Partiledardebatt

Partiledardebatt

Herr talman! Dagens partiledardebatt inleds i en stund när hela Sverige och omvärlden väntar på att åklagare och polis ska hålla en presskonferens vad gäller utredningen av mordet på Olof Palme. Jag tror att allas tankar i dag är hos Olof Palmes familj. Jag tror också att många är tillbaka i det ögonblick då de fick veta att Sveriges statsminister mördats, tillbaka till den dag då vårt land förändrades och tillbaka i de långa år då vårt land fick leva med obesvarade frågor och ett traumatiskt sår som därför inte kunde läka.

Herr talman! Även om det är konstigt tycker jag att det ändå känns fint att diskutera Sveriges framtid just i dag. Dagen kommer att präglas av Olof Palme, och på något sätt blir denna debatt också ett sätt att minnas inte bara hans tragiska död utan också hans liv, ett liv som präglades av en stark vilja och ett mycket hårt arbete för att förbättra vårt land. Denna partiledardebatt hoppas jag kan gå i samma anda: viljan att förbättra Sverige.

Herr talman! Vårt land genomgår nu en historisk prövning på grund av coronakrisen. Vi har mött ett helt nytt virus. Hela det samlade Sverige har gjort allt för att rädda så många människors liv, hälsa och jobb som det bara går.

Under våren har vi sett vårt lands riktiga styrkor: styrkan i sammanhållningen - hur föreningar och regioner har kraftsamlat och hur grannar har hjälpt varandra och visat att ingen i Sverige är ensam i en kris, styrkan i att vi höll skolorna öppna, att vi plattade till kurvan över sjuka så att vården klarade av situationen och att vi räddade hundratusentals jobb genom att låta staten ta en del av lönekostnaden och styrkan i att så många människor har tagit ansvar för sig själva och sina medmänniskor men också för sjukvården och samhället.

Jag vill också säga att svensk demokrati har visat sig från sin bästa sida. Partipolitiska konflikter har lagts åt sidan, och blicken har lyfts. Varenda ledamot av Sveriges riksdag har fokuserat på vad som är bäst för vårt land. Vi har förenats i kampen för att rädda liv, hälsa och jobb, och detta är en styrka att vara stolt över.

Den politiska diskussionen om corona är nödvändig och viktig, men jag vill lite stillsamt påminna om att krisen är långt ifrån över. Vi har inget komplett facit i dag. Vi behöver fortsätta att samarbeta för Sveriges skull.

Herr talman! Under våren har vi också sett allvarliga svagheter. Det är alldeles för många som har avlidit på våra äldreboenden, och varje avliden är en sorg, naturligtvis i första hand för familj, nära och kära men också för hela samhället. Vi borde dessutom ha testat fler vid det här laget.

Den historiska kris som vi går igenom i dag skapar också historiska möjligheter för framtiden. Förutom de konkreta och allvarliga svagheter som jag nämnde har en större fråga väckts, nämligen den om vi har organiserat vårt land på bästa sätt. Mitt svar är att förändringar behöver göras. Sverige behöver rustas upp.

Jag tror att de flesta i vårt land känner igen sig i att det är alltför få anställda i äldreomsorgen och att dessa anställda inte har tillräckligt bra arbetsvillkor. Sjukvården har tack vare stor omställningsförmåga och kunskap kunnat klara krisen, men det har varit mycket tufft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Jag tror att de flesta känner en stark övertygelse om att Sveriges resurser och fokus nu behöver läggas på välfärden. Det är äldreomsorgen, sjukvården och skolan. Under lång tid har stora och viktiga delar av vårt land fått stå åt sidan för kortsiktiga vinster, som har fått styra alltför mycket. Detta har gällt under lång tid, under olika regeringar. Och under krisen har vi verkligen fått se hur fel det var att avskaffa beredskapslagren och hur farligt det är om sjukvård och äldreomsorg inte prioriteras på allvar. Därför, herr talman, behöver Sverige lära av krisen, i det lilla och i det stora.

När vi nu ska välja vilken riktning vårt land ska ta efter krisen och när Sveriges riksdag ska stifta lagar och besluta om statens budget framöver behöver vi göra det för att rusta Sverige starkt, så att varje människa i vårt land ges möjlighet att bli sitt bästa jag. Sveriges fokus behöver ligga på den människa som behöver stöd av hemtjänsten när det gäller promenader eller städning, på den man som har som yrke att sköta just detta, på arbetsvillkoren för den kvinna som arbetar som sjuksköterska och på vardagen för den lärare som varje dag i klassrummet lär ut världens historia till sina elever men också vet att elevernas framtid i alltför hög utsträckning styrs av föräldrarnas inkomst.

Vi genomgår en historisk kris, och framför oss har vi ett nästan lika historiskt vägval, ett vägval där jag ser att vi behöver välja att skapa likvärdig vård i hela Sverige, bygga ett jämlikt land där föräldrarnas inkomst inte avgör barnens möjligheter, genomföra en klimatomställning och på allvar sätta välfärden främst - välfärden för alla de människor som bär Sverige, som är Sverige. Detta kommer att bli dyrt och kräva många människors arbete. Det behövs mycket vilja, men det kommer att vara värt varenda krona och varenda ansträngning.

Sedan jag blev statsminister i oktober 2014 har vi satt välfärden främst, och vi har gjort historiska satsningar. Under den förra mandatperioden anställdes ungefär 100 000 människor i välfärden. Jag är mycket medveten om att detta inte räcker, och därför behöver vi fortsätta på den vägen.

Efter denna kris vill jag tro att det är fler partier som vill sätta välfärden först i de hårda prioriteringar som trots allt kommer. Varenda person i Sverige ser detta som nödvändigt. Vi kan samlas kring det. Jag hoppas att alla vi i Sveriges riksdag och regering tillsammans är redo att på riktigt rusta upp svensk välfärd. På det sättet kommer den här prövningen under denna tuffa vår att leda till att Sverige blir ett starkare land, efteråt.

(Applåder)

Herr talman! Samarbeta, driva på, tydlighet - tre begrepp som har väglett mig och mitt parti genom krisen. Man ska samarbeta i kris - samarbeta mellan riksdag och regering, mellan regering och opposition och mellan nationell och lokal nivå. Man lägger andra saker åt sidan och fokuserar, för landets bästa.

Moderaterna har drivit på regeringen. Vi har drivit på för större och snabbare stöd till jobb och företag, drivit på för att undvika konkurser och för att fler företag ska kunna övervintra under denna bistra tid. Vi har samlat majoriteter i riksdagen för att göra mer. Vi har drivit på för många fler tester, och vi har tjatat oss blå i tre månader för att något ska hända, därför att mäta är att veta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Nu finns äntligen en plan för testning, och det är bra. Men planer och strategier och samverkan och samordning har vi sett till leda. Nu är tid att få saker gjorda, inte tid för fler presskonferenser. Vi har drivit på för att komma igång med en coronakommission så fort som möjligt. Regeringens utkast innehåller mycket som är bra, men en sak är uppenbar: Kommissionens arbete får inte politiseras, och slutsatserna får inte skjutas upp till efter valet 2022.

Kriser kräver också tydlighet om exakt vem som bär ansvar för exakt vad. Och ärligt talat vet alla att just det inte är just denna regerings allra bästa gren. Förvirringen i testfrågan är ett exempel. Otydlighet om skyddsutrustning och läkemedel är två andra. Vem är det som kör? Det brukar man fråga.

Otydligheten blev närmast övertydlig när statsministern i förra veckan kände sig manad att påpeka att det är regeringen som leder Sverige och att det är han som leder regeringen. Nu vet vi det.

Vi moderater kommer att fortsätta hjälpa till, och riksdagen har nog aldrig i modern tid varit lika viktig som den är just nu.

Herr talman! Vi hoppas alla att det värsta är över. Men sanningen är att ingen vet - inte vi och inte några i andra länder. Låt oss därför vara ödmjuka inför det. Fler kommer att bli sjuka, fler kommer att mista livet och mer måste göras för att stoppa smittan.

Ledigheten hägrar, men detta blir ingen vanlig sommar. Det vet alla studenter som har förlorat sitt sommarjobb innan det ens kom igång. Det vet de 130 000 människor som redan har blivit arbetslösa. Och det vet alla företag som har gått i konkurs.

Jag vet vad det första jobbet betyder, som mitt eget på Expert Foto i Eskilstuna. Alla minns sitt första jobb. Väldigt få har det faktiskt kvar. Nästan ingen skulle vilja ha varit utan det. Det är ofta steget in i vuxenvärlden. Men det innebär också självständighet och egna pengar. För den som är ny i vårt land är det bästa vägen in i det svenska samhället och in till det svenska språket.

I krisens spår kommer Sverige att få högre arbetslöshet - enligt KI sannolikt den högsta arbetslösheten sedan andra världskriget. Det kommer inte att bli lätt, men vi måste ta oss igenom även denna kris framgångsrikt.

Under en kris för länge sedan var räntan 500 procent. År 1992 gick 85 företag i konkurs varje arbetsdag. När året var slut hade 21 000 företag gått under. Detta var dystra tider för Sverige. Men mycket blev till slut ändå väldigt bra, för vi tog vara på krisens insikter och vi tog tag i våra problem. Det är precis det som vi måste göra igen - kavla upp ärmarna, se problemen i vitögat, fatta besluten och genomföra dem.

Sverige hade problem redan före coronapandemin. Vi hade lägst tillväxt per capita i hela EU. Sedan Stefan Löfven tillträdde har 27 av 28 EU-länder fått lägre arbetslöshet - alla utom Sverige. Tiotusentals människor - många är födda utanför Europa - riskerar att hamna i permanent utanförskap. Snart är en halv miljon människor arbetslösa.

Underskatta inte dessa problem. Bara för att vi har vant oss vid dem är de inte naturliga. Bara för att det har varit så här länge måste det inte vara så här i framtiden. Det skulle kunna gå bra för Sverige. Men då måste vi än en gång ta tag i våra problem och ta fasta på våra möjligheter, i den ordningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Sverige måste, för det första, återupprätta arbetslinjen. I vårt land jobbar man och gör rätt för sig - unga och äldre, kvinnor och män. Det ska vara lätt att komma in och lätt att stanna kvar, och det ska löna sig bättre att jobba än att leva på bidrag.

Efter en kris måste, för det andra, tillfälliga åtgärder rullas tillbaka. Det är därför som de kallas krisåtgärder. Devalvera alltså inte innebörden av kris. Då gör man saker som man annars inte gör. Man ger pengar till företag, man höjer a-kassan och man sätter ekonomin i undantagstillstånd.

Vi måste därför, för det tredje, vara försiktiga med skattebetalarnas pengar för att inte högre bidrag ska leda till längre arbetslöshet. Och våra akuta stöd till företag ska inte bli som 1970-talets industripolitik.

För det fjärde måste vi återupprätta tryggheten och säkerheten. I vårt land ska både flickor och pojkar våga gå hem själva från träningen. Gängkriminalitetens skjutningar och sprängningar hör inte hemma i Sverige. Kriminalitet ska inte vara en alternativ karriärväg för unga grabbar i förorten.

Detta är fyra steg till ett friare och tryggare land: ett land som successivt blir bättre, inte sämre, tryggare, inte otryggare, säkrare, inte osäkrare, friare för alla, inte ofriare för många. Om vi gör det vi måste kan vi bli precis det vi vill. Denna hoppfullhet, Sveriges historiskt bevisade kraft och förmåga att nyktert se problem och fördomsfritt hitta lösningar, bär jag med mig när vi nu tar oss an de prövningar som ligger framför oss.

(Applåder)

Herr talman! Det har varit en synnerligen annorlunda vår och ett synnerligen annorlunda riksdagsår, och det kommer att bli en mycket annorlunda sommar. Bakom all den tragik och det lidande som har gjort sig påmint i varje människas vardag under denna tid finns det en verklighet som också gör sig påmind, en parallell verklighet där det dödliga våldet nu ligger på högre nivåer än på flera år. Brottsligheten har inte tagit någon paus. De kriminella gängen är inte med på idén om att vi tillsammans ska kämpa oss igenom denna kris. Tvärtom utnyttjar de tillfället och slår till när människor är som mest sårbara.

På samma låga nivå befinner sig de extremister som förklädda till aktivister ger sig på blåljuspersonal, som slår sönder butiker och som rånar barnfamiljer på deras ägodelar. De uppmuntrar till våld, och de ger sig cyniskt och systematiskt på oskyldiga människor. Dessa ligister, herr talman, borde inte, och definitivt inte med statens goda minne, få vistas i stora folksamlingar i stadsmiljö. Den rätta platsen för denna organiserade våldspöbel är i ett avlägset beläget grustag eller någonting liknande eller bakom lås och bom. Deras beteende är under alla omständigheter förkastligt. Det är fullständigt oacceptabelt.

Herr talman! Välfärden som redan innan detta virus slog till var i kris är nu i ett ännu värre läge. Vi har personal som sliter och går på knäna, vi har en omsorg som dras med uppenbara strukturella problem och resursbehov och vi har besparingar som riktas rakt mot välfärdens kärna. Redan sönderskattade småföretagare har pålagts ytterligare bördor i form av plastpåseskatt och annat symboliskt nonsens. Arbetslösheten skjuter åter i höjden, konkurserna exploderar och människor riskerar att tvingas bort från hus och hem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Framför allt skulle jag vilja ägna en tanke åt alla de äldre som just nu befinner sig i en mycket svår situation. Efter att ha kämpat ett helt liv och bidragit till vårt gemensamma ska man inte behöva känna den rädsla som väldigt många känner i dag, en rädsla för att lämnas åt sitt öde när krisen slår till. Det anstår inte ett välfärdsland som Sverige.

All personal i vård och omsorg som har fått stå ut med så mycket under så lång tid, inte minst de senaste månaderna, och all sjukvårdspersonal som har slitit under omänskliga förhållanden de senaste månaderna är hjältar som förtjänar en trygg och säker arbetsmiljö och som förtjänar vettigt betalt för det jobb som de lägger ned. Och inte minst, herr talman, förtjänar de vår allra djupaste respekt.

När Sveriges statsminister manar till nationell samling är vi sverigedemokrater de första att räcka upp handen. Men att mana till uppslutning får inte innebära att man blir rädd för att idka självkritik och självrannsakan. När vi nu efter denna coronavår i denna kammare ska försöka göra en summering blir det ett sorgens och ett tragikens delbokslut. Det är åtminstone så som jag ser på det. Samtidigt får jag ett intryck av att statsministern är ganska nöjd med sin strategi för att bekämpa viruset men också med de åtgärder som regeringen har vidtagit för att mildra de negativa effekterna på samhället.

Någonting säger mig ändå att de som drabbats på olika sätt - alla anhöriga till avlidna, all vårdpersonal som har slitit dag och natt, de tiotusentals som har haft behov av vård men som har fått se sina operationer skjutas upp och alla företagare som kämpar för sin överlevnad - inte är särskilt nöjda med hur vi har hanterat detta, herr talman.

Sverige är i grunden ett starkt samhälle och en stark nation. Vårt samhälle har byggts av tålamod, strävsamhet och omtanke om varandra. Det där blir i förlängningen helt avgörande för hur vi kommer att lyckas ta oss ur den här krisen. Det kommer dock inte att ske utan uppoffringar, och det kommer inte att ske utan svåra politiska prioriteringar Vi kommer att tvingas till hårda prioriteringar, herr talman, och jag ifrågasätter starkt om den regering vi har i dag besitter förmåga, vilja och kraft att göra de prioriteringarna.

(Applåder)

Herr talman! Vi lever mitt i en pandemi. Den har slagit stenhårt mot människors liv och hälsa, mot hela vår ekonomi, mot våra företag och mot människors jobb och trygghet. Vi lever i en tid som tvingar våra äldre att avstå från att krama sina barnbarn, som gör att en partner inte kan vara med vid förlossningen och som tvingar anhöriga att ta ett sista farväl via en telefonlur i en sjuksköterskas utsträckta hand. Bara i Sverige är det nu 4 700 människor som har dött. Det är en sorg och en tragedi för familjer, vänner, kollegor och bekanta, men det är också en sorg och en tragedi för hela Sverige som land.

Den svenska sjukvården har ställts inför enorma utmaningar. Vårdpersonalen jobbar under hårt tryck för att ta hand om covidsjuka patienter, ett arbete som förtjänar all vår respekt. I krisens spår har också allt fler företagare och anställda fått se sina livsverk och framtidsplaner slås i spillror. Pandemin har gjort svarta siffror röda, inte minst för småföretag runt om i Sverige, och den har drabbat branscher som besöksnäringen särskilt hårt. Även jobben drabbas när företagen drabbas. Det vi upplever nu påverkar oss alla. Det sätter spår i oss som individer och som samhälle, och det kommer att ta många år att återhämta sig ifrån detta. Viruset har slagit mot våra liv och vår hälsa, och nu måste vi göra allt vi kan för att det inte ska slå även mot vår framtidstro.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Under de senaste månaderna har Centerpartiet haft som utgångspunkt att ta ansvar och visa handlingskraft. Vi har varit med om att få på plats historiskt stora räddningspaket för att stötta företagen och värna jobben. Vi har skjutit till mer pengar till kommuner och regioner och investerat i svensk infrastruktur. Men vi har också pekat på hur äldres isolering kan minskas och hur vi ska möta den psykiska ohälsa som följer i pandemins spår. Vi har varit starkt kritiska till att äldre som bor på särskilda boenden inte har fått tillgång till sjukvård. Mer behöver dock göras för att man ska komma framåt i arbetet med att stoppa smittspridningen och därmed också kunna ta Sverige ur krisen.

Det finns områden där vi som land har misslyckats och där vi borde ha agerat mycket snabbare. Den utbredda smittspridningen och den höga dödligheten i covid-19 på våra äldreboenden är två sådana områden, och vår oförmåga att få på plats en bred och effektiv testning av våra medborgare är ett annat. Nu är det dags att vi uppdaterar den svenska coronastrategin. Börja testa alla med symtom! Det är bara så vi kan återuppta den aktiva smittspårningen och därmed bryta smittkedjor. Att pressa ned smittan är det enskilt viktigaste vi kan göra nu, både när det gäller att rädda liv och när det gäller att värna företagen och jobben.

Det är också viktigt att vår svenska strategi kan skapa förtroende i våra grannländer. Det är helt avgörande för Sverige som litet, exportberoende land. Men vi måste även fortsätta arbetet med att minska äldres isolering och se till att möta den psykiska ohälsa som följer i krisens spår. Vi behöver förbereda oss så att alla de som har blivit bortprioriterade på grund av coronapandemin ska kunna få sin vård, och vi måste snabbt åtgärda de brister inom äldreomsorgen som blivit så oerhört tydliga under den här krisen.

Vi i Centerpartiet kommer att fortsätta driva på för förändring där vi ser att sådan behövs. Vi kommer att fortsätta vara en stark röst för en förnuftets väg som bygger på hur verkligheten ser ut. Det finns nämligen många problem och utmaningar kvar att lösa innan Sverige tillsammans har tagit sig igenom den här krisen. Ansvaret för det här vilar tungt på regeringen, och vi förväntar oss att regeringen tar det ansvaret.

Vi vet att det här är långt ifrån ett enkelt arbete. Det kommer att kräva det yttersta ledarskapet, såväl individuellt som kollektivt, och det kommer att ta tid. Men precis som sommarens ljus nu påminner oss om att det finns något annat än vinterns långa mörker måste vi påminna oss själva om att det kommer att komma en dag när vi får krama mormor och morfar igen. Med gemensamma krafter kommer vi att ta oss igenom även detta, herr talman.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman och åhörare! Kriser prövar oss. De prövar oss som människor, och de prövar oss som samhälle: Hjälper vi varandra, eller låter vi var och en klara sig bäst den kan?

Jag tycker att vi mitt i döden och eländet i coronakrisens spår har sett så mycket omtanke och sammanhållning i Sverige. En av de nyheter som berörde mig mest var när sjukvården i Stockholm efterlyste personal som kunde gå tillbaka till sjukvården och arbeta med de coronasmittade - och 5 000 personer anmälde sig på några timmar. Det är mitt Sverige! Det är det solidariska Sverige, som håller ihop.

Vi vet att man just nu sliter. Trots den vackra försommaren där ute sliter man på sjukhusen. På intensivvårdsavdelningar jobbar man 10-timmarspass och 60-timmarsveckor, vecka efter vecka. På våra äldreboenden, där sjukskrivningstalen har varit höga, arbetar man ibland med rädsla för att själv bli smittad eller att av misstag smitta någon av de äldre - det som absolut inte får ske.

