Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet

Fru talman! Subsidiaritetsprövning är ett ord att smaka på. Det handlar om ifall ett förslag om åtgärder ska ligga på nationell nivå, det vill säga medlemsstatsnivå, eller på unionsnivå. Det handlar inte om att framföra synpunkter i sak på ärendet eller den föreslagna åtgärden.

Enligt konstitutionsutskottet ska det framgå att subsidiaritetsprövningen innefattar ett proportionalitetskriterium, alltså att det står i proportion till vad den föreslagna åtgärden ska leda till och vad som är nödvändigt för att uppnå det eftersträvade målet.

Det är inte ofta vi debatterar "subprövningar", som vi brukar förkorta dem, men i dag är ett sådant tillfälle.

Fru talman! Den här resan började när regeringen till riksdagen den 31 mars 2022 lämnade faktapromemoria 2021/22:FPM71, det vill säga ett direktiv, som benämningen är, om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet, subsidiaritetsfrågan inkluderad. Regeringen lämnade därefter den 8 april 2022 en promemoria där regeringens bedömning av subsidiaritetsfrågan kompletteras.

Den 19 april 2022 beslutade utskottet att begära ytterligare information om regeringens bedömning av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen i direktivförslaget. Regeringen informerade muntligen utskottet om sin bedömning vid sammanträdet den 5 maj 2022.

Regeringen har längs vägen sagt att man bedömer att förslaget i stort är förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Det innebär att man inte fullt ut menar att det är förenligt, och det saknades svar på vad som saknas.

I stort lämnade underlaget, promemorian och direktivet, åt den som ska ta beslut - alltså vi i utskottet och kammaren - att ta beslut på den del som inte beskriver vad som inte omfattas i stort. Det fanns alltså en vit fläck som var okänd. Detta föranledde då oss ledamöter i utskottet att be att få förtydligat vad det var som inte var känt för oss. Därför har ärendet gått tillbaka till regeringen för klarläggande och därefter åter till utskottet.

Fru talman! Sverige är ett exporterande land, och många av de svenska företagen är verksamma på den europeiska och den globala marknaden. Företag som verkar både på och utanför den inre marknaden behöver rättssäkerhet och rättvisa konkurrensvillkor för att kunna växa på ett hållbart sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet

Vi anser därför att harmonisering av lagstiftning generellt kan vara en bra utgångspunkt. Däremot är vi kritiska till kommissionens förslag som rör detta ärende, inte minst förslagen till bestämmelser om att företag ska ta vissa hänsyn när de fastställer rörliga ersättningar under artikel 15.3, aktsamhetsplikt för medlemmar av företags ledning, artikel 25, och införande av övervakning av åtgärder för tillbörlig aktsamhet, artikel 26. Dessa typer av frågor ska förbli nationella angelägenheter.

Fru talman! Vår uppfattning är att det redan i dag finns omfattande regler när det gäller frågor som rör mänskliga rättigheter och miljömål i annan lagstiftning. Där har svenska företag under lång tid gått före i hållbarhetsarbetet. Därför menar vi att det finns stora risker för att det förslag som kommissionen har presenterat kommer att medföra ökad byråkratisering och ett större antal regler och ökade administrativa bördor. Det tar fokus från företagens möjlighet att konkurrera internationellt.

Vi ser alltså risker för att förslaget leder till att de svenska och europeiska företagens konkurrenskraft försvagas. Därför är vi kritiska till förslaget i dess helhet. Vi anser att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen och att bolagsfrågor hör hemma i svensk nationell lagstiftning.

Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till vår reservation.

(Applåder)

Fru talman! Vi debatterar i dag det betänkande där näringsutskottet har genomfört en subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet.

Detta är ett förslag från kommissionen där man ser ett problem med att medlemsländernas arbete med ramverk och regler för exempelvis klimatfrågor, Agenda 2030 och den europeiska gröna given hanteras på nationell nivå. Från kommissionens sida avser man att hjälpa medlemsländerna med detta, då man tycker att en fragmentisering av dessa frågor där medlemsstaterna själva ska få bestämma riskerar att undergräva rättssäkerheten och motverka rättvisa konkurrensförhållanden för företagen på den inre marknaden.

För att motverka den fragmentering som riskerar att uppstå om medlemsstaterna agerar på egen hand har man nu tagit fram detta direktiv för att hjälpa dem.

När riksdagen och näringsutskottet i handläggningen av detta ärende begärde in regeringens uppfattning i subsidiaritetsprövningen var svaret från regeringen återkommande att man ansåg att förslaget i stort var förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, något som i praktiken faktiskt innebär att det finns delar som inte är förenliga med dessa principer. Man vill inte på något sätt från regeringens sida specificera vilka delar det är som man inte anser är förenliga.

