Riksdagen röstar om talmannens förslag att utse Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist till statsminister.

Video

Riksdagen ska enligt 6 kap. 4 § andra stycket regeringsformen pröva ett förslag till ny statsminister inom fyra dagar. Förslaget ska enligt 11 kap. 3 § andra stycket riksdagsordningen bordläggas två gånger.Jag lämnade fredagen den 30 oktober förslaget att Elisabeth Thand Ringqvist från Centerpartiet ska utses till statsminister i en regering bestående av representanter från Centerpartiet, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna. Förslaget har bordlagts två gånger och ska prövas vid dagens sammanträde.

Herr talman, ärade ledamöter och åhörare! Sverige behöver en regering som genomför reformer som tar Sverige i en ny riktning, skapar goda förutsättningar för att bo och verka i hela landet, stärker tryggheten, sänker utsläppen i en mycket snabbare takt och höjer den långsiktiga strukturella tillväxten. Sverige behöver en regering som underlättar för civilsamhälle och företag, stärker människors trygghet och frihet och ser att Sverige byggs starkt på tillit och framtidstro.I dag ska kammaren ta ställning till om Elisabeth Thand Ringqvist ska få mandatet att bilda en regering bestående av Centerpartiet, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna.Vi ser att en sådan regering har möjlighet att föra en politik som höjer tillväxten, sänker utsläppen och skapar bättre levnadsvillkor i hela landet. En sådan regering stärker både civilsamhällets och människors frihet, främjar jämlikhet, jämställdhet och delaktighet samt rustar Sverige för framtidens utmaningar.Under de sonderingssamtal som Elisabeth Thand Ringqvist fört med riksdagens samtliga partiledare har det framkommit att det finns majoritet för denna politik, men i dagsläget saknas det parlamentariska stödet för en mittenregering.Elisabeth Thand Ringqvist åtog sig sonderingsuppdraget och har därutöver accepterat att prövas i en statsministeromröstning, trots att detta inte var avsikten från början. Det visar på konstruktivitet och en vilja att föra regeringsbildningsprocessen framåt, en sak som varit bristande hos flera andra partier den senaste tiden.Centerpartiet har såväl före som efter valet tagit en rad väl avvägda steg för att underlätta regeringsbildningen. Erfarenheterna från 2018 visar att otydliga besked och låsta positioner försvårar möjligheterna att ge landet en stabil regering.Mot den bakgrunden angav vi redan före valet tydligt vilka partier vi är beredda att sitta i regering med. Beskedet att dessa inkluderar Socialdemokraterna och Miljöpartiet var en betydande förändring jämfört med tidigare och gav väljarna klarhet i vad en röst på Centerpartiet innebar. Vi har samtidigt angett att vi kan regera med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.Vi har vidare förklarat oss beredda att stödja en regering som även Vänsterpartiet stöder liksom en socialdemokratisk enpartiregering. Därmed har vi bidragit till att vidga antalet möjliga regeringsalternativ.Vi har inte heller ställt krav på ministerposter, eftersom det avgörande för oss är det sakpolitiska innehållet.För att partierna skulle kunna föra samtalen utifrån samma underlag bjöd vi in till Högberga möte i syfte att skapa en gemensam lägesbild av Sveriges ekonomi, arbetsmarknad, säkerhet och klimat. Elisabeth Thand Ringqvist har dessutom åtagit sig ett sonderingsuppdrag och ställt sig till förfogande i dagens statsministeromröstning.Sammantaget har Centerpartiet tagit ett konsekvent ansvar för att Sverige ska kunna få en fungerande regering.Herr talman! Centerpartiets besked från före valet ligger fast. Det