Krisen har alltså visat mycket av det bästa i Sverige, men det finns också tydliga bilder av hur vi har blivit svagare som samhälle - hur vi inte klarar av saker vi borde. Allra tydligast är det förstås inom äldreomsorgen, och det beror inte på dem som sliter och jobbar där utan på att de inte har fått rätt förutsättningar att göra jobbet. De har inte fått rätt förutsättningar i form av alltifrån grundläggande utrustning till att faktiskt ha en utbildning som gör att de vet vad de ska göra. Det är årtionden av nedskärningar och privatiseringar, otrygga anställningar och underbemanning som gör detta så svårt i grunden, och här finns en grundläggande lärdom att dra: Det måste bli ett slut på den politiken. Välfärden måste gå före sänkt skatt.

Nu har vi möjlighet att välja en annan väg - en bättre väg - där de som står mitt i stormens öga i sjukvården och äldreomsorgen faktiskt får det bättre. Det ska inte bara vara ord. Man ska kunna sjukskriva sig, och har man ett fast arbete kan man göra det. Man ska våga säga ifrån när någon säger åt en att gå in och jobba utan skyddsutrustning: Nej, skyddsutrustning ska vi ha! Man ska ha så många kollegor att det inte är tjugo olika personer som går hem till en äldre med hemtjänst, utan det ska vara fyra eller fem som den äldre känner igen och är trygg med.

Det där kan vi göra tillsammans. Det är tid att lägga om politiken och rusta äldreomsorgen och sjukvården. Det är också tid att hjälpa småföretag ut ur krisen så att de klarar sig tills det börjar komma nya beställningar och ordrar. Det är tid att bygga upp ett civilförsvar igen, och det är tid att bygga upp beredskapslager - att lära av det som har skett.

Krisen visar att vi behöver ett starkt samhälle. För den arbetslöse är det uppenbart att det är samhället man får lita på. För företagen är det också uppenbart. I dag är det samhället - staten - man får lita på. Inte ens högern ropar på högerns lösningar när det är kris. Nu ropar man på staten och på samhället.

Men låt oss tala klarspråk: Denna ändrade kurs ger inte utrymme för sänkta skatter, utan den ger utrymme för satsningar och robusthet i framtiden. Den ger utrymme för ett rättvisare Sverige där vi rustar upp sjukvården och där vi ser till att saker faktiskt fungerar. Detsamma gäller återstarten av ekonomin. Den måste vi göra tillsammans; den kommer inte att fixa sig av sig själv.

Uppgifterna framför oss är tydliga. Vi ska bygga bort den trångboddhet som har varit så förödande för smittspridningen. Vi ska se till att fler får anställning i välfärden - också i skola och utbildning, inte bara i äldreomsorg och sjukvård. Vi ska göra en grön omstart där vi får ned utsläppen av växthusgaser samtidigt som vi bygger upp vår konkurrenskraft och ekonomi. Vi ska bygga nya stambanor i järnvägen. Vi ska rusta upp kollektivtrafiken. Vi ska se till att de stora industrierna kan ställa om och bli världsledande i att inte längre släppa ut så mycket växthusgaser. Vi ska bygga upp vårt elnät. Vi ska bygga ett modernare och bättre Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Detta, herr talman, kan vi bara göra tillsammans. Detta kommer inte marknaden att fixa. Detta kan vi bara göra om vi sätter jämlikhet och klimat före skattesänkningar för de rika.

(Applåder)

Herr talman! Jag är stolt över den solidaritet som varje dag visas med äldre och riskgrupper och över allt det vårdpersonalen offrat och fortsätter att offra för sin nästas hälsa. Den gemenskap och medmänsklighet som svenska folket visat oavsett bakgrund eller hudfärg är värd att hylla.

Coronakrisen har skakat om världen, visat på sårbarheten i välfärdssystemen, rivit upp handel och ekonomi, blottlagt kinesisk imperialism och exponerat bristerna i svensk beredskap. Vi kommer med tiden att få dra många lärdomar av det som hänt, men en slutsats kan vi dra redan nu: Med den nu sittande regeringen kommer Sverige när vi möter en kris alltid att stå ledarlöst. Under migrationskrisen, när vårdköerna fördubblades och nu under coronapandemin har vi stått ledarlösa. I en kris måste en ledare kliva fram, men Stefan Löfven tog kliv bakåt.

Regeringens passivitet har oroat oss under denna vår. Vid det första mötet vi hade med regeringen tog vi upp behovet av nationell samordning kring vårdresurser, respiratorer och skyddsutrustning, och vi förvånades över att regeringen inte hade tagit sådana initiativ. Den 19 mars krävde vi en coronakommission för att bland annat få svar på varför sportlovsfirare som kommit in via Arlanda fick kliva rakt ut på arbetsplatser och in i samhället. Samma dag föreslog vi för regeringen att det skulle tillsättas en typ av nationell vårdgeneral med mandat att omfördela vårdresurser vid behov.

I de regelbundna samtal som kom till stånd med partiledarna, och som vi visat stor uppskattning för, har vi gång på gång bett regeringen att presentera det expertunderlag som man påstått sig grunda sina politiska slutsatser på. Vi har velat förstå regeringens strategi och varför den skiljer sig så kraftigt från omvärldens, men vi har inte fått något svar.

Vi har haft bra samtal med regeringen om ekonomiska krisåtgärder och välfärdssatsningar. Regeringen agerade snabbt för att möjliggöra permitteringar och underlätta ekonomiskt för regionerna - det vill jag verkligen understryka.

Men när det kommer till smittskyddsstrategin har man varit direkt avfärdande. Vi har haft en stor ödmjukhet inför att vi inte vet allt om detta virus och om virusspridning i stort och inför att vi har befunnit oss i en situation där vi måste agera samlande, men vi har inte önskat att frånsäga oss vårt ansvar.

Regeringen har ofta sagt sig vilja lyssna till expertisen, men snarare än att lyssna verkar man i praktiken ha delegerat hela sitt politiska ansvar till Folkhälsomyndigheten. Detta har man gjort utan att ta i beaktande att Folkhälsomyndigheten må vara experter på smittspridning, men de är inte experter på ekonomi, på beredskap eller på hur de praktiska förutsättningarna faktiskt ser ut inom äldreomsorg och sjukvård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Vi har flera gånger under denna vår hoppats att Stefan Löfven skulle kliva fram. Vi har uppmanat honom att göra det och förklarat att han ska vara befälhavaren och att vi är beredda att backa upp honom. Vi har varit konstruktiva, och vi har sagt att vi har velat kroka arm. När jag sedan i denna kammare, för några veckor sedan, återigen bad statsministern om att vi skulle få underlag om strategin avfärdade han det som tidsödande seminarieverksamhet. Då försvann vårt tålamod.

Med öppna ögon valde regeringen en coronastrategi med en högre grad av smittspridning och fokus på att skydda riskgrupper. Sedan lämpade man över det politiska ansvaret för att fullfölja strategin på 21 regioner och 290 olika kommuner. När oppositionen vill ha transparens kring klokheten i detta vägval kallar man det föraktfullt för seminarieverksamhet.

Nu behöver Sverige komma igång med omfattande tester och smittspårning, så att vi kan sätta stopp för smittspridningen. Vi behöver stötta vår hårt arbetande och kämpande vårdpersonal, så att de i höst inte går rakt in i väggen. De behöver ett eget krispaket - annars kommer vi aldrig att kunna beta av den stora vårdskuld som nu byggts upp. Över 50 000 operationer har skjutits upp under coronakrisen. Kvinnor med konstaterad bröstcancer kan inte vänta längre.

Vi behöver också förbereda en återhämtning för svensk ekonomi, så att familjer som drabbats av arbetslöshet och personer som blivit permitterade återigen kan känna trygghet och framtidstro.

Vi kommer att ta oss igenom detta tillsammans.

(Applåder)

Herr talman! I den pågående coronapandemin förändras vår värld. Årtionden av demokratiska, sociala och frihetliga segrar riskerar att gå förlorade i smittans spår. Miljontals människors möjligheter pressas tillbaka, och slutenheten kan komma att öka.

Sverige, som exporterar mycket av vad våra företag och medarbetare skapar, påverkas extra hårt av nedstängd internationell handel och av brusten tillit. Därför måste vi alltid blicka utåt men ha Sverige i centrum.

Vi ser hur auktoritära krafter nu stärker sina positioner. Utvecklingen under den nuvarande administrationen i USA förfärar. Kriget mot fakta, hetsen mot journalister och hatretoriken hotar själva demokratin. Allt detta sker mot bakgrund av en skenande massarbetslöshet, utbrett drogmissbruk och en ännu alltför närvarande rasism.

I Kina, där coronaviruset har sitt ursprung, ser vi diktaturens inneboende oförmågor. Det intensiva politiska förtrycket har effektivt berövat miljarder människor deras mänskliga rättigheter, långt utanför statens egna gränser. Kinas övergrepp mot minoriteter och nära grannar såsom Hongkong och Taiwan måste fördömas.

Denna illiberala utveckling leder bort från frihet och bort från välstånd. Konservativa, nationalistiska och socialistiska politiker förenas inte sällan i att bygga egna halmdockor av det liberala samhället. Vi ser hur respekten för rättsstatens principer når nya lägstanivåer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

För att bemöta dessa utmanande krafter behöver vi ha ett öppet och fritt sinne. Människors oro för Sverige måste självklart tas på allvar, men att stå upp för demokrati, minoriteters rättigheter, jämställdhet och yttrandefrihet är den anständiga vägen. Med detta tillsammans med en stark marknadsekonomi, fokus på välfärdsstatens kärnuppgifter och en progressiv miljöpolitik säkrar vi vår gemensamma framtid.

Det liberala samhällsbygget är och förblir 2020-talets viktigaste uppgift. Sverige är beroende av omvärlden, och omvärlden behöver fler starka demokratier, inte färre.

Herr talman! Samspelet mellan stat, region och kommun lämnar mycket att önska. Trots bristande ledarskap från regeringen har människor, inte minst inom vård och omsorg, gjort sitt yttersta för att rädda liv och minska lidande med knappa resurser - ja, de resurser som har funnits att tillgå.

Den kommission som snart tillsätts avseende regeringens tillika myndigheternas hantering av corona kan börja med att söka svar i tidigare utredningar om Estonia, om tsunamin och om de stora skogsbränderna. Därefter kan man börja jobba sig ned i frågor om kapacitet, testning, skyddsutrustning, beslutstidpunkter, äldreomsorg och den unika mjuka nedstängningen av Sverige, som kan ha bidragit till de höga svenska dödstalen.

Om Sverige och världen ska klara av nästa pandemi, det akuta klimathotet eller andra katastrofer behövs mer internationellt samarbete. I Sverige ska vi göra det vi kan för att stärka det europeiska men även det nordiska samarbetet. Detta tjänar Sverige, världen och Europa.

Herr talman! Sverige måste få en ekonomisk återstart. Företagsamhet, forskning och offentliga investeringar är svaret när vi nu upplever historiska inbromsningar i den globala ekonomin. Vi har redan sett hur företag har tvingats lägga omfattande varsel, och arbetslösheten stiger brant.

Vi liberaler har presenterat vår inriktning från att akut rädda så mycket som möjligt av svenska jobb och företagsamhet till långsiktiga investeringar i utbildning, forskning, infrastruktur, bostäder och säkerhet. Det är med ett samlat grepp från staten som vi kan peka ut vägen, skapa förutsättningar för nya jobb och se till att Sverige blir möjligheternas land.

Om vi ska kunna möta de utmaningar som vi står inför finns det bara ett enda svar, herr talman. Svaret är liberalism.

(Applåder)

Herr talman! På bara några månader har coronaviruset vänt upp och ned på hela vår värld. Pandemin har visat vilken slak lina hela mänskligheten balanserar på.

Vi har pressat naturen till det yttersta. Skogar har fått ge efter för jordbruksmark. Jordbruksmark har fått ge efter för städer. Arter som aldrig tidigare mötts trycks ihop på små ytor och hittar in i vårt samhälle. De staplas på hög i burar, trängs i stall och matas fulla med antibiotika. Där föds nästa pandemi. Där föds nästa antibiotikaresistenta bakterie.

Antibiotikaresistens är ett av de allra största hoten mot mänskligheten, enligt WHO. Men det är inte det enda hotet. Klimatkrisen är precis lika verklig och ännu allvarligare. Vi har just nu de högsta halterna av CO2 på 800 000 år på denna planet.

Extrema väderhändelser, bränder och orkaner börjar redan bli vardagsmat. Men orkar vi tänka tanken att detta bara är början? Orkar vi tänka på en havsnivåhöjning på flera meter? Orkar vi tänka tanken att om tundran tinar sätts nya virus fria? Orkar vi tänka tanken på hundratals miljoner människor som flyr undan översvämningar, torka och hunger?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Det enda goda som coronakrisen fört med sig är att scenarier som dessa inte längre går att vifta bort. De är inte orealistiska; de är inte trams. Vi lever i en mycket allvarlig tid då vi behöver välja en annan väg, solidaritetens väg.

Miljöpartiet har sedan vi bildades vägletts av tre solidariteter: solidariteten med djur och natur, solidariteten med alla människor på jorden och solidariteten med kommande generationer. Och vi är övertygade om att utan dessa tre solidariteter kan vi aldrig bygga en trygg värld.

Herr talman! Sedan coronapandemin drabbade oss känner jag lika delar hopp och förtvivlan. Jag känner förtvivlan över det sätt på vilket vi har misshandlat vår planet, förtvivlan över vår oförmåga att prioritera rätt i politiken och en stark förtvivlan över alla dem som mist livet eller alla dem som inte har kunnat sitta hos sina älskade föräldrar eller makar under deras sista tid. Men jag känner också ett starkt hopp, för ur detta kan något mycket bättre födas: en värld där vi förebygger kriser, lyssnar till forskare och låter det som är rätt vägleda oss, en värld där vi tar hand om varandra och människor kan bidra och arbeta tillsammans för att bygga något bättre, en värld där politiken fokuserar på morgondagens värld och inte morgondagens valrörelse.

Därför måste återhämtningen från coronakrisen vara grön. Vi har chansen att lösa flera kriser samtidigt: den ekonomiska krisen och klimatkrisen men också den mänskliga krisen, känslan som är så utbredd i vårt samhälle av att något är fel. Fastän vi är rikare än någonsin är vi ensammare och mer stressade än någonsin.

Vi kan bygga någonting bättre. Vi har chansen att kickstarta ekonomin och skapa tusentals hållbara jobb genom att investera i ett modernt, medmänskligt och grönt samhälle, där vi rustar upp våra mest utsatta områden, där vi bygger samman Sverige med framtidens moderna höghastighetståg, där vi skyddar värdefull natur och låter hållbar besöksnäring blomstra i hela landet, där vi slutar slösa och slänga och i stället återanvänder och återvinner, där vi investerar i oss själva och ett sundare arbetsliv.

Pengar är inte allt. Tid är däremot allt vad vi har. Den får inte bara försvinna under ett långt arbetsliv av vantrivsel och stress, så låt oss tänka om. Alla ska kunna utvecklas på jobbet men också ha tid att leva.

Det här är en unik chans att skapa ett solidariskt, medmänskligt och hållbart samhälle. Det är vårt bästa vaccin mot nästa kris.

(Applåder)

Herr talman! Åklagare och polis håller precis nu en presskonferens om utredningen av mordet på Olof Palme. Med anledning av det kommer jag att kalla till en presskonferens i eftermiddag.

(TALMANNEN: Jag får påminna om att opinionsyttringar från läktaren inte är tillåtna och uppmanar vakterna att omgående visa ut de personer som stör.

Statsministern får börja om från början.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Åklagare och polis håller just nu sin presskonferens om utredningen av mordet på Olof Palme. Med anledning av det kommer jag att kalla till en pressträff senare i eftermiddag.

Åter till debatten. Sverige är inte igenom coronakrisen ännu - långt, långt därifrån. Vi saknar ett färdigt facit, trots att en del ger uttryck för att detta finns.

Det kan komma en andra våg i höst. Det kan komma andra kriser eller katastrofer som vi behöver hantera redan under året. Det kan bli en sommar med både skogsbränder och översvämningar, och då måste den svenska staten, det svenska samhället, ha styrkan att hantera också det.

Framöver behöver vi göra mycket, som offentliga investeringar, och vi ska klara av en klimatomställning och se till att fler människor kommer i arbete. Men om det är någonting som coronakrisen har visat tydligt är det att vårt land behöver rusta upp välfärden.

Vi som är överens om det, vilket nu många partier verkar vara, behöver också se till att prioritera just äldreomsorgen, sjukvården och skolan. Det är ett vägval. Antingen väljer vi att på allvar rusta upp välfärden i Sverige nu, eller så får andra saker gå före.

Låt oss ägna en stund åt hur mycket vi faktiskt har klarat av den här våren. Mycket har gjorts med ett gott samarbete här i Sveriges riksdag. Tänk då om vi arbetar lite hårt och målmedvetet för att rusta vår välfärd.

Tänk vilken upprustning vi kan åstadkomma i skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Tänk hur många fler som kan få trygga anställningar inom hemtjänsten eller vården. Tänk hur mycket bättre det kan bli för den som har hemtjänst men som i dag möts av olika personal varje dag.

Detta är fullt möjligt. Jag vill att Sverige väljer den vägen.

Herr talman! Jag har mycket stor respekt för att många svenskar just nu har sina tankar någon helt annanstans än just härinne, när Palmeåklagaren berättar om sina slutsatser. Som alla andra minns jag exakt vad jag gjorde när dödsbudet kom. Mina tankar går i dag till Olof Palmes tre söner med familjer. Det skulle betyda väldigt mycket om det nationella traumat kunde få ett bokslut i dag.

Men ändå: För ett exakt ett år sedan spräckte regeringen Försvarsberedningens arbete förra gången. Man ville ha förslagen, men man ville inte betala för dem. I går spräckte regeringen samtalen igen. I stället för en bred överenskommelse blir det en överenskommelse mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Min enkla fråga är denna: Kommer Socialdemokraterna att nöja sig med ett försvarsbeslut som vilar enbart på Miljöpartiets stöd?

Herr talman! Jag vill påminna om att när jag var partiledare i opposition betecknade den dåvarande regeringen försvaret som ett särintresse. Sedan vi tillträdde har vi, dock i gott och brett samarbete, sett till att öka Sveriges försvarsförmåga rejält.

Det har varit rejäla höjningar av anslagen till försvaret så här långt. Framför oss har vi också ytterligare rejäla höjningar. För ett år sedan, när Försvarsberedningen var klar, ville vi göra en riktig undersökning av detta material tillsammans med myndigheterna för att få veta vad det kostade. Då visade det sig att det fanns ett underskott i finansieringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Så kan man inte hantera försvaret. Vi kommer att se till att lägga fram en proposition som har stöd i Sveriges riksdag, och vi kommer att se till att stärka Sveriges försvarsförmåga.

Herr talman! Alla vet att det svenska försvaret har nedrustats under decennier av flera olika regeringar. Det ansvaret fallet tungt på båda sidor av blockgränsen.

Vad det nu handlar om är om vi ska stärka försvaret på papper eller stärka försvaret på riktigt. Vad det handlar om är om vi ska skriva långa texter över vad vi vill ha eller om vi ska betala för det vi säger att vi vill ha.

Mitt besked var i januari: Jag är beredd att kompromissa om många saker utom en enda sak. Aldrig ännu ett ofinansierat försvarsbeslut.

Det regeringen nu är på väg att göra - Socialdemokraterna och Miljöpartiet ensamma - är att fatta ännu ett beslut om ett ofinansierat försvarsbeslut. Det kommer inte att imponera på någon vare sig i Sverige eller utomlands.

Herr talman! Låt mig påminna om att under den förra mandatperioden tillfördes 33 miljarder till försvaret. Det är 10 miljarder i nivåhöjning.

Nu finns i det förslag som ligger på bordet, i den proposition som vi avser att arbeta fram i samarbete med C och L, ytterligare 25 miljarder. Detta är historiska tillskott till försvaret. Det gjordes därför att försvaret behöver förstärkas. Vi behöver öka försvarsförmågan. Om detta har vi varit överens.

Men det finns också ett annat perspektiv som är nog så viktigt. Vi är mitt uppe i en pandemikris. Att nu, som Moderaterna och Kristdemokraterna gör, säga att vi dessutom redan 2026 och 2027 ska lova ett antal miljarder är inte hållbart.

