Partiledardebatt

Herr talman! För ett år sedan stod jag i den här kammaren och tackade var och en i vårt land för de ansträngningar som görs under pandemin. Då hade vi genomlevt en lång vår. Nu har det gått ett år till. En normal tillvaro känns kanske avlägsen för dig som arbetar i vården, men jag hoppas att också du ser ljuset i tunneln.

Pandemin har blottlagt samhällets både styrkor och brister. Nu när restriktionerna stegvis avvecklas vill jag säga följande: Sverige ska inte tillbaka till hur det var före krisen. Vi ska tillsammans bygga ett starkare och bättre samhälle.

Partiledardebatt

Herr talman! Vi har nu ett nytt politiskt läge. Som alltid är jobben grunden i ett starkt samhälle, och vi kunde ta oss an coronakrisen med 300 000 fler i arbete jämfört med 2014 och med 100 000 nya utbildningsplatser i Kunskapslyftet.

När kriser slår till är det oftast vanliga löntagare som får ta smällen. Under coronakrisen har regeringen och samarbetspartierna levererat politik som värnar löntagare och företag. Nu ska vi använda styrkan i svensk ekonomi för att genomföra ett kraftfullt grönt återstartspaket. Och det finns gott om jobb som behöver göras. Vi behöver fler anställda i välfärden. Vi behöver dra ny bredbandsfiber. Vi behöver bygga bostäder och rusta upp vägar och järnvägar. Vi behöver utbildningsplatser så att människor kan nå längre eller kanske börja arbeta i en ny bransch.

Det är när människor arbetar som vi kan stärka välfärden, snabba på klimatomställningen och anställa fler poliser, lärare och socialarbetare. Då kan vi fortsätta arbetet med att steg för steg bygga ett starkare Sverige. Att ha ett jobb att gå till är också grunden för att kvinnor och män ska känna makt över sina egna liv och över sina barns framtid. Det ger självförtroende, och det skapar framtidstro.

Herr talman! Klimatkrisen är vår tids ödesfråga. Därför har Sverige tagit ledartröjan i klimatomställningen. Vi ska pressa ned utsläppen. Vi ska bli världens första fossilfria välfärdsland.

Vi gör nu de största investeringarna i miljö och klimat någonsin i vårt land. Vi hjälper industrin att ställa om. Just nu pågår en nyindustrialisering av Sverige med enorma investeringar och tiotusentals nya jobb. Industrin är inte basically gone - tvärtom.

Sveriges ledarskap i klimatfrågan är viktigt. Vi kan visa att det går att kombinera jobb och välfärd med minskade utsläpp. Redan i dag ger svensk export enorma klimatvinster. När de investeringar som nu görs i Norrbotten och Västerbotten ska börja leverera batterier och fossilfritt stål kommer det att ge svensk export nya möjligheter och dessutom göra en enormt stor klimatnytta.

Att värna mänskligheten och vår planets överlevnad är vår plikt. Men klimatomställningen är en enorm möjlighet för vårt land. Den ska vi ta.

Herr talman! Pandemin har visat hur viktig en stark välfärd är både i vardag och i kris. Men pandemin har också visat hur sårbara vi alla är när välfärden brister.

Marknadsexperimentens tid måste vara förbi i vår välfärd. I dag är det få som ropar efter fler privatiseringar eller stora skattesänkningar. Några gör det fortfarande.

Svensk sjukvård, skola och äldreomsorg ska vara vårt lands stolthet. Det kommer att kräva fortsatta ordentliga satsningar, fler medarbetare och bättre anställningsvillkor. Därför genomför regeringen nu den största kompetenssatsningen i svensk äldreomsorg någonsin. Vi skjuter till resurser som på riktigt gör skillnad för våra äldre och också för den hårt arbetande personalen.

Herr talman! Det avskyvärda våldet som bryter ned samhället, förgör drömmar och släcker människoliv ska stoppas. Att bekämpa gängkriminaliteten och mäns våld mot kvinnor är två av regeringens viktigaste prioriteringar. Den plats som ska vara tryggast, hemmet, är för många kvinnor och barn förenat med våld och otrygghet, och det är vedervärdigt. Samtyckeslagstiftningen och mer resurser till polisen är några av de satsningar som regeringen har gjort. Från den 1 juli blir det också straffbart att utsätta barn för att bevittna brottsliga gärningar i nära relationer, såsom vålds- och sexualbrott. Vi ska också bekämpa detta i rötterna fruktansvärda våld.

Herr talman! Vi ser att det enträgna arbete som polis och civilsamhälle bedriver har effekt. I går blev det offentligt att svensk polis har varit med och lett den hittills största internationella insatsen mot organiserad brottslighet. 155 personer har frihetsberövats i Sverige, och polisen säger att fler gripanden är att vänta. Det här är en stor framgång i kampen mot den organiserade brottsligheten.

Men gängkriminaliteten har vuxit fram under decennier. Den tar tid att bekämpa och försvinner inte över en natt. Den intensiva kampen för att knäcka den grova kriminaliteten fortsätter. Vi har skärpt 60 olika straff. Polisen har fått nya, kraftfullare verktyg. Vi har över 5 000 fler anställda i Polismyndigheten, och ungefär lika många till ska anställas. Men polisen säger själva att för det här krävs det starka polisiära insatser, ja, men samtidigt en stark skola och en stark socialtjänst. Den som tror att det räcker med enbart det ena eller det andra är naiv. Regeringen har tre prioriteringar för det här arbetet: Vi ska vara kompromisslösa mot gängen, vi ska se till att inte en krona går till de här nätverken och vi ska bryta nyrekryteringen. Samhället är alltid, alltid starkare än gängen.

Herr talman! Precis som med folkhemmet vill vi socialdemokrater än en gång ta Sverige framåt med ett rejält samhällsbygge, ett samhällsbygge där alla som kan arbeta är med och bidrar, ett samhällsbygge där alla har rätt att känna sig trygga, fria och jämlika.

Arbetarrörelsen ledde en gång Sverige från att vara ett av Europas fattigaste länder till att bli ett av världens rikaste. Vi gjorde det trots högerns ivriga motstånd. Nu vill arbetarrörelsen fortsätta vår tids samhällsbygge, trots dagens högerkonservativas ivriga motstånd.

Herr talman! Sveriges potential är enorm i det lilla landet som i generationer har präglats av stor tillit och jämlikhet. Vi har blivit rika och framgångsrika genom uppfinningar, företagande och många människors arbete. Listan på allt som är bra i vårt land kan göras riktigt lång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Ändå växer missmod och pessimism. En stor majoritet tycker att Sverige utvecklas åt fel håll. Listan på allvarliga problem blir allt längre.

Det vill vi ändra på och sätta Sverige på ny kurs. Det blir inga tomma löften och fromma förhoppningar utan konkreta reformer som steg för steg tar tag i Sveriges problem och tar fasta på Sveriges möjligheter. För att vända utvecklingen kommer det att krävas både ett nytt ledarskap och ett nytt medborgarskap, både politisk handlingskraft och personligt ansvar.

Socialdemokraterna har nu styrt Sverige i sju år, men när man lyssnar på dem kan man tro att Carl Bildt fortfarande är statsminister. Allt är alltid någon annans fel och ansvar. De skyller på någon myndighet, på kommuner, på regioner, på någon borgerlig regering för länge sedan eller möjligen på Axel Oxenstierna. Det går en röd tråd från Transportstyrelsen via LSS-haveriet och coronakrisen till Pisaskandalen. Regeringen vill alltid att någon annan ska ta ansvar.

Socialdemokraterna har sina brister och Miljöpartiet sina, men kombinationen leder till handlingsförlamning. Viktiga lagar fastnar i byrålådor. Utredningar presenteras, men inget blir gjort. Förslag dras i långbänk. Detta får konsekvenser.

Förra året skakades Sverige när två pojkar utsattes för ren tortyr på en kyrkogård i Solna. I domen står det i klartext att den gärningsman som fyllt 18 skulle ha fått ett nästan dubbelt så långt fängelsestraff utan ungdomsrabatten. Men Socialdemokraterna vill behålla rabatten. Redan 2018 fanns ett helt färdigt lagförslag om slopad ungdomsrabatt som skulle ha trätt i kraft före tortyren på kyrkogården. Då hade båda gärningsmännen dömts till nio års fängelse. I april i år fick en 19-årig man dömd för mord ett betydligt lägre straff på grund av rabatten. Så här fortsätter det, och det är ett hån mot brottsoffren.

När regeringen abdikerar och tar ett steg tillbaka tar riksdagen ett kliv framåt. Under de senaste åren har Moderaterna gång på gång samlat politisk majoritet för bättre politik. Aldrig förr har riksdagen enats om så många initiativ som kör över regeringen.

Tillsammans med Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna korrigerade Moderaterna den ogenomtänkta reformen av Arbetsförmedlingen. Vi stoppade friåret och lade i stället pengarna på välfärden. Efter Coronakommissionen tvingade samma partier fram 4 ½ miljard mer till äldreomsorgen. Tillsammans med Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har vi drivit regeringen framför oss i lag och ordning vad gäller tillträdesförbud till butiker, hårdare häktningsregler och skärpta straff för grov kvinnofridskränkning.

I går gjorde amerikansk lagstiftning att svensk polis fick tillgång till sådan avlyssning av kriminella som inte är laglig i Sverige, och 150 misstänkta svenskar kunde gripas. Moderaterna har samlat majoritet i justitieutskottet för att ändra på precis denna lag, men Socialdemokraterna säger nej. Ett sådant hyckleri!

I socialutskottet har Moderaterna tillsammans med Kristdemokraterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet samarbetat för bättre lagstiftning för att skydda socialt utsatta barn. Nu kommer riksdagen till och med att ta över hela utredningsarbetet. Regeringen vill inte, men det vill riksdagen. Regeringen bestämmer inte; det gör riksdagen.

Herr talman! Detta är ett historiskt skifte i svensk politik. En svag regering utan bärande idé eller begriplig färdriktning möter en otålig riksdag som vill gå från ord till handling. Det vi ser är en renässans för svensk parlamentarism. Det är kanske dåligt för socialdemokratisk makt men definitivt bra för svensk demokrati.

Då spelar det roll vad man röstar på.

Förra året beslutade riksdagen med en enda rösts marginal att fortsätta avvecklingen av svensk kärnkraft. M, KD, L och SD röstade för att behålla kärnkraften.

Nu när regeringen trots våra enorma integrationsproblem vill öka invandringen till Sverige har samma fyra partier enats om ett skarpt motförslag för en vettigare invandringspolitik. Om Centern röstar som Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet här i kammaren den 22 juni kommer det återigen att skilja en enda röst.

Låt denna enda röst bli en ögonöppnare inför nästa års val. Om man vill ha en ny kurs och en ny regering måste man rösta på partier som vill ha ett maktskifte och ny kriminalpolitik, ny invandringspolitik, ny klimat- och energipolitik och en ny politik för att fler ska jobba. Om vi ska ta tag i Sveriges problem måste vi byta regering.

Den handlingskraft som Moderaterna har visat i riksdagen kommer vi också att visa i regering.

Herr talman! Varje regering som tillträder måste från och med nu kunna förankra sin politik i Sveriges riksdag. En svag regering som inte klarar det kommer att åka på stryk, precis som under de senaste sju åren.

Moderaterna kommer att fortsätta att samla Sverige och Sveriges riksdag när vi bildar regering efter nästa val. När andra gräver diken bygger vi broar. Vi kommer att förena en ny färdriktning med handlingskraft och samarbetsförmåga.

(Applåder)

Herr talman! Coronaviruset som har lamslagit vårt land och hela världen i nästan ett och ett halvt år är på väg att besegras, och det är givetvis mycket glädjande för oss alla.

Alla övriga misslyckanden och problem som regeringen har ställt till med under sina sju år vid makten har överskuggats av pandemin men givetvis inte försvunnit. De måste nu tillbaka högst upp på agendan.

Inte minst har de kriminella gängen flyttat fram sina positioner gata för gata och kvarter för kvarter. Stadsdel efter stadsdel har hamnat i händerna på grovt kriminella organisationer, och dödsskjutningarna fortsätter att ligga på en hög nivå. Sverige har fortsatt en av Europas absolut högsta nivåer av dödligt skjutvapenvåld. En gång låg Sverige i botten av denna statistik, men nu ligger vi i toppen. Vårt trygga land har förvandlats till Europas Chicago. Otrygghet, splittring och förslumning breder ut sig.

Hade regeringen bara uppvisat minsta tecken på självkritik och insikt om vad det är som har gått fel hade det varit möjligt att föra en konstruktiv debatt om hur vi ska lösa dessa problem. Men Stefan Löfven och hans regering är inte kapabla till självkritik och självrannsakan. De vill inte prata om det uppenbara i att en ansvarslös migrationspolitik och en i alla hänseenden naiv och kravlös integrationspolitik är vad som ligger bakom i princip alla de allvarliga samhällsproblem som i dag drabbar vanliga, hederliga svenskar i deras vardag.

Denna slapphet och passivitet fungerar inte bara som en motor för grov brottslighet. Den utgör också en tändande gnista för den så kallade vardagsbrottsligheten, mängdbrotten. Bedrägerier, skadegörelse, stölder, inbrott och så vidare är i sammanhanget givetvis mindre allvarliga brott, men de har stor påverkan på människors vardag och känsla av trygghet.

Detta leder till att vanliga, hederliga svenskar tvingas anpassa sin vardag till efter brottslingarnas framfart. Det leder också till att småföretagare som har vigt sina liv åt att bygga en framtid för sig själva och sina familjer i vissa fall till och med tvingas ge upp.

Det har gått så långt att en majoritet inte ens anmäler när man blivit utsatt för inbrott, bedrägerier, skadegörelse eller stöld. Andelen företagare som har avstått från att polisanmäla den typen av brott har ökat från 42 till 65 procent. Vetskapen att polisen, trots att de gör vad de kan givet de resurser de har, saknar resurser att utreda den typen av brott förvärrar givetvis situationen ytterligare och förvärrar känslan av otrygghet och maktlöshet. Brottslingar går fria, och vanligt hederligt folk förblir otrygga.

Jag menar att detta är en stor skam för Sverige. Det är tydligt att förhoppningar om en effektiv, varaktig förändring, en förändring till det bättre, bara kan infrias av en annan regering än den som Stefan Löfven leder sedan sju år tillbaka.

Herr talman! Lika skamligt är det att se hur regeringen har behandlat Sveriges äldre och pensionärer. Medan det finns miljard efter miljard att satsa på vuxna afghaner och andra konsekvenser av en ansvarslös politik tvingas pensionärer i vårt land, framför allt de som har det allra sämst, att leva på smulor. När det gäller vissa saker finns det alltid pengar, men när det gäller annat finns det aldrig pengar. Det är inte värdigt ett land som Sverige att behandla sina äldsta medborgare på det sättet.

Herr talman! Jag hoppas att denna debatt och kommande debatter fram till valet kommer att handla om verkliga problem som måste lösas av en handlingskraftig regering.

Herr talman! Daniel, Lotten, Schani och Linda är namnen på några av alla de enastående krafter som under pandemin har burit vårt land på sina axlar och gett kraft åt andra att fortsätta framåt.

Daniel är företagaren från Värmdö som vägrat ge upp och som likt tiotusentals andra småföretagare har tagit av sina besparingar och ställt om verksamheten, räddat sitt livsverk och sina medarbetares jobb.

Lotten har jobbat ideellt på en kvinnojour i Mellansverige under pandemin, svarat på jourlinjen och gett våldsutsatta kvinnor en väg ut ur helvetet.

Schani är sjuksköterskan som sett till att vaccinera Göteborgs hemlösa och gett kraft och hopp även till dem som har det tufft i livet.

Linda har arbetat vid pandemins frontlinje på IVA-avdelningen i Kalmar, vårdat och värnat och varit skillnaden mellan liv och död.

På plats efter plats kliver människor fram och gör skillnad för sina medmänniskor, för bygden och för Sverige som land och visar prov på ledarskap, ansvar och handlingskraft och på hur vårt lands gemensamma kraft aldrig är starkare eller svagare än summan av de enskilda människornas kraft. Det är för dem och för alla andra människor i Sverige som vi nu måste fortsätta framåt, klara av att hålla i, trycka tillbaka smittan helt och se till att detta är slutet och att smittan inte kommer tillbaka.

Vi måste värna människors liv och hälsa och ge dem en trygg vardag, ge vårdpersonalen en chans till återhämtning och ett liv som innehåller mer än bara arbete, ge våra företag kraften åter och se till samhället kan återgå till en mer normal vardag där vi kan få igång svensk ekonomi igen.

Centerpartiet tar ansvar och visar handlingskraft under pandemin. Vi driver regeringen framför oss för att få på plats en mer effektiv testning och smittspårning, för att utforma de bästa möjliga stöden till våra företag och för att få en pandemilag som används effektivt och offensivt. Vi är med och ökar resurserna till kommuner och regioner i deras arbete mot covid. Om regeringen hade varit snabbare och agerat på våra förslag hade sannolikt också den andra och den tredje vågen kunnat hanteras bättre. Färre hade smittats och avlidit.

Herr talman! Vi är också en kraft för att ta Sverige framåt på andra områden. Vi visar hur det går att sänka skatten för vanliga människor och samtidigt investera i välfärden. Vi skjuter till rekordbelopp till kommuner och regioner, till välfärdens kärna. Vi investerar i förlossningsvården och i arbetet mot psykisk ohälsa. Vi inleder arbetet med en ny primärvårdsreform, för en närmare och tryggare vård i hela landet. Vi förbättrar villkoren för landets småföretag, sänker arbetsgivaravgifterna och gör en stelbent arbetsmarknad öppnare och mer tillgänglig.

Vi är en avgörande kraft för att ge landets tjej- och kvinnojourer en starkare och mer långsiktig finansiering och för att skärpa straffen och förbättra det förebyggande arbetet så att fler kvinnor och barn ska kunna lämna våld och hot bakom sig. Vi är en kraft för att få stopp på gängvåldet och dödsskjutningarna, för hårdare straff och för ett starkare förebyggande arbete.

Vi fortsätter framåt och utvecklar en ännu skarpare miljö- och klimatpolitik, investerar mer i ny grön teknik, stöttar våra företag i deras arbete med att bli ännu grönare och mer hållbara och fortsätter att investera i den svenska bioekonomin så att den svenska landsbygden och skogen är med och ersätter fossila bränslen.