mandat vi fått från våra väljare är inte en historiskt skarp vänstersväng.Det handlar om ekonomisk tillväxt, en återhållsam migrationspolitik och en rimlig kriminalpolitik. Det handlar om större frihet för människor, en välfärd som fungerar i hela landet och bättre villkor för de gröna näringarna. Det handlar om sänkta utsläpp och en försvars- och utrikespolitik som är öppen för ett fördjupat internationellt samarbete.Vi har därmed inte fått väljarnas mandat att bli det parti som efter 110 år släpper in Vänsterpartiet i regeringen. Vi har inte heller fått väljarnas mandat att bli det parti som möjliggör sverigedemokratiska ministrar.Vårt ansvar gentemot våra väljare är att så mycket som möjligt av vår politik ska bli genomförd, och det är något vi ämnar åstadkomma.Herr talman! Senast denna kammare prövade en centerpartistisk statsministerkandidat hette kandidaten Thorbjörn Fälldin. I sin första regeringsförklaring från 1976, när Centerpartiet, Moderaterna och dåvarande Folkpartiet bröt ett 44-årigt socialdemokratiskt maktinnehav, sa Thorbjörn Fälldin: ”Med fasthet och ansvar skall vi föra en politik i hela folkets intresse. Därvid skall vi söka ett så brett samförstånd som möjligt.”Brett samförstånd var vägledande för 50 år sedan. Det bör vara vägledande även för nästa regering. Det hade tjänat Sverige väl med en regering förankrad i mitten. Det hade tjänat Sverige väl med en regering som söker lösningar brett. Det hade tjänat Sverige väl med en statsminister som prövar nya majoriteter för att genomföra de reformer som Sverige så väl behöver för att stå starkt till år 2030.Herr talman! Likt Thorbjörn Fälldin har Elisabeth Thand Ringqvist de senaste veckorna visat att hon söker lösningar och bidrar konstruktivt för att Sverige ska få en regering på plats.Med denna motivering röstar Centerpartiet för Elisabeth Thand Ringqvist som statsminister.(Applåder)

Herr talman! När vi för knappt tre veckor sedan prövade Magdalena Andersson som statsminister konstaterade jag att fyra partier med tillsammans 176 mandat och därmed en majoritet i Sveriges riksdag hade pekat ut henne som sin statsministerkandidat. Men trots denna majoritet hade de inte lyckats komma överens om att släppa fram henne.Sedan dess har talmannen gett Elisabeth Thand Ringqvist möjlighet att undersöka förutsättningarna för en så kallad mitten-vänsterregering med Magdalena Andersson som statsminister. Inte heller det alternativet har visat sig ha tillräckligt stöd.Därför står vi här i dag för att pröva Elisabeth Thand Ringqvist som statsminister, trots att hon själv har konstaterat att förutsättningarna för den tänkta regeringen saknas och att hon över huvud taget inte sonderat för en regering under Centerpartiets ledning. All heder dock åt Elisabeth Thand Ringqvist, som har bidragit till att föra processen framåt och som tar en omröstning som rätteligen Magdalena Andersson borde ha tagit.Herr talman! Det här är en situation som knappast någon önskade sig. Men den var inte heller särskilt svår att förutse. Redan långt före valet stod det klart att Magdalena Andersson skulle kunna bli beroende av partier med helt olika uppfattningar om både regeringsfrågan och vilken politik som skulle föras. Ändå fick väljarna aldrig något tydligt besked om hur dessa motsättningar skulle hanteras.Magdalena Andersson hade fyra år på sig att förbereda sitt regeringsalternativ – fyra år att samla sina partier, reda ut motsättningarna och skapa förutsättningar för att kunna bilda regering. Men de förberedelserna gjordes uppenbarligen inte tillräckligt väl. Att skjuta de svåra frågorna framför sig kan vara bekvämt under en valrörelse. Men efter