärnvapen eller permanenta baser i Sverige utan vårt medgivande. Vänstern sprider i själva verket skräckpropaganda, som verkligen inte gagnar svenska intressen. Men jag kommer alltid att driva den utrikespolitik som gagnar svenska intressen. Jag kommer inte att sätta den svenska politiska debatten i första rummet.(Applåder)

Herr talman! Vi har hört en ganska försiktig utrikespolitisk deklaration. Det kan man kanske förstå med tanke på det säkerhetspolitiska läge vi befinner oss i. Vi kan från Centerpartiets sida instämma i många delar: Ryssland som långvarigt hot, synen på Belarus och även Georgien och EU-medlemskap för kandidatländer på västra Balkan samt för Moldavien och Ukraina, för att ta bara några exempel.Stödet till Ukraina är en moralisk plikt, men säger man att det är en moralisk plikt så förpliktar det. Från Centerpartiets sida har vi länge väntat på att vi från svensk sida ska kunna göra som Frankrike nu har gjort, sända flygvapen till Ukraina. Vi väntar på att regeringen fattar beslut om Jas till Ukraina och börjar utbilda piloter i Sverige. Men vi har fått vänta rätt länge. Kan utrikesministern i dag ge besked om att detta nu kommer?Vi har också satt 1 procent av vår bruttonationalprodukt årligen som ram för stödet till Ukraina. Regeringen har ätit upp en rätt stor del av årets budgetram för Ukrainastödet med sitt 18:e paket, som vi stöttar, men det blir för lite. Vi behöver vara beredda att göra mer. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattHerr talman! Jag har läst deklarationen och letat efter klimathotets påverkan på vår säkerhet. Jag hittar "klimat" en gång, och då handlar det om att vi ska samarbeta med Kina.Herr talman! Klimathotet är verkligen här. År 2030 beräknas 130 miljoner människor leva i fattigdom till följd av klimatutvecklingen. Av de drabbade länderna tillhör 70 procent också de mest sköra länderna. Detta är en grund för nya hot, krig och konflikter. Men klimatfrågan lyser med sin frånvaro i regeringens utrikesdeklaration. Varför, herr talman?

Herr talman! Jag var väldigt tydlig med att stödet till Ukraina är Sveriges viktigaste utrikespolitiska uppgift. Det 18:e paket som vi presenterade nyligen är också det största militära stöd som vi någonsin har gett till Ukraina. Vi kommer att fortsätta stå vid Ukrainas sida så länge som det krävs.Det samarbete som vi har med våra nordiska och baltiska kollegor är också helt avgörande för att nå ut i Europa, där det finns många som kan göra betydligt mer, inklusive länder som har nämnts här i debatten. Men också resten av världen måste förstå att det är nu det gäller att stå upp för folkrätten, som innebär att den store och starke inte ska ta sig makt på den andres bekostnad. Vi kommer naturligtvis hela tiden att utvärdera hur vi bäst stöder Ukraina.Nu är det fokus på andra flygvapensystem. Vi bidrar också som bekant med Asken, vilket Kerstin Lundgren mycket väl vet. Men det pågår också förberedelser för att vid behov eventuellt kunna skicka Jas till Ukraina. Detta är som sagt vår viktigaste utrikespolitiska prioritering.Klimatfrågan, som Kerstin Lundgren nämner, är också en oerhört viktig säkerhetspolitisk fråga. Jag nämner också klimatfrågan och att det är viktigt att vi jobbar mer effektivt för att säkerställa att varje krona gör största möjliga nytta. Det internationella klimatbiståndet är helt avgörande för att vi ska kunna förmå de stora utsläpparna att minska sina utsläpp. Där är också dialogen med USA, Kina, Indien och Brasilien - de riktigt stora utsläpparna - helt avgörande, och därför månar vi också om att ta upp detta i vår bilaterala dialog med dem.Jag nämnde också arbetet i Arktis, som ju har en nära koppling till klimatförändringarna. Där skapas det nya möjligheter men också nya hot.(Applåder)

Herr talman! Det är väl uppenbart att det finns mer att göra när det gäller Ukraina och stödet till Ukraina. Vi har kommit med ett antal förslag som jag hoppas att regeringen också lyssnar till. Klimatet är en fråga som lyser med sin frånvaro, och riktigt varför kunde jag inte höra utrikesministern säga. Arktis hör jag däremot, och Arktis är ju intressant. Vi har krävt en ny Arktisstrategi. Den gamla från 2020 finns kvar och gäller fortfarande, men vi har krävt en ny. Jag hade väntat mig att det skulle komma någon nyhet där, men nej, där sas inget. Det sas inte heller något om Grönland, där vi ju måste vara väldigt tydliga med att vi backar upp det som också är EU:s hållning och står bakom Danmark. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattHerr talman! Jag hoppas att ministern har en nyhet att leverera i Arktisfrågan.

Herr talman! Jag vet inte om Kerstin Lundgren kommer att tycka att det är att betrakta som en stor nyhet, men jag vill nämna att det pågår ett mycket intensivt arbete på Utrikesdepartementet med just Arktisfrågorna, och vi gör det också i nära samarbete med andra arktiska länder. Det finns också en mycket intensiv dialog bland Natoländerna, där vi kan se att det som man i Natosammanhang kallar för "High North" blir alltmer strategiskt intressant för länder som vi bör hålla ett öga på, inte minst Kina. Detta kommer jag att fortsätta att jobba mycket intensivt med. Det kan jag garantera Kerstin Lundgren. Jag gör det också jättegärna i samarbete. (Applåder)

Herr talman! Tack, utrikesministern, för utrikesdeklarationen! Det var en lång uppräkning av saker som sker runt om i världen, men jag tycker att det i mycket saknas visioner och ambitioner. Vad vill regeringen egentligen göra? Det känns som om man inte riktigt vet om man gillar detta med utrikespolitik över huvud taget.Det enda man tar upp där det finns någon form av ambitioner är handel. Man talar om utökad handel: Vi ska utöka handeln med USA, Östasien och Latinamerika. Det är väldigt mycket om handel.Däremot kommer handel aldrig att kunna ersätta behovet av bistånd, för handeln når aldrig dem som har allra störst behov och dem som är allra mest utsatta. Handel kan ju också användas för att påverka på andra sätt. Om två veckor kommer utrikesministern tillsammans med övriga EU:s utrikesministrar att fatta beslut om att förlänga det importförbud som finns för varor från ryskkontrollerade områden i östra Ukraina. Man kan alltså helt enkelt stoppa handeln från områden som är ockuperade. Känner vi igen detta någon annanstans ifrån? Det pågår ju en ockupation av Palestina. Den har pågått i minst 58 år. Men än i dag tillåter vi import av varor från illegala israeliska bosättningar. Vi var väldigt snabba att fatta beslut om importförbud vad gäller varor från ryskkontrollerade områden i ockuperade östra Ukraina, men vi har fortfarande inget beslut om att förbjuda importen från israeliska bosättningar, från det ockuperade Palestina.Jag undrar: Är detta något som utrikesministern kommer att driva på för? Hur kan vi fortsatt tillåta import av varor från illegala bosättningar på Västbanken och i östra Jerusalem?

Herr talman! Jacob Risbergs fråga består egentligen av två delar. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattFörst konstaterar Jacob Risberg att han inte förstår varför handel är så viktigt. Det förvånar mig egentligen inte; jag återkommer till det. Sedan undrar han varför vi fortfarande handlar med Israel.Låt mig börja med den första delen. Det är ju ingen nyhet att partier på vänsterkanten, inklusive Miljöpartiet, inte förstår vikten av handel över världen och inte heller förstår det som jag säger i utrikesdeklarationen, att det finns tydliga synergier mellan handel och bistånd. Det är ju handel som ökar vårt välstånd och våra möjligheter att hjälpa dem som har absolut störst behov av hjälp. Om man inte förstår detta grundläggande samband är det väldigt svårt att ha en debatt om vikten av att utveckla handeln. Det förklarar också agerandet i många andra delar som rör detta.När det gäller Israel har vi varit väldigt tydliga i vår kritik där det har varit befogat. Vi ser med mycket stor oro på de våldsamma bosättarna på Västbanken. Jag och Jacob Risberg har haft otaliga debatter om detta i kammaren. Där har jag också svarat på den andra frågan.Detta innebär att jag välkomnar att det hålls ett associeringsråd mellan EU och Israel den 24 februari. Det blir ett bra tillfälle att ta upp svåra frågor kopplade till kriget, samtidigt som vi kan behandla andra frågor. Att vi vill utnyttja den kanalen för dialog har oppositionen i Sveriges riksdag varit kritisk till ända sedan jag tillträdde, men jag är övertygad om att vi behöver mer rak och ärlig dialog och inte plakatpolitik.(Applåder)

Herr talman! Tack, utrikesministern, för svaret!Jag har aldrig påstått att handel inte är viktigt, men utrikespolitik består av så många fler delar än bara handel. Det handlar om att lyfta folk ur fattigdom. Det handlar om ökade diplomatiska relationer och så vidare. Det finns många andra delar. Det finns andra typer av relationer i världen än handelsrelationer.Det är jättebra att det nu blir ett associeringsråd. Det är tråkigt att det tog åtta månader för Israel att över huvud taget hitta ett datum för detta, som man bjöd in till redan i slutet av våren förra året. Vilka röda linjer har då Sverige när det kommer till associeringsrådet? När kommer man vara beredd att pausa det? Kommer man att kräva ett förbud för import av till exempel varor från israeliska bosättningar? Kommer man att kräva en ändring av Israels lag om UNRWA? Kommer man att kräva ett totalt stopp för bosättarvåldet och att Israel ska komma med en plan för nedmontering av bosättningar i enlighet med Internationella domstolens utlåtande? Kommer man att kräva ett totalt militärt tillbakadragande från de ockuperade områdena? Kommer detta att ingå som krav från Sverige när det gäller associeringsrådet?

Herr talman! Jag vill vara väldigt tydlig med att regeringen står bakom Internationella domstolen och de uttalanden som domstolen har gjort. Detta är någonting som vi också hela tiden för fram i vår dialog med Israel, och det blir ju lättare att göra detta om man faktiskt har en dialog, så den välkomnar jag verkligen. Då kommer vi att framföra kritik mot till exempel agerandet på Västbanken. Jag konstaterar också att det finns olika märkningar för produkter som kommer därifrån, och det är någonting som jag tycker är bra. Detta har vi också tagit upp i tidigare debatter. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattJag vill dock också vara tydlig med att vi inte nu kan blicka bakåt, utan vi måste blicka framåt. Nu har vi fått en vapenvila, en bräcklig vapenvila, men den är helt avgörande för att vi ska kunna få gisslan frigiven och minska lidandet men också ta viktiga steg för en förhandlad tvåstatslösning, så att de här folken äntligen kan få leva i fred och frihet. (Applåder)

Herr talman! I år är det precis 80 år sedan andra världskriget tog slut. Det var ett krig som drivits fram av en högerextrem nationalism i Tyskland, Italien och Japan, som kom att kosta över 60 miljoner människor livet och som också ledde till historiens värsta folkmord - förintelsen av judar och romer, dödandet av homosexuella, oppositionella och alla andra som nazisterna inte tyckte passade in i deras nya tredje rike.Det var en global katastrof av aldrig tidigare skådat slag. Men ur andra världskrigets aska reste sig en ny världsordning. Det var inte så att alla länder blev demokratier; så bra blev det inte. Men åtminstone kom de flesta världsledare, demokrater som diktatorer, att förstå de enorma riskerna med en oreglerad världsordning, risker som dessutom ökat mångfalt i och med uppfinningen av atombomben.Aldrig igen, sa man, och så satte man upp internationella regelverk och globala och regionala institutioner som skulle övervaka de regelverken - allt för att minska riskerna för ett tredje och för mänskligheten helt förödande världskrig. Då fick vi Förenta nationerna, Europarådet, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, Genèvekonventionen, Världshälsoorganisationen, Världsbanken, Internationella valutafonden och så vidare. Så småningom fick vi också det europeiska samarbete som skulle bli EU.Man skapade en regelbaserad världsordning, grundad på folkrätten och internationell lag. Även om vi sedan dess har sett många krig har vi förskonats från ett nytt världskrig. Det kan vi tacka den regelbaserade världsordningen för.I 80 år har vi upprätthållit den stabiliteten. Nu är den hotad. Den är förstås hotad av Putins Ryssland genom hans attack på Ukraina för snart tre år sedan, genom hans anspråk på landområden i till exempel Moldavien och Georgien och genom hans försök att infiltrera politiken i ett antal EU-länder och på Balkan. Ryssland är och förblir det stora hotet mot Europa under överskådlig tid, och det måste vi bygga ett värn mot.Men - det är lika bra att vi säger det rakt ut - den regelbaserade världsordningen undermineras numera också faktiskt av den amerikanska administrationen. Man kan inte säga något annat efter de senaste veckornas spektakulära utspel - att USA ska lägga under sig Grönland, att Kanada ska bli en delstat i USA, att USA ska ta över Panamakanalen och att USA ska ta över Gaza och fördriva miljontals palestinier från deras hem för att göra plats för något slags semesteranläggning för västerlänningar. Det senaste är att USA kräver tillgång till Ukrainas naturresurser. Annars kommer man inte att fortsätta att stödja Ukraina utan tvärtom därmed i praktiken sälja ut landet till Ryssland.Jag tror att det är många som tänker: Vad är det egentligen som händer? Har världen blivit galen? I sådana här situationer finns det bara en sak att göra, och det är att ta ett djupt andetag och gå tillbaka till grunderna - folkrätten och internationell lag. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattOlof Palme sa en gång att man måste kalla saker vid deras rätta namn, och det finns ord för att vilja lägga under sig andra länder. Det kallas imperialism och kolonialism. Det trodde vi hörde hemma på historiens skräphög. Det finns ord för att vilja fördriva miljontals människor från deras hem. Det kallas för etnisk rensning. Att tvångsförflytta en befolkning, som man tydligen överväger att göra i Gaza, är kriminaliserat i Romstadgans artikel 7, under rubriken Brott mot mänskligheten.Att idka utpressning mot ett land - Ukraina - som har varit i krig i tre år, som förlorat tiotusentals av sina landsmän, som sett sina barn föras bort till Ryssland och som utsatts för alla krigsbrott som finns i lagboken kräver en alldeles särskild form av moral eller brist på det. Hur lågt kan man egentligen sjunka?Sådana här utspel är djupt destruktiva. Det splittrar väst. Det spelar Putin i händerna. Det undergräver den regelbaserade världsordningen.Det internationella samfundet, EU och Sverige måste vara väldigt tydliga när det gäller alla sådana här planer. Detta kan aldrig accepteras, oavsett från vilket håll det kommer. Här måste Sverige tala med en klar stämma. Vi kan inte acceptera att miljoner människor i Gaza och på Västbanken fördrivs från den mark där de levt i generationer. Vi kan inte acceptera att uppgörelser görs över huvudet på Ukrainas folk i syfte att komma åt landets naturtillgångar.Om vi accepterar sådant är den regelbaserade världsordningen snart bara ett minne blott. Och vem förlorar mest på det? I första läget är det förstås de små och medelstora staterna. Stormakterna kommer alltid att kunna hävda sig, men för att små och medelstora stater ska kunna hävda sin rätt krävs det att det finns en regelbaserad världsordning. Men i förlängningen, herr talman, är det mycket mer som står på spel. Om världen går tillbaka till en förkrigsordning med ett allas krig mot alla, med kaos och anarki och där den starkes rätt ska gälla är snart hela världen i gungning, och då vet ingen var det slutar. Därför måste vi bjuda motstånd, och vi måste tala klarspråk. Vi måste bygga ett brett globalt stöd för den regelbaserade världsordningen.Jag tycker att den svenska regeringen varit alltför vag, alltför tyst och alltför passiv i den utmanande situation som vi befinner oss i. Till exempel tycker jag att man borde ha varit mycket tydligare när Trump gjorde sitt Grönlandsutspel. Det är klart att man aldrig kan acceptera när en allierad hotar en annan allierad med våld. Det måste man ge uttryck för omedelbart, och man måste omedelbart ge Danmark och Grönland allt det stöd de behöver i en sådan här situation.Men det allvarligaste misstaget är att Sverige under den här regeringen har dragit sig undan från den globala arenan för att i det närmaste helt fokusera på Europa. Det tar sig många uttryck. Man har dragit ned kraftigt på stödet till FN och dess organisationer. Man prioriterar inte FN-arbetet längre. Man lägger ned sin röst i viktiga omröstningar i generalförsamlingen. Man drar kraftigt ned på biståndet så att vi snart är under skammens gräns, det vill säga 0,7 procent av bruttonationalinkomsten, samtidigt som de humanitära behoven är större än någonsin. Man drar sig ur i länder i Afrika och Asien. I Mellanöstern slopar man helt stödet till UNRWA, skär ned på viktigt bistånd på Västbanken och svajar i sitt stöd för Palestina. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattDetta är ett enormt misstag. När nu den regelbaserade världsordningen är i gungning räcker det inte att fokusera på Europa, tvärtom. Det måste byggas ett brett stöd för de regler och de institutioner som i 80 år upprätthållit stabiliteten i världen. Världen är större än Europa. Det är viktigare än någonsin att Sveriges regering visar att den förstår det.(Applåder)

Herr talman! I grunden tror jag att det är klokt att vi har en ordning i Sverige och Sveriges riksdag där vi är relativt överens och har en stor samsyn i de säkerhetspolitiska frågorna. Det gynnar oss i detta världspolitiska läge.Men Socialdemokraterna har närmast gjort sig ett varumärke, och klättrat i ligan, av att alltid ändra sig, alltid vara reaktiv och sedan konstatera att man alltid har tyckt något man aldrig har tyckt. Vi har sett det i migrationspolitiken. Vi har sett det i en hel del av säkerhetspolitiken. Vi har sett det på en rad politiska områden.Nu hävdar Morgan Johansson att man ska gå tillbaka till grunderna, i ett säkerhets- och utrikespolitiskt läge som är det värsta sedan andra världskriget. Det understryker bara Socialdemokraternas närmast utopiska och reaktiva utrikespolitik, som gör att man återigen kommer att behöva ändra sig på en rad väsentliga områden.Socialdemokraterna verkar inte hörsamma att en ny verklighet kräver helt nya och realistiska åtgärder, en realistisk utrikes- och säkerhetspolitik. Socialdemokraterna har varit ute och jämfört en, trots allt, demokratiskt vald ledare, Donald Trump i USA, med en av världens numera värsta krigsförbrytare, nämligen Putin i Ryssland, i till exempel frågan om Grönland.Det är naturligtvis så att vi i Norden och från svensk sida har diametralt olika uppfattningar än USA i en hel del utrikespolitiska frågor, inte minst den om Grönland. Där bör vi vara tydliga med att Danmarks och Grönlands sak är vår. Där är vi överens.Men att i ett sådant här säkerhetspolitiskt läge gå ut och jämföra en ledare som Trump, som leder världens största demokrati, med en av världens värsta krigsförbrytare är riktigt illa. Det är också direkt i strid med Danmarks vädjan och linje.Frågan är hur Morgan Johansson själv tycker att man agerar i linje med att hålla ihop inom Norden.