Vi är en konstruktiv och samarbetsinriktad kraft i allt detta, för vi vet att den mest hoppfulla vägen framåt för Sverige inte går via enorma skattehöjningar för jobb och företag eller via nostalgiska tillbakablickar och heller inte via en främlingsfientlig högerpopulism eller misstänksamhet mot allt som är nytt och annorlunda.

Den hoppfulla vägen framåt går genom den politiska mitten, via liberala reformer, via ett tydligt, jordnära ledarskap och via en politik som bygger på utveckling och framåtanda, en politik som skapar en grön och trygg vardag för alla och en politik som ger kraft åt varje människa.

(Applåder)

Herr talman! När jag var tio år gammal gick jag från trapphus till trapphus och satte upp lappar i svalen. "Hyresrätt sökes" stod det, och sedan var det små pappersfransar med telefonnumret på. Då, i mitten av 90-talet, hade skatteomläggningen lett till höjda hyror, och det blev svårare för vår familj att bo kvar.

Oron steg hemma hos oss när det blev allt svårare att klara hyran. Som barn känner man sina föräldrars oro, när något är fel och pengarna inte räcker till. Man vill hjälpa till men vet inte hur. Jag kunde i alla fall sätta upp lappar så att någon där ute, med en mindre lägenhet, kanske kunde byta med oss.

Inget barn ska känna klumpen i magen över hyresavin, över otrygghet i boendet, men regeringens och Centerpartiets förslag om marknadshyror, som presenterades i förra veckan, kommer att kraftigt höja hyrorna i Sverige. Det är ett chockbesked till Sveriges hyresgäster. De kommer att få betala tusenlappar mer i månaden till välbeställda fastighetsägare.

Beräkningar har redan gjorts på detta. Det kan handla om allt från 20procentiga hyreshöjningar till fördubblad hyra. Enligt Finanspolitiska rådet innebär marknadshyror att 80 procent av hyresgästerna får betala mer. Samtidigt är det just hyresgästerna i Sverige som betalar mest av alla i boendekostnader. Närmare var tredje krona av hyresgästernas inkomst går till boendet. Det är mycket mer än vad bostadsrättsinnehavare och husägare betalar. Varför ska just hyresgästerna betala mer?

Nio av tio kommuner har bostadsbrist. Förslaget innebär att så fort det blir bostadsbrist i ett område kan fastighetsägarna höja hyran för alla bostäder som är byggda efter ett visst datum. Detta är inte en liten sak. Sett till hur många bostäder som ska byggas de kommande åren kommer effekten att bli stor. Var femte stockholmare kan, inom bara ett par år, bo i en nyproduktion eller kommer att göra det.

Förslaget handlar om nya hyresrätter, men också det är en stor sak. Det innebär ett systemskifte. Regeringen gläntar nu på systemet och låter marknaden komma in. Nu kämpar regeringen och nyliberalernas vänner som galningar för att inbilla oss att när dammluckorna öppnas kommer vattnet inte att forsa in och påverka alla hyresgäster. Men alla förstår att regeringens förslag snart sätter hela huset under vatten.

Jag har ägnat många år åt bostadsfrågan. Detta är ett systemskifte. I alla dessa år har de borgerliga partierna och Fastighetsägarna drivit just denna fråga, att avskaffa rätten att kollektivt förhandla om sin hyra.

Vänstern och Socialdemokraterna har satt stopp. Socialdemokraterna stod i valrörelsen och sa att den här typen av förslag kommer att höja hyrorna kraftigt för Sveriges hyresgäster. Detta är ett systemskifte.

Den svenska modellen innebär att det är parterna på bostadsmarknaden som förhandlar. Men den utredning som presenterades förra veckan är ett beställningsverk från den ena parten, Fastighetsägarna. Varför är det bara en part som har blivit hörd i denna utredning? Nu har remissrundan riggats. LO får inte svara. Men företaget Klarna ska få bestämma hur svensk bostadspolitik ska se ut.

Varför står denna regering inte upp för den svenska modellen där parterna förhandlar med varandra? Varför ska regeringen genom lag köra över hyresgästparten? Detta handlar om den svenska modellen och om att vi i Sverige har parter som förhandlar med varandra. Jag är mycket bekymrad över att en socialdemokratisk regering nu vill avskaffa den svenska modellen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Om drygt ett år ska svenska folket välja väg framåt. Det finns två alternativ: till vänster en brokig koalition av de motvilliga bestående av Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Centerpartiet. Till höger ett alternativ samlat kring Ulf Kristersson och bildandet av en KD-M-regering.

Hur ska man då utvärdera dessa alternativ? På policy, självklart. Men där finns problemet att vi inte riktigt vet vad de motvilliga faktiskt vill. Vi vet inget om vad de är för efter 2022, bara vad de är emot.

Vad får man då om röstar motvilligt? Är det de röda skattehöjningarna som man kommer att få eller de gröna skattesänkningarna? Är det ett rött nej till valfrihet eller ett grönt ja? Är det ett rött nej till marknadshyror eller ett grönt ja även i befintligt bestånd? Är det grön skogsfientlighet eller grön skogsvänlighet? Är det grön naivitet kring kriminalpolitiken? Eller kommer kanske naiviteten snarare att vara rödmålad? Den som röstar rödgrönt köper sannerligen grisen i säcken i fråga om det mesta utom på en punkt. Röstar man på Dadgostar, Bolund, Stenevi eller Annie Lööf röstar man i praktiken för statsminister Stefan Löfven. Det är det enda som tycks vara säkert.

Eftersom det inte går att få vettiga svar kring sakfrågorna måste vi utvärdera de två alternativen när det gäller vilket ledarskap de representerar. Vad får man då för ledarskap om man röstar rödgrönt, om man röstar för Stefan Löfven och hans regering? Jag tänkte att vi skulle titta på några exempel.

I april framkom det att arbetslösheten i landet nu tangerar 10 procent. Över en halv miljon människor är arbetslösa. Vi ligger i botten av EU:s arbetslöshetsliga. Och vad har då näringsminister Baylan att säga om detta? Jo, han tycker att man ska se det som att glaset är halvfullt. Han säger: Det är väldigt många som vill jobba i vårt land. Det är positivt.

Ett annat exempel handlar om de eskalerande skjutningarna. Trygga Sverige har nu näst flest dödsskjutningar i Europa. Vilket ledarskap uppvisar då justitieminister Morgan Johansson? Jo, när skjutningarna eskalerade underströk han: Risken att oskyldiga drabbas är väldigt liten.

Vinterns elbrist är ett annat exempel, då industriföretag fick stänga delar av sin produktion. Energiminister Anders Ygeman tyckte dock att det var gnälligt av dem som klagade på elpriserna. I stället var det bra för företagen eftersom de fått lära sig att reglera sin produktion efter elpriset.

Och låt oss inte glömma statsminister Stefan Löfven som, när hans regering avslöjats med att mörklägga stora problem med senaste Pisaundersökningen, tyckte att folk skulle sluta sura. Och nyligen tyckte han att han borde få beröm för brottsutvecklingen i landet när han sa: Fängelserna och häktena är ju fulla.

Vi har alltså en regering vars inställning till händelseutvecklingen i landet alltför ofta tycks vara inspirerad av slutscenen i Life of Brian: Always look on the bright side of life. Själv tänker jag mer på orden: Fader, förlåt dem, ty de vet inte vad de gör.

Sverige förtjänar bättre än en regering som ser varje samhällsproblem som en möjlighet att träna sig i positivt tänkande och inte något som ska lösas.

Den borgerliga oppositionen representerar en annan typ av ledarskap, där det väsentliga inte är vad man är emot eller att till varje pris hålla makten i egna händer. Vi blundar inte för problemen när de blir för besvärliga. Vi har samsyn kring vårdköerna, kring kriminaliteten, kring migration och integration, kring hur vi ska skapa fler jobb, kring behovet av infrastruktursatsningar och kring hur vi kan skapa fler bostäder. Och är vi inte överens i detalj är vi överens om riktningen för landet och vad målet är. Detta är centralt, för en borgerlig regering kommer inte att gå i baklås av denna sorts interna stridigheter. Vi kommer att kunna ta de beslut som krävs, stegvis och i samförstånd, för att vända utvecklingen i vårt land, för att Sverige ska fungera och för att du ska kunna lita på Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Samhällsproblem kräver effektiva lösningar. Efter att ha lyssnat på föregående talare här kan jag dock konstatera att de politiska skillnaderna mellan partierna om hur:et fortsätter att vara stora så här i slutet av tunneln på den här pandemin - öppenhet eller slutenhet, fokus på allas livschanser eller på utfall oavsett ansträngning, självständiga individer eller politikens undersåtar.

Liberalerna är övertygade om att de grundläggande värden som en gång byggde Sverige starkt också är avgörande för framtiden. I går men också i morgon kommer Liberalerna att stå upp för individens frihet, socialt ansvar, jämställdhet, bildning, rättsstat och företagsamhet. Dessa välståndsskapande krafter är vår heliga graal.

Herr talman! Januariavtalet har haft tydliga förtjänster när det gäller att reformera arbetsmarknad och hyresmarknad, skatterna på arbete och inte minst att sätta ned foten med lagstiftning mot medeltida företeelser som hedersrelaterat våld och förtryck eller annat våld mot kvinnor. På skolområdet har ett kunskapsfokus förstärkts, och ett förortslyft har inletts.

Men efter åtta år med nuvarande regering krävs ett nytt ledarskap för Sverige där det arrangerade äktenskapet nästa år går mot en lika planerad skilsmässa.

Liberalerna är borgerlighetens vänster. Vi har sett våra samhällsutmaningar växa under snart åtta år. Det är dags att vi möter dem med kraft, omsorg och från de mest utsatta människornas perspektiv. Det krävs en ny start för Sverige och en ny regering.

Herr talman! Det är ingen slump att liberaler återkommer till skolan. Det är inte utan risk att jag låter som en gammal major. Men det är faktiskt så att skolan är svaret på det mesta långsiktigt. Det finns inga genvägar. Vi måste både höja golvet och lyfta taket. Alla barn ska klara de grundläggande kunskapsmålen. Ingen elev ska känna onödiga begränsningar när det gäller att nå stjärnorna på sin egen himmel.

Den kommande nationella planen för studiero och trygghet bygger uteslutande på krav från Liberalerna. Förmåga till koncentration är grunden för allt lärande. Det gäller alla skolor, offentliga eller fria. Men vi måste göra mer. Lärare och annan skolpersonal ska inte känna sig oroad över att få sparken om de ingriper mot stök och våld i skolan.

Parallellt måste vi fortsätta öka fokuset på kunskap och förstärka lärarnas villkor. De miljarder vi nu skjuter till skolan för det vi kallar Förortslyftet måste flerfaldigas för barnens skull.

Ett statligt huvudmannaskap är avgörande för likvärdigheten. Mångfald är frihet, menar vi liberaler. Därför vill vi justera spelreglerna för de viktiga friskolorna.

Sverige lyckades skapligt att integrera människor fram till för ungefär 20 år sedan. Därefter har det förvisso gjorts insatser, men de har varit missriktade, och välviljan har fått råda. Det handlar om jobb, språk och skötsamhet och om jämställdhet. Alla som lever i Sverige ska veta vad som förväntas av dem: Sköt dig, bilda dig och bry dig! Eller som det en gång stod på de röda fanorna: Gör din plikt, kräv din rätt! Nu verkar det mest stå: Höjd skatt på allt för alla!

Brottsligheten har sin grund i en rättsstat som har pressats tillbaka från de områden där den behövs som allra bäst. Det beror på polisbrist, otillräcklig verktygslåda i kampen mot de grova brotten och irrelevanta straff för människor som väljer brott som livsstil.

Herr talman! Förvaltarskapstanken är stark inom Liberalerna. Den är central alltsedan vi var med och grundade Naturskyddsföreningen. Inte minst handlar det om att vi ser skogen inte enbart som vår svenska motsvarighet till andra länders bananplantager. Ska vi klara klimatmålet krävs mer samarbete, handel och bistånd. Det behöver vi göra tillsammans med andra progressiva länder i EU och FN.

Elektrifieringen är avgörande för att klara framtiden, jobben och klimatet. Vi ser att det är dags att trycka plattan i mattan för de gigantiska investeringsprojekt som vi står inför. En del har inletts, annat står och väntar.

Herr talman! Liberalernas uppdrag är att försvara den enskilda människan och dess livsbetingelser och att lösa vårt samhälles utmaningar. Sedan 100 år har vi drivits av tanken att individens frihet är avgörande för möjligheternas Sverige. Med frihet, egenmakt och personligt ansvar skapas det starka Sverige som vi liberaler älskar.

Herr talman! En varm sommarbris blåser in över oss. Detta år är det en bris som ger hopp om en bättre sommar.

För ett år sedan stod vi här, mitt uppe i en pandemi som det var svårt att se något slut på. Nu är vi många som nyligen har fått en ömmande överarm, men de enda bestående biverkningarna är glädje och framtidshopp. Med polisens hårda arbete och det tillslag som har skett mot gängkriminaliteten kan vi också alla sova lite tryggare om nätterna.

Men pandemin har gett oss anledning att inte bara reflektera över liv och död utan också över vårt förhållande till naturen. Under pandemin har vi sett hur naturen blivit en plats för både upplevelser och upptäcktsfärder med den närmaste familjen eller för promenader när fikarasterna på jobbet har uteblivit. Våra nationalparker och naturreservat har slagit besöksrekord. "Hemester" är en folkrörelse.

Jag tror och hoppas att vi människor kommer att värna naturen lite mer efter pandemin än vi gjorde före. Och vi har goda skäl att göra det. Pandemin har tydligt visat hur vi människor påverkar naturen. Det påverkar också oss alla - bokstavligen alla på hela jorden.

Ungefär 60 procent av alla smittämnen som drabbar människor kommer från djur. Pandemier uppstår oftast genom att virus sprids från djur till människa. Djurmarknader med vilda och tama djur packade på små ytor är ett hot mot alla oss människor på jorden. När vi avskogar och tar mer natur i beslag trängs också djuren närmare människor, och riskerna ökar.

Det räcker inte längre att tro att säkerhetspolitik bara handlar om militär makt. Från och med nu måste det också handla om smittskydd och om hur vi behandlar djuren och naturen.

Pandemin har också ställt krav på oss i politiken att prioritera och gå samman och fundera på vad vi ska göra med vår stund på jorden och vår stund i politiken. Vissa bildar partier för att rädda planeten och ge hopp till våra unga. Andra bildar partier för att sänka skatterna. En del gör det för att bekämpa jämställdhetspolitiken eller med viljan att skapa ett samhälle byggt på vi och dom, byggt på rädsla.

Min stund i politiken vill jag ägna åt att bygga ett rättvist och solidariskt samhälle inom de ramar som naturen sätter. Och vi är på väg.

Just nu pågår omställningen till ett fossilfritt välfärdssamhälle runt om i hela Sverige. I Gällivare, Luleå, Boden, Kiruna och Skellefteå investeras nu hundratals miljarder kronor i fossilfri teknik för att producera grönt stål, klimatsmart järnmalm eller elbilsbatterier. Och det ger jobb - upp till 100 000 jobb i norra Sverige, rapporterar SVT. Eller som Marita Lundgren på Arbetsförmedlingen i Norrbotten uttryckte det: Förr sa man "vi flytt' int'". Nu måste folk tänka "vi flytt' hit".

Detta är ingen välgörenhet. Det är ingen skönmålning - inget fjutt, som Bodens kommunalråd uttryckte det. Företagen räknar med fortsatt utbyggnad av vindkraften och att den ska ge den billiga el som behövs. Kärnkraften är för dyr, precis som kolet. Det säger företagen själva, inte bara jag och Miljöpartiet.

När vi nu ska satsa oss ur pandemin ska vi också ta chansen att investera oss bort från en klimatkris. Med rätt investeringar blir omställningen inte bara en vinst för de företag som skapar nya affärsmodeller, utan det blir en vinst för planeten med minskade utsläpp. Det blir också en vinst för alla dem som får en arbetsplats att gå till och där jobbet också blir en del av lösningen på klimatkrisen.

Miljöpartiet är i dag det nya industripartiet i svensk politik. Det är tack vare Miljöpartiets politik som det är olönsamt att investera i kolkraft och lönsamt att bygga ut den förnybara energin. Det är tack vare Miljöpartiets industripolitik som den fossilfria tekniken lämnar pilotstadiet och nu blir världsledande för exempelvis stål utan kol.

Det är Miljöpartiets politik som ser till att marknaden för eldrivna bilar i Sverige ökar snabbare än någon annanstans i EU.

Modernisering är mycket mer än bara ny, häftig teknik. I en värld som ställer om är modernisering också att människor får nya jobb.

För oss miljöpartister är den gröna omställningen inget fritidsintresse. Den är vårt huvuduppdrag varje dag och varje timme. Nu ser vi också de positiva effekterna av en ambitiös miljö- och klimatpolitik med stora satsningar för klimatet, för jobben och för svensk konkurrenskraft. Det är så vi prioriterar vår tid på jorden.

(Applåder)

Herr talman! Det är alldeles uppenbart att vi har ett nytt politiskt läge. Antingen tar vi Sverige fortsatt framåt med fler sjysta jobb, kraftfull klimatomställning, starkare välfärd och en kompromisslös kamp mot våldet, eller så kommer Sverige att styras av den mest högerkonservativa och mest löntagarfientliga regering Sverige har haft i modern tid - en regering helt beroende av Sverigedemokraterna.

Det är en tydlig skiljelinje som nu går i svensk politik mellan å ena sidan fler jobb, investeringar i utbildning, förstärkningar av a-kassa och sjukförsäkring och å andra sidan en höger som är kvar i tanken att arbetare bara kan anstränga sig om de får det dåligt först.

Det står mellan en regering som genomför den största klimatomställningen någonsin och en höger utan vare sig plan eller intresse för vår tids största ödesfråga.

Det står mellan en regering som lyssnar på polisen, som säger att det krävs både polisiära insatser och ett starkt förebyggande arbete för att bekämpa den grova brottsligheten, och en höger som ignorerar detta och mer eller mindre struntar i hur nyrekryteringen till de kriminella gängen ska brytas.