valrörelsen kommer verkligheten i kapp. Det räcker inte att vilja bli statsminister. Man måste också ha förberett sig för att kunna bli det.Herr talman! Vi har full respekt för talmannens uppgift att föra regeringsbildningen framåt och för att olika alternativ behöver prövas. Den kritik som riktats mot talmannens senaste beslut har svagt stöd. De två partier, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, som motsatt sig att alternativet med en så kallad mitten-vänsterregering prövas vid en omröstning samlar tillsammans endast 121 mandat. Det illustrerar återigen det grundläggande problemet: Magdalena Andersson har inte lyckats samla ett parlamentariskt underlag för ett fungerande regeringsalternativ.Vi i Moderaterna står fast vid den politiska inriktning vi gick till val på. Vi vill se en regering som kan stärka Sveriges trygghet, ekonomi och framtidstro. Vi har också varit tydliga med att vi är beredda att konstruktivt medverka till en lösning på regeringsfrågan. Sverige behöver en regering som kan ta ansvar och som har förutsättningar att genomföra sin politik.Herr talman! Den moderata riksdagsgruppen kommer därför att rösta nej till talmannens förslag att utse Elisabeth Thand Ringqvist till statsminister.(Applåder)I detta anförande instämde Dennis Alvdén, Lars Beckman, Lotta Björklund, Crister Carlsson, Ida Drougge, John E. Weinerhall, Gustaf Göthberg, Marie-Louise Hänel Sandström, Caroline Högström, Lars Johnsson, David Josefsson, Marie Nicholson, Ulrik Nilsson, Peter Ollén, Erik Ottoson, Thomas Ragnarsson, Tony Rahm, Johanna Rantsi, Magnus Resare, Mats Sander och Viktor Wärnick (alla M).

Herr talman! Åhörare och tittare! Kammaren har i dag att pröva talmannens förslag att utse Elisabeth Thand Ringqvist till statsminister.Låt mig börja med att återigen konstatera att vi har ett komplicerat parlamentariskt läge i riksdagen. Det finns låsningar både till höger och till vänster. Som jag sa vid den förra statsministeromröstningen har alla åtta partier gått till val som enskilda partier. Vi har ett parlamentariskt demokratiskt system där det är väljarna som bestämmer förutsättningarna för majoritetsförhållandena i riksdagen. Det är upp till oss folkvalda att hantera det. Vi socialdemokrater har deltagit aktivt och konstruktivt under den tid då Elisabeth Thand Ringqvist haft sonderingsuppdraget i syfte att bilda en regering i mitten av svensk politik. Det har varit bra och öppna samtal.Herr talman! Låt mig i detta sammanhang tacka Elisabeth Thand Ringqvist och Centerpartiet för det arbete de har lagt ned för att föra processen framåt. Samtalen har som sagt varit konstruktiva, men flera av de andra partier som skulle vara aktuella för en mittenregering har tydligt stängt dörren för detta alternativ. Den regeringskonstellation som ska prövas av kammaren innehåller därför partier som inte vill ingå i en mittenregering. Därför saknas det av förklarliga skäl en regeringsöverenskommelse att ta ställning till. Därutöver har den statsministerkandidat som vi i dag ska ta ställning till inte sonderat för att själv bli statsminister.Mot bakgrund av detta kommer den socialdemokratiska riksdagsgruppen att rösta nej i dagens omröstning. Men jag vill understryka att Socialdemokraterna kommer att agera konstruktivt för att Sverige ska få på plats en ny regering som kan förverkliga den nya politiska riktning som svenska folket har röstat för. Processen framåt kommer att kräva att låsningar byts mot konstruktivitet och att alla politiska krafter agerar ansvarsfullt och sätter Sveriges bästa i främsta rummet.(Applåder)I detta anförande instämde Magnus Johansson och Anna-Caren Sätherberg (båda S).

