Information från regeringen om förberedelser för Sveriges ordförandeskap i EU våren 2023

Fru talman! Den 1 januari nästa år tar Sverige över det roterande ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Det är en stor och viktig händelse för vårt land. Europeiska unionen, där det europeiska samarbete som vi är en del av sker, är verkligen helt avgörande för oss här i Sverige. Europeiska unionen ger oss en styrka som är betydligt större än vår egen.

Detta har, menar jag, blivit särskilt tydligt under den senaste tidens stora och omskakande kriser. Först kom pandemin. Nästan 19 000 svenskar har hittills mist livet i denna farsot, som har spridit död och lidande över hela världen. Men vägen ut ur pandemin blev snabbare än vad många nog vågat hoppats. En viktig anledning till detta var att vi snabbt kunde få tillgång till så många säkra och effektiva vacciner.

Här spelade Europeiska unionen en avgörande roll genom att tidigt gå in med enorma upphandlingar av vaccindoser, som sedan delades mellan EU:s medlemsstater. Ett stort antal doser kunde också skickas till länder utanför Europa. Det här, fru talman, hade vi inte kunnat lösa på egen hand i något enskilt land.

Rysslands brutala anfallskrig är ett fasansfullt exempel på hänsynslöst människoförakt. Trots att den ryska krigsmaskinen tidvis tycks ha kört fast, hejdad av det ukrainska folkets modiga motstånd, har kriget redan orsakat ett närmast obeskrivligt lidande. Och inget avslut synes än.

Det krig som Ryssland har startat får konsekvenser också för Sveriges säkerhet. I den tid vi nu befinner oss i, där gamla sanningar omprövas och där omfattande upprustningar genomförs, kan vi i Sverige ändå stå trygga och stadiga i något som vi länge har varit övertygade om: att Europeiska unionen är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete.

Sveriges starka röst för fred och för utveckling blir ännu starkare när vi gör gemensam sak med de andra 26 medlemsstaterna i EU. Sveriges säkerhet stärks betydligt av vårt engagemang i det storslagna - så vill jag kalla det - fredsprojekt som EU är. Så visst ger Europeiska unionen Sverige en styrka som är betydligt större än vår egen.

Därför ligger det också så tydligt i vårt eget nationella intresse att Europeiska unionen leds på bästa möjliga sätt. Det är förstås därför helt rätt att göra det mesta av den möjlighet som ordförandeskapet i ministerrådet innebär. Så kan vi se till att denna union, som betyder så mycket för oss, har en stadig hand vid rodret i en svår och orolig tid. Det kommer säkert inte att bli lätt, men jag är förvissad om att svenska företrädare har alla möjligheter att nå goda resultat i de förhandlingar som förestår både för EU och för Sverige.

Fru talman! Det är alltså exakt sju månader kvar till dess att Sverige tar över rollen som ordförande i ministerrådet. Det är som bekant ett uppdrag som roterar mellan alla medlemsstater enligt en bestämd ordning, där varje land ansvarar för att leda arbetet i rådet under sex månader. Nu under hösten, från den 1 juli, är det Tjeckien som har uppdraget. Efter oss, det andra halvåret 2023, tar Spanien över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Information från reger-ingen om förberedelser för Sveriges ordföran-deskap i EU våren 2023

Sist det begav sig för svensk del var 2009, och dessförinnan, första gången, var det 2001. Det är mycket som har förändrats sedan dess, både ute i världen och inom unionen. Men kärnan i uppdraget som ordförande i EU:s ministerråd är densamma. Den är att på bästa möjliga sätt leda arbetet i rådet. Där ingår förstås en stor mängd möten. Sammanlagt rör det sig om cirka 2 000 möten som svenska företrädare ska leda under det där halvåret. Det blir väl runt 10 möten per dag i genomsnitt.

Ledarskapet handlar inte bara om att hantera ordförandeklubban i mötesrummet. Det handlar inte minst om att driva förhandlingarna framåt mellan mötena och att ta de kontakter som krävs för att se till att kompromisser kan nås för att föra EU:s dagordning framåt. Det är stora och viktiga åtaganden.

Svenska statsråd och tjänstepersoner kommer att behöva föra rådets talan också i kontakt med de andra institutionerna inom unionen, inte minst med Europaparlamentet.

De flesta möten som svenska representanter kommer att leda äger rum i Bryssel eller i Luxemburg. Men en hel del möten - jag tror att det är ungefär 150 stycken - kommer också att ordnas här i Sverige. Många av dem kommer att äga rum på andra platser än i huvudstaden, från Kiruna i norr till Malmö i söder. Det kan ge utmärkta tillfällen att visa upp hur mycket spännande som händer i Sverige, kanske särskilt den gröna nyindustrialiseringen.

