Fru talman! Testa, testa, testa - uppmaningen har varit kristallklar. Väldigt många länder som i övrigt har valt olika strategier i den här krisen har gjort precis detta, det vill säga ägnat sig åt omfattande provtagning, för att mäta är att veta.

Finland, Norge och Tyskland testar väsentligt mycket mer än Sverige. Danmark testar dubbelt så många trots att Sverige är dubbelt så stort som Danmark. Sverige är alltså sämst i Norden när det gäller provtagning.

Den 30 mars fick Folkhälsomyndigheten uppdraget att skapa en nationell strategi för provtagning, och en månad senare kom de med sitt resultat. De landade i slutsatsen att Sverige borde nå en kapacitet på 150 000 tester per vecka. I förra veckan testades i Sverige 29 400 personer.

I Aktuellt i går kom ett nästan övertydligt exempel på orsaker till testning. Rätt människor ska vara på jobbet, och rätt människor ska vara hemma från jobbet. Antikroppstester hjälper till att återstarta ekonomin. Hela exitfrågan ut ur corona bygger på omfattande provtagning.

Jag tog upp denna fråga första gången på statsministerns möte den 11 mars. Då mötte jag ett rätt brett ointresse för den här frågan. På varje partiledarmöte sedan dess har frågan tagits upp, med ett växande intresse.

Strategier och planer räcker inte. Detta kräver logistik, provtagningskedjor, personal och turordningar. Det är inte raketforskning, men det är svårt.

Min fråga till statsministern i detta läge, när regeringen nu antytt att det snarare är regionerna som bär ansvaret för svensk provtagning, är denna: Exakt vem bär nu ansvaret för exakt vad som måste göras för att snabbt nå det svenska målet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Jag delar helt uppfattningen att vi måste upp i antal tester. Det är också därför det har arbetats med detta under en längre tid.

Jag tror att vi alla är överens om hur fördelningen är i svensk hälso och sjukvård och om den arbetsfördelning vi har. När regeringen såg att det inte kunde genomföras som tänkt fick myndigheten detta uppdrag. Vi har nu också tillsatt en samordnare, för detta måste fungera bra.

Precis som Ulf Kristersson säger kräver detta rätt mycket. Det är en logistikövning, och det måste vara noggrant. Det är lätt att säga att vi ska testa mer - och det kan man säkert göra - men man ska också veta att det är rätt. Man ska veta att man testar rätt person och att det är rätt utfall, så att hela kedjan fungerar.

Därför sa vi att det är viktigt att vi på nationell nivå kan bistå med bland annat laboratorieverksamhet. Den delen av logistiken behövde växlas upp, och den är nu uppväxlad - där har vi en kapacitet över 100 000. Själva provtagningen som sådan måste hänga ihop med hälso- och sjukvården. Det är därför vi menar att den utförs bäst av regionerna med det stöd som regionerna behöver. När jag talar med regionföreträdare ser de också att detta är viktigt.

Vi ska komma upp i fler tester; de 100 000 ligger fortfarande fast. Jag instämmer i frustrationen över att det har gått för långsamt, men jag tror inte på att bygga en helt ny strategi eller en helt ny struktur i det här läget. Det skulle inte skynda på detta.

Vi har ett nationellt ansvar för att det finns kapacitet. Verksamheten sköts ju av regionerna, så vi får journalföringen och resultaten där. Vi ska successivt växla upp så att alla - naturligtvis patienter och brukare på äldreboenden men också den viktiga personalen i hälso- och sjukvården och äldreomsorgen med flera - ska kunna testas.

Fru talman! Jag misstror inte alls statsministerns vilja att testa, men jag tycker att det är lite märkligt att vi nu kommer på att detta är svårt.

En del saker är ju självklara; det håller jag med om. Att sjukvården bär ansvaret för patienterna tycker jag ingår i dess naturliga uppdrag. Att sjukvården testar sjukvårdspersonal är också rätt självklart. Att det krävs labbkapacitet, att det krävs en logistikkedja och att det krävs ganska många saker vet ju alla som någon gång har gjort någonting operativt på marken. Detta är en omfattande sak, men det visste vi för två månader sedan. Det var därför det var bråttom.

Det jag inte riktigt kan förstå är antydan om att det nu plötsligt är regionerna som ska ansvara för många fler saker än vad som ingår i deras egentliga uppdrag. Tvärtom står det på det grundläggande papperet att nya aktörer behövs, även utanför regionerna.

Jag noterade häromdagen att Lena Hallengren inte tyckte att man skulle jämföra med andra länder. Hon hade en presskonferens där det antyddes att det var regionernas ansvar som nu inte riktigt fungerade.

Vad är det som gör att detta är så mycket svårare i Sverige, statsministern, än i andra jämförbara länder?

Fru talman! Några länder har testat mer; det är rätt. Några länder har också testat mindre. Det finns både och.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag tycker att det finns ett nationellt ansvar för att se till att detta fungerar, men inte på ett sådant sätt att man rycker bort det som normalt ska göras. För regeringen har det aldrig funnits någon annan ordning än att regionerna i huvudsak sköter detta. Att nu bygga upp något bredvid hade tagit ännu längre tid.

Då är frågan vad vi gör för att stötta regionerna och möjliggöra detta. Bland annat var laboratoriekapaciteten helt avgörande. Nu har vi kapacitet att utföra omkring 100 000 tester.

Det är detta som måste till nu, och det är därför dialogen med regionerna är viktig. Vi ska hjälpas åt och se till att vi får upp volymen. Jag delar Ulf Kristerssons uppfattning, och jag kan också instämma i frustrationen. Vi måste se till att det fungerar bättre.

Fru talman! Jag tycker att alla föräldrar borde få välja om de vill sätta sina barn i en invandrartät skola eller om de inte vill det. Det kan kanske låta lite spetsigt när jag formulerar mig så, men jag vet samtidigt att de allra flesta föräldrar förstår vad jag menar och att de håller med mig.

Men i Göteborg har man försökt att förhindra detta. Där har man nämligen infört regler som innebär att nyanlända ska få förtur till skolor och att de svenska elever som då trängs undan kan placeras någon annanstans, till exempel i ett utanförskapsområde. I ett fall resulterade detta i att en åttaåring fick mer än en timmes resväg till skolan enkel väg.

Regeringen har tillsatt en utredning som kallas likvärdighetsutredningen. Vi fick ett resultat av den relativt nyligen - för ett par veckor sedan. Där ställer sig utredaren positiv till ett liknande förslag. Där pratar man om att skolor och klasser ska ha vad man kallar en allsidig sammansättning. Det kallar man rättvist.

Allt detta sammantaget gör naturligtvis att jag undrar hur regeringen ser på saken. Därför är min fråga till statsministern: Anser statsministern att föräldrar ska ha möjlighet att välja bort invandrartäta skolor, eller anser han att svenska elever ska kunna tvingas att gå i en skola, exempelvis i ett utanförskapsområde, trots att man inte vill det?