Herr talman! Nu kanske Aron Emilsson inte är rätt man eller Sverigedemokraterna rätt parti att prata om att andra partier ändrar sig. Det har vi ju sett Sverigedemokraterna göra i några frågor på senare tid, vilket har fått sina följder.Det jag sa i mitt anförande var att vi i alla lägen måste hålla på den regelbaserade världsordningen och att den måste gälla alla. Det finns inga särskilda regler för vissa länder. Inga länder har rätt att göra anspråk på andra länders territorium. Inga länder har rätt att i förhållande till andra länder hota med våld för att lägga under sig deras naturresurser. Det tycker jag är en självklarhet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattNär något land gör på det här sättet - oavsett om det är USA, Ryssland eller ett annat land - måste det internationella samfundet vara väldigt tydligt och säga nej, det här accepterar vi inte.Jag var justitieminister under den förra perioden Trump var president. Jag har fyra års erfarenhet av den situationen. Jag var med om ett antal situationer då vi fick utspel från den amerikanska presidenten och den amerikanska administrationen. Min erfarenhet är att man måste svara väldigt tydligt och väldigt snabbt. Annars riskerar man att bli överkörd.Jag skulle vilja säga att det nu är värre än någonsin. Nu handlar det inte bara om Grönland, utan det handlar om Gaza och Ukraina. Nu är det så många bollar uppe i luften. Då är det ännu viktigare att stå fast vid den regelbaserade världsordningen.Min motfråga till Aron Emilsson är om han menar att vi ska överge den regelbaserade världsordningen och att vi ska ha olika måttstockar för olika länder. Var någonstans tror Aron Emilsson att vi hamnar då? Min uppfattning är att vi riskerar att hamna på en mycket farligare plats. Det är en plats där vi får gå tillbaka till förkrigshistorien och där utvecklingen kan bli extremt allvarlig. Att Aron Emilsson står fast vid den regelbaserade världsordningen tycker jag är extremt viktigt.

Herr talman! Den regelbaserade världsordningen är en självklarhet för mig och för Sverigedemokraterna. Jag vet inte hur många gånger jag upprepat detta i utrikesutskottet, här i kammaren, i medier och i olika sammanhang. Det är kanske det viktigaste vi har som medelstor stat i norra Europa när imperialistiska stater vill lägga andra stater under sig i imperialistiska strävanden - inte minst Ryssland i vårt närområde. Det gäller även andra. Kina gör afrikanska oberoende stater beroende av dem och deras investeringar.Detta är ett utbrett problem. Den regelbaserade världsordningen är central, men i den regelbaserade världsordningen måste man också i någon mån förhålla sig till att det även handlar om att bekämpa extremism och den terror som i dag är ett internationellt problem. Israel är en frontstat för att hålla tillbaka den terrorn. Morgan Johansson har tidigare uttalat sig och sagt att situationen i Gaza är en barnkyrkogård. En yvig retorik och en Israelfientlighet har länge präglat stora delar av socialdemokratin. På vilket sätt gynnar detta en diskussion som kan kratta manegen för en regelbaserad världsordning även i dessa regioner? Tvärtom undergrävs detta, och det gör att antisemitismen sjuder.

Herr talman! Min poäng är att man inte kan tillämpa dubbla måttstockar. Samma regler måste gälla för alla länder. När Israel ockuperar mark de inte har rätt till måste man påtala det. Man måste kräva att de ska dra sig tillbaka därifrån. I linje med internationell rätt måste man också påtala när en oproportionerlig krigföring bedrivs. När USA gör anspråk på andra länder på ett sätt som strider mot internationell rätt måste man påtala det, och när Ryssland bedriver ett fruktansvärt krig gentemot Ukraina måste man påtala det. Man kan inte behandla olika länder på olika sätt. Det blir då ett sluttande plan där man till slut börjar acceptera saker beroende på vem som ställer dessa krav. Då är vi som sagt snart tillbaka till en förkrigssituation, och den situationen kommer att vara extremt allvarlig och extremt farlig. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattNej, herr talman, vi måste stå upp för den regelbaserade världsordningen och för de institutioner som bär upp den.(Applåder)

Herr talman! Regeringen har i flera sammanhang varit mycket tydlig med att det är Danmark och Grönland som bestämmer i frågor som rör Danmark och Grönland. Vi sa också detta bara timmar efter Trumps uttalande, till skillnad från vad Morgan Johansson sa i sina lögner i radio i morse.Jag betackar mig för Morgan Johanssons så kallade utrikespolitiska råd. Det är helt uppenbart att han inte har haft kontakt med sina socialdemokratiska kollegor i Danmark. Det är inte heller första gången som Socialdemokraterna i Sverige har dålig koll på hur den utrikes- och säkerhetspolitiska debatten går hos sina nordiska systerpartier. Socialdemokraterna förstod inte vad S i Finland gjorde när det gällde Nato, för de var så upptagna av sitt eget politiska spel. Regeringen i Sverige har stått i ständig kontakt med kollegorna i Danmark. Vi har gjort och sagt exakt det de har bett oss om, när de har bett oss om detta. Både statsministern och jag har uttryckt Sveriges stöd till de budskap Danmarks regering har fört fram i dessa frågor, och vi står helhjärtat bakom vårt grannland. Varför gör Morgan Johansson inte det han i sitt anförande sa är det bästa att göra i detta svåra läge, det vill säga att ta ett djupt andetag och kanske ta upp mobilen och ringa kollegorna?(Applåder)

Herr talman! Jag kan försäkra utrikesministern om att vi har mycket nära kontakt med våra nordiska partivänner i alla situationer, och särskilt i den situation vi har nu. Vi har det både partimässigt och mellan det svenska och det danska utrikesutskottet. Det hade vi också under hela Finlands Natoprocess. De ministrar som hade hand om detta under den våren åkte i skytteltrafik mellan Finland och Sverige under den perioden för att hela tiden stämma av med våra nordiska partikollegor. Det är helt fel att påstå att vi inte har någon sådan kontakt.Jag måste däremot säga att jag blev lite överraskad över utrikesministerns reaktion när jag kritiserade Trumps utspel om Grönland. Det tog förresten flera dagar innan vi fick en ordentlig kommentar både från statsministern och från utrikesministern. Ni låg väldigt lågt under de dagarna, Maria Malmer Stenergard.När reaktionen väl kom blev jag överraskad över att det inte i första hand var ett klargörande av regeringens position. Det var i stället ett angrepp på mig för att jag, och vi från vår sida, hade sagt att Sverige nu måste sluta upp bakom Danmark och Grönland och stå upp för detta. Då var det på något sätt vi som var ansvarslösa när vi sa det som egentligen är självklart, det vill säga att vi måste hålla på den regelbaserade världsordningen oavsett vem som kritiserar den eller som undergräver den. Detta blev jag faktiskt överraskad över. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattJag tror att utrikesministern nu när hon ser alla nya utspel som kommer när det gäller Gaza och Ukraina kanske börjar förstå att det med en president som Trump egentligen bara finns ett enda sätt att hantera situationen. Det är att vara väldigt tydlig, och att vara det redan från början.Herr talman! Jag ser fram emot att den svenska regeringen kommer att vara det framöver.

Herr talman! Det är rätt uppenbart att Morgan Johansson bara har mediebevakning på sitt eget namn. Det är uppenbart att han inte följer vad regeringen faktiskt har sagt om Grönland, och när vi har sagt det, utan bara följer det som handlar om honom själv och det som handlar om det egna partiet.Morgan Johansson påstår att han haft kontakt med sina socialdemokratiska kollegor i Danmark. Det är då ännu värre att han går ut helt i strid med deras önskemål, medan vi naturligtvis lyssnar mycket noga på vad våra kollegor i Danmark säger.Jag vill ändå gå tillbaka till det anförande som Morgan Johansson höll. Noterade man att han pratade mer om Trump än om till exempel EU, som är vår viktigaste utrikespolitiska plattform? Det här är på något sätt symtomatiskt för Socialdemokraterna: Man förmår inte navigera i en väldigt svår säkerhetspolitisk tid. Det enda man förmår är att plocka snabba inrikespolitiska poäng, och det är inte att sätta Sveriges bästa i första rummet.(Applåder)

Herr talman! Det kan hända att utrikesministern får en applåd här inne när hon går till personangrepp mot mig, men jag tycker inte att det är ett bra sätt att hantera utrikespolitiken när vi nu befinner oss i det värsta säkerhetspolitiska läget under efterkrigstiden. Sluta fokusera på person; fokusera i stället på de svåra utmaningar vi har framför oss!De svåra utmaningarna just nu är att den regelbaserade världsordningen hotas av Putin men tyvärr också undergrävs av den amerikanska administrationen genom de utspel den gör. Det är det enda jag frågar efter. Jag går inte till några personangrepp mot Maria Malmer Stenergard, utan det enda jag frågar efter är att man ska vara tydlig och tidig när sådana här uttalanden görs. Det handlar om att alla ska förstå vad Sveriges linje är, det vill säga en total uppslutning bakom folkrätten, internationell lag och den regelbaserade världsordningen.(Applåder)

Herr talman! Socialdemokraterna har traditionellt varit starka försvarare av FN-systemet, liksom starka kritiker av staten Israel både under kriget i Gaza och långt dessförinnan. Därför skulle jag vilja fråga ledamoten hur han ställer sig till FN:s påstådda partiskhet i frågor kopplade till Israel. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattLåt oss titta på statistiken. I FN:s generalförsamling riktades det 154 resolutioner mot Israel mellan 2015 och 2023 medan 71 resolutioner behandlade alla övriga länder i världen. Bara under 2024 antog FN:s generalförsamling 17 resolutioner mot Israel och bara 6 gällande övriga världen - en vardera om Nordkorea, Iran, Syrien, Myanmar, Ryssland och USA.Personligen tycker jag att det är mycket svårt att påstå att det är just så här världen ser ut. Statistiken kan inte enbart bero på att konflikten mellan Israel och de palestinska aktörerna är en av världens svåraste. Snarare beror det på att många länder som driver och röstar igenom dessa resolutioner har en lång historia av politisk och ideologisk fientlighet mot staten Israel. Det handlar inte sällan om diktaturer som själva har en ytterst tveksam syn på mänskliga rättigheter och som aktivt förföljer oliktänkande, förvägrar kvinnor basala rättigheter och tystar fria medier.Min fråga till ledamoten Johansson är därför: Ser ledamoten detta som en oproportionerlig kritik mot Israel inom FN-systemet, och vad beror det i så fall på? Om inte, hur förklarar ledamoten den extrema snedfördelningen vad gäller resolutioner?(Applåder)

Herr talman! Den enkla förklaringen är väl att den här konflikten är en av de mest långvariga konflikter vi har haft. Den går ju tillbaka ända till FN:s bildande i slutet av 40-talet och är fortfarande en olöst konflikt. Det är klart att man fortsätter att ta upp frågan gång efter gång så länge den inte är löst. Jag ser inget konstigt med det.Sedan säger Magnus Berntsson att vi har kritiserat staten Israel. Jag vill bara säga att vi inte kritiserar staten Israel som sådan. Vi kritiserar Israels krigföring när den är oproportionerlig, och vi kritiserar ockupationen. Det gör vi på precis samma sätt som vi kritiserar andra krigförande parter när de bryter mot internationell rätt.Vår syn är att vi vill se en utveckling där israeler och palestinier kan leva sida vid sida i en tvåstatslösning. För att det ska kunna uppnås krävs faktiskt att ockupationen upphör. Det krävs att bosättningarna upphör. Jag vet att Magnus Berntsson tillhör ett parti, Kristdemokraterna, som har haft täta kontakter med bosättarrörelsen. Jag hoppas att man har avbrutit dem nu, för det faktum att bosättningarna fortsätter menar jag är ett av de stora hindren för en långsiktig fred i den här regionen.Enligt min uppfattning har vi från vår sida aldrig uttalat någon obalanserad kritik på något sätt. Vi står upp för staten Israels rätt att existera inom säkra, väldefinierade och internationellt erkända gränser. Vi står också upp för en palestinsk stat, och vi ämnar verka för en sådan. Men det förutsätter som sagt att ockupationen avbryts, att bosättningarna avbryts och att krigföringen stoppas.(Applåder)

Herr talman! För alla oss som försvarar den regelbaserade världsordningen är FN en central institution, och dess roll i att upprätthålla internationell lag och främja fred är avgörande. Men finns det inte en risk att FN förlorar sin legitimitet om dess agerande uppfattas som ensidigt och politiserat? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattJag kan förstå att Israel är missnöjda; vi har sett hur UNRWA-lokaler används för att hålla vissa av gisslan och hur chefer för UNRWA:s lärarfack både i Gaza och i Libanon samtidigt har haft ledande roller i Hamas. Vi ser också flera andra saker. Med det sagt vill jag vara tydlig med att mitt parti anser att Israel inte alltid fattar rätt beslut och att vi är djupt kritiska till hanteringen av bosättarfrågan. Som följdfråga undrar jag dock: Ser inte ledamoten en risk att FN förlorar sin legitimitet när deras kritik blir så ensidig som statistiken visar?

Herr talman! Svaret är: nej, faktiskt tvärtom! Jag tror att FN hade förlorat sin legitimitet om de inte hade vågat adressera den fråga som nu har legat olöst i decennium efter decennium. Då hade FN så att säga spelat ut sin roll och förlorat sin legitimitet.Sedan tror jag faktiskt, nu när Magnus Berntsson säger som han gör om bosättarna och om tvåstatslösningen, att vi inte står särskilt långt från varandra i själva sakfrågan. Vi önskar båda en palestinsk stat och en israelisk stat som kan leva sida vid sida. Det krävs dock kompromisser från båda sidor för att man ska kunna nå dit. Låt oss jobba tillsammans för att man ska göra det! Om vi har en konstruktiv utgångspunkt tror jag att förutsättningarna faktiskt skulle kunna vara ganska goda trots att läget är som det är.(Applåder)

Herr talman! Tack till ledamoten Johansson!Socialdemokraterna har inte direkt en stark historia av att stå upp för den regelbaserade världsordningen, tvärtom. Man kan fundera på Palmes kärlek till Castro eller hur Morgan Johanssons företrädare klädde på sig slöja och kröp för terrormullorna i Iran. Men där vi står i dag, där den regelbaserade världsordningen framför allt utmanas av ondskans axelmakter Kina, Ryssland och Iran tillsammans, undrar man lite vad socialdemokraterna i världen håller på med och vad Socialdemokraterna i Sverige gör för att korrigera andra socialdemokrater. Jag har därför tre frågor till Morgan Johansson. Vad gör Socialdemokraterna i Sverige för att stoppa den brittiska Labourregeringens planer på en megaambassad från Kina, som har beskrivits som att den ska bli en spionbas för Kinas verksamhet i hela Europa?Jag undrar också: Vad gör Socialdemokraterna i Sverige för att se till att den socialdemokratiskt ledda regeringen i Sydafrika slutar smöra för Kina? Den har till exempel sagt att den står bakom Kinas anspråk på Taiwan oavsett vilka medel Kina vill ta till.Till sist undrar jag: Vad gör Socialdemokraterna - och vad har Socialdemokraterna gjort - för att driva på socialdemokraterna i Tyskland, med Scholz i ledningen, som har vägrat skicka Ukraina de vapen som Ukraina har behövt? Man har också vägrat låta Ukraina använda de vapen de har fått på det sätt de behöver för att kunna vinna kriget.Socialdemokraterna i Sverige har en läxa att göra, och de skulle behöva ta lite mer ansvar för att driva på socialdemokrater i andra delar av världen. Kina, Ryssland och Iran är det största hotet mot demokratin i världen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt(Applåder)

Herr talman! Jag kan försäkra att vi från vårt parti för fram våra ståndpunkter i dialogen med våra broder- och systerpartier.När det gäller Kinas ambassad i Storbritannien har jag svårt att se vad som egentligen är problemet. Kina har ju ambassader överallt - varför skulle man inte få lov att etablera sig i större omfattning i Storbritannien?Den andra frågan gällde Sydafrikas inställning till Kina. Där har vi ju snart ett tillfälle. Utrikesutskottet åker till Sydafrika om bara några veckor. Då finns det tillfälle att diskutera både förhållandet till Kina och förhållandet till Ryssland - den diskussionen måste också föras - med den sydafrikanska regeringens företrädare.Det Joar Forssell sa om Tyskland är faktiskt fel. Hotet mot fortsatt tyskt stöd till Ukraina är ju inte de tyska socialdemokraterna. Hotet kommer i stället från Alternative für Deutschland, alltså från den högerextrema oppositionen. Den finns risk för att denna opposition nu vinner inflytande i Tyskland. Det är där hotet finns, Joar Forssell, och det borde du adressera.

Herr talman! De som lyssnar kan höra hur lätt Socialdemokraterna tar på sådant som socialdemokrater gör i andra länder och hur lätt de tar på hotet från Kina. Den megaambassad som Kina tänker bygga i Storbritannien, med stöd av Labourregeringen, har beskrivits som en spionhubb för hela Europa. Det är inte bara en ambassad, utan det är en ambassad som kommer att utgöra navet för kinesisk spionverksamhet - och förtryck mot europeiska kineser, för den delen - i hela Europa.Under veckan som gick demonstrerade tusentals britter på Londons gator. Det var uigurer, tibetaner, personer i exil från Hongkong och personer från Taiwan. De demonstrerade därför att detta är ett enormt hot, men Socialdemokraterna i Sverige ruskar bara av sig det.Socialdemokraterna kan heller inte svara på frågan om Scholz. Det är ju uppenbart att bristen på vapen och sättet som Ukraina fått använda dem på har varit ett hot mot Ukraina och landets rätt att vinna kriget.