Vi följer Försvarsberedningens inriktning. Vi gör det som vi alltid gör. Vi tänker uppfylla planeringen för den här försvarsperioden, och vi tänker fylla på rejält med resurser. Jag tror att vi kan vara eniga om detta.

Herr talman, statsministern! Sverige har fyra gånger fler avlidna i covid-19 än våra nordiska grannländer tillsammans. Det stora antalet avlidna på äldreboenden är naturligtvis särskilt sorgligt att bevittna. Hela vår strategi har enligt både regeringen och myndigheter gått ut på att skydda riskgrupper. Det har vi inte lyckats med.

Herr talman! Min fråga till statsministern är ganska enkel. Vilket ansvar anser Stefan Löfven att han har som statsminister för det misslyckande som den här hanteringen ändå måste anses vara?

Herr talman! Först och främst verkar den här konsumentupplysningen behövas: Det är regeringen som leder landet, och jag är landets statsminister. Då har man alltid ett ansvar. Men vi måste också titta på vad det är som de facto har hänt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Medan vi i början av krisen var överens om att ingen av oss är epidemiolog verkar nu de allra flesta ändå ha blivit det. Vi vet ännu inte riktigt om det finns en skillnad i utbrott mellan länder. Låt oss avvakta och se om det möjligtvis har varit så.

Det är dessutom så att vi har sett att hygienrutinerna inte har fungerat i äldreomsorgen. Sveriges Kommuner och Regioner har själva redovisat att 60 procent följer dem och att 40 procent inte gör det. Om 40 procent inte följer hygienrutinerna har vi ett problem.

Därför såg vi via Socialstyrelsen till att 139 000 människor nu har genomgått en utbildning. Nu faller dödstalen också i äldreomsorgen. Vartenda dödsfall är en tragedi och en sorg. Det är därför vi gör någonting åt det.

Herr talman! Det är regeringen som leder landet. Det har Stefan Löfven påpekat i tal. Men i handling tycker inte jag att det är vad han har visat. Statsministern har under de här månaderna varit väldigt noga med att gömma sig bakom expertmyndigheterna. Det är inte att leda landet, herr talman. Det är just att gömma sig.

Jag kan inte tolka Stefan Löfvens ord här som någonting annat än att han egentligen är ganska nöjd. Vi får vänta och se. Jag är helt säker på, säger Stefan Löfven, att Sverige har gjort allting rätt och att andra länder har gjort allting fel. Jag tror inte på att den sortens etnocentrism är någon bra väg att ha som utgångspunkt i en kris lik denna.

Herr talman! Statsministern och regeringen bör leda landet. Börja göra det då på riktigt, Stefan Löfven!

Herr talman! Till skillnad från Jimmie Åkesson har inte jag ännu alla svar på hur detta utvecklas. Det är för många som har dött i äldreomsorgen. Det är ingen tvekan om det. Det var därför vi gav Socialstyrelsen precis det uppdraget: Se nu till att människor utbildas i hygienrutiner! Den utbildningen har genomförts. Då ser vi också att dödstalen faller.

Regeringen har hållit 30 extra regeringssammanträden. Vi har fattat beslut om ett fyrtiotal förordningar och ett sextiotal myndighetsuppdrag. Vi har fattat beslut om tolv propositioner varav sju extra ekonomiska propositioner för att se till att vi tillför 245 miljarder kronor som är budgetpåverkande. Det lär visst vara 250 miljarder i dag.

Så agerar man. Det är regeringen som måste styra via resurser. Finns det resurser eller finns det inte resurser i sjukvården, i omsorgen och i myndigheterna? Det är vårt ansvar.

Jag tycker att vi har haft ett bra samarbete i Sveriges riksdag för att se till att det ska komma resurser på plats. Det är så jag vill fortsätta att arbeta. Vi är inte igenom detta ännu. Vi måste fortsätta att samarbeta.

Herr talman! Runt om i världen pågår nu bekämpningen av pandemin. Vissa länder är inte så framgångsrika i att pressa tillbaka viruset, och andra länder är mer framgångsrika.

Vår bedömning är att Sverige skulle kunna vara mycket mer framgångsrikt i att pressa tillbaka infektionen, men då krävs det att vi korrigerar vår strategi på ett antal punkter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Vi är väldigt nöjda med att regeringen nu har lyssnat på oss, det vill säga att man i en förhandling, också tillsammans med Liberalerna, har plockat fram ytterligare medel för att kunna göra testning. Men pengar kommer inte att lösa problemet; det krävs någonting mer.

Det krävs att regeringen kliver fram och visar ledarskap. Det krävs att man är tydlig med att man nu byter strategi för att bekämpa viruset och att man startar omfattande testning och dessutom är beredd att bryta ned och ta bort de byråkratiska hinder som finns.

Min fråga till statsministern är: Är regeringen beredd att visa det här ledarskapet, vara tydlig med en ny strategi och riva de byråkratiska hindren?

Herr talman! Det är precis det som pågår. Det är därför vi måste göra det tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner. Det är där detta jobb utförs. De måste ha resurser för att kunna göra det. Vi kan inte flytta om, men vi är överens med dem om att detta ska göras.

För en månad sedan sa Sveriges Kommuner och Regioner till regeringen och till omvärlden: Vi gör det som regeringen vill att vi ska göra.

Vi kommer nu att takta upp testningen. Det sa vi för en månad sedan. Nu är vi överens med Sveriges Kommuner och Regioner, och det är viktigt. Det är viktiga beslut som vi fattar här, men verkligheten är där ute. Det är där det ska ske, så vi ska inte ha någon onödig administration.

Målet är naturligtvis att alla de som har symtom ska testas. Det är det vi är överens om, och det är den fas vi går in i nu.

Herr talman! Men det som skulle behövas nu är att regeringen går fram och visar ledarskap och är tydlig med att det här handlar om en ny strategi för hur vi ska bekämpa viruset.

Det är viktigt av tre anledningar. För det första är det viktigt för våra grannländer och handelspartner så att de förstår att Sverige nu styr in på en ny väg. Det behöver vi som ett litet, exportberoende land.

För det andra är det viktigt gentemot Sveriges Kommuner och Regioner, för de måste veta att regeringen har pekat ut en ny väg och sagt att man vill arbeta på ett nytt sätt.

För det tredje är det här en otroligt viktig signal till 10 miljoner svenskar, som inte vill annat än att bli delaktiga i att bekämpa viruset.

Men då måste det vara ett tydligt ledarskap från regeringens sida. Det är inte en slump att vi i Sverige ligger så långt bak när det gäller testning. Mycket av det handlar om administration, byråkrati och lagstiftning. Här måste regeringen gå in och vara tydlig och säga: Nu väljer vi en annan väg, och nu ska vi tillsammans slåss mot viruset.

Herr talman! Till att börja med: Faktum är att det finns länder som har gjort betydligt mer testning än Sverige, och det finns också länder som har gjort mindre testning än Sverige.

Vi har ingen annan ambition än att alla som har symtom ska kunna testas. Det är tydligt uttalat, och det är det som samarbetet med Sveriges Kommuner och Regioner går ut på. Nu ska vi se till att alla med symtom testas. Det innebär att man på vårdcentraler men också på sjukhus hittar andra sätt. Det kan vara företag och privata utförare, och det måste göras på ett sådant sätt att det inte dras resurser från sjukvården. Därför måste det vara så enkelt som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Vi är överens med Sveriges Kommuner och Regioner om detta, och det är uttalat. Det är det vi säger: Alla som har symtom ska testas. Nu trycks testningen successivt uppåt, och vi ser ökningen. Vi hade gärna velat se den tidigare. Men nu görs den, och då är det den strategin som gäller.

Herr talman och statsminister Stefan Löfven! Coronakrisen visar hur viktigt det är med trygga jobb - att man kan sjukskriva sig och att man kan säga ifrån.

Samtidigt läggs ett utredningsförslag fram på regeringens uppdrag och med regeringens direktiv som grund för utformandet. Det är ett förslag som slår sönder mycket av anställningstryggheten i Sverige.

Kommunals företrädare kallar det för det värsta på årtionden när det gäller angrepp på fackföreningsrörelsen. Sveriges Ingenjörer talar om att alla får provanställning. Det blir svårt att försvara den som har slitit ut sig på jobbet. Det blir svårt att försvara att den som har stått upp mot en dålig chef får vara kvar när det blir uppsägningar.

Ändå drar regeringen inte tillbaka utredningen utan skickar ut den på remiss. Det är egentligen ett hot mot de parter som nu ska sätta sig och förhandla - ett hot om att ställa sig på arbetsgivarens sida om fackföreningsrörelsen inte själv undergräver löntagarnas anställningstrygghet.

Regeringen bör omedelbart dra tillbaka denna remiss och detta obalanserade förslag.

Herr talman! Utredningen är en utredning, och det är en utredare som lägger fram förslag. Det är inte detsamma som lagförslag, och det är inte detsamma som proposition.

Men vi har den ordningen i landet att när en utredare har gjort ett jobb är det viktigt att exempelvis parterna får ge uttryck för vad de tycker. Det är bra.

Jag menar att parterna i första hand ska göra upp. Det är det vi vill. Det vill vi alla fyra partier i januariavtalet, och det är det som är meningen. Det var också därför jag gav uttryck för att vi inte kan ha ett förslag som kraftigt förskjuter balansen mellan arbetsmarknadens parter. Detta ingick i utredarens uppdrag: Se till att behålla balansen mellan arbetsmarknadens parter! Se till att undvika godtyckliga uppsägningar! Det är det vi ska göra. Det ingår också i direktivet, och det är därför vi har uttalat oss som vi har gjort om utredarens förslag.

Det är bra att skicka ut utredningen på remiss och att låta parterna förhandla. Jag tror och hoppas att de kommer att komma överens. Det är det absolut bästa.

Herr talman! Statsministern börjar backa om hotet att förstöra anställningstryggheten som finns i januariavtalet. Det är bra. Det är bra att man inser att det som föreslås är helt orimligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Men om man menar allvar med att detta fullständigt obalanserade förslag, som slår sönder anställningstryggheten, aldrig ska genomföras borde man inte heller skicka ut det på remiss. Det som egentligen sker nu är att parterna får förhandla under hot. Regeringen ställer sig i praktiken på arbetsgivarens sida och säger: Om inte ni slår sönder era medlemmars trygghet kommer vi att göra det åt er efter att ni har förhandlat.

Det här försvårar naturligtvis parternas möjligheter att göra upp över huvud taget. Det försvårar också för de fackliga organisationerna att få en bra lösning för sina miljoner medlemmar, som nu kan få en mycket sämre anställningstrygghet.

Regeringen måste dra tillbaka remissen och säga att det här är ett dåligt förslag som aldrig någonsin kommer att genomföras.

Herr talman! Eftersom jag nu har varit tydlig med att det här inte är detsamma som regeringens förslag innebär det inte något hot mot parterna. Låt nu parterna förhandla! Jag hoppas och tror att de kommer överens. Om de inte gör det kommer det en diskussion i höst om hur ett lagförslag ska se ut. Det är det som gäller.

Men Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet glömmer en sak, och det är hur majoriteten i den här riksdagen faktiskt ser ut. Sjöstedt och Vänsterpartiet borde ta sig lite tid och analysera vilka förslag som ligger på riksdagens bord. Det finns motioner som bland annat handlar om längre provanställning och ett mycket mer flexibelt regelverk. Det handlar också om att begränsa rätten att vidta stridsåtgärder. Här finns förslag om att återinföra lex Laval.

Det är dessa krafter, Jonas Sjöstedt, som ni i så fall borde mota. Men dessa krafter väljer Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet att ibland samarbeta med när det krävs för att trycka till regeringen. Det är inte bra.

Herr talman! Sveriges sjukvård står inför en perfekt storm. Vårdköerna var långa redan före coronakrisen. Sommaren medför alltid större problem med bemanningen. Cirka 50 000 operationer har hittills skjutits upp under krisen.

Personalen är pressad till bristningsgränsen i vissa fall. De måste få avlösning, och de måste få semester och en dräglig arbetsmiljö när semestern väl är slut. Annars väntar en sjukskrivningsvåg i Sverige.

Vi har bland annat föreslagit att vårdutbildade som har lämnat vården ska ges ett extra ekonomiskt incitament för att under en tid återvända till vården och att deras nuvarande arbetsgivare ska kompenseras för att de släpper iväg sin personal. Andra har presenterat vissa andra förslag.

Jag vet att Socialdemokraterna vill värna välfärden. Min fråga är: Kan vi enas om att alla partier behöver träffas för att ta fram ett krispaket för vårdpersonalen här och nu? I höst kan det vara för sent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Jag är glad att diskussionen om hur vi stärker sjukvården kommer upp, för det är någonting vi behöver göra. Det var därför jag tog upp det i mitt inledningsanförande. Vi behöver samlas nu och se på hur vi stärker välfärden.

Det första jag tycker att vi måste tänka efter riktigt på är att vi under överskådlig tid inte kommer att ha råd med några stora dramatiska skattesänkningar. Vi kommer att behöva varenda inkomst vi har i landet för att se till att sjukvården, äldreomsorgen och annat kan stärkas.

Ja, jag är beredd att resonera om hur vi stärker sjukvården. Men jag vill också göra det tillsammans med regionerna, för det är de som organiserar och utför sjukvården. Det är naturligtvis oerhört viktigt hur de ser på detta. Det är där kunskapen finns om hur man kan planera för semester och se till att medarbetare får en vettig vila. Det är där man vet hur scheman ska läggas.

Vår skyldighet är att se till att de har resurser att göra det. Finns det tillräckliga ekonomiska resurser när det gäller att utbilda personal och så vidare? Det resonemanget vill jag föra också med SKR.

Herr talman! I slutet av maj intervjuades Birgitta Ohlgren, IVA-chef vid Sankt Görans sjukhus, i Sveriges Radio. Hon sa så här:

Nu börjar man bli trött och urlakad, känslomässigt tom. Vi vet inte hur vi ska orka med våra nära och kära därhemma, vår familj och våra barn.

Vi hör nu larmrapporter från sjukvården om att ungefär en tredjedel av personalen visar symtom på depression, ångest, utbrändhet och utmattning. Vi måste göra mer. Vi måste kunna se sjukvårdspersonalen i ögonen.

Jag gör gärna detta tillsammans med regionerna, men ibland måste man också från nationell nivå backa upp och peka med hela handen när man ser att det inte räcker till.

Herr talman! Jag tolkar statsministerns svar som att han är villig att kalla samman partierna för att diskutera ett krispaket till vårdpersonalen. Vi är beredda att lägga all prestige åt sidan kring vilka förslag som är de bästa, så länge det blir av. Vi är beredda att sätta oss och förhandla nu i natt, om så krävs.

Herr talman! Jag är beredd att diskutera hur vården ska få resurser. På ett tidigt stadium sa vi till Sveriges Kommuner och Regioner: Ni behöver inte tänka på extrakostnader beroende på coronakrisen. Vi täcker varenda krona. Vi har lagt till mer än skattebortfallet i generella statsbidrag till Sveriges Kommuner och Regioner. Vi har också lagt till kompensation för kollektivtrafiken, som nu har en svår situation. Det sitter alltså inte i de ekonomiska resurserna, och det vet Sveriges Kommuner och Regioner.

Då blir det en praktisk hantering: Hur ska vi se till att det fungerar när vi är på väg ut ur det akuta - när det kommer; där är vi inte ännu - och hur ska vi klara vårdbehovet framåt? Det måste vi lösa tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner. Jag är helt övertygad om att vi kommer att klara det. Vi har en bra dialog. Vi måste klara det. Det är det som ska göras för medborgarna i vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Det finns ingenting så högtidligt som studentavslutningar och examensdagar. Skolan är ett fantastiskt verktyg. Skolan är ofta svaret på nästan alla samhällsproblem, tycker vi liberaler. Det är givet att skolan är svaret på Sveriges framtid som forskningsnation i frontlinjen för teknisk utveckling. Den är också svaret på arbetslösheten. Vi vet att det före coronapandemin var väldigt få arbetslösa som hade en godkänd gymnasieutbildning. Den är också svaret på utanförskap och kriminalitet.

Men då kommer jag till en viktig fråga. Kvaliteten i skolan är ju helt avgörande, och här har jag en fråga till statsministern. I en PISA-mätning som har gjorts verkar man ha sjabblat lite med siffrorna. Det är rätt att några ska tas bort från mätningen, men det kan ju inte vara jättesvårt att ta bort rätt personer och att inte sjabbla med det. Vad tänker statsministern göra för att vi ska få korrekta PISA-mätningar och en korrekt utvärdering av den svenska skolan?

Herr talman! Den där mätningen har analyserats flera gånger redan, också med hjälp av OECD. Ansvarigt statsråd har också sagt: Låt oss titta en gång till. Men det är ingen som ännu kan säga att det har sjabblats. Låt oss avvakta med den domen. Låt OECD titta en gång till - jag tror att det i så fall blir för tredje gången. Skulle det vara något fel måste vi rätta till det. Vi ska ha sanningen på bordet. Det är den vi vill veta.

Vi räds inte detta ett dugg, men döm inte ut innan det har gjorts. Det tycker jag nog är lite för tidigt.

Herr talman! Jag tackar statsministern för svaret och utgår från att det då kan bli en oberoende genomgång av den senaste mätningen och hur Sverige har hanterat den.

Jag vill återkomma till skolan. De lärare som jag har träffat nu under vårterminen har kämpat hårt. Dels har man haft elever i klassrummet, dels har man hållit på med distansundervisning. Skolan har också, precis som sjukvården, medarbetare som nästan har gått på knäna för att ge ungarna möjlighet att få de kunskaper de ska ha.

Många rapporterar dock att de inte har kunnat detta. Vi möter nu detta tillsammans. Vi satsar på lovskolor - det tycker jag är bra; Liberalerna har drivit på för det. Men vad kan statsministern göra ytterligare för att se till att vi i höst har ännu fler insatser för att lyfta de elever som kanske inte har fått med sig de kunskaper som är så viktiga för att antingen flyttas till gymnasiet eller flyttas upp en årskurs och se till att vi får den skola i världsklass som faktiskt är svaret på de flesta samhällsproblem på lång sikt?

Herr talman! När det till att börja med gäller oberoende menar vi att OECD, som nu har gjort detta två gånger, är oberoende. Det är inte regeringen utan OECD som tittar på detta. Låt dem titta på det en tredje gång. Sanningen ska naturligtvis fram.

Jag vill också påminna om att vi under den förra mandatperioden såg till att skärpa lärarutbildningen. Vi gav den bättre resurser. Vi fick fler lärare, fler lärarassistenter och mer resurser till skolan, framför allt till de skolor som har de största problemen. Jag tror att det anställdes en bra bit över 20 000 fler i skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

På den vägen måste vi fortsätta. Det är därför jag är så glad över den här diskussionen. Nu är vi fler och fler partier som inser att det är dit våra resurser måste gå i första hand. Vi måste se till att ha skatteintäkter så att vi klarar en rejäl satsning på att rusta upp välfärden - skolorna, sjukvården och äldreomsorgen. Då kommer vi inte att ha råd med några stora skattesänkningar i framtiden. Låt oss se till att leverera välfärd till medborgarna i stället.

Herr talman! Det finns en stolt svensk tradition av gedigna utredningar efter nationella kriser. I modern tid minns vi katastrofkommissionerna efter Estonias förlisning 1994 och efter tsunamin julhelgen 2004. Precis som då ska den här krisen utvärderas. Genom en opartisk och saklig granskning av insatserna under krisen kan vi dra lärdom för framtiden och rusta Sverige starkare för kommande kriser.

Det är bra att regeringen gick riksdagens partier till mötes och nu tillsätter en coronakommission redan till sommaren. Det är också bra att vi ska jobba fram direktiven tillsammans. Att brett kunna enas om uppdraget ökar förtroendet för kommissionens slutsatser.

Så långt är vi alltså överens. Nu har vi givit regeringen våra detaljerade synpunkter på dess utkast. Jag vill här dock ta upp tre centrala punkter där vi förväntar oss att regeringen ändrar sig.

För det första måste regeringens och myndigheternas krishantering uttryckligen bli föremål för kommissionens utvärdering.

För det andra måste kommissionen bestå av partipolitiskt obundna ledamöter med hög integritet, stor auktoritet och bred erfarenhet. Kommissionen får inte politiseras.

För det tredje måste kommissionens samlade slutsatser naturligtvis redovisas före valet. Regeringen föreslår ett slutbetänkande i november 2022, händelsevis två månader efter nästa val. Det är helt enkelt orimligt.

Sverige ska dra lärdom av både framgångar och misslyckanden och därefter genomföra konkreta förändringar. Slarva inte bort det av partipolitiska skäl!