Det står mellan en regering som vill bygga välfärden starkare och mer jämlik och en höger som vill fortsätta att utsätta välfärden för misslyckade marknadsexperiment, nedskärningar och privatiseringar.

Det råder kort sagt ett nytt politiskt läge i Sverige. Vi behöver sätta jobben först. Det är så vi kan prioritera välfärden, investera i ökad trygghet och i en klimatomställning som också stärker landets konkurrenskraft. Vi behöver kort sagt mer av socialdemokratisk politik.

(Applåder)

Herr talman! Nästan 200 000 människor är nu långtidsarbetslösa. Om ett halvår kan de vara 300 000. Varje år kostar det välfärden 36 miljarder kronor. Det leder till utanförskap. Det betyder mindre pengar i plånboken för den som är arbetslös, men också mycket mindre pengar till polisen, skolan och sjukvården.

Om inte fler börjar jobba och betala skatt måste alla andra betala högre skatt. Höjd skatt verkar nu vara Socialdemokraternas enda ekonomiska strategi. Det kommer hela tiden nya förslag om höjda skatter: ta bort jobbskatteavdraget, återinför fastighetsskatt för hus och lägenheter, ny skatt på investeringssparkonton och högre skatt för småföretagare.

Socialdemokraternas historia förmåga att höja skatter är helt oomtvistad, Stefan Löfven. Min fråga är: Finns det en enda skatt just nu som ni inte vill höja?

Herr talman! Arbetslösheten var när vi gick in i pandemin lägre än när vi tillträdde. Vi har den högsta sysselsättningsgraden i EU. Vi har det högsta arbetskraftsdeltagandet i EU. Arbetslösheten är fortfarande för hög. Men det är genom att knäcka arbetslösheten, långtidsarbetslösheten och ungdomsarbetslösheten som vi också får råd med välfärd.

Under pandemin såg vi, till skillnad från finanskrisen 2008-2009, till att löntagare inte behövde gå en masse från jobben och sina företag. De kunde stanna kvar med bland annat korttidspermitteringar. Efter pandemin ska vi nu med en grön kraftfull återstart se till att göra samma sak igen.

Det är investeringar. Men det är utbildning som gör att människor kan få jobb och inte i första hand jobbskatteavdrag eller att människor ska bli fattigare. Varför, Ulf Kristersson, måste du göra arbetare fattigare? Är det vad du tror leder till jobb?

Herr talman! Det är bra att statsministern åtminstone säger att arbetslösheten i vårt land är för hög. Vi har den femte högsta i hela EU och inte Europas lägsta. Vi har 200 000 långtidsarbetslösa. Om ett halvår kan de vara 300 000. Vi har 675 000 utrikes födda som inte är självförsörjande.

Svaret är ja. Arbetslösheten är för hög. Vilken av de skattehöjningar som man de senaste veckorna har talat om kommer att göra att fler människor går till arbete, att fler människor blir riktiga skattebetalare och att fler människor står på egna ben? Vilken skattehöjning kommer att lösa arbetslöshetsproblemet?

(Applåder)

Herr talman! Här har vi svaret på frågan. Det enda som moderatledaren kan tänka sig att diskutera när det gäller arbetslöshet är skatter. Det finns bara det.

En arbetslös får inte ett jobb för att hen har fått ett jobbskatteavdrag. En arbetslös får inget jobb för att ersättningen från a-kassan har blivit lägre. En arbetslös får jobb när hen kan visa: Jag har kvalifikationer, meriter och utbildning för detta jobb. Då får man jobb. Det är så det ska gå till. Det är därför vi satsar så mycket på utbildning. Vi kommer att fortsätta att satsa på utbildning. Det är det som ger arbetslösa människor jobb.

Jag gör gärna jämförelsen med EU. Det mål vi satte upp byggde på två saker. Det byggde på sysselsättningsgrad och arbetade timmar. Båda dessa har gått framåt under vår regeringstid. Om Kristersson väljer ett land som han helst skulle vilja se som förebild ska vi jämföra och se att det har en helt annan bild.

(Applåder)

Herr talman! Vi hörde nyss Stefan Löfven i sitt första anförande säga att samhället alltid är starkare än gängen. Det är ingen naturlag, herr talman. Det är uppenbart för var och en i det här landet att Stefan Löfvens samhälle inte är starkare än gängen, utan gängen flyttar fram sina positioner för varje dag som går. Så har det sett ut under de sju år som Stefan Löfven har varit statsminister i det här landet.

Under hela den här perioden har vi hört i princip samma budskap från Stefan Löfven. Gängkriminaliteten ska knäckas. Den organiserade brottsligheten ska knäckas. Vi ska bryta gängens våldsutövning och så vidare. Det är floskler som har staplats på varandra, herr talman, i sju år. Väldigt lite, för att inte säga ingenting, har hänt.

Herr talman! Om det nu är så att ingenting har hänt, vad är det då som statsministern och den här regeringen tänker göra nu för att samhället ska bli starkare än gängen? Jag ser inga som helst tecken i den riktningen.

Herr talman! Med den retoriken blir det naturligtvis konstigt. Men nu är det så att det har hänt saker. Det borde kanske till och med Åkesson se. Polisen själv säger att man nu har varit med och lett en av de största internationella insatserna som någonsin har gjorts. Vi har nu 1 000 fler människor från de gängkriminella som är frihetsberövade. Vi har höjt 60 straff. Vi har tillfört polisen resurser så att man nu har anställt 5 000 fler, och ytterligare 5 000 ska anställas.

Det som saknas i såväl SD:s som hela det högerkonservativa blockets analys är: Hur stoppar vi nyrekryteringen? Det måste nu till. Det är satsningar på skolan, äldreomsorgen, sjukvården och välfärden. Det handlar om att se till vi har en sjyst a-kassa och en sjyst sjukförsäkring så att människor känner framtidshopp, och det handlar inte minst om utbildning. Den delen måste också de högerkonservativa lära sig.

(Applåder)

Herr talman! Jag kan tycka att det är lite förmätet att under sina sju år som statsminister och regeringschef avväpna svensk polis, bjuda gängkriminella på saft och bullar, pizza och så vidare och samtidigt ta åt sig äran för sådant som andra länders polis lyckas göra. Det är nästan pinsamt, herr talman.

Det är inte Stefan Löfvens regering, Stefan Löfvens straffskärpningar, som han kallar det, eller Stefan Löfvens satsningar på polisen, som inte blivit de satsningar som de rimligen borde bli, som har lett fram till att vi har så många frihetsberövade i dag. Det är att andra länders polis har resurser och befogenhet att göra saker.

Om Stefan Löfven inte har fråntagit svensk polis de resurserna och de befogenheterna har han sett till att de inte har de resurser och befogenheter som de behöver för att knäcka gängen och gängkriminaliteten.

Herr talman! Jag litar inte på Stefan Löfvens förmåga, tvärtom. Han har haft sju år på sig att visa sin totala oförmåga att knäcka gängen.

(Applåder)

Herr talman! Äras den som äras bör. Det är polisen som har gjort en fantastisk insats. Men det är också så att polisen har 5 000 fler anställda. Det är också så att vi har höjt straffen. Det senaste tillslaget som gjordes i går är inte det som har lett till att det är 1 000 fler i fängelse, utan det är ett fantastiskt arbete från polisen.

Jag stör mig på att man inte ens kan glädjas åt det. Inte ens det kan man se som en framgång. Man måste naturligtvis som ett populistiskt parti hålla i att det bara är mörkt. Titta på Polisregion Syd. Där har skjutningarna nu minskat sedan 2017.

Är vi färdiga? Nej, men vi måste fortsätta och inte ge oss. Det handlar om två saker. Det är hårdheten mot de kriminella här och nu. Det är därför vi fortsätter med det. Men det är också att stoppa nyrekryteringen. Där står Sverigedemokraterna fullständigt tomma på svar. I ert samhälle kommer klyftorna att öka ytterligare. Det hjälper inte i frågan.

(Applåder)

Herr talman! Jag tänkte fortsätta på det skattetema som Ulf Kristersson inledde. De senaste veckorna har Socialdemokraterna jobbat hårt på sin vänsterflank och presenterat förslag om kraftigt höjd skatt på sparande, entreprenörskap och företagande.

Det är ett antal fria skattefantasier i dagens parlamentariska läge - fantasier som Centerpartiet säger bestämt nej till.

Ledaren för den interna arbetsgruppen och Socialdemokraterna är ingen mindre än finansminister Magdalena Andersson, som samtidigt ansvarar för att hantera de ekonomiska konsekvenserna av en pandemi som har slagit stenhårt mot just jobb, ekonomi och företag.

Vad är det som får Socialdemokraterna att tro att svenska jobb, svenska företag och människors ekonomiska trygghet blir bättre genom att man kraftigt höjer skatten på entreprenörskap, företagande och enskilda människors sparande när vi är på väg ut ur en pandemi?

Herr talman! Först och främst finns det inga konkreta förslag på skatter. Vi kommer nu att använda det här som ett underlag i partistyrelsen. Det ska in i kongressarbetet. Vi återkommer i god tid före valet, och vi ska precis som alla andra prata skatter.

Men en sak konstateras i rapporten och i gruppen: Vi kommer att behöva väldigt mycket resurser till välfärden. Vi ska ha fler människor i arbete, men vi kommer också att behöva se till att vi säkerställer äldreomsorgen, sjukvården, skolan, sjukförsäkringen och a-kassan. Allt detta måste det finnas medel för.

När vi tittar på hur ojämlikheten har brett ut sig i landet över lång tid ser vi att det är ett ställe, en inkomstkälla, som det sker mest på, och det är kapitalinkomster. Det är där vi ser det stora, och det är där det drar iväg. Jag och mitt parti tycker att de som har det bäst faktiskt kan bidra lite till. Det handlar inte om inte vanliga löntagare men om dem som faktiskt är välbeställda.

Herr talman! Ett starkare Sverige vill vi nog alla här inne se.

Det är vanliga löntagare som kommer att betala en höjd skatt på investeringssparkonton. Det är vanliga löntagare som bor i villor som kommer att få betala en höjd fastighetsskatt.

Socialdemokraterna och Centerpartiet har tillsammans visat att det går att sänka skatten och kraftigt investera i välfärden. Vi har tillsammans slopat värnskatten, sänkt skatten för låg- och medelinkomsttagare, sänkt arbetsgivaravgifter och sänkt skatten för pensionärer.

Det finns ingen motsättning i detta, tvärtom. Starka företag och fler människor som jobbar och betalar skatt och får en ökad ekonomisk trygghet är själva kärnan i svensk välfärd. Men nu aviserar Socialdemokraterna att man vill chockhöja skatten på viktiga delar i ekonomin, och vi säger tydligt nej till denna ogenomtänkta väg framåt.

Vilka har Socialdemokraterna tänkt höja skatterna på sparande, kapital och företag tillsammans med? Hur ska ni ens få majoritet i riksdagen? Det här känns som ett kraftfullt vänsterslag i luften.

Herr talman! Eftersom Annie Lööf inte har en susning om vilka förslag det handlar om utan bara i en retorisk piruett drar till med vad det ska bli blir det lite svårt att debattera. Det finns alltså inga färdiga förslag; vi återkommer till det.

Men jag tycker fortfarande - och det tycker också Socialdemokraterna - att det i ett samhälle där vi ska hjälpas åt är rimligt att de som har det allra bäst bidrar lite mer. Det är inget konstigt i det. Det är enkel solidaritet.

Det är också ett samhälle som är bäst för dem som har det bäst. Att öka klyftorna i ett samhälle är farligt inte bara för dem som är fattiga. Det är farligt också för dem som är mer välbeställda. Titta på de samhällen ute i världen där man har höga murar med krossat glas ovanpå - det är för att man är rädd för omgivningen!

Vi ska bygga ett samhälle som håller ihop, och då ska vi naturligtvis inte öka bördan för vanliga löntagare. Men vi ska göra det möjligt också för dem som är mest välbeställda att bidra lite till. Det vill de säkert.

(Applåder)

Herr talman! Marknadshyror är en attack på Sveriges hyresgäster. Det kommer på sikt att driva människor från hus och hem. Den svenska modellen att ha rätt att kollektivt förhandla om sin hyra - det är den rätten som nu krossas.

Stefan Löfvens väljare är emot det här. Svenska folket är emot det här. Sju av tio svenskar säger absolut nej till marknadshyror. SSU säger: "Det är en skitidé." Stockholms socialdemokratiska kommunalråd säger absolut nej till detta förslag, som regeringen lade fram förra veckan.

Kan statsministern förklara varför han har misslyckats med att övertyga de egna partimedlemmarna? Vad är det statsministern förstår som inte de socialdemokratiska väljarna och partimedlemmarna har begripit? Berätta gärna det, Stefan Löfven!

Herr talman! Nooshi Dadgostar och jag är överens om att vi inte ska ha marknadshyror. Det finns inget regeringsförslag. Det vet Nooshi Dadgostar. Det finns ett utredningsförslag som nu ska skickas ut på remiss, och så ska vi se vad de olika remissinstanserna tycker om det förslag som föreligger.

Morgan Johansson har redan sagt att det finns sådant som vi har kommit överens om i januariavtalet som vi tycker är bra. Men det finns också inslag som vi inte tycker är bra. Vi får återkomma till det när vi väl ska utforma förslaget.

Men det är bättre att Nooshi Dadgostar och jag krokar arm. Nu ska Nooshi Dadgostar och Vänsterpartiet i stället kroka arm med det högerkonservativa blocket i denna fråga - de som absolut vill ha marknadshyror. Hur går det ihop? Om jag vore hyresgäst nu skulle jag vara väldigt rädd för detta.

Så hyresgäster - se upp för Vänsterpartiet så länge de vill göra upp och rikta misstroendeförklaring i samråd med de högerkonservativa! Det är det farligaste man kan göra.

Herr talman! Men herregud, statsministern vill ju inte prata med mig! Han vill inte förhandla med mig. Det är därför han har försatt sig själv i den här situationen.

Hur kan det socialdemokratiska partiet ha gått med på de här extrema centerförslagen? Inte ens Fredrik Reinfeldt gick med på de här förslagen, för även då drevs de fram. Vem ska någonsin kunna lita på Socialdemokraterna nu? Hur ska någon som går till vallokalen nästa år veta om det är socialdemokratin som är dörrmatta åt Centerpartiet eller om det är Moderaterna som gör störst skada för det svenska förhandlingssystemet?

Herr talman! Mitt parti har under historien använts som dörrmatta; det ska jag inte sticka under stol med. Men vi kommer inte att vara det längre. Det är tragiskt att se att statsministerns parti har axlat den manteln. Som vän av den breda vänstern skulle jag vilja säga till statsministern: Stå upp för er politik, för du kan vara säker på att vi kommer att stå upp för vår!

Herr talman! Jag är inte så säker på det när V är berett att ansluta sig till det högerkonservativa blocket. Vi vet inte riktigt var V står här.

Vi är emot marknadshyror; det har jag sagt hela tiden. Det finns en anledning, Nooshi Dadgostar, till att ordet marknadshyror inte står i januariavtalet, och det är för att vi inte vill ha det.

Nu ligger förslaget från utredaren, som varken parti eller regering har tagit ställning till, på bordet. Det är det som ska remitteras. I det ingår bland annat en möjlighet för detta i det nyproducerade, som är - lyssna nu - 1 procent av beståndet. Detta målar nu Nooshi Dadgostar och Vänstern upp som marknadshyror för hela beståndet. Det är oansvarigt. Ni skrämmer hyresgästerna i onödan.

Låt oss samarbeta för att få till någonting som gör att vi inte får marknadshyror! Det vore bättre än att Vänstern ansluter sig till de högerkonservativa.

Herr talman! Jag tänkte att vi skulle tala lite om arbetskraftsinvandring. Sverige tillåter nämligen en hög arbetskraftsinvandring till okvalificerade och relativt lågbetalda jobb. Systematiskt fusk förekommer i stor skala, och slavliknande villkor har rapporterats från flera håll.

Samtidigt är arbetslösheten nu skyhög, delvis kopplat till pandemin men framför allt kopplat till de stora grupper som har anlänt till Sverige under tidigare år. Samtidigt som vi har hög arbetslöshet bland personer med svag anknytning till det svenska samhället kan även de enklaste arbeten förmedlas till personer som befinner sig utanför Europa. Det är ohållbart.

Jag vet att KD och S är relativt ense om detta, men det finns två frågor som jag önskar att Löfven skulle svara på. Med vilka partner tänker sig S genomföra en reform av arbetskraftsinvandringen? Och hur tänker sig S att arbetslösa här ska förmås att ta de här arbetena?

Herr talman! Angående det sista, att man ska ta anvisade arbeten: I Sverige är det plikt och rätt som gäller. Finns det ett arbete som är ledigt ska man ta det. Om man inte har kvalifikationer för det ska man få utbildning eller någon annan åtgärd som gör att man blir kvalificerad för jobbet.

Men jag delar Ebba Buschs uppfattning att det är någonting som är galet i det här. Om vi nu har arbetskraft här som skulle kunna utbildas eller kanske redan nu kan ta jobb, varför hämtar man då den arbetskraften från andra sidan jordklotet? Men det krävs också ett parlamentariskt stöd för det. Dit har vi inte kommit. Det finns det inte stöd för.

Jag menar dock att vi måste göra allt vi kan under tiden för att se till att människor behandlas värdigt. Det är därför vi ökar kontrollerna och ökar straffen för dem som missbrukar människor. Men i grunden borde det vara så att de som finns här och kan ta jobben ska ta jobben. Vi behöver inte hämta dem från andra sidan jordklotet om vi har dem här.

Herr talman! Om vi tittar på verkligheten är det dock uppenbart att det inte fungerar så. Sista kvartalet förra året hade vi ungefär en halv miljon svenskar som inte hade ett arbete att gå till och knappt 80 000 lediga arbeten. Då säger det sig självt att någonting är fel i systemet, och det kan inte bara handla om utbildning. Vi vet också att det lönar sig för lite att ta de arbeten som faktiskt finns kontra att gå på bidrag.