Herr talman! Det blir lite löjligt. Om jag inte minns fel satt de tyska liberalerna tillsammans med socialdemokraterna i den regering som Joar Forssell påstod inte stödde Ukraina tillräckligt mycket. Jag kan ju ställa en motfråga: Vad gjorde Joar Forssell då åt sina liberala kollegor? Nu har han ingen replikrätt, men han har ju senare ett anförande där han kan svara på detta.Alla länder bestämmer själva över sina diplomatiska relationer. Jag tycker inte att det är konstigt att Kina har en ambassad i London. Jag tycker inte heller att det är konstigt att Kina har en ambassad i Sverige. Ska jag tolka Joar Forssell som att han vill ändra på det och bryta de diplomatiska relationerna? Jag hoppas inte det, för enligt min uppfattning måste vi upprätthålla diplomatiska relationer brett.Jag tycker att Joar Forssell helt och hållet är ute i ogjort väder. Jag kan dock försäkra honom att vi har våra partikontakter på det sätt som vi ska och att vi för fram våra åsikter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattHerr talman! Den utrikespolitiska debatten den här vårvintern går av stapeln i en tid då världen som vi känner den är ansträngd, konfliktfylld, oförutsägbar och rörlig. Auktoritära regimer tänjer på den regelbaserade världsordningen. Gamla sanningar omvandlas till nya osanningar. Den starkes rätt tenderar att trumfa folkrätten och de fria och självständiga nationalstaternas suveränitet och handlingsfrihet.Krig rasar i Europa. Humanitära katastrofer av historiska mått, såsom krisen i Sudan, drunknar i bruset av mer ideologiskt laddade konflikter där det finns en tydligare konfliktlinje och mer att vinna eller förlora för storspelare i det internationella samfundet. Detta ligger i politikens natur och manar till eftertanke.I dag redogör vi för utrikespolitiska mål och prioriteringar. Det är för min och Sverigedemokraternas del tydligt att svenska intressen och realism ska stå i främsta rummet. Detta kräver en förståelse för effekterna av svensk utrikespolitik. Det kräver att man inte bara tror att vi i Sverige får störst inflytande inom de områden vi skänker mest pengar till eller att man lyssnar allra mest på oss där vi har högst tonläge. Historiskt har det kunnat vara precis motsatt.Sedan valet 2022 har Sverige en utrikespolitik som i större utsträckning utgår från svenska intressen och realpolitiska prioriteringar snarare än utopiska förväntningar om att verkligheten kan anpassas efter en socialistisk karta om man ropar högre.Sedan valet 2022 har vi ett regeringsunderlag med partier som genomfört en grundlig revision och reform av bistånds- och utvecklingspolitiken, som är en viktig utrikespolitisk hävstång. Denna har i större utsträckning knutits till förväntningar på motparten, och synergierna med handel och migrationsåtaganden i form av återtagande av medborgare har utvecklats. Humanitärt stöd och katastrofbistånd är centralt, liksom en strategisk utvecklingspolitik.Reformagendan är löftesrik. Jag är glad över det konstruktiva samarbete som råder mellan inte minst Tidöpartierna i utrikesutskottet. Det bådar gott för framtiden.Herr talman! Det nordiska samarbetet prioriteras, vilket värmer en nordist. Den nordisk-baltiska kretsen bildar en stark axel av likasinnade i vårt omedelbara närområde. Tillsammans är våra länder samordnade, effektiva och ordningsamma i våra internationella samarbeten. Tillsammans står vi i främsta ledet för en aktiv och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik. Och märk väl: Danmarks och Grönlands sak är vår!Tillsammans med Polen och flera andra leder vi stödet till Ukraina, outtröttligt och osvikligt, så länge det behövs. Vårt blågula broderfolk strider också för vår sak i öster. Där går i dag vår försvarslinje.Oavsett vilket väderstreck vi blickar åt, och oavsett om vi vänder blicken uppåt skyn eller nedåt havsbotten, möter vi nya och gamla hotbilder. Genom både traditionell och modern krigföring prövas vår förmåga och vår säkerhet. Antagonister som Ryssland, Kina, Iran och Nordkorea uppenbarar sig i öster, söder, väster och norr. Genom ekonomiska, militära och politiska samarbeten smörjer de, sammanlänkade med varandra, varandras möjligheter att fortsätta bedriva krigföring och aggressiv underrättelseinhämtning i de konflikter som rasar världen över. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattSå sker även på vår egen kontinent. Den ryska krigsekonomin är ansträngd, men den överlever genom skuggflottan, kringgåendet av sanktioner och inte minst den kinesiska finans- och banksektorn. Nordkoreanska soldater strider i Europa. Iranska drönare gör livet outhärdligt för civila i Ukraina. Det ryska inflytandet i Mellanöstern finns där, liksom Kinas och Rysslands expansion i Afrika och Asien.I den här situationen saknar Europeiska unionen ett tydligt ledarskap, även om jag sätter stor tilltro till inte minst EU:s nya utrikesråd Kaja Kallas. Hon har både engagemang och sinne för med vilken optik vi behöver se på Ukraina, vikten av att vinna friheten och freden samt betydelsen av att se Ryssland förlora och vad som krävs för detta.Vi behöver förvisso inte blicka åt något väderstreck för att se det allvarligaste säkerhetspolitiska läget i vitögat. Om vi blickar uppåt identifierar vi rymdkapplöpningen och hur den globala allmänningen ovan molnen i allt större utsträckning har blivit en arena för stormaktspolitiska demonstrationer. Det är glädjande att Sverige har goda förutsättningar att på ett försvarsmässigt, civilt och ansvarsfullt sätt verka i rymddomänen.Om vi blickar nedåt ser vi hur undervattenskrigföringen, inte minst i Östersjön, har eskalerat på senare tid. Genom sabotage, hybridkrigföring och allmänt sjaskiga skepp hotas infrastruktur, flyg och sjöfart, och skuggflottan hotar den känsliga marinbiologiska miljön.Det är uppenbart att det krävs en översyn av internationella konventioner som hindrar oss att agera i tillräcklig utsträckning i tid.Det är också helt uppenbart att vi behöver anamma det norska perspektivet att bofasta också är en säkerhetspolitisk beredskapsfråga. Utan ögon och öron i skärgård, fjällmiljö och glesbygd är en nation sårbar för främmande makt. Det finns helt klart regionalpolitiska perspektiv också i utrikes- och säkerhetspolitiken. Det vet jag själv som skärgårdsbo i kommunen där Gustav Vasa en gång grundade den svenska marinen.Herr talman! I världen har vi vänner och fiender och aktörer som visar sig vara både det ena och det andra. Vi vet med säkerhet att ensam inte är stark. I Norden behöver vi varandra. Europa behöver ett smalare och vassare EU. EU behöver USA, och USA behöver EU. I en värld där Kina och Ryssland samverkar för att riva upp den regelbaserade världsordningen tjänar vi i grunden inget på att dansa tulltango över Atlanten eller på att EU agerar reaktivt. Sverige som självständig stat och unionen som sådan behöver agera mer transaktionellt, tala med bönder på bönders vis och med lärde män på latin, lära sig det nya språket i den amerikanska administrationen och redovisa för USA att uppgörelser med Europa är gynnsamma och avgörande i ett globalt tillstånd där den regelbaserade världsordningen utmanas av gemensamma antagonister. EU och USA är båda förlorare om den transatlantiska länken försvagas i fråga om relationer, handel, försvar och säkerhet och konkurrenskraft. Europa behöver sträcka på sig och utstråla framtidstro, styrka och tydlighet. Det har visat sig framgångsrikt, inte minst i Kanadas dialog med USA.Sverigedemokraterna är ett Europasinnat parti med EU-kritisk profil. I dagens läge är jag samtidigt den första att säga att EU behövs både mer och mindre än någonsin. EU behövs mer i frågor som är gränsöverskridande, såsom handel, ekonomiskt samarbete, utrikes- och säkerhetspolitisk samverkan och så vidare, men betydligt mindre i form av inrikespolitisk klåfingrighet och växande byråkrati som blir till extra utgifter, tungrodd administration och en börda när vi behöver stödja försvarsindustri, annan industri och innovation inom vår union i förhållande till andra globala aktörer. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattVi behöver stärka och strukturera samarbetet med partnerländer i andra världsdelar. Jag talar om Japan, Filippinerna, Taiwan med flera i Asien, liksom länder i Latinamerika och Israel. Det är länder med olika lägen men med det gemensamt att de är demokratiska nationer i utsatta lägen. I det ena fallet handlar det om ett överhängande hot från det kommunistiska Kina och i det andra agerar islamistiska terrorrörelser som också verkar internationellt. Detta är också vårt problem. I båda fallen finns goda möjligheter till ökat utbyte, inte minst avseende handel, innovation och forskning.När det gäller situationen för Israel och Palestina finns det all anledning att upprepa vårt stöd för Israels rätt att försvara sig efter den värsta terrorn för det judiska folket sedan andra världskriget och understryka kraven på att släppa gisslan fri, fullfölja avtalet i den bräckliga vapenvila som ännu råder, trygga humanitärt tillträde och eliminera Hamas terror.Herr talman! Nordens sak är vår, och tillsammans kan vi i Norden verka för den regelbaserade världsordningen internationellt.(Applåder)I detta anförande instämde Nima Gholam Ali Pour, Erik Hellsborn, Mona Olin och Markus Wiechel (alla SD).

Herr talman! Vad Sverigedemokraterna tycker om utvecklingen i Syrien är inte helt enkelt att förstå. Det verkar som att olika sverigedemokrater tycker helt olika. Sverigedemokraterna är till att börja med det enda parti som besökt al-Assadregimen i Syrien genom Martin Kinnunen, ledamot i EU-nämnden, och Markus Wiechel, tidigare ledamot i utrikesutskottet. Nämnde Wiechel har i två skriftliga frågor uttryckt oro över vad som händer med HTS maktövertagande i Syrien. Hur ska det gå för minoriteterna, undrar han. Han vill skydda deras rättigheter.En annan sverigedemokrat, Nima Gholam Ali Pour, oroar sig över den turkiska bosättarpolitiken i de kurdiskdominerade områdena i Afrin som utövas "genom diverse övergrepp, som tortyr, mord och kidnappningar, för att skrämma iväg de människor som lever i Afrin". Han avslutar sin fråga till utrikesministern med att bosättarpolitiken, som strider mot internationell rätt också skapar grogrund för framtida väpnade konflikter i Syrien. Ledamoten Sara Gille instämmer och konstaterar att Syrien i dag är en av världens mest instabila regioner.Samtidigt oroar sig ledamoten Ludvig Aspling och EU-parlamentarikern Charlie Weimers i en debattartikel över att de inte får tvångsutvisa människor till Syrien bara för att säkerhetsläget inte är bra i hela landet. Med det lite udda argumentet att tvångutvisning är bra för Syriens ekonomi försöker de få en EU-dom ändrad. Ludvig Aspling har dessutom varit tydlig med att han vill återkalla alla uppehållstillstånd för syrier, vilket betyder 180 000 människor i Sverige. Det låter som den svenska versionen av Donald Trump. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattFrån UD är dock beskeden klara: Flygplatsen i Damaskus är öppen för internationell trafik, men UD:s avrådan kvarstår.Herr talman! Vad tycker Sverigedemokraterna egentligen om Syrien? Gör Sverigedemokraterna en annan bedömning av säkerhetsläget i Syrien än vad Utrikesdepartementet gör?

Herr talman! Jag tackar Håkan Svenneling för frågorna.Många är engagerade i Syrienfrågan, och det är uppenbart att det finns ett stort intresse bland inte minst sverigedemokratiska ledamöter i både riksdagen och Europaparlamentet. Det är också uppenbart att vi under lång tid och långt före Natoprocessen inför inträdet varnade för det inflytande Turkiet med allierade har på Syrien när det gäller den kristna minoriteten och hur man har förhållit sig till de kurdiska självstyrande områdena. Denna problematik har inte försvunnit efter revolutionen i Syrien då al-Assadregimen kastats ur landet.Givetvis sätter många stor tilltro till att utvecklingen i Syrien ska gå i konstruktiv riktning och att fler ska kunna återvända för att bygga upp sitt gamla hemland och återse sina släktingar. Detta står inte i något som helst motsatsförhållande till vad vi gör för bedömning av det dagsaktuella säkerhetspolitiska läget. Här gör vi ingen annan bedömning än UD.Men vi när definitivt en förhoppning och för givetvis en dialog med regeringen om att återvändande ska vara ambitionen så snart läget tydligt stabiliseras och HTS och de andra som styr lovar att agera konstruktivt och inte förfölja kristna minoriteter och andra som återvänder. Målsättningen är att människor från till exempel Syrien som lever i Sverige i dag och inte har medborgarskap och inte har integrerats i det svenska samhället ska kunna återvända för att bygga upp sitt gamla hemland. Många vill också detta. Det blev närmast folkjubel bland exilsyrianer, och många av dem vill återvända till sitt gamla hemland så snart det är tryggare. Denna framtid kan vi nu skönja, men det återstår att se när den blir verklighet.

Herr talman! Jag tror att SD:s politik i grunden handlar om en enda sak: att se ned på invandrare, i detta fall syrier. Det har ingen betydelse hur väletablerade de är i Sverige eller hur säkerhetsläget i Syrien är, för bort från Sverige kommer alltid att vara Sverigedemokraternas målbild. Så menar jag att en rasistisk utrikespolitik ser ut.Efter 14 år av krig behöver Syrien omvärldens engagemang för fred och demokratisk utveckling. Vi behöver öka biståndet och minska sanktionerna, särskilt de ekonomiska. Vi behöver ge ett tydligt stöd till det kurdiskdominerade självstyret i nordöstra Syrien, ett självstyre som regeringen har ökat avståndet till för Turkiets skull för att kunna komma med i Nato. Vi behöver också fortsätta att bekämpa IS.Sverige har en särskild relation till Syrien. Vi har länge verkat för fred och demokrati i Mellanöstern. Sverige är också hem för tusentals syrier från olika folkgrupper som sökt skydd undan al-Assadregimens terror. Vårt ansvar är att bidra till ett nytt, demokratiskt Syrien.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattHerr talman! När det gäller ledamoten Svennelings slutsats och andemening om att Sverige ska vara en konstruktiv kraft för att återuppbygga ett fritt och självständigt Syrien råder inget större motsatsförhållande mellan Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Är det en rasistisk utrikespolitik att låta människor återvända som inget hellre vill än att bygga upp sitt gamla hemland, bidra till den ekonomiska utvecklingen och samhällsutvecklingen, återse äldre släktingar och rota sig igen? Många som har levt lång tid i exil har en önskan att kunna återvända och med egna händer bygga upp det egna landets ekonomi och bidra till samhällsutvecklingen. Det är väl konstruktivt om något. Det är själva motsatsen, oavsett vilka superlativ vi använder som förord framför utrikespolitik.Vi behöver läsa det pågående och omedelbara säkerhetspolitiska läget men också sträva efter att se till att Syrien utvecklas i rätt riktning. Som nämndes i replikskiftet kommer Markus Wiechel senare i debatten att anföra Sverigedemokraternas ståndpunkter vidare.(Applåder)

Herr talman! Jag är lite nyfiken. Jag lyssnade på Aron Emilsson, men jag hörde inte riktigt de vanliga orden. Det får mig att fundera, för det har hetat att Tidösamarbetet inte omfattar utrikespolitik. Jag blir lite nyfiken på om Sverigedemokraterna helt står bakom regeringens utrikesdeklaration. Har Sverigedemokraterna givit vidi för den svenska utrikespolitiken? Det är min första fråga, som är enkel att svara ja eller nej på.Min andra fråga gäller våra två tillkännagivanden, som också Sverigedemokraterna stått bakom. Det ena handlar om att vi ska slopa rättshjälpsavtalet med Hongkong, som funnits sedan 2018, eftersom Hongkongs agenda inte längre skiljer sig från kommunistpartiets. Jag hade förväntat mig att det skulle komma något om detta.Jag hade också förväntat mig att det andra tillkännagivandet, som handlar om att vi ska stötta Taiwan genom ett House of Sweden och skala upp vår relation med Taiwan, skulle tas upp antingen i regeringens utrikesdeklaration eller i Sverigedemokraternas tal. Jag hörde ingetdera.Den tredje fråga jag skulle vilja ta upp med Sverigedemokraterna gäller terrorlistning av IRGC. Det har också varit en av de tydliga signaler som denna kammare har givit till tidigare och nuvarande regering, men jag hörde inte något om det heller, vare sig i utrikesdeklarationen, som kanske har givits vidi, eller i Sverigedemokraternas anförande.Var står ni egentligen här, Aron Emilsson? Driver ni frågan fortfarande? Varför finns det inte med?

Herr talman! Tack, Kerstin Lundgren, för frågorna!Det jag uppmärksammade och adresserade tydligast i mitt anförande var att regeringen och Sverigedemokraterna tillsammans har samordnat och framförhandlat reformagendan för svensk biståndspolitik i grunden och i detaljerna. Det är en viktig utrikespolitisk hävstång, och det är en viktig del av vår utvecklingspolitik, handelspolitik och i viss mån utrikespolitik.I övriga delar har vi inga reglerade avtal när det gäller utrikespolitiken, vilket gör att regeringen har större frihet att själv lägga fram sin utrikespolitiska deklaration. Det är ingen sverigedemokratisk produkt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattKerstin Lundgren märkte kanske att jag i mitt anförande betonade några delar som inte finns med i den utrikespolitiska deklarationen. Jag är helt övertygad om att det finns goda förutsättningar att fördjupa samarbetet också på det området framöver. Det har vi kunnat se genom en konstruktiv dialog.Kerstin Lundgren tog upp Taiwan, som jag nämnde explicit i mitt anförande för att betona att vi behöver söka ökat samarbete med länder som Taiwan. Det har varit en sverigedemokratisk käpphäst under lång tid. Det vet Kerstin Lundgren också.Vi har haft gemensamma positioner, ställningstaganden och ståndpunkter kring behovet både av ett House of Sweden och av att stärka ett antal olika delar av diplomatiska relationer, studentutbyten, affärsmässiga förbindelser och så vidare. Där finns det mycket mer att göra, också i försvarsindustrisamarbete och i säkerhetspolitiska samarbeten i relation till Kina.Terrorlistning av IRGC och Iran är i grunden en sverigedemokratisk position som också kammaren och riksdagen har anammat. Vi har varit överens där, men i ett tidigt skede var det en sverigedemokratisk motion som vann gehör i utrikesutskottet, där vi hade ett tydligt yrkande om att terrorlista IRGC. Det blev en del av det betänkande som utskottet skrev fram, så där råder inte heller några åsiktsskillnader mellan Centerpartiet och Sverigedemokraterna.Vi driver naturligtvis detta fortfarande, och vi kommer inte att ge oss på den punkten.

Herr talman! Hörde herr talmannen ett ja eller ett nej på frågan om utrikesdeklarationen har fått vidi av Sverigedemokraterna? Jag hörde det inte, herr talman. Jag hörde "större frihet" för regeringen. Det låter som att det är någon som ger ett visst utrymme för regeringen och att det är Sverigedemokraterna som har den positionen. Det vore i så fall spännande att få veta.Sedan hörde jag IRGC och House of Sweden i Taiwan nämnas, men ingenting om rättshjälpskapsavtalet. Varför? Nu har regeringen suttit i ett antal år. Varför har regeringen inte mäktat med att inta en position på dessa områden, så som kammaren har krävt? Varför har Sverigedemokraterna inte drivit den frågan och fått gehör hos regeringen? Berätta!

Herr talman! Som Kerstin Lundgren vet innebär det kompromisser när man ingår i ett samarbete. Vi i partierna har våra ståndpunkter som vi framför, men på det utrikespolitiska området är mycket av politiken ett prerogativ för regeringen.Den utrikespolitiska deklarationen är en regeringsprodukt, som jag sa i mitt förra replikskifte. Däremot finns det en rad andra områden i utrikespolitiken där vi har haft samordning och kommit överens, inte minst när det kommer till den viktiga omläggningen av biståndspolitiken, som jag också nämnde i mitt anförande. Det är alltså ingen svår fråga att reda ut. Där står vi. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattVi har ett antal möjligheter där vi säkert kan finna samsyn med Centerpartiet när det gäller de frågor som Kerstin Lundgren nämnde, såsom terrorlistningen av IRGC, hur vi förhåller oss till Hongkong i relation till Kina och, inte minst, stärkt stöd till Taiwan på en rad olika områden. Här ser jag stor potential, så där råder inget motsatsförhållande.

Herr talman! Tack, Aron Emilsson, för anförandet!När man ska skriva sitt anförande inför den utrikespolitiska debatten märker man att de 8 minuter man har på sig är ganska kort tid, särskilt med tanke på att utrikesministern får 20 minuter på sig att prata och lägga ut texten. Det finns många saker som man inte hinner ta upp eller brodera ut riktigt, och jag tänkte gå in lite grann på en del av dessa frågor.En av dem är att Sverigedemokraterna i dag inte är lika öppna med sitt stöd för Donald Trump som de var för några år sedan, då man bland annat nominerade honom till Nobels fredspris. Gång på gång ser vi hur partiet inspireras av Donald Trump och hans rörelse. Det är en politisk rörelse som hotar demokratin, rättsstaten och klimatåtaganden.En sverigedemokratisk delegation åkte till USA för att hämta tips från Trumps valkampanj, och nu när Trump åter är i Vita huset är jag väldigt nyfiken på hur ledamoten ser på några av Trumps senaste utspel.Under sina första veckor har president Trump sagt sig vilja expandera det amerikanska territoriet med Grönland, Gaza och Panamakanalen. Man har lämnat WHO och Parisavtalet, man har infört sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen ICC och man har lagt ned biståndsmyndigheten USAID i USA, bara för att ta ett axplock av de utrikespolitiska utspel som kan få långtgående globala konsekvenser.Jag undrar därför: Vad säger ledamoten Aron Emilsson om Trumps nya utrikespolitiska linje? Det saknades i anförandet, kanske på grund av tidsbrist.