(Applåder)

Herr talman! Vi är inte igenom den här krisen ännu. Vi kommer dock att behöva göra en återstart, och den kommer närmare varje dag, tack och lov. Vi har förberett det så att 1,3 miljoner löntagare, enligt vår bedömning, under året kommer att dra nytta av korttidspermitteringarna, och då står de redo att dra igång produktionen.

Jag hoppas att vi efter krisen också hittar en riktig samsyn om vikten av en bättre välfärd. Vi ser alla behoven i äldreomsorgen, i sjukvården och i skolan. Det behövs bättre arbetsvillkor och bättre möjligheter till utbildning. Jämfört med 2014 arbetar nu ungefär 100 000 fler i svensk välfärd, och vi har nyligen lanserat ett omsorgslyft som kan ge 10 000 möjlighet att studera på arbetstid. Det är bra. Men vi behöver göra mycket mer, och vi behöver göra det under lång tid.

Är Ulf Kristersson och Moderaterna beredda att sätta jämlikhet och välfärd i hela landet före stora skattesänkningar i framtiden?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Det är ungefär lika klokt som att fråga: Är statsministern beredd att prioritera välfärd eller arbete? Det är en meningslös frågeställning. Antingen har vi människor som jobbar - som vill jobba, tillåts jobba och kan jobba - och som betalar in mycket skatt för att de jobbar mycket och tjänar pengar, och det skapar förutsättningar för en omfattande och jämlik offentlig välfärd. Eller så har vi människor som inte arbetar, som lever på bidrag, inte betalar in skatt, lever i utanförskap och behöver välfärd men inte bidrar till den. Då raseras det.

Skillnaden i vår syn är inte om välfärd är bra eller inte. Skillnaden i vår syn är om man ska arbeta sig fram till välfärd eller om välfärden uppfinns på Finansdepartementet.

(Applåder)

Herr talman! Jag är partiordförande i det socialdemokratiska arbetarpartiet, alltså det parti som mycket tydligt har gjort klart att välfärden arbetas ihop. Det är därför vi har slagits så för full sysselsättning och fler arbetade timmar. Men när vi har arbetat och betalat vår skatt vill vi att skatten ska användas till välfärden. Det är precis det som är grejen. Om man sänker skatterna med stora summor pengar sker någonting med statens inkomster, och det är att man inte har lika mycket pengar till utgifter.

Nu behöver vi satsa rejält tillsammans med kommuner och regioner på sjukvården, äldreomsorgen, skolan och annat för att hantera efterbörden av denna kris. Jag menar att det är den vägen vi ska välja.

Jag undrar bara: Kan ni i Moderaterna också tänka er att prioritera det före stora skattesänkningar?

Herr talman! Jag kan Socialdemokraternas partihistoria nästan lika bra som jag kan min egen, och jag har stor respekt för att ni en gång var ett parti som slogs för arbete och arbetets värde. Först plikt, sedan rätt - att i sitt anletes svett arbeta ihop de skattepengar och de egna inkomster man behövde. Sedan tog vi över den rollen från er, och vi har förvaltat det pundet mycket bättre än vad ni har gjort.

Om statsministern på allvar tycker att högre skatter alltid är bättre, varför går vi då inte tillbaka till 90-procentiga marginalskatter? Varför tar ni inte bort alla jobbskatteavdrag så att det lönar sig systematiskt sämre att arbeta? Jo, därför att ni vet, intellektuellt, att det vore galenskap, men ni odlar en retorik från 50-talet.

(Applåder)

Herr talman! Det kan i debatten låta som att alla i dessa dagar vill satsa på äldreomsorgen. Alla vill att det ska vara fler som arbetar där och att de ska ha bättre arbetsvillkor. Så ser det inte ut när man gör sina val och när man gör sina budgetar.

Efter förra riksdagsvalet fick Moderaterna och Kristdemokraterna igenom sin statsbudget. En reform som vi hade förhandlat fram om ungefär 4 000 extratjänster i äldreomsorgen, 2 miljarder kronor, förlängdes inte utan plockades bort. Det märktes i äldreomsorgen runt om i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

I Stockholm var det likadant. Moderaterna valde att sänka skatten och lägga besparingskrav på äldreomsorgen. Det märks. Det märks på våra äldreboenden, det märks i hemtjänsten och det är delvis det vi också märker i coronakrisen.

Min fråga till Ulf Kristersson är: Ångrar du de här besluten? Var det fel att lägga besparingskrav på äldreomsorgen för något år sedan?

Herr talman! Jag delar Jonas Sjöstedts uppfattning i ett avseende. Jag tror att alla är bekymrade över vad som har hänt i svensk äldreomsorg de senaste månaderna. Alla, utan undantag, är bekymrade, inte minst de äldre som bor där och de anhöriga till de äldre. Jag vet det extremt väl.

Det är många saker man kan bekymra sig över: antalet anställda, kontinuiteten i anställningarna, språkkunnigheten, utbildningskraven och kompetensen. Allt detta kan man bekymra sig över. Man kan också bekymra sig över skyddsutrustningen som inte fanns när den behövdes och politiska beslut som inte fattades i tid för att skydda dem som var mest sårbara. Allt detta finns det goda skäl att bekymra sig över, och allt detta förutsätter jag kommer att utvärderas av coronakommissionen.

Jonas Sjöstedt tycker mycket om att tala om Stockholm. Jag kollade upp det där, och det är fler heltidsanställda i Stockholms äldreomsorg sedan 2018 än dessförinnan.

Herr talman! Att den borgerliga kommunledningen i Stockholm har lagt besparingskrav på äldreomsorgen är ställt utom varje tvivel. Sedan kan befolkningen och behoven växa, och annat kan ske.

Det är också ställt utom varje tvivel att när det verkligen gällde valde Moderaterna och Kristdemokraterna att plocka bort de extrapengar till personal i äldreomsorgen som vi i Vänsterpartiet hade förhandlat fram med den dåvarande regeringen.

Jag delar syn när det gäller mycket av det som Ulf Kristersson säger om svagheterna i äldreomsorgen. Det handlar om många olika saker, men ingen av dem blir bättre om det är färre som ska göra jobbet. Det blir svårare att lägga scheman och det blir svårare att klara de olika uppgifter som man står inför.

Herr talman! Jag tycker att det är anmärkningsvärt att moderatledaren inte kan säga: Ja, det var fel. De här personerna hade behövts i äldreomsorgen nu under krisen.

Herr talman! Det faktum att Vänstern har förhandlat fram en budgetpost med Socialdemokraterna leder inte automatiskt till att vi tycker att det är en bra lösning. Det händer att vi enas i budgetfrågor, men det är mer undantag än regel.

Dessutom tyckte vi, på goda grunder, att det var en dålig arbetsmarknadspolitisk insats. Det betyder inte att äldreomsorgen inte behöver fler medarbetare. Man behöver fler permanenta medarbetare, fler heltidsmedarbetare och medarbetare som värderas för den uppgiften, inte minst när vi blickar framåt. Ingenting tyder på att det kommer att bli mindre viktigt med äldreomsorg i Sverige de kommande decennierna, utan precis tvärtom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Allt vi kan göra för att uppgradera det arbetet, göra det mer värdefullt och få upp kompetensen och respekten tror jag är meningsfullt att göra.

(Applåder)

Herr talman! I SVT sammanfattade nyligen en undersköterska situationen på Akademiska sjukhuset. Hon berättade om pressen och sa: Det är kort om ordinarie personal. Förutom att arbetsbördan är dubbel lär vi upp folk hela tiden.

Jag är väldigt glad över det nära samarbete som Kristdemokraterna och Moderaterna har. Under alliansåren var det vårt nära samarbete som ledde till en halvering av vårdköerna och som visade att mer resurser behövs ibland men framför allt ett ledarskap för hur resurserna ska användas.

När vi tog fram vår gemensamma budget enades vi om att vården skulle få betydligt mer resurser än vad den rödgröna regeringen föreslagit.

Nu behövs vårt ledarskap igen om inte vårdpersonalen ska gå in i väggen. Kan vi enas om att uppmana statsministern att samla alla partier för att ta fram ett krispaket för vårdpersonalen här och nu? I höst kan det vara för sent.

Herr talman! Det korta svaret är: Ja, gärna! Det något längre svaret är att jag inte har några allvarliga invändningar mot någonting av det som Ebba Busch sa. Vad det egentligen i grund och botten handlar om är att många av de problem vi hade i Sverige före corona kommer upp till ytan nu under och efter corona. Jag nämnde själv ekonomin, integrationen och brottsligheten - uppenbara sådana saker - och inget har blivit mindre allvarligt till följd av corona.

Ebba Busch nämner vården, vårdköerna och de problemen. Ingenting har lösts, utan snarare är det precis tvärtom. Vi har skjutit andra saker framför oss för att fokusera på det som var nödvändigt, men vi har inte löst de andra problemen. Jag tror att behovet av reformer, av att korta köer och av att få respekt för att sjukvården klarar sin viktiga uppgift bara har ökat under corona.

Så gärna det!

Herr talman! Det gläder mig, och jag delar helt Ulf Kristerssons syn på att mycket av de stora, fundamentala problem som Sverige brottades med före coronakrisen kommer att komma tillbaka med förnyad kraft. Det är viktigt att vi nu när vi är ur den urakuta fasen också klarar av att presentera reformer för detta.

Det jag vill understryka är att det lilla som regeringen hittills har gjort vad gäller vården är sådant som syftar på framtiden. Det är bra att det kommer att komma till fler medarbetare framåt, men vi behöver ha en lösning för att säkerställa semester i sommar för vården och att det finns fler kollegor när man kommer tillbaka så att vi inte riskerar massjukskrivningar i höst när man ska ta sig an den stora och viktiga uppgiften att hantera alla operationer som har blivit uppskjutna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Den kortsiktiga risken är uppenbar; människor är helt utmattade av att ha jobbat dygnet runt under lång tid och ska sedan ta tag i saker som är viktiga för andra människor vars problem och sjukdomar inte är mindre viktiga för att andra har haft coronaproblem.

Den långsiktiga risken, som jag vill understryka, gäller att vi nu i en lågkonjunktur ska göra stora reformer på sjukvårdens område och på andra områden. Vi har slösat bort möjligheterna vi har haft i högkonjunktur, med goda skatteinkomster och god ekonomi. Det är ganska många områden som vi nu ska ta tag i, i en mycket tuffare ekonomisk miljö. Det kommer att bli svårt. Men det kommer vi att klara.

Herr talman! Ulf Kristersson tog i sitt anförande upp krisen på 90-talet. Då rusade räntan, konkurserna stod som spön i backen och människor i vårt land fick lämna hus och hem.

En effekt av den krisen var att Sverige blev medlem i Europeiska unionen. Sedan dess har Europeiska unionen mött mängder av kriser. Vi har sett den svenska bnp:n öka kraftigt, och tillväxten i våra företag har varit god.

Bakgrunden till medlemskapet var inte bara ekonomi. Det är också en värderingsgemenskap. Vi tror att Europa hänger ihop och att det som är bra för Europa är bra för Sverige.

Nu står Europa inför samma krishantering som vi. Jag har därför en fråga till Ulf Kristersson. Hur tycker Moderaterna att vi ska lösa finansieringen långsiktigt inom Europeiska unionen? Och hur ska man hantera frågan om en fond för att rädda hela Europa?

Herr talman! Jag börjar där jag tror att vi är helt eniga, det vill säga att de värderingsmässiga och ekonomiska skälen för det svenska EU-medlemskapet fortfarande är fundamentala. I grunden har ingenting förändrats. Mycket har förändrats i världen och Europa. Men det har inte förändrats.

Problemen ser annorlunda ut i Europa, både vad gäller det värderingsmässiga och ekonomin. Allt har alltså förändrats. Men i grund och botten har ingenting förändrats. Sverige är en stabil och fast medlem i Europeiska unionen. Och det ska vi förbli.

Det betyder inte att man måste vara överens om exakt hur problemen ska lösas rent praktiskt. Jag uppfattar att vi - i svensk mening, och regeringen är i hög grad inkluderad - är mycket skeptiska till en del av de saker som nu sker på europeisk botten.

Kommissionens förslag om långtidsbudget och återhämtningsfond innehåller mycket problematiska delar som vi, tillsammans med Danmark, Holland och Österrike, inte ser att vi kan stödja. Jag tycker att vi har rätt och att de andra har fel och att de på det sättet äventyrar legitimiteten i EU.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Den bilden delas inte av Ulf Kristerssons partikamrater ute i Europa. Man driver snarare på. Det gäller till exempel Ulf Kristerssons kollegor i Tyskland.

Vi måste rädda Europa. Det är avgörande för vår egen nations framtid, både för att vi ska kunna leva i fred och frihet och för våra svenska företag. Vi är ju en exporterande nation. Vi liberaler vill att det ska fortsätta att vara på det sättet. Det finns någonstans en risk att vi blir ensamma kvar.

Jag delar uppfattningen att det är komplicerat. Jag önskar att alla länder i Europa hade haft samma budgetdisciplin som Sverige. Det hade varit underbart om hela Europa hade en stark ekonomi så att vi hade kunnat satsa i en tid av kris. Men flera har inte det, och nu står vi här.

När en ny långtidsbudget väl är på plats kommer Sverige sannolikt att fortsätta vara nettobetalare. Men vi tjänar så mycket på det. För ett litet och fantastiskt land som Sverige som exporterar är det inget alternativ att stå utanför EU. Och om EU brakar samman blir det katastrof för oss.

Herr talman! Det är alldeles uppenbart att olika länder kan tycka olika i de här frågorna. Man skulle också kunna se ett samband mellan vilka länder som har störst nytta av ekonomiskt tillskott och vilka som får betala mest - det skulle jag ändå våga mig på att säga.

Men blanda inte in så mycket partipolitik i detta. Jag har de senaste veckorna haft samtal med liberalen Mark Rutte i Holland och med kristdemokraten Sebastian Kurz i Österrike, och både Sverige och Danmark leds som bekant av socialdemokratiska statsministrar. Den partipolitiska kopplingen är inte glasklar i de här frågorna.

Jag tror att helt andra frågor har att göra med vilken slutsats man landar i. Bygger EU:s legitimitet i första hand på massiva stöd till ett antal länder i form av bidrag, eller bygger den på att man hämtar näring från de enskilda ländernas demokratiska system? Jag lutar åt det senare.

Herr talman! Pandemin har verkligen visat hur vår värld hänger ihop. Det globala samfundet är inte starkare än sin svagaste länk. Om vi ska förhindra fler pandemier, bromsa en allvarlig klimatkris och undvika fler krig och konflikter och stora flyktingvågor finns det bara en lösning. Det är att vi engagerar oss internationellt, visar internationell solidaritet och förebygger kriser.

Moderaternas svar mitt uppe i corona- och klimatkriserna är dock det motsatta. Moderaterna vill nu lämna enprocentsmålet för biståndet och strypa biståndet till noll till 2030.

Tror Ulf Kristersson att fattigdom, krig och konflikter, naturkatastrofer och svält ska ha upphört till 2030? Tycker Ulf Kristersson helt enkelt att Sverige inte har råd att ge 1 procent av bnp till att bygga en hållbar värld? Eller bryr sig Ulf Kristersson helt enkelt inte om vad som händer i vår omvärld?

Herr talman! Den sista, tramsiga slängen tänker jag låta passera. De andra sakerna tänker jag ta på allvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Världen hänger ihop. Världen är mer sammankopplad än någon gång förut. Exempelvis påverkar vad vi gör i Kina vad som händer i Europa en månad senare. Vad som sker i Europa påverkar vad som händer i Sverige. Och vad som händer i USA påverkar hela världen. Så långt är vi helt överens.

Det kräver starkt svenskt engagemang i internationella forum, till exempel ett djupt respekterat WHO runt om i världen. Det betyder absolut inte att enprocentsmålet för bistånd i nuvarande format är svaret på alla frågor. Vi har landat i slutsatsen att det på lång sikt är handel och inte bistånd som kommer att hjälpa länder ekonomiskt. Har man en målsättning om att utrota världsfattigdomen är det klart att målsättningen också bör vara att vi ska slippa ha traditionellt svenskt bistånd. Där är vi inte alls än.

Det vi har sagt är att vi inte automatiskt, varje år och utan eftertanke ska höja det svenska biståndet när det finns många andra problem som vi har skäl att ta på allvar även i Sverige.

Herr talman! Det är precis tvärtemot vad ni moderater har sagt, Ulf Kristersson. Ni vill varje år sänka biståndet ned till noll år 2030.

Jag är oerhört fascinerad av hur lätt Ulf Kristersson tar på den här frågan. Vi har i årtionden haft en enighet i Sveriges riksdag om att 1 procent av bnp ska gå till att stödja de allra fattigaste och till att bygga en hållbar värld. Men Moderaterna lämnar nu princip efter princip, precis lika lätt som ni lämnade energiöverenskommelsen. Ni ändrade er inställning i flyktingpolitiken. Där stod vi tidigare på samma sida. Och du lämnade ditt löfte att aldrig samarbeta med SD och kallar det numera för trams.

Som före detta biståndsminister vill jag säga att Sveriges bidrag till WHO, Unicef och UNHCR och stöd till Somalia, Sydsudan, Bangladesh, Bolivia och så vidare gör otroligt stor skillnad ute i världen. Tror Ulf Kristersson att det stödet är oviktigt? Det måste vara så, eftersom man vill avveckla det svenska biståndet.

Herr talman! Först vill jag göra en varudeklaration. Moderaterna föreslår inte på något sätt något avvecklat bistånd. Däremot säger vi att om målet på längre sikt är att ha en värld utan den sortens fattigdom kommer traditionellt bistånd inte heller att behövas. Där är vi inte nu.

Det vi föreslår konkret är en ram för biståndet varje år, inte en ryckighet upp och ned som beror på exakt vilken siffra det svenska bnp-måttet landar på. Det blir alltså vissa år dramatiska ökningar då man knappt vet vad man ska använda pengarna till och dramatiska minskningar andra år då man får avveckla sådant som varit meningsfullt.

Vi tror på sakfrågans makt och betydelse, på att titta på sakfrågan, på att fatta beslut som är förnuftiga och på att hitta stöd för den uppfattningen. Vi tror på att prata med alla. Då får man bra politik.

Herr talman! När jag lyssnade på Stefan Löfvens inledande anförande var det svårt att inte instämma i väldigt mycket av det som statsministern sa. Han talade om att ingen i Sverige ska lämnas ensam i en kris. Det låter fantastiskt vackert. Det tror jag att vi alla kan skriva under på. Men tyvärr är detta bara önsketänkande. I synnerhet under den här krisen har vi blivit varse det. Sällan har väl så många människor i inte minst livets sista stund varit just ensamma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Stefan Löfven talar också om att vi nu står inför ett vägval. Han meddelar att han ska sätta välfärden främst. Även det låter vackert. Men finns viljan på riktigt att sätta välfärden främst? Det här är ju inte första gången som Stefan Löfven eller en socialdemokratisk statsminister står i denna eller någon annan talarstol och talar om att välfärden ska sättas främst, och sedan har man gjort något helt annat.

Finns viljan? Finns förmågan? Har Stefan Löfven och hans regering förmågan att sätta välfärden främst? Stefan Löfven talar om att det kommer att krävas hårda prioriteringar. Är man beredd, har man viljan och har man förmågan att göra dessa hårda prioriteringar? Tillåt mig tvivla, herr talman.

Vi går just nu in i slutfasen av Migrationskommitténs arbete. Syftet har varit att få fram en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Socialdemokraternas agerande i Migrationskommittén så här långt talar inte för att de är beredda att göra de prioriteringar som krävs för att sätta välfärden främst. Jag är rädd, herr talman, för att vi tvärtom kommer att återgå till samma gamla socialdemokratiska politik.

Herr talman! Den 1 februari klassade regeringen covidsjukdomen som samhällsfarlig och allmänfarlig. Det är detsamma som att politiskt peka med hela handen. Därefter har vi, som jag sa tidigare, haft 30 extra regeringssammanträden för att se till att det ska finnas resurser i vård och omsorg. Vi kommer att behöva göra ännu mer, men hittills har vi lagt 250 miljarder som är direkt budgetpåverkande.

Att regera i en kris innebär att man får fatta beslut precis efter den situation som råder här och nu. Man måste ha en uttänkt strategi och en plan, och sedan får man fatta beslut i takt med utvecklingen och kunskapen om viruset.