Herr talman! I dag ska vi ta ställning till huruvida riksdagen kan acceptera Elisabeth Thand Ringqvist som regeringsbildare efter att hon fullföljt det sonderingsuppdrag hon fått av talmannen.Elisabeth Thand Ringqvist tog inte på sig uppgiften utifrån att hon själv ville bli statsminister utan för att sondera möjligheterna att bilda en regering utifrån de förstahandsalternativ som Centerpartiet haft i valrörelsen. Vi kristdemokrater betraktar denna omröstning i ljuset av detta och behovet av att föra processen framåt. Därför vill vi också tacka Elisabeth Thand Ringqvist för hennes arbete under den gångna tiden.För att grundlagens intentioner ska kunna fullföljas är det viktigt att vi kan gå till votering i den här kammaren för de olika alternativ som förekommer i det politiska samtalet.I sak menar vi kristdemokrater att det när en regering ska bildas måste finnas enighet rörande vilken övergripande politisk riktning man vill föra Sverige i. Vi menar att det bästa för Sverige är en regering som fortsätter att förvalta de framgångar som de blågula partierna vunnit. Det handlar om inflationen, kärnkraften, asyltrycket, uppbyggandet av försvaret, stödet till Ukraina och inte minst det dödliga gängvåldet.Men en ny regering måste också ta ut riktningen framåt. En ny regering behöver prioritera välfärden och en reformering av sjukvården, säkerställa att vanliga familjer blir vinnare och ha en strategi för att bygga Sverige starkt genom både utveckling och tillväxt. Den behöver också ta kampen om vårt lands värderingar.En regering som vi accepterar är en regering som är beredd att förverkliga det vi kristdemokrater i valrörelsen kallade Sverigedrömmen. Väljarna har röstat fram en riksdag där det finns majoritet i kammaren för fritt företagande, tillväxt, fungerande migrationspolitik, rimliga skattenivåer, en god välfärd och en stabil energipolitik. Det borde också ses som väljarnas tydliga signal om att Sverige behöver en mitten-högerregering. Det återstår för oss att gemensamt ta ansvaret för att en sådan regering ska kunna tillträda. Därför kommer Kristdemokraterna att rösta nej till det förslag som presenterats i dag.(Applåder)I detta anförande instämde Lili André, Mathias Bengtsson, Magnus Berntsson, Christian Carlsson, Hans Eklind, Cecilia Engström, Martin Hallander, Johanna Holmdahl, Liza-Maria Norlin, Kjell-Arne Ottosson och Paul Sabo (alla KD).

Herr talman! Tårtan beställdes. Segergratulationerna avkrävdes. Partiledarna jublade. Valnatten och dagarna efter den blev en uppvisning i teaterkonstens alla regler.Det som före valet påstods vara ett seriöst alternativ till vårt blågula lag var inget annat än en kuliss – en kuliss avsedd att dölja det totala kaos som utspelade sig bakom scenen. Det var ett kaos som skickligt doldes för väljarna genom att man sände ut en ström av vackra ord och storslagna planer i valrörelsen.Ett av flera bevis på detta är det faktum att vi i dag har att ta ställning till en statsministerkandidat som inte ens vill bli statsminister. Och det är egentligen inte så konstigt; om man tycker helt olika i frågor som är av avgörande betydelse för landet krävs det ingen större slutledningsförmåga för att räkna på utfallet. Om man har fyra olika spelare i ett lag där en slår långbollar på vänsterkanten, en annan tror på verklighetsfrånvända inlägg ovanifrån, en tredje tror att man själv är själva laget och en fjärde spelare sätter sig ned i mittcirkeln har man inte ett lag som fungerar. Om sanningen ska fram har man inte något lag över huvud taget.Herr talman! Kontrasten kan inte bli tydligare. Det blågula blocket har en gemensam viljeinriktning i för Sverige helt avgörande frågor. Den rödgröna sidan har meningsskiljaktigheter och åsiktsspridning när det gäller i stort sett alla frågor. Med det i beaktande är det inte svårt att räkna ut vilket av dessa två alternativ som har bäst förutsättningar att skapa stabilitet och arbetsro.Sverigedemokraternas riksdagsgrupp har alltid som ambition att vara konstruktiv, öppen och lyhörd. Vi drar inte upp röda linjer mot andra partier. Vi bygger inte upp orubbliga hinder som blockerar varje försök till en konstruktiv handling. I stället är vi måna om att ha ett fritt handlingsutrymme – ett handlingsutrymme som i varje givet läge ska användas för att få igenom en bra politik som sätter Sveriges medborgare i främsta rummet. Vår utgångspunkt är att alltid, i alla lägen, göra det som är bäst för vårt land.Detta är en av flera anledningar till att Sverigedemokraternas riksdagsgrupp i dag röstar nej till Elisabeth Thand Ringqvist som ny statsminister.(Applåder)I detta anförande instämde Emma Altenhammar, Bo Broman, Mattias Eriksson Falk, Mikael Eskilandersson, Liselotte Forsberg, Rasmus Giertz, Patrik Jönsson, David Perez, Patrick Reslow, Kevin Sahlin, Oscar Sjöstedt, Victoria Tiblom, Martin Westmont och Eric Westroth (alla SD).