Fru talman! Vi har nu fått utredningen, och den ska naturligtvis remitteras. Därefter ska vi dra slutsatser utifrån detta.

Vi menar att det är viktigt att föräldrar i största möjliga utsträckning får välja skola. Vi vet dock att det så kallade fria skolvalet - jag säger "det så kallade" - inte alltid är fritt av det enkla skälet att det ibland är många som vill välja samma skola, och alla kommer inte att rymmas på skolan. Då ska fördelningen ske på något annat sätt. Det sker nu i stor utsträckning utifrån bland annat kötid, vilket innebär att om du råkar vara född på rätt ställe och tidigt på året har du en bättre chans att komma in på skolan än om du är född sent på året eller är nyinflyttad. Det är ett system som inte fungerar. Det är ett system som framför allt inte underbygger just det fria skolvalet. Det låter som ett fritt skolval, men det blir något annat.

Därför menar vi att vi måste få till en ordning där man kan välja skola, men det måste också finnas en ordning som hanterar situationen där fler söker till en skola än det finns platser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vi får återkomma till detta när vi har remitterat utredningen och dragit slutsatser av remissomgången.

Fru talman! Jag tolkar statsministerns svar som att det helt enkelt inte finns något svar på frågan än, utan att vi får invänta regeringens bedömning kring huruvida man tycker att föräldrar eventuellt ska tvingas placera sina barn på skolor i utanförskapsområden eller om man ska ha möjlighet att välja bort detta.

Min bestämda uppfattning är att man borde ha möjlighet att välja bort detta, och jag ser naturligtvis fram emot att debattera detta med regeringen i den mån de skulle landa i en annan slutsats.

Fru talman! Som sig bör ska vi naturligtvis remittera och analysera de svar som vi får. Men en sak tänker jag stå upp för, och det är mångfald. Är det någonting som det svenska samhället skulle förlora på är det om vi skulle sätta olika grupper i olika skolor. Det splittrar ett samhälle.

Jag tycker att vi ska verka för att också skolan bidrar till ett sammanhållet samhälle. Det är bättre för hela samhället, och det är bättre för elevernas undervisning. Forskningen är rätt tydlig i att i den stund vi börjar isolera olika grupper i varsin del blir det inte bra för eleverna.

Jag tänker i alla fall stå upp för mångfald. Sedan får vi se hur vi kommer fram till den på bästa sätt.

(Applåder)

Fru talman! Vi befinner oss mitt i en historisk global pandemi, och effekten av den är mycket svår att fullt ut överblicka.

Just nu är fokus helt inriktat på att rädda liv, rädda hälsa, minska smittspridningen och rädda så många jobb och företag som möjligt. Men ett politiskt ledarskap måste också ha förmågan att titta längre fram, vad det är som kommer härnäst. En mycket stor fråga kommer då att vara vaccinationer, den dagen vi har ett vaccin på plats.

I vanliga fall brukar det ta 10-15 år att utveckla ett nytt vaccin. Läkemedelsindustrin är nu betydligt mer positiv och säger att det kanske redan inom två år eller till och med ett och ett halvt år kommer att finnas ett vaccin eller kanske till och med flera verksamma vacciner tillgängliga på marknaden. Men lösningen är inte bara att det finns ett vaccin som är tillgängligt, utan då kommer det stora arbetet, nämligen alla frågor som ska besvaras i anslutning till detta. Det handlar om hur vi ska få tag på vaccinet, vilka riskgrupper som ska prioriteras, hur logistiken ska se ut och vem som ska vara ansvarig. Det kräver en omfattande samordning med industrin förstås men framför allt med Sveriges kommuner och regioner.

Det är mycket, mycket viktigt att man redan nu sätter igång det här arbetet, därför att det kommer som sagt att kräva väldigt mycket av planering. Då är min fråga till statsministern: Har regeringen täta kontakter med läkemedelsindustrin och, framför allt, när kommer regeringen att fatta beslut om att ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att dra igång det här arbetet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Det är helt rätt att vi ska ha blicken längre fram, fast vi nu är mitt uppe i det här. Det är flera saker som måste hanteras. En är själva exit, hur vi tar oss ur detta med rätt förutsättningar, hur vi får fart på ekonomi och jobb så mycket som möjligt och vaccinfrågan.

Sverige ligger långt framme redan nu vad gäller virusforskning. Vi har en långt framskjuten position. Vi skjuter till mer medel till virusforskningen, liksom att vi stöder forskning på EU-nivå och inom ramen för Världshälsoorganisationen. Där är Sverige väldigt aktivt i att stötta forskningen och se till att vi tar fram ett vaccin så snabbt som möjligt. Men frågan är hur vaccinet ska fördelas, för man kan se framför sig en situation där alla naturligtvis vill stå längst fram i kön för att få vaccinet. Då gäller det att vi har någon ordning för detta. Det är därför som vi har tagit initiativ till den diskussionen i Världshälsoorganisationen så att vi kan få en ordnad hantering av detta.

Svaret på frågan om kontakten med läkemedelsindustrin är: Ja, vi är naturligtvis i nära dialog med läkemedelsindustrin om deras syn på möjligheterna att få ett vaccin framtaget. Vi måste tänka brett där. På vilket sätt ska vaccinet tas fram, och var ska det tillverkas?

Jag tycker att vi också ska titta på möjligheten till nordiskt samarbete för att när vaccinet väl finns där ta tag i frågan om hur vi får det i tillverkning så snabbt som möjligt och hur det ska fördelas på sjystast möjliga sätt. Den frågan är vi på i Sverige, inom ramen för EU-samarbetet och likaså i Världshälsoorganisationen.

Fru talman! Jag tycker att det är väldigt positivt att statsministern och regeringen pekar just på behovet av forskning, också i internationell samverkan. Men det stora problemet som vi kommer att ha är hur det här sedan ska fungera praktiskt i vårt land.

Vi är många som minns vaccinationerna mot svininfluensan och vilka stora problem vi hade då i Sverige att få det att fungera. Då var det ändå en betydligt enklare process.

Jag relaterar till Ulf Kristerssons fråga kring problemen med testning i Sverige, att vi har ett bekymmer i ett läge där det är 21 regioner som är ansvariga. Jag tycker att man bör använda den goda tid som vi förhoppningsvis nu har fram tills att vaccinen finns klara till att redan nu ge Folkhälsomyndigheten uppdraget att sätta igång att planera för och ta fram en strategi, så att när telefonen väl ringer och vaccinet är klart ska vi bara ha att trycka på knappen. Sedan ska vi inte behöva diskutera hur det ska användas, vem som ska ha det och hur det här ska gå till.

Fru talman! Jag kanske var otydlig, men jag delar uppfattningen att frågan om fördelning också måste klaras ut i Sverige. Det är en fråga på europeisk nivå och på global nivå men också på svensk nivå, så ja vi måste ha en nationell strategi för hur vi ska genomföra vaccineringen på snabbaste och effektivaste sätt utan att för den skull tänka bort befintliga strukturer. Vi kan koordinera det på ett bra sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vi måste lämna svaret till befolkningen i landet att detta ska ske så snabbt som möjligt, så rättvist som möjligt, och så vidare.