Sverigedemokraterna har under våren varit mycket angelägna om att svenska grundskolor skulle stängas. Det var vi emot, eftersom det dels hade försämrat barnens lärande och trygghet, dels hade det riskerat nya smittorisker för mor- och farföräldrar. Vi stängde inte grundskolorna.

Kan vi vara överens, Jimmie Åkesson, om att beslutet att inte stänga skolorna var rätt?

Herr talman! Stefan Löfven har rätt såtillvida att det virus vi har mött är nytt. Ingen visste egentligen någonting om det när det kom. Därför var det svårt att veta hur man skulle agera.

Hur agerar man om man vill ta ansvar? Man kan naturligtvis vänta och se vad som händer, och sedan reagerar man på det. Så har Stefan Löfven och hans regering i huvudsak gjort. Men i stället kan man utgå från en försiktighetsprincip. Man utgår från att man måste ta det säkra före det osäkra. När man inte vet är det bättre att göra för mycket än för lite.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Det är möjligt att både jag och Stefan Löfven har haft fel i olika delar av våra analyser. Men Sverigedemokraterna har utgått från en försiktighetsprincip. Stefan Löfvens regering har utgått från att vi ska reagera när vi ser vad som händer. Detta har lett till unika dödstal i Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Jag kan inte tolka detta på något annat sätt än att Sverigedemokraterna tycker att det var fel att hålla skolorna öppna för våra barn. Det tycker inte jag. Denna kris är långt ifrån över. Ingen sitter på något facit. En coronakommission ska se över helheten i detta när det gäller samtliga aktörers agerande, från regering till regioner, kommuner, myndigheter med flera. Jag hävdar att beslutet att inte stänga skolorna var rätt beslut.

När vi nu fäster blicken lite framåt talar Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna om alla goda insatser inom vård och omsorg och om hjältarna där. Hjältarna har vi i vården och omsorgen. Det råder ingen tvekan om det. Frågan är bara om alla är hjältar. Tycker Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna att alla människor som har kommit från andra länder och som nu gör en insats inom vården och omsorgen också hjältar?

Herr talman! Alla människor, oavsett vilken bakgrund de har och oavsett om de är födda i ett annat land, är fattiga eller rika, är vita eller svarta eller har andra olikheter, som bidrar till vårt samhälle, som försöker göra vårt samhälle bättre, som bidrar till gemenskapen och som bidrar till att försöka bygga ihop vårt splittrade land igen, och medverkar till det på ett konstruktivt sätt, är hjältar. Det är min bestämda uppfattning.

Min kritik mot regeringen, herr talman, handlar inte om någon enskild sak som att stänga skolor eller något sådant, utan det handlar om utgångspunkten, försiktighetsprincipen. Vad jag har sagt är att regeringen har spelat ett högt spel. Det är möjligt att det var rätt att hålla skolorna öppna, men det var ett högt spel med riktiga människors liv. Och det är det jag vänder mig mot, herr talman.

(Applåder)

Herr talman! Det är alltid fascinerande att lyssna på Jimmie Åkesson - alltid målandes Sverige i svart, alltid säger han att det är någon annans fel och slutligen har han egentligen inga egna förslag om hur saker skulle kunna förbättras.

Efter det senaste valet har Sverigedemokraterna fått makt i några kommuner i södra Sverige. Det är därför intressant att se vilka konsekvenser det blir när ett högerpopulistiskt parti får styra. Jag tittade på skånska Hörby. 25 chefer i kommunen har slutat. Journalister som vill granska offentliga handlingar begränsas. Arbetsmiljöverket har nu inlett en granskning av kommunen efter att ett antal medarbetare har rapporterat en känsla av oro och otrygghet i arbetet.

Jimmie Åkesson sa i sitt nationaldagstal ett antal vackra ord om samhörighet, gemenskap och sammanhållning, men det verkar inte vara detta som präglar verkligheten. Är det de hårda nypor som vi nu ser i Hörby som skulle bli konsekvensen om Sverigedemokraterna också skulle få inflytande på nationell nivå?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Jag vet inte vad Anders W Jonsson menar med hårda nypor. Situationen i en enskild kommun efter ett maktskifte ser jag inte som hårda nypor. Det gäller i synnerhet vid ett maktskifte i en väldigt polariserad situation där en del av den befintliga förvaltningen har valt att inte arbeta kvar under det nya styret. Dessa människor har gjort ett eget medvetet val då de inte kan acceptera att folket har röstat fram ett nytt styre.

Jag vet inte vad Anders W Jonsson vill göra om han ska ta över regeringsmakten i Sverige eller om hans parti ska ta över en kommun någonstans. Är det rimligt att man har tjänstemän som inte gör det som man inom politiken har beslutat? Det är väl fullständigt orimligt. Det är inte demokratiskt. Det förstör fullständigt legitimiteten i det demokratiska systemet. Det måste väl ändå Anders W Jonsson förstå.

Herr talman! Skillnaden blir så stor mellan de fina och svulstiga orden och det "storsvulstiga" här i kammaren och vilka konsekvenser det får. Det är handlar inte om någon mild kritik. Arbetsmiljöverket slår fast att det finns allvarliga brister i kommunens arbetsmiljö och att de kan leda till att någon blir allvarligt sjuk eller kan skada sig. Minst hälften av arbetstagarna - inte bara cheferna - har i varierande grad upplevt hög arbetsbelastning och kränkningar i arbetet. Detta är något som började 2019 och nu har accentuerats. Upplevelserna har lett till en känsla av oro och otrygghet i arbetet.

Det blir uppenbart vad som händer när ett högerpopulistiskt parti som Sverigedemokraterna inte bara står och kritiserar, målar i svart och säger att någon annan är ansvarig utan självt är tvunget att axla ansvaret. Då får man dessa konsekvenser. De har dessutom nu blivit anmälda till Justitieombudsmannen.

Vari ligger skillnaden i detta? Är det detta som skulle bli konsekvenserna om Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna fick möjlighet att också påverka den nationella politiken?

Herr talman! Jag tycker att Anders W Jonsson ska läsa på lite mer om situationen i Hörby och ta del av de diskussioner och åtgärder som har vidtagits för att svara på den kritik som till viss del har varit berättigad. Men till viss del har den inte varit det utan har varit en del av en politisk maktkamp med dem som är lojala med det gamla styre som väljarna inte ville ha kvar.

Det förvånar mig lite att Anders W Jonsson spelar med i det här. Det är inte i grunden Centerpartiet som ligger bakom det, utan det är i första hand det gamla socialdemokratiska styret som för konflikten. Om Anders W Jonsson vill försvara det får han göra det.

Läs på, Anders W Jonsson! Följ gärna utvecklingen i Hörby! Åk dit och hälsa på alla dessa stackars medarbetare, som verkar ha ett riktigt elände! Jag tror att du kommer att bli förvånad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Jimmie Åkesson! Efterklokhet är den vanligaste formen av klokskap. Det är också den enklaste formen.

Under coronakrisen har det varit väldigt tyst från Sverigedemokraterna. Men nu kommer partiet ut och säger att saker borde ha gjorts väldigt annorlunda väldigt mycket tidigare än i dag.

Vad hände då? Den 1 februari klassar regeringen coronaviruset som en samhällsfarlig sjukdom. Det kommer flera rapporter från vår omvärld om att viruset sprider sig. Den 23 februari rapporteras om allvarlig smittspridning i Italien. Den 24 februari varnar Folkhälsomyndigheten för att de som kommer tillbaka kan ha symtom och måste vara varsamma. Den 25 februari bedömer Folkhälsomyndigheten att det finns risk för att personer som varit utomlands har smittats och tar smittan med sig tillbaka till Sverige. En vecka senare åker Jimmie Åkesson till Turkiet för att hetsa mot flyktingar.

Om du ska vara efterklok, Jimmie Åkesson, var det så klokt att åka till Turkiet en vecka efter det?

Herr talman! Ingen hade då kommit med någon avrådan från att åka utomlands, till exempel till Turkiet. Men jag vet inte - det kanske inte var så klokt att göra det.

Jag tycker dock inte att detta egentligen är relevant i det här sammanhanget. Det som är relevant är huruvida jag är efterklok eller inte. Jag hävdar att jag inte är det. Det är möjligt att Jonas Sjöstedt är det, men jag är inte det. Jag har från början varit oerhört besviken på den senfärdighet som har visats, inte minst från regeringen. Jag har kritiserat de missbedömningar som har gjorts och som sedan har lett till att vi har fått den situation vi har fått i Sverige, med unika dödstal - fler än fyra gånger så många döda som i våra nordiska grannländer tillsammans. Vi har föreslagit en lång rad åtgärder. Vi har slitit för att även omsorgspersonal ska ha rätt till skyddsutrustning. Det har regeringen varit emot. Vi har slitit för att fler ska testas. Det har man initialt varit emot. Det här är inte efterklokhet. Det är bara en återupprepning av den kritik som jag har framfört hela vägen.

Herr talman! Jag vet inte, jag vet inte, jag vet inte. Det är det svar som brukar komma från Jimmie Åkesson när frågorna blir för konkreta, blir för specifika och kanske inte har ett bra svar.

Om det nu är så att Sverigedemokraterna kan säga att de visste att andra saker borde ha gjorts vid den här tiden, med mer omfattande restriktioner och mer omfattande råd, hänger ändå frågan i luften: Varför åker Jimmie Åkesson till Turkiet för att hetsa mot flyktingar en vecka efter att Folkhälsomyndigheten har talat om att man kan ha smittan med sig tillbaka till Sverige och när man redan ser rapporter om smittan som sprider sig runt om i vår omvärld? Om det nu är så att Sverigedemokraterna hela vägen har vetat bättre - bättre än regeringen, bättre än Folkhälsomyndigheten, bättre än alla andra - vet då Jimmie Åkesson inte bättre om sin egen resa, eller vet han bara inte?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Ibland när det är någonting man faktiskt inte vet kan det väl vara bra att säga det, i stället för att som många andra, till exempel Jonas Sjöstedt, komma med floskler eller påhittade analyser eller låtsas som att man vet någonting som man faktiskt inte vet.

När det handlar om Sveriges hantering av den här krisen har jag inte märkt särskilt mycket från Jonas Sjöstedt initialt, annat än att Jonas Sjöstedt har varit väldigt mån om att vi måste hålla ihop i den här krisen och inte kritisera för mycket utan visa politisk enighet.

De flesta av oss har haft ungefär samma utgångspunkt. Men man måste samtidigt våga ifrågasätta när man ser att någonting inte fungerar. Det gäller i synnerhet dem som gång på gång på gång tvingas backa från tidigare gjorda analyser - detta måste kunna påpekas politiskt. Jag vet inte om Jonas Sjöstedt är motståndare till det; det skulle förvåna mig väldigt mycket.

(Applåder)

Herr talman! Psykologen Niclas Wisén arbetar vanligtvis i Försvarsmakten med att hjälpa personal att förbereda sig för militära insatser utomlands. Han är själv officer och deltog i Mali 05. Han är expert på hur stress och kriser påverkar oss människor. Han varnar nu för vad som händer inom vården. Han säger till Arbetsvärlden: "Det vi vet är att om vi driver personalen för hårt riskerar vi få negativa effekter i ett efterskede."

Jag har tagit del av Jimmie Åkessons kritik av hur regeringen skött coronapandemin i Sverige. Nu behöver vårdpersonalen oss. Min fråga är om vi kan enas i att uppmana statsministern att samla alla partier för att ta fram ett krispaket för vårdpersonalen här och nu. I höst kan det vara för sent.

Herr talman! Ja, det kan vi. Vi ser en välfärd som är oerhört ansträngd just nu, men det är inte nytt att välfärden är ansträngd. Det är inte nytt att omsorgen eller vården är ansträngd. Det har varit så under väldigt lång tid, men den här krisen har gjort det mycket värre. Det är en omfattande verksamhet som redan tidigare haft stora personalunderskott och problem med personalförsörjning, och de problemen blir nu ännu värre. En verksamhet med redan väldigt höga ohälsotal får ännu värre problem med ohälsotal.

Herr talman! Jag tycker att Ebba Busch framför ett väldigt klokt förslag som jag gärna är beredd att skriva under på.

Herr talman! Jag tror att det är otroligt viktigt med de diskussioner som har förts under våren och kanske inte minst under de senaste veckorna. Människor, inte minst de som kämpar så hårt i vården, måste få höra politiker inte bara erkänna den svåra situation vi är i utan också komma med konkreta förslag som inte ligger långt fram i tiden utan skulle kunna göra skillnad redan i år.

Jag tackar Jimmie Åkesson för svaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Jag kan passa på att säga någonting om det mer strukturella när det gäller vården i Sverige. Jag tror att jag och Ebba Busch är ganska överens om att inte minst den här krisen har visat behovet av ökad statlig styrning av vården. Jag utgår från att det är en diskussion som kommer igång ännu bredare nu när vi har sett haveriet gällande inte minst samordning, testning och samordning av vårdplatser samt en lång rad andra saker. Det tycker jag är en fråga som snarast måste lyftas och diskuteras på djupet.

Herr talman! Jag uppskattar Jimmie Åkesson för att han gillar att ifrågasätta. Det var den positiva feedbacken.

Men jag känner en viss oro över de halmdockor som Jimmie Åkesson ständigt bygger över den liberala nationen Sverige, som bygger på frihet, respekt för mänskliga rättigheter och tolerans. Jag förstår att Jimmie Åkesson och hans parti vill någon annanstans, precis som många andra krafter som ropar efter ett mer auktoritärt styre. Jag ifrågasätter verkligen Jimmie Åkessons syn på maktdelning, som innebär att vi i riksdagen stiftar lagar, regeringen och myndigheter verkställer och domstolar dömer. Flera gånger har nu Jimmie Åkessons parti gått hårt ut mot förvaltningschefer, mot mediebolagschefer och mot polisen, som tillfrågas exakt hur de utreder vissa brott. Man är på bibliotekarier som har fel böcker. Det är fel konst och fel kultur. Varför har inte Jimmie Åkesson maktdelning?

Herr talman! Jag känner inte till att vi skulle försöka tvinga på några bibliotekarier några särskilda böcker. Det låter helt absurt. Det gäller även min auktoritära, fruktansvärda och hemska bok.

Herr talman! Jag tycker att politiken har det yttersta ansvaret för vad som sker i vårt samhälle, alldeles oavsett om vi har självständiga myndigheter eller inte. Jag har i grunden ingen annan förvaltningsmodell, men jag tycker att det som har skett de senaste månaderna kan vara skäl att börja diskutera den svenska förvaltningsmodellen på djupet. Jag har inga förslag här och nu. Jag är inte ens säker på att jag vill göra någonting annat. Men vi bör genomlysa den, för det har inte fungerat.

Som politiker, i synnerhet oppositionspolitiker, måste man kunna komma med kritik när regeringen så tydligt gömmer sig bakom myndigheter. Det är klart att man då ytterst kritiserar regeringen. Men man måste också kunna förklara varför man kritiserar regeringen, och då måste man kunna kritisera sådant som en myndighetschef gör och säger och som är uppenbart fel.

Fru talman! Ja, men leder det inte ganska långt om det är vi från riksdagen, vi politiker som är folkvalda, som ska gå in och peta i medierna? Jimmie Åkesson ska veta att inte ens jag älskar allt som skrivs i medierna - det kan jag säga. Men det för mig inte till tanken att vi ska kalla hit folk till riksdagen och att jag ska hålla korsförhör med dem. Det för mig heller inte till tanken att jag ska lägga mig i vilken konst som ska sättas upp och vilken konst som är tillräckligt bra eller att man, för den delen, ska ge sig på enskilda tjänstemän. Detta gäller inte generaldirektörer, för oppositionen brukar alltid tycka att de är såsiga och att de gör allt fel och för sent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Att till exempel säga att enskilda tjänstemän i våra myndigheter ska avgå är att gå väldigt långt, och det är ett väldigt tydligt avsteg från den modell med maktdelning som vi har i Sverige och som jag menar har tjänat Sverige väl.

Jimmie Åkesson vill gå mot direkt ministerstyre. Det är viktig information till medborgarna, ifall han skulle få makten i detta land.

Fru talman! Nej, Johan Pehrson måste läsa mer noggrant. Jag har inte sagt att vi ska avsätta någon enskild tjänsteman på någon myndighet. Däremot har jag uttryckt en uppfattning, vilket jag har rätt att göra som medborgare i det här landet: att en tjänsteman bör avgå. Det är en helt annan sak. Det är inte ministerstyre. Jag är inte minister heller, för den delen.

Jag tycker att Johan Pehrson tar upp några saker i båda sina repliker som är väldigt intressanta. Han pratar om halmgubbar. Segregationen är ingen halmgubbe. Integrationsproblemen är ingen halmgubbe. Vårdköerna är ingen halmgubbe. Gängbrottsligheten är ingen halmgubbe. De upploppsliknande situationer som vi har sett i våra tre största städer under de senaste dagarna är ingen halmgubbe.

Det är riktiga, verkliga problem som riktiga, verkliga människor av kött och blod brottas med dagligen och som skrämmer riktiga människor av kött och blod i vårt land. Sedan kan man stå här i Sveriges riksdag och tala om det som halmgubbar. Ja, vi har uppenbarligen olika verklighetsuppfattningar, Johan Pehrson från Liberalerna och jag. Väljarna får helt enkelt avgöra vilken verklighetsuppfattning som är den mest rimliga. Det är det som är demokrati, fru talman.

(Applåder)

Fru talman! Vi lever i en tid då demokrati och mediernas frihet är satta under väldigt stark press, till och med i länder inom EU. USA:s president kallar regelmässigt stora nyhetsmedier för fake news. Reportrar utan gränser rapporterar om alarmerande inskränkningar i pressfriheten i en rad länder i samband med coronakrisen.

I Sverige pågår just nu en diskussion inom Tryck- och yttrandefrihetskommittén om att grundlagsfästa public services oberoende. Miljöpartiet vill det. Fria och opartiska oberoende medier är en grundsten i vår demokrati. Tyvärr tror vi inte att Sverige är immunt. Det finns en oro för att public services oberoende kan ändras med ett enkelt klubbslag i riksdagen.

Men SD motsätter sig detta. Min enkla fråga till Jimmie Åkesson är: Varför vill ni inte det? Vill ni hellre ha politisk styrning av public service än oberoende medier?

Fru talman! Nu ligger det inget förslag på mitt bord, så jag kan inte uttala mig i detalj om skälen till att vi har sagt på ett visst sätt kring ett visst ärende. Det får vi återkomma till.

Men när det gäller public service generellt har jag ingen annan uppfattning än att public service ska vara just oberoende. Det är liksom själva grunden. Ska vi ha public service måste den vara det. Annars är det ingen mening att ha public service. Det är själva utgångspunkten. Vi har statliga medier som konkurrerar med privata medier för att vi ska kunna garantera en bred bevakning i hela landet. Man har ett visst kulturarvsuppdrag. Det finns ett speglingsuppdrag och sådana saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Vi har synpunkter på delar av detta, men i grunden vill jag påstå, fru talman, att vi är det parti som på riktigt står för just oberoendet. Det är också det som är skälet till att vi kritiserar. Det finns nämligen i dag skäl att ifrågasätta public services oberoende och opartiskhet. Man måste kunna diskutera dessa saker utan att anklagas för att vilja införa diktatur. Det handlar inte om det. Det handlar om att vi ska ha en fri och oberoende public service.

Fru talman! Detta var intressant. Vi kan titta på hur SD hittills har agerat.

När till exempel SVT sänder något som ni ogillar vill ni kalla dess chefer till riksdagen. Makten ska alltså granska pressen - och det är inte pressen som ska granska makten. Det är otroligt oroande.

När journalisten Peter Kadhammar besökte SD-styrda Hörby och ville ta del av offentliga handlingar fick han bara en halvtimme på sig, under bevakning, att granska dokumenten. Han beskrev det som extremt obehagligt.

När du, Jimmie Åkesson, blev intervjuad av P3 Nyheter sa du att det var en skitkanal, och om du fick bestämma skulle du lägga ned den.

Nu blockerar ni frågan om att grundlagsfästa public services oberoende. Jag vill fråga Jimmie Åkesson igen om han anser att en fri och oberoende journalistik som granskar makten har en central plats i ett demokratiskt samhälle - ja eller nej. Om han svarar ja undrar jag varför han motsätter sig att grundlagsskydda den.

Fru talman! Återigen: Det korta svaret på frågan är ja. Frågan är om regeringen på riktigt håller med om det, alltså i verkligheten och inte bara i de vackra talen och i de vackra orden. Håller man med om det på riktigt i handling? Är det detta som regeringen vill, eller är det ett sätt att garantera att public service finns inom något slags kontroll?