Herr talman! Till att börja med diskuterade undertecknad och Morgan Johansson just dessa frågor i P1 Morgon i morse. Där lade vi ut texten om Trumpadministrationen och hur man nu verkar i ett nytt utrikes- och säkerhetspolitiskt läge.Som ledamoten Risberg sa finns det mycket att lägga ut texten om. Det man kan konstatera är att det är klart att Republikanerna som konservativ rörelse och Trump i vissa inrikespolitiska avseenden har en hel del gemensamt med Sverigedemokraterna. Det handlar om synen på migrationspolitik, hur man ska stödja industri och företagande och hur man verkar på en inrikespolitisk arena.Däremot är det i ett utrikes- och säkerhetspolitiskt sammanhang mycket som skiljer oss åt. Som jag betonade i ett tidigare replikskifte finns det, både från svensk sida, från sverigedemokratisk sida och från nordisk sida, många skiljelinjer mellan oss och den nya Trumpadministrationen när det kommer till hur man ska se på nationalstaters och självstyrande områdens rätt till självbestämmande, suveränitet och integritet. Det handlar om att själv få avgöra sina säkerhetspolitiska samarbeten och så vidare. Det gäller naturligtvis Grönland. Det gäller Panamakanalen. Det gäller hur man ser på handelskrig med vänligt sinnade grannstater och så vidare. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattMen precis som jag nämnde tror jag att vi över alla partigränser och även i Europa och EU måste bli bättre på att läsa den nya administrationens språk för att kunna visa vad våra förväntningar är och visa tydlighet, styrka och ambition i förhandlingarna som komma skall, för det är en transaktionell administration. Vi kan stå i ett hörn med en äldre form av plakatpolitik och hoppas att Trumpadministrationen ska agera annorlunda, men jag tror att det är bättre att ha beredskap för att svara med samma mynt när så krävs men också att söka konstruktivt samarbete när vi kan. Vi har som sagt Ryssland, Kina, Iran och Nordkorea med flera som hotar vår gemensamma säkerhet.

Herr talman! Tack, ledamoten, för svaret! Tyvärr lyssnade jag inte på radion i morse; jag hade helt enkelt inte tid för det.Jag vill lyfta fram en annan fråga som ledamoten Emilsson tog upp i sitt anförande. Den gäller Israel.Vi vet ju nu att Sverigedemokraterna har en enorm vurm för Israel - lite märkligt med tanke på partiets nazistiska rötter. Samtidigt säger ledamoten att man står upp för internationell rätt och en regelbaserad världsordning, så jag tänkte helt enkelt fråga om Sverigedemokraterna anser att ockupationen av Gaza och Västbanken inklusive östra Jerusalem är illegal och att Israel i enlighet med Internationella domstolens utlåtande bör nedmontera bosättningarna.

Herr talman! Vi har vid många tillfällen deklarerat vår syn på Israel-Palestina-problematiken och den regionala konflikten i Mellanöstern. Det är helt uppenbart att man behöver hålla flera tankar i huvudet samtidigt.Först och främst utgör Israel som kanske den enda välfungerande demokratiska staten i Mellanöstern en frontstat mot det vidriga internationella terrorhot som de islamistiska terrorrörelserna utgör, inte bara i närområdet utan också globalt och med sympatisörer i vårt eget land. Därför behöver man vårt otvetydiga stöd.Det är naturligtvis så att vi värnar och står upp för vapenvilan, som nu är bräcklig. Den behöver hålla, både för det humanitära tillträdet och för bättre villkor för civilbefolkningen, men då måste också gisslan frisläppas och det internationella samfundet ha en konstruktiv dialog med Israel.Återigen: Om man ska kunna nå framgång behöver man förstå motståndarens argument men också argumentera på samma språk. Här finns mycket att arbeta med. Men vårt stöd för Israel är otvetydigt, liksom stödet för civilbefolkningen i Gaza.

Herr talman! Tack till ledamoten Emilsson för anförandet!En av Ukrainas högsta drömmar just nu är ju att få bli medlem i Europeiska unionen. Det är inte en slump, utan det är så därför att det är genom vår gemenskap i Europa som vi bygger styrka. Inte ens ett land som är så stort som Ukraina är starkt av sig självt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattLedamoten Emilsson - Aron - säger i sitt anförande att han vill se ett smalare och vassare EU. Han kallar sig nordist, vilket gläder mig. Jag är också nordist; jag tycker att det är viktigt.Jag noterar att i Norge har debatten om EU-medlemskap blossat upp ordentligt nu, på grund av kriget i Ukraina men också på grund av den nya administrationen i USA. Island ska inom ett år ha en ny folkomröstning om EU-medlemskap därför att det är fler och fler som ser att den här gemenskapen är viktig.Tidigare har Sverigedemokraterna velat lämna EU. Sedan har man ändrat position till att vilja utvärdera medlemskapet - även om vissa sverigedemokrater fortsätter motionera om att ta ned EU-flaggan bakom mig här i kammaren. Jag undrar om det är så att Sverigedemokraterna äntligen har bytt position på riktigt. Man vill, som Aron sa, ha ett smalare och vassare EU. Vill man därför fortsätta vara med i EU? Har man bytt position till att inte längre vilja lämna EU? Det skulle vara glädjande att höra för mig och för alla som tror på den regelbaserade världsordningen och tror att Sverige är starkare tillsammans med andra.

Herr talman! Tack, Joar Forssell, för frågorna!Ja, Sverigedemokraterna strök utträdeskravet 2019 i förhållande till den tidigare ambitionen att lämna Europeiska unionen. Det är ju ett tag sedan. Det är helt riktigt något som vi inte alls driver i dag.Däremot finns det ett väldigt stort värde, tror jag, i att förmå Europeiska unionen att bli just smalare och vassare. Som jag betonade tidigare har den form av både administrativ och byråkratisk överbyggnad som nu råder varit otroligt ogynnsam för EU:s möjligheter att möta konkurrensnackdelar i förhållande till Kina och andra länder som är starka på världsmarknaden och som har ett helt annat sätt att förhålla sig till regler och överenskommelser. Man har satt käppar i hjulet för de egna möjligheterna till forskning och innovation och industriell utveckling, bland annat genom en alltför symbolartad klimat- och miljöpolitik som inte har varit realistisk, enligt vårt sätt att se det.Definitivt är det så som jag också sa att EU behövs mer än någonsin. Det är kanske inte varje dag man hör en sverigedemokrat säga det, men det bygger på dagens säkerhetspolitiska läge. Ensam är inte stark. Vi behöver ett starkt Norden i EU, och vi behöver ett starkt EU i Europa i de här frågorna.I dag har vi rörelser både på vänsterkanten och på den högerextrema kanten som har ett väldigt märkligt förhållningssätt i sitt stöd för Ryssland i kriget mellan Ryssland och Ukraina och i förhållande till sanktionsinstrumenten mot Ryssland för att kunna utmanövrera Ryssland och se till att Ukraina vinner kriget. Tidigare har bara motståndet på högerkanten uppmärksammats, men det är minst lika utbrett på vänsterkanten - till exempel i den socialistiska ledningen i Slovakien.

Herr talman! Det är väl känt att Sverigedemokraterna strök att man vill lämna EU och i stället skrev in att man vill utvärdera medlemskapet. Av många har den skrivningen tolkats som att Sverigedemokraterna har velat tilltala både de väljare som inte tycker att det är så viktigt att lämna EU och de väljare som väldigt gärna vill lämna EU - och kanske inte bara väljare. Kanske har det här också varit viktigt internt i Sverigedemokraterna. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattHerr talman! Det vi nu ser i utrikesdebatten i Sveriges riksdag är att Aron Emilsson flyttar den här positionen ytterligare. Den positiva EU-retorik som vi hört från Aron Emilsson i dag har vi aldrig tidigare hört från Sverigedemokraterna.Därför undrar jag en sak om den här positionsförflyttningen. Är det så att vi här i kammaren i dag ser hur den mer radikala falangen av Sverigedemokraterna, med Jomshof som i dagarna har varit mycket i medierna och kanske Tobias Andersson som har varit kritisk mot EU, har förlorat ytterligare en strid i Sverigedemokraterna? Har Sverigedemokraterna permanent bytt retorik? Kommer de att vara EU-positiva framöver, i strid med den radikala falangen?

Herr talman! Det är lite underhållande att höra Joar Forssells argumentation bakom det vi samtalar om nu, men jag skulle inte dra alltför stora växlar på det.Det jag sa var att Sverigedemokraterna är ett Europasinnat parti med EU-kritisk profil. Det måste man klara av att vara samtidigt. Jag tror att det går. Vi har många länder som har en ledning som verkar konstruktivt i Europeiska unionen i dag som också har synen att EU behöver bli smalare och vassare.Är det EU-positiv retorik? Ja, kanske i Liberalernas värld. Men för min del handlar det om att vara sund och balanserad i synen på Europeiska unionen och vad man faktiskt ska ägna sig åt. Man ska inte ägna sig åt att förbjuda villaägare att elda ris på sin egen gräsmatta eller något annat dumt, utan man ska ägna sig åt att försöka samla sig i en säkerhetspolitiskt väldigt svår tid.Precis som jag sa behövs EU mindre i form av inrikespolitisk klåfingrighet men mer i form av utrikespolitisk samling. Det är den vägen vi behöver gå.

Herr talman! När vi nu skriver år 2025 befinner vi oss mitt i 2020-talet, och det kan vara på sin plats att stanna upp och fundera över den tid vi nu lever i. Det är en orolig tid. En del har kallat det för allvarstid.Vi har gått ifrån tiden efter terrordåden den 11 september 2001, med säkerhet och antiterrorism som främsta drivkrafter för politisk förändring. USA:s krig i Afghanistan och Irak ledde till följdeffekter som världen än i dag brottas med. Att vår värld skulle ha blivit säkrare känns helt omöjligt att säga efter inledningen av detta år i Sverige, särskilt med Risbergska i Örebro i tankarna.Nu har vi i stället kommit till en ny tid, en ny era: imperialisternas återkomst. Det är en tid som liknar både 1920-talets och 1930-talets världsordning med ekonomisk kris, militär upprustning och fascistiska strömningar. Det är en tid då politiker, oavsett om de är demokratiskt valda eller diktatorer, uppvisar samma arrogans mot internationell rätt och en internationell världsordning och i stället styrs av det egna intresset, ett intresse att expandera sitt land, sin sfär, sitt imperium. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattVi ser det i Ryssland, som i stället för att leva i fred attackerar och invaderar grannlandet Ukraina, detta trots ländernas långa historiska band till varandra - först 2014 med annekteringen av Krim och östra Ukraina och sedan med den fullskaliga invasionen 2022 i ett krig som efter tre år fortfarande pågår.Vi ser det i Turkiet, som trots att al-Assads styre fallit i Syrien dagligen genom sina extremistiska legoknektar utgör ett hot mot de kurdiskdominerade områdena i nordöstra Syrien. Det är ett Turkiet som under lång tid agerat gränsövergång för IS-terrorister i syfte att underminera ett demokratiskt Syrien. Men nu tar ett nytt Syrien form, med ett styre med länkar bakåt till al-Qaida - just de som skulle bekämpas i kriget mot terrorism. Vi ser det i Kina, där Hongkong på ett fåtal år har gått från ett demokratiskt nav till en totalitär enpartistat och där Taiwan varje dag känner ett ökat hot från sin granne. Vi ser hur antalet kränkningar av luftrum och havsgränser ökar och hur cyber- och hybridattackerna blir allt fler, samtidigt som det taiwanesiska folket visar motståndskraft och har valt politiska ledare som är tydliga om både demokrati och självständighet från Kina.Vi ser det i Israel, som efter Hamas fruktansvärda attack den 7 oktober 2023 har en regering och en militär som försökt att utplåna allt mänskligt liv i Gaza genom den medvetna svält som av internationella domstolar klassats som brott mot mänskligheten och det folkmord som vi sett framför våra ögon. Samtidigt har Israel angripit Libanon, Syrien, Jemen och Iran. En stabil fred i Mellanöstern känns just nu väldigt långt borta. Nu har dock vapenvilan äntligen kommit till Gaza. Hjälpleveranser kommer äntligen fram. Men ännu saknas ett permanent eldupphör och en fred på riktigt.Vi ser det i Iran, där krav på frihet och demokrati i protesterna för "kvinna, liv, frihet" efter mordet på Jina Masha Amini brutalt slogs ned samtidigt som det iranska revolutionsgardet IRGC göder proxyaktörer och diktaturer runt om i världen.Vi ser det i USA, där Kanada enligt president Donald Trump ska göras till den 51:a delstaten samtidigt som militära hot riktats mot Panama och Grönland av samme president. Gaza ska göras om till "Mellanösterns riviera". Ur ett historiskt perspektiv knyter Trumps krav på territorium an till en lång amerikansk historia av territoriella anspråk och maktövertagande, en historia som Trump nu vill bli en del av.Grönland är en dansk koloni. Ända sedan Danmark 1721 tog kontroll över den isiga ön har danskarna haft ett kolonialt förhållningssätt till ön och dess befolkning. Att grönländska kvinnor i smyg har steriliserats av danska läkare är bara ett av många koloniala exempel genom historien. Så sent som 2009 fick Grönland sin nuvarande självstyrelag. Men att Danmark behandlat Grönland dåligt betyder inte att det ska bli en ny amerikansk koloni. Grönlänningarna ska bestämma sin framtid, och som både Grönlands och Danmarks ledare har konstaterat är Grönland inte till salu.Med Putin, Xi Jinping, Erdogan, Netanyahu, Khomeini och Trump har vi fått politiska ledare som riktar imperialistiska hot mot människor som vill leva i fred. Det är en imperialistisk vind vi trodde tillhörde en annan tidsepok. Det är imperialisternas återkomst.Herr talman! Vad ska då Sverige göra för att stå upp mot imperialisternas återkomst? Vad ska Sverige göra för att stå upp för demokratin?Ja, än så länge har den svenska högerregeringen ägnat sig åt önsketänkande. Att inte stöta sig med presidenten och hans entourage av miljardärer har varit viktigare än att kritisera Trump och hans politik. Att han krymper demokratin, trycker tillbaka kvinnors rättigheter, hbtq-personers rättigheter och mångfaldsarbete är den svenska regeringen helst tyst om. Världens rikaste man har också fått i uppgift att stänga ned världens största biståndsorganisation. Trumps fördelningspolitik är kort och gott en omvänd Robin Hood-politik. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattSå sent som i juni förra året godkände Sveriges riksdag ett militärt avtal som ger rätt till amerikansk närvaro på 17 militära baser i Sverige, kallat DCA-avtalet. Vänsterpartiets argument i den debatten, att Donald Trump kunde bli president, viftades då bort. Nu är det en realitet, en realitet som svenska folket måste leva med. Sverige blev inte säkrare med DCA-avtalet. I stället gav vi en auktoritär president makt över vårt land.Den svenska regeringen måste nu skicka en tydlig markering till Donald Trump och till omvärlden. Jag och Vänsterpartiet menar att DCA-avtalet måste suspenderas så länge Trump sitter vid makten. Med honom som president utgör USA ett direkt militärt hot mot våra grannländer Danmark och Grönland. Sveriges militära samarbeten ska öka tryggheten för svenska medborgare och säkerheten i vårt närområde, inte tvärtom. Regeringens kära så kallade transatlantiska länk har gått från att vara en kedja till att bli ett koppel, ett koppel som Trump kan dra i för att få Kristerssonregeringen att lyda.Herr talman! Nu riktar det globala syd kritik mot Sverige. Känslan av att dubbla måttstockar har införts blir allt tydligare när olika imperialister möter olika konsekvenser.För att återupprätta förtroendet för den svenska utrikespolitiken måste regeringen omgående agera kraftfullt och tydligt för internationell rätt. Med vapenvilan i Gaza måste utrikesministern upprätta en att göra-lista för att få fart på arbetet. Så här kan den se ut:Hjälp svenska medborgare konsulärt att lämna Gaza.Ta emot patienter från Gaza. Precis som vi stödjer Ukraina måste vi rädda palestinska barn och cancerpatienter.Öka biståndet. Att skära i biståndet är inte rätt väg att gå i en oroligare värld.Inför, likt Hamnarbetarförbundet, sanktioner mot Israel för det folkmord och folkrättsbrott som dess regering genomför.Håll Israels regering ansvarig i domstolarna ICJ och ICC.Upprätta en plan på riktigt för fred och tvåstatslösning i Mellanöstern.Att stå upp mot imperialister, oavsett från vilket land de kommer, är avgörande för att vända utvecklingen med krympande demokratier och sätta rättvisa, fred och jämlikhet i fokus på nytt.(Applåder)

Herr talman! Jag tänkte rätt länge inte begära replik på Håkan Svenneling. Men så kom vi till slutet av anförandet, och då dök en gammal retorik upp. Vi har hört den förut. Vi hörde den länge under diskussionen om vårt Natomedlemskap, där Vänsterpartiet varnade för USA och tog fasta på det hat mot USA som finns på flera ställen. Det är klart att Trump har förnyat intresset hos en och annan för den retoriken. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattHerr talman! Vår säkerhet måste dock stå i fokus. Vår säkerhet handlar om att vi är medlemmar i Nato, och som en del av Natomedlemskapet måste vi stå upp för den gemensamma ordning vi har kommit överens om. Där ingår DCA-avtalet som en viktig del - en viktig del för oss och vår säkerhet men faktiskt också för våra grannar i Norden och hela vår region.Vi har ett DCA-avtal, Norge har ett DCA-avtal, Finland har ett DCA-avtal, Danmark har ett DCA-avtal och så vidare. Det är ett sätt att bygga säkerhet. Om vi vill stå för en regelbaserad ordning ska vi inte kasta ut barnet med badvattnet, herr talman, utan då ska vi vara rädda om och värna avtalet. Det förvånar mig - eller kanske inte förvånar mig - att just Håkan Svenneling vill försöka göra just detta, det vill säga kasta ut barnet med badvattnet för att göda ett USA-hat som finns i Vänsterpartiets omgivning, även om jag inte vet hur mycket det finns hos Håkan Svenneling själv.

Herr talman! Jag gillar USA. Jag gillar att resa i USA, jag gillar maten och kulturen och jag gillar att spela baseboll - och har därför ganska ont i kroppen just nu. Men jag gillar inte USA:s politik, och jag gillar särskilt inte när Donald Trump är president.Det var med stor oro som jag insåg att Trump kunde bli president, och därför lyfte jag upp den frågan i förra årets debatt om ett DCA-avtal i Sverige när vi skulle fatta beslut i frågan.Kerstin Lundgren var en av dem som främst viftade bort mina argument om Trump. Hon sa tydligt att jag försökte hitta på nya argument för att stoppa DCA-avtalet. Men det gäller inte det jag faktiskt försökte göra, nämligen att varna för att det kunde bli en realitet för oss att vi sitter med ett avtal med Donald Trump som president.Jag tror att danskarna nu funderar mycket över att man under lång tid har legat så nära USA och varit det land där per capita flest soldater har dött i kriget i Afghanistan. Delar av Danmark har historiskt sålts till USA. Ändå är man från Trumps sida beredd att rikta ett militärt hot mot Danmark.Det är viktigt att komma ihåg att när vi i Vänsterpartiet säger att DCA-avtalet ska suspenderas handlar det just om DCA-avtalet, det vill säga det bilaterala avtalet mellan Sverige och USA om militärt samarbete. Det står till och med i propositionen att det inte är så att Sverige har samma rättigheter i USA, utan det är bara Sverige som ger USA rättigheter vid 17 militära baser i Sverige. Det står också i propositionen om DCA att det inte handlar om Nato - att avtalet inte är en specifik del av Nato utan är något utöver Natosamarbetet. Jag var mycket kritisk mot att vi valde att gå med i Nato, men jag kan fullt ut acceptera att det är en realitet. Och det är också därför som jag leder en delegation till Nato så nära i tid som nästa vecka. Det är ett politiskt vägval som Sveriges riksdag och regering har gjort, och nu måste vi agera på det. Men det betyder inte att vi måste agera på allt som kommer från Trump, hans försvarsminister och hans utrikesminister. Därför borde vi suspendera DCA-avtalet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattHerr talman! Jag tänkte väl nästan att Håkan Svenneling personligen är rätt glad i USA! Men jag har en känsla av att hans glädje för USA inte delas av Vänsterpartiets gräsrötter. Där är det nog rätt många som applåderar när hatretorik kommer på plats igen.Herr talman! Låt oss ändå göra klart att vi inte har givit upp svenskt territorium till någon annan. Det är tydligt att DCA-avtalet ger Sverige full rätt, att den svenska konstitutionen gäller och att svensk lag gäller. Inte heller har någon ställt krav som innebär att gränser har överskridits och att Sverige har varit tyst. Om det skulle hända utgår jag från att Sverige inte kommer att vara tyst.