Fru talman! Jag går nu över till det som kanske är det viktigaste kring vårt ordförandeskap: den politik som unionen ska bedriva, de resultat som vi hoppas åstadkomma och vilka förändringar som kan göras till gagn för medborgarna i Europa.

De sakfrågor som ska hanteras under ett ordförandeskap påverkas i hög grad av det som händer i omvärlden. De påverkas förstås också av vilka förslag som läggs fram av EU-kommissionen liksom av hur långt våra företrädare på posten har hunnit. Därför har vi redan nu en mycket nära dialog med Frankrike, som är ordförande just nu, och med Tjeckien, som tar över den 1 juli.

Det land som tjänstgör som ordförande förväntas i första hand agera i medlemsstaternas gemensamma intresse. Det gäller verkligen att lyssna på alla och att försöka nå resultat som kan stödjas av så många som möjligt. Så ska vi naturligtvis också göra, på ett så professionellt och effektivt sätt som möjligt.

Men det finns ändå möjlighet att på olika sätt lyfta frågor som är särskilt viktiga för Sverige och att visa vad vi tycker är mest angeläget. Varje ordförandeland presenterar inför ordförandeskapet ett så kallat ordförandeskapsprogram strax innan ordförandeskapet tar vid. För svenskt vidkommande ska detta alltså ske i december i år. I programmet ska framgå vilka de politiska prioriteringarna är, men det ska också finnas en ganska detaljerad redogörelse för vilka sakfrågor man då räknar med kommer att hanteras inom respektive rådskonstellation.

Från regeringens sida vill vi redan nu signalera vilka områden som vi i dagsläget tycker kommer att vara mest angelägna för Sverige under vårt ordförandeskap. Det är alltså ett slags preliminär övergripande politisk inriktning. Det gör vi för att kunna förbereda oss bättre i de mest angelägna frågorna men också för att kunna kommunicera utåt och berätta hur vi tänker när vi får frågor, inte minst från andra medlemsstater.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Information från reger-ingen om förberedelser för Sveriges ordföran-deskap i EU våren 2023

Jag tror att det ligger i vårt lands intresse att det finns ett så brett stöd som möjligt i riksdagen för den inriktning som Sveriges ordförandeskap ska ha. Jag hoppas, och jag tror, att den preliminära inriktning jag nu ska presentera är sådan att de allra flesta av riksdagens ledamöter kommer att kunna ställa sig bakom den.

Fru talman! Den övergripande politiska inriktning som regeringen vill redovisa kan sammanfattas i fem rubriker utan inbördes ordning.

Den första är: Skapa säkerhet för EU:s medborgare och stärka EU:s roll i världen.

Ingen av oss vet hur kriget i Ukraina kommer att utvecklas, men det kommer utan tvekan att påverka mycket av vad EU ska göra våren 2023. Det reser frågor om hur vi bättre kan skapa säkerhet för våra invånare, hur säkerhets- och försvarspolitiken kan utvecklas och hur krishanteringsförmågan kan stärkas men också frågor om hur EU:s roll i världen kan aktiveras och hur unionen bättre kan bidra till fred och välstånd i världen genom en mer aktiv och tydlig utrikespolitik.

Under den här rubriken ryms också nödvändigheten att få till stånd en stärkt och väl fungerande gemensam migrationshantering inom EU.

Nästa rubrik är: Stoppa den organiserade brottsligheten.

Behovet av att göra mer för att stoppa terrorism och grovt våld känner vi starkt här i Sverige. Detta är gränsöverskridande problem, för ofta är internationella ligor inblandade. Här finns stora möjligheter till ett ökat samarbete och mer samverkan mellan både nationella myndigheter och EU:s egna myndigheter för att knäcka gängen, stoppa vapenhandeln och hejda flödena av narkotika.

Därefter kommer rubriken: Snabba på klimatomställningen.

Klimatkrisen är vår tids existentiella fråga. Utsläppen måste stoppas, och våra insatser för det behöver bli snabbare och mer effektiva. Annars kommer vi inte att kunna nå unionens mål om att minska utsläppen med minst 55 procent till 2030. Det förs just nu mycket komplicerade förhandlingar kring det paket av lagförslag som kommissionen har lagt fram, det som kallas Fit for 55. Att föra de förhandlingarna till ett avslut kan bli ett av de allra största åtagandena under vårt ordförandeskap.

Nästa rubrik är: Stärka EU:s konkurrenskraft för framtidens jobb.

Nyckeln till ökad välfärd för alla EU:s medborgare är att det skapas fler arbeten i hela unionen för både män och kvinnor. Ett konkurrenskraftigt EU är en förutsättning för en hållbar tillväxt. Nästa år fyller EU:s inre marknad 30 år, och det kan bli ett utmärkt tillfälle att lägga energi på att stärka den. Men vi behöver också värna och vidga den fria handeln.