Jag vet inte. Men ser man inte ett problem med att public service väldigt ofta tenderar att brista i opartiskhet? Jag kan inte tvinga någon att se det och att tycka det, men jag kan åtminstone försöka lyfta frågan till debatt, och det är det som har skett.

Det har aldrig varit fråga om att kalla hit chefer från public service för att tala om vad de ska rapportera om eller om att ha synpunkter på någon enskild rapportering. Men finns det ett mönster som är uppenbart för alla som inte är fullständigt insnöade i den politiskt korrekta ordningen måste man politiskt kunna fråga hur de själva ser på det. Det var det som skedde.

(Applåder)

Fru talman! Den enskilt viktigaste uppgiften just nu är att minska smittspridningen i Sverige. Sverige måste uppdatera sin coronastrategi och testa alla med symtom, så att vi kan återuppta den aktiva smittspårningen och bryta fler smittkedjor. Det är helt avgörande både för att värna människors liv och för att värna våra jobb och företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Regeringen har nu avsatt pengar med den uttalade ambitionen att gå i den riktning som Centerpartiet har föreslagit. Jag förväntar mig att regeringen också tar ansvar så att vi verkligen når dit och undanröjer alla hinder för att snabbt öka testningen.

Men i ett ansvarsfullt ledarskap måste man också ha förmågan att blicka framåt. Man måste se vad som krävs för att kunna ta Sverige ur krisen och hur man bäst möter utmaningarna och läker de sår som uppstått på grund av pandemin. Det handlar om långsiktiga villkor för våra företag, så att de hittar modet och förutsättningarna att starta om och nyanställa. Det handlar om att förmå våra småföretag att fortsätta vara de livsviktiga jobbskaparna, som byggt vårt land starkt, men också om att möta den enorma vårdskuld som vi nu har dragit på oss när den ordinarie vården har fått stå tillbaka.

Jag hör med oro rapporter om att människor med symtom på cancer och hjärtinfarkt inte söker vård. Att lösa vårdskulden kommer att vara en av våra största utmaningar. Men det handlar också om att se över hur vi tar hand om alla som nu har tagit hand om oss, alla som arbetat stenhårt i vården av och omsorgen om de covidsjuka.

Centerpartiet kommer att fortsätta att vara en ansvarstagande kraft i detta arbete. Vi kommer att fortsätta att ha fokus på att minska smittspridningen samtidigt som vi gör allt som står i vår makt för att få på plats en långsiktig politik som tar Sverige framåt.

Fru talman! Låt mig börja med att tacka Anders W Jonsson för ett gott samarbete också under coronakrisen. Vi har agerat snabbt och kraftfullt och tillsammans kunnat presentera åtgärder som bara budgetpåverkande omfattar 245 miljarder kronor. Det första räddningspaketet kom den 11 mars. Det har varit pengar till ökad testning, fler trygga jobb och bättre utbildning i äldreomsorgen. Vi har säkerställt att sjukvården har fått de resurser som krävs, och det är bra.

Nu är det, precis som Anders W Jonsson var inne på i sitt anförande, läge att se till att sjukvården och omsorgen får resurser efter krisen så att vi har tillräckligt. Det avslöjar inte minst bristerna som vi ser i äldreomsorgen, men det är också för att offentliga investeringar av den här sorten och offentlig konsumtion kanske är det bästa sättet att få igång ekonomin och sysselsättningen.

Därför är min korta fråga till Anders W Jonsson: Är Centerpartiet berett att fortsättningsvis sätta välfärden främst för att återstarta Sverige?

Fru talman! Att lösa den enorma vårdskuld som vi har fått kommer att vara en av våra absolut viktigaste åtgärder. Men då krävs det ett antal strukturella reformer. Dels måste vi börja använda den fulla kapaciteten i svensk sjukvård, dels måste vi börja använda de digitala hjälpmedlen på ett helt annat sätt. Jag ser också möjligheten att se till att vi i sjukvården slutar göra alla de onödiga saker som vi har hållit på med så länge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Så har vi nyckelfrågan: Hur ska vi få mer pengar till välfärden? Pengar till välfärden kommer inte likt manna ramlande från himlen, utan ska vi få mer resurser till välfärden handlar det om att bedriva en klok politik som ser till att våra företag kommer igång och vågar anställa.

Fyra av fem nya jobb kommer fram i de svenska småföretagen. Det är där nyckeln ligger till att få fram mer pengar till välfärden men också till att kunna effektivisera den.

Fru talman! Jag delar också den uppfattningen; det är därför vi måste återstarta ekonomin så snabbt som det någonsin går och se till att människor kommer i arbete. Så kommer vi tillbaka till den situation vi faktiskt hade före coronakrisen. Vi hade den högsta sysselsättningen någonsin i Sverige. Vi hade, tror jag, den högsta sysselsättningsgraden i hela Europa.

Dit ska vi tillbaka så snabbt som möjligt, och därför är välfärden så viktig. Med den satsningen kan vi ta vidare den utveckling som har påbörjats med helhetssynen kring vårdcentraler och sjukhus, och genom att använda den nya tekniken på ett mycket bättre sätt kommer vi att kunna klara mycket. Därför behöver vi fortsätta att uppgradera välfärden. Det handlar om utbildning, om fler anställda och naturligtvis om teknikfrågor.

Jag tycker att det är bra att Centerpartiet nu svarar väldigt tydligt på att vi behöver prioritera välfärden. Ska vi ha råd med det ska vi naturligtvis också ha fler människor i arbete.

Fru talman! Jag delar helt och hållet statsministerns syn att det kommer att krävas omfattande åtgärder för att få fart på den svenska ekonomin och därmed få in mer resurser inte minst till sjukvården och äldreomsorgen.

Men sedan gäller det också att man vågar ta strukturella grepp. Det krävs ganska stora förändringar både i äldreomsorgen och i sjukvården. Där finns olika viktiga delar, bland annat att kunna utnyttja ledig kapacitet i sjukvården runt om i hela Sverige.

I dag finns en begränsning som gör att patienter som behöver slutenvård inte får söka vård i hela landet. Ta bort den regeln och se till att patienterna kan söka vård där köerna är som kortast! Vi har ett antal effektiva privata vårdgivare. Bejaka deras insatser och se till att de kan jobba ännu mer effektivt!

Det krävs en hel del nytänkande för att få fart på den svenska välfärden och för att kunna reparera de skador som vi har fått under den här mycket, mycket besvärliga perioden.

Fru talman! Anders W Jonsson! Centerpartiet är pådrivande för att slå sönder anställningstryggheten för miljoner svenska löntagare. En utredning har nu presenterat ett frontalangrepp på anställningstryggheten så att det ska bli lätt att göra sig av med folk i Sverige och svårt för facket att försvara sig mot orättvisa och orättfärdiga uppsägningar.

Argumentet för detta, har jag nu hört i flera debatter från Anders W Jonsson, är att det ska bli fler jobb. Men till och med utredningen själv slår fast att det blir det inte. Det kommer inte att påverkas av det här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Samma argument framfördes när man införde två undantag från turordningsreglerna för mindre företag. Det fanns ingen effekt då heller. Däremot var det så att en del människor gick sjuka till jobbet. Det är inte någonting som vi vill, framför allt inte i en pandemi.

Jag undrar vad Anders W Jonsson egentligen grundar de här påståendena på. Vilka studier eller utvärderingar är det som säger att det blir fler arbeten för att det blir lättare att säga upp människor godtyckligt i Sverige?

Fru talman! Sedan sent 70-tal har Centerpartiet drivit att vi måste göra ändringar i lagen om anställningsskydd. Karin Söder sa redan 1979 att det här är en lag som konsekvent missgynnar kvinnor, ungdomar och invandrare.

Det är det som har varit drivkraften till att vi under alla dessa år har försökt att få en ändring. Det här kommer att innebära sänkta trösklar in på arbetsmarknaden. I utredningen står det också tydligt att en av effekterna av de föreslagna förändringarna kommer att vara att de människor som står allra längst bort från arbetsmarknaden får lättare att komma in på arbetsmarknaden. Det är en tydlig slutsats.

För Centerpartiet är det oerhört viktigt att de som står längst bort från arbetsmarknaden får ökade möjligheter att komma in. För Vänsterpartiet är det viktigare att slå vakt om dem som redan finns på arbetsmarknaden och är etablerade med fasta jobb.

(Applåder)

Fru talman! Jag har varit med i tillräckligt många debatter för att veta att ett klassiskt knep när man får en fråga som man inte kan svara på är att prata om någonting som ligger strax vid sidan av den frågan och försöka få det att låta som ett svar. Det var en fin uppvisning i det, Anders W Jonsson!

Det är helt riktigt. Det kommer att vara lättare att göra sig av med utslitna, gamla och lågutbildade. Det slår man också fast i forskningen. De är förlorare. Sedan kommer några andra in i stället för dem, men den sammanlagda sysselsättningseffekten är i stort sett noll. Det blir inga fler jobb. Det tror inte utredarna. Det går heller inte att bevisa efter förra gången ni var där och försämrade anställningstryggheten.

Jag frågar Anders W Jonsson en gång till: Varför blir det fler jobb? Vilken studie visar att det blir fler jobb? Inte ens er egen utredare tror att det blir några fler jobb.

Jag har ju mött Anders W Jonsson i ett flertal debatter där det har hävdats att just detta skulle ske. Upp till bevis, Anders W Jonsson!

Fru talman! Det är ganska intressant när Jonas Sjöstedt beskriver de här förslagen som om det handlar om att det ska bli lättare att sparka dem som är utslitna. Det har inte alls med det att göra. Det här handlar om att ändra i turordningsreglerna så att man kan göra ytterligare undantag. Det handlar inte om att ändra på att det måste finnas saklig grund för uppsägning.

Sedan frågar Jonas Sjöstedt vad det finns för grund för att detta kan innebära att fler människor får arbete. Det är så här att fyra av fem nya jobb i Sverige kommer i de svenska småföretagen. Jag rör mig ute och träffar många småföretagare och diskuterar med dem vad det är som gör att de inte vågar ta steget och anställa en person till när de har så mycket att göra på företaget. Genomgående är svaret: Vi är väldigt oroliga för vad det innebär med den lagstiftning som finns. Det är bättre att vi som finns här jobbar hårdare än att vi tar in en ny person. En felrekrytering kan nämligen bli helt förödande för företaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Fru talman! Eva Berglund, intensivvårdssjuksköterska i Jönköping, beskriver i Svenska Dagbladet en känsla av otillräcklighet och ständig press på arbetet. Jag skulle vilja citera även henne: "- Jag lämnade just över ett ganska kaosartat pass till min kollega, och det vill man aldrig. Jag vet att jag hade kunnat göra ett bättre jobb under andra förutsättningar. [.] - Jag har sett kollegor som står och gråter, så är det. De som mår sämst riskerar att gå in i väggen och det är fruktansvärt."

Anders W Jonsson vet hur tufft det kan vara inom sjukvården. Det tvivlar jag inte en sekund på. Han hör säkert berättelser från sina kollegor om hur denna kris har slagit.

Nu behöver de oss, alla i politiken, och min fråga är om vi kan enas om att uppmana statsministern att samla alla partier för att ta fram ett krispaket för vårdpersonalen här och nu. I höst kan det vara för sent.

Fru talman! Jag behöver inte läsa i Svenska Dagbladet eftersom jag har detta alldeles in på skinnet. Jag hör hur tufft det är.

Man säger att man har jobbat långa pass förut, man har haft många patienter förut, att det händer att människor dör i sjukvården, men en av de saker som är absolut tuffast är när man har en svårt sjuk, döende patient och det inte går att ha ett nära samarbete med de anhöriga. Det är en av de viktigaste stressfaktorerna för alla dem som sliter stenhårt på våra covidavdelningar runt om i Sverige.

Detta är orsaken till att vi i Centerpartiet har lyft upp frågan. Precis som Ebba Busch hörde i mitt anförande pekade jag just på denna fråga som en av de saker som vi måste ta tag i. Det här kommer att vara ett bekymmer under sommaren, hösten och kommande år. Om vi ska se till att de människor som har gjort heroiska insatser också orkar jobba vidare i vården måste vi ställa upp och stötta dem.

Fru talman! Det är inte alla som likt Anders W Jonsson bär dessa berättelser med sig naturligt. Det förtjänar att lyfta in dessa berättelser från verkligheten i kammaren, att vi verkligen hör deras röster.

Jag är glad över det engagemang som finns från Centerpartiet i de här frågorna, och jag uppfattar ändå att det finns en öppenhet för att enas om någon typ av krispaket för vården som kan göra skillnad även innevarande år - just för att alla regioner ska säkerställa att det blir semester i sommar för vårdpersonalen och en hållbar arbetssituation när de väl kommer tillbaka i slutet av sommaren och i höst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Fru talman! Ebba Busch behöver inte tvivla alls på det som driver Centerpartiet i dessa frågor. Här måste vi stötta dessa människor. Det är därför detta inte är en ny fråga för oss utan är något vi har arbetat med. Det var också en av de frågor jag lyfte upp i mitt anförande.

Det här arbetet kommer att kosta pengar. Det är inte gratis, utan det kommer att kosta stora pengar. Vi har ett budgetsamarbete med regeringen. Under krisen har vi på ett framgångsrikt sätt lagt fram förslag på hur de olika situationerna kan hanteras. Det här är ett av många förslag som Centerpartiet har lyft fram i det samarbetet, och det är ingenting som vi på något sätt har släppt. Här är vi bestämda med att insatser måste göras, och det kommer att kosta extra pengar.

Just alla dessa hjältar och hjältinnor på våra covidavdelningar och covid-IVA-avdelningar är värda att vi gör något för dem. Jag hoppas att vi kan leverera.

Fru talman, åhörare och kollegor! Det finns många lärdomar att dra av de senaste månadernas coronakris i Sverige. En av dem är hur viktigt det är att faktiskt ha ett tryggt och fast arbete. De som får gå först är de timanställda. Det är de som rings in och kallas in från bemanningsföretagen. Många av dem saknar också skydd, till exempel vid arbetslöshet. Då har de direkt ingen inkomst.

Vi har i äldreomsorgen sett hur många som inte har kunnat sjukskriva sig eftersom de saknar fast anställning. Det är naturligtvis otroligt allvarligt i en sådan här situation. Vi har sett hur många timanställda går runt mellan olika arbetsplatser. Det är svårt att säga ifrån mot en dålig chef om man inte har någon fast anställning. Det är alltså sämsta möjliga tid att angripa anställningstryggheten i Sverige; det är fullständigt tondövt.

Våra fackföreningar har blixtsnabbt förhandlat fram avtal på avtal som ska rädda företagen, till exempel om korttidspermitteringar. Samtidigt har människor gått med i a-kassor och fackföreningar eftersom de har uppfattat att det är skyddet när krisen kommer. Att tacka fackföreningsrörelsen genom att angripa medlemmarnas anställningstrygghet är fullständigt tondövt.

Samma sak gäller trångboddheten. Vi har sett hur smittan sprids mest i stadsdelar där människor bor trångt, där ekonomin är dålig och där den underliggande hälsan är sämre från start. Att i det läget fundera på marknadshyror som skulle öka trångboddheten, som innebär att man bygger för de rikaste i samhället, är också fullständigt tondövt.

Man måste kunna anpassa politiken till verkligheten. Det var dåliga förslag från början, och det är ännu sämre förslag nu. Låt dem gå i papperskorgen.

(Applåder)

Fru talman! Vi behöver inte fundera över marknadshyror. Gör inte det, Jonas Sjöstedt! Det ska inte bli några marknadshyror, så du behöver inte bekymra dig över det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Vi är överens om att välfärden ska prioriteras framöver. Sedan förra mandatperioden arbetar ungefär 100 000 fler i svensk välfärd. Under coronakrisen har vi skjutit till 26 miljarder kronor till kommuner och regioner och gjort ett stort omsorgslyft för att få bättre utbildning och fasta anställningar för dem i äldreomsorgen.

Vi har sett behoven av att verkligen rusta upp äldreomsorgen. Den som arbetar där ska också kunna ta till sig rutiner och inte minst kunna kommunicera med de äldre. Då är bristande språkkunskaper ett problem som ofta lyfts upp i sammanhanget.

Hur vill Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet säkra att människor som arbetar inom äldreomsorgen har tillräckliga kunskaper i svenska språket?

Fru talman! Jag tar markeringen om marknadshyror som ett löfte om att ytterligare en utredning ska gå rakt i papperskorgen. Tack för det!

Vi har ökat på tillskotten till välfärden två gånger under det här året. Statsministern räknar in de pengarna direkt; det bjuder jag på. Vi är beredda att hjälpa till igen om det behövs mer pengar till äldreomsorgen och sjukvården i Sverige. Därom råder inga tvivel.

Jag håller med om att språkproblem är ett bekymmer i hemtjänsten och på våra äldreboenden. Det hänger också ihop med bristande utbildning. Som jag ser det är kombinationen att man läser till undersköterska, får fast anställning och samtidigt läser svenska den bästa vägen ut för att komma till sin rätt i yrket. Jag har själv besökt utbildningar där alla går från arbetslöshet till arbete; läser till undersköterska och läser svenska samtidigt. Så ska vår välfärdsmodell se ut.

Fru talman! Just därför lägger Socialdemokraterna i flera kommuner fram förslag om att stärka svenskkunskaperna också inom äldreomsorgen. Det är något vi gick till val på. Regeringen är tillsammans med Liberalerna och Centerpartiet överens om att möjligheten att lära sig yrkessvenska på jobbet ska förstärkas. Det är också en viktig del i Äldreomsorgslyftet som nu har genomförts.

Vi vet att personalens språkkunskaper är en kvalitetsaspekt i äldreomsorgen. Därför tackar jag Jonas Sjöstedt för det positiva svaret att vi kan fortsätta att samarbeta för att se till att utbildningen generellt sett höjs, att statusen höjs och att alla som jobbar i svensk äldreomsorg har tillräckliga språkkunskaper.

Fru talman! Där är jag helt överens med statsministern. Det är dags att alla får yrkesutbildning. Alla som behöver får svenskutbildning, och alla får fast anställning i äldreomsorgen. Det är en av de lärdomar som ska dras.

En annan lärdom är att det också finns aktörer i hemtjänst och på äldreboenden som varit mindre noga med personalens utbildning, som har tänkt mer på att själva berika sig och göra vinst än på att det ska vara bra arbetsvillkor för dem som arbetar där.

Jag säger inte att alla privata aktörer är oseriösa. Det är inte så; en del är seriösa och gör ett bra arbete, men det finns också de som faktiskt inte borde ägna sig åt hemtjänst utan åt något helt annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Ett stopp för vinstuttag ur välfärden och äldreomsorgen skulle göra det enklare att få ordning och reda där. Jag vet att statsministern tycker om ordning och reda!

Fru talman! Svensk vård och omsorg jobbar för högtryck med att ta hand om och hantera den otroligt besvärliga situationen vi har hamnat i. Både offentliga och privata aktörer jobbar stenhårt för att värna liv och hälsa.

Trots det väljer Jonas Sjöstedt, precis som vi hörde i inlägget alldeles nyss, att ta tillfället i akt att som vanligt slå mot de privata och fristående aktörerna inom vården och omsorgen. Han svartmålar gång på gång de privata vårdgivarna, och han har nu till och med hotat med att tvångsöverta privata vårdgivare.

I ett läge där landet befinner sig i kris och vi ser att vi så väl behöver alla vårdgivare, såväl offentliga som privata, vore det inte klädsamt om Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet kunde lägga den här retoriken åt sidan och i stället berömma dem som sliter varje dag för att hjälpa andra?

Fru talman! Om Anders W Jonsson hade lyssnat på det förra replikskiftet hade han hört att jag sa att en del privata aktörer sköter sig utmärkt. Andra gör det långt därifrån.

Det gäller även för sjukvården. En del gick in direkt och hjälpte till att avlasta den offentliga sjukvården. Men jag pratade också med regionpolitiker i Stockholm som sa att det finns utbildad IVA-personal som behövs på våra sjukhus men som inte släpps av de privata. Det är ju helt orimligt. De som jobbar i offentlig vård får slita mycket hårdare.

Vi har kunnat se att privata aktörer inte velat släppa skyddsutrustning, som man måste dela efter behov och inte bara efter vem som råkar äga den för tillfället. Det tycker jag också är orimligt.

Situationen är alltså inte så enkel som Anders W Jonsson beskriver.

Vi har kunnat se skönhetskliniker, fullt utrustade med narkosmedel som saknas i vården, som jobbar med skönhetsoperationer i stället för med covid-19-vård eller annan vård som behövs.