Fru talman, statsminister Löfven! Runt om på våra sjukhus och äldreboenden arbetar personalen frenetiskt och heroiskt med att ta hand om dem som drabbats av coronaviruset. På många intensivvårdsavdelningar arbetar man i tolvtimmarsskift. Många har inte en enda ledig helg bakom sig eller framför sig den närmaste tiden. Man gör fantastiska insatser.

Inom äldreomsorgen är sjukskrivningstalen höga. Många får gå in och ta extra pass, många har haft otillräcklig skyddsutrustning och många oroar sig för att själva bli smittade och över att ha för få kollegor, till exempel. Det är ett beundransvärt arbete som sker.

Samtidigt vet många av dem som nu sliter i sjukvården att det kanske inte blir någon semestervecka i sommar. De kanske får jobba hela sommaren. Så ser det också ut i delar av äldreomsorgen i Sverige.

Jag tycker att vi ska ge dem som arbetar där ett löfte, och löftet ska vara: Det kommer att bli bättre. Era arbetsvillkor kommer att bli bättre när krisen är över. Det kommer att bli högre personaltäthet. Det kommer att bli fler vårdplatser. Det kommer att bli bättre yrkesutbildningar.

Vi vet att det var skört redan innan. I Stockholms läns landsting varslades det om stora uppsägningar. Västra Götaland har ett stort underskott som man ska klara genom besparingar. Den ekonomiska krisen i Region Jämtland Härjedalen är akut. Nio av tio kommuner planerar neddragningar i äldreomsorgen.

Vänsterpartiet vill därför att man gör ett nytt, rejält tillskott till kommuner och regioner för att de som nu jobbar så hårt ska veta att det kommer att bli bättre. Tiden då man ständigt hyvlar, skär, sparar och privatiserar ska vara slut. Nu ska det bli bättre. Därför har vi den här veckan föreslagit ett ordentligt sådant tillskott.

Min fråga till statsministern är: Hur ser regeringen på detta?

Fru talman! Jag delar uppfattningen att det ska bli bättre, och jag menar att förbättringen är påbörjad. Den skedde redan under den förra mandatperioden. Det är fler människor anställda nu i äldreomsorgen, ungefär 5 000 fler. Det är fler anställda i hälso- och sjukvården - jag tror att det rör sig om 13 000. I den offentliga sektorn är det 100 000 fler anställda.

Vi tog initiativ till att reglera så att heltid, inte deltid, ska vara det normala och utgångspunkten. Det är vi som har tagit upp och drivit frågan om arbetskläder i äldreomsorgen. Detta borde ha gjorts för många decennier sedan, men nu är det faktiskt på gång. Vi måste fortsätta med detta, och budskapet till personalen är att det måste komma mer resurser.

Sveriges Kommuner och Regioner lade fram sin rapport i veckan. De säger att de ser ett behov av 8 miljarder till för 2021, inte 2020. Vi har en situation där Sveriges kommuner - jag vet att det är skillnad mellan dem - sammantaget gick med 17 miljarder i vinst i fjol. I år tror jag att det är 12 miljarder. Det kan vara lägre också - jag har inte den exakta siffran. Däremot ser man att regionerna har det riktigt tufft ekonomiskt, om man tittar på det samlat för kommuner respektive regioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag tror att Jonas Sjöstedt fick svaret av finansministern härom kvällen - jag kommer inte ihåg om det var i Aktuellt eller Rapport - att vi hela tiden tittar på detta. Vi har lagt till historiskt stora belopp. Vi har sagt till kommuner och regioner att vi tar alla extrakostnader och att de inte ska låta hindra sig utan göra det de ska. Staten tar alla extrakostnader.

Därutöver kommer ett historiskt stort tillskott i generella bidrag, och jag antar att det är därför SKR har resonerat som de gjort - att de gärna vill se 8 miljarder till för 2021. Vi är inte främmande för ytterligare tillskott, men då ska det beredas så att vi vet att det går att hantera.

Fru talman! Jag tolkar statsministerns svar positivt - att man tittar på ytterligare tillskott. Det kommer att behövas. Det som Sveriges Kommuner och Regioner hoppas på är att det inte ska bli sämre än man trodde. Vad trodde man? Jo, man visste att nio av tio kommuner planerar neddragningar i äldreomsorgen. Det är detta som man hoppas inte ska bli värre.

Vi vet hur det ser ut. Till och med rika regioner som Stockholm planerar stora uppsägningar, som nu har dragits tillbaka, av sjukvårdspersonal som behövs. Det ligger ett sparbeting på 1 miljard i Västra Götaland som de skjuter framför sig. Vi vet också hur vårdbehovet och vårdskulden växer. Det kommer inte att gå att klara detta och göra det bättre för dem som nu sliter på våra intensivvårdsavdelningar och äldreboenden om inte ytterligare medel kommer till. Därför uppmanar Vänsterpartiet regeringen att gå oss till mötes.

Fru talman! Som jag sa har vi redan svarat på frågan. Vi ser hela tiden över de möjligheter som finns.

Vi måste dock ta sikte på en sak till, och det är att det inte är givet att allt är frid och fröjd när krisen är över. Det kan mycket väl komma en annan kris av helt annat slag, och då kan vi inte ha försatt oss i en situation där vi inte kan göra något. Vi måste kunna betala välfärden på sikt.

Jag är helt säker på att vi, när vi ska kickstarta ekonomin igen, kommer att diskutera hur mycket infrastruktur vi ska ha. Vi har precis diskuterat skolorna och vad mer som ska göras där. Vi har äldre som ska tas om hand och ha en bra pension. Vi ser att andelen äldre i vår befolkning ökar. Vi måste tänka efter så att vi vet att vi gör rätt här och nu och att det håller. Det ska vara långsiktigt hållbart så att vi kan garantera välfärden om både fem, tio och femton år.

Fru talman! Antalet vårdade för corona på IVA har börjat minska något samtidigt som dödstalen ser ut att sjunka. Flera länder runt om i Europa lättar nu på sina restriktioner, men pandemin är långt ifrån över. Det är viktigt att säga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Ännu är det för tidigt att dra slutsatser, men även vi måste påbörja en diskussion om framtida scenarier för Sverige. Vi vet nämligen att det inte bara finns ett sätt att hantera smittspridningen på, vilket Folkhälsomyndigheten har påpekat många gånger, bland annat därför att varje strategi har sina fördelar och nackdelar. Därför blir frågan om hur Wuhanviruset ska hanteras också en fråga om politiskt ledarskap, för till sist är det regeringen och vi i denna kammare som måste välja mellan de olika strategier som expertisen kan föreslå och mellan deras olika fördelar och nackdelar.