Sist men inte minst viktig är rubriken: Slå vakt om unionens grundläggande värderingar.

Det handlar om demokrati och frihet, jämlikhet och jämställdhet och respekt för mänskliga rättigheter och för rättsstatens principer. Det kan bli just nästa vår som rådet för första gången får fatta beslut med anledning av villkorlighetsförordningen på grund av de brister kring rättsstaten som uppdagats i en av unionens medlemsstater. Det kan bli en historisk insats, men det förutsätter att det går att samla en nödvändig majoritet kring ett sådant beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Information från reger-ingen om förberedelser för Sveriges ordföran-deskap i EU våren 2023

Fru talman! De här fem rubrikerna som jag nu har presenterat är förvisso ganska allmänt hållna, men det är också det som är tanken, alltså att så många partier som möjligt här i riksdagen ska kunna känna samhörighet med en övergripande politisk inriktning som därför kan ligga till grund för ett gemensamt fortsatt förberedelsearbete.

Fru talman! Jag hoppas att det jag nu har sagt också visar vilken möjlighet som det här ordförandeskapet kommer att innebära för Sverige. Det är en möjlighet att se till att EU verkligen levererar resultat i viktiga förhandlingar, en möjlighet att lyfta fram det som är viktigt för svenska medborgare och en möjlighet att göra EU bättre. De här möjligheterna ska vi naturligtvis ta vara på, och jag är övertygad om att det kommer att ske även om en annan regering skulle sitta vid makten efter höstens val.

Fru talman! Tack, statsrådet, för informationen!

Det svenska ordförandeskapet kommer att äga rum under en omvälvande period i det europeiska samarbetet. Det är mycket som står och väger och ingenting är givet, men Sverige får nu en unik möjlighet till inflytande.

Ordförandeskapet ska naturligtvis skötas på ett professionellt och balanserat sätt, men vi ska inte vara rädda för att föra fram svenska prioriteringar som faktiskt också ligger i Europas intresse. Det är ju så man får någonting gjort i EU.

Handel har lagt grunden till EU:s konkurrenskraft, och EU:s inre marknad är själva kärnan i det europeiska samarbetet och är också avgörande för Sveriges ekonomiska välstånd. Ökad statlig inblandning i ekonomin och slutenhet mot omvärlden är däremot ingen lösning på svag tillväxt och låg sysselsättning.

När den inre marknaden nu fyller 30 år, som statsrådet själv nämnde i sitt anförande, noterade jag, under det svenska ordförandeskapet bör Sverige uppmärksamma detta med ett toppmöte om tillväxt. Det handlar om att återigen få en tydlig europeisk tillväxtstrategi på plats. Faktum är att EU i dag saknar en sådan.

Därför vill jag fråga EU-ministern om hur han ser på idén att Sverige verkligen prioriterar den inre marknaden, konkurrenskraften och tillväxten under sitt ordförandeskap.

Fru talman! Tack, Tobias Billström, för frågan!

Jag kan verkligen hålla med och svarar ja på den sista frågan om regeringen är beredd att prioritera den inre marknaden. Svaret på den frågan är utan tvekan ja. Det är en förutsättning för fortsatt välstånd i vårt land och i de övriga europeiska länderna att vi kan bedriva vår handel mellan varandra på ett så hinderslöst sätt som möjligt. Det är också helt nödvändigt att servicesektorn omfattas mer och mer av den inre marknaden. Det är helt nödvändigt att också digitaliseringen kommer med i utvecklandet av den inre marknaden. Där råder det ingen tvekan om att vi har ett gemensamt intresse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Information från reger-ingen om förberedelser för Sveriges ordföran-deskap i EU våren 2023

Huruvida det kan bli något toppmöte i den frågan eller någon annan fråga är någonting som faktiskt ligger i Europeiska rådets ordförandes händer. Jag ska gärna förmedla vårt starka intresse för att engagera också Europeiska rådet i frågorna om den inre marknaden. Men jag är inte säker på att det kan bli något toppmöte i Sverige med anledning av detta.

Fru talman! Statsrådets svar gläder mig, delvis, naturligtvis. Det är precis sådana här frågor som Sverige ska prioritera i EU-arbetet, det vill säga tillväxtfrågor. Vi ska inte lyfta frågor till EU-nivån som vi inte vill att EU fattar skarpa beslut om, vilket Socialdemokraterna gjorde med den sociala pelaren. Det är bra att regeringen har lärt sig av det misstaget.

Sverige ska under EU-ordförandeskapet använda den dagordningsmakt som ordförandeskapet innehåller och medger till att faktiskt bygga vidare på EU-samarbetets styrkor. Nästan tre fjärdedelar av Sveriges export går till den inre marknaden, som också utgör en språngbräda för svenska företag ut i världen.