Herr talman! Då är vi här igen. Magdalena Andersson, som utropade sig till valvinnare, har sju veckor efter valet inte förhandlat fram något regeringsalternativ. 176 mandat är flest, men tydligen bara rent matematiskt.Resultatet är att kammaren nu behöver rösta om ett alternativ som bara centerpartister och någon enstaka ledarsida förespråkar eftersom den egentliga kandidaten och valvinnaren vägrar att låta sig prövas av kammaren.Herr talman! Vårt land står som ett resultat av detta utan en regering som kan agera mot att Sveriges lärare och skolbarn möter en stökig och ibland hotfull vardag i skolan. Sverige står utan en regering som kan förhindra att barnfamiljer får en ekonomiskt tuff vinter i år och utan en regering med handlingskraft att stärka Sveriges säkerhet – samtidigt som krig och konflikter rasar.Herr talman! Det är uppenbart att kammaren i dag kommer att rösta nej till Elisabeth Thand Ringqvist som statsminister i en socialdemokratisk regering och nej till den S-ledda regering Centerpartiet har försökt samla stöd för. Även Liberalerna kommer i dag att för andra gången trycka på den röda knappen för en röd regering.Herr talman! Vad människor i vårt land behöver är inte S-skattehöjningar och tillväxtbromsar, utan de behöver politik för mer tillväxt, som skapar jobb. Det behövs en politik för forskning, företagande och entreprenörskap och för arbetsro och mer kunskap i skolan, som gör vårt land mer bildat och rikare. Det behövs en politik för mer frihet för de människor som anstränger sig och bidrar och för de människor i vårt land som i dag har den allra minsta friheten.När vi nu fäller Elisabeth Thand Ringqvist och förslaget om en socialdemokratisk regering är det samtidigt Liberalernas förhoppning att detta ska kunna bli startskottet för handlingsförmåga och för den politik vi eftersträvar.Om de rödgröna partierna nu trots allt inte är villiga att leda Sverige – släpp då fram en liberal, borgerlig mitten-högerregering! Ulf Kristersson är Liberalernas statsministerkandidat. Han och vi har i fyra års tid visat att vi kan leda vårt land. Även när olika partier tycker olika kan vi hitta vägar för landets skull, för människors skull och för invånarnas skull.Tillsammans är vi mer än villiga att fortsätta ta ansvar för kunskapsnationen Sverige och för robust välfärd och skyddsnät finansierat av ett fritt näringsliv och av alla dem som ger sig av till jobbet tidiga morgnar och sena kvällar.Ge oss en chans, om ni nu inte själva vill ta den chans väljarna gav er!(Applåder)I detta anförande instämde Roger Haddad, Elin Hjelmestam, Martin Melin och Mauricio Rojas (alla L).