Det är därför viktigt med stor transparens. Demokrati bygger på att det är folket som väljer vem som ska leda landet och att det är folket som väljer det ledarskap som till sist ska ta det avgörande beslutet. Men för att folket ska kunna fullgöra sin demokratiska uppgift måste de få veta vad regeringen har haft för underlag för sina beslut och vilka för- och nackdelar som vägts mot varandra. Detta är ett skäl till att vi i Sverige har offentliga utredningar och utredningstvång.

Som vi har förstått det räknar Folkhälsomyndigheten med att i slutet av maj uttala sig om hur Sverige ska hantera sommaren. Min fråga till statsministern är: På vilket sätt kommer flera olika scenarier och strategier för detta att presenteras och redovisas så att regeringens beslut blir transparenta och demokratiskt förankrade så att vi allihop kan hjälpas åt att skapa en hög folklig legitimitet för Sveriges fortsatta coronastrategi?

Fru talman! Som jag tror att jag nämnde under veckans partiledarsamtal förs en diskussion med bland andra Folkhälsomyndigheten om hur sommaren ska hanteras vad gäller både resor och annat. Vi har fortfarande kvar den bestämda uppfattningen att vi har lång väg kvar i krisen. Den är långt ifrån över - i bästa fall är vi i slutet av början. Därför måste vi ha en sådan ingång redan nu.

Det pågår en dialog, och när vi ser att vi har något fast att ta på eller alternativ ska det naturligtvis tas upp i partiledarsamtalen. Jag vill gärna ha fler inspel, som vi har haft hittills. Jag är tacksam för dialogen.

Vi är inte riktigt framme ännu, utan det krävs mer kunskap, forskning och, inte minst, internationell utblick. När vi nu ser att en del länder börjar öppna upp ser vi också att det händer saker där. Det så kallade R-talet i Tyskland är en sådan sak. Andra ser att det kan komma en andra våg. Vi måste följa detta så länge vi kan för att se hur vi kan få de bäst underbyggda slutsatserna, men det får inte bli så sent att vi inte i god tid kan berätta för svenska folket hur vi ser på det.

Vi arbetar med detta, och vi tänker återkomma till partiledarkretsen när vi har något att redovisa.

Fru talman! Jag är verkligen enig med statsministerns understrykande av det jag sa tidigare, att krisen är långt ifrån över. Jag delar statsministerns syn att det är viktigt att följa experternas råd och att lita på dem som har stor sakkunskap. Men det är därför vi ser en möjlighet till större transparens framöver än vad vi har haft hittills.

Det jag efterfrågar är alltså på vilket sätt de olika möjliga expertstrategierna och deras för- och nackdelar kommer att redovisas för folket och de folkvalda. Det stämmer att vi har regelbundna möten. Jag har gång på gång uttryckt min tacksamhet och uppskattning över dem, men där har vi inte presenterat denna typ av scenariotänk, som jag tror vore bra för en folklig legitimitet även framgent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag vill inte se någon risk för demokratiskt underskott, och det är därför som jag redan nu frågar statsministern: Kommer han att säkerställa att olika scenarier och strategier redovisas för folket för att öka legitimiteten även framgent?

Fru talman! Jag tror att det kommer att ske av sig självt, så att säga. När besluten om hur det ska bli redovisas kommer det också att bli en diskussion om vilka alternativ vi hade. Det är rätt naturligt.

Det är inte meningen att vara polemisk mot Ebba Busch, men vi kommer inte att ha tid att ha någon bred diskussion om de olika alternativen och fastna för ett av dem. Vi kommer att behöva göra detta noggrant och sedan komma till ett beslut. Vi har expertmyndigheter, men sist och slutligen är det beslut som riksdagen måste fatta. Om riksdagens stöd krävs för något måste vi komma hit, men jag kan inte se nu att det kommer att behövas.

Vi kommer att få förklara vilka avvägningar som gjorts och på vilka grunder. Jag tror att det kommer att ge sig självt.

Fru talman! Dödstalen i Sverige förfärar i denna pandemi. Sjukvårdens och omsorgens hjältar går onekligen på knäna. Vi har en ung generation vars framtid skulle vara ljusnande, men just nu möts man av arbetslöshetsköer. Vi ser en ensamhet som förstärks, och i dess spår - i karantänen - växer den psykiska ohälsan och i värsta fall även våld mot dem som redan är utsatta.

Jag fick rapporter i morse om att elever generellt riskerar att tappa stora delar av de kunskaper som de har rätt att få med sig för framtiden för att klara sina egna utmaningar.

Liberalerna har i denna riksdag så här långt tillsammans med andra partier, tillsammans med regeringen och tillsammans med våra myndigheter försökt ta vårt ansvar för att se till att minska lidandet, att stötta dem som jobbar i frontlinjen och att rädda svenska företag för att vi ska vara så hela som möjligt när detta väl är över. Men det är en bit dit.

Det kommer nu, förutom det som vi hör från regeringen, rapporter från Ekonomistyrningsverket, Konjunkturinstitutet och Business Sweden om att det kan bli mycket allvarliga ekonomiska konsekvenser. Och med dessa ekonomiska konsekvenser följer effekter för människor i vardagen. Det kan leda till ännu större problem.

Vi från Liberalerna tror att vi behöver sätta igång att peka ut vad vi ska göra i Sverige för att klara ekonomin och jobben. Nu har vi räddat några akut. Men vi kan inte fortsätta att mata in pengar för permitteringar. Vi måste göra annat. Vi liberaler har pekat på behovet av offentliga investeringar och strategiska skattesänkningar och att man ska låta våra statliga bolag få investera mer. Vad tror statsministern om denna inriktning?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Jag delar Johan Pehrsons beskrivning av komplexiteten och hur mycket detta handlar om. Det handlar om sjukvården men också om ensamheten och inte minst det våld som vi vet förekommer inom hemmets väggar. Det europeiska jämställdhetsinstitutet börjar beskriva vad som händer i samhällen som har stängts ned med en rejäl ökning av våldet. Vi måste naturligtvis följa upp detta här hemma också. Det är därför som vi också skjuter till resurser till de organisationer som kan hjälpa människor i denna situation.

När det gäller företag och jobb delar jag också utgångspunkten att det, när vi väl är igenom den akuta situationen, är viktigt för oss att fokusera på det som faktiskt ger jobb. Det är genom jobben som vi återigen på snabbast möjliga sätt kan se till att välfärden kan finansieras. Det måste vara en prioritering.

Då måste vi först börja diskutera hur stort utrymmet egentligen är. Vi bör ha något hum om huruvida det finns någon samlad bild av hur stort utrymmet är framgent, kanske tio år framåt, givet en viss tillväxt om man får prognostisera. Vi måste också maximera en viss statsskuld. Utifrån detta är det de traditionella storheterna som behöver diskuteras. Hur mycket ska satsas på offentliga investeringar, infrastruktur, bostäder och så vidare - offentlig konsumtion? Här har vi ett oändligt behov i välfärden. Men det handlar också om den privata konsumtionen, eftersom den privata konsumtionen också kommer att stötta tillväxten inte minst i servicenäringarna. De bygger på att människor har råd att gå till ett kafé, en restaurang och så vidare. Då måste detta också säkerställas.