Det här visar att vi behöver ett sammanhållet system, och det får vi genom att ta bort vinstjakten i välfärden. Då får vi också mer pengar till välfärden.

Fru talman! Det här visar det raster genom vilket Vänsterpartiet ser hela det svenska samhället. I ett läge där det finns problem och stora utmaningar, nog kan man hitta något som man kan kritisera privata vårdgivare eller privat äldreomsorg för.

Det är ju så i Sverige att det fungerar väldigt bra på de flesta kliniker inom det mesta av äldreomsorgen. Men sedan finns det brister i den offentligt drivna vården. Det finns brister i den privat drivna vården. I det läget ska vi förstås, inte minst efter den här krisen, se vad vi kan göra för att tillsammans höja kvalitetskraven.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Men Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet förnekar sig inte, utan de använder även denna väldigt besvärliga situation för att leta runt och se om det inte någonstans minsann finns en privat vårdaktör som har gjort ett misstag som man kan hänga ut. Att det sker misstag även i den offentliga vården bekymrar som vanligt inte Vänsterpartiet och Jonas Sjöstedt ett dugg.

Det hade varit klädsamt att åtminstone i den här krisen lägga vänsterretoriken åt sidan.

Fru talman! Hela sjukvården vinner på att vi tar bort vinstjakten ur sjukvården.

Vi kan se att privata aktörer med vinstintresse etablerar sig där folkhälsan är bäst. Där får man ofta en överetablering av framför allt primärvård medan det är tvärtom där folkhälsan är sämst, tvärtemot intentionerna i hälso- och sjukvårdslagen. Vi kan se att det påverkar prioriteringarna. Kombinerat med privata sjukförsäkringar som gör att man går före i kön sätter det den jämlika sjukvården ur spel.

Vi kan se att prioriteringsordningar inte håller när privata vinstintressen kommer in, och vi kan se att pengarna läcker ut. Pengar som skulle ha gått till semestervikarier, till ny utrustning och till utbildning går i stället till privata vinster.

Jag vill att varenda krona ska gå till en väl fungerande sammanhållen sjukvård där den ondaste ryggen undersöks först, inte den som har privat sjukförsäkring eller bor i en stadsdel där folkhälsan är god och överetableringen av privata vårdgivare är stor.

Fru talman! Susanne Wintell och hennes kollegor på ortopedoperation i Mölndal kastades in i coronavården. Vanligtvis arbetar hon i genomsnitt var fjärde helg. Efter krisomställningen har hon arbetat längre dagar, dubbelt så många helger och treskift. Jag vill citera även henne.

"Det är ganska tuffa förhållanden att jobba med den här skyddsutrustningen. Det är varmt och svettigt . Det är en väldigt hög ljudnivå inne på salarna. Det är fysiskt tungt. Det är patienter som är så sjuka, så det är inte klokt egentligen."

Kristdemokraterna och Vänsterpartiet enades så sent som för några dagar sedan om att tillsammans föreslå ett riktat stöd för att hjälpa civilsamhället genom krisen. Nu undrar jag om vi kan enas om att uppmana statsministern att samla alla partier för att ta fram ett krispaket för vårdpersonalen här och nu. I höst kan det vara för sent.

Fru talman! Tack, Ebba Busch! Jag anade att jag skulle få den frågan. Vårt svar är ja. Vi är absolut beredda att sätta oss ned och titta på det här.

Ebba Busch pekar på viktiga problem. Många av dem som jobbat otroligt hårt får mycket begränsad sommarsemester. De behöver vila och återhämtning. De skulle vara värda en extra semestervecka, tycker jag, som ett bevis på vår uppskattning.

Vi är beredda att se över hur man kan förbättra situationen, till exempel genom att se till att även privata vårdgivare hjälper till och avlastar under sommaren. Vi tycker att det är rimligt att det samlade systemet används.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Det ska ske med automatik att den som är sjukvårdsutbildad får tjänstledigt från sitt jobb för att gå tillbaka till sjukvården. En del arbetsgivare säger ja, men alla gör det inte.

Vi är beredda att sätta oss ned och diskutera extrapengar till sjukvården. Det kommer att behövas. Regionerna planerar för neddragningar. Om regeringen inte bjuder in - och de är dåliga på att bjuda in nu för tiden - pratar vi gärna med er.

Fru talman! Ibland är skillnaderna mellan Vänsterpartiet och Kristdemokraterna väldigt tydliga. Ibland är vi överens om målet men har olika vägar för att nå dit. Men en sak ska Jonas Sjöstedt ha här i kammaren i dag, och det är att han svarar tydligt ja på att försöka samla flera partier för att göra någonting konkret i den här frågan som kan ha effekt även det här året men också har konkreta egna idéer för att nå detta.

Vi har våra förslag, så låt oss se vilka förslag som kommer på bordet och diskutera vidare utifrån det. Men jag är mycket tacksam över detta svar från Jonas Sjöstedt.

Fru talman! Jag tackar för det.

En av sakerna vi inte kommer att vilja använda pengarna till är nya konsultfester på Nya Karolinska. Så är det. Man får vara lite mer rädd om pengarna än vad borgerligheten har varit i Stockholm.

Fru talman! Det är trist att komma in nu, i den nya, härliga, fina gemenskapen mellan Kristdemokraterna och Vänsterpartiet. Det börjar likna en gammal kär relation, där man hyllar varandra men sedan bjäbbar lite på slutet och säger något surt i stället för att ge riktigt bra positiv feedback. Ni passar inte riktigt ihop, kan jag säga, men jag lägger mig inte i er relation.

Jag är glad över att vi i Sverige haft förutsättningarna att rädda de svenska företagen. I början av krisen handlade det mycket om att rädda så mycket som vi bara kan, för den dagen då vi kommer ut ur krisen behöver vi ett svenskt näringsliv som kan lyfta oss och skapa det välstånd som ger välfärd, Jonas Sjöstedt.

Den välfärden vill vi liberaler ska gå till äldreomsorgen, till ett äldreomsorgslyft. Det måste betalas. Nya sjuksköterskor och undersköterskor och, gärna för oss, fler läkare måste betalas. Det kostar pengar, och detta är grunden för välfärd.

Men varför vill Vänsterpartiet stoppa stödet till större företag?

Fru talman! Vi lever i en ny politisk tid, när Liberalerna angriper Vänsterpartiet för att inte vilja bidra till Sveriges storföretag. Det är också en intressant politisk tid.

Jag menar att har ett företag väldigt kapitalstarka ägare är det i första hand ägarna som får gå in. Självklart ska vi hjälpa små och medelstora företag. Det stödet kan till och med behöva öka, framför allt riktat till olika branscher. Men pumpa in pengar i företag där man sitter på miljarder, där man kanske till och med ger aktieutdelningar under tiden, gör inte vi i Vänsterpartiet. Vi är rädda om skattebetalarnas pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Att sänka arbetsgivaravgiften för alla är mycket ineffektivt. Gå in med åtgärder där man faktiskt är i kris! Men alla delar av Sveriges företagsamhet är inte i kris. Några går riktigt bra, och det finns ingen anledning att stödja dem. Man måste vara mer varsam med skattebetalarnas pengar.

Vi ska också ha pengar kvar när vi kickstartar ekonomin och ser till att investeringarna kommer igång. Det är en klok och varsam politik. Vi vet att Liberalerna nu för tiden gör som företagen säger, men man måste också tänka själv.

Fru talman! Vi träffar väldigt många på små och stora företag som berättar om en väldigt tuff situation, där man kämpar med att försöka behålla sina medarbetare och övervintra. För dem har det varit tufft, oavsett om det är Volvo - där Jonas Sjöstedt en gång i tiden själv jobbade, även om det väl var ett tag sedan - den lilla restaurangen, den lilla skomakaren eller den lilla bensinstationen. Människor som driver dessa verksamheter eller svensk klädindustri eller svensk detaljhandel - överallt har de här stöden gjort att deras företag kan leva vidare.

Det hade de inte gjort om Vänsterpartiet hade fått bestämma. Ni hade tagit bort stödet genom sänkta arbetsgivaravgifter, för ni tycker att det är ineffektivt. Ni hade tagit bort stödet till omställning som gör att dessa företag får lite kompensation och kan överleva sommaren och även när hjulen kanske snurrar igång igen i höst. Ni hade stoppat detta, och det hade skapat stora skador på svensk ekonomi.

Fru talman! Vänsterpartiet har röstat för ett flertal av de förslag som nu gör att svenska företag klarar sig. Jag skulle säga att korttidspermitteringarna är viktigast. De har använts flitigt också av våra större företag. Jag pratade med mina gamla arbetskamrater på Volvo senast i går. En del av dem har varit korttidspermitterade. Detta är bra, riktade stöd, som räddar svenska jobb och gör att företagen överlever.

Jag tycker att man också ska se lite större på detta. Om man gör som Liberalerna förespråkar blir det så att när företagen gör vinst går den till företagens ägare. När företagen gör förlust skickas den till skattebetalarna. Det är inte så marknadsekonomi ska fungera. Med ett sådant system överlag kommer företagen att ta större risker. Det är rimligt att man har ett eget ekonomiskt ansvar även i mycket svåra tider, framför allt om man har miljarder i kassakistan. Då får man ta lite ur den kassakistan först, innan man tar pengar från metallarbetare och undersköterskor.

Fru talman! Krisen är inte över; det märks inte minst inom sjukvården. Om vi inte får en snar vändning riskerar vi uthålligheten hos svensk vårdpersonal. Ända sedan coronaviruset nådde Sverige har sjukvårdspersonalens arbetsbelastning varit omänsklig. Många har tvingats flytta mellan olika avdelningar, olika arbetslag och olika enheter. De har tvingats leva med sin egen och anhörigas ständiga oro för att de själva ska smittas medan de hjälper andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Det som vårdpersonalen nu upplever kan liknas vid att springa ett maratonlopp i samma fart som ett hundrameterslopp. Det fungerar ett tag, men i längden förstår alla att det är ohållbart. Och det kommer att vara ett långt lopp, för när coronapandemin är över finns en stor skuld av uppskjuten vård kvar att hantera - en vårdskuld.

Jag tror att några har förstått att det jag mest av allt hoppas i dag är att alla partier lovar att sätta sig ned och förhandla fram ett krispaket för vården och vårdpersonalen. Vi har ju lyckats göra detta för näringslivet och företagen, och det har varit bra. Men nu behövs ett krispaket för sjuksköterskorna, undersköterskorna och läkarna. Om alla vårdens hjältar efter semestern omedelbart kastas in i nya flyttkaruseller och nya övertidsveckor kommer sjukskrivningarna att skena. Patienterna kommer att ta skada, och förtroendet för sjukvården riskerar att falla.

Tiden är knapp då sommarlovet redan håller på att dra igång. Vårdpersonalen behöver vår hjälp nu - i höst kan det vara för sent.

Fru talman! Under denna kris har vi sett stora brister i äldreomsorgen. Personal med symtom har inte vågat stanna hemma. Vi har haft brister i hygienrutiner. Det är också stora skillnader mellan olika delar av vårt land - ett femtiotal avlidna i Malmö och närmare ett tusen i Stockholm.

Om några dagar kommer Inspektionen för vård och omsorg att peka på bristerna och vad som behöver rättas till. Sedan ska naturligtvis också coronakommissionen se över varför så många har avlidit just på äldreboenden.

Detta hindrar dock inte oss från att här och nu stärka äldreomsorgen långsiktigt. Det är därför vi genomför ett omsorgslyft. Regeringen skjuter alltså till stora resurser, men det är ute i kommunerna som jobbet de facto görs.

Efter den granskning som IVO kommer med nästa vecka, kan våra partier då vara överens om att vi hjälps åt att rätta till de brister som hittas inom äldreomsorgen i de olika kommunerna?

Fru talman! Det korta svaret på den frågan är ja. Jag tror att det i den kris vi har varit och fortfarande är inne i och kommer att behöva hantera under lång tid framöver i våra kommuner är helt nödvändigt att vi, oavsett de slutsatser man nu kommer fram till, hjälps åt - både från nationell nivå för att stötta den lokala nivån och från lokal nivå för att larma om såväl bristerna hittills under coronapandemin som det som behöver stärkas framåt.

Fru talman! Det var ett välkommet besked. Vi är överens om att äldreomsorgens brister behöver hanteras med rejäl handlingskraft. Precis som Ebba Busch säger handlar det om den nationella nivån, där vi måste se till att det finns resurser, men också om den lokala nivån, som måste se till att det finns stark äldreomsorg runt om i vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Jag tackar för det beskedet. Vi avvaktar IVO:s rapport och gör vårt bästa utifrån den för att se till att äldreomsorgen stärks på bästa möjliga sätt.

Fru talman! Jag har inget att erinra mot statsministerns beskrivning och understrykande, utan detta är ett tillägg om att vi, i den situation vi nu har varit i med en global pandemi som också nått Sverige med stor kraft, ser att en del av de vanliga rutiner och ansvarsnivåer som vi är vana vid att kunna luta oss mot inte alltid fungerar. Där behöver vi nu ha stor ödmjukhet inför den kommande tiden. Kanske krävs ytterligare åtgärder där vi från nationell nivå behöver stötta med mer politisk vägledning vad gäller antingen riktlinjer eller faktiska beslut för att se till att det som vi alla är överens om - våra gemensamma goda intentioner - också blir av nu när mycket är satt på undantag och kommer att förbli annorlunda under lång tid framöver.

Fru talman och Ebba Busch! Vi har haft en förfärande hög dödlighet i corona på våra äldreboenden. Stockholm har varit lite av ett epicentrum för detta. En stor andel av de avlidna i Sverige är tyvärr kopplade till äldreomsorgen i Stockholm.

I Stockholms kommun är det borgerlig majoritet, och Kristdemokraterna har ett särskilt ansvar för äldreomsorgen. Det har skett en del saker där som jag menar inte är så bra. Det har gjorts neddragningar och införts generella effektiviseringskrav. Man tog bort krav på fasta heltidsanställningar inom hemtjänsten, vilket försvårade situationen. Borgerligheten röstade 2016 mot krav på arbetskläder och omklädningsrum inom hemtjänsten. Det är viktigt att till exempel inte behöva åka kollektivt i sina arbetskläder och att kunna byta dem när de har fått något på sig.

Min fråga till Ebba Busch Thor är: Menar hon att den borgerliga majoriteten och Kristdemokraterna borde ha gjort på annat vis i äldreomsorgen i Stockholm?

Fru talman! Jag tror att det är väl känt för alla partiledare att man ibland, om man själv hade fortsatt som kommunalråd och inte, som i mitt fall, blivit partiledare, hade gjort annorlunda än sina lokala politiker.

Några saker vill jag dock understryka vad gäller Stockholm. Man har till exempel höjt ersättningen inom hemtjänsten. Man har haft resonemang om att till exempel kostnader för kläder till personalen ska täckas in. Det kan divideras om vad som är rätt väg. Man har också till exempel omformulerat målet om att öka antalet fasta tjänster, med den väldigt tydliga ambitionen att få ned antalet timanställningar.

Jag vill understryka att det nu finns delar där vi från nationell nivå faktiskt måste säga: Ni har gjort mycket i kommunerna, men det har inte varit tillräckligt. Jag skulle vilja se ett omställningsstöd från nationell nivå för att omvandla timanställningar till fasta anställningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Fru talman! Jag är helt överens - vi måste se till att de som i dag är timanställda blir fast anställda och får yrkesutbildning inom äldreomsorgen. Målsättningen ska vara att alla får det.

Men jag menar att det ändå finns ett särskilt ansvar när det gäller den borgerliga politik där man alltid ska pressa kostnaderna, som man har gjort i Stockholm. Man skär ned på en redan anorektisk äldreomsorg så att den blir skör. Ni röstade faktiskt nyligen mot krav på att omvandla osäkra anställningar i hemtjänsten i Stockholms kommun, Ebba Busch. Jag tycker att det är orimligt att man inte röstade för rätt till arbetskläder och omklädningsrum. Jag hoppas att vi alla kan dra lärdomarna av detta - att inte vara för snåla mot den gemensamma äldreomsorgen utan låta den kosta vad den ska kosta.

Fru talman! Jag instämmer i mycket av detta, och därför tycker jag att det är viktigt att påpeka att Stockholm, där läget var svårt med stor smittspridning jämfört med övriga Sverige, valde att till exempel införa besöksförbud tolv dagar innan det nationella kom. Det var ett svårt beslut att ta på lokal nivå. Stockholms stad har, liksom andra kommuner, också drabbats hårt av otydligheten kring till exempel skyddsutrustning. Det är bara att ta del av Kommunals rapporter om detta. Det är också viktigt att understryka att man har höjt ersättningen för hemtjänsten i Stockholm, till exempel.

Vi vill dock fortsätta att prioritera äldreomsorgen, både i reformer som gör skillnad och i kronor och ören. Därför var det anmärkningsvärt att januaripartierna förra våren valde att dra ned den nationella budgeten för äldreomsorgen med 310 miljoner.

Jag ser fram emot mer resurser och fler reformer som kan göra skillnad för äldreomsorgen.

Fru talman! Den senaste tiden har vi via nyheter och sociala medier sett fruktansvärda bilder av hur rasismen inom den amerikanska polisen har släckt ytterligare ett liv. Många av oss har känt ilska och uttryckt vårt stöd för dem som står upp mot förtrycket, så även Ebba Busch.

Det är bra att Ebba Busch skriver i sina sociala medier att svarta liv räknas. Men den typen av uttalanden måste också avspegla vilka politiska val man gör. Alldeles nyss såg vi Ebba Busch här i kammaren bjuda in Jimmie Åkesson och SD till samarbete.

Sverigedemokraterna är inget vanligt parti. Det var inte länge sedan vi hörde en av partiets högsta företrädare uttala att varken samer eller judar är svenskar.

Min fråga till Ebba Busch är: Hur resonerar du när du är villig att ge inflytande till ett parti som Sverigedemokraterna samtidigt som du säger dig stå upp för alla människors lika värde?

Fru talman! Jag resonerar på samma sätt som jag gör när vi har suttit ned och pratat med Miljöpartiet. Trots en del olika politiska ingångar i flera politiska frågor vet jag utifrån vår kristdemokratiska ideologi, våra grundläggande värderingar och hela vårt existensberättigande i politiken, i stort och i Sverige, som en motkraft till kommunismen och nazismen efter andra världskriget, som byggde på att göra skillnad på människor, precis var gränsen går. Jag vet vilka frågor jag är beredd att prata med vilka partier om och hur långt jag är beredd att förhandla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Samma sak gäller oavsett om jag förhandlar i enskilda frågor med Vänsterpartiet, Miljöpartiet eller Sverigedemokraterna.

Sedan är det en skillnad för min del vilka partier jag är beredd att sitta i regering med. Även om Miljöpartiet och KD kan göra upp i många frågor, tror jag att det skulle vara svårare för oss att sitta i regeringsställning tillsammans eftersom vi står längre ifrån varandra politiskt. Samma sak gäller till exempel Sverigedemokraterna.

Fru talman! Jag förstår att Ebba Busch tycker att Miljöpartiet och Sverigedemokraterna är ungefär lika otänkbara. Men det finns en stor skillnad mellan våra och Sverigedemokraternas rötter. Sverigedemokraterna har nyligen ändrat i sitt partiprogram och bytt ut dunkla teorier om nedärvda essenser mot lika grumliga resonemang om det biologiska arvet och medfödd egoism. Jag tror inget annat parti ägnar så mycket kraft åt att förklara människors påstådda medfödda natur i sitt politiska program som Sverigedemokraterna gör. Det är verkligen en unken dunst av biologi från förr på de sidorna.

Om du, Ebba Busch, vill samarbeta med Sverigedemokraterna, kan du nämna en enda sverigedemokratisk reform som skulle göra livet bättre för rasifierade, asylsökande, flyktingar och ensamkommande och världen tryggare och där mänskliga rättigheter står i centrum?

Fru talman! Låt mig göra en konsumentupplysning à la Löfven. Jag är partiledare för Kristdemokraterna, inget annat parti. Jag är ganska trött på retoriska grepp där man vill ställa mig till svars för enskilda uttalanden från andra partier.

Min ryggrad förändras inte utifrån vem jag talar med. Jag kommer inte att recensera Sverigedemokraternas politik. Jag kommer att stå för min politik och se om det finns möjlighet att göra skillnad för personalen i äldreomsorgen och Sveriges äldre och om det finns möjlighet att göra skillnad för dem som sliter i sjukvården och patienterna som behöver vård. Om Sverigedemokraterna har ett engagemang och vill göra upp i den frågan är jag beredd att göra det - för Sveriges bästa och utifrån vår kompass och våra värderingar. Detta engagemang skulle jag vilja se från Miljöpartiet också.