Herr talman! Det är svårt att sammanfatta vad alla Vänsterpartiets gräsrötter tycker om USA, men jag tycker att man måste konstatera att hatretoriken kommer från Donald Trump, inte från mig.Att säga att Sverige fortfarande har full rätt är faktiskt helt fel. Det var också tydligt när vi gick till beslut om propositionen om DCA-avtalet. Det är så att amerikansk lagstiftning ska gälla för amerikansk militär personal, deras familjer och även underleverantörer till det amerikanska försvaret. På olika delar av de 17 militära baserna - de är ju en del av svenska militära baser - kommer Sverige inte att ha rätt att gå in, öppna dörren och kolla vad som finns i förråden.Vad betyder detta? Till exempel valde amerikanerna att på Thulebasen på Grönland etablera kärnvapen under kalla krigets dagar. Danmark hade ingen rätt eller kontroll över den delen av sitt territorium. Det är dit Trump vill tillbaka, och det är därför han lyfter fram Grönland på det sätt han gör. Han har ett kolonialt och imperialistiskt förhållningssätt till världen, och det är vad vi ser i Grönlandsfrågan.

Herr talman! Vänsterpartiet har genom åren intagit en utrikespolitisk linje som ofta har skiljt sig från övriga partier. Bland annat har partiet i Europaparlamentet motsatt sig lagförslag om att öka produktionen av ammunition och missiler för att påskynda leveranser till Ukraina.Men jag skulle vilja diskutera synen på regimen i Venezuela. År 2013 gratulerade den dåvarande partiledaren Jonas Sjöstedt Nicolás Maduro efter hans första valseger. År 2019 ifrågasatte ledamoten Svenneling erkännandet av oppositionsledaren Juan Guaidó som interimspresident, trots att valet som gav Maduro makten var allmänt erkänt som riggat. År 2021 röstade Vänsterpartiets dåvarande Europaparlamentariker Malin Björk nej till en resolution som fördömde regimens brott och den allvarliga situationen i landet.I september 2024 hände det igen. Europaparlamentet antog en resolution med tydlig majoritet som fördömde valfusket och förföljelsen av demokratiska krafter samt erkände González Urrutia som Venezuelas legitima president. Ändå valde Vänsterpartiets båda Europaparlamentariker Jonas Sjöstedt och Hanna Gedin att rösta emot. Detta ställningstagande ändrades dock i en senare omröstning.Därför vill jag fråga ledamoten Svenneling hur Vänsterpartiet egentligen ser på situationen i Venezuela. Fördömer ni reservationslöst Maduros regim och dess brott mot mänskliga rättigheter? Om så är fallet, varför röstar ni så ofta emot resolutioner som stöder det venezuelanska folket?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattHerr talman! Jag tackar ledamoten Berntsson för frågan. Den är i grunden intressant när det gäller hur vi kan stödja en demokratisk process i ett land där det politiska systemet har fallerat, vilket har lett till en ekonomisk kris och stora migrantströmmar. Det är viktigt i fråga om hur Sverige agerar och ser på sin utrikespolitik. Jag tycker att man ska komma ihåg att när Maduro valdes första gången 2013 var det under demokratiska former. Det valet fick inte stark internationell kritik på det sättet. När han valdes 2018 och tillträdde 2019 var det tydligt att det fanns brister i valet. Det har jag också varit tydlig med vid upprepade tillfällen. Däremot var jag också tydlig med, till skillnad från alla andra, att man inte kan erkänna någon som har förlorat ett val. Vi kunde alltså inte erkänna Juan Guaidó som den legitima presidenten i Venezuela vid det tillfället. Därför tyckte jag att man i stället skulle ge stöd till den politiska processen, som har kallats Barbadosprocessen. Barbados, Mexiko och vårt grannland Norge har varit viktiga spelare för att skapa en politisk process.Den politiska processen ledde fram till det senaste valet som hölls förra året. Oppositionen fick visst utrymme att ställa upp, men vid valdagen och rösträkningen var det tydligt att Maduro ändå hade full kontroll för att själv bli återvald. Därför valde jag faktiskt att ändra Vänsterpartiets ställningstagande vid de skriftliga samråden om Venezuela. Vi invände inte vid det senaste tillfället mot det skriftliga samråd som ägde rum i riksdagen.När det gäller omröstningen i Europaparlamentet röstade vi inte emot på det sätt som Berntsson menar, utan vi valde att avstå i omröstningen. Det berodde på att resolutionen från högern är för långtgående när det kommer till att erkänna en person som inte har vunnit ett legitimt val. Jag tycker i stället att man ska ge fortsatt legitimitet till politiska processer som leder fram till att hålla nyval i Venezuela och att det venezuelanska folket får säga sitt om vem man vill ha som sin ledare.

Herr talman! Jag tackar för svaret. Det är positivt att höra att Vänsterpartiet har ändrat sig här i kammaren. Vi får väl se vad som kommer att hända i Europaparlamentet framöver.Det är tydligt att den venezuelanska regimen med Maduro i spetsen inte bara försöker klamra sig fast med hjälp av valfusk och förföljelse av politiska motståndare, utan man har också imperialistiska anspråk på grannländer, till exempel Guyana.I och med ledamoten Svennelings tal tidigare skulle det vara intressant att också få höra ett rejält fördömande från honom av den venezuelanska regimen, inte minst av den orsaken. Jag skulle se fram emot att få höra det.Jag hoppas också att vi i framtiden kan få se samma tydliga ställningstaganden som övriga partier har gjort när det gäller Venezuela och för den delen även Kuba. Vi har ju kunnat göra gemensamma ställningstaganden när det gäller exempelvis Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattHerr talman! Jag vill vara tydlig med att det i mångt och mycket var jag som bestämde härifrån Stockholm hur de röstade i Europaparlamentet. Ingen skugga ska alltså falla över våra Europaparlamentariker. Vi försökte visa en tydlig, stringent linje från vår sida; vi är kritiska till valprocessen men tycker samtidigt inte att man ska erkänna ledare på det sätt som man gjorde i den resolutionen.Jag känner inte till de här imperialistiska tendenserna hos Maduro. Men precis som jag pekade på i mitt anförande tycker jag att vi behöver se på både demokratiskt valda ledare och diktatorer på samma sätt när vi ser deras imperialistiska ambitioner och tendenser.Jag tycker att vi behöver återvända till huvudfrågan: Hur motverkar vi den ekonomiska krisen, som drabbar det venezuelanska folket? Vi har alldeles för mycket fokus på politiskt spel och för lite fokus på den enorma migrationsström som det venezuelanska folket har drabbats av, som en konsekvens av lidandet.Venezuela har gått från att vara ett medelinkomstland till ett av de fattigare länderna i världen, bara beroende på en politisk kris. Den är absolut skapad av Maduro, men det är många som är skyldiga till att krisen inte är löst.

Herr talman! Tack, ledamoten Svenneling, för anförandet!Det gläder mig att höra att Svenneling bestämmer härifrån Stockholm hur man ska göra i Europaparlamentet, vilket vi hörde i föregående replikskifte. Jag har nämligen en fråga om det Vänsterpartiet gör i Europaparlamentet.Den som lyssnar på Svennelings anförande hör att det är viktigt vem man samarbetar med och vilken politik de som man samarbetar med driver. Stora delar av anförandet handlade om det. Den viktigaste utrikespolitiska frågan för regeringen och de flesta oppositionspartierna i Sverige verkar vara att Ukraina ska vinna och att Ryssland ska förlora kriget. Det är bra. Vi står enade när det gäller detta.Men i Europaparlamentet arbetar Vänsterpartiet i en partigrupp där ledamöter från extremistiska partier varje dag går till jobbet och stöttar Putin. Svennelings partikamrater från andra länder i Europaparlamentet röstar tillsammans med AFD från Tyskland och Fidesz från Ungern för att stötta Putin och undergräva Ukraina. Vänsterpartiet har ofta röstat bra. Den kredden ska Vänsterpartiet ha. Men man allierar sig ändå med dessa extremister och putinister som röstar med AFD och med Fidesz för Putin och mot Ukraina.Herr talman! Om Svenneling tycker att det är viktigt vem man samarbetar med, om Svenneling står bakom att Ukraina måste vinna kriget och om det är så att Svenneling bestämmer från Stockholm hur Vänsterpartiet ska göra i Europaparlamentet, vore det inte läge för Vänsterpartiet att i Europaparlamentet lämna sin partigrupp, där det finns putinister?

Herr talman! Jag tycker att vi i Vänsterpartiet faktiskt har valt en väldigt bra strategi när det kommer till Ukraina och Europaparlamentet. Att lämna den vänstergrupp som vi tillhör tror jag kanske vore det sämsta beslutet. Jag ska motivera. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattJonas Sjöstedt sitter numera i utrikesutskottet i Europaparlamentet, som kallas Afet. Han har där tagit på sig Ukraina som en av sina viktigaste frågor. Om jag har förstått det rätt sitter han också med i Ukrainadelegationen, som en av vänsterns representanter i Europaparlamentet. Han har varit väldigt tydlig med att skuggflottan är en av de absolut viktigaste frågorna, lyft upp den på europeisk nivå och stått bakom en av de viktiga resolutionerna som har gått igenom där.När det gäller till exempel skuggflottan har det varit tydligt att den svenska regeringen har varit på tårna, och jag har inte behövt göra särskilt mycket i min roll som oppositionspolitiker. Men på EU-nivå har det funnits möjlighet för oss att lyfta upp den viktiga frågan om att motverka den ryska skuggflottan.När vi gick in i vänstergruppen visste vi att det var en delad grupp, och vi har valt att samarbeta med de partier som gör samma analys som vi när det gäller Ukraina. Vi har också stärkt vårt samarbete med den ukrainska vänstern och med öst- och centraleuropeisk vänster i ökad utsträckning. Vi har till och med anställt från ukrainsk vänster i Europaparlamentet för att komma närmare dem.Vi vet att vi måste ha en dialog med dem som inte tycker som vi och föra fram våra argument. Det jobbar de som är nere i Bryssel med - jag ska snart åka ned och träffa dem.Även jag själv deltar i en mängd konferenser som vänstern har och där man pratar om fred. På de konferenserna är jag alltid den där jobbiga typen som är motvalls och förklarar att vi bäst får fred genom att stödja Ukraina militärt, politiskt, humanitärt och ekonomiskt, som utrikesministern sa i utrikesdeklarationen. Det är så vi stärker Ukrainas förmåga att förhandla och ser till att det inte blir en dålig fred med Ryssland när de väl kommer till förhandlingsbordet och når fram till en fred.Jag försöker därför arbeta emot de i gruppen som har en annan idé, snarare än säga: Okej, jag lämnar dem åt deras öde.(Applåder)

Herr talman! Jag instämmer i att det ibland kan vara bra att ha en dialog också med personer eller politiker som man inte håller med. Ofta håller inte heller vi i Liberalerna - tro det eller ej - med alla politiker i Europeiska unionen till exempel. Men det är klart att det måste finnas gränser. Är inte det folkmord och de krigsbrott som Ryssland begår i Ukraina en rimlig röd gräns när det gäller vilka man kan ha ett djupt samarbete med? Att sitta i samma partigrupp innebär såklart ett djupt samarbete. Är det inte en rimlig gräns att inte samarbeta med putinister?Herr talman! Det gläder mig att Svenneling lyfter fram det viktiga arbete som Vänsterpartiet har gjort i Europaparlamentet för att motverka skuggflottan. Det är bara det att när det lades fram för Europaparlamentet röstade Vänsterpartiets partigrupp emot, tillsammans med AFD i Tyskland och Fidesz i Ungern. Det är läge för Håkan Svenneling, som bestämmer från Stockholm, att se till att Vänsterpartiet lämnar den gruppen i Europaparlamentet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattHerr talman! Jag har inga problem med Joar Forssells historiebeskrivning och hur han beskriver läget. Men det känns lite märkligt att bli uppläxad av en liberal om hur man ska jobba i Europaparlamentet. Vi vet att Liberalerna är det parti som andra partier i den liberala gruppen har mest problem med att sitta i samma grupp som. Flera av dem, framför allt det franska liberala partiet, försökte utesluta just Liberalerna ur den liberala gruppen på grund av att de här i Sverige samarbetar med Sverigedemokraterna, som en del i regeringsunderlaget.Jag tar gärna emot goda råd om Europasamarbete. Jag har kanske inte lika positiv syn i alla delar på Europa som ledamoten Forssell har, men jag tror ändå att jag ska ta råden om hur man samarbetar i Europa med en viss nypa salt när de kommer från Liberalerna.Herr talman! Jag konstaterar att vi i Sveriges riksdag ändå är överens i grunden när det kommer till stödet för Ukraina. Och det ska vi fortsätta vara, med den tydlighet som finns i dag.(Applåder)

Herr talman! I denna tid har vi att hantera krig och klimatkris, hittills utifrån tilltro till den världsordning som formades av lärdomarna från andra världskriget. Den ordningen torpederas nu av ledare i både autokratier och demokratier. Det ställer oss i Sverige, som är ett öppet och frihandlande land, inför nya frågor och utmaningar. Många frågar: Vem i hela världen kan man lita på?Rysslands aggressionskrig mot Ukraina går nu in på sitt fjärde år. Det är ett krig som startades för elva år sedan i Krim, Donetsk och Luhansk. Nu talas det om att kriget måste stoppas. Men det kräver att vi lär av vår historia och inte upprepar den, herr talman.Ukraina har lärt sig. De står upp för sin och vår rätt till eget territorium och till självständighet. Vi måste göra det tillsammans med Ukraina - inget om Ukraina utan Ukraina. Sverige, Norden, Baltikum, Polen, UK och EU måste visa att vi går att lita på. Det gäller alla eller i en koalition av villiga. Om vapnen tystnar i Ukraina måste det vara för att Ukraina verkligen vill och tror på det, inte för att någon har pressat dem eller svikit löften om att stödja så länge det krävs.Centerpartiet vill inte se något nytt avtal som det i München, Budapest, Minsk eller Jalta. Putin vill det, och kanske vill nu en nyvald president det. EU kommer att prövas som fredsprojekt kommande år. Här måste Sverige vara tydligt: EU måste också vara med i alla förhandlingar som kan komma - inget om EU utan EU.Sverige har i likhet med flera andra länder ett bilateralt avtal om säkerhetssamarbete med Ukraina. Det måste vi gemensamt stå upp för och säkra. Centerpartiet har för egen del föreslagit att Sverige ska ta ett större ansvar och ge en ram för stödet på 1 procent av bnp årligen. Vi har länge krävt Jas. Nu måste vi vara redo att tillsammans med andra inom EU och Nato skapa trovärdig avskräckning och finna sätt att ge Ukraina militär multilateral säkerhet på inbjudan av Ukraina den dag vapnen tystnar.Sveriges röst måste tydligt hävda grunden i den multilaterala världsordning som trots utmaningar tjänat oss alla väl. FN är en hörnpelare för oss men är i dag skadskjutet och utsatt för betydande risker. Grundläggande fundament undergrävs och åsidosätts helt av medlemmar i säkerhetsrådet. Rysslands aggressionsbrott, att med militära medel ändra gränser, är ett flagrant brott mot FN-stadgan. När USA:s nyvalde president talar om att expandera USA:s territorium och ändra gränser, även med militära medel, talar han om att bryta mot FN-stadgan. Det är ännu bara ord, men det är ord med högt signalvärde till andra. Skulle USA godta och erkänna att Israels gränser ändras med militära medel och driva fram något som de facto är en etnisk rensning av palestinier från Gaza bekräftas att makt går före rätt. Sveriges röst för internationell rätt måste vara klar och tydlig. Inga gränser ändras med militär makt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattCenterpartiet står bakom försvarsbeslutet 2024 men har tydligt markerat att vi behöver tillföra ytterligare resurser, minst 3 procent. Danmark har nu målet 5 procent, och Polen anger 5 procent för 2026. Det gäller säkerhet för vårt land, för EU, för vår demokrati och för våra värden i Europa. Vi gör det som medlemmar i Nato syftande till ökad trygghet och säkerhet för att höja tröskeln mot ett angrepp med målet att förhindra krig.Herr talman! År 2024 slogs nytt värmerekord för världen. Det var året då jordens medeltemperatur för första gången överskred 1,5 grader över förindustriell nivå. Konsekvenserna har varit synliga i hela världen. Nivåerna av växthusgaser är rekordhöga och höjningen av havsnivån rekordstor. Klimatförändringarna utgör ett tydligt säkerhetshot mot oss, mot EU och mot hela världen. Klimathoten pausar inte för att åtgärder och anpassning pausas. Riskerna kommer då att öka, kostnaderna likaså. Uppvärmningen kommer att öka väpnade konflikter och krig. Sverige får inte blunda eller pausa utan ska i stället göra hemläxorna och bistå även globalt, inte minst länder i Afrika och hotade önationer.Vi i Sverige behöver sikta på att återgå till en biståndsnivå på 1 procent av bni - inte följa i USA:s spår utan ta vårt ansvar för att solidariskt stötta människor i fattigdom och förtryck och bistå i förändringarna, väl medvetna om att varje land måste ta sitt ansvar för att nå reell förändring, med utbildning, hållbar ekonomi, fritt rättsväsen och demokrati för en värld där barn inte dör av hunger utan överlever och får utbildning och frihet och där fritt företagande och handel driver utvecklingskraft. Anna Lasses kommer att tala mer om detta senare i dag.Herr talman! Biståndet är en viktig del av all utrikes- och säkerhetspolitik. Det handlar om solidaritet och att främja våra värden - fred, demokrati och frihet. Tyvärr undergräver regeringens agerande i Mellanöstern Sveriges röst globalt när man talar med kluven tunga. Vi står upp för folkrätten, för en palestinsk stat, mot bosättningar på Västbanken och för UNRWA i FN. Det är bra. Men samtidigt stoppar regeringen allt bistånd till UNRWA, den FN-organisation som sedan 1949 har mandat och ansvar för alla palestinska flyktingar i Syrien, Jordanien, Libanon, Västbanken, östra Jerusalem och Gaza.För ett år sedan stoppade man biståndet för att syna UNRWA och dess eventuella kopplingar till terrororganisationen Hamas. Efter granskningar fann regeringen att biståndet kunde återupptas. Nu ett år senare stoppas det helt på Israels begäran. Regeringen blundar för att UNRWA är en del av en förhandlad fred med formandet av två stater med erkända gränser - Israel såklart men även ett Palestina för palestinier i regionen. Sveriges agerande noteras i många länder och bidrar till att ytterligare undergräva Sveriges röst och FN:s ställning. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattHerr talman! I en tid när vi ser hur autokratierna ökar och allt fler människors frihet och demokrati hotas är det avgörande att vi i Sverige och EU står upp för våra värden, i bjärt kontrast till diktaturer och auktoritära regimer som Ryssland, Kina, Iran med flera. När USA:s nya ledning uttalar att den multilaterala världsordning USA varit både initiativtagare till och försvarare av är obsolet får det konsekvenser. Fyra år kan gå fort. Vi vet att mycket kan hända och att Ryssland, Kina och BRICS gynnas. Här måste EU tydligt stå upp för våra värden. Gemensamt kan vi bli en röst för säkerhet, frihet, klimat och en friare och fredligare värld.