Inom dessa tre storheter kan jag se att vi måste göra någon typ av fördelning och balansering. Alla tre är nödvändiga för att vi ska kunna få igång ekonomin så snabbt så möjligt.

Fru talman! För Liberalerna är det uppenbart att vi behöver fortsätta göra saker för att hantera den akuta krisen. Som den tidigare frågeställaren och även statsministern sa är krisen inte över; vi är mitt inne i den. Ungdomar kanske kommer efter i skolan. Det kommer rapporter om att de idrottar mycket mindre. Det enda stället där aktiviteten ökar är bland de kriminella gängen, enligt rapporter från Rimfrost. Det görs stora insatser från polisen. Men vi ser också att skjutningarna och gängaktiviteten inte minskar utan fortsätter på en alldeles för hög nivå.

För Liberalerna är det uppenbart att utan företag stannar Sverige. De är grunden för vårt välstånd i framtiden. När vi nu räddar många måste vi ändå se till att gå över från passivitet i permitteringar till investeringar för att kunna se till att vi också skapar värden i Sverige för att skapa skattekraft. Det är så vi bygger välstånd framöver. Jag hoppas därför att statsministern ser fram mot kommande samtal om detta.

Fru talman! Det kommer att bli sådana samtal, och de pågår redan nu. Redan i denna akuta situation har vi en matchningsuppgift helt enkelt att ta oss an och se till att de som nu blir arbetslösa så snabbt som möjligt slussas över dit där det faktiskt finns jobb. Det finns lediga jobb på några ställen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Men sedan kommer vi med all sannolikhet att ha ett nytt läge också i stora delar av det svenska näringslivet. Där har vi faktiskt en utgiftspost till som vi måste klara av. Det handlar om utbildning - arbetsmarknadsutbildningar och yrkesutbildningar. Vi har redan tillfört fler utbildningsplatser på till exempel yrkeshögskolan och Yrkesvux. Det måste vi med stor sannolikhet fortsätta med. Allt detta kommer att avgöras vid budgetsamtal. Men om vi så snabbt som möjligt verkligen ska se till att människor kommer i arbete måste de också ha rätt utbildning. Detta samtal kommer definitivt att fortsätta.

Fru talman! Ett viktigt uppdrag som jag och alla andra här har är att tala politik med våra medborgare - att föra samtal. I dessa tider har medborgare förstås både frågor och synpunkter när det gäller kampen mot coronaviruset.

En vanlig fråga som jag får rör det slopade karensavdraget i sjukförsäkringen. Många upplever att det inte riktigt lever upp till det som de hade trott. I stället för att få 80 procent får man en schablonersättning.

Kan statsministern säga någonting om varför regeringen har hanterat det på detta sätt och varför man måste söka ersättning i efterhand?

Fru talman! Vi har det sjukförsäkringssystem som vi har när denna pandemi väller in, och här går det undan. Det var viktigt för oss att snabbt få på plats en ordning som gör att människor i minsta möjliga mån drar sig för att stanna hemma, och då är detta karensavdrag ett sätt. Om man mister en dags inkomst kanske man drar sig för att stanna hemma om man har en trång ekonomi.

Det gällde att få ett system på plats snabbt. Detta var det snabbaste sättet som vi kunde få till detta på. Det var det enklaste sättet. Ja, man måste göra en ansökan. Men det krävs ingen förutbestämd sjukpenninggrundande inkomst för att göra en ansökan. Och att införa ett schablonbelopp var det snabbaste sättet. Nu har vi också höjt detta belopp, och det motsvarar det högsta tänkbara som man kan få i sjukpenning. Det var alltså snabbt på plats.

Med ett schablonbelopp får faktiskt de som har de lägsta inkomsterna en förmånlig inkomst.

Fru talman! Coronapandemin drabbar hela vårt samhälle hårt. Men det finns vissa som riskerar att bli extra utsatta. Att vara isolerad i sitt hem med en kontrollerande eller våldsam partner, förälder eller familj riskerar att öka utsattheten. Det gäller inte minst barn och unga, kvinnor samt hbtq-personer.

Allt fler varnar för ökade risker när vardagliga skyddsnät, som att gå till skolan eller jobbet eller att träffa lärare eller en vän, försvinner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vad gör regeringen för att skydda dem som blir extra utsatta i pandemins spår?

Fru talman! Jag delar Annika Hirvonen Falks bild. Jag tog också upp det i ett tidigare svar. Det är så uppenbart. Det är inte heller svårt att föreställa sig vad som händer den som normalt blir utsatt för våld eller övergrepp men kanske ändå kommer ut, går till arbetet, skolan eller vad man nu gör, men inte kan göra det längre. Det är lätt att föreställa sig hur den tillvaron ter sig.

Regeringen menar att det görs fantastiskt mycket bra arbete, inte minst av frivilligorganisationer och ideella organisationer. Därför lägger vi till rejält med resurser, så att de ska få ännu bättre förutsättningar att ha kontakt med de här människorna och göra det som går.

Vi har sedan ett antal år en strategi just för att förebygga mäns våld mot kvinnor. I den ingår också vårdens och skolornas kunskaper och möjligheter att arbeta med de frågorna.

Vi får aldrig någonsin ta paus i kampen mot våldet.

Fru talman! De svenska företagen blöder på grund av coronapandemin. Våra restauranger och hotell har fått minskad efterfrågan beroende på både minskat resande och uppmaningen till folk att arbeta på distans. Vi ska inte heller umgås mer än i mindre grupper och med behörigt avstånd till varandra. Det gör att vi inte går på restaurang eller bor på hotell i samma omfattning som annars. Resande ska också undvikas. Allt detta är nödvändiga åtgärder.

Tillverkningsindustrin har fått stänga beroende på brist på komponenter. Nu är också efterfrågan osäker. Ingen vet heller, av förklarliga skäl, hur länge detta kommer att pågå.

Under mars och april beviljade regeringen direkta stöd till företag beroende på den uppkomna situationen. Men Sverige har fortfarande inte kommit igång. Många företag undrar nu hur de ska kunna överleva. Det direkta stödet är för vissa företag enda möjligheten att förhindra konkurs.

Kommer regeringen att bevilja direkta stöd även under nuvarande och kommande månader?

Fru talman! Vi har utformat stöden för att se till att så många företag som möjligt ska överleva och för att så få jobb som möjligt ska gå förlorade. Nu omfattas 400 000 människor av stödavtalen för just permitteringslön och korttidsarbete. Vi använder också skattekontona och sänker sjuklönekostnader. Allt detta gör skillnad. Konjunkturinstitutet bedömde att enbart permitteringslöneanordningen räddar strax under 200 000 jobb.