Härvidlag är Sverigedemokraterna glada över att ett enhälligt utskott - även med Socialdemokraterna - åtminstone kan dela uppfattningen att de tre artiklar som berör bolagsstyrning strider mot subsidiaritetsprincipen. Det är något som vi då också kan fastslå i ett beslut här i riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet

Men Sverigedemokraterna tycker att man behöver gå längre än så gällande detta direktiv. Redan i dag finns det omfattande regler när det gäller frågor som rör just mänskliga rättigheter och miljömål i annan lagstiftning, och Sverige och svenska företag har under lång tid legat väldigt långt fram i det arbetet.

Här tycker vi att de förslag som kommissionen presenterat riskerar att innebära en ökad byråkratisering med mer regleringar. Det är väldigt enkelt att man initialt pratar om exempelvis att det bara är stora företag som ska beröras. Sedan är det väldigt lätt att i nästa steg börja skjuta bördan nedåt på mindre företag och småföretagare. Det handlar om olika blanketter som ska fyllas i och om uppgifter. Vi har redan nationell lagstiftning för det. Vi ser en risk för att detta leder till att vår konkurrenskraft försvagas i Europa och i Sverige.

Detta gör att vi är kritiska till förslaget i sin helhet. Det är just därför som vi i betänkandet från Sverigedemokraternas sida, tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna, framför att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen, vilket riksdagen även bör framföra till kommissionen.

Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till reservationen i betänkandet.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationen.

Som tidigare talare har sagt är det ovanligt att vi debatterar subsidiaritetsärenden här i kammaren. Vi gör det i dag för att alla åtta partier är överens om att tre av artiklarna i det föreslagna direktivet strider mot subsidiaritetsprincipen eftersom de bättre hanteras av nationell rätt - där är alla åtta överens - och att det sedan är tre partier som har en reservation för att de säger nej till direktivet i sin helhet.

Hela syftet med det direktiv som vi pratar om i dag är att företag ska säkerställa att de och deras underleverantörer respekterar mänskliga rättigheter och bidrar till miljö- och klimatmässig hållbarhet. Det borde väl vara ett syfte som alla partier ställer upp på?

Frivilliga åtgärder, som internationella standarder och annat, har inte bidragit till någon större förbättring. Trots att många svenska företag agerar föredömligt och ansvarsfullt och har policyer, planer och riktlinjer gör inte alla deras konkurrenter det och tyvärr inte alla som de anlitar längre ned i leverantörskedjan.

Fru talman! Vi har alla kunnat konstatera negativa effekter av produktion och konsumtion i EU, både inom och utanför unionen. Där vill jag nämna tvångsarbete, barnarbete, bristande säkerhet på arbetsplatsen och utnyttjande av arbetskraft. Sedan finns det miljöproblem som utsläpp av växthusgaser, föroreningar, förlust av biologisk mångfald och så vidare. Det är förstås oacceptabelt.

Samtidigt, fru talman, har flera av unionens medlemsstater tagit fram nya nationella rättsliga ramar för företagens tillbörliga aktsamhet. Det kan på sätt och vis ses som bra, men det försvårar för företagen när vi har olika regler på den inre marknaden och det är olika lagstiftningar som de ska förhålla sig till. Det skadar svenska företags möjlighet att göra goda affärer.

Fru talman! Jag har själv vid flera tillfällen besökt människor i Sydostasien som har utsatts för cynisk land grabbing. De har lurats eller bara brutalt körts bort från sin mark för att företag som levererar till europeiska företag vill använda deras mark. I Kambodja träffade jag bybor som hade blivit bortfösta från sin bördiga jordbruksmark och som "kompensation" fått en mager liten jordlott längre bort, där det omöjligt går att odla eller föda sina djur. Deras inkomstmöjligheter hade alltså helt tagits bort från dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet

Kvinnorna och männen, som satt i en ring på marken när vi pratade, frågade mig hur jag som lagstiftare kunde tillåta att företag i vår union kunde bete sig på det här sättet. Jag skämdes, och jag lovade mig själv att göra allt i min makt för att bidra till en lagstiftning som på ett bättre sätt skyddar människor mot denna typ av svek.

Jag har besökt - och gråtit tillsammans med - en fantastiskt stark kvinna i Kambodja, Tep Vanny, som utan rättegång blev satt i fängelse för att hon och andra fredligt sittdemonstrerat mot den land grabbing som de blev utsatta för. Vi som lagstiftare måste göra allt vi kan för att ställa krav på företag inom EU att de ska säkerställa att varken de eller deras underleverantörer bidrar till sådant elände.