Herr talman! I dag tar vi ställning till den så kallade mittenregeringen, som Elisabeth Thand Ringqvist och Centerpartiet har förespråkat och sonderat möjligheterna för. Eftersom Vänsterpartiet inte utgör en del av detta regeringsalternativ röstar vi i dag nej.Jag har respekt för att man i Centerpartiet har velat gå till botten med den regeringskonstellation som man själv hade föredragit. Om det hade funnits stöd för detta alternativ hade Vänsterpartiet fått acceptera det och gå i opposition. Men nu står det helt klart att den vägen är stängd, och därmed är vi i Vänsterpartiet beredda att ta ansvar och förhandla när processen för att Sverige ska få en regering på plats nu går vidare.Vänsterpartiet har varit tydligt genom hela processen: I det fall våra mandat efterfrågas i en regeringsbildning ska vi också ingå i den regeringen. Just detta är inte förhandlingsbart. Vi ställer kravet på regeringsmedverkan därför att vi vill att den politik Vänsterpartiet vill driva faktiskt också ska genomföras. Vi är fullt medvetna om att det inte kommer att vara någon angenäm tillvaro alla gånger, men Vänsterpartiets väljares röster måste väga lika tungt som andras.Nu har Liberalerna och Kristdemokraterna meddelat att de inte vill ingå i Magdalena Anderssons regeringsunderlag. Då återstår bara Socialdemokraterna, Vänsterpartiet Centerpartiet och Miljöpartiet. Vi menar därför att Magdalena Andersson, nu när mittenalternativet är avvisat, behöver vara tydlig med att det är en fyrpartiregering bestående av de partier som för två månader sedan vann valet som är vägen framåt.För oss i Vänsterpartiet är det regeringsalternativ som vi förespråkar väldigt tydligt: Vi ser framför oss en regering där samtliga partier som utgör regeringsunderlaget också ges möjlighet att ingå. Ingen ska kunna säga nej till någon annan, vars mandat behövs. Vänsterpartiet är berett att konstruktivt förhandla och kompromissa om innehållet för att en regeringssamverkan mellan våra fyra partier ska fungera. Där ska alla partier, så också Centerpartiet, kunna känna att de kommer väl ut.Talmannen har meddelat att sonderingsuppdraget efter dagens omröstning går över till Ulf Kristersson. Vänsterpartiets statsministerkandidat är Magdalena Andersson, och den sondering som Moderaterna ska genomföra inkluderar därmed inte vårt parti. Talmannen har också sagt att han, om Ulf Kristersson inte lyckas, vill veta om det finns förutsättningar för en regering på vår sida. Då måste vi vara redo.Vi är fyra partier som har pekat ut Magdalena Andersson som statsminister, och vi har tillsammans vunnit en majoritet av rösterna. Låt oss därför åtminstone göra ett försök att bilda en fyrpartiregering ledd av Magdalena Andersson. Det kan bli svårt, för vi är inte eniga om allt, men om viljan finns är jag övertygad om att det går. Därför är min förhoppning att det finns saker som är viktigare för Centerpartiet än ett nej till Vänsterpartiet i regeringen.Alla partier måste få göra sina egna val, men jag vill vara tydlig med att vår dörr står fortsatt öppen. Jag tror att det är bra att vi är tydliga med varandra. Elisabeth Thand Ringqvist, vi behöver varandra. I dag står det klart att det inte går att ha några röda linjer mot varandra. Vi släppte våra röda linjer mot er för länge sedan. Vore det inte bra om ni släppte era gentemot oss?Skillnader finns, det vet vi, men där det finns en vilja att lösa motsättningar finns också möjligheter. Framför allt står vi trygga med en sak som ingen av oss kan kompromissa om, nämligen människovärdet. Det är faktiskt där som det hela avgörs. Det här kan vi klara av.Efter den här omröstningen är det tydligt att det bara finns två realistiska alternativ i Sveriges riksdag: antingen Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet, som tillsammans kan inge hopp om en ljusare framtid, eller att fortsätta på den inslagna vägen till höger där människa ställs mot människa, vilket leder till ökade klyftor, sämre förutsättningar för företagen och en sönderslagen välfärd. Det är dessa två val vi har kvar.För Vänsterpartiet är valet väldigt enkelt. Det är dags för en ny riktning för Sverige. När jag stod här förra gången sa jag att vi röstade nej med förhoppning om att snart kunna rösta ja. Den förhoppningen finns fortfarande kvar. I dag röstar Vänsterpartiet nej till en mittenregering som vi själva inte ingår i. När Magdalena Andersson samlat en regering som vi ingår i som en likvärdig part kommer vi att rösta ja. Sverige kan inte vänta mycket längre.(Applåder)I detta anförande instämde Andrea Andersson Tay, Daniel Bernmar och Jennifer Merelaid Hankins (alla V).