Vi har hela tiden sagt att vi kontinuerligt ser över detta och om det är något mer som behöver göras. Men nu är det hundratals miljarder i likviditetssatsningar, likaså garantier på 200-300. Det är alltså någonstans över 500 miljarder. Kan vi komma upp i och göra mer? Vi utesluter naturligtvis inte det. Vi ska göra det bästa möjliga. Men vi ska också ha ammunition kvar den dag krisen är över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Äldreomsorgen har under lång tid varit underfinansierad, och personalen har haft dåliga arbetsförhållanden. Den har tyvärr också varit ett integrationsprojekt. Det har gjort att personal har arbetat trots symtom på covid-19 och utan att kunna hantera smittade äldre, utföra basal hygien eller förstå nya riktlinjer. Regeringen blev tagen på sängen av bristerna och har agerat alldeles för sent.

I skuggan av anhörigas besöksförbud, där många har fråntagits möjligheten att hålla handen eller smeka en kär kind en sista gång, har också skyddsutrustning, tester och utbildad personal saknats. Och sköra äldre har ändå dödats av viruset.

Fru talman! Statsministern! Varför lät regeringen viruset spridas så okontrollerat på Sveriges äldreboenden, trots att ni hade lovat att våra äldre skulle skyddas? Och vad ska regeringen nu göra för att stoppa den stora dödligheten?

Fru talman! Problemet med smittade och omkomna på äldreboenden är ganska brett över hela Europa. Jag menar att det borde ha gått bättre i Sverige. Det var nämligen föresatsen.

Vi frågade tidigt: Vad beror det på? Är det besöken som föranleder smittan, eller är det personalen? Det kan vara både och. Utan att göra någon slutgiltig bedömning är det ändå mycket som talar för att det var just personalen.

Vi har sedan förra mandatperioden jobbat med att fler människor ska finnas i äldreomsorgen. Därför finns det nu fler människor i äldreomsorgen. Det gäller även arbetskläder.

Fler människor ska utbildas för att vi ska kunna ha en bra äldreomsorg. Det är påbörjat. Men vi kommer att behöva göra mer. Därför måste vi nu lägga ännu mer resurser på välfärden och se till att det blir hållbart och långsiktigt. Då ser kommunerna att de kan ha anställda, och de ska ha bra villkor.

Fru talman! Statsministern! En av alla branscher som har drabbats hårt är arrangörer av paketresor och nöjesevenemang. De har i praktiken haft näringsförbud under tre månader. Beskedet som statsministern gav i går om ytterligare reserestriktioner till den 15 juli släcker också allt hopp om verksamhet den här sommaren.

I våra nordiska grannländer har regeringarna fattat beslut om lån till paketresebolagen. Vår regering har gett Kammarkollegiet i uppdrag att undersöka under vilka omständigheter vouchers eller presentkort kan användas som ersättning för redan betalda resor. Företagen som på kort tid har tappat hela sin kundkrets har fordringar gentemot flyg- och hotellbranschen på uppemot 2 miljarder och förväntas ersätta resenärer för redan inställda arrangemang. De ser inte heller någon möjlighet till ytterligare försäljning under överskådlig tid. Nio av tio förväntar sig konkurs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vilka åtgärder utöver uppdraget till Kammarkollegiet är regeringen beredd att vidta för att rädda den svenska paketresebranschen?

Fru talman! Självklart drabbas arrangörerna av de här resorna hårt, eftersom vi har en sådan situation som vi har. Det första vi måste tänka på är smittspridningen.

De paket som har presenterats för att stödja det svenska näringslivet är historiskt stora. Det är direkt budgetpåverkande åtgärder men också åtgärder för att hålla igång likviditeten. Vi ställer till exempel upp med garantier. Jag kan inte regelverket i detalj och vet därför inte exakt vilka företag som träffas av det. Men avsikten är att företag ska kunna överleva den här perioden för att kunna komma igång så snabbt som möjligt.

När det gäller detaljerna får jag alltså bli svaret skyldig. Jag vet inte exakt vem som träffas av det. Men poängen med hela satsningen är att näringslivet med hjälp av olika åtgärder, såsom direkta kostnadssänkningar, lånemöjligheter och garantier, ska kunna klara sig.

Vi är beredda att vidta fler åtgärder om det skulle behövas och följer detta väldigt noga.

Fru talman! Redan före pandemin var svensk sjukvård drabbad av allt längre vårdköer. Under Stefan Löfvens tid som statsminister har vi sett fördubblade vårdköer.

Jag är orolig över att det finns de som tror att när pandemin börjar ebba ut är också vårdkriserna över. Så är det inte alls. Tvärtom bygger vi nu upp en enorm vårdskuld. Till de redan tidigare existerande köerna lägger vi till också den vårdskuld som just nu byggs upp.

Den vårdskuld som nu byggs upp kan inte ses som bara regionernas angelägenhet. Den måste ses som en nationell angelägenhet, precis som pandemin. Därför undrar vi kristdemokrater om statsministern är beredd att ta ett nationellt ansvar genom att tillsätta en expertgrupp som ska se över hur vi ska hantera vårdskulden. Hela Sverige skulle då ses som en helhet, och vi skulle ta ansvar för alla patienter i hela Sverige.

Fru talman! Det är helt korrekt att vi har en vårdskuld framför oss. Och den kan dessvärre bli långvarig.

Verksamheten utförs och måste utföras i och av regionerna. Det nationella ansvaret för att det ska fungera gäller personalen. Finns det tillräckligt med personal och utbildad personal? Därför ökar vi antalet utbildningsplatser rejält, och vi fortsätter att göra det. Fler ska kunna ha rätt kompetens för att arbeta i hälso- och sjukvården. Det arbetet måste vi fortsätta med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

När det gäller resurser för att anställa de människorna höjer vi också det generella bidraget till regionerna.

I fråga om en expertgrupp kan man möjligtvis behöva något stöd också för det. Men sist och slutligen måste detta lösas i en arbetsorganisationsförhandling. Hur ska det se ut på exempelvis respektive sjukhus för att man ska klara av det här? Det är ingen expertgrupp som klarar av att göra det, utan det måste parterna lösa. Sedan kan de behöva stöd för att göra det.

Fru talman! Regeringen har gjort väldigt stora insatser för att rädda jobb och företag. Det är fråga om historiska stöd som vi inte har sett tidigare. Men så är det också en unik kris.

Just nu får jag väldigt många frågor från egenföretagare. Många av dem har valt att bedriva sin verksamhet i bolagsformen egen firma. Jag blir kontaktad av personer som sliter väldigt hårt för sin affärsidé men har förlorat en stor del av sina kunder på grund av coronaepidemin. Ett problem som de upplever är att vissa stödinsatser som regeringen hittills har gjort inte riktigt passar dem. De kan exempelvis inte korttidspermittera sig själva.