Herr talman! Kerstin Lundgren bjöd för en stund sedan upp till dans i frågor där vi tror att vi kan hitta samsyn. Nu tänker jag göra detsamma. Jag hade egentligen från början inte tänkt begära replik. Men när Kerstin Lundgren nämner Israel-Palestina-konflikten och UNRWA och upprepar synen att Sveriges agerande i förhållande till den nya israeliska lagstiftningen samt vårt eget beslut att strypa stödet till UNRWA och i stället fördubbla det humanitära stödet till Gaza genom andra organisationer vore problematiskt undrar jag om det enligt Kerstin Lundgrens och Centerpartiets mening är viktigare att en för FN-systemet främmande fågel som historiskt låst palestinska flyktingar i ett permanent flyktingskap får de internationella ekonomiska resurserna för det humanitära tillträdet eller om det är viktigare att det humanitära stödet når fram hela vägen genom dialog med Israel i konstruktiv anda och faktiskt kan nå de nödlidande.

Herr talman! Det är ändå lite märkligt att höra från Sverigedemokraterna att UNRWA skulle vara en för FN-systemet främmande fågel. Denna fågel formades i mångt och mycket av vår förste svenske fredsmedlare i FN, Bernadotte, som försökte hitta en lösning utifrån FN:s generalförsamlings ställningstagande. UNRWA var den första organisation som skapades av FN:s generalförsamling 1949. Syftet var att säkerställa att man kunde finna en lösning i enlighet med den plan som generalförsamlingen en gång antog och som var grunden för tanken om två stater, en för Israel och en för Palestina, båda med säkra och erkända gränser. UNRWA är en del av ursprunget till FN-systemet och en grund för de organisationer som senare har kommit.Det man nu kan se, herr talman, är att UNRWA fortfarande gör insatser i Gaza för att hjälpa World Food Programme att nå fram med resurser. Den verklighet som även regeringens företrädare tidigare har talat om är att det är UNRWA som har möjligheter att nå fram och vara operationella i Gaza.Sedan måste man komma ihåg - och det försökte jag påminna om - att det i grunden handlar om en fredslösning. Den palestinska befolkningen skulle inte ha varit en del av UNRWA om vi hade fått en fredslösning som säkrat en stat. Vi står självklart och entydigt upp för Israel, men också för att palestinierna ska få sin stat.

Herr talman! Man anar ändå någon form av viss öppning. Jag hör av Kerstin Lundgren att det är klart att om vi skulle uppnå en tvåstatslösning skulle UNRWA i förlängningen inte behövas. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattSamtidigt är sakernas tillstånd nu sådant att det jag menar med att UNRWA är en främmande fågel i FN-systemet är att vi har en världsomspännande organisation i form av UNHCR som arbetar med flyktingskap och flyktinghjälp.Jag har fortfarande inte hört något från vare sig Centerpartiet eller någon annan i oppositionen som brukar slåss för att det är viktigt att UNRWA, just för att det bär namnet UNRWA, ska se till att det humanitära stödet når fram. Jag har inte hört något argument om varför det inte kan lyftas in i den organisation som har global erfarenhet av flyktinghjälp. Det går inte att bara leva på gamla meriter.Det är också uppenbart att Hamas har nyttjat ett antal av UNRWA:s FN-faciliteter, förutom att man har nyttjat civila som mänskliga sköldar i kriget i Gaza. UNRWA har under många år spridit antisemitism genom sina läroböcker och pedagogiska material. Den historien kan Centerpartiet inte heller bortse från. World Food Programme, Unicef, Röda Korset och många andra kan överta denna roll.

Herr talman! Jag hoppas att Sverigedemokraterna och övriga kan inse att UNRWA har en annan roll än rent humanitär. Det har en roll i att säkra utbildning, säkra sophantering och en lång rad av det som skulle vara den palestinska statens ansvar om den fanns. Men nu finns den palestinska staten mycket begränsat. Den har en liten del i område A.Det handlar också om att säkra i Syrien, Jordanien och för den delen Libanon, så att situationen inte destabiliseras ytterligare. Då måste man säkerställa att det finns en organisation som klarar att leva upp till de åtaganden som FN har gjort. Det är inte UNHCR:s roll. Det är verkligen fråga om en fred och två stater som kan lösa denna uppgift.

Herr talman! Jag börjar med att tacka Kerstin Lundgren för hennes tydliga argumentationslinje om UNRWA i det tidigare inlägget.Jag tänkte fråga om utvecklingen i Georgien, där det är tydligt att den demokratiska utvecklingen går bakåt. Efter mer än ett decennium vid makten krymper nu partiet Georgisk dröm utrymmet för demokratin.Det val som genomfördes i oktober har inte ansetts fritt och rättvist av internationella valobservatörer. Ledamoten Kerstin Lundgren var en av dem som var på plats och var valobservatör.Nyligen beslutade Europarådet att dra tillbaka den georgiska delegationens rättigheter. Det ledde till att Georgien inte sände någon delegation till det senaste mötet i Europarådet.I Natos parlamentariska församling är Georgien sedan 1999 associerad medlem. Sedan Rysslands olagliga invasion och annektering av de georgiska områdena Abchazien och Sydossetien 2008 inrättades Georgia-Nato Interparliamentary Council, kallat GNIC.Vi ser nu dag för dag hur det politiska förtrycket ökar i Georgien. Inspirerade av den ryska lagstiftningen införde partiet Georgisk dröm förra året en lag om utländska agenter som riktade in sig på oppositionen och civilsamhället.I beslut efter beslut är det tydligt att varje politiskt beslut är ett närmande till Ryssland och ett steg bort från demokratin. De som nu protesterar på gator och torg möts av polisvåld och hårdare straff från georgiska myndigheter. EU har infört visumkrav för georgiska diplomater till EU. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattBåde jag och Kerstin Lundgren är utsedda att ingå i den svenska delegationen till Natos parlamentariska församling. Jag undrar om Kerstin Lundgren anser att Natos parlamentariska församling i enlighet med dess artikel 4 borde suspendera möten med Georgien och företrädare för partiet Georgisk dröm.

Herr talman! Det är tveklöst så att Georgien tyvärr går väldigt fel. I princip har diskussionen om EU-medlemskap satts på vänteläge på grund av att man går helt fel.Jag har följt Georgien länge och haft stora förhoppningar för det georgiska folkets drömmar om att få bli medlemmar i EU och att få Natomedlemskap. Vi fick tillsammans en gång i tiden guldkort från Nato.Det har funnits en stark folklig vilja att ta de stegen. Tyvärr har Georgian Dream under Ivanisjvilis hårdhänta ledning valt att gå i en helt annan riktning. De lurar samtidigt det georgiska folket. Premiärministern sa nyligen: Vi kommer att vara medlemmar i EU 2030. Allt är fake news. Det är felaktigt som de nu agerar.Jag är beredd att titta även på Natoassocieringen i det här läget. Jag har fortlöpande kontakter med många i Georgien. Jag är noggrann med att säkra att också ge hopp och stöd och inte helt stänga dörrar.Det är därför som viseringen inte drabbar det georgiska folket utan diplomater, och jag kan gå vidare med de ledande positionerna. Det är de som nu agerar brutalt mot oppositionen och mot det georgiska folket.Men man måste var varsam. Jag lyssnar först och främst på vad mina kontakter i Georgien säger innan jag landar i den frågan.

Herr talman! Jag välkomnar Kerstin Lundgrens besked här. Jag tror och hoppas att vi tillsammans kan lyfta fram frågan inom den svenska Natodelegationen och att vår delegation tillsammans med andra kan mobilisera stöd inom Natos parlamentariska församling för att titta på möjligheterna att dra in rättigheterna för Georgien och tydligt markera ett förändrat förhållningssätt till partiet Georgisk dröm efter det senaste valet. Det är nu ett alltmer auktoritärt och odemokratiskt styre.Jag tycker att det låter klokt att föra en dialog med den georgiska oppositionen innan man gör detta. Man vill inte slänga ut Georgien helt och fullt. Det handlar snarare om att begränsa deras tillträde i det här skedet när man visar upp de här auktoritära tendenserna.Vi har också viss tid på oss. Vi befinner oss nu i februari. Den årliga första vårsessionen kommer framåt maj. Det gör att det finns ett antal månaders utrymme om vi lyfter upp frågan på delegationens dagordning och på allvar börjar diskutera vilka åtgärder som Natos parlamentariska församling kan vidta mot den auktoritära utvecklingen i Georgien - för att tydligt peka på vikten av demokrati för att vara en del i Nato.

Herr talman! För min del är kontakter med oppositionen och civilsamhälleskontakter som jag har sedan länge oerhört viktiga. De behöver ett starkt stöd. Det är oerhört viktigt att de inte känner att de blir utlämnade eller att man kan peka finger och säga: Titta, ni har inget stöd. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattDet är utifrån den grunden som jag kommer att ha den typen av kontakter innan jag landar i en sådan här fråga. Vi får se var det landar. Det är en balansgång. Vi har tidigare talat om hur man hanterar länder vilkas ledning går i auktoritär riktning, diktaturer och andra, för att försöka stötta oppositionen.Det är en svår balansgång. Det är viktigt att Sverige agerar rätt och att vi i Natosammanhang också agerar rätt. Nato är fortfarande ett hopp för många.

Herr talman! Jag vill börja med att betona att världen befinner sig i en ofärdstid. Autokratier utmanar den regelbaserade världsordningen, och den säkerhet som vi under decennier har sett som en självklarhet går inte längre att ta för given.Det gäller inte minst Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina och Nordkoreas deltagande i kriget, Kinas alltmer aggressiva hållningar i Sydkinesiska sjön och runt om i världen, Irans destabiliserande agerande i och bortom Mellanöstern samt Venezuelas förtryck av sin egen befolkning.Sverige har valt sida i denna dragkamp. Vi står med demokratierna, med rättsstatens principer och med frihet, fred och mänskliga rättigheter. Därför är vårt stöd till Ukraina ett måste, och det måste vara långsiktigt och uthålligt både militärt, ekonomiskt, humanitärt och politiskt. Vad som än för dagen sägs i Washington DC måste vi vara klara med var de verkliga antagonisterna finns.Herr talman! Ukraina måste segra, inte bara för sin egen skull utan för att säkerheten i hela Europa står på spel. Om Ryssland vinner och Ukraina tvingas till eftergifter skickar det ett budskap till varje auktoritär regim i världen att aggression lönar sig och att gränser kan ritas om med våld.Sveriges stöd till Ukraina får därför inte vara kortsiktigt. Det handlar i dag inte bara om enskilda vapensystem eller ekonomiskt stöd utan om en långsiktig strategi för att hjälpa Ukraina att segra och sedan bygga upp sitt land. Vi måste stödja Ukrainas väg till ett EU-medlemskap, och vi måste se till att rysk aggression får konsekvenser, att sanktioner skärps, att krigsförbrytare ställs inför rätta och att Europas försvar byggs starkare. Vi vet att Putin satsar på att vi i väst ska tröttna, att vi ska bli splittrade och att vi ska börja tveka. Därför måste vårt svar vara det motsatta: uthållighet, enighet och beslutsamhet.Herr talman! I Mellanöstern ser vi just nu ljusglimtar med bräckliga vapenvilor såväl i Gaza som i Libanon samt att Assadregimen i Syrien har fallit. Freden är dock långt ifrån vunnen. Hamas visade den 7 oktober 2023 att de inte är en potentiell fredspartner utan påminde i stället världen om sin sanna natur: en terrororganisation vars kompromisslösa mål är att utplåna staten Israel.Israel har accepterat en uppgörelse där flera hundra fångar, däribland livstidsdömda mördare och våldsverkare, i överenskommelsens första fas har släppts i utbyte mot att man får välkomna 33 bortrövade israeler hem. Av frisläppta ur gisslan har vi fått höra att de vid tillfällen har hållits fångna i UNRWA:s lokaler men också att de har tillbringat hundratals dagar i terroristernas tunnlar. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattNu följer samtal om att släppa samtliga i gisslan och hitta vägar fram mot en framtid där man kan leva i samexistens. Lidandet i Gaza är och har varit stort. Nöden är fortfarande stor, även om förnödenheter nu kommer fram i betydligt större mängder och ingen längre, enligt rapporter, riskerar att uppleva svält. Detta har dock varit en totalt onödig humanitär tragedi, och Hamas kan inte framdeles få vara en aktör då man har hållit ett helt folk som gisslan i Gaza samtidigt som man har försökt massakrera ett annat.Det är vidare Kristdemokraternas uppfattning att Israel på allvar måste ta itu med det oacceptabla bosättarvåldet på Västbanken och upphöra med expansionen av bosättningar. Bosättningarna strider mot folkrätten och undergräver möjligheterna att nå en tvåstatslösning. En förhandlad tvåstatslösning, där Israel och Palestina samexisterar sida vid sida, är och förblir den enda hållbara vägen mot fred.Herr talman! I Libanon ser vi nu en historisk möjlighet. Hizbollahs och Irans grepp om landet har försvagats, och den era då Libanon fungerade som en bricka i utländska makters spel kan i bästa fall vara på väg att ta slut. Efter år av ekonomisk kollaps, politisk instabilitet och sekteristiskt förtryck behöver nu den libanesiska befolkningen en president och en regering som står upp för landets suveränitet och som sätter ekonomisk återhämtning och rättsstatens principer framför korruption och milisstyrt välde.Sverige och EU kan genom handelsrelationer och diplomatiskt stöd bidra till att Libanon återuppbyggs som en fungerande demokrati, där stabilitet och välstånd ersätter årtionden av kriser.I Syrien har Bashar al-Assads tid vid makten tagit slut, men landets framtid är fortfarande osäker. De syriska folken förtjänar en framtid fri från diktatur och destruktivt iranskt och ryskt inflytande. Sverige måste stå på invånarnas sida och arbeta för en verklig övergång till demokrati och rättsstat.Åren av krig har lämnat djupa sår, och Europa får inte vända bort blicken. Vi behöver göra vårt för att säkerställa att Syrien inte återgår till förtryck och blir en plattform för nya konflikter. Det är tydligt att inte minst kristna och andra religiösa minoriteter fortfarande riskerar att utsättas för förföljelse och marginalisering i den instabila situation som råder.Herr talman! De iranska folken förföljs av sin egen regering och dess verktyg det revolutionära gardet, som arresterar, torterar och förtrycker sina egna invånare samtidigt som man har beväpnat i princip samtliga terrororganisationer i hela Mellanöstern. De genomför godtyckliga arresteringar av utländska medborgare och har planerat mord på svenska medborgare här i Sverige. De stöder Ryssland i kriget mot Ukraina, och det finns i dag få städer i Ukraina vars civila inte har blivit utsatta för terrorattacker från iranska Shaheddrönare.Det är min bestämda åsikt att EU-kretsen behöver terrorlista det revolutionära gardet. Från riksdag och regering i Sverige är vi överens om detta, och med domen i Düsseldorf avseende nedskjutningen av PS752 som rättslig grund bör frågan återigen komma upp på dagordningen på EU:s utrikesråd.Herr talman! Jag skulle vilja kommentera Sudan, de stora sjöarna, Afrikas horn, Latinamerika, Agenda 2030, klimatet, världshandeln och mycket mer, men jag hoppas få återkomma till det i andra sammanhang. Mina partikollegor Gudrun Brunegård och Yusuf Aydin kommer att delta i nästa del av den utrikespolitiska debatten och kommer då bland annat att tala om vår syn på bistånd respektive religiösa minoriteter och deras rättigheter. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattNu vill jag bara avsluta med att tacka utrikesministern för utrikesdeklarationen, som vi kristdemokrater instämmer i.(Applåder)

Herr talman! Jag tänkte fråga Magnus Berntsson om Ekumeniska följeslagarprogrammet på Västbanken. Det är ett program som har drivits i 20 år av kyrkornas världsråd, och i Sverige är det Sveriges kristna råd som har hanterat detta. I 20 år har man alltså varit verksam på Västbanken, bland annat genom att följa palestinska barn till skolan så att de inte ska behöva vara rädda för att bli attackerade av militanta bosättare. Man har även skyddat boskapsskötare, som också är väldigt utsatta för bosättarvåldet. Man har dokumenterat bosättarnas förstörelse och stöld av egendom och olagliga markkonfiskationer.Under dessa 20 år har över 400 svenskar deltagit i denna viktiga verksamhet. Godmorgon världen hade i söndags ett inslag om Ekumeniska följeslagarprogrammet. Man besökte en familj i Jordandalen, och rapporterade att familjen berättar att de sover med skorna och kläderna på så att de kan fly om de blir attackerade av bosättare under natten. Det har hänt flera gånger att de har vaknat av att en eller flera bosättare står i deras tält. Mina bröder vaknade häromdagen av att en bosättare slog dem, berättar den 13åriga palestinska flickan Masa.Nu drar Sverige in stödet till Ekumeniska följeslagarprogrammet, en direkt följd av att biståndspolitiken har lagts om. Det tidigare Palestinaprogrammet finns inte längre, och när man frågar Sida varför de drar in stödet hänvisar de direkt till regeringen och säger att det beror på den nya politiken.Jag ställde frågan till utrikesministern tidigare men fick inte något riktigt bra svar. Magnus Berntsson har kanske bättre tumme med regeringen än vad jag har, så min fråga är helt enkelt om han är beredd att göra en insats för att försöka se till att Ekumeniska följeslagarprogrammet kan återupptas.

Herr talman! Tack, ledamoten Johansson, för frågan!Först vill jag bara återigen betona mitt kraftfulla avståndstagande mot det bosättarvåld som pågår på Västbanken. Det är oacceptabelt och måste tas itu med på alla sätt och vis.Tillbaka till frågan som jag fick kring Ekumeniska följeslagarprogrammet: Sida har fattat ett beslut utifrån de nya förutsättningar som har getts. Vi har gjort en stor förändring av biståndspolitiken som har gjort att mer av biståndet hamnar i närområdet.Biståndet till Palestina var väldigt spretigt tidigare. Vi vet att bistånd gick till betydligt fler än 100 olika aktörer, och jag vet att när Sida nu har sett över det hela har man kommit fram till detta beslut. Det är ingenting som vi som parti eller regeringen har fattat ett specifikt beslut om, utan myndigheten har fattat beslut utifrån de förutsättningar som finns. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattJag vet att vi har ställt frågor om varför man har fattat just detta beslut. Jag har inte något svar, men jag lovar att följa upp frågan. Jag har därför inget mer att säga i sakfrågan just nu.

Herr talman! Jag tar Magnus Berntsson på orden när han säger att han tänker följa upp det här. Sveriges kristna råd har ställt frågan till Sida varför de drar in stödet till det här viktiga programmet som har pågått i 20 år, och svaret från Sida är att det helt och hållet beror på regeringens omläggning av biståndspolitiken. Det innebär att regeringen, om man skulle vilja det, när som helst kan ta ett initiativ för att förändra den politiken.Jag tycker faktiskt att det är oanständigt att dra in det här stödet när våldet nu ökar på Västbanken. Hur ska palestinska barn våga gå till skolan om de inte får det här skyddet?Jag tror som sagt verkligen på Magnus Berntsson när han tar avstånd från bosättarvåldet och säger att det är en viktig fråga. Vi kommer att fortsätta följa upp detta, för när bosättarvåldet ökar ska inte Sverige agera på det här sättet och minska skyddet för dem som nu behöver skydd som allra mest.