På detta sätt skulle jag önska att debatten om Black lives matter och hur vi står upp mot antirasism används framöver.

(Applåder)

Fru talman! Oavsett var i landet vi bor ska vi ha rätt till en äldreomsorg präglad av trygghet, integritet och värdighet. Denna pandemi har blottlagt Sveriges otillräckliga äldreomsorg. Vittnesmålen från anhöriga till årsrika skär in i benmärgen på oss. Äldreomsorgen brister för många just i trygghet, integritet och värdighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

På 80-talet kämpade vi liberaler för människors rätt till ett eget rum i äldreomsorgen. Nu behövs egna team för dem som har hemtjänst. Det är orimligt att en äldre, skör person ska behöva möta 10-20 nya ansikten i veckan, oavsett pandemi.

Äldre och personal behöver förstå varandra. De som jobbar i äldreomsorgen ska ha tillräckliga kunskaper i svenska, och kommunerna ska ge den utbildning som behövs.

De äldre ska kunna vara trygga i äldreomsorgen, men även personalen. Detta hänger ihop. Goda villkor för äldreomsorgen är bättre också för personalen, och personal som är trygg och trivs har bättre förutsättningar att göra ett bra jobb. Äldreomsorgslyftet är en bra början för fler undersköterskor och sjuksköterskor.

Vi vill också ha mer kunskap i äldreomsorgen, så det behövs fler läkare. Vi vill att det åter ska bli möjligt att anställa läkare i äldreomsorgen. Vi tror att det är rätt väg för att ge bäst vård och omsorg på plats. Vi tror också att det behövs ett nationellt kunskapscentrum för ökad kunskap om äldreomsorgen och dess utmaningar framöver, för det kommer att bli tufft oavsett om vi skjuter till mer resurser.

Liberalerna är ett parti som genom hela sin historia har drivit på för de mest utsatta och för en bättre äldreomsorg. Det tänker vi fortsätta med.

Fru talman! Under våren har regeringen lagt fram en rad extra ändringsbudgetar för att hantera krisen. Under detta arbete har vi haft ett nära och gott samarbete med Liberalerna, och det tackar jag för.

Det är ingen hemlighet att vi ibland har lite olika utgångspunkter och prioriteringar. Men så ska det vara; så ser politiken ut. Samarbete är ett givande och tagande, och vi har lagt ned mycket arbete och fått fram många bra och nödvändiga åtgärder för att hantera denna kris.

Krisen visar på stora behov av satsningar på vård, äldreomsorg och skola, och jag hoppas att vi kan vara överens om att välfärden måste komma först i den politiska prioriteringen, också när vi ska återstarta ekonomin.

Delar Liberalerna synen att behoven i välfärden är stora och att det är det vi ska prioritera?

Fru talman! Ja, Liberalerna delar uppfattningen att välstånd skapas genom arbete och duktiga svenska företag, som inte minst kan exportera. Det är så man skapar resurser och kan ta in skatt till det som är viktigt.

Välfärden är givetvis central. Jag nämnde nyss Äldreomsorgslyftet som något som kommer att kosta. Liberalerna har ännu högre ambitioner, så vi är såklart beredda att finansiera detta.

Men jag ser också att vi kommer att ha en klassisk konflikt - hur vi ska återskapa nya resurser i svensk ekonomi. En del säger: Höj skatterna! Vi tillhör inte dem. Vi tror att det är viktigt att fokusera på företagsamheten. Det är så man får nya jobb, det är så man får växande företag och det är så man får nya skatteintäkter i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Vi i Liberalerna pekar också grovt på vårt återstartsprogram. Vi tittar på vikten av en bra forskningsproposition, för dagens forskning och framtidens välfärd. Vi tittar på bostadsrenoveringar, och vi kommer att titta på infrastruktursatsningar som är helt nödvändiga, som bygger Sverige starkt och som på lång sikt är bra också för välfärden.

Fru talman! Det gläder mig att Liberalerna också ser behoven. Det gäller vad vi gör nu under krisen, men vi tittar också framåt på vad som långsiktigt ska göras. Vi har stora behov att täcka i vår välfärd, och jag ser fram emot det fortsatta samarbetet.

Jag håller med om analysen att det är skatteintäkter genom arbete som är grunden. Det är därför vi måste se till att ekonomin återstartas med sikte på att få så många människor som möjligt i arbete så snabbt som möjligt. Då är de investeringar vi gör i välfärden viktiga, liksom konsumtionen inom det offentliga, alltså sjukvård, omsorg och så vidare.

Liberalerna är rädda för höjda skatter, och då kan man fundera: Är det tid för stora skattesänkningar framöver? Jag menar att den tiden inte är nu, utan nu är det tid att se till att vår välfärd fungerar. Då har vi inte råd med stora skattesänkningar.

Fru talman! Tack för frågan, statsministern! Absolut! Vi har nu ägnat oss åt att rädda så mycket vi kan av de välståndsskapande krafterna, förutom att se till att människor har mat på bordet, har trygghetssystem som fungerar och har lättare att komma med i a-kassan och så vidare. Detta har varit rimligt, och stora satsningar har gjorts i den offentliga sektorn för att människor ska kunna klara uppgifterna i vården, i skolan och, för den delen, inom rättsväsendet.

Nu ska vi snart summera. Vi kommer att börja göra detta under sommaren. Och vi ska titta på höstens budget. Det håller vi på med, för att vara helt ärliga. Där finns utrymme att göra tillfälliga saker. Jag tycker att saker som görs under krisen ska vara just tillfälliga.

Jag har också uppfattat att inte minst finansministern från regeringens sida har varit inne på att hitta utrymme för att kickstarta ekonomin. Vi vet inte i vilken omfattning detta kan behövas, och då kan det vara tillfälliga skattesänkningar som ska göras. På lång sikt tror jag dock att det är viktigare att vi fokuserar på ökade skatteintäkter än på höjda skatter. Det brukar vara den bästa vägen.

Fru talman! Det råder personalbrist på intensivvårdsavdelningar och coronaavdelningar. Vårdpersonal från andra avdelningar får nu rycka in och avlasta. Men det höga tempot gör att man inte alltid hinner med inskolningen. Enligt neonatalsköterskan Rosanna Svensson blev det som en chock att lära sig ny utrustning och inte känna några kollegor. Det sa hon till SVT efter sitt första pass, när hon hade blivit inslängd på en coronaavdelning.

Jag vet att Liberalerna värnar både personal och patienter, och nu behöver dessa mer. Kan vi enas om att uppmana statsministern att samla alla partier för att ta fram ett krispaket för vårdpersonalen här och nu? I höst kan det vara för sent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Fru talman! Vi i Liberalerna har ingenting emot att fler partier deltar också framöver. De partiledarsamtal som har hållits regelbundet för att hantera den akuta krisen kan mycket väl övergå i att vi tittar på hur vi ska göra för att lösa de problem som finns.

Jag möter också den bilden. Jag träffar bekanta och nära vänner som gör insatser. Det är personer som lämnar läkemedelsindustrin, där det är lite svårt att boka möten, för att jobba på akuten. De är imponerade över det arbete och de hjältar som nu utför fantastiska insatser för att rädda människoliv och lindra smärta.

Jag tycker att det är klart intressant. Jag vill dock understryka att det är hårda pengar till regionerna som är avgörande, för det är så man kan se till att krislöneavtal och rimliga övertidsersättningar betalas till de människor som nu kanske väljer att ställa in sin semester. Överallt där jag träffar regionpolitiker och där Liberalerna är med och påverkar handlar det om att se till att människor får andrum och lite sommarsemester.

Fru talman! Jag uppskattar verkligen engagemanget från Liberalerna och uppfattar att det finns en öppenhet för att mana till möten för att förhandla fram ett krispaket. Jag vill understryka att detta måste till under innevarande år.

Jag vill också understryka det som statsminister Stefan Löfven och finansminister Magdalena Andersson har sagt så många gånger: Pengar är inte problemet. Om det behövs mer medel från statlig nivå för att lösa det på regionernas nivå ska de vara trygga med att de har det. Och jag är trygg med det besked som jag har fått från regeringen i denna fråga, men nu handlar det om att säkerställa hur det faktiskt ser ut i regionerna. Vi har inte koll på om de kommer att klara semestrarna. Vi vet att regionerna inte har en fullvärdig plan för att säkerställa att det blir ett rimligt andrum när personal kommer tillbaka efter semestern. För att säkerställa att detta blir av skulle jag vilja att vi, nu när regionerna och även många lokalpolitiker jobbar så tungt, samlas kring förslag och reformer i ett krispaket.

Fru talman! Tack, Ebba Busch! Jag tycker att det låter helt rimligt. Jag vill understryka att vi här i kammaren jobbar strukturellt och tänker på hur detta ska organiseras. Det är något som blir naket i denna kris - att den statliga styrningen av regionerna är otillräcklig. Man har tvingats ta ett starkare grepp, men det kanske har varit för sent. Det tycker definitivt Ebba Busch, och jag kan till viss del hålla med om det.

Vi ser samma sak i äldreomsorgen. Vi har 290 kommuner, och många kämpade redan före pandemin med att försöka få sin verksamhet att funka. Det har nyligen kommit utredningar om att effektivisera och om hur kommunerna ska se ut i framtiden. När det gäller starkare statlig styrning: Bygg på pengarna, men lita på professionen! Det är de som kan bedriva sjukvård. Jag kan sätta på plåster på ungarna, men jag är otroligt dålig på att ge covidvård, kan jag säga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Fru talman! När Vårdförbundet förra året frågade sina medlemmar om de funderar på att lämna sina yrken var det nästan hälften som svarade att ja, det gör de, främst på grund av dålig arbetsmiljö.

Psykisk ohälsa är det främsta skälet till sjukskrivningar i dag. Det är inte hållbart. Det är ett gigantiskt slöseri med människor och med samhällets resurser och ett uruselt betyg på arbetsmiljön.

Coronakrisen har verkligen lyft upp de vård- och omsorgsanställda i ljuset. De sliter dag och natt och kvällar och helger med att ta hand om de sjuka och svaga. Jag vill verkligen tacka dem för alla deras enorma insatser under denna svåra tid. Vi måste se till att dessa hjältar och hjältinnor får mer än applåder och att vi långsiktigt skapar en bättre och mer hållbar arbetsmiljö. Det är viktigt här och nu, men det är också viktigt inför framtiden.

Vi ser ett stort behov av mer personal och att fler ska vilja söka sig till anställningar inom vård och omsorg. För att uppnå detta måste arbetsvillkoren bli bättre. Miljöpartiet vill därför införa en särskild hållbarhetspott på en halv miljard kronor över tre år som ska ge större möjlighet till återhämtning och större flexibilitet för de anställda. Att investera och satsa på personalens arbetsvillkor är att investera i en bättre sjukvård och omsorg.

Vi vill också förlänga Äldreomsorgslyftet, som innebär utbildning på betald arbetstid och möjlighet till fler fasta anställningar och en bättre arbetsmiljö. Ingen ska känna sig ensam på jobbet, och alla ska orka vara medmänniska även på jobbet, särskilt de som jobbar med äldre och sjuka. Coronakrisen har blottat många av samhällets sårbarheter. Vi kan inte gå vidare som tidigare efter krisen. Vi har nu tid för omstart, och vi måste tänka om och välja en annan väg.

Fru talman! Mitt intryck är att det råder en allt bredare enighet om att Sverige behöver en stram invandringspolitik under en lång tid om vi ska ha någon chans att klara av de integrationsproblem som vi har.

Nu går migrationsutredningen in på sitt sista varv. Mitt intryck är att Miljöpartiet verkar stå i vägen för varje skärpning av en långsiktig svensk migrationspolitik och därmed stå i vägen för en överenskommelse som blir bred - inte volymmål, inte effektivt återvändande, inte fler förvarsplatser och inte ens tillfälliga uppehållstillstånd med krav på egen försörjning.

Min enkla fråga är: Kommer Miljöpartiet att stoppa regeringen i att lägga fram ett förslag som speglar en bred majoritet för en hållbar migrationspolitik?

Fru talman! Jag tackar Ulf Kristersson för frågan.

Jag vill börja med att påminna om att den så kallade tillfälliga lagen som vi kom överens om 2015 lägger Sverige på en lägstanivå i EU. För Miljöpartiet och för regeringen är det viktigt att vi ska ha en långsiktig, human och rättssäker flykting- och migrationspolitik. Miljöpartiet deltar på dessa villkor och med dessa ingångar i Migrationskommittén. Vi vill se en långsiktig, rättssäker och human flykting- och migrationspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Vi ser inga tecken på att krigen i världen kommer att avklinga under den närmaste tiden. Människor kommer att tvingas fly, precis som alla de hundratusentals människor som har flytt från kriget i Syrien. Det måste finnas länder som kan ta emot de människor som flyr. Det finns ingen volymgräns för mänskligt lidande. Så länge det inte gör det måste vi också stå upp för solidaritet.

Fru talman! Miljöpartiet är förvisso ett ganska litet parti och långt ifrån den breda huvudfåra som numera finns i svensk invandringspolitik. Det är inte därför som jag ställer frågan utan för att Miljöpartiet i praktiken har vetorätt mot varje proposition som ska läggas fram. För alla andra i Migrationskommittén är det helt avgörande att veta om eventuella kompromisser och överenskommelser bara är en pappersprodukt som därefter ska förhandlas med Miljöpartiet i regeringsställning, eller om man kan göra upp på allvar om riktig och skarp politik som förändrar svensk invandringspolitik. Där vill vi veta om svaret är ja eller nej.

Fru talman! Det var inte länge sedan Miljöpartiet och Moderaterna var ense om att ge till exempel barn till papperslösa rätt till skolgång och att vi också ska ha undantag och ventiler för särskilt ömmande skäl. Det var en tid när partiledaren talade om att öppna våra hjärtan för dem som faktiskt behöver skydd och stöd.

Jag kan inte se att omvärlden har förändrats särskilt mycket till det bättre sedan dess. Vi ska inte beskriva alla dem som har kommit till vårt land bara som ett problem. En av fyra som jobbar inom vården i dag är utlandsfödd. Var tredje läkare är utlandsfödd. Det är inte så att vi har ett högre syfte att vi ska stänga människor ute och inte ge dem en chans att också etablera sig, skapa en bättre framtid och hjälpa till i Sverige.

Miljöpartiet deltar i diskussionerna i Migrationskommittén. Vi hoppas att vi kan få en gemensam syn på en långsiktig, human och rättssäker migrationspolitik. Det förtjänar både Sverige och de som flyr från krig och konflikter.

Fru talman! Jag lyssnade faktiskt inte så mycket på vad Isabella Lövin sa. Men jag lyssnade på vad hon sa i replikskiftet med Ebba Busch tidigare. Jag tycker att det är lite anmärkningsvärt, fru talman, att man väljer att ta replik här i kammaren på ett parti och sedan i denna replik attackerar ett helt annat parti. Jag tycker inte att vi ska göra så här. Det är fult, ohederligt och anstår inte någon, och definitivt inte ett statsråd i vårt rike, att agera på det sättet.

Till saken: Menar Miljöpartiet och Isabella Lövin på riktigt att det faktum att hundratusentals, och sannolikt miljoner, människor i vårt land är oroliga för den ansvarslösa invandringspolitik som Isabella Lövins egen regering och andra regeringar har bedrivit i Sverige i decennier är samma sak som att förespråka rasism och polisvåld? Är det en allvarlig uppfattning som Miljöpartiet har?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Fru talman! Jag tackar Jimmie Åkesson för frågan. Sverigedemokraterna uttrycker mycket konstiga ståndpunkter i sitt partiprogram som är baserade på att det finns vissa biologiska skillnader mellan oss människor. Det tycker jag är mycket oroande ståndpunkter. Det är värt att lyfta fram det när andra partier vill låtsas som att Sverigedemokraterna är ett parti som alla andra.

Jag tycker att vi ska ha en långsiktigt hållbar migrations- och flyktingpolitik och framför allt att vi måste ge människor en chans att etablera sig och integrera sig i det svenska samhället. Jag anser inte att denna ståndpunkt är lika med rasism - absolut inte.

Vi måste se till att vi har ett öppet samhälle där vi står upp för mänskliga rättigheter. Nästa gång är det kanske vi som tvingas fly. Det är det som migrationspolitiken baseras på.

Fru talman! Jag håller med Isabella Lövin om att vi inte ska dela in människor och värdera människor baserat på biologiska egenskaper.

Miljöpartiet har en riksdagsledamot som såvitt jag vet fortfarande tillhör Miljöpartiet och som vill att Statistiska centralbyrån ska registrera vår befolkning utifrån etnisk tillhörighet och hudfärg. Det går tvärtemot det som Isabella Lövin just sa här.

I vårt parti hade en sådan person blivit utesluten fortare än kvickt. Gör Miljöpartiet också så? Utesluter Miljöpartiet människor som vill registrera befolkningen baserat på etnisk tillhörighet och hudfärg, eller får man fortsätta företräda Miljöpartiet i Sveriges riksdag om man har denna uppfattning?

Fru talman! Det är självklart så att Miljöpartiet inte tycker att vi ska registrera människor utifrån hudfärg eller etnisk tillhörighet. Däremot kan det finnas en diskussion kring huruvida man behöver kunna ha en tydligare bild av hur orättvisor och ojämlika villkor drabbar olika grupper inom befolkningen. Denna diskussion finns inte minst i USA och i andra länder. Men det är inte en uppfattning som Miljöpartiet har. Vi är däremot förstås helt medvetna om att det finns väldigt olika förutsättningar för olika medborgare och grupper beroende på vilken härkomst man har, vilket kön man har eller om man har en funktionsnedsättning eller liknande. Denna diskussion måste kunna fortgå men med utgångspunkt från alla människors lika värde. Det är det som är det absolut centrala i hur Miljöpartiet ser på människor.

Fru talman! Det finns ett tydligt samband mellan sexuella trakasserier och otrygga anställningar. Arbetsmiljöverkets studier visar att de som har otrygga jobb oftare utsätts för sexuella trakasserier. Det var en viktig debatt i samband med metoo-kampanjen, och flera fackförbund har påpekat detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Detta är en av de saker som man nu måste väga in när regeringen vill slå sönder anställningstryggheten i Sverige och när den utredning kommer som så allvarligt urholkar fackföreningsrörelsens möjligheter att försvara sina medlemmar vid uppsägningar.

Jag undrar om Miljöpartiet har funderat över detta och om denna fråga är någonting som ni väger in när ni tar emot denna utredning? Jag tycker inte heller att Miljöpartiet riktigt har klivit ut och tagit denna debatt om lagen om anställningsskydd. Vad tycker Miljöpartiet? Står ni bakom utredningens förslag? Tycker ni att det är rimligt att det ska vara mer godtycke vid uppsägningar i Sverige?

Fru talman! Jag tackar Jonas Sjöstedt för frågan. Det som Miljöpartiet hoppas och vill är att parterna ska kunna komma överens och att de samtal som nu förs leder fram till någonting.

Det som vi ser är förstås att arbetsmarknaden har förändrats också i takt med teknisk utveckling. Det behövs mycket mer utveckling under ett långt arbetsliv - att man har möjlighet att kompetensutveckla sig på jobbet, att arbetsgivaren ska kunna ta detta ansvar och att man också kan behöva byta bransch mitt i livet. Det är mycket som händer. Det finns därför anledning att se över arbetstrygghetslagstiftningen. Men vi ser att just nu i coronakrisen behöver fokus vara på behovet av fasta anställningar inom vård och omsorg. Det är det stora som behöver prioriteras. Därför har vi också förslag om att fortsätta med Äldreomsorgslyftet och en särskild hållbarhetspott.

Fru talman! Jag delar uppfattningen att fasta anställningar ska vara det normala på svensk arbetsmarknad. Det är därför som det är så orimligt att det läggs fram en utredning som slår sönder anställningstryggheten för alla och som ger en sorts allmän provanställning, som en del fackförbund har uttryckt det.

Om parterna inte kommer överens om denna utredning - de ska förhandla under hot - och det blir lagstiftning i Sveriges riksdag, är ni då för eller emot detta utredningsförslag? Vi vet att Centern och Liberalerna driver på för att det ska genomföras. Socialdemokraterna har börjat backa. Men från Miljöpartiet har jag inte hört någonting. Vad tycker ni om utredningsförslaget?