Sveriges röst behövs för att EU återigen ska sätta den inre marknaden, konkurrenskraften och tillväxten högt på agendan, och jag önskar EU-ministern lycka till i arbetet med att få Europeiska rådets ordförande att ta möjligheten att hålla ett toppmöte i Sverige. Det kommer vi att ha nytta av.

Fru talman! Tack, Tobias Billström, för den kommentaren!

Jag kan säga att jag inte ser någon motsättning mellan att vara en stark anhängare av att utveckla den inre marknaden och att också engagera sig i de sociala frågorna. Jag tror att det under vårt ordförandeskap kommer att bli tillfälle att till exempel resonera om hur man ska kunna öka sysselsättningsgraden för både män och kvinnor i våra respektive medlemsländer. Det behöver inte innebära att man flyttar besluten till EU-nivå, utan det kan handla om att så gott som möjligt samverka kring att få gemensamma beslut i våra respektive länder.

Fru talman! Tack till ministern för föredragningen!

Europeiska unionen är i dag inte vad den var 1995. EU-samarbetet i dag är mycket tätare än vad det var då. Det finns en självgående mekanik som gör att unionssamarbetet blir allt tätare. Trots det berör fördragsförslag, visioner och strategier som produceras i EU aldrig dessa mekanismer, och i dem reflekteras aldrig över att det inte är givet att samarbetet alltid ska stärkas.

Om man nu inte är förespråkare för en svexit och inte heller för en helt sammansmält EU-stat där suveräna medlemsstater inte är suveräna längre anser man naturligtvis definitionsmässigt att det finns ett optimum någonstans för hur nära samarbetet ska vara. Detta gäller troligen en majoritet av medborgarna i EU, men det är en fråga som aldrig får utrymme i EU-samarbetet. Man lyfter inte blicken.

Om utvecklingen fortsätter på det här sättet finns det alltså i förlängningen bara två alternativ för varje medlemsstat - att följa med på resan till en federal stat eller att ställa sig utanför samarbetet. Och det är en utveckling som många av oss inte vill se.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Information från reger-ingen om förberedelser för Sveriges ordföran-deskap i EU våren 2023

Sverige har nu en unik möjlighet att sätta fokus på denna fråga under det svenska ordförandeskapet 2023. Vi sverigedemokrater anser att Sverige bör resa en diskussion om hur mekanismerna ser ut som gör EU-samarbetet allt tätare, om hur nära samarbetet ska vara i unionen, om huruvida överstatligheten ska öka, frysas eller minska, om vilka mekanismer som kan utvecklas för att frysa eller minska överstatligheten och om hur nationer och medborgare ska kunna vara medbeslutande i sådana beslut.

Det handlar om att lyfta blicken och besluta om dessa frågor, skilt från alla små händelser som sker hela tiden.

Är statsrådet beredd att resa en sådan diskussion under det svenska ordförandeskapet?

Fru talman! Tack, Staffan Eklöf, för frågan eller frågorna! Jag är inte riktigt säker på att det val som Staffan Eklöf redovisar är det enda som vi kan göra, alltså antingen att följa med på resan mot en federal stat eller att lämna unionen. Jag tror faktiskt att vi har goda möjligheter som medlemsland i unionen att avstå från att resa mot en federal stat, tillsammans med många andra som inte heller är några federalister. Att ändra fördraget i den riktningen kräver ju enhällighet. Därför tror jag inte att vi är tvingade att välja vare sig det ena eller det andra.

Det kommer att vara en diskussion om hur unionen ska se ut framöver. Det finns krafter i Europa som nu talar om att vi kanske till och med behöver starta ett konvent för att se om vi ska ändra fördraget. Min uppfattning är att vi ska ägna så mycket energi som möjligt åt det som verkligen gör skillnad för medborgarna i Europa. Det handlar om att se till att lägga energi på att hejda klimatkrisen, om att se till att vi skapar fler jobb ute i Europa och om att värna medborgarnas säkerhet. Det är här som vi behöver engagera oss också under det svenska ordförandeskapet - vi behöver inte gå in i något slags institutionell dragkamp och ägna oss åt organisatoriska hårklyverier.

Fru talman! Historien visar att det är ett obestridligt faktum att EU-samarbetet ständigt blir tätare. Det har aldrig gått åt andra hållet. De tyska socialdemokraterna yttrade nu det som många länge har sagt mellan skål och vägg: att man önskar en federal stat.

Tanken finns - den är formulerad. Och det finns de som stöder tanken på en federal stat. Då gäller det att resa frågan och ta upp den till diskussion. Sverige har en unik möjlighet att göra det under det svenska ordförandeskapet.