Herr talman! Jag vill börja med att återigen betona att det är myndigheten som fattar självständiga beslut. Jag vill också betona att regeringen har dubblat det stöd som tidigare gavs till UNRWA, där den verksamheten fanns tidigare, men som nu ges till Gaza och till andra områden. Detta kommer förhoppningsvis också att ha påverkan på den stabiliserande rollen i regionen.Bosättarvåldet och allt våld i regionen behöver motarbetas. I förlängningen hoppas vi att den dialog som nu har startats genom vapenvilan, där vi förhoppningsvis går in i fas två och tre, ska leda till en förhandlad tvåstatslösning. Det är det som i slutändan skulle kunna skapa en långsiktigt positiv situation.

Herr talman! Som nämndes i det förra replikskiftet stängdes alltså nyligen finansieringen till följeslagarprogrammet i Israel och Palestina ned efter över 20 år. Det betyder att ännu en internationell observatörs ögon på plats mitt i konflikten försvinner.Vad är då följeslagarprogrammet? Programmet startades av Kyrkornas världsråd efter ett upprop om hjälp från kyrkorna i Jerusalem. Världen svarade. Sveriges kristna råd har skickat ned över 400 svenska volontärer för att vara på plats och bidra till fred.Men av någon anledning gillar inte Kristdemokraterna när kristna människor engagerar sig för fred. När jag tog upp denna fråga med Magnus Berntssons föregångare Lars Adaktusson i den utrikespolitiska debatten 2019 sa han nämligen så här: "När det gäller följeslagarprogrammet och resorna har det funnits uppgifter i många år om att de har övergett opartiskheten, och jag ansluter mig till det." Det skapade en massiv debatt då, och nu har ni valt att stänga ned detta.Nu kommer rapportering om ökat våld och dödande på Västbanken och i östra Jerusalem. I berättelse efter berättelse hör vi hur människor känner sig tryggare av följeslagarnas närvaro, att familjer kan sova tryggt och att barn tryggt kan gå till och från sin skola. Vi hör berättelser om följeslagare som skyddar de kristna i de armeniska kvarteren i Jerusalem från att fördrivas. År 2023 gjorde följeslagarna 195 kyrkobesök i 56 olika kyrkor i östra Jerusalem, Betlehem, Jeriko, E? ?aiyiba och Ramallah. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattKristdemokraterna säger sig vilja skydda kristna i världen. Det sa Magnus Berntsson senast i sitt anförande. Men här blir faktiskt resultatet det motsatta när även våldet mot kristna palestinier ökar.Varför läggs stödet till följeslagarprogrammet ned? Varför känns det som om Kristdemokraterna förföljer kristna som vill bidra till fred i Mellanöstern?(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag inte instämmer i den beskrivning som Håkan Svenneling gör. Det är väldigt viktigt för oss att inte bara kristna som förföljs hanteras på ett korrekt sätt av de myndigheter och andra som finns i närheten, utan det gäller alla. Det är dock tydligt att kristna är den grupp som är mest utsatt världen över. Men det finns många andra grupper, och inte minst berörs den grupp som följeslagarprogrammet har jobbat med.Jag vill återkomma till att det här är ett myndighetsbeslut utifrån de förutsättningar som myndigheten har att jobba med. Vi har inte fattat något beslut vare sig i riksdag eller regering om att just det här programmet ska sluta finansieras från svensk sida, utan det har Sida gjort utifrån nya bedömningar.Även vi har ställt frågor om varför man har kommit fram till detta, och jag inväntar fler svar på det. Jag har redan antytt att vi vill ha fler svar kring den frågan.

Herr talman! Magnus Berntsson behöver inte dela min beskrivning, men citatet från Lars Adaktusson om att det finns kristdemokrater som kritiserar följeslagarprogrammet är helt korrekt.Vi undrar alltså varför programmet stängs ned när Kristdemokraterna har sagt att man vill värna kristna runt om i världen. Det här har tolkats som Kristdemokraternas vinst, men det är det neddragna biståndet tillsammans med en ny Mellanösternstrategi där man avskaffar Palestinastrategin som leder fram till att Sida fattar det här beslutet.Att Sveriges bistånd gör skillnad är tydligt. Tack vare annat svenskt stöd har en ny grupp i år kunnat etableras i South Hebron Hills, ett av de områden varifrån palestinier fördrivs mest just nu. Det beslut som ni har fattat om biståndet har också lett till att MR-organisationer och demokratiorganisationer både i Israel och Palestina får minskat stöd. Det är organisationer som har bidragit till att ge fakta till de internationella domstolarnas processer om folkmord och om brott mot mänskligheten.Därför tror jag att det faktiskt finns en politisk bakgrund till att regeringen landar i att dra ned stödet till följeslagarprogrammet.

Herr talman! Jag var inte riksdagsledamot 2019 när debatten det hänvisades till nu hölls och vet alltså inte riktigt hur diskussionen fördes. Men jag vill ändå betona att myndigheterna fattar sina beslut utifrån de ramar som regering och riksdag ger. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattDet har varit väldigt spretigt, och en stor mångfald av organisationer har fått bidrag. Riksrevisionen har visat att det varit svårt att följa upp och se om de fått de effekter vi hoppats på, och därför är det en del av omställningen av biståndspolitiken som vi har arbetat med. Det har också fått effekt vad gäller biståndet till området i Mellanöstern.

Herr talman! Tack, Magnus Berntsson, för anförandet!Efter det att vapenvilan i Gaza trätt i kraft har vi sett en eskalering av våldet och övergreppen på Västbanken. Konflikten har intensifierats med nya tvångsförflyttningar av palestinier och våldsamma räder från både israeliska bosättare och militärer.På Västbanken har 224 barn dödats de senaste två åren. Det är fullkomligt oacceptabelt och ett tydligt exempel på den straffrihet som råder för övergrepp mot palestinier. Trots det har Kristdemokraterna och regeringen fortsatt vara relativt passiva inför utvecklingen. Samtidigt som de talat om vikten av folkrätt och mänskliga rättigheter i andra delar av världen har det varit väldigt ont om fördömanden av bosättarvåldet och även av den pågående expansionen av illegala bosättningar. Det räcker inte att bara prata om tvåstatslösning; man också agera för att den ska bli verklighet.Herr talman! Mina frågor till ledamoten Berntsson kommer sig av att jag vet att KD har en hel del goda vänner i den israeliska regeringen. Vi har sett att man har besökt vissa ministrar när man varit på resa i Israel. Jag välkomnar att Magnus Berntsson är tydligt emot bosättarvåldet, men jag undrar om KD kommer att bidra till att sätta press på regeringen för att stoppa bosättningspolitiken och det systematiska våldet på Västbanken.Kommer KD att ställa sig bakom ett svenskt och europeiskt förbud mot import av varor från illegala bosättningar i enlighet med internationell rätt?Slutligen undrar jag också om KD kommer att kräva av den israeliska regeringen att de i enlighet med Internationella domstolens utlåtande kräver att Israel monterar ned bosättningarna och lämnar allt ockuperat område.

Herr talman! Tack, ledamoten Risberg, för frågorna! Jag tyckte att jag var väldigt tydlig vad gäller både bosättarvåld och expansion av bosättningar. Det är inte acceptabelt. Varje nytt sådant steg är hinder på vägen mot en tvåstatslösning och fortsatta förhandlingar om en sådan.Vad gäller frågan om importförbud kommer det att hållas ett associationsråd på plats inom ett antal veckor då alla dessa frågor ska diskuteras. Vi får se vad man kommer fram till i slutändan.Sammantaget vad gäller bosättningspolitiken, Västbanken och Gaza måste vi hitta vägar mot en fredsöverenskommelse. Jag tror att en sådan kommer att behöva hamna ganska nära den plan som föreslogs redan för 25 år sedan av Clinton och Barak. Det är svårt att se någon annan framkomlig väg. Tyvärr har vi förlorat 25 år på grund av att man vid det tillfället sa nej till planen. Det har varit oerhört mycket lidande sedan dess. En tvåstatslösning utifrån de premisserna skulle lösa både bosättarfrågan och våldsfrågorna, och jag hoppas att den kommer att diskuteras på allvar i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattHerr talman! Jag konstaterar att det inte var ett speciellt tydligt svar från Berntsson. Man hänvisade till fredsförhandlingar för 25 år sedan och nämnde över huvud taget inte Internationella domstolens krav från i somras då det sades att Israel måste montera ned alla bosättningar och lämna de ockuperade områdena.Jag vill återvända till en annan fråga. I en debattartikel den 27 november förra året skrev ledamoten Magnus Berntsson att ICC:s arresteringsorder mot Netanyahu och Gallant är politiska. Det antyder att de inte skulle basera sig på faktiska krigsbrott. Han skrev också att arresteringsorderna underminerar Internationella brottmålsdomstolens legitimitet. Men är det inte tvärtom så att legitimiteten ökar när någon som begår krigsbrott åtalas i domstolen, även om det är våra "vänner"? Legitimiteten har länge varit ifrågasatt - särskilt av många länder i Afrika, eftersom det tidigare främst varit afrikanska ledare som åtalats i domstolen.

Herr talman! De internationella domstolarna ska vara oberoende och fatta egna beslut. Vi ifrågasätter inte deras rätt att fatta beslut. Däremot är vi oroliga för deras långsiktiga legitimitet om de uppvisar en tydlig partiskhet eller politisk agenda som ställer till bekymmer, till exempel i detta fall då man på ett sätt jämställer Putins aggressionsbrott i Ukraina med situationen Netanyahu hamnade i med ett försvarskrig efter Hamas våldsdåd den 7 oktober.

Herr talman! Den 4 oktober förra året fattade EU-domstolen ett beslut som knappt genererade en notis i svenska medier. Efter flera års tvist slog domstolen fast att det handelsavtal som EU tecknat med Marocko bröt mot folkrätten eftersom avtalet reglerade handel med jordbruksprodukter och fisk från ockuperat område. Varken EU eller Marocko hade tagit det västsahariska folkets behov och önskemål i beaktande.Detta beslut är en påminnelse om hur kolonialismens arv lever kvar i ny skepnad. Marknadens intressen styr, medan invånarnas rättigheter får stå tillbaka. Över hela världen ser vi hur konflikter förstärks av kampen om naturresurser samtidigt som människorna i dessa konfliktdrabbade områden berövas kontrollen över sina egna tillgångar.Svenska och europeiska företag är inte sällan delaktiga i detta genom en ohållbar jakt på och utvinning av billiga råvaror i konfliktdrabbade områden, vilket bidrar till att elda på våldet. Extra tydligt blir detta i Demokratiska republiken Kongo, där utvinning av mineraler och EU:s handelsavtal med grannlandet Rwanda bidrar till de uppblossande och mycket dödliga våldsamheterna. Och i Tibet drivs Kinas ockupation och fördrivning av tibetanerna på av jakten på mineraler i marken som behövs i batteriindustrin.Herr talman! Sveriges handels- och utrikespolitik kan antingen bidra till att förstärka orättvisor och konflikter eller vara ett verktyg för fred, rättvisa och hållbar utveckling. Med relativt små medel kan vi påverka världen i rätt riktning. Därför måste Sverige ta en tydlig ledarroll för att säkerställa att internationella handelsavtal respekterar folkrätten och lokala befolkningars rätt till självbestämmande. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattVi bör aktivt arbeta för att EU stoppar handel med produkter från illegala israeliska bosättningar och ockuperat område på samma vis som EU redan stoppat handeln med varor från ryskkontrollerade områden i Ukraina.Vi måste säkerställa att strikta hållbarhetskrav ställs på företag i hela leverantörskedjan, från råvaruutvinning till slutprodukt. EU:s direktiv om företagsansvar måste implementeras fullt ut, inte urvattnas till miniminivå som regeringen nu föreslår.Sverige måste också gå i bräschen för en cirkulär ekonomi, där vi minskar vårt beroende av nyutvunna råvaror och i stället satsar på återvinning och återanvändning. Att fortsätta exploatera människor och miljö i redan utsatta områden är varken etiskt försvarbart eller långsiktigt hållbart.Vi kan inte tala om hållbarhet internationellt samtidigt som vi själva gör minimala ansträngningar för att minska vår egen destruktiva påverkan. Vårt beroende av fossila bränslen göder konflikter och förtryck. Vår elektronikindustri upprätthåller system av exploatering och miljöförstörelse i det globala syd.Det är dags att ta ansvar för vår roll i världen. Om vi menar allvar med en rättvis och hållbar värld kan vi inte låta vår handel göda orättvisor och konflikter. Låt oss i stället använda handel som ett verktyg för rättvisa, miljöhänsyn och mänskliga rättigheter.Herr talman! Vår utrikespolitik ska syfta till att bygga broar. Vi måste skapa arenor för dialog i stället för att isolera oss i protektionism. Vi måste stärka diplomatin samt involvera lokalsamhällen och civilsamhället i konflikthantering och fredsprocesser. Kvinnors deltagande i fredsförhandlingar och fredsbyggande måste öka.Vi måste öka våra satsningar på FN-systemet. FN är medvetet om sina brister, och framtidspakten visar att man är beredd att hitta lösningar. Men då krävs det att stater som Sverige står stadigt i sitt kärnstöd.Vi måste också stå stadigt i vårt stöd för den regelbaserade världsordningen och till de internationella domstolarna. Det innebär att fördöma överträdelser av internationell rätt och mänskliga rättigheter, oavsett vem som begår dem. Vi måste våga vara lika tydliga i vår kritik mot USA och Israel som mot Ryssland, Kina och Iran.Herr talman! Sverige har länge varit en föregångare i det internationella biståndsarbetet. Sveriges bistånd ska vara solidariskt och långsiktigt med målet att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Det ska inte styras av kortsiktiga politiska vindar eller nationella egenintressen.Kvinnor och flickor bär ofta en oproportionerligt stor börda i kris- och konfliktområden. De är de första att drabbas av våld, diskriminering och brist på grundläggande rättigheter. För att skapa en rättvis värld måste vi sätta kvinnors och flickors rättigheter i centrum för vårt bistånd. Det handlar inte bara om att skydda dem från våld och förtryck, utan också om att ge dem makt och resurser att forma sin egen framtid. Därför behöver Sverige återinföra en feministisk utrikespolitik och rikta mer bistånd till lokala kvinnoledda organisationer och kvinnorättsorganisationer, för det är dessa aktörer som har störst kunskap om hur vi kan stärka kvinnors ställning i samhället. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattHerr talman! Trumps uttalanden om Grönland, Gaza och framtiden för biståndsmyndigheten USAID vittnar om en politik som sätter egenintresset framför internationell solidaritet. När Trump förra gången införde en global gag rule kavlade Miljöpartiet upp ärmarna och ökade stödet till UNFPA, Unaids och Globala fonden för att säkra det globala arbetet för sexuella och reproduktiva rättigheter. I en tid när andra länder drar sig tillbaka från sitt globala ansvar har Sverige chansen att visa ledarskap och inte göra som vår regering gör och slopa stödet till Unaids. Låt oss gripa den chansen igen!Herr talman! Klimatförändringarna är vår tids största existentiella hot. Värst drabbas länder i det globala syd, där klimat- och naturkriserna ökat i styrka och frekvens trots att man står för en relativt liten del av de utsläpp som lett dit där vi är i dag. Alla länder måste ta ansvar för att vända utvecklingen, men det är det globala nord som historiskt sett stått för och fortfarande står för de största utsläppen. Samtidigt är det också det globala nord som har störst resurser och manöverutrymme att bidra i omställningen. Vi måste därför ta vårt ansvar och öka klimatbiståndet, inte minst till dem som drabbas värst.Herr talman! Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har nu pågått i nästan tre år. Trots EU:s starka och nödvändiga stöd för Ukrainas sak ser vi hur vårt beroende av fossila råvaror fortsätter göda Putins krigskassa. Trots EU:s uttalade ambitioner att minska beroendet av ryska fossila bränslen har importen av rysk flytande naturgas nått rekordnivåer. Under 2024 importerade Europa 17,8 miljoner ton rysk flytande naturgas, en ökning med över 2 miljoner ton jämfört med föregående år. Detta innebär att Ryssland nu är Europas näst största LNG-leverantör, efter USA.Herr talman! Sverige kan och måste vara en humanitär stormakt igen, med en feministisk utrikes- och utvecklingspolitik. De globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och Parisavtalet ska styra politiken, och Sverige ska fortsatt vara en stark pådrivande kraft för att vi ska nå dem.Vi kan, med vår egen konsumtion och med stärkta hållbarhetskrav, komma åt rovdriften på naturen. Genom att öka respekten för internationell rätt, stärka internationella domstolar, satsa på ökad diplomati och ett starkt FN kan vi säkra den regelbaserade världsordningen och skapa förutsättningar för demokratiutveckling och fred. Vi kan inte med militär makt lösa världens konflikter.