Fru talman! Vi behöver dessvärre inte gå så långt som till Sydostasien. I Sverige ser vi gång på gång hur oseriösa företag utnyttjar människor genom den alldeles för liberala arbetskraftsinvandringslagstiftning som vi har haft fram till nu. Man struntar i människors säkerhet, låter dem bo i förråd eller på arbetsplatsen och ger dem villkor som snarast kan liknas vid slavkontrakt. Dessa företag anlitas inte sällan av stora svenska företag, som tyvärr har för dålig koll på vad som händer längre ned i kedjan. Det är en skam.

Fru talman! Min och Socialdemokraternas syn är att förslaget från kommissionen absolut inte är perfekt i alla delar. Vi vill påverka utformningen i kommande förhandlingar. Det gäller inte minst de tre artiklar som handlar om bolagsstyrning, men det finns också annat som behöver förändras. Det framgår av regeringens ståndpunkt. Därför finns detta särskilda yttrande gällande subsidiaritetsprövningen.

Men vi har verkat för, och vi vill se, en lagstiftning på EU-nivå som sätter stopp för det hänsynslösa utnyttjandet av människor och miljö här och i andra delar av världen. Detta direktiv är tänkt att omfatta de största företagen, ungefär 1 procent av de svenska företagen, och deras underleverantörer. Men jag hoppas att det här leder till branschstandarder och riktlinjer som tillämpas av alla företag.

Fru talman! Att Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna säger nej till direktivet i sin helhet är häpnadsväckande. Svenskt Näringsutskottetringsliv har efterlyst lagstiftning på EU-nivå om tillbörlig aktsamhet för att förbättra konkurrensvillkoren för alla de svenska företag som redan tar ansvar. Alla de tre fackliga centralorganisationerna - LO, Saco och TCO - välkomnar direktivet. Mängder av stora svenska företag har gjort detsamma. Ändå säger de högerkonservativa nej. Varför vill Moderaterna och Sverigedemokraterna urholka svensk konkurrenskraft i strid med vad företagen själva vill se?

Livsmedelsproducenten Axfood sa på ett seminarium här i riksdagen, som jag var med och arrangerade, för ett par veckor sedan att de välkomnar lagstiftningsförslaget. De har jobbat för det i flera år, tillsammans med många andra företag. De har på frivillig basis försökt följa FN:s vägledande principer. Men detta är svårt att få till på frivillig väg. Ändå säger de högerkonservativa nej till detta direktiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet

Fru talman! Fair Wear Foundation är bolag som tillverkar modeartiklar, friluftskläder, skor och annat. De uttryckte stöd för lagförslaget den 24 februari efter att EU-kommissionen hade presenterat det. Där finns 147 medlemsföretag, bland annat svenska Haglöfs, svenska Mini Rodini, svenska Nudie Jeans och svenska Acne. Flera av dem är mindre bolag. De vill ha lagstiftning på EU-nivå. Ändå säger de högerkonservativa partierna nej till lagförslaget.

Ericsson, Ikea och runt hundra andra europeiska företag och investerare gick ut i februari, strax innan förslaget presenterades, och uppmanade EU att omgående anta lagstiftning om due diligence för mänskliga rättigheter och miljö. Företagen trycker på för att alla företag oavsett storlek i hela värdekedjan ska omfattas, och de som drabbas negativt av företags verksamhet ska få tillgång till gottgörelse. Ändå säger de högerkonservativa partierna nej till lagförslaget.

Fru talman! Det är för mig helt obegripligt. Bryr man sig ens om svenska företags konkurrenskraft, undrar jag.

Avslutningsvis: Vi socialdemokrater kämpar alltid för miljö- och klimatmässig hållbarhet och för att förbättra arbetares villkor och skärpa efterlevnaden av mänskliga rättigheter runt om i världen. Dessutom är ett av våra huvudfokus alltid att sträva efter ett näringsliv i världsklass och att förbättra svenska företags konkurrenskraft. Det gör vi med lagstiftning på EU-nivå om tillbörlig aktsamhet.

(Applåder)

Fru talman! Det är spännande att vi har några replikskiften angående subärenden också!

Det är väl samma mål, tänker jag: Svenska företag ska kunna konkurrera och sälja sina produkter både på den inre marknaden och utanför.

Det finns många berättelser från världen som är skrämmande och häpnadsväckande på olika sätt. Dem behöver man ta in. Men svenska företag ligger långt framme. Vi är väldigt duktiga. Även om det alltid finns folk någonstans som bryter mot saker och ting på ett sätt som man inte bör ser vi risken att det här direktivet, som ska in Bryssels ringlande korridorer med den gröna given, Fit for 55 och så vidare, kommer att bli något annat än den höga svenska kvaliteten på det vi har.