Frågan till statsministern är hur han ser på den ekonomiska situationen för personer som driver enskild firma och om det finns någon möjlighet för dem att ta del av stöd från staten.

Fru talman! Det är helt rätt - permitteringen omfattar inte egenföretagare. Man kan inte permittera sig själv.

Men en rad andra åtgärder riktar sig även till egenföretagare. Man kan utnyttja arbetslöshetsförsäkringen på ett annat sätt än vad som var möjligt tidigare. Det är också så att vi sänker avgiftsinbetalningen. Nu är det ålderspensionsavgiften som man betalar in, inte de andra avgifterna. Man kan få tillbaka pengar på skattekontot för att kunna klara likviditeten och sedan kvitta det mot kommande års resultat. Det finns dessutom garantier som även egenföretagare kan omfattas av, om jag är rätt informerad.

När vi har diskuterat de här paketen har vi sett att vi har en mängd egenföretagare som även de måste ges möjlighet att klara detta. Jag pratade nyligen med min frisör, som också har märkt av stödet.

Fru talman! För människor som har nedsatt lungkapacitet, som har transplanterade organ eller som till följd av tuffa cancerbehandlingar har ett försvagat immunförsvar samt för alla de andra människor som befinner sig i riskgrupper innebär smitta från covid-19 en fråga om liv och död. En del kan arbeta hemifrån, men långt ifrån alla kan göra det. För många av dessa människor är situationen nu desperat. Man befinner sig i botten av plånboken, har slut på semesterveckor, lånar av nära och kära och tvingas faktiskt till och med ta sms-lån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag frågade för en dryg månad sedan statsministern om vad regeringen tänker göra för dessa människor. Då kunde statsministern inte svara. Men nu har regeringen haft ytterligare några veckor på sig att jobba med frågan. Vilket är statsministerns svar till dessa människor?

Fru talman! Självfallet har vi arbetat för att även de grupper som här tas upp ska ha ett skydd. Det finns också ett beslut här i Sveriges riksdag om att så ska vara, så det arbetar självfallet regeringen med. Detta är dock inte helt lätt.

Det finns sedan tidigare en smittbärarpenning som gäller dem som är smittade. Nu ska det införas något helt nytt. Man ska inte bli smittad. Det är ett helt nytt system som egentligen kanske kräver en lång litania i sig.

Beslutet säger dessutom att regeringen ska genomföra ett system som för det första är väldigt rättssäkert och för det andra inte får innebära mer administration. De två parametrarna är väldigt svåra att få att gå ihop.

Vi arbetar nu tillsammans med ansvarigt utskott i riksdagen för att se om vi kan få fram någonting snabbare. Med de parametrar som nu ligger på bordet är det väldigt svårt. Det är komplicerat att få detta på plats.

Fru talman! Kvällsposten skriver i dag om hur Sölvesborg agerat för att skydda äldre från smitta. Samstyret har tagit politiskt ansvar och gång efter annan förekommit såväl myndighetsrekommendationer som andra kommuner. Tidigt införde man besöksförbud inom äldreomsorgen och upprättade en telefonlinje för hemleverans av mat till äldre. Nu har man beställt skyddsutrustning och valt att skapa isolerade platser på äldreboenden för att begränsa smittspridningen, trots att endast en person inom äldreomsorgen har bekräftad smitta. Detta har resulterat i ökat stöd i opinionen, och liv har sannolikt räddats.

Kan statsministern tänka sig att inspireras av det politiska ansvarstagandet i Sölvesborg och ta initiativ till att sprida Sölvesborgsmodellen till andra delar av landet?

Fru talman! Reklam för Sölvesborg!

Vad gäller problematiken inom äldreomsorgen ser vi att det finns olikheter mellan regioner och inom regioner. Exakt vad de beror på är lite svårt att svara på just nu.

Besöksförbudet var en tidig rekommendation som enligt vår uppfattning efterföljdes av de allra flesta. Men personalen började tala om att det blev svårt att neka de anhöriga att komma in. Det var då vi lagstiftade för att det skulle bli uthålligt. Men redan förut fungerade nog i stort det besöksförbudet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Nu är det naturligtvis viktigt att se till att personalen inte är smittad. Det är därför testning ska ske, bland annat av personalen. De olika boendena hanterar frågan om hur man på bästa möjliga sätt isolerar dem som de facto är smittade.

Jag tror att det finns en mängd olika saker vi kan lära oss av från olika kommuner. Det måste vi göra, för detta ska fungera bättre.

Fru talman! För närvarande larmar LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, om att svenska skördar kan komma att gå till spillo på grund av brist på arbetskraft. Därmed riskerar också odlare att gå i konkurs.

Cirka 8 000 säsongsarbetare kommer varje år från utlandet, varav ca 5 000 till trädgårdsnäringen. De plockar grönsaker på friland och i växthus på bär- och fruktodlingar.

I Sverige är problemet, precis som i många andra europeiska länder, stängda gränser som gör att den arbetskraft som har vana vid arbetet inte kan komma odlarna till hjälp. Flera länder agerar för att lösa det här. Det gör dock inte Sveriges regering.

Samtidigt har vi över 120 000 personer som har skrivit in sig som arbetslösa på Arbetsförmedlingen. Många svenskar undrar nu hur det kan komma sig att frågan om arbetskraft till svenska odlingar ändå inte är löst. Anser statsministern att arbetslösa ska få tacka nej till dessa jobb?

Fru talman! Arbetskraften har ofta kommit från länder utanför EU. Nu har vi ett förbud som gör att det inte kommer arbetskraft därifrån. Finns det då möjlighet till arbetskraft från länder inom EU? Ja, det finns det, men den kommer säkert inte att räcka till.

Vi måste alltså naturligtvis se till att även de arbetslösa som finns här i Sverige deltar i detta. Av det skälet har vi en diskussion med näringen brett om hur vi ser till att människor kan utbildas så snabbt som möjligt och få anställning för att se till att klara av de skördar som vi behöver klara av. Den diskussionen pågår. Därför är påståendet att vi inget gör felaktigt. Vi har en nära dialog med näringen för att se till att såväl jordbruket och trädgårdsodlingarna som skogsbruket kan hanteras på bästa möjliga sätt. Det kräver bland annat utbildning, och den är vi igång med.

Fru talman! Danmark stängde sina gränser i mitten av mars för att stoppa spridningen av corona. Fortfarande krävs det särskilda skäl, till exempel ett arbete i Danmark, för att kunna ta sig över Öresundsbron, detta trots att antalet smittade i Skåne är betydligt lägre än på andra sidan Sundet.

I går aviserades det att Danmark och Tyskland har långt gångna samtal om att öppna gränsen mellan de båda länderna. Det vore mycket önskvärt med liknande samtal mellan Sverige och Danmark. Den danska stängningen av gränsen mot Skåne är förödande för integrationen i Öresundsregionen och påverkar såväl näringslivet som människorna som bor i Skåne mycket negativt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vilka åtgärder tänker statsministern vidta för att Danmark ska öppna sin gräns mot Skåne?