Jag uppmuntrar verkligen ministern att tänka om - för jag uppfattade det som ett nej från ministern. Och jag vill fråga: Anser inte ministern att det finns ett optimum?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Information från reger-ingen om förberedelser för Sveriges ordföran-deskap i EU våren 2023

Fru talman! Ja, Staffan Eklöf, det finns säkert något slags optimum i någon teoretisk bemärkelse. Jag är inte kapabel nog att säga exakt var den punkten ligger. Men jag kan nog bestrida att detta skulle vara någon utbredd tanke bland oss socialdemokrater, att vi mellan skål och vägg skulle sitta och hylla en federal stat. Jag tror inte att det är särskilt vanligt.

Jag ser heller inte anledning att under vårt ordförandeskap ta några särskilda initiativ för att generera en institutionell debatt när vi har många sakfrågor att hantera. Det handlar om jobben för europeiska medborgare. Det handlar om att rädda klimatet. Det handlar om att trygga säkerheten för folk runt om i Europa. Jag tror inte att den energin ska användas till de här institutionella resonemangen.

Fru talman! Jag tackar för redogörelsen för tankarna kring prioriteringar inför Sveriges tredje ordförandeskap. Det är ju en annan union. Även om mycket är sig likt är det en annan union. Vi har utökat antalet medlemsstater. Vi har gått igenom en pandemi med rejäla kriser. Gränser som hade varit öppna blev plötsligt stängda, och vi hade ett stort arbete för att komma på banan igen.

Det har också varit en oerhörd styrkedemonstration med ett gemensamt agerande när Ryssland invaderade Ukraina. Det är kanske en missräkning för krafter utanför, men det är en oerhört imponerande styrka och kraft som EU har visat och visar. För varje sanktionspaket blir det lite tuffare och lite svårare att ta ytterligare steg, men man lyckas ändå flytta fram positionerna.

Freden var det som var grunden till och starten på detta bygge. Handel är en annan sådan sak. Det är någonstans där som kärnan finns. Det blir också så tydligt vilka saker som är fördelar och som faktiskt har byggt EU starkt.

När det gäller handeln tickar den många gånger på. Den sker under ytan. Det är svårt att peka på exakt vilka kronor som kommer Sverige och svenskarna till del för att vi är medlemmar i EU. När det gäller kriget i Ukraina blir det en väldigt tydlig nytta med medlemskapet, men jag skulle säga att den stora nyttan, som vi har haft under många decennier, handlar om att bygga oss starka.

I framtiden kommer vi att ha en större utmaning i att klara av att göra en omställning. Det var en av de frågor som statsrådet beskrev. Det kommer att vara en prioriterad fråga. Jag tänker att man då också kan ta stöd av kriget och säkerhetsaspekten i att bli oberoende. Kommer det att tas upp sådana frågor för att detta ska leva vidare även efter Sveriges ordförandeskap? Det gäller omställningen och den inre marknaden.

Fru talman! Tack, Annika Qarlsson, för frågorna! Det är sant att unionen har kunnat visa en oväntad enighet. Det gäller även det senaste toppmötet, som avslutades i går, i Bryssel. Det var många som befarade att det inte skulle vara möjligt att sy ihop det sjätte sanktionspaketet, men det lyckades utan att det behövde göras några ekonomiska eftergifter till Ungern, som ju var en fråga som låg i luften. Det blev en möjlighet att få ett undantag under en tid för olja som importeras via pipeliner. Det är bra, för det är ett väldigt starkt verktyg som unionen nu har tillskansat sig på sanktionsområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Information från reger-ingen om förberedelser för Sveriges ordföran-deskap i EU våren 2023

När det gäller klimatfrågan, som Annika Qarlsson tog upp, kan man säga att det krig som nu pågår i Ukraina är en av de värsta klimatförstörarna eller i alla fall miljöförstörarna. Och i det bidrag som EU och EU:s medlemsstater så småningom måste ge för att bygga upp Ukraina är det en väldigt viktig del att göra det ukrainska näringslivet mer hållbart. Det kommer att kräva enormt stora resurser. Det är inte bara EU som ska bidra. Jag är säker på att vi kommer att få andra partner, också internationella banker, som kan hjälpa till med detta. Men vi ska vara beredda på att detta är något som kommer att kosta oss och som är värt priset.

Fru talman! En del kommer att vara vad man gör under det halvår som man är ordförandeland. Där beskriver Hans Dahlgren en bred palett, som väldigt många kan ställa sig bakom. Det gäller både klimatomställningen och att utveckla verktygslådan för demokrati. De grundläggande värdena är oerhört viktiga.