Det som är häpnadsväckande är att Socialdemokraterna menar att vi skulle vara emot sådana här saker, för det är vad jag läser in i Åsa Erikssons debattinlägg. Åsa Eriksson vet mycket väl att Moderaterna står för mänskliga rättigheter, miljömål etcetera, något som vi också menar finns i den lagstiftning vi redan har. Därför ser vi riskerna från andra hållet med det här, alltså att våra företag kan komma i kläm och att det inte blir så mycket med det.

Fru talman! Tack, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, för möjligheten att fortsätta att diskutera det här!

Jag vet att Moderaterna står upp för mänskliga rättigheter, och därför blev vi så oerhört förvånade över den här reservationen. Det gäller inte bara oss socialdemokrater, utan det är många organisationer och företag som också har höjt på ögonbrynen och undrat hur det här kommer sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet

Precis som Ann-Charlotte Hammar Johnsson säger är det väldigt många företag som tar ett väldigt stort ansvar och som ligger långt framme. Det kostar, och det gör att deras varor och tjänster ibland blir lite dyrare. Då menar de och vi socialdemokrater att vi måste ha regler som gör att alla tar samma ansvar och får samma kostnader så att man konkurrerar på samma villkor. Just nu får ju den som tar ansvar sämre konkurrensvillkor, och så vill vi inte ha det. Vi vill givetvis att alla ska göra rätt.

Min fråga till Ann-Charlotte Hammar Johnsson blir därför: Om Moderaterna menar att det inte är så här vi kan få fler företag att respektera mänskliga rättigheter och miljömässig hållbarhet, hur ska vi då göra det?

Jag kan faktiskt inte, fru talman, tolka Moderaternas, Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas agerande på något annat sätt än att man är emot direktivet när man både i reservationen skriver och Ann-Charlotte Hammar Johnsson själv säger i sitt anförande att man är kritisk till förslaget i dess helhet.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson får därför väldigt gärna förtydliga.

Fru talman! Vi har talat om vad som på olika sätt är inbegripet i den svenska lagstiftningen. Sedan tänker man att det är jättebra.

Åsa Eriksson och jag brukar ofta prata om att man ska ha gemensamma regler, men just i det här fallet har vi Tyskland, Frankrike och Holland som tänker på sina egna kriterier. Jag kan också se att de organisationer som Åsa Eriksson hänvisar till egentligen också säger att det här inte är vad man skulle önska sig.

Då kan man antingen gå med på någonting halvdant, om jag får säga så, eller så kan man bestämma sig för att vi gör bäst i att hålla i det vi har som är väldigt genuint och bra i Sverige.

Det kostar - ja, men det kan också kosta om det slår ut våra företag som ligger i framkant. Det är ju så det är. Vi pratar om myntets båda sidor. Det kan kosta svenska företag som ligger i framkant om de hamnar i ett nytt läge och vi måste backa bandet för att passa ihop med någonting annat.

I detta fall har vi landat i att vi gör bäst i att ha det på nationell nivå.

Fru talman! Jag vill bara påminna kammaren och Ann-Charlotte Hammar Johnsson att det är mängder av företag i Sverige som har efterfrågat den här lagstiftningen, dels för att man vill att andra företag ska ta samma ansvar och samma hänsyn som de flesta svenska företag redan gör och dels för att man vill ha en gemensam lagstiftning på EU-nivå så att man slipper förhålla sig till 26 olika regelverk på den inre marknaden, till exempel.

Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet

Ann-Charlotte Hammar Johnsson menar att den svenska lagstiftningen är bättre än det som föreslås. Så skulle det kunna vara, även om jag håller med om att det finns saker som behöver förbättras även där. Men den svenska lagstiftningen gäller ju inte företag utanför Sverige, så då har vi fortfarande problemet att svenska företag som tar ansvar har sämre konkurrensmöjligheter än sina utländska kollegor som inte har den här lagstiftningen. Där menar jag att ni moderater blir svaret skyldiga.

Jag och regeringen har för avsikt att försöka att påverka direktivet så att det blir så bra som möjligt, till exempel att de tre artiklarna som vi säger nej till i subprövningen helt tas bort. Jag menar att det måste bli tydligt att vi till exempel kan fortsätta att ställa krav på att även små och medelstora företag ska följa hållbarhetskriterier när vi gör offentliga upphandlingar.

Vi måste också se till att det blir en rimlig administrativ börda så att det här inte blir kostnadsdrivande och heller inte sätter krokben för företag i onödan, för det är ingen betjänt av. Men för svenska företags konkurrenskrafts skull och för människor och miljö runt om i världen behöver vi ha en lagstiftning på EU-nivå om tillbörlig aktsamhet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 19 maj.)

Folkhälsofrågor