Fru talman! Jag delar Boriana Åbergs analys här. De facto är betydligt fler smittade och sjuka på den danska sidan. Det ser olika ut i olika länder.

Vår huvudlinje har hela tiden varit att vi måste agera samfällt i Europeiska unionen. Vi borde ha gjort det på ett betydligt bättre sätt när vi gick in i krisen. Det gjordes inte. Några stängde gränsen, några införde exportrestriktioner och så vidare. Det sköttes inte bra.

Sedan lyckades vi ändå att klara ut en del saker gemensamt inom EU, men nu är det samma sak. När det nu ska lättas på detta ska det ske koordinerat. Det var kommissionens besked i går att det är så det bör ske. Det är Sveriges linje. Man gör inte skillnader inom EU.

Nu gör några länder det ändå. De baltiska länderna gjorde det. Vår strategi är att se till att vi får ett gemensamt agerande inom EU. Det vore bäst för regionen där nere, men det vore också bäst för hela EU.

Fru talman! Sverige behöver omvärlden mer än vad omvärlden behöver Sverige. Den insikten är en viktig anledning till det svenska EU-medlemskapet.

Ett av EU:s kärnvärden är att medlemsländerna förväntas hjälpa varandra när nöden så kräver, helt enkelt solidaritet. Vi kommer alla väl ihåg hur polska brandmän hjälpte till att bekämpa skogsbränderna som härjade runt om i Sverige sommaren 2018, till exempel.

Det finns nu gott om exempel på EU-länder som under coronakrisen hjälper till med sjukvårdspersonal och skyddsmateriel till de länder som är allra hårdast utsatta. Några exempel på motsvarande hjälp från Sverige är svårare att finna. Det tror jag kan stå Sverige dyrt i de kommande förhandlingarna om till exempel EU:s långtidsbudget.

Därför skulle jag vilja fråga statsministern om hur han ser på möjligheten att erbjuda mer hjälp från Sverige. Har Sverige några planer på att erbjuda mer i form av hjälp till andra EU-länder?

Fru talman! Johan Hultberg tar upp det betydelsefulla i EU-samarbetet. Där pågår också en diskussion som är oerhört viktig för oss om en framtida långtidsbudget som på sikt ska se till att vi klarar en bra verksamhet.

Jag delar inte uppfattningen att Sverige inte gör någonting inom ramen för EU-samarbetet. Vi har varit och kommer att vara nettobetalare. Vi har erbjudit intensivvårdsplatser till Finland. Vi har också deltagit i samarbetet vad gäller resor för att ta hem våra medborgare från andra delar av världen och kommer att fortsätta med det. Vi söker naturligtvis också att inventera vad mer vi kan göra konkret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Solidaritet är för oss att inte stänga gränserna, som vissa länder har gjort. Det är att inte införa exportrestriktioner. När jag har talat med mina kollegor i andra länder har jag kunnat säga: Vi gör inte så, utan från Sverige kommer fortfarande leveranser av respiratorer till er som faktiskt behöver det. Det är ett annat sätt att visa solidaritet.

Fru talman! Jag vill fråga statsministern om forskning inom området.

Sverige har en framstående industri, och Sverige har framstående forskare. Forskning om läkemedel är oerhört viktigt. Men det handlar också om forskning i ett vidare perspektiv om det nya coronaviruset som vi inte har någon kunskap om sedan tidigare.

Det handlar om grundläggande forskning om viruset. Det handlar om spridning. Det handlar om medicin och omvårdnad. Jag kan stå här och rabbla upp det ena området efter det andra.

Här skulle Sverige kunna göra en fantastisk insats både ensamt som nation men också i samarbete med andra länder. Det är oerhört viktigt.

Hur ser statsministern på denna fråga? Vad är statsministern beredd att göra för att Sverige ska kunna ta på sig ledarrollen i ett vitt perspektiv när det handlar om den viktiga forskningen angående corona?

Fru talman! Margareta Cederfelt pekar på ett väldigt viktigt område där Sverige ligger långt framme. Vi ska inte låta oss nöjas med det, men vi ligger långt framme i den typen av forskning.

Vi stöder forskning inrikes i Sverige men också den EU-forskning som bedrivs, och vi är med i WHO-samarbetet, för att forskningen ska vara så effektiv som möjligt. Vi måste så snabbt som möjligt få igång tillverkning och fördelning av detta vaccin.

Det gäller inte minst den kliniska forskningen, där vi är aktiva. Nu har den sin speciella problematik i det här skedet med en tungt belastad sjukvård. Annars menar vi att den kliniska forskningen är oerhört viktig för att komma långt fram.

Sverige satsar nationellt, och vi är med i EU-samarbetet. Vi är med i WHO-samarbetet. Så ska vi vara. Sverige åtnjuter en stor respekt för det kunnande vi har byggt upp genom åren. Det ska vi använda oss av.

Fru talman! Före valet varnade vi moderater i Umeå för den brottsutveckling vi då såg. Vi anklagades av statsministerns partikamrater lokalt för att svartmåla. Bilar som brann hade elfel, och det var åtminstone värre på andra ställen än i Umeå.

Statsministerns frågestund

Sedan valet har vi haft skjutningar. Vi har haft dödsskjutningar. Vi har haft sju bilbränder bara sedan i februari, med ett sjuttiotal bilar som har brunnit upp, och kraftigt ökad otrygghet.

Norrland har städer med växande problem. Vi har också ansvar för landsbygd, glesbygd och långa avstånd med allt vad det innebär. Vi missgynnas därför i fördelningen av polisresurser.

Min fråga till statsministern är därför: Är statsministern beredd att göra omfördelningar inom polisens resurser till Polisregion nord så att man kan hantera både den växande problematiken i städerna och det som ett ansvar för landsbygd, glesbygd och långa avstånd innebär?

Fru talman! Sedan vi tillträdde har vi sett till att hela tiden satsa på att poliserna måste vara fler och att polisen ska ha bättre verktyg, bättre lagstiftning och bättre tekniska verktyg. Polisen ska ha möjlighet till bättre samarbete med andra myndigheter och socialtjänst för att vi ska kunna arbeta förebyggande. Det är ett brett program som är igångsatt. Vi måste göra mer. Vi ser inte minst att utvecklingen med skjutningar och sprängningar inte är bra. Tittar man specifikt på Malmö har vi en annan situation. Arbetet måste breddas.

Jag menar att Polismyndigheten är bäst skickad att fördela personalen inom myndigheten. Vi har sedan länge varit överens brett över partigränserna att vi ska ha en polismyndighet. Syftet med det var att den ska kunna agera som en polismyndighet. Den styr hur de anställda ska fördelas. Man kan också fördela om inom Polismyndigheten när så behövs. Jag tror att den ordningen fortfarande är bäst.

Statsministerns frågestund var härmed avslutad.

Organisationen för säkerhet och sam-arbete i Europa (OSSE)