Men det handlar också om att se till att vi har en strategisk beredskap för att kunna stå emot, oavsett om det är pandemi eller krig i vår närhet. Den delen tror jag hänger ihop med den inre marknaden. Vi måste fundera över på vilket sätt vi skapar förutsättningar och regelverk som gör att vi har ett diversifierat näringsliv, som inte är sårbart utan har flera olika vägar när det gäller att ta in underlag och material.

Sedan tänker jag att skogen är en sådan fråga. Den är lite unik och speciell för Sverige och Finland, och det finns en möjlighet att faktiskt visa på unikheten och möjligheten att både använda och utnyttja skogen.

Fru talman! Ja, det är helt rätt att kriget i Ukraina har visat ett större beroende av rysk energi än vad kanske de flesta hade klart för sig. De siffror vi nu ser över hur pass stort beroendet är, även i de allra största medlemsstaterna i unionen, är slående. Jag tänker att vi behöver se över hur vi minskar sårbarheten också på andra områden, och det är en del av den här säkerhetspolitiken.

Vi ska utnyttja de erfarenheter som vi gör under första halvåret 2023 och bygga vidare på detta, för ett ordförandeskap ger ju möjligheter till kontakter av det slag som gör att man kanske ännu lättare kan driva sin egen agenda när man återgår till att vara vanlig medlem.

När det gäller skogen är vi i ett annat läge än de flesta andra länder. Vi ska vara stolta över den skog vi har, och vi ska fortsätta att bedriva ett hållbart skogsbruk i Sverige.

Fru talman! Tack, statsrådet, för redovisningen!

I sitt anförande nämnde statsrådet asylfrågorna som en del av säkerhetspolitiken. Därför skulle jag vilja veta hur statsrådet ser på migrations- och asylpolitiken. Förhandlingarna just nu går ju inte nämnvärt framåt. Det finns länder som vägrar att ta emot utomeuropeiska flyktingar och som sätter käppar i hjulet för förhandlingarna.

Därför skulle jag vilja veta hur Sverige kommer att prioritera den här frågan och om Sverige i samband med det också kommer att driva möjligheten till ett system där Sverige och likasinnade länder samarbetar och går före i asylfrågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Information från reger-ingen om förberedelser för Sveriges ordföran-deskap i EU våren 2023

Min andra fråga är hur Sverige planerar att arbeta med klimatfrågorna. EU har ju ett mål om att kunna nå koldioxidneutralitet till 2050, och vi har ett mål om 55 procent till 2030. Sverige drev i Europeiska rådet minst 55 procent till 2030, och i miljörådet drev Sverige 60 procent. Unionen landade slutligen på prick 55 procent.

Det är önskvärt att målet kan höjas under Sverige ordförandeskap så att det blir högre än 55 procent, men det är också väldigt viktigt att Fit for 55 går i hamn senast under Sveriges ordförandeskap. Det räcker dock inte med 55 procent, så jag skulle vilka höra hur ministern ser på att vi ska nå ett ännu högre mål än 55 procent och hur vi får de motsträviga länderna att våga satsa på klimatneutralitet.

Fru talman! Tack, Ilona Szatmari Waldau, för frågorna!

När det gäller asylpolitiken tror jag att det är väl bekant att den svenska regeringen verkligen står upp för att det behövs ett gemensamt ansvarstagande bland alla europeiska länder och att alla medlemsstater måste ge sitt bidrag när det uppstår en flyktingkris i vår världsdel.

Det här är någonting som har förhandlats egentligen sedan den förra flyktingkrisen 2015, och för drygt ett år sedan kom det ett förslag från vår kommissionär Ylva Johansson vilket nu förhandlas ganska aktivt av det franska ordförandeskapet. Stegvis försöker man att föra det här framåt, men jag tror inte att det kommer att bli något avslut innan deras period tar slut. Jag är inte heller säker på att det blir någonting under det tjeckiska ordförandeskapet, utan det kan mycket väl hamna på Sveriges lott att försöka att föra det här i hamn.

Som jag sa i mitt inledande anförande ska vi göra detta på ett så professionellt sätt som möjligt och lyssna på alla berörda för att försöka få ett resultat.

När det gäller ambitionerna på klimatområdet är det helt rätt att unionen siktar på klimatneutralitet 2050 och att det behövs större insatser. Det är just därför som det precis i dessa dagar förhandlas mycket intensivt i olika rådskonstellationer kring Fit for 55-paketet. Det finns de som tror att det kan bli ett avslut i rådet någon gång i juni eller juli i år. I så fall börjar sedan en process med Europaparlamentet att i olika triloger försöka komma fram till en gemensam uppfattning. Det kan också dra ut på tiden så att det blir under det svenska ordförandeskapet som också den här frågan behöver hanteras utifrån samma principer om att försöka nå största möjliga enighet.