Herr talman! När Hamas utförde sina fruktansvärda terrordåd den 7 oktober gjorde man det delvis med nordkoreanska vapen och med träning och underrättelseinformation från Iran. När Ryssland bombar i Ukraina gör man det delvis med hjälp av drönare som är tillverkade i Iran med kinesiska komponenter. Kinas roll i kriget i Ukraina kan inte heller överdrivas. De är en möjliggörare och står på Rysslands sida. Det ukrainska blod som spillts dryper från både Putins och Xi Jinpings händer.Herr talman! Rysslands anfallskrig mot Ukraina är en attack på alla oss som lever i demokratier eller som vill göra det. Att Ryssland måste förlora kriget och Ukraina måste vinna det är självklart. Rysslands idéer om ett Storryssland, ett tsardöme, deras revanschism och deras historierevisionism måste städas ut. Det är inte bara Putin utan också idéerna som måste kapitulera, annars kommer kriget igen i en ny tid och i ny skepnad men med samma bevekelsegrunder. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattUkraina måste få de vapen och förmågor som krävs. Alla sanktioner mot Ryssland måste skruvas åt ytterligare om det går. Det finns egentligen inga gränser. Varenda rysk tillgång, från pengar till fastigheter och för den delen oligarkers och deras vänners eller familjers lösöre, bör beslagtas och likvideras för att finansiera vårt gemensamma krig mot Ryssland, som detta faktiskt handlar om. Det är demokratiers försvarskrig mot Ryssland, som angriper oss. Ryssland måste förlora i alla dimensioner - militärt, ekonomiskt, kulturellt och ideologiskt. De frysta ryska tillgångarna bör användas i sin helhet, både till Ukrainas krigföring, till uppbyggnaden av staten och till att kompensera privatpersoner som fått sin egendom förstörd i kriget.Herr talman! Kina använder handel för att stjäla teknologi och kunskap från oss. Det existerar inte några privata bolag från Kina. Det är inte en liberal marknadsekonomi där allmän och lika äganderätt garanteras av ett opartiskt rättsväsen. Tvärtom använder Kina enhetsfrontspolitiken och annan lagstiftning för att styra det som skulle ha kunnat vara privata företag och underställa dem det kinesiska kommunistpartiet. Alla kinesiska aktörer är i praktiken utlöpare från den auktoritära och antiliberala diktatorn i Kina Xi Jinping, och bör behandlas därefter. Genom att pressa och skuldsätta hela länder bedriver Kina en aggressiv nykolonialism på den afrikanska kontinenten. Genom hot om sanktioner och våld försöker de kväsa demokrater både hemma i Kina och i andra länder. Kommunistpartiet i Kina är inte en imponerande drake; det är en hydra med otaliga huvuden, alla lika giftiga.Herr talman! I London har protester mot den planerade kinesiska megaambassaden samlat 4 000 demonstranter, och där deltar politiska företrädare och grupper från bland annat Hongkong och Tibet liksom kinesiska demokrater. Ambassaden kommer att bli ett övervakningscentrum och ett hot mot både nationell säkerhet och mänskliga rättigheter i hela Europa. Detta sker i en tid då auktoritära krafter från Kina, Ryssland och Iran bedriver ett kallt krig mot oss och våra friheter. Storbritannien och alla demokratier bör stoppa sådana planer som kan ge Kina eller kinesiska aktörer mer utrymme.Herr talman! Samtidigt som detta sker i Storbritannien riskerar nedläggningen av USAID att lämna ett farligt vakuum där antidemokratiska krafter kan få ett större inflytande, något som hotar såväl demokratins värderingar som de humanitära insatser som är avgörande för att motverka förtryck och främja utveckling världen över.Herr talman! Irans regim förtrycker folket i Iran och vill sprida sin auktoritära islamism till länder runt omkring. Regimen i Iran är skyldig till otaliga brott och till ett kvinnoförtryck utan dess like. Den förser Ryssland med vapen. Den manipulerar och kontrollerar sina nickedockor i terrorgrupper och andra regimer i regionen för att angripa demokratier och utmana den regelbaserade världsordningen.Ansvaret för terrordåden den 7 oktober och det efterföljande kriget vilar också på Irans axlar. IRGC är en terrororganisation och måste klassas som det. Iran är en terrorregim och måste behandlas som det. Det iranska inflytandet och landets proxygrupper måste pressas tillbaka. De bedriver dessutom aggressiv verksamhet här i Sverige. Den islamiska republikens underrättelseinhämtning måste stoppas. Handeln med Iran borde också kväsas. Den illegitima diktaturen måste rökas ut ur sina hålor. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattHerr talman! Hamas startade kriget i Mellanöstern den 7 oktober. Kriget måste dessutom sättas i sitt historiska sammanhang, herr talman. Terrorattacken den 7 oktober var en i raden av pogromer mot judar som går så långt tillbaka som till antiken, eller i det här området åtminstone flera hundra år. Hamas antisemitism och extrema islamism har rötter som är långt äldre än den moderna staten Israel. Hamas har gång på gång omöjliggjort en långsiktig vapenvila. Det är Hamas som hållit och fortsatt håller israeler gisslan.Vi vill se en tvåstatslösning där palestinierna kan leva i fred och frihet i en egen stat. Det går inte att uppnå detta så länge Hamas militära förmåga inte tillintetgjorts. Det är djupt oseriöst att tala om en tvåstatslösning och en hållbar fred utan att samtidigt ha förmåga att understryka detta. Hamas måste tillintetgöras; de kan inte vara en del av en sådan lösning. Gisslan måste släppas fri, och Hamas måste villkorslöst kapitulera.Alla parter måste hålla sig till internationell rätt och minimera civila dödsoffer så långt det går. Varje civilt offer är en tragedi. Alla brott mot detta måste beivras, och alla försök att motarbeta en tvåstatslösning måste stoppas. Närliggande länder kommer att behöva ta ett mycket stort ansvar för stabiliteten och säkerheten i regionen. Freden måste permanentas; civila på båda sidor har lidit för mycket.Herr talman! Taiwan är i praktiken en fri och självständig demokratisk stat. Landet har ett tydligt definierat folk, ett avgränsat territorium och en välfungerande statsmakt. Det uppfyller alla kriterier för att vara en egen stat. Detta bevisar att en demokratisk utveckling kan gå fort och ger hopp om att också Fastlandskinas framtid skulle kunna gå i demokratins tecken och om att alla andra auktoritära länder eller diktaturer skulle kunna gå samma väg.Sverige måste fördjupa sina relationer med landet Taiwan på alla plan - ekonomiskt, diplomatiskt och mellanfolkligt. Om vi liberaler ensamma fick bestämma skulle vi omgående upprätta ett representationskontor i Taipei, uppmuntra till och förenkla för fördjupade samarbeten mellan universitet och högskolor våra länder emellan och driva på för långtgående frihandelsavtal. Vi behöver Taiwan, och Taiwan behöver oss.Herr talman! När världens diktaturer samarbetar allt djupare måste vi demokratier göra detsamma, oavsett om det handlar om stöd till Taiwan, om att delta i insatser på Röda havet eller om att motverka att Ryssland, Kina och Iran får ett ökat inflytande. Den liberala, demokratiska världsordningen är under angrepp, och vi har en gemensam skyldighet att försvara den.

Herr talman! Det är en prövande tid. Den internationella rätten och våra gemensamt beslutade regler prövas från flera håll. Enligt Unicef lever mer än vart sjätte barn i ett område påverkat av konflikt. Samtidigt blir klimatförändringarna alltmer tydliga, med extremväder som leder till torka på det ena stället och översvämningar på det andra och som orsakar svält, extrema temperaturer och lidande och kräver att vi agerar nu. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattNär stater då samtidigt undergräver den internationella rätten och det multilaterala systemet är det viktigare än någonsin att Sverige står upp för det och att Sverige kliver fram. Tyvärr är det inte vad den nuvarande regeringen gör. I själva verket är Sverige ett av de länder som minskar det ekonomiska stödet till flera FN-organisationer. Det gäller organisationer som OCHA, FN:s kontor för samordning av humanitär hjälp, som verkar för att möta de enorma humanitära behoven i länder som Sudan och Demokratiska republiken Kongo. Sverige minskar kärnstödet till OCHA med 45 procent. Det gäller också World Food Programme, som får 186 miljoner mindre i kärnstöd i år. Kärnstödet är helt nödvändigt för att FN-organisationerna ska kunna finnas på plats där behoven är som störst och snabbt kunna ställa om när nya kriser uppstår.Det är svårt nog att verka i humanitära kriser när stridande parter försvårar för hjälpen att komma fram. Så ser det ut i Sudan, världens just nu största humanitära kris, där det vid sidan av striderna införts restriktioner som hindrar livsavgörande humanitärt stöd att komma fram. I Etiopien vittnar World Food Programme om hur den nuvarande situationen hotar deras möjlighet att stötta nästan en halv miljon människor bara i Amhararegionen. I Demokratiska republiken Kongo har M23-milisens frammarsch lett till tusentals döda och till att över 100 000 tvingats fly på nytt. När de ekonomiska resurserna samtidigt minskas blir ett svårt uppdrag näst intill omöjligt.Men det är inte bara de ekonomiska medlen som behövs. Det behövs att vi står upp för FN-systemet som helhet. Med den hastighet med vilken utvecklingen sker just nu får vi vara förberedda på att de kommande åren kommer att bli tuffa för det multilaterala systemet. Det kommer att krävas att vi som värnar om den humanitära rätten och det fredsfrämjande arbetet kliver fram.För att citera Anna Lindh: "Utan FN får vi djungelns lag, där den militära styrkan är viktigare än styrkan i argumenten. Utan folkrättens principer finns ingen trygghet för oss och andra länder. Rätt måste alltid gå före makt." Så sa Anna Lindh under sitt förstamajtal 2003 - ord som är precis lika sanna i dag.Herr talman! USA:s president har beslutat att införa sanktioner riktade mot Internationella brottmålsdomstolen i Haag, ICC. ICC:s syfte är att ställa personer till svars för folkrättsbrott, folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser - ett verktyg för att leva upp till våra internationella skyldigheter. Sanktionerna riskerar nu att försvåra domstolens arbete.Det är bra att regeringen tillsammans med 78 andra stater markerat mot beslutet. Nu är det viktigt att EU:s medlemsstater, som alla ratificerat Romstadgan, gemensamt agerar för att motverka effekterna av sanktionerna.Sedan Ryssland invaderade Ukraina har EU:s medlemsstater visat vilken kraft EU kan utgöra när vi agerar gemensamt med en röst. Den kraften behövs nu, och Sverige bör vara drivande i att stärka den rösten.Herr talman! I de auktoritära staterna krymper kvinnors rättigheter snabbt. Två av de mest skrämmande exemplen är Afghanistan och Iran - två grannländer med det gemensamt att kvinnor går under helt annan lagstiftning än män och i alla hänseenden ska begränsas. Det handlar om system för könsapartheid, något som borde erkännas som ett brott mot mänskligheten av FN. I både Afghanistan och Iran måste det internationella samfundet göra allt för att stötta flickor och kvinnor. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattI Afghanistan bedrivs trots allt än i dag ett omfattande arbete av internationella civilsamhällesorganisationer, som stöttar inte minst flickor och kvinnor genom insatser inom såväl utbildning som humanitär hjälp. Vi får inte backa undan.I Iran fortsätter kvinnor att modigt protestera för sina rättigheter och för frihet och demokrati. Samtidigt visar regimen upprepat vad den är kapabel till såväl i Iran som utanför landets gränser. När det nu finns rättslig grund är det dags för EU att ta steget och terrorlista det islamiska revolutionsgardet.Herr talman! Det är en period som kräver mycket av oss. Sverige kan inte backa undan utan måste tvärtom kliva fram.(Applåder)

Herr talman! Världen hänger ihop. Vad som sker i länder långt ifrån Sveriges gränser kan ha stor påverkan på oss på lång sikt. Det hade varit önskvärt om resten av världen var lite mer som Sverige: en demokrati med låg korruption, näst intill gratis sjukvård, föräldraledighet, flera veckors semester, jämlikhet, gratis skolgång och till och med gratis högre utbildning. Många längtar efter det vi har uppnått. Men många vill samtidigt det motsatta, att vi ska bli lite mer som de - att mutor ska vara norm, att sharialagar ska råda och att kvinnor ska underkasta sig mannen. Vad gör vi då för att världen ska bli lite mer lik Sverige? Jo, vi använder handel, diplomati och bistånd som kraftfulla verktyg. Herr talman! Biståndet är faktiskt ett av våra viktigaste utrikespolitiska verktyg. Det kan fultolkas, men det är ett vinn-vinn-koncept. När vi ger bistånd investerar vi inte bara i andra länder - vi skapar också en stabilare omvärld, vilket även gynnar oss här hemma i Sverige.Det uppstår dock ett dilemma när vår egen befolkning, våra medborgare, de som vi i första hand har ansvar för, inte får den hjälp de behöver - när hemlösa inte får tak över huvudet, dödssjuka inte får behandling i tid, psykiatrin inte räcker till och skjutningar och sprängningar har blivit vardag. Då är det många som ifrågasätter om vi verkligen ska ösa miljarder över andra länders medborgare. Och jag har förståelse för att man ifrågasätter det, men man måste samtidigt förstå att världen hänger ihop och att vi påverkas av vad som sker i vår omvärld. Därför är det oerhört viktigt att vi tar ansvar för det bistånd vi faktiskt ger och att det går till insatser som ligger i Sveriges intresse. Ja, det är faktiskt vår plikt och skyldighet gentemot våra väljare, medborgare och skattebetalare.Herr talman! För att vi ska ha ett ansvarsfullt bistånd har Sverigedemokraterna och regeringen kommit överens om åtgärder för att förbättra biståndet. Vi har frångått modellen om att biståndet ska uppgå till 1 procent av bni. Det var en symbolpolitisk modell som riskerade att fokusera på kvantitet i stället för kvalitet - ett mål med fokus på att vara bäst i klassen på papperet genom att spendera så mycket pengar som möjligt i stället för att fokusera på resultatet av biståndet. Nu har vi i stället ett maxtak för biståndet i reella tal och tydligare krav på resultat och kvalitet. Där vet vi på förhand hur mycket vi har att lägga på olika biståndsprojekt och till olika organisationer. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattVi har ökat det humanitära och mest akuta biståndet. Samtidigt vill vi omfördela delar av biståndet från multilaterala organisationer till förmån för civilsamhällsorganisationer som har bättre lokalförankring. Vi har valt ut några prioriterade tematiska områden för biståndet och minskat antalet landstrategier. Vi har ett ökat fokus på resultat och effektivitet. Organisationer kan i konkurrens ansöka om att få del av svenska biståndsmedel. Detta är för att vi ska kunna ha koll och kontroll över vart pengarna går, för att säkerställa att pengarna används där de gör mest nytta och fördelas på ett ändamålsenligt sätt. Vi har samtidigt minskat antalet mål för biståndet, som tidigare var hisnande 400 till antalet.Herr talman! Att ge bistånd till andra länder och civilsamhällen fyller många olika funktioner. Dels förbättrar det situationen för civilbefolkningen på plats i länderna, dels bidrar det till en stabilare omvärld. Men om biståndet inte har den effekten behöver vi se om omprioriteringar behöver göras. Detta jobbar regeringen och berörda myndigheter kontinuerligt med. Herr talman! Det går nästan inte att delta i den utrikespolitiska debatten utan att tala om USA. USA har nyligen gjort ett rejält omtag om sin biståndsverksamhet och pausat alla utbetalningar i 90 dagar. Detta har skapat oro världen över, vilket är förståeligt. I stort är det också förståeligt att USA vill göra en ordentlig genomlysning och revision av de biståndsprojekt man är involverad i. Men metoden bör kritiseras. Att man som världens största biståndsgivare vill motverka korruption och icke ändamålsenliga utbetalningar är bra, inte minst när det gäller att få bort oseriösa aktörer. Men pausen riskerar tyvärr att leda till oönskat lidande för många människor som är beroende av bistånd. Varje biståndsprojekt ska nu godkännas av direktören för Office of Management and Budget. Om USA inte häver pausen vill jag ändå uppmana USA att göra denna process så snabb som möjligt, så att varje biståndsorganisation och projekt får besked så snart som möjligt. Världen behöver inte mer oro och instabilitet.(Applåder)

Herr talman! Ledamoten nämner i sitt anförande att hon anser att biståndet är oerhört viktigt. Det kan jag hålla med om. Men Sverigedemokraterna håller ju just nu på att slå sönder ett välfungerande bistånd tillsammans med regeringen. Regeringen har själv erkänt att man använder biståndsmedel för inhemsk integration på ett sätt som strider mot regelverket för bistånd. Det struntar regeringen i. Stora summor går även till Migrationsverket för att betala tomma lokaler. Migrationsverket blir därmed en av de största mottagarna av bistånd.Enligt OECD-Dacs regelverk kan enbart frivilligt, tryggt och värdigt återvändande av flyktingar från ett utvecklingsland till ett annat vara biståndsverksamhet. Återvandring från Sverige kan aldrig någonsin finansieras med någon form av biståndsmedel. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattAnser inte Sverigedemokraterna och ledamoten att Sverige ska följa ingångna avtal och överenskomna regelverk för hur bistånd får användas?

Herr talman! Tack, Lotta Johnsson Fornarve, för många frågor! Jag hann nog inte anteckna alla.Det är vi i Sveriges riksdag som, tillsammans med regeringen och på regeringens förslag, beslutar vad vi ska lägga biståndsmedel på. Varje enskilt land väljer vilka insatser man vill göra. Nu är vi i en situation där vi har extremt många flyktingar från ett visst land, och dem behöver vi prioritera. Det har inte varit stabilt i Ukraina på flera år. Rysslands invasionskrig har pågått längre än vi trodde och hoppades. Av den anledningen är det viktigt att vi kan använda våra medel för att hjälpa behövande och flyktingar i vårt eget land.Det som ledamoten tar upp om regler och skyldigheter handlar just om mål. Vi har godkänt dessa mål tillsammans med många andra länder, men vi är få som uppnår dem.

Herr talman! Jag får tacka Yasmine Eriksson för svaret, även om jag tyckte att det var ett lite otydligt svar på min fråga.Frågan är: Anser inte Sverigedemokraterna och ledamoten att Sverige ska leva upp till OECD-Dacs regelverk för hur bistånd får användas? Sverige gör ju inte detta i dag. Man bryter mot regelverket genom att använda biståndsmedel för inhemsk integration och för återvandring. Det är inte förenligt med hur bistånd får användas.Jag skulle vilja ha ett tydligt svar på min fråga. Ska Sverige inte leva upp till ingångna avtal om hur bistånd får användas?

Herr talman! Jag tror att jag behöver förtydliga detta. Hur vi i Sverige lägger upp vår budget är en nationell angelägenhet. Där är varken OECD-Dac eller FN tvingande.Vi kommer att rapportera sådant bistånd som vi ger och som anses vara förenligt till OECD-Dac. De kommer att sammanställa detta som en del av det bistånd som Sverige ger. Det blir en del av totalen. Om de sedan väljer att exkludera eller inkludera vissa insatser är upp till dem själva, i enlighet med deras regelverk.

Herr talman! När jag lyssnar på ledamoten Erikssons anförande kan jag inte riktigt låta bli att reagera på det som beskrivs - motsättningen mellan biståndet och de enorma behov som finns i Sverige. Sanningen är att den största budgetsatsningen, det ni framför allt valde att prioritera i den senaste budgeten, var skattesänkning för dem som tjänar allra mest, inte de svenskar som har störst behov.Under de här åren har ni också minskat biståndet till Afghanistan. Ni har helt strypt biståndet till Sydsudan - man bär ett stort ansvar nu med den katastrof som råder i Sudan. Ni har sänkt stödet till majoriteten av FN-organisationerna - UNDP, UN Women, OCHA och World Food Programme. Listan är lång. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debattVad anser ledamoten Eriksson egentligen är svenska intressen?

Herr talman! Svaret på ledamotens fråga är ganska enkelt. De svenska intressena är just de som är listade i reformagendan. Vi har öppet aviserat att de tematiska prioriteringarna är det som ligger i Sveriges intresse vad gäller biståndet. Det är de tematiska områden som vi fokuserar på nu och som vi kommer att fokusera på de kommande åren.

Herr talman! Kan ledamoten se att de svenska intressena skadas av att man väljer att sänka biståndet på det sätt som man gör? Kan ledamoten se att det som sker i en del av världen också påverkar oss här? Kan ledamoten se att klimatförändringarna utgör ett av våra största säkerhetspolitiska hot nu och framöver?

Herr talman! Som vi alla vet räcker inte Sveriges biståndsmedel långt även om de är mycket, mycket generösa. Vi väljer att prioritera att lägga biståndet hos de organisationer eller de projekt där vi ser att det gör mest nytta. Vi behöver omfördela medlen. Vissa organisationer får mindre ett år, och andra får mer. Andra kanske får biståndsmedel för första gången. Vi har då sett i deras ansökningar till exempel att de har en väldigt effektiv arbetsmodell och är resultatinriktade.Att vi i Sverige påverkas av resten av världen nämnde jag flera gånger i mitt anförande. Det är självklart att vi gör det. Dessutom har vi tillsammans med regeringen ökat klimatbiståndet. Vi ser vilken påverkan klimatet har på hela världen och kanske mest på de mest sårbara länderna, som inte har tillräckliga skyddssystem för klimatförändringarna.

Herr talman! Jag hörde ledamoten Eriksson beskriva USA:s omläggning av biståndspolitiken som ett rejält omtag. Det får man väl ändå säga är årets underdrift. Eriksson nämnde också att man pausar biståndet. Men det som USA gör just nu får faktiskt fruktansvärda konsekvenser runt om i världen. När en stormakt med en stor ekonomi stryper sitt bistånd och lägger ned USAID får det konsekvenser för människor. Det handlar om fattiga människor som behöver hjälp och om barn som behöver vaccinationer.Är det rimligt med en paus? Ser Sverigedemokraterna en modell i Trumps agerande som man skulle vilja använda som modell för Sverige? Eller vad är egentligen Erikssons analys av situationen?