Det efterlystes stöd. Om man lägger ihop Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Moderaterna - jag uppfattar att det finns ett intresse också hos dem av att förändra arbetskraftsinvandringen, liksom hos de här Sverigedemokraterna - borde det finnas en möjlighet att faktiskt se till att fler svenska mammor och pappor som i dag inte har ett jobb att gå till men som borde ta dessa arbeten ges möjlighet till det, framför en arbetskraftsinvandring som har havererat, som konkurrerar ut arbetstillfällen här i Sverige och som också leder till att människor utnyttjas under slavliknande villkor.

Herr talman! Vi har i grunden samma uppfattning. Det är också så att vi precis har arbetat fram ett migrationspolitiskt paket med 23, tror jag, olika förslag. En kommitté här i riksdagen arbetade men kom inte överens, röstade om ett antal förslag och röstade fram ett paket. Vi har hanterat det och remitterat det, och nu ligger det som en proposition på riksdagens bord. När vi nu kommit överens om ett paket efter så långt arbete ska vi värna denna överenskommelse, som skapar stabilitet.

Nu ändrar vi hela migrationspolitiken från ett läge som gav oss den situation vi hade 2015 till ett läge där vi faktiskt har en rejält minskad invandring till Sverige.

Jag håller inte med om resonemanget att det lönar sig för lite. Jag är trött på att höra att vanliga löntagare är lata och inte vill arbeta för att det lönar sig för lite. Jag tycker genuint illa om det.

Herr talman! Det är väl ingen som är lat.

Jag har en fråga till statsministern om arbetslösheten och brottsligheten, men jag tänkte ta avstamp i duktiga människor med en yrkesutbildning.

Om människor har ett jobb att gå till löser sig det mesta, men då måste man ha en bra utbildning. Vi vet att vi i närtid kommer att sakna kanske uppemot 200 000 duktiga yrkesmänniskor, alltifrån svetsare och maskinförare till rörmokare.

De här maskinförarna träffade jag faktiskt häromdagen. De pekade på den akuta bristen när man nu ska industrialisera delar av norra Sverige på ett fantastiskt sätt, som vi liberaler tycker. Det saknas medarbetare.

Min gamle partisekreterarkollega Lars Stjernkvist har kommit med en utredning som säger att vi behöver styra yrkesutbildningen bättre - dels på gymnasiet, dels på komvux - för att få fram dessa viktiga medarbetare så att de kommer i jobb. De är inte slöa, men de är outbildade. Vad tänker statsministern göra åt detta?

Herr talman! Johan Pehrson vet ju att vi under det här samarbetet också har sett till att öka antalet utbildningsplatser i Kunskapslyftet. Vi gjorde det redan innan pandemin, under förra mandatperioden, och vi har fortsatt så att vi nu faktiskt har över 160 000 utbildningsplatser ytterligare som möjliggör för människor att komma vidare.

Det är därför jag säger att detta är nyckeln till framgång. Det är så människor får arbete. Det duger inte med jobbskatteavdrag. Det duger inte med försämrad a-kassa. Det är utbildning som behövs.

Vi behöver göra mer. Jag plockar gärna upp uppgifterna i Stjernkvists rapport. Jag har också i samtal med Svenskt Näringsliv sagt att vi behöver få en bättre överensstämmelse mellan behovet på arbetsmarknaden och utbildningarnas utformning. Där är jag definitivt beredd. Vi måste gå vidare.

Men då är det detta som gäller. Det är investeringar i utbildning som nu gör att människor kommer i arbete, inte att man gör dem fattigare. Jag hoppas att vi kan vara överens om detta också.

Herr talman! Ja, verkligen - hundra procent!

Det är utbildning och det är satsningar, men det krävs ju också styrning. Det måste liksom bli lite pang för pengarna. Liberalerna pratar väldigt gärna om att förstatliga huvudmannaskapet för skolan. Ett klockrent exempel på det är när vi trycker in pengar till våra kommuner som sitter på detta huvudmannaskap. Precis som Stjernkvist pekar på måste vi styra upp det här. Det är ju inget fel, vill jag understryka, på nageltekniker, stylister, influencers och allt det där. De behövs. Det är jätteviktigt för många - jag ser faktiskt några influencers här inne, men många av dem är självutbildade. Men vi måste också ha dessa yrkeskunniga människor.

Då är det som Stjernkvist säger: Vi måste förstatliga ansvaret och styra bättre så att vi får fram duktiga yrkesmänniskor. Då löser vi arbetslösheten, vi löser utanförskapet, vi minskar trycket från kriminaliteten och vi får möjligheternas Sverige för fler.

Herr talman! Då utgår jag till att börja med från att Liberalerna inte vill sänka a-kassan och inte vill göra människor fattiga. Det är bra.

Vad gäller utbildning är det helt rätt: Vi behöver ha en bättre styrning. Det sa jag i min förra replik. Låt oss alltså fundera på och komma överens om hur det bäst ska göras. Men jag tror inte att bara förstatligande är lösningen. Det kan hända att det måste styras bättre, men jag tror lika mycket, om inte mer, på att det handlar om de lokala krafterna, om det nu är Skellefteå, Kiruna eller var det är. Det är lokalt och regionalt, i kommunen eller regionen, som samarbetet och maskineriet måste igång. De ska få resurser från staten, men de vet bäst - inte vi här i Stockholm - vilken utbildning som behövs och hur den ska organiseras på bästa sätt.

Däremot tror jag att resurserna behöver komma mer från staten. Det är rätt. Det är så det ska gå till: Staten ser till att det finns resurser; kommuner, regioner, arbetsgivare, arbetsförmedling och utbildningsanordnare får möjligheter att göra verkstad där ute.

Herr talman! Sverige har ett akut och unikt problem med den grova brottsligheten. Det är akut för att sprängningar, dödsskjutningar, rån mot barn och öppen knarkhandel sätter skräck i bostadsområden och urholkar förtroendet för rättsstaten. Förra året sköts 47 människor till döds. Den yngsta hette Adriana och var tolv år gammal. Det är unikt för att Sverige är det enda landet i hela EU där dödsskjutningarna nu ökar.

Bussar som ställs in efter stenkastning, ambulanser som behöver polisbeskydd, skolor som stängs i rädsla för gängkonflikter, vägspärrar och avrättningar mitt på dagen - den här brottsligheten är systemhotande.

I februari sa Mikael Damberg nöjt att trenden vänder. Maj blev den dödligaste månaden på flera år. Åtta människor sköts till döds - en dödsskjutning var fjärde dag.

Vi har hört detta förut. Efter ett mycket tillfälligt trendbrott 2018 sa Morgan Johansson: Skjutningarna ser nu ut att minska kraftigt. År 2020 slog vi rekord både i skjutningar och i dödsskjutningar.

I går kom nyheten att svensk polis har gripit 150 misstänkta efter ännu en internationell insats - mycket bra! Men polisen i Sverige har inte laglig rätt att själv genomföra den sortens operationer eftersom Socialdemokraterna gång på gång sagt nej till rätten att avlyssna kriminella i förebyggande syfte. Det här måste förändras.

Moderaternas krav på att ändra lagstiftningen får nu stöd av L, KD och SD. Om bara några få sekunder kan Stefan Löfven svara på hur Socialdemokraterna kommer att rösta i justitieutskottet i morgon, när frågan avgörs på riktigt. Spänningen är olidlig.

(Applåder)

Herr talman! Vi går nu mot en återstart efter den djupaste krisen sedan andra världskriget. Under den här krisen har vi kunnat rädda hundratusentals jobb, och företagen är kvar i Sverige. Nu ska vi ta oss vidare. Då är det jobben, jobben, jobben och utbildning, utbildning, utbildning som gäller. Det är så det fungerar, Ulf Kristersson. Man ska ställa krav. Det är rätt. Men man ska också ge stöd. Plikt och rätt, utbildning och omställning är vägen framåt.

Vi hade kunnat hantera den här pandemin som den moderatledda regeringen hanterade finanskrisen. De försämrade a-kassan kraftigt, vägrade att införa korttidsarbete, trots att i princip alla andra länder gjorde det, och stramade åt. Många förlorade jobbet i onödan, och långtidsarbetslösheten ökade. Unga fick gå länge utan ett första jobb, och de som förlorade jobbet blev fattigare.

När vi nu gör återstarten är en utgångspunkt väldigt tydlig: Gör inte som man gjorde då! Det är lika sant nu som då att vägen till arbete går via utbildning, inte fattigdom.

Herr talman! Jag gläds inte bara med min svärmor som är 89 år och har fått båda sprutorna och nu kan krama våra barn igen. Jag gläds också med mina barn som till skillnad från de som nu tar studenten får en chans att göra det på riktigt. Jag gläds åt att vi kan öppna upp samhället.

Det är vaccinet som är återstarten, Stefan Löfven. Hade Sverige varit lika bra som Storbritannien och Israel på att köpa vaccin hade vi redan varit ur detta. Det är vaccinet som är återstarten.

Ekonomin tog självklart stryk av pandemin. Vad gjorde vi åt det? Jo, den här riksdagen, från Vänsterpartiet till Sverigedemokraterna, såg till att skapa majoritet för de krispaket och stödpaket för att rädda jobb och företagande som ni inte ville lägga fram. Ni har administrerat den här pandemin. Det är riksdagen som har fattat de skarpa besluten.

(Applåder)

Herr talman! Nu gör man samma fel igen; det finns bara vaccin. Det är viktigt och är en bra start. Men sedan måste vi starta ekonomin. Människor måste komma i arbete.

Nu gör Moderaterna precis samma misstag igen. De vill göra folk fattigare. För ett år sedan lät det annorlunda. Då var generositeten obegränsad. Då skulle arbetsgivarna få 100 miljarder kronor i månaden i sänkta arbetsgivaravgifter, utan koll dessutom. De skulle bara slängas ut.

Ni mötte finanskrisen med en mycket kraftigt försämrad trygghet, Ulf Kristersson. Nu vill ni sänka a-kassan så snabbt det någonsin går. De som har förlorat jobbet i pandemin ska enligt Moderaterna bli fattigare. I er värld ger det fler jobb. Det är gammal, klassisk högerpolitik. Den har aldrig fungerat och kommer inte att fungera nu heller.

Er politik är densamma. Det enda nya nu, när ni har suttit i opposition, är att ni vill genomföra den tillsammans med Sverigedemokraterna.

(Applåder)

Herr talman! Jag tror inte att pandemin imponeras av statsministerns plötsliga klasskampsretorik.

Jag tror att det var helt nödvändigt att ge massiva stöd till företagen under pandemin, för att undvika de konkurser som annars hade lett till arbetslöshet som hade krävt a-kassa. Ni ville prata om a-kassa. Vi ville prata om att slippa konkurser och arbetslöshet, Stefan Löfven.

Det stora problemet just nu är, om vi ska vara ärliga, att en väldigt stor andel av landets arbetslösa är utrikes födda. Vad behöver de? De måste lära sig svenska språket. De måste förväntas lära sig svenska språket så pass bra att de kan komma in på arbetsmarknaden. Då kan vi inte ha ett bidragssystem som inte gör det riktigt lönsamt för människor att gå från bidrag till arbete. Det är därför vi har 675 000 utrikes födda som inte är självförsörjande.

Ni vill göra mer av det gamla vanliga, som har lett oss till att ha Europas femte högsta arbetslöshet. Spanien, Italien, Grekland och kanske även Litauen har högre arbetslöshet. Alla andra har lägre arbetslöshet. Hur kan statsministern stå här och vara nöjd med det resultatet?

(Applåder)

Herr talman! Jag tänkte ta upp lite skolfrågor.

Nästa år har det gått 30 år sedan Moderaterna sjösatte sin skolreform där kommersiella bolag fick tillträde till den svenska skolsektorn. Då sa man att det skulle vara små kooperativ, byskolor och ideella krafter med alternativ pedagogik som skulle komma in i skolans värld och bidra till mångfalden.

I dag ser vi att enorma kommersiella aktörer har tagit över stora delar av skolan. Det är banker och fonder med säte i Qatar, Indien och Brasilien som äger de stora kommersiella bolag som nu finns i skolans värld. De har blivit investeringsobjekt och gör sina vinster genom att minska antalet behöriga lärare och sortera bort elever som behöver extra hjälp.

Segregationen har ökat kraftigt, och vi ser en galopperande betygsinflation.

Har vi nu nått det moderata skolnirvanat, Ulf Kristersson?

Herr talman! Det är uppfriskande att ni i Vänsterpartiet säger sådant som Socialdemokraterna inte vågar säga men som de tycker, Nooshi Dadgostar. Det tycker jag hedrar er. Ni hjälper dem på traven.

Ni vill avskaffa valfriheten, ta bort friskolorna, riva upp reformen och återgå till ett Sverige som det var på 70-talet. Jag tycker inte att man ska göra det. Men det är bra att ni i alla fall säger vad ni vill.

Det ni säger just nu är att vi ska avskaffa Internationella Engelska Skolan, som är en landets absolut bästa och mest populära skolor. Skriv brev till föräldrarna till de barn som går där och berätta det!

Ni vill avskaffa den internationella skolan i Akalla. Där går 500 elever varav en har svenska som modersmål. Jag pratade med rektor Johan häromdagen. Han sa att det som gäller är ordning och reda och svenska språket. Alla går ut nian med godkända betyg och kan komma in på gymnasiet.

Så ser riktiga klassresor ut. Ni har klassresor i retorik. Vi har klassresor.

(Applåder)

Herr talman! Det är ingen som har talat om skolelevernas valfrihet. Det som jag säger tycker ju majoriteten av moderatväljarna och majoriteten av de svenska väljarna där ute. Det är Ulf Kristersson som sätter sig på sina höga hästar och talar om för svenska folket vad de ska tycka och inte. De tycker att vi behöver ta bort vinstintresset på den svenska skolmarknaden.

I tre decennier har andra länder kommit på besök. Ulf Kristerssons egna partikamrater har kommit från hela världen för att titta på det svenska skolexperimentet. Inte ett enda land har följt efter det svenska marknadsexperimentet i skolan, herr talman.

Svenska lärare startar nu kampanjer eftersom de dignar under detta marknadsexperiment.

Eleverna lär sig också alldeles för lite i skolan. Det vet Ulf Kristersson som har talat om Pisamätningen.

Segregationen är för kraftfull. Nu spelar det större roll vilka föräldrar man har och inte vad man lär sig i skolan.

Är inte detta ett problem? Vad är det moderatväljarna inte har förstått, Ulf Kristersson?

Herr talman! De länder som inte avskaffade ordning och reda i skolan, de länder som inte avskaffade synen att kunskapsförmedling är skolans främsta uppgift behöver inte åka runt i världen och titta på alla andra. De har en skola som fungerar.

Det har inte Sverige just nu. Det beror på två saker. Det är för lite ordning och reda i skolorna; de elever som vill lära sig någonting störs av dem som inte vill det. Det är också för lite fokus på riktiga kunskaper i den läroplan som riksdagen har bestämt och som friskolor och kommunala skolor måste följa.

Det är också för många invandrarelever som inte klarar av skolan, vilket den här regeringen försöker dölja i en Pisamätning som är en veritabel skandal.

De sakerna tror jag att de allra flesta svenskar är djupt bekymrade över. Låt oss lösa de riktiga problemen.

(Applåder)

Herr talman! Ulf Kristersson har inte sagt många ord om jobb och företagande, vilket kanske säger någonting.

Att vara företagare handlar ofta om att värdera risker inför en investering. Nu ser vi hur kända riskkapitalister och många andra investerar i en ny grön basindustri som kommer att skapa nya jobb och framtidstro runt om i hela Sverige. Men en sak är de rädda för, och det är osäkerhet. Denna osäkerhet står nu Moderaterna för tillsammans med sitt nya konservativa sällskap i Sverigedemokraterna.

Om Moderaterna hade lett regeringen hade vi inte haft världens mest ambitiösa klimatlag, som nu sporrar till klimatinvesteringar. Vi hade inte haft något statligt industrikliv eller klimatkliv, som lett till investeringar i batterifabriker och grönt stål. Den osäkerhet som just nu är allra allvarligast är osäkerheten när det gäller om utbyggnaden av billig förnybar el ska bli av.

Frågan är varför Moderaterna inte vill ge stabilitet och trygghet. Varför slaktar ni miljöpolitiken så fort ni får chansen? Varför är ni mer rädda för klimatpolitiken än för klimatkrisen, Ulf Kristersson?

(Applåder)

I detta anförande instämde Annika Hirvonen (MP).

Herr talman! Det vore mig främmande att börja jämföra röstsiffrorna bland företagare för Moderaterna respektive för Miljöpartiet. Jag känner dock att vi har ett betydande stöd för vår politik bland landets företagare.

Jag tror att landets företagare just nu oroar sig för tre saker. Det ena de oroar sig för är en galopperande kriminalitet. Den gör dem rädda att driva sina verksamheter. I går träffade jag en apotekare i Rinkeby. Det hon pratade mest om var denna risk. Det andra de oroar sig över är en skattepolitik som återgår till en romantisk syn från 70- eller 80-talet på att man kan lösa alla problem med högre skatter och högre bidrag. Det tredje de oroar sig för är elbrist. Nu kommer Per Bolund snart att säga att det inte finns någon elbrist och att vi exporterar mer än vi någonsin ha gjort. Berätta det för de företagare som inte får el när de behöver det! Dessa tre saker uppfattar jag att de företagare som jag talar med är djupt bekymrade över.

(Applåder)

Herr talman! Återigen kom det inga svar till alla dem som nu vill investera hundratals miljarder.

I debatt efter debatt, år efter år, har Ulf Kristersson och Moderaterna kraxat om hur höga klimatkrav kommer att utgöra en risk för konkurrenskraften och hur de kommer att driva företagare ut ur Sverige. Därmed har de också stoppat, försökt stoppa och kämpat hårt för att stoppa alla klimatreformer.

Nu ser vi resultaten. Hundratals miljarder investeras i Sverige, inte i andra länder, för klimatsmart produktion, för hållbara industrilösningar och för att göra Sverige till ett fossilfritt välfärdsland. Det ger stora möjligheter. Man talar om hundra tusen nya jobb bara i norra Sverige. Det här är en fantastisk möjlighet, som dock riskeras av Moderaternas blindhet.