Fru talman! Tack till statsrådet för svaret, även om jag kanske inte riktigt kände att jag fick svar på min fråga om Sverige kommer att vara berett att driva ett högre mål till 2030 än 55 procent.

Fit for 55-paketet är alltså på gång, och förhoppningsvis kanske man har börjat implementera det innan det svenska ordförandeskapet. Det räcker dock inte, utan vi måste komma längre och vidare. Därför är det min förhoppning att Sverige mycket hårdare kommer att driva att vi ska nå längre än 55 procent till 2030.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Information från reger-ingen om förberedelser för Sveriges ordföran-deskap i EU våren 2023

När det gäller det gemensamma ansvarstagandet för flyktingpolitiken fick jag kanske svar. Min fråga var om Sverige är berett att driva att några länder skulle kunna gå ihop om att gå före och ta ett större ansvar. Jag hoppas att även det är någonting som Sverige kommer att driva.

Fru talman! Vad Sverige ska göra under ordförandeskapet är framför allt att se till att det blir resultat i förhandlingarna. Under den perioden handlar det inte i första hand om att driva svenska prioriteringar. Men vi vill naturligtvis särskilt uppmärksamma och lägga särskilt stor energi på de områden som vi tycker är särskilt angelägna i det här landet, och den regering som då styr riket får naturligtvis göra de insatser som utifrån dess värderingar är de allra bästa.

När det gäller klimatfrågan tror jag att det är regeringens uppfattning att det verkligen är minst 55 procent som borde göras, och det är inte alls säkert att den förhandling som nu pågår ger ett tillräckligt stort resultat för att verkligen kunna nå det. I så fall kommer det att behöva göras fler insatser.

Fru talman! Tack till statsrådet Dahlgren för dragningen om det arbete som regeringen gör för att förbereda vårt ordförandeskap i EU!

En av punkterna i det gemensamma program som Frankrike, Tjeckien och Sverige har antagit gäller medborgarnas trygghet och det rättsliga samarbetet. Det var också en av de prioriterade punkterna som statsrådet angav i sitt anförande. Det är ett viktigt område, särskilt för Sverige. Narkotikahandel, vapensmuggling och trafficking är gränsöverskridande problem som behöver hanteras gemensamt. Ofta är slutdestinationen för allt detta Sverige, men Sverige har också egna problem som exporteras.

Hittills i år har det skett över 150 skjutningar, och över 30 personer har mördats i gängkriget som förvärrats år efter år. De svenska problemen har tyvärr blivit en pinsam exportvara. Svenska brottslingar har flyttat sin verksamhet till bland annat Spanien och Danmark. I Tyskland braskar rubriker om att Sverige är Europas farligaste land.

Det är en skamfläck på vårt internationella anseende. Bara i morse avslöjade Ekot ytterligare ett problem som Sverige står inför: 2 600 personer som är dömda till fängelse går fria i väntan på fängelseplatser. De kan fortsätta att begå brott eftersom fängelserna är fulla.

Samtidigt vet vi att ungefär en tredjedel av alla intagna på svenska fängelser är utländska medborgare. Av dem är en fjärdedel medborgare i ett annat europeiskt land, flera med utvisningsdomar. Ändå sitter de i ett svenskt fängelse. Hade de i stället suttit i fängelse i sina hemländer hade många av de 2 600 dömda kunnat avtjäna sina straff i stället för att fortsätta att begå brott.

Därför undrar jag om regeringen inom ramen för ordförandeskapet i EU planerar att vidta åtgärder för att fler medborgare ska avtjäna sina straff i hemländerna snarare än i Sverige.

Fru talman! Tack, Ingemar Kihlström, för frågan! Jag kan inte svara på den frågan. I den detaljgraden har vi ännu inte formulerat de riktlinjer som ska skildra den politik som vi föreställer oss att Sverige bör framföra som särskilt angelägen. Den frågan har inte besvarats i det arbetet, kan jag säga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Information från reger-ingen om förberedelser för Sveriges ordföran-deskap i EU våren 2023

Sedan kan jag naturligtvis hålla med Ingemar Kihlström om det fruktansvärda i att så många människor mister livet i den här typen av kriminalitet. Vi har ingen annan uppfattning om det.

Fru talman! Tack, statsrådet! Jag förstår naturligtvis att jag rör mig på detaljnivå, så statsrådet får ta med sig frågan.

Det är positivt att en av de punkter som statsrådet lyfter handlar om arbetet mot gängkriminalitet och flödet av illegala vapen. Som jag nämnde i mitt första inlägg sticker ju Sverige ut vad gäller dödligt skjutvapenvåld, och det är också så att merparten av de vapen som används vid skjutningar är vapen som illegalt kommer in i Sverige från andra delar av Europa. Det finns också förgreningar över landsgränserna vad gäller gängkriminell verksamhet och vapenflödet.

