Direkt efter att riksdagen har tagit beslut den 19 april håller talmannen ett invigningstal.Talet är en del av invigningen av nya landskapsvapensköldar som ska hängas upp i riksdagen.
I år är det 500 år sedan Sverige lämnade Kalmarunionen och åter blev en självständig stat i och med att Gustav Vasa valdes till kung den 6 juni 1523 på riksmötet i Strängnäs. 
Med den historiska händelsen som utgångspunkt uppmärksammar riksdagen under 2023 hur Sveriges styrelseskick har vuxit fram, från riksmötet i Strängnäs till dagens moderna parlament. 
Mot den bakgrunden och för att understryka att riksdagen är hela Sveriges riksdag har talmannen tagit initiativ till framtagandet av landskapsvapensköldar som ska hänga i riksdagens kammarfoajé.
<a href="/sv/fran-kungamakt-till-folkstyre/">Från kungamakt till folkstyre – riksdagen under 500 år </a>

Video

Ärade ledamöter! För 500 år sedan lämnade Sverige Kalmarunionen i och med att Gustav Vasa valdes till kung den 6 juni 1523. Därmed blev vårt land åter en självständig stat. Detta uppmärksammas, som jag nämnde i mitt jultal här i kammaren, genom projektet Riksdagen under 500 år, som man kan läsa mer om på riksdagens hemsida. Som ett ytterligare led i att lyfta fram detta märkesår har jag glädjen att i dag inviga sköldar med Sveriges 25 landskapsvapen, placerade i kammarfoajén. Den formella invigningen kommer att äga rum omedelbart efter att jag har ajournerat kammarens sammanträde i tio minuter. Men eftersom foajén inte lämpar sig så väl för att hålla tal säger jag några ord här i stället. På läktaren har vi fyra gäster som på olika sätt bidragit med sitt unika kunnande i framtagandet av sköldarna - ett projekt som förenar konst, hantverk och heraldik. Här finns statsheraldiker Davor Zovko, före detta statsheraldiker Henrik Klackenberg, bildhuggare Carsten Nilsson och heraldisk konstnär Vladimir Sagerlund. Välkomna hit, och varmt tack för ert fina arbete! Och ni finns tillgängliga efter invigningen i kammarfoajén för den som vill ställa frågor.(Applåder)Ärade ledamöter! Flertalet landskapsvapen skapades på 1500-talet. De används fortfarande och utgör en symbolisk länk mellan dåtid och nutid. Genom vapensköldarna understryks riksdagens långa historia. Den modernt utformade plenisalen omsluts i och med detta av traditionellt utformade vapensköldar. Men det finns ytterligare en dimension av detta. Som talman har jag haft förmånen att genomföra talmansresor runt om i Sverige tillsammans med de vice talmännen. Förra mandatperioden blev det totalt 24 resor, och nu är det dags igen. Våra talmansresor är ett sätt att betona att riksdagen är hela Sveriges riksdag. På samma sätt är det med landskapsvapnen i kammarfoajén. Vapensköldarna lyfter fram att ni, riksdagens ledamöter, representerar hela landet och att riksdagens beslut påverkar alla oss som bor i detta land. Vid kammaren finns nu symboler för alla delar av vårt land, som komplement till rikets symboler som flaggan här inne och stora riksvapnet på talarstolen. Kanske kan fotona till din nästa intervju med lokaltidningen som kommer på besök tas framför just ditt eget landskapsvapen. Apropå talarstolen: Låt mig nämna att vi har gjort en liten utveckling av utsmyckningen också här i kammaren. Talarstolarna framför podiet har försetts med samma stiliserade version av lilla riksvapnets tre kronor som sedan länge sitter på dörrarna till kammaren. Ärade ledamöter! Jag kommer alldeles strax att inviga landskapsvapnen i kammarfoajén. Min förhoppning är att vapensköldarna varje gång vi går in i och ut ur kammaren ska påminna oss om att riksdagen är hela Sveriges riksdag och har en lång historia och om att ett klubbslag här i kammaren kan eka in i framtiden och forma alla delar av vårt land. (Applåder)

Invigningstal för nya landskapsvapen