Det måste komma ett svar från Ulf Kristersson. Vad svarar du dem som nu investerar hundratals miljarder när de är oroliga över att Moderaterna kommer att dra undan mattan genom att sänka ambitionerna och ta bort de investeringsstöd som nu finns? Varför är du inte beredd att släppa på handbromsen och ta klimatkrisen på allvar, Ulf Kristersson?

(Applåder)

I detta anförande instämde Annika Hirvonen (MP).

Herr talman! Jag förstår inte varför Per Bolund först målar upp en nidbild och sedan klistrar den på mig. Vad dessa företag behöver är bra och pålitlig tillgång till billig ren el. Ni lägger ned kärnkraften, den enskilda energikälla som bredvid vattenkraft dessutom ger oss möjlighet att bygga mycket förnybart. Andra länder investerar nu i ny kärnkraft. Det är ni som bokstavligt talat med berått mod, som det ibland brukar heta, är ansvariga för att Sverige inte har en pålitlig tillgång till ren fossilfri el. Det bekymrar sig dessa företag om på goda grunder.

(Applåder)

Herr talman! Samhället är alltid starkare än gängen, hörde vi Stefan Löfven säga i debatten. Per Bolund sa att han och alla andra medborgare kan sova lite bättre på natten just nu.

Herr talman! Jag ser regeringens inställning som en arrogant optimism. Denna arroganta optimism har präglat regeringen i sju år. Det är en självgodhet som saknar motstycke. Det är en oblyg fräckhet som blir en spottloska, ursäkta uttrycket, rakt i ansiktet på alla de människor som i sin vardag tvingas till otrygghet och oro.

Arbetslöshet, bostadsbrist, gängkriminalitet, skjutningar, människor som dör i vårdköer, vardagsbrottslighet mot privatpersoner och företag, splittring och segregation, välfärdskollaps, kravlöshet, naivitet och handlingsförlamning - vi har, herr talman, en regering som aldrig ser någonting komma och som alltid blundar så länge det bara går tills verkligheten kommer och tvingar upp ögonlocken på den.

Vi behöver ett nytt ledarskap i vårt land. Det behövs ett ledarskap som har kraft och vilja att lösa de samhällsproblem som vanliga, hederliga svenskar upplever i sin vardag i dag. Den här regeringen kommer inte att göra det. Det har den visat under sju års tid. Det är nu dags för en ny regering och ett nytt ledarskap.

Herr talman! Många fick sig ett gott skratt när Jimmie Åkesson sa: "Vi vill vara det sociala samvetet i en regering med Moderaterna och Kristdemokraterna." Jag kan förstå taktiken bakom uttalandet, eftersom breda väljargrupper bestämt avvisar högerexperiment med privatiseringar och löntagarfientliga förslag. Det behövs utan tvekan en motvikt mot högerkonservativ politik.

Det är bara det att Sverigedemokraterna saknar all trovärdighet. Vi vet redan att de inte är att lita på. I intervjuer i affärspressen säger företrädare som sitter i finansutskottet att en politik för större ekonomisk rättvisa är "ett konstigt feltänk". Och när vi resonerar om att de som har byggt upp stora förmögenheter kan bidra mer till folkhushållet kallas idén äcklig. De företag som tjänar stora pengar på äldreomsorg och välfärd kan räkna med att SD skyddar deras vinster. Själv lovar Åkesson att han inte kommer att ställa några tuffa krav vid en eventuell regeringsförhandling med de högerkonservativa partierna. Så här ser det ut.

Herr talman! Det är alltid skoj att tala om trovärdighet, i synnerhet i dessa frågor. Om jag säger värnskatt, LAS och marknadshyror, vad säger Stefan Löfven då? "Ojdå, vad var det som hände?"

Herr talman! Här har vi en statsminister som i valrörelse efter valrörelse har beskyllt det så kallade högerkonservativa blocket - de högerkonservativa partierna, för att använda Stefan Löfvens uttryck - för en massa hemskheter som kommer att ske. Till exempel ska vi sänka skatten för de rikaste, ta bort anställningstryggheten och införa marknadshyror.

Sedan fick Stefan Löfven chansen att regera i ytterligare fyra år, och vad gjorde han då? Han avskaffar värnskatten, försämrar anställningstryggheten och inför marknadshyror. Tala inte med mig om trovärdighet, Stefan Löfven!

(Applåder)

Herr talman! Vad gäller anställningstrygghet får jag påminna Åkesson om att parterna har gjort upp om de förändrade reglerna i lagen om anställningsskydd. Här står alltså Åkesson och gör ned arbetsmarknadens parter. Han borde skämmas! I stället borde han respektera detta.

Marknadshyror finns det inget förslag på.

Sverigedemokraterna är pålitliga vänner till de vinstdrivande företagen i skolan och deras ägare. Sverigedemokraterna vill avskaffa de 1 700 regionala skyddsombuden som varje år gör över 50 000 arbetsplatsbesök, och vill därmed göra jobbet farligare för vanliga jobbare. De vill avskaffa de så kallade pappamånaderna och åter införa ett vårdnadsbidrag, som vi med säkerhet vet driver kvinnor bort från arbetsmarknaden och in i hemmen igen.

SD är och förblir ett utpräglat högerpolitiskt parti. Det ska vi inte glömma. De motarbetar dessvärre det som de allra flesta svenskar är stolta över, nämligen jämlikhet och inte minst jämställdheten. Detta motarbetar den så kallade Sverigevännen Åkesson.

(Applåder)

Herr talman! Stefan Löfven far ju med osanning när han till exempel säger att vi vill avskaffa pappamånaderna. Det vill inte Sverigedemokraterna. Vi vill ha hur många pappamånader som helst, men vi tror att familjerna själva kan bestämma hur många pappamånader och hur många mammamånader man ska kunna ha. Det finns dessutom ett väldigt starkt stöd för detta bland väljarna, så där skäms jag inte det minsta.

Herr talman! Sverigedemokraterna är ett parti som väldigt starkt står upp för den svenska modellen. Stefan Löfven, däremot, är nu, trots att han tillhör den så kallade arbetarrörelsen, på väg att stegvis försvaga eller till och med avveckla den svenska modellen genom att man till exempel skänker makten över den svenska arbetsmarknaden till Bryssel, vilket Stefan Löfven lovade att man absolut inte skulle göra. På vilket sätt kommer svenska löntagare att gynnas av att det är Bryssel som bestämmer över den svenska arbetsmarknaden? Inte på något sätt - tvärtom, vill jag hävda.

Det är Stefan Löfven som gör sådant och en lång rad andra saker.

Herr talman! En nollvision för asylsökande. Ett nettominus för invandring. Människor som fått uppehållstillstånd ska lämna landet om de, som Sverigedemokraterna själva formulerar det, saknar tillhörighet till det svenska samhället. En kraftig åtstramning av möjligheten till familjeåterförening. Detta är bara några exempel på bärande punkter i Sverigedemokraternas migrationspolitik.

Senast för några veckor sa Jimmie Åkesson i en intervju med Expressen att det politiska innehållet avgör om de ens är intresserade av att samarbeta med Moderaterna och Kristdemokraterna.

Min fråga till Jimmie Åkesson är hur viktigt det är för Sverigedemokraterna att få genomslag för sin migrationspolitik i ett framtida samarbete med M, KD och L.

Herr talman! Jag kan väl ta fasta på att det politiska innehållet trots allt är det viktigaste; det är väl någonstans rimligt att det är detta som ligger i botten i något slags politisk överenskommelse.

Annie Lööf, Stefan Löfven och de andra förhandlade fram januariavtalet, som ju inte byggde på politiskt innehåll utan på hat och avsky mot ett politiskt parti i Sveriges riksdag. Men så gör inte vi, utan vi fokuserar på det politiska innehållet. Det är detta som är avgörande.

Naturligtvis är migrationspolitiken och integrationspolitiken helt avgörande för Sverigedemokraterna och för Sverigedemokraternas väljare. Jag vågar också påstå att detta är frågor som är helt avgörande för hur vi ska lyckas lösa en lång rad samhällsproblem som Annie Lööf, Stefan Löfven och andra har varit med om att skapa under de år som de haft inflytande över Sveriges riksdag och över regeringens politik.

Det är klart att våra väljare prioriterar migrationsfrågan väldigt högt. Det beror på att migrationsfrågan har varit oerhört eftersatt. Hanteringen av den har byggt på naivitet, kravlöshet och ansvarslöshet i decennier. Nu är det dags att vi ändrar riktning och gör det bättre. Det är detta vi vill, och det kommer vi att slåss för.

Herr talman! Det var ett klargörande svar från Jimmie Åkesson.

Ebba Busch sa dock så sent som för bara några veckor sedan att hon tog Jimmie Åkessons krav på ett avtal och en gemensam handlingsplan inför valet med en klackspark. Hon har också avfärdat tanken att samarbetspartier ska ha inflytande över en eventuell regerings politik beroende på storlek, med tydlig hänvisning till just Sverigedemokraterna. Liberalerna har som sagt röda linjer gentemot samarbete med Sverigedemokraterna.

Bara för tydlighetens skull: Instämmer Jimmie Åkesson i Ebba Buschs syn på att det inte är valresultat och partiers storlek som ska vara avgörande när det gäller inflytande? Och kommer Sverigedemokraterna att acceptera en situation där de inte ges betydande inflytande över migrationspolitiken i ett samarbete med M och KD?

Herr talman! Det är en lite märklig fråga. Det är väl ganska naturligt i en parlamentarisk demokrati att det är partiernas storlek som avgör vilket inflytande ett parti har. Vi är ju ett levande bevis på detta i alla avseenden, så jag förstår inte varför man ens frågar om det - det är väl bara självklart att det är så.

Detta är också en viktig signal till väljarna. Vill man ha sverigedemokratisk politik ska man rösta på Sverigedemokraterna. Vill man ha en ansvarsfull invandringspolitik och en kravbaserad integrationspolitik ska man rösta på Sverigedemokraterna, för Sverigedemokraterna är det parti som har högst trovärdighet i dessa frågor och som prioriterar dem allra högst.

Herr talman! Jag är väldigt trygg med att vi naturligtvis kommer att vilja ha inflytande över det som vi tycker är viktigt om vi ska ingå i någon form av samverkan efter nästa val - annars är det inte så intressant med någon samverkan. Jag tror också att alla partier i denna riksdag förstår dessa spelregler. Vill man samverka måste man se till alla parters intressen. Jag är helt övertygad om att det är så.

Herr talman! Sverige har flest fattigpensionärer i Norden. Folk som har slitit ett helt arbetsliv, till exempel byggnadsarbetare och undersköterskor, får en chock när de går i pension.

Sverige har ett av EU:s sämsta pensionssystem. Det är ett experiment från 90-talet, från en tid då alla partier ville privatisera sönder våra system. Det är en alldeles för liten andel av slutlönen som i dag går till pensionen. Detta är oacceptabelt - vi vill kraftigt höja pensionerna.

Det är Pensionsgruppen som har tystat debatten i Sverige och som hemlighåller de debatter som finns för att det inte ska komma ett folkligt tryck på att höja pensionerna. Det är detta som är det stora problemet i dag.

Varför, Jimmie Åkesson, röstade du i veckan för att behålla Pensionsgruppen i Sverige?

Herr talman! Det är inte så länge sedan - kanske någon vecka eller möjligen två veckor sedan - jag gick ut väldigt tydligt med min syn på både Pensionsgruppen och pensionssystemet framöver. Jag menar att vi, åtminstone på kort sikt, behöver tillföra systemet mer pengar, så att vi får in mer pengar och så att pensionärer kan få ut mer pengar. Jag menar att detta är den kortsiktiga möjligheten att hantera sen här situationen.

Det finns de som vägrar att göra detta. Det finns de som tycker att det är bättre att vi sänker skatten för pensionärer eftersom vi då snabbt kan få effekt. Jag tror att man bör sänka skatten för pensionärer, men för den som har 10 000 kronor i månaden är en skattesänkning inte värd särskilt mycket. Vi måste få in mer pengar i pensionssystemet för att människor - också de som har de allra lägsta pensionerna - ska kunna leva på sin pension.

Om Nooshi Dadgostar och jag nu är överens om detta borde vi kanske prata om det. Varken jag eller Nooshi tillhör ju Pensionsgruppen. Då borde vi kunna prata om detta i stället för att debattera och låtsas att det finns en konflikt som kanske inte finns.

Herr talman! Jag noterar att Jimmie Åkesson inte svarade på frågan.

Sverigedemokraterna röstade i veckan för att behålla Pensionsgruppen, som tystar debatten om pensionerna bara för att sänka dem. Det är en pensionssänkargrupp, och denna hyllar Sverigedemokraterna. Det är ju detta som är problemet, herr talman - Sverigedemokraterna går i Moderaternas ledband.

Det förslag som Sverigedemokraterna beskriver här ger mest till dem som har högst lön. Att bara höja avgifterna kommer inte att ge mer till medelsvensson eller till lågbetalda personer. Detta går väl ihop med Moderaternas politik.

Sverigedemokraterna pratar och pratar, men i praktiken lägger de sig platt. I veckan såg de till att behålla Pensionsgruppen i Sveriges riksdag.

Herr talman! Jag är förvånad.

Herr talman! Det förvånar mig att Nooshi Dadgostar menar att vi går i Moderaternas ledband när det gäller pensionsfrågan. Sverigedemokraterna och Moderaterna är inte särskilt överens när det gäller pensionerna, åtminstone inte så här långt, utan det blir snarare en utmaning.

Vi tänker stå på oss. Vi tänker se till att vara en garant för att Sveriges pensionärer ska få det bättre. Framför allt ska de pensionärer som har det sämst i Sverige i dag få det bättre. Detta har varit en bärande del av vår ekonomiska politik sedan vi kom in i riksdagen för tio år sedan, och det kommer att fortsätta att vara det även den dag då vi får ett betydande inflytande över politiken i det här landet.

Det är inget tomt prat. Varenda budget som vi har lagt fram i denna församling under de här åren har gått ut på att de pensionärer som har det sämst ställt ska få det bättre.

Jag förstår inte den konfliktyta som Nooshi Dadgostar försöker hitta. Det finns inte någon konfliktyta. Låtsas inte att den finns! Konstruera inte en konfliktyta i onödan! Låt oss i stället prata om vad vi kan göra gemensamt för att göra det bättre för landets pensionärer!

Herr talman! Jimmie Åkesson och jag firade nog båda nationaldagen häromsistens. Vi kanske stämde in i Du gamla, du fria. Men jag tror att vi betonade den lite olika. Jag har en känsla av att Jimmie Åkesson gärna betonar det gamla. Liberalerna brukar betona det fria. Det är vårt Sverige.

Vi tror på internationellt samarbete. Där är vi lite olika. Våra olika partier har i och för sig bildats av helt olika skäl. Men ser Jimmie Åkesson någon fördel med att vi till exempel kom överens inom EU och sedan med G7-länderna om lägsta bolagsskatter för att se till att vi har råd med välfärden och så att vi kan tygla de globala jättarna? När vi senast debatterade var Jimmie Åkesson inne på techjättarna och hur de domderar i världen. Det är väl bra att vi har en gemensam skattesats. Vad tycker Jimmie Åkesson?

Herr talman! Du gamla, du fria - jag brukar betona båda. Jag tror att det är en väldigt bra kombination. Å ena sidan handlar det om att ta hänsyn till traditioner och beprövad vetenskap. Man gör då inte om misstag utan lär, tvärtom, av historien. Det blir inte för snabba politiska svängningar och så vidare. Å andra sidan handlar det om frihet. Det handlar naturligtvis om individuell frihet, som jag tror är det som Johan Pehrson fokuserar på, men också om nationell frihet.

I vårt land har generationer av svenskar slagits och kämpat för just friheten att få bestämma över sin egen situation, friheten att få stifta sina egna lagar och friheten att få beskatta sig själva. Det är också viktigt.

Det är inte så mycket frihet om man nu ska flytta beslut över skattepolitik och skattesatser till Bryssel. Då är det andra länders politiker som bestämmer hur svenskar och svenska företag ska beskattas. Det tänker jag aldrig ställa upp på, Johan Pehrson.

Herr talman! Ja, men när världen förändras så förändras vi med den. Det kommer nya utmaningar av en globaliserad värld. Svenska företag är starkt globaliserade. Människor reser i hela Europa - ja, i hela världen. Brottslighet kommer till oss.

Då måste vi lösa detta med mer samarbete med de länder som vi gillar. Eller ska vi bygga en mur mot Danmark och en mur mot Rumänien eller Polen? Det verkar otroligt obekvämt och rätt dumt.

Då måste man fördjupa samarbetet med dessa länder. Jag förstod det som att Jimmie Åkesson är ointresserad av att vi gör någonting med bolagsskatterna globalt. Jag beklagar det. Hur ser han på rättssamarbetet? Det har ju pratats lite om de tillslag som gjordes i går. Det är också ett europeiskt samarbete för effektivitet, som ökar tryggheten och, herr talman, kraftigt minskar brottsligheten. Det gäller inte minst narkotikans profitörer.

Herr talman! Det senare är ett alldeles lysande exempel på hur man bör samarbeta för att komma åt den organiserade brottsligheten. Sedan kan jag beklaga att den här regeringen, som vi har haft i sju år, inte har gett svensk polis de befogenheter och de verktyg som andra länders polis har. Då hade man kunnat vara lika effektiv i Sverige som man är i till exempel Frankrike eller USA eller var det nu kan vara någonstans. Men det har inte så mycket med EU-samarbetet att göra, utan det handlar snarare om en ansvarslös och handlingsförlamad svensk regering.

Liberalerna är ett parti som vill flytta makt över snart sagt allting till Bryssel. Det är det som är frihet, menar man. Vi har en annan syn på det. Vi menar att vi ska samarbeta med länder som vi tycker om och länder som vi är gynnade av att samarbeta med i frågor där vi är gynnade av att samarbeta.

Men att andra länders politiker ska stifta lagar, sätta skattesatser och bestämma över svensk arbetsmarknad eller svensk familjeförsäkring eller sjukförsäkring kommer jag aldrig att gå med på, Johan Pehrson.

Herr talman! Att bygga på det gamla är Sverigedemokraternas modell, som vi har hört, vilket inte fungerar så bra mitt i en brinnande klimatkris.