Jag skulle gärna vilja höra om statsrådet kan ge några ytterligare detaljer om vad regeringen avser att göra inom arbetet med ordförandeskapet vad gäller åtgärder mot det illegala vapenflödet över landgränserna och vilka initiativ som planeras vad gäller att möta den gränsöverskridande gängkriminaliteten.

Fru talman! På Ingemar Kihlströms fråga kan jag svara att eftersom mycket av detta ligger inom nationell kompetens handlar det i hög grad om att få ett mer effektivt samarbete mellan de nationella myndigheterna i respektive länder. Men även de EU-myndigheter som finns, Eurojust och Europol, ska få möjlighet att agera ännu mer effektivt.

Det finns fina resultat från samarbetet som kan utvecklas vidare. Vi har fått hjälp av den franska polismyndigheten att kartlägga kommunikationen mellan skurkar i Sverige, vilket har gjort att en lång rad av dessa nu faktiskt sitter bakom lås och bom. Det är ett typexempel på europeiskt samarbete när det är som bäst.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för en gedigen föredragning och presentation.

EU har under de senaste åren visat prov på en stark gemenskap. Vi har varit otroligt stärkta i att vi ska bekämpa pandemin, och vi har visat en osedvanligt stark solidaritet med det ukrainska folket efter Rysslands brutala anfallskrig. Det har visat på att detta att vara medlem i EU är mycket bra för Sverige, och det är bra för alla medlemsstater att vi i gemenskap kan enas om sanktioner samt om gemensamma vaccinleveranser och vaccinköp. Vi kan vidare enas om att skapa återhämtningsfonder och så vidare.

En fråga som jag har reflekterat mycket över, och jag tror också att statsrådet har gjort det, är vad Ryssland håller på med. Detta har ritat om kartan fullständigt för oss alla, och vi ser nu ett otroligt starkt hot från Ryssland inte minst mot EU och även mot Ukraina, som är hårt drabbat.

Med detta sagt ser vi också att behovet av att utvidga EU:s närområde och handel och även möjligheter för länderna runt omkring oss att komma närmare EU-kretsen. Det finns flera ansökarländer, och många länder - till exempel Serbien - har både öppnat och stängt kapitel. Nordmakedonien är redo att fortsätta samtalen med EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Information från reger-ingen om förberedelser för Sveriges ordföran-deskap i EU våren 2023

Det här är ett medskick från mig. Jag hoppas nu att regeringen tar med sig att titta på de stora möjligheterna att föra dessa länder ännu närmare EU inför det kommande ordförandeskapsåret, med tanke på hur Ryssland agerar mot Ukraina.

Fru talman! Jag tackar Pyry Niemi för kommentaren.

Det är ett faktum att Ryssland har satt upp alla EU:s medlemsstater på listan över ovänligt sinnade nationer. Det är ett betyg på att vår union håller ihop i den skarpa kritik som finns mot den ryska krigföringen i Ukraina.

När det gäller frågan om att förhandla om kommande medlemskap har vi tyvärr sett en blockering under lång tid när det gäller Nordmakedonien, som Pyry Niemi nämnde, och även för Albanien. Albanien borde tillsammans med Nordmakedonien kunna inleda förhandlingar. Det är ett medlemsland i unionen som har blockerat detta under lång tid. Jag tror att på grund av de skiften som har varit i det medlemslandets politiska liv finns det ändå vissa förhoppningar om att de så småningom ska kunna startas, och det är inte en dag för tidigt.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Frankrike som ordförandeland har instiftat begreppet strategisk autonomi och är engagerat i det ämnesområdet. Hur ser statsrådet framtiden an i den fortsatta diskussionen om den strategiska autonomin? Det finns diskussioner om att kanske förstärka exempelvis halvledarproduktion på den europeiska kontinenten. Vilka möjligheter finns i dessa frågor att stärka EU i den del det finns behov av bättre produktionsmöjligheter samtidigt som EU ska vara en stark frihandelsvän? Hur ser statsrådet på de lite komplexa frågorna, som ibland står emot varandra?

Fru talman! De kanske står emot varandra, men de behöver inte göra det. Man kan vara för att vi på strategiskt viktiga områden är mer självförsörjande. Jag tänker att just energifrågan har tydligt visat att vi är för beroende av rysk fossil energi i dag jämfört med vad vi borde vara.

Samtidigt kan vi absolut vara mer öppna mot omvärlden. Det behövs fler frihandelsavtal. Det har kanske inte hänt så mycket på den fronten under det senaste halvåret, men jag hoppas att det under det svenska ordförandeskapet - kanske redan under det tjeckiska - blir mer fart också i den delen av EU:s förhandlingsapparat.

Informationen var härmed avslutad.

Den offentliga sektorns tillgängliggörande av data