Herr talman! Det finns en rödgrön majoritet i riksdagen. Svenska folket har röstat för en ny riktning, men i dag röstar riksdagen i stället om ett mittenalternativ som aldrig har varit realistiskt. Det saknas både ett gemensamt politiskt projekt, en värdegemenskap och en vilja hos de berörda partierna.Miljöpartiet har sökt och fått ett starkt mandat av väljarna för en ny riktning för Sverige. Vi har hela tiden varit tydliga med att vi vill se en rödgrön majoritetsregering som sänker utsläppen, stärker välfärden, minskar arbetslösheten och bygger ihop vårt land igen. Vi har varken sökt eller fått ett mandat av våra väljare för ett högerlutande samarbete med Kristdemokraterna och Liberalerna, och deras avfärdanden av oss har varit minst lika tydliga när frågan kommit på tal.Miljöpartiet vill se en rödgrön majoritetsregering med Magdalena Andersson som statsminister i vilken även Centerpartiet ingår. Vi hoppas snabbt kunna komma vidare och få den regeringen på plats. Av dessa skäl röstar Miljöpartiet nej i dag.Herr talman! I morgon är det tio år sedan Parisavtalet trädde i kraft. Tiden går, och utsläppen fortsätter att öka. Det är bråttom att ställa om. Vi vet att klimatomställningen är helt nödvändig om vi ska ge våra barn en trygg framtid.För bara ett par veckor sedan konstaterade FN:s miljöprogram att världen är på väg mot 2,8 graders uppvärmning om det fortsätter som nu. Det är långt över vad som är hållbart. Trots det allvar som vi står inför gav Tidöregeringen oss fyra förlorade år för klimatet. För första gången på 20 år har en svensk regering aktivt ökat utsläppen med sin politik, trots att vi är i ett läge där utsläppen hade behövt minska snabbare och snabbare.Sverige har blivit ett av de länder som backar i stället för att driva på en förändring. På måndag börjar FN:s stora klimattoppmöte, COP 31, där Sverige brukade vara ett land som andra lyssnade på. Vi visade att vi var beredda att göra jobbet, och på så sätt blev Sverige, trots att vi är ett litet land, en stark röst med mycket inflytande. Det är dags att ta tillbaka det ledarskapet. Det är dags för en regering som tar klimatet på allvar.Varje dag som Sverige väntar på en ny regering fortsätter klimatutsläppen på den katastrofalt höga nivå som är resultatet av Tidöpartiernas politik. För varje förlorad vecka blir det svårare att hinna med de systemförändringar som behövs.Herr talman! Väljarna har gett oss ett mandat, och det mandatet ska vi förvalta. Efter fyra förlorade år med Tidö behöver Sverige en ny riktning. Det är våra fyra partier överens om, och det förväntar sig svenska folket.(Applåder)I detta anförande instämde Mohamed Abdukani, Leila Ali Elmi, Janine Alm Ericson, Ajda Asgari, Gurgin Bakircioglu, Marcus Friberg, Camilla Hansén, Daniel Helldén, Rebecka Le Moine, Amanda Lind, Åsa Lindhagen, Hanna Lindqvist, Emma Nohrén, Jan Riise, Jacob Risberg, Nils Seye Larsen, Nila Vikhe Patil och Ulrika Westerlund (alla MP).Överläggningen var härmed avslutad.

Prövning av talmannens förslag till statsminister