Riktigt små barn brukar tro att de inte syns om de blundar. Logiken är: Jag kan inte se dig. Då kan du inte se mig. Samma logik använder sig Jimmie Åkesson av hela tiden, även här i talarstolen, när det gäller vår generations största utmaning: klimatkrisen.

Jimmie Åkesson har här haft två chanser att ge svar till väljarna. Varje gång har han lagt händerna för ögonen och hoppats att det räcker för att gömma sig för krisen. Det är inte ett ord om hur vi ska se till att den nya svenska basindustrin kan få den förnybara el som den vill ha. Det är ingenting om hur vanligt folk ska kunna köpa en ny modern elbil och ladda den hemma eller om hur järnvägen ska byggas ut. Det är ingenting om hur de stora nedskärningar som Sverigedemokraterna hela tiden genomför i sina miljö- och klimatbudgetar ska minska utsläppen.

Det är gulligt när barn tror att de försvinner om de blundar. Det är inte lika gulligt när vuxna människor tror att problem försvinner när de håller för ögonen. Är det inte dags, Jimmie Åkesson, att öppna ögonen för klimatkrisen nu?

(Applåder)

Herr talman! I mitt senaste anförande här lade jag fram en lista på en lång rad av samhällsproblem som Per Bolund och hans regeringskollegor har blundat för i sju års tid. De blundade för det även innan de fick regeringsmakten. Vi kan väl ha en blundatävling, jag och Per Bolund, och se vem som orkar blunda längst. Jag är ganska säker på att Per Bolund kommer ut som vinnare i en sådan tävling.

Hur ska svensk industri få el? Hur ska vi få el till alla elbilar och allt annat som elektrifieras i en framtid? Ja, inte är det genom att lägga ned den stabila elproduktion som vi trots allt har haft i det här landet och som vi kunde ha haft kvar om inte Miljöpartiet och övriga regeringen hade valt att lägga ned kärnkraften i förtid.

Det är ett alldeles lysande exempel, menar jag, på hur man blundar för verkligheten. Man tycker att saker och ting borde vara på ett visst sätt. Då försöker man styra skutan dit, men man glömmer verkligheten. Man blundar för verkligheten. Det är typiskt för den här regeringen, herr talman.

Herr talman! Det stämmer inte. Vem som helst kan se att vi gör stora insatser när det gäller kriminalitet och trygghet och skolans problem och många andra utmaningar i välfärden.

Men det är så här det brukar låta när Jimmie Åkesson pratar om klimatet. Det är mycket munväder men inga hållbara lösningar. Olönsam kärnkraft är inget svar på någon fråga.

Men när man lyssnar till industrin kan man höra vad de vill ha. H2 Green Steel, som ska producera grönt stål i Boden, säger att det är billig vindkraft som de vill ha. LKAB säger att de kan få mer betalt för sina produkter med vindkraftsel och lagrad vätgas. Scania säger att det är förnybart som gäller. De behöver el här och nu och inte någon gång långt in i framtiden.

Kärnkraften är en borgerlig snuttefilt att hålla i, men marknaden satsar väldigt tydligt på det förnybara. Det är verkligen tragiskt att Jimmie Åkesson inte bara håller för ögonen. Det verkar som att han inte heller vill lyssna på företrädarna för de stora industrierna.

Jimmie Åkesson! Räcker det inte med att hålla för ögonen? Måste du hålla för öronen också?

(Applåder)

I detta anförande instämde Annika Hirvonen (MP).

Herr talman! Jag är ganska säker på att man vill ha stabil tillgång till el, precis som jag vill ha. När jag stoppar sladden i väggen vill jag att det ska komma el in i den sladden så att mina apparater i mitt hem fungerar. På samma sätt fungerar det i en industri, om än i lite större skala. Man vill veta att man kan köra sin produktion på de tider man har bestämt att man ska köra sin produktion. Det tror jag är det absolut viktigaste.

Men för Per Bolund och regeringen är det inte det som är det viktigaste, utan det viktigaste är symbolen. Det viktigaste är Sverige som internationell symbol för en drömsk naiv politik. Jag menar att det är ansvarslöst. Jag menar att det försämrar svensk konkurrenskraft. Jag menar att det försämrar svensk tillväxt långsiktigt. Det Sverige behöver när det gäller energipolitiken är stabil tillgång till billig el, och det får vi inte med vare sig Miljöpartiet eller Socialdemokraterna.

(Applåder)

Herr talman! För att ta Sverige framåt krävs förmågan och modet att se helheten, att inse att utan välmående företag inga pengar till välfärden, att förstå att klimatförändringarna inte går att stoppa om vi inte har med oss företagen och att tro på människors egen förmåga.

Centerpartiet har slagits för ett grönare, tryggare och mer företagsamt Sverige i över 110 år, men det finns ännu mer att göra. Vi vill fortsätta framåt för ett ännu bättre företagsklimat i hela landet. Vi vill sänka kostnaderna för våra företag, göra det enklare och billigare att anställa och öppna upp arbetsmarknaden för fler. Vi vill fortsätta framåt på den väg som Centerpartiet har visat möjlig, där vi sänker skatterna på jobb och företag och samtidigt investerar i välfärdens kärna och där vi gör än mer för att du ska känna dig trygg och sedd oavsett var i landet du bor.

Vi vill se till att vården kommer närmare människor, att ambulans och polis kommer när man ringer oavsett om det är i Hjällbo, Härnösand eller utanför Haparanda. Vi vill se till att varje kvinna kan känna sig trygg i sitt eget hem, skärpa straffen för den som slår och hotar och ge landets kvinnojourer en stabil och permanent finansiering.

Vi ska fortsätta att utveckla en stark, resultatinriktad klimatpolitik. Vi ska fortsätta att satsa på ny, grön teknik och investera i den svenska bioekonomin. Vi ska jobba vidare för ett land som håller samman, fortsätta att rusta upp befintliga vägar och järnvägar och investera i nya och ge fler ett snabbt och stabilt bredband.

Centerpartiet kommer att fortsätta att vara en röst för fler liberala kloka reformer som gör Sverige starkare som land - reformer som ger kraft åt varje människa och leder vårt land in på en hoppfull väg mot en ljusare framtid.

(Applåder)

I detta anförande instämde Johan Pehrson (L).

Fru talman! Var är Annie Lööf? Var är Annie Lööf? Hallå, hallå! Var är Annie Lööf?

Det har gått fem dagar sedan Annie Lööf gav ett chockbesked till Sveriges hyresgäster: Nu höjer vi hyrorna! Men inte med ett ord har hon kommenterat det eller svarat på frågor från hyresgästernas organisationer. Hon vill inte tala om varför det är så viktigt att införa marknadshyror i Sverige att hon till och med är beredd att ställa till med regeringskris.

Jag förstår instinkten. Jag förstår den. Centerpartiets väljare vill inte ha marknadshyror. En förkrossande majoritet av svenska folket säger absolut nej till marknadshyror. Annie Lööfs kommunalråd kan svårligen vara för marknadshyror, för det kommer att bli ännu svårare än vad det är i dag att bygga bostäder ute på landsbygden om marknadshyror införs.

Är det inte dags nu, Annie Lööf, att släppa prestigen och se till att vi inte riskerar en regeringskris och kraftigt höjda hyror?

Fru talman! Nooshi Dadgostar måste sluta att ljuga. Det finns en majoritet i riksdagen för att införa fri hyressättning i nyproduktion. De här förslagen kommer att genomföras. Det här innebär att vi får möjlighet att skapa fler bostäder i hela landet. Jag tycker att det är ovärdigt Sverige att vi med dagens bruksvärdessystem får stå tiotals år i kö för att få en lägenhet, att vi har svartkontrakt och ockerhyror på en alltmer utbredd andrahandsmarknad.

Vi måste se till att det byggs fler hyresrätter, och av den anledningen har vi fått igenom ett flertal olika förslag i januariavtalet som gör det möjligt. Det förslag som en utredning nu har lagt fram kommer att genomföras under det kommande året, och detta är anledningen till att vi har en socialdemokratisk statsminister: Januariavtalet är grunden för att vi tolererade Stefan Löfven som statsminister.

Fru talman! Nu blir jag bekymrad. Annie Lööfs egen utredning har ju sagt att de inte kan se om det här leder till några nya hyresrätter. Detta har ju utretts om och om igen, och det vet Annie Lööf.

Det skulle vara intressant att veta hur många gånger Annie Lööf har träffat hyresgästerna och Hyresgästföreningen kontra hur många gånger hon har suttit i möten med Fastighetsägarna. För det här är väl ändå en beställning rakt från Fastighetsägarnas kongresser och konferenser?

Det kan inte vara rimligt att kraftigt höja människors hyror när det inte finns en enda positiv effekt av det. Utredningen visar ju det. Anledningen till att vi inte bygger är att vi inte har en statlig bostadspolitik med kraftfulla finansierings- och investeringsstöd. Då hade vi kunnat bygga bort bostadsbristen, men det kämpar ju Centerpartiet med näbbar och klor emot.

Hur kan det vara så viktigt att ställa till med en regeringskris att man är beredd att höja människors hyror på denna fråga, Annie Lööf? Vill hon inte undvika en regeringskris?

Fru talman! Jag har några tips till Nooshi Dadgostar: Sluta gasta från vänsterkanten! Dessutom finns det inga marknadshyror som höjer hyran för dem som bor i hyresrätter. Det här är en reform som innebär friare hyressättning i nyproduktion. Hyran höjs inte för en enda hyresgäst. Nooshi Dadgostar tog i sitt inledningsanförande upp oro och en klump i magen hos barn och människor som bor i hyresrätter. Sluta ljuga, Nooshi Dadgostar! Det är du som skapar den oron!

Vi behöver se till att ha omfattande paket för fler hyresrätter i det här landet så att unga får möjlighet till en lägenhet och kan flytta hemifrån. Så får vi en ökad rörlighet och därmed fler hyresrätter.

Jag har träffat Hyresgästföreningen många gånger. De brukar vara med på våra partistämmor och våra kommundagar. Vi tror på ett öppet samtalsklimat. Men det här är Centerpartiets politik sedan en lång tid. Sverige behöver liberala reformer, och nu kommer de att genomföras.

Fru talman! I söndags meddelande Centerpartiet att de vill att staten tecknar ett ramavtal med privata vårdgivare i hela landet för att avlasta regionerna och få ned de enorma vårdköerna. Det är i praktiken ungefär samma förslag som den nationella vårdförmedling som vi föreslog i höstas, så gärna för mig.

Utöver vårdköerna är vårt föråldrade sjukvårdssystem dessutom katastrofalt dåligt för landsbygden. Ojämlikheten mellan olika landsändar är oförsvarlig. För oss är en nationell vårdförmedling ett steg mot att ge staten ansvaret för vården och dess finansiering så som Danmark och Norge redan har gjort. Det skulle stärka inte minst landsbygdens förutsättningar att erbjuda god vård.

Frågan är därför: Kan vi hoppas på att Centerpartiet också kommer att joina oss i det avseendet? Regionerna behöver nämligen inte avlastas. De behöver avskaffas.

Fru talman! Jag har faktiskt väldigt svårt att se hur gles- och landsbygden ska gynnas av att beslut fattas här i riksdagen i Stockholm. Se bara på andra förstatliganden och vad det har inneburit för polisen i gles- och landsbygd. Ta Arbetsförmedlingen, ta Försäkringskassan - det har snarare blivit färre kontor och minskad tillgänglighet och närvaro än en ökad närvaro.

För oss är det jätteviktigt att sjukvården är nära och trygg och att besluten fattas så lokalt och så nära medarbetare och patienter som möjligt. Däremot krävs det en ökad statlig styrning inom till exempel den högspecialiserade vården men också möjlighet att kunna välja sjukvård i hela landet.

Ett allmänt sjukhusval, där man kan välja den kortaste vårdkön för att på det sättet beta av vårdköerna och ge den som ska opereras till exempel för höften en snabbare tid till operation, är en politik som Centerpartiet haft länge. Det är viktig, bra och resultatinriktad centerpolitik.

Fru talman! Jag förstår inte. Patienter och personal kommer i kläm i Sverige, därför att vi är 10 miljoner invånare i ett jättestort, praktfullt men avlångt land med 21 olika självstyrande regioner. De fattar många gånger beslut för egen del i stället för att samverka över en större yta. De skulle kunna göra gemensamma insatser för att säkerställa att man inte får köra hur långt som helst för att få tillgång till en säker och trygg förlossning, för att förhindra att regioner håller på med den typ av revirtänkande som vi kan se nu, där aktörer förbjuds att leverera mer vård och beta av vårdköerna, eller för att en läkare ska kunna öppna egen låda i den lilla orten i glesbygden. Det skulle frigöra kraften i svensk sjukvård.

Beslut ska inte fattas i Stockholm, utan i stället ska regionpolitikerna avskaffas och vårdproffs sättas in för att leda vården.

Fru talman! Jag tror, som sagt, inte på en enorm administrativ jätteförändring i efterverkan av pandemin - och inte heller senare.

I ljuset av förstatliganden till enmyndigheter, till exempel Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Polismyndigheten, har vi sett vad det har inneburit för glesbygden i Norrbotten, Västernorrland och även på det småländska höglandet. Jag vill att det ska finnas en nära och bra service och välfärd i hela landet. Av den anledningen tror jag på starka och väl fungerande regioner, men man ska på nationell nivå se till att det är möjligt att välja vård, att det ska finnas öppna vårdval och ha fokus på den högspecialiserade vården - viktigt inte minst för forskningen. Men att göra en stor omorganisation nu är inte rätt väg.

Vi ska fokusera på medarbetarna, ge dem bättre villkor, korta vårdköer och se till att Sverige även i fortsättningen har världens bästa vård och omsorg.

Fru talman! Jag tänkte prata med Annie Lööf om energi. Vi vet att en stor omställning är att vi behöver mer el. Elen är fantastisk för vår välfärd, och hela vår utveckling bygger på el. Behovet kommer att öka med nästan det dubbla från dagens 140 terawatt, eller vad det ligger på just nu. Jag såg att priset är rätt dyrt just nu, och det är väl för att vindkraftverken står stilla, helt enkelt.

Frågan om kärnkraften är lite känslig. Även om Centern har gjort en liten resa tror jag att framåt i tiden är vätgas bra. Det ska kanske inte vara blått eller grått utan det ska vara den gröna vätgasen. Då är det bra om man kan komplettera vindkraft och solkraft med lite modern ny kärnkraft också i Sverige för att trycka på vätgasproduktionen, som ändå är bra för till exempel stål utan kol.

Fru talman! Centerpartiet står bakom energiöverenskommelsen, inte minst den som Alliansen slöt för snart tolv år sedan och som den här regeringen har bekräftat. Det innebär faktiskt att man får bygga kärnkraft i Sverige. Tankeförbudet är borta, och man får byta ut befintliga reaktorer. Man får till och med uppgradera effekten i dagens befintliga reaktorer. Problemet är att det inte finns några privata aktörer som ser den vägen, utan man väljer i stället att investera i det förnybara.

För ett antal månader sedan föreslog jag på våra kommundagar att Sverige borde höja målsättningen för ökad energiproduktion till 200 terawatttimmar. Det är helt nödvändigt framåt i tiden. Vi behöver också se till att öka lagringskapaciteten och satsa på vätgasteknik för att just kunna lagra energi som produceras på sommaren för att användas på vinterns mörka dagar. Givetvis ska en storsatsning göras på att bygga ut elnäten. Vi vill att Svenska kraftnät ska få ett uttalat uppdrag att säkerställa just detta.

Fru talman! Vi är överens om att det behövs stabil produktion, nät och kapacitet för att elektrifiera Sverige. Inte minst måste våra transporter bli fossilfria. Även laddningen av bilen, bussen eller lastbilen ska ske fossilfritt. Då är det hoppfullt med vätgasen.

Vi liberaler konstaterar att den enorma utbyggnaden av vindkraften har skett med omfattande statligt stöd. Vi kan se på alla möjliga energikommissioner historiskt hur otroligt mycket pengar som indirekt eller direkt subventionerat vindkraften.

Jag tror att det vore bra att satsa rejält. Annie Lööf och jag ska snart budgetförhandla - snart blir det äktenskapsskillnad i januariavtalet - och då ska vi fokusera på de gröna investeringarna och att det finns rejält med gröna krediter så att vi kan utveckla och satsa på vätgas. Är du med?

Fru talman! Det Johan Pehrson säger låter lovande. Vi har faktiskt gemensamt fått igenom en nationell vätgasstrategi med tillhörande pengar. I förra årets budgetförhandling fick vi faktiskt öronmärkta pengar till att satsa på inte minst vätgas. Vi fyller gärna på den pengapåsen för att skapa långsiktighet.

Om Sverige ska vara konkurrenskraftigt, att det finns långsiktiga och stabila förutsättningar för investeringar, krävs breda energiöverenskommelser mellan många partier så att förhållandena inte förändras efter olika maktskiften. Det vill Centerpartiet garantera.

Av den anledningen är det viktigt med långsiktiga energiöverenskommelser med flera partier som håller kursen. Det är fråga om mångmiljardbelopp för det förnybara och för lagring av vätgas. Då måste förutsättningar finnas. Jag ser gärna breda anslag för långsiktiga investeringar framåt.

Fru talman! Det går att läsa om hur planen för systemskiftet som marknadshyror innebär ser ut. Det finns yttranden till statliga utredningar, och det finns interna dokument hos Fastighetsägarna.

Det utredningsförslag som kom i förra veckan har Fastighetsägarna beställt av Centerpartiet. Först ska marknadshyror införas på nyproducerade lägenheter. Det sätter sedan stor press på övriga hyresgäster och driver fram en debatt om hur olika hyrorna för likadana bostäder har blivit. Det kommer inte att hålla. Sedan kommer de att gå vidare till att införa marknadshyror för de tomställda lägenheterna, de lägenheter som människor flyttar från, och därefter kommer resten av marknadshyrorna.

Inget annat land, som jag känner till, har kunnat isolera marknadshyror till enbart nyproduktion eller lyckats genomföra detta utan att börja bygga stora, statliga fattigbostäder. Unga barnfamiljer, pensionärer och unga vuxna drivs ut ur sina hem med detta förslag. Då måste staten bygga fattigbostäder på samma sätt som vi gjorde i gamla Fattigsverige. Detta kommer att kosta enorma summor pengar i bostadsbidrag, och segregationen kommer att öka.

Vore det inte bättre att skapa mer jämlika bostadsförhållanden i Sverige? Som Fastighetsägarna själva konstaterar är deras förebild Finland, som har gjort precis denna resa. I dag står hundratusentals personer i bostadskö, och de har redan nu inte råd att flytta till de nya bostäderna. Jag kan inte för mitt liv förstå hur det ska hjälpa att de blir ännu lite dyrare.

Vi har gett 3 miljoner hyresgäster ett löfte om att detta förslag aldrig ska se dagens ljus, och vi kommer att hålla det löftet - det kan jag lova denna församling.

(Applåder)

Fru talman! Nooshi Dadgostar var innan hon blev partiledare för Vänsterpartiet partiets bostadspolitiska talesperson. Hon om någon vet hur viktig bostadsfrågan är för människor och vilken oro missvisande argument och påståenden kan skapa. Mot denna bakgrund är frågan varför Nooshi Dadgostar och Vänsterpartiet uttrycker sig som man gör om förslaget om fri hyressättning i nyproduktion.

Vid upprepade tillfällen, även här i kammaren, senast vid vårt replikskifte, har Dadgostar och Vänsterpartiet farit med direkta osanningar. Ett vanligt och återkommande påstående är att 3 miljoner hyresgäster skulle få högre hyra trots att utredningen är tydlig med detta: Det finns inte någon som i dag bor i hyresrätt som får sin hyra höjd när det här förslaget blir verklighet. Inte någon. Ingen. Noll.

Varför ljuger Vänsterpartiet? Har Vänsterpartiet hittat på den här siffran om 3 miljoner på sitt eget kansli? Har argumenten tagit slut, eller är Vänsterpartiet bara inte intresserat av att ha en seriös debatt i frågan?

Fru talman! Jag har jobbat med den här frågan i åratal. Det är därför jag vet att det är så här systemskiften går till.

Man börjar med nyproduktionen, precis som jag föredrog i mitt anförande. Sedan går det inte att upprätthålla dessa två system.

Här ska ni redan avskaffa förhandlingssystemet. Det verkar självklart för Annie Lööf att de kommande hyresgästerna ska tycka att det är okej. Vilka ska de då vara? Vad är det för slags varelser som ska ha en klump i magen och tycka att det är okej med så höga hyror?

Till slut blir hela systemet omöjligt att hålla ihop. Det kommer att bli precis som i Finland, som är Liberalernas och Centerpartiets favoritexempel.

Det är svårt att stoppa den fors som rinner in och ser till att det blir marknadshyror i hela detta bestånd. Jag känner inte till något land - det kanske Annie Lööf gör - som har kunnat isolera det här fenomenet till enbart nyproduktionen. Det är precis så här systemskiften går till. Man börjar med nyproduktionen, men sedan rinner det alltid över till de övriga hyresgästerna.

Jag tycker att vi ska ha två parter på bostadsmarknaden som förhandlar med varandra.

Fru talman! Då fick vi i alla fall svar på en av mina frågor. Vänsterpartiet är uppenbart inte intresserat av en seriös bostadsdebatt.

Ingen som i dag bor i en hyresrätt kommer att få sin hyra höjd genom det förslag som utredningen nu har presenterat. Ingen. Vänsterpartiet saknar belägg för sin skräckpropaganda och sprider oro.

Centerpartiet vill se fler hyresrätter byggas över hela Sverige. Vi vill att hyresgästerna ska ha rätt att känna både trygghet och delaktighet i sin egen boendesituation. Det är därför tydligt för oss att de bostadspolitiska reformer som finns i januariavtalet - och de är många - verkligen behövs, för det är så vi kommer framåt. Det är så vi ser till att fler kan flytta hemifrån och anpassa boendet efter hur livet utvecklas.

Vi är beredda att ta en seriös debatt och försvara dessa reformer. Men Vänsterpartiet verkar mer intresserat av att höja tonläget och begrava frågan under hittepåargument och grundlösa påståenden.

På vilket sätt tror Dadgostar att egna tolkningar och påhittade siffror minskar oron och skapar fler bostäder? Och när ska Dadgostar sluta ljuga?

Fru talman! Det är hårda ord från en person som precis är på väg att skapa en regeringskris bara för att få genomdriva detta lilla förslag. Om det är så litet och inte påverkar någon, varför är det då så viktigt för Annie Lööf att gå fram med det och skapa en regeringskris?

Jag har sökt Annie Lööf för att försöka tala med henne, samtala, prata om hur vi löser frågan. Men Annie Lööf tackar nej. Vad är det då vi ska samtala om, om Annie Lööf aldrig vill tala med mig om hur vi löser den här frågan?

Det är inte Vänsterpartiet som har sagt att det här kommer att innebära marknadshyror. Det är Hyresgästföreningen. Det är alla de som kan någonting och har funnits i de här utredningarna som förstår att det här är första steget mot ett systemskifte. Precis det här har alltid varit första steget.

Låt oss då sätta oss ned och tala om mina argument och Annie Lööfs argument. Jag sträcker ut en hand till Annie Lööf för att förhindra en regeringskris för ett förslag som tydligen inte betyder så mycket för Annie Lööf eftersom det knappt kommer att påverka någonting över huvud taget. Då kan vi vara överens. Då lägger vi ned förslaget och undviker en regeringskris.

Fru talman! Vänsterpartiet har sagt sig vilja bilda regering med Socialdemokraterna, och Vänsterpartiet och Socialdemokraterna har den senaste tiden funnit varandra i en skattehöjningsagenda. Socialdemokraterna har gått radikalt vänsterut, kanske för att kompensera för tidigare mandatperioder.

En uppmärksammad punkt på denna nya skattehöjaragenda har varit att beskatta småsparare och pensionssparare genom att sätta ett tak för hur mycket man får spara på ett ISK-konto.

Tidigare har Vänsterpartiet drivit på för höjd skatt på alla ISK-konton. Partierna till vänster gillar att i sin retorik trumma fram att man ska beskatta de rika, the one percent. De räknar antalet nya miljardärer och ojar sig. Men i deras konkreta reformförslag är definitionen av vem som är rik väldigt vid. S arbetsgrupp uttryckte att det kunde räcka med att ha 150 000 kronor på sitt sparkonto.

Min fråga är därför var Dadgostars gräns går. När hör man till de rika som ska klämmas åt? När man har sparat 100 000? 300 000? Vem är rik i Dadgostars värld?

Fru talman! Vi kommer inte att höja några skatter för småsparare. Däremot tycker vi att om man äger väldigt mycket kapital ska man bidra mer till välfärden.

Vi har precis genomlidit en pandemi, där över 14 000 människor har avlidit därför att äldreomsorgen är så underbemannad, därför att de som jobbar där har timanställningar och därför att det saknas resurser att ha bra scheman, kontinuitet för personalen och löner som gör att de kan vara kvar i detta jobb och jobba länge i äldreomsorgen och få den kunskap som behövs för att arbeta med dementa och svårt sjuka äldre personer.

Vi behöver stärka vår välfärd. Jag tycker att unga människor som inte klarar skolan behöver få den hjälpen.

Varför vill Ebba Busch dra ned ännu mer på svensk välfärd? Det är den jag är stolt över. Jag kommer alltid att försvara svensk välfärd. Jag är bekymrad över att Ebba Busch inte gör detsamma.

Fru talman! Kristdemokraterna är ju det parti som prioriterar välfärden mest i sitt alternativ till statsbudget.

Det är i så fall ett nytt besked om Vänsterpartiet inte längre vill höja skatten för alla ISK-sparare, som tidigare har varit linjen. Men ni fortsätter hålla linjen om de allra rikaste.

I sin budget föreslår Vänsterpartiet bland annat höjd inkomstskatt för tjänstemän i privat sektor som har medellön och höjd inkomstskatt för grupper som barnmorskor, operationssjuksköterskor och personalvetare. Vad hjälper det dem att ni med ena handen ger högre lön om ni med andra handen beskattar dem hårdare?

Man höjer skatten för alla som använder rot och rut. Man höjer fastighetsskatten för det stora flertalet av dem som äger ett hus i storstadsområden. Och för dem som vill skifta ett företag, ett hus, ett jordbruk eller ett större skogsinnehav till nästa generation vill Vänsterpartiet återinföra arvsskatten.

Då undrar jag: Är verkligen Sveriges barnmorskor en del av the one percent som ska beskattas hårdare? På vilket sätt är det bättre välfärd?

Fru talman! Både jag och min mamma och många andra i min familj och släkt har jobbat inom den offentligfinansierade välfärden.

Hela Ebba Buschs lön är finansierad av skattebetalarna.

Även barnmorskorna och sjuksköterskorna och alla andra som jobbar i det offentliga har en hundraprocentig finansiering av skattemedel till sin lön, så om vi tar in mer skatt får de en fördel. Det är en självklarhet.

Sverige har blivit ett land med enorma ekonomiska klyftor därför att de som ärver mycket pengar av föräldrar som var väldigt rika själva blir väldigt rika.

Detta sociala arv, detta klassamhälle, ska vi inte ha i Sverige. Jag kommer att bekämpa det i min roll som Vänsterpartiets ledare. Jag kommer att se till att vi har ett jämlikt Sverige där varje ung människa kan känna framtidshopp och varje äldre kan känna trygghet i svensk äldreomsorg. Så är det inte i dag. Det kommer vi att förändra.

Fru talman! Liberalerna och Vänsterpartiet delar nog passionen för en väl fungerande välfärdssektor och vikten av att vi har resurser långsiktigt. Men när vi liberaler närmar oss det här har vi en enorm passion för höga skatteintäkter. Det är något helt annat än höga skattesatser.

Det kan faktiskt vara så att om man har 100 procent i skatt leder det till noll kronor i intäkter. Att ägna sig åt att driva företag, spara, arbeta och satsa på risker kanske inte blir så intressant om det är väldigt höga skatter.

Det är min fråga: Föredrar Nooshi Dadgostar 0 procent i skatt eller 100 procent i skatt? Båda alternativen är ju dåliga. Och varför är ni så fokuserade på höga skatteinsatser i stället för höga skatteintäkter? Det är ju intäkterna som betalar din och min lön, Nooshi Dadgostar, och dessutom alla människors som gör nytta och står för välfärden?

Fru talman! Det är självklart att det är skatteintäkterna som är det viktiga. Det är solklart så. Det skulle vara intressant att veta vilket land Johan Pehrson ser framför sig där man har väldigt låga skattesatser men väldigt höga skatteintäkter - är det Malta eller Bulgarien? Vilka är dessa framgångsrika länder som inte har någon skatt alls?

För mig är det centralt att man i Sverige ska kunna lita på skolan oavsett vilken skola man skickar sina barn till. Som äldre ska man känna tryggheten att det på ett äldreboende finns fast anställd personal som tar hand om en. Det var det Sverige jag växte upp i, och jag tycker att det är en sorg att jag inte ser detta Sverige i dag.

För oss kommer det aldrig att vara så viktigt att höja skatten. Att stärka svensk välfärd är det viktiga. Jag hoppas att Johan Pehrson instämmer i att den svenska välfärden alltid ska prioriteras och försvaras.

Fru talman! Jag delar helt den inriktningen. Jag kan säga att inte är Kuba, Venezuela eller Nordkorea som är mina förebilder på något sätt, och det är inte Nooshi Dadgostars förebilder heller, vill jag understryka. Men vi vet att länder som har starkt näringsliv och drivs av utbildning och forskning lockar till sig kapital, välutbildade människor och innovativa företag. Det är på det sättet man skapar tillväxt. Det är så man får höga skatteintäkter. Då krävs det kanske också att man inte har de högsta skattesatserna. Det är inte den vägen vi ska gå.

På de ställen i Sverige där det verkligen råder ett utsatt läge i skolan och inom omsorgen är det ofta kommuner som sliter, inte sällan i norra delen av landet, med enormt höga kommunala skattesatser. De höga skattesatserna gör att människor inte har råd att flytta dit, men de kanske är lägre i Örebro eller Solna. Ser inte Nooshi Dadgostar risken för att höga skatter driver bort människor och investeringar?

Fru talman! Jag instämmer helt i det som Johan Pehrson säger. Anledningen till att kommuner tvingas höja skatten på det sättet är ju att Johan Pehrsons parti har sänkt den statliga värnskatten. Det är ju här de skattesänkningarna faller ut, i Stockholms innerstad, och sedan måste kommunerna höja sina kommunalskatter. Det är förstås helt fel.

Jag är helt emot att glesbygdskommunerna nu måste höja skatterna. Vi tycker att värnskatten skulle ha varit kvar. Kapitalskatterna behöver höjas för de absolut rikaste i Stockholms innerstad men absolut inte för folk ute i landet.

Det centrala är det som Johan Pehrson också säger: För att få företag och näringsliv att blomstra behöver vi göra stora och delvis kostsamma statliga investeringar i elnät, ny elproduktion, vägar och räls för att det fossilfria stålet ska komma någon vart. Det ska ju också exporteras, och bilarna ska exporteras. Människor behöver komma fram och det behövs utbildning för att industrin ska blomstra. Det kostar pengar.

Fru talman! Vi står som nation inför mycket svåra problem. Jag tror faktiskt inte att någon förväntar sig att politiken i mötet med alla dessa problem ska leverera perfekt - att man alltid ska ha precis det rätta förslaget som når exakt rätt effekt. Men det människor väntar sig och har rätt att vänta sig är att ledarskapet i landet möter problemen, väljer att agera och genom sina beslut också visar att man ser problemen.

Detta är också min främsta kritik mot januaripartierna. Ledarskapet är slut. Man orkar inte genomföra de reformer som krävs, för man är låst av gamla skrivningar och interna konflikter. Politiken styrs då mer av egna prestigestrider än av vad som händer ute i verkligheten, vad svenska folket verkligen behöver.

Det finns hopp. Den borgerliga oppositionen har en alltmer samkörd agenda, och vi kristdemokrater kommer att driva på för avgörande reformer som kan bidra till att vända utvecklingen.

Det handlar om århundradets vårdreform, som skulle avskaffa regionerna, korta vårdköerna och ge mer likvärdig vård i hela landet, och om en äldreboendemiljard, så att vi kan bygga bort äldreboendebristen genom att premiera dem som prioriterar de äldre. Det handlar om inträdesjobb, så att man kan lära sig jobbet på jobbet, och om höjt jobbskatteavdrag. Det handlar om införandet av Adrianalagarna, som sätter hårt mot hårt i kampen mot gängen. Det handlar om en trygg energiförsörjning, där kärnkraften är en naturlig del, och om infrastruktursatsningar i hela landet, som möjliggörs genom att vi stoppar gökungen höghastighetståg.

Detta skulle bara vara de första stegen, och jag lovar att om vi inte når målen kommer vi att fortsätta agera tills vi gör det, inte bli liknöjda. Du ska kunna lita på Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Det är välkommet att Kristdemokraterna också engagerar sig i svensk sjukvård. Att stärka sjukvården är en mycket viktig uppgift för oss, inte minst att korta köerna. Kristdemokraterna talar ofta om att förstatliga den svenska sjukvården.

Det som dock gör mig lite förvånad är just den höga tonen i debatten från Kristdemokraterna. Om man ser sig omkring i landet kan man se att nästan 75 procent av dem som väntar längre än gränserna i vårdgarantin - det som Ebba Busch brukar betrakta som olagligt länge - finns i en region där kristdemokraterna är med och styr. Då blir frågan: Är det för att slippa ta detta ansvar som Ebba Busch och Kristdemokraterna talar så mycket om att förstatliga sjukvården?

Fru talman! Nej. Här går en tydlig skiljelinje. Det är egentligen ett praktexempel på olika typer av politiskt ledarskap: ett politiskt ledarskap som vill värna systemet oavsett om det är röda eller blå styren i regionerna, och ett politiskt ledarskap som vill sätta människan i centrum, framför systemet. Det är skillnad på socialdemokratisk välfärdspolitik och kristdemokratisk välfärdspolitik.

Vi behöver göra den hemläxa som Nederländerna, Belgien, Frankrike, Storbritannien, Danmark och Norge har gjort och se att små självstyrande regioner inte kan hantera högspecialiserad sjukvård på ett sätt som gagnar patienterna och personalen på bästa möjliga sätt. De kommer i kläm i dagens Sverige och dagens system. Jag vill inte försvara det. Statsminister Löfven får gärna fortsätta att göra det. Väljarna kommer att stå för domen.

Fru talman! Det är bara det att här och nu får kommuner och regioner rejäla stöd. Kommunerna får över 40 miljarder från nationellt håll för att klara av att stärka välfärden. Kommunerna får från och med i år dessutom 4 miljarder årligen bara till äldreomsorgen. Detta ger kommunerna bättre förutsättningar att leverera en stark äldreomsorg och trygghet för de anställda.

Vi har sett många fina exempel på hur det går till - Arvika, Kalmar, Uddevalla och Luleå. Här blir det fler undersköterskor, bättre grundbemanning, heltid blir norm och delade turer avskaffas. Kort sagt: De äldre får det bättre.

Dessa kommuner har en sak gemensamt: Kristdemokraterna är inte med och styr där. Det är de däremot i Huddinge, Danderyd och Värmdö. Det är kommuner som helt avstår från att satsa på äldreomsorgen. Ebba Busch borde ta ansvar för sitt eget partis politik här och nu i stället för att bara prata om systemet.

Fru talman! Jag kommer tillbaka till det faktum att det är olika typer av politiskt ledarskap. Det här är som att lyssna till en blek kopia av Göran Perssons recept att bara ösa mer pengar på svensk äldreomsorg och svensk sjukvård och tro att det ska lösa problemen.

I stället har vi under Löfvens ledarskap sett att vårdköerna fördubblades före pandemin. Nu står man med samma recept som gav fördubblade vårdköer, som inte hade en plan för att lösa äldreboendebristen, och tror att det ska ge ett annat resultat. Det som är själva definitionen av dårskap är att göra samma sak gång på gång och förvänta sig ett annat resultat. Att göra samma misstag som Göran Persson gjorde för svensk välfärd i början på 2000-talet och tro att det ska ge bättre äldreomsorg och bättre sjukvård är dårskap.

Vi står för en annan väg framåt som sätter människan i centrum framför systemet, oavsett politiskt styre lokalt.

Fru talman! Kristdemokraterna och Ebba Busch säger sig vara stolta över att de har öppnat upp för samarbete med Sverigedemokraterna och därmed fört in Sverigedemokraterna i värmen.

Alldeles nyss, i ett replikskifte med mig, hörde vi Jimmie Åkesson själv vara väldigt tydlig med att Sverigedemokraterna kommer att kräva ett stort inflytande på migrationsområdet i ett framtida samarbete och att det är självklart att man har inflytande i kraft av sin storlek. Då handlade det om nollvision för asylsökande, att skicka ut människor som redan har uppehållstillstånd, att kraftigt begränsa anhöriginvandring och att försvåra för familjer att återförenas i Sverige. Det här ligger ju egentligen ganska långt ifrån Kristdemokraternas syn på migrationsområdet.

När vi nu har hört de här kraven från Jimmie Åkesson i dagens debatt undrar jag om Ebba Busch kan lova att Kristdemokraterna inte kommer att acceptera en nollvision för asylsökande, asylstopp, nettominus för invandring och slopade möjligheter till familjeåterförening i utbyte mot att få stöd för en framtida budget.

Fru talman! Det vore, skulle jag säga, ett välkommet skifte i svensk politik om vi såg ett plötsligt genomslag för politiken i relation till storlek kontra den ordning som vi har i svensk politik i dag, där Miljöpartiet är det parti som är avgörande för vilken riktning svensk politik tar kring migrationen, integrationen, klimatpolitiken, delar av sjukvården och energiförsörjningen och därmed förutsättningarna för hela den svenska industrin.

Vi vill bilda en regering tillsammans med Moderaterna, och det är vi som kommer att utgöra kärnan. Sedan träffar vi gärna uppgörelser, bland annat om migration, med alla partier i Sveriges riksdag, men vi delar ambitionen med Sverigedemokraterna att kraftigt strama åt den. Vi har olika, konkreta policyförslag, men det kommer att bli en kraftigt minskad migration till Sverige med en KD-M-regering som förhandlar med Sverigedemokraterna.

Fru talman! Jag tolkade Buschs svar som att det vore välkommet om man får inflytande över en regerings politik i kraft av sin storlek.

Vi har nu hört av Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson här i dag att de kommer att prioritera inflytande över migrationspolitiken och att de just kräver inflytande i förhållande till sin storlek. Jimmie Åkesson sa att det är självklart.

Det betyder att de kommer att ställa krav på saker som asylstopp, nettominus för invandring, att skicka hem människor som har uppehållstillstånd och långtgående inskränkningar i möjligheten till anhöriginvandring och familjeåterförening.

Kan Ebba Busch och Kristdemokraterna här och nu lova att de inte tänker kompromissa bort flyktingars rätt att återförenas med sina barn eller att människor som bor och lever i Sverige inte ska tvingas hem igen för att de, som Sverigedemokraterna själva säger, "saknar tillhörighet till det svenska samhället"?

Fru talman! Jag vill börja med att understryka att de som har släppt in Sverigedemokraterna i värmen är väljarna. Det är väljarna som röstar; det är väljarna som avgör hur proportionerna ser ut här i kammaren. Sedan kan man vara olika skicklig på att förhandla, vilket båda våra partier har visat i flera olika sakfrågor. Och nej, Sverigedemokraterna kommer inte att få igenom alla sina konkreta förslag. Men vi förenas i ambitionen att vi ska få en kraftigt minskad migration till Sverige.

Vi kommer inte att lämna värnandet av att man ska kunna söka asyl på ett rättssäkert sätt. Vi kommer inte att lämna principen om att små barn ska kunna återförenas med sina föräldrar. Vi kommer inte att lämna principen att den människa som är i nöd och söker skydd också ska ges möjlighet att få det. Men vi kommer inte att försvara det här systemet, som många gånger utvisar människor som har försökt göra rätt för sig och låter människor som inte har rätt att vara i landet vara här och bete sig illa. Det blir det ändring på.

Fru talman! Om förslaget om marknadshyror drivs igenom kommer unga, gamla, barnfamiljer och singlar att tvingas leva i ovisshet om nästkommande års hyra och om den kommer att öka väldigt kraftigt.

Ebba Buschs företrädare, Göran Hägglund, sa att gamla ska kunna bo kvar tills de själva väljer att flytta, inte tvingas bort från sin hembygd på grund av orimliga skatteregler. Han talade då om Stina, 72, vars fiskarstuga skulle upptaxeras om grannarna hade sålt dyrt.

Varför, fru talman, är det så att om Stina hade bott i en hyresrätt hade det varit okej att hon drevs från hus och hem?

Fru talman! Vi skulle egentligen kunna leja ut hela den här debatten till Annie Lööfs tidigare replikskifte som förtjänstfullt redogjorde för just detta.

Det här är en lite fascinerande debatt. Från såväl vänsterpolitiker som också vissa liberaler, får man ändå säga, låter det just nu som att Sverige har omvandlats till något slags Ayn Rand-roman, och så är det ju inte riktigt.

I själva verket handlar det som sagt om relativt begränsade justeringar av ett system som väl ingen påstår fungerar bra i dagsläget. Menar Vänsterpartiet att det är ett välfungerande system som vi har i dag, där så många människor inte har möjlighet att köpa sin egen bostad för att det är svårt att skrapa ihop till en kontantinsats, om de inte har rika föräldrar? Dessutom vill Vänsterpartiet att de ska beskattas hårdare i ena änden. Därtill är det redan nu svårt att få tag i hyresrätter, då det byggs för lite därför att det är dyrt att bygga.

I realiteten blir skillnaden väldigt liten med den förändring som kommer att ske.

Fru talman! Ebba Busch sa många ord, men hon svarade inte på min konkreta fråga: Varför skulle det vara okej att Stina, 72, drivs från hus och hem därför att Ebba Busch tycker att marknadshyror är bra? Det är ju precis samma sak för hyresgästerna. Beroende på områdets karaktär och om bostadsbristen ökar kan hyrorna gå upp väldigt kraftigt. Det är vad som sägs i utredningen. Och utredningen påstår inte att det kommer att bli en massa nya hyresrätter utan endast mycket höga hyror. Det är den enda effekten av detta förslag.

Varför är det så stor skillnad mellan dem som äger sin villa och dem som hyr? Ska inte båda dessa grupper känna sig trygga i sitt boende? Varför ska hyresgästerna alltid känna oro över att bostadsbristen kan öka nästa år och att de då kommer att få höjd hyra?

Priserna för att bygga kommer ju att öka om man höjer hyrorna. Det är det som är kopplingen. Det blir bara försämringar.

Fru talman! Nu är det inte riktigt så förslaget ser ut. Vi har redan i dag presumtionshyror. Hyrorna för hyresrätter i dag är väldigt höga och ligger ofta i paritet med det marknadsmässiga värdet, och det är dyrt att bygga nytt i Sverige, oavsett om det är bostadsrätter eller hyresrätter.

Svaret på den konkreta frågan om det är okej att äldre drivs från sina hus och hem, oavsett om det är hyresrätt eller bostadsrätt, är nej.

Lösningen handlar varken om friare hyressättning i nyproduktion eller om att höja skatter på sparande. Det handlar om att få en fungerande bostadsmarknad som helhet och att underlätta mer småhusbyggande. Det skulle göra stor skillnad.

Fru talman! Jag tänkte prata om brottsbekämpning. Jag tog nyss med ett annat parti upp vikten av att vi samarbetar över gränserna, och det är otroligt skönt för oss liberaler att veta att Kristdemokraterna är varma anhängare av EU-samarbetet. Det har ju visat sig vara effektivt.

Europol arbetar dagligen med annan polis runt om i världen. Det är inte helt problemfritt på grund av säkerhetsfrågor och omfattande sekretess. Men vid tillslaget i går fungerade det bra, och det gjordes fantastiska insatser av poliser över hela världen.

Polissamarbetet inom EU behöver dock fördjupas. Liberalerna ser gärna att samarbetet med Europol och Eppo fördjupas och att man går vidare med samarbetet mot terrorism och grov brottslighet.

Har vi Kristdemokraterna med oss i detta gemensamma arbete framåt för minskad brottslighet och ökad trygghet?

Fru talman! Om vi unnar oss ett rakt svar på frågan är svaret ja.

Som jag har haft förmånen att upplysa tidigare liberala företrädare, framför allt Jan Björklund, om många gånger var det faktiskt tre kristdemokrater som lade grunden till dagens europeiska union. En viktig del var att säkra fred genom friare handel men också att samarbeta i gränsöverskridande frågor.

Den grova brottslighet vi ser lamslå så många delar av länderna inom Europeiska unionen är en sådan gränsöverskridande fråga där vi vill se ett fördjupat samarbete på EU-nivå. Samtidigt vill vi hålla EU borta från frågor om till exempel svensk välfärd och arbetsrätt. Här ser vi dock gärna ett fördjupat samarbete - och gärna ett fördjupat samarbete med Liberalerna.

Fru talman! Jag blir alldeles rörd. Det är fantastiskt skönt att höra detta.

Idén med EU-samarbetet är ju att tillsammans är vi starka. Ensam är man just bara ensam.

När EU-projektet drogs igång av tre framsynta kristdemokrater var tanken att samarbetet skulle fördjupas alltmer. Ibland möter vi kritik om att det går för långt på vissa områden. Med sociala pelaren blev det ett himla liv för att rumäner ska ha betalt och att romer inte ska misshandlas i Bulgarien och Rumänien.

På polisområdet är samarbetet viktigt, för öppna gränser kan bara finnas om vi också har en gemensam brottsbekämpning. Oavsett om gäng och ligor utför grova brott eller andra brott, såsom inbrott och stölder, måste samarbetet fördjupas. Jag ser fram emot detta, för här har såväl justitieutskottet som en ny regering en hel del att göra.

Fru talman! Låt oss fortsätta med folkbildningen. Adenauer, De Gasperi och Schuman hette de tre herrar som lade grunden.

Apropå sociala pelaren: Det är när vi hamnar för långt i dessa diskussioner som stödet för en europeisk union som kan hålla för framtiden och kommande generationer riskerar att minska, för det är frågor som länderna sköter bättre själva eller som ligger inom ramen för internationella konventioner.

Men när det gäller brottsbekämpning och när vi får ta del av en sådan presskonferens som var i veckan tror jag att stödet för Europeiska unionen och internationellt samarbete ökar. Då ser man att samarbete mot gängen kan göra skillnad.

Jag säger så här: Kan ni inte bli färdiga med separationen någon gång? Jag håller nämligen med dig om att tillsammans är vi starka.

(Applåder)

Fru talman! Det är spännande att höra att Kristdemokraterna verkar vilja göra Miljöpartiet till huvudmotståndare. Det är sorgligt att Kristdemokraternas kamp mot miljöpolitiken och att vårda skapelsen tycks fortsätta.

Ett exempel: Oändliga stålskogar kallar Ebba Busch det som den nya, gröna industrin ser som själva förutsättningen för att göra investeringar som ger jobb och framtidstro långt borta från både riksdagen och Uppsala. Utan investeringar i vindkraft kommer svensk industri att behöva dra i nödbromsen, och konsekvenserna blir arbetslöshet och utarmad landsbygd.

Kristdemokraterna har blivit Sveriges svar på Don Quijote, ni vet romanfiguren som slåss mot väderkvarnar i tron att de är jättar. Don Quijote är som tur är bara en saga, och det förstår det näringsliv som vill se mer förnybar energi.

Kan vi hoppas på att Kristdemokraternas motstånd mot vindkraften också blir en saga?

Fru talman! Jag tycker att Miljöpartiet ska se mitt tidigare inlägg om Miljöpartiets inflytande som beröm. Jag är visserligen inte nöjd med att Miljöpartiet har så stort inflytande och, i mitt tycke, agerar som en stor bromskloss i flera för Sverige avgörande frågor, men det var faktiskt beröm.

Vi tänkte dock ändra på detta, inte minst för just energiförsörjningens skull och för att vi ska få till en grön omställning.

Jag älskar vindkraft, vågkraft, vattenkraft, solkraft och kärnkraft. För mig är det viktiga inte tekniken utan att det är leveranssäkert, levererar mycket och är utsläppsfritt. Jag menar att det finns en övertro på vindkraften i Miljöpartiet som innebär att vi kommer att ersätta vacker, grön barrskog med skogar av stål, och det är inte rimligt. Vi måste ha balans: mer kärnkraft och lite vindkraft.

Fru talman! Det var i alla fall tydligt.

Låt mig påpeka att ingen här inne hävdar att vindkraft ska byggas överallt. Tvärtom finns det gott om platser där det inte är lämpligt, och det är också den politiken vi för.

Grundfrågan är om Kristdemokraternas motstånd leder till att man stoppar svenska industriinvesteringar för klimatet. Om vi vill att industrin ska våga investera i svenska jobb behöver industrin också tydliga besked om de satsningar som kommer att behövas. Än så länge har 100 miljarder investerats i svensk vindkraft, och industrin vill investera ännu mer.

Om Ebba Busch verkligen brydde sig om dem som bor där vindkraften byggs ut hade hon kunnat ställa sig bakom Miljöpartiets förslag om att låta en del av vinsten återgå till bygden. Det skulle göra att varje gång bladen snurrar kan kommunen börja planera för mer personal i förskolan och bättre mat på äldreboendet. Det skulle ge framtidstro långt borta från de talarstolar Ebba Busch och jag står i.

Är detta något Ebba Busch och Kristdemokraterna kan tänka sig att stödja?

Fru talman! För att svara på den konkreta frågan: Ja, det kan vi väl tänka oss att titta på, men vi tror inte att det är avgörande.

Låt mig vända mig till dem som lyssnar på debatten och ställa frågan: Har ni någonsin stått under ett stort vindkraftverk, under de fantastiska rotorblad som Bolund nämnde? Det låter nämligen något enormt när det väl blåser, och det vill man ju gärna med vindkraft. Men på många ställen låter det så illa att det skadar djur och natur och driver bort företag och gårdsägare.

Därför måste man bygga med måtta, och då kan inte ett primärt ben i svensk energiförsörjning vara vindkraft. Det måste ses som ett komplement.

Det svensk industri behöver veta är att vi kommer att ge dem utsläppsfri, leveranssäker el i mängder och att vi inte snor all el från Norrland, som just nu är strategin.

(Applåder)

Fru talman! Den svenska skolan kan som sagt vara svaret på nästan alla våra utmaningar. Det handlar om jämlikhet, frihet, hälsa, utanförskap, trygghet och välstånd. Mycket har gjorts, men det finns mer att göra.

Jag vet inte hur det ser ut i år, även om jag ska på en nias avslutning senare i dag, men förra året gick 115 000 elever ut grundskolan. De flesta men långt från alla gick vidare till gymnasieskolan. Förra året lämnade 15 000 elever grundskolan utan gymnasiebehörighet. Dessa unga människor saknar en viktig förutsättning för att kunna forma sina egna liv och sin egen framtid.

För att fler ska lyckas i skolan behövs en fortsatt fokuserad reformagenda som kan bereda väg för en likvärdig kunskapsskola.

Pandemins följdverkningar för skolan har både blottat och fördjupat de brister som fanns tidigare. Hemmasittare behöver få mer stöd för att kunna komma tillbaka till skolan. Oroliga och utagerande elever behöver möta lärare som vågar vara vuxna som med varm hand leder dem framåt.

Vi behöver också fortsätta att stärka elevhälsan för de unga. Inför den nya skollagen drev Liberalerna på för att upprioritera elevhälsan och för att alla skolor, såväl offentliga som fria, ska se till att man har en fungerande elevhälsa. Detta har blivit bättre.

Vi vill att man ska koppla in socialtjänsten i skolans elevvårdsteam, för skolan är kanske viktigast för de barn som har det tuffast. Vi vill att vetgiriga elever ska kunna köra om och inte bara ställa sig på bromsen när de har nått sina kunskapsmål. Fler elever som behöver mer tid ska kunna få gå i lovskola denna sommar men också kommande somrar.

När vi står bakom våra lärare, fru talman, står vi också bakom Sveriges elever och möjligheternas Sverige.

Fru talman! Nu börjar vi närma oss slutet på denna debatt. Jag har suttit och fört protokoll över hur många gånger Ulf Kristersson, Ebba Busch och Jimmie Åkesson kom med konkreta förslag här ifrån talarstolen på hur man ska minska utsläppen och värna miljön, nu när de hade chansen. Resultatet är ganska magert: Jag fick tyvärr inte ned någon enda kråka på mitt papper. Det här verkar vara en blind fläck, en icke-fråga, för de konservativa partierna.

Politik är att prioritera. Det vet alla som har sysslat med det mer än i några dagar. Vi prioriterar mellan olika intressen. Vi väljer väg i politiken. I valet om lite drygt ett år kommer valet att stå mellan olika syn på våra medmänniskor. Det kommer också att stå mellan väldigt olika prioriteringar.

Denna debatt har blivit ännu ett bevis på hur det nya konservativa blocket i svensk politik tänker prioritera om det i värsta fall skulle bli så att de bildar regering ihop. Detta tycker jag är bra eftersom det gör det tydligt för väljarna vad som i så fall väntar.

Men jag tror att de konservativa partierna bedrar sig. Jag tror att de har blandat ihop vanligt folk med arga troll med Twitterkonton. Jag är övertygad om att det i Sverige finns en tyst majoritet för anständighet, som inte är rädda för solidaritet, som inte är rädda för verkliga åtgärder för miljön och klimatet och som vill att vi tillsammans ska satsa mer på att lämna fossilberoendet bakom oss.

Jag vill därför ge de konservativa partierna chansen att testa att samlas runt något annat än deras vanliga köttbulleluncher. Unga människor runtom i världen kräver nu ett globalt nedrustningsavtal för fossila bränslen. Våra barn och unga kräver av oss att vi ska stoppa nytt sökande efter och utvinning av de fossila bränslen som förgiftar deras framtid. Miljöpartiet har drivit denna fråga, och vi kommer nu att verka för ett stopp.

Jag vill fråga Ulf Kristersson, Ebba Busch och Jimmie Åkesson: Kan ni ställa er bakom ett sådant nedrustningsavtal, eller prioriterar ni annat än planetens framtid?

Partiledardebatten var